SYSTEMVALSUTREDNING GLASFASAD

Transkript

1 SYSTEMVALSUTREDNING GLASFASAD BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 Fasadmatris Referenser Fasadprinciper Brand - Fasadskiss Bländning Solnavägen SIDA 1

2 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Generellt Fasaden ska vara utformad i beständigt material som håller hela byggnadens livstid. Material ska vara sammansatt av metaller så att inte galvaniska strömningar kan uppstå såsom korrision mm. Fasaden måste vara utformad på ett sådant sätt att kondens inte uppstår. Fasaden ska även stå emot yttre tryck från hårt regnfall och vind. Fogmassa ska vara UV-väderbeständig och av typ där primning ska ingå som grund. Ska vara ett fabrikat som kan inköpas under hela byggnadens livstid. Minst 20 år. Glas måste vara standardiserat för att fl era tillverkare ska kunna leverera. Glasbruk kan gå i konkurs. Garantitiden ska gälla för glas, utförande och massa. (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentrum) Tillgången på dagsljus beror bl.a. av fönstrens utformning, orientering, storlek och placering i höjd. För arbetslokal med rumsdjup mindre än 6-8m kan väggfönster oftast ge tillfredställande dagsljus om fönsterglasen uppgår till 10% av golvarean. Större glasarea kan behövas om tex. andra byggnader skärmar dagsljuset. Andra lösningar kan bli aktuella för höga eller djupa rum. Dubbelskalsfasaden är uppbyggt av två skal åtskilda av en beträdbar luftspalt. De båda skikten fästs i varandra med konsoler. Vanligtvis består det yttersta skiktet av ett enkelglas och det innersta av två eller tre glas isolerruta, olika kombinationer förekommer dock. Luftspalten mellan skikten är minst 500 mm (helst mm) bred och på varje våning fi nns en gallerdurk så att luftspalten går att beträda för underhåll och rengöring av glas och solskydd. En viktig orsak till att en dubbelskalsfasad väljs framför en enkelskalsfasad är att solskyddet kan placeras i luftspalten och på så sätt skyddas mot väder och vind. Fönsterpartier i det inre skiktet kan vara fasta förutom ett på varje våning som måste kunna öppnas för att komma ut i luftspalten. Den breda luftspaltens ljudisoleringsförmåga är en annan bidragande orsak till att dubbelskalsfasader väljs. Beroende på hur luftspalten mellan de två skalen ventileras kan följande huvudprinciper urskiljas: 1. I system utan naturlig ventilation ventileras spalten av uteluft som tas in nedtill och släpps ut upptill. Luftspalten kan variera från byggnadshög såsom i Arlanda Pir F Hybridfasad består precis som dubbelskalsfasaden av två skikt åtskilda av en luftspalt. Skillnaden består i att luftspalten i hybridfasaden är smalare än i dubbelskalsfasaden. Spalten ska vara minimum 250 mm och ryms inte att beträda. Skötseln av solskydd och rengöring sker därför inifrån byggnaden varför minst vart annat eller vart tredje fönster i det inre skiktet måste vara öppningsbart. En hybridfasad levereras ofta till bygget i färdiga element som i stort sett enbart är att lyfta på plats. I vissa fall, där kran inte får plats, levereras hybridfasaden i delar och monteras samman på plats. För att uppnå en indragen sockelvåning krävs att pelarna är placerade längre in i huskroppen. Hybridfasaden kräver många öppningsbara fönster för att kunna putsa, detta påverkar verksamheterna samt är en dyrare lösning. Det gör också att U värdet försämras då tätheten i fasaden påverkas. Öppningsbara partier kräver en uppdelning av mindre glaspartier för att kunna öppnas. Enkelskalsfasad kan beskrivas som en fasad bestående av ett eller fl era skikt som är fast sammanbundna och bildar ett skal. En enkelskalfasad i glas kan antingen vara mekaniskt infäst eller utförd som structural glazing. Att en glasfasad är mekaniskt infäst innebär att den har ett ramverk av metallprofiler och infästningen av glaset görs med bult eller clips som kan ha synliga eller dolda beslag. Structural glazing är en annan typ av glasfasad där det inte fi nns några synliga mekaniska infästningar utan istället limmas glaset på en bakomliggande metallprofi l. Med en enkelskalfasad kan man få en till synes helt sammanhängande och obruten fasadyta. Glaset limmas i alla fyra sidorna alt. endast två motsatta sidor med ett bärande silikonlim. Mellanrummet mellan glasskivorna i fasaden tätas med en silikonfog när fasaden monterats på plats, denna fog fungerar sedan som vädertätning. De fl esta curtainwall fasader byggs på platsen. Detta medför längre tid innan huset är tätt och även att det går åt mer utrymme för montaget. Enkelglasfasad kräver utvändigt solskydd. SIDA 2

3 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Forts. generellt Sekundärt ljus, som fås genom fönster från annat, direkt belyst utrymme kan ibland ge godtagbart dagsljus. (AFS 2009:2) Takavvattning ska alltid vara utvändig. (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Dagsljus Fönsterglasarea: Afönster/Agolv > 15% (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Kontor ska förses med öppningsbart och inåtgående fönster.(rambeskrivning Bygg Akademiska Hus) All utformning, byggteknik och installationsteknik skall vara inriktad på att skapa så goda användar- och förvaltningsvillkor som möjligt. Valda lösningar skall vara robusta och tåla omild behandling utan att förlora funktionen. (Fastighetsägaraspekter på Byggprojekt, Riktlinjer, Akademiska Hus) Så kallade dubbelglasfasader skall undvikas av kostnadsskäl. Energivinster är minimala. (Fastighetsägaraspekter på Byggprojekt, Riktlinjer, Akademiska Hus) En glasfasad behöver analyseras med avseende på anslutning av mellanväggar och för att ge möjlighet till ändring av mellanväggslägen. Höga krav på ljudisolering mellan rum mot glasfasad fordrar genomtänkta lösningar. Vid val mellan en lutande glasfasad, exempelvis som del av tak, och en lösning, där ljusinsläppet löses med vertikala fönsterelement, föredrar koncernen den senare lösningen. (Fastighetsägaraspekter på Byggprojekt, Riktlinjer, Akademiska Hus). Av olika skäl kommer fasader med stor andel glas ofta till användning i projekt för Akademiska Hus. Eftersom sådana fasader innebär svårigheter att uppfylla ställda krav beträffande klimat, energieffektivitet, bländning, mörkläggning, möblerbarhet etc. fordras särskild uppmärksamhet vid projektering av glasfasader. Akademiska Hus erfarenheter av byggprojekt med glasfasader är att konsultgruppen inte alltid bemästrat uppgiften. (Fastighetsägaraspekter på byggprojekt Riktlinjer, Akademiska Hus) till våningshög som i Kista Science Tower. (Referensbilder som bilaga). Uteluften tas i det första fallet in genom öppningar i botten och släpps ut vid taket samt i det andra fallet tas in vid den undre bjälklagskanten och släpps ut vid den övre bjälklagskanten. 2. I system med naturlig ventilation tas uteluften in i byggnaden genom öppningsbara fönster för ventilation av innanförliggande rum. I en frånluftfasad har fasaden ett enkelglas på insidan av en yttre isolerruta. Den mellanliggande spalten ventileras med inneluft som sugs ut med en frånluftsfl äkt. Ett exempel är Det Kgl Bibliotek på Amager i Köpenhamn. I Norden har hittills nästan endast system utan naturlig ventilation använts medan i bl a Tyskland system med naturlig ventilation är vanligt förekommande. Beroende på vilka behov och förväntningar som finns på fasaden angående bland annat sättet att reglera inomhusklimatet på eller ljudreduktionen kan olika metoder väljas. Detta medför att varje enskilt projekt vanligtvis har en fasadlösning som anpassats just till den aktuella byggnaden. Men ändå kan generellt fyra olika varianter av dubbelskalsfasader särskiljas. Dessa fyra varianter är korridorfasad, boxfasad, schaktboxfasad och fl ervåningsfasad. En korridorfasad är horisontellt indelad och luftspalten ventilerar fasaden var våning för sig, mellanrummet som bildas mellan glasskalen blir som en korridor på respektive våningsplan. Boxfasaden däremot är indelad horisontellt vid varje våningsplan men samtidigt även vertikalt i samband med rumsindelningen innanför fasaden. En annan form av boxfasaden är schaktboxfasaden. Den är istället försedd med ventilationsschakt som binder samman fl era våningar och på så vis blir den naturliga ventilationen av luftspalten bättre. Den fjärde varianten av dubbelskalsfasader är fl ervåningsfasaden. Till skillnad mot de andra fasadvarianterna har denna inga indelningar vare sig vertikalt eller horisontellt mellan glasskikten, ofta är luftspalten i mellanrummet byggnadshög. Att använda sig av en byggnadshög ventilation fungerar ungefär som en stor skorsten. Luftspalten ventileras från grund och hela vägen upp till tak, detta är ett effektivt sätt att ventilera ut den varma luften. Detta sätt rekommenderas dock inte vid för stora våningshöjder eftersom den varma luften stiger uppåt i luftspalten och bli då väldigt varm vid de översta våningarna. Istället bör då väljas en korridorfasad där varje våning ventileras för sig. Vid det nedre bjälklaget fi nns en öppning som tar in luft och vid det övre släpps den ut. Vanligast är öppningar på Hybridfasaden måste också luftas som en dubbelskalsfasad. Det vanligaste är att man lufta varje våningsplan För att uppnå en indragen sockelvåning krävs att pelarna är placerade längre in i huskroppen. Isolerglasförseglingar i SG Samtliga ingående material i kontakt med varandra skall vara kompatibla, som till exempel: Förseglingsfogmassan (vädertätningen) och isolerglasruteförseglingen. Detta ska vara samordnat mellan glasleverantör och glasentreprenör och tydligt dokumenteras i kvalitetssäkringsprogrammet. (Akademiska Hus) SIDA 3

4 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Forts. generellt 50 mm, vid för stora öppningar kommer stor mängd kall luft in som kyler ner. Vid val av en dubbelskalsfasad skapas automatiskt en indragen sockelvåning då det yttre skalet slutar vid plan 04. Vid dubbelskalsfasader blir brandpåverkan större på närliggande fönster eftersom brandgaserna inte går ut till det fria utan ansamlas i mellanrummet mellan fasaderna. För att försvåra brandspridning till närliggande fönster skall därför luftspalten mellan fasaderna avskiljas i brandcellsgränserna. Mindre lufthål i avskiljningarna för att t.ex. motverka kondens kan accepteras. Omfattning av brandavskillning ska utredas. En dubbelskalsfasad kan levereras som en elementfasad. Ex NKS. Ublick Samtliga permanenta arbetsplatser ska ha utblick. Av stor betydelse för arbetsmiljön är kontakt med utsidan, dvs. möjligheten till utblickar från de djupa våningsplanen ska eftersträvas. (Projektmål KI) Vid stadigvarande arbetsplatser, i arbetslokaler och personalutrymmen som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt, ska det normalt fi nnas tillfredställande dagsljus och möjlighet till utblickar. (AFS 2009:2) God om bröstning är låg. Solavskärmning och/eller fler skikt av glas kan störa utblick. Utförs rutor med screentryck kan mönstret påverka utblicken. Ett glest mönster stör lite på nära håll men uppfattas som en monokrom translucent yta på stort avstånd. God om bröstning är låg. Solavskärmning och/eller fl er skikt av glas kan störa utblick Utförs rutor med screentryck kan mönstret påverka utblicken. Ett glest mönster stör lite på nära håll men uppfattas som en monokrom translucent yta på stort avstånd. God om bröstning är låg. Solavskärmning och/eller fl er skikt av glas kan störa utblick. Rutor med tämligen höga solskyddsvärden kan påverka färgbilden vid utblick. Utförs rutor med screentryck kan mönstret påverka utblicken. Ett glest mönster stör lite på nära håll men uppfattas som en monokrom translucent yta på stort avstånd. ABSOLUT INTE Insyn Oönskad insyn ska lätt kunna undvikas med varierad transparens. Begränsad insyn dagtid pga av refl ektion i fl era skikt av glas. Även fasaddjupet minskar insyn. Ingen eller mycket låg bröstning kan ge störande insyn. Begränsad insyn dagtid pga av refl ektion i fl era skikt av glas. Ingen eller mycket låg bröstning kan ge störande insyn. Fast solavskärmning kan förhindra/omöjliggöra insyn. Utvändig solavskärmning upplevs inte transparent utifrån. Risk att byggnaden upplevs som stängd. NÄSTAN Bländning/reflektioner Se bilaga för omfattning av bländningsproblematik. Bländning ska minimeras mot bostäder på andra sidan Solnavägen. Bländningsproblematiken tas med glasleverantörerna då det är en glasteknisk fråga. Bländning ska minimeras mot bostäder på andra sidan Solnavägen. Bländningsproblematiken tas med glasleverantörerna då det är en glasteknisk fråga. Bländning ska minimeras mot bostäder på andra sidan Solnavägen. Bländningsproblematiken tas med glasleverantörerna då det är en glasteknisk fråga. Mörkt glas ger större bländning. Mörkt glas ger större bländning. Mörkt glas ger större bländning. NÄSTAN SIDA 4

5 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Värmeisolering U-värde Värmeisolering, U, enligt SS-EN ISO 10, & Lågt U-värde innebär god isolering, minskad energianvändning och högre yttertemperatur på innerglaset vilket resulterar i mindre kallras och strålningsdrag under uppvärmningssäsongen. Alltför lågt U-värde ökar dock risken för utvändig (ofarlig) kondens under vissa tider vilket hindrar utblick. Indikator: Värmeförlusttal, viatransmission och luftväxling Värde: 40 W/m2 vid DVUT (vid elvärme 30 W/m2) Tas ifrån energiberäkning, Atemp skall användas) (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Byggnaden värmeisoleras så att följande Up-värden uppnås. Värdena följer Akademiska Hus energirelaterade krav, där ej annat anges. Miljöbyggnad Silver ställer emellertid inga krav på enskilda u-värden. Up-värde (W/m2K) Ytterväggar: 0,15 (Avser egentligen medelvärde inkl. sockel.) Grundmurar ovan mark/sockel: : 0,22 (Sockel ska enligt Akademiska Hus egentligen ingå i medelvärde för fasad, dvs. 0,15 W/m2K.) Fönster (inkl. karm) 1,0 Glasfasadsystem (inkl. karm) 1,0 Totalt medelvärde, Um: 0,4 (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Stora glas- / fönsterytor har sämre värmeisolering men kan förbättras med fullisolerade täta delar. Dubbla skal ger förbättrad isolering, men överskottsvärme måste ventileras bort. I en öppen dubbelskalsfasad kan luftspalten luftas på sommaren och stängas om vintern. Jämfört med en enkelskalsfasad har en dubbelskalsfasad något bättre u-värde. U-värdet för glasfasadsystem på 1,0 är inte ett problem att uppnå, det borde vara möjligt att komma ner på 0,6-0,8 W/m2K beroende på glasens och profi lernas utformning. U-värde på 1,0 W/m2 0K eller lägre kräver 3-glas isolerruta. (Schüco) Man man kan komma ner till ett U-värde på 0,9 mer skall man inte räkna med. (ACC) Stora glas- / fönsterytor har sämre värmeisolering men kan förbättras med fullisolerade täta delar. U-värdet skiljer sig inte nämnbart från enkelskals- och dubbelskalsfasader. De faktorer som sänker u-värdet påverkas inte mycket av luftspalten och det yttre glaset. U-värdet för glasfasadsystem på 1,0 är inte ett problem att uppnå, det borde vara möjligt att komma ner på 0,6-0,8 W/m2K beroende på glasens och profi lernas utformning. U-värde på 1,0 W/m2 0K eller lägre kräver 3-glas isolerruta. (Schüco) Stora glas- / fönsterytor har sämre värmeisolering men kan förbättras med fullisolerade täta delar. Ur U-värdes synpunkt är en enkelskalsfasad likvärdig, eventuellt något sämre än en dubbelskals- eller hybridfasad. U-värdet för enkelskalsfasad med Structural Glazing kan nå ner till 0,7-0,6 W/m2 K beroende på val av glas. Stuctural glazing ger nackdelar vad gäller U-värdet beroende på att Uf-värdet över profi lsnittet försämras (detta gäller 2- eller 3-glas isolerruta och inte vid enkelglaset längst ut) (Schüco) NÄSTAN / ABSOLUT INTE Transmission - G-värde Solskydd, solfaktor, g, enligt SS-EN 410 Ett lågt G-värde innebär en låg andel solenergi som kommer in i rummet. Detta ger bättre förutsättningar för ett bra inneklimat, men minskar dagsljuset och gratisvärme från solen. Med stora glasytor och moderna solskyddsglas blir dock dagsljuset oftast tillräckligt. Solinstrålning Genomsläpplighet ~0,35 Kommentar: Solfaktor fönsterareor (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Ny beräkning är gjord för SVL där senaste inredningsritningen använts, resultatet gäller för rum som är 3660mm djupa samt har glasfasad med 350mm bröstning och 3510mm överkant på glaset. Karmandel beräknad vara 5%. Kravet på totalt g-värde beräknas till 0,064 för att uppfylla klass SILVER på indikatorn SVL. Detta kan till exempel uppfyllas med fönsterglas som har g-värde 0,32 i kombination med solskydd som har g-värde 0,2. Till exempel bör detta kunna uppfyllas av persienner med vita lameller (för maximal refl ektion) förutsatt att fasaden är så väl ventilerad att det motsvarar utvändigt solskydd. Om glasytan minskas med 10% kan det totala g-värdet tillåtas öka till 0,072. Övertemperatur i luftspalten värmer upp glaspartier vilket orsakar värmestrålning till rummet. Därför måste hänsyn tas till detta då fasadens totala g-värde beräknas. En väl ventilerad dubbelglasfasad får ett lägre g-värde än en sluten. G-värdet utan solskydd bör inte vara lägre än 0.25, då glasen annars blir för mörka. Då det är problem med att få in dagsljuset ska glasen vara så klara som möjligt. Detta innerbär att g-värdet blir högre. (ACC) Övertemperatur i luftspalten värmer upp fönstret vilket orsakar värmestrålning till rummet. Därför måste hänsyn tas till detta då fasadens totala g-värde beräknas. En väl ventilerad hybridglasfasad får ett lägre g-värde än en sluten. Elementbyggd hybridfasad kan inkludera våningshöga alt horisontella ventilationsluckor för en ventilerad fasad. Solavskärmning som monteras utanpå fönster ger minimal solpåverkan på fönstrets temperatur och därmed värmestrålningen till rummet. Detta innebär att det utgör ett mer effektivt solskydd än om det placeras inuti en dubbelglasfasad. På höga byggnader är yttre solskyddspersienner ej att föredra på grund av att de blåser sönder. Istället måste glasen förses med solskydd. G-värde kan uppnås på detta sätt men får stora konsekvenser för dagsljuset. NÄSTAN / ABSOLUT INTE SIDA 5

6 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Ljustransmission Ljustransmission, LT, enligt SS-EN 410 Hög ljustransmission innebär att mycket dagsljus förs in i rummet. Ökat dagsljusinsläpp kan minska behovet av belysning, men också innebära risk för bländning mm. Krav på ljusgenomsläpplighet ej beräknat. Måste studeras i systemhandlingsskedet. Fasaden kan bestå av klart glas då inte solskyddsglas är nödvändigt, vilket ger ett ökat dagsljusinsläpp. Fasaden kan bestå av klart glas då inte solskyddsglas är nödvändigt, vilket ger ett ökat dagsljusinsläpp. Sämre eftersom enkelglasfasaden sannolikt måste förses solskyddsglas. Låga värden på solfaktorn innebär att glaset ofta får en mer eller mindre framträdande färgton vilken också varierar mellan olika leverantörer. Solskyddsglas är eventuellt inte nödvändigt vid utvändiga markiser. Det blir svårt att uppnå Miljöbyggnad Silver med det försämrade dagsljusinsläppet som är konsekvensen av solskyddsglas. ABSOLUT INTE Solavskärmning Solinstrålning kan medföra olägenheter i form av bländning vid stora fönsterytor. Exempel på avskärmning är fasadskärmar, markiser, persienner värmerefl ekterande glas och gardiner. Utvändig avskärmning ger normalt bästa verkan. Solavskärmning bör kunna varieras efter behovet för att inte i onödan minska dagsljuset. Utförande som fast solavskärmning, dvs. sådan som inte kan regleras, bör undvikas. (AFS 2009:2) Förvaltningen föredrar fast solavskärmning alternativt fasadpersienner. Vid fast solavskärmning ska hänsyn tas till utökat inbrottsskydd. Fasadpersienner ska vara soloch vindstyrda och vara möjliga för verksamheten att manövrera individuellt dagtid för att återgå till automatik varje dygn. (Rambeskrivning Bygg Akademiska Hus) Flera möjligheter: Solskyddsglas, screentryckt, fast eller rörlig avskärmning. Solavskärmning kan integreras i i luftspalten där det blir lättåtkomligt för service. Soliga dagar hindras solvärmen från att komma in i byggnaden vilket är positivt ur energiförbrukningssynpunkt. Luftspalten gör även att det fi nns risk för att varm luft stiger upp i konstruktionen och värmer upp de översta våningarna. Det är därför viktigt att lufta spalten ordentligt. Ska undersökas om solavskärmning/gardiner kan gå nerifrån och upp. Om solavskärmning placeras nära ytterskalet minskas värmelasten i luftspalten, vilket gör att den inte behöver ventileras lika mycket. Det inre klimatet i byggnaden är det samma. Dagsljuslänkning fungerar bara till ca 6m in i en byggnad. SCREENTRYCK En åtgärd för att förbättra solskydd i glas är att trycka ett mönster på det yttre glaset. Trycket kan utföras som digitalt tryck eller screentryck. Trycket bör vara skyddat i lamell eller mot luftspalt i isolerrutan och kan utföras med olika kulör, mönster och täthet. Trycket utförs enklast på vanligt klart glas eller genomfärgat solskyddsglas. Genom denna åtgärd kommer man att minska dagsljuset. I detta fallet är detta inget att rekommendera. (ACC) INVÄNDIGA SOLSKYDD Invändiga solskydd behövs för att reglera ljuset och undvika bländning m m. En viss genomsiktlighet (öppenhetsfaktor 3 till 8 %) uppskattas ofta, t ex perforerade persiennlameller eller sk screenvävar. Flera möjligheter: Solskyddsglas, screentryckt glas, fast eller rörlig avskärmning. Solavskärmning kan integreras i i luftspalten. Detta gör att det inte påverkas av väder, vind och föroreningar och har längre hållbarhet. Rengöring av fönster invändigt och i mellanrummet samt servande av solavskärmning sker inifrån. Luftspalten gör även att det fi nns risk för att varm luft stiger upp i konstruktionen och värmer upp de översta våningarna. Det är därför viktigt att lufta spalten ordentligt. Ska undersökas om solavskärmning/gardiner kan gå nerifrån och upp. Dagsljuslänkning fungerar bara till ca 6m in i en byggnad. SCREENTRYCK En åtgärd för att förbättra solskydd i glas är att trycka ett mönster på det yttre glaset. Trycket kan utföras som fi lm eller screentryck. Trycket bör vara skyddat i lamell eller mot luftspalt i isolerrutan och kan utföras med olika kulör, mönster och täthet. Trycket utförs enklast på vanligt klart glas eller genomfärgat solskyddsglas. INVÄNDIGA SOLSKYDD Invändiga solskydd behövs för att reglera ljuset och undvika bländning m m. En viss genomsiktlighet (öppenhetsfaktor 3 till 8 %) uppskattas ofta, t ex perforerade persiennlameller eller sk screenvävar. Vilken som är den bästa kombinationen av dagsljustransmission (färgneutral) och g-faktor på glaset/ systemet (dagsljus kontra kylbehov)ska utredas. I detta På grund av att det bara är ett skikt av glas måste solskyddspersienn fästas på utsidan alt. insidan och ej som för en dubbelskalsfasad emellan skikten. På höga byggnader är yttre solskyddspersienner ej att föredra på grund av att de blåser sönder. Monteras istället solskyddet på insidan släpps mycket av den värme som med fördel stängts ute in. Solavskärmning kan utföras med vertikalmarkis eller persiennlameller. Invändig solavskärmning kan inte bedömmas vara tillräcklig. Värmen är då redan insläppt i rummet genom glasen och solavskärmningen fungerar då i huvudsak som ett bländskydd. Ett annat alternativ är automatiskt styrda mellanglasgardiner (används på KISP, hus Gamma). Invändiga refl ekterande gardiner kan eventuellt användas - ska undersökas och utredas om detta är en möjlighet. Ska undersökas om solavskärmning/gardiner kan gå nerifrån och upp. Dagsljuslänkning fungerar bara till ca 6m in i en byggnad. MELLANGLASSOLSKYDD En stor fördel med mellanglassolskydd är att dessa sitter skyddade för direkt påverkan av yttre klimat. En nackdel kan vara att solskyddet blir inbyggt eller att konstruktionen måste byggas upp med ett yttre och ett inre skal som solskyddet placeras mellan. Mellanglassolskydd med stor energireflektion är en förutsättning för låg total solfaktor samt för begränsning av höga temperaturer mitt på glaset. Mellanglassolskydd är ett effektivt solskydd i kombination med energieffektiva glasningar med lågt U-värde. UTVÄNDIGA FASTA SOLSKYDD Fasta solskydd fungerar bäst vid hög solhöjd då dessa, utan att vara för stora, effektivt kan skydda partier för solstrålning. För söderorienterade delar används oftast horisontella SIDA 6

7 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Forts. Solavskärmning Vilken är den bästa kombinationen av dagsljustransmission (färgneutral) och g-faktor på glaset/ systemet (dagsljus kontra kylbehov)? Ska utredas. läget är det svårt att svara på. Generellt skall glasen ha ett så högt LT värde som möjligt och ett så lågt g-värde som möjligt. Med en treglas konstruktion kan man komma fram till värden på LT 60 % och g-värde på 35 % alternativt LT värde 53 % och g-värde 25% utan solavskärmning. (ACC) skydd medan för öst- och västorienterade partier behöver solskydden vara lutande eller vertikala. Fasta solskydd kan vara helt avskärmande eller mer eller mindre transparenta. Ibland används även glas som fast solskydd. Då används oftast laminerade glas antingen med genomfärgade solskyddsglas eller med screentryckta delar. Utvändigt solskydd på en SG-fasad hängs upp i skarvarna med skruvar och konsoler. UTVÄNDIGA RÖRLIGA SOLSKYDD Utvändiga solskydd är oftast effektivast.utvändiga rörliga solskydd kan inte nyttjas under hela året då de är utsatta för yttre klimat i form av vind, fukt och frost. Där utvändiga rörliga solskydd är extra utsatta för vind exempelvis höga byggnader (> 8 våningar), tak m m bör andra typer av solskydd väljas. INVÄNDIGA SOLSKYDD Invändiga solskydd behövs för att reglera ljuset och undvika bländning m m. En viss genomsiktlighet (öppenhetsfaktor 3 till 8 %) uppskattas ofta, t ex perforerade persiennlameller eller sk screenvävar. SCREENTRYCK En åtgärd för att förbättra solskydd i glas är att trycka ett mönster på det yttre glaset. Trycket kan utföras som digitalt tryck eller screentryck. Trycket bör vara skyddat i lamell eller mot luftspalt i isolerrutan och kan utföras med olika kulör, mönster och täthet. Trycket utförs enklast på vanligt klart glas eller genomfärgat solskyddsglas. SOLSKYDDSGLAS Solskyddsglas syftar till att minska obehag av bländning, strålningsvärme och övertemperaturer inomhus. Solskyddsglasen kan indelas i fyra huvudtyper: Låga värden på solfaktorn innebär att glaset ofta får en mer eller mindre framträdande färgton vilken också varierar mellan olika leverantörer. Val av solskyddsglas ska vara neutral på insidan. Vilken är den bästa kombinationen av dagsljustransmission (färgneutral) och g-faktor på glaset/ systemet (dagsljus kontra kylbehov)? Ska utredas. ABSOLUT INTE SIDA 7

8 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Ljud Krav på maximala ljudnivåer från helikopter och Solnavägen ställs enligt Miljöbyggnad i de utrymmen där människor arbetar eller vistas stadigvarande. Höga krav kommer att ställas på fasadens ljudreduktion. Dessa krav kan uppnås bl.a. genom tillräcklig tyngd och mycket stort avstånd mellan glasen. På 3 sidor av byggnaden är maxnivåer från helikoptern dimensionerande och trafiken på Solnavägen för den 4:e. Krav på glas / tät del av fasad har ännu inte studerats i detalj, men kommer att hamna på i storleksordningen R w+ctr=45 db för glas, och 10 db högre för tät del av fasad (högre för hörsal direkt mot fasad). Mer exakta krav måste tas fram i ett senare skede. Den breda luftspalten i dubbelskalsfasaden bidrar till effektiv bulleravskärmning vilket är positivt jämfört med en enkelskalsfasad. Vid en öppen dubbelskalslösning är ljudisoleringen något sämre pga öppningar i ytterskalet. Möjlighet till god ljudisolering även vid stora glasytor. Hybridfasaden ger ett bra bullerskydd tack vare luftspalten. Ljuddämpningen i en enkelskalsfasad blir sämre på grund av avsaknad av en stor luftspalt. ABSOLUT INTE Klimat En för många betydelsefull trivselaspekt är möjligheten att öppna ett fönster. KI värdesätter möjligheten att öppna för friskluft och efterfrågar en noggrann analys med föresatsen att detta kommer vara möjligt. (Projektmål KI) Lufttemperatur i lab C Garage och teknik 15 C Övriga ytor varierar med årstid Lufttemperatur juni-sep 22,5-24 C okt-maj C Det är en fördel energimässigt om vi kan frångå de allmänna temperaturkraven i atriumet så att temperaturen får variera över ett större spann och därmed minska både värme- och kylbehov. Termiskt inneklimat Indikator: Solvärmefaktor/Operativ temperatur Värde: lufthastighet 0,15 m/s samt värmekälla under fönster Solvärmefaktor/Operativ temperatur SVF, (Aglas / Agolv) g < 0,064 samt öppningsbara fönster, alternativt simulering av operativ temperatur P27 C samt öppningsbara fönster (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Ger möjlighet till stabilt inomhusklimat även i soliga lägen, genom goda förutsättningar för fungerande solavskärmning och möjlighet att ventilera bort överskottsvärme. Genom att solavskärmningen kan placeras i luftspalten hindras solvärmen att komma in i byggnaden och bidra till övertemperaturer. Dessutom skyddar solavskärmningen mot bländning som annars kan vara ett stort problem på arbetsplatsen. Luftspalten kan om den inte luftas, på rätt sätt, bidra till en för hög temperatur på de översta våningarna vilket måste tas hänsyn till vid projektering. I en tät dubbelskalfasad kan varm luft inte stiga upp till övre våningarna eftersom det är tätt mellan planen. Den varma luften kommer då att värma upp fönstret på respektive våning och göra att temperaturen i rummet upplevs varmare. Ev. öppningar mot utsidan i över- och underkant på varje plan kommer att ventilera och minska temperaturen i spalten och förbättra klimatet sommartid. En del av den varma luften från ett plan kan dock fortsätta upp och in i spalten på nästa plan vilket gör att det blir varmare högre upp i huset. Öppningarna bör utformas för att minimera detta, eventuellt saxa öppningarna med varannan tät del. I en öppen dubbelskalfasad, så kallad fl ervåningsfasad, är ventilationen byggnadshög och sker från botten till topp. På vintern kan en lucka i toppen på byggnaden stängas för att hålla kvar värmen i luftspalten. Varm luft i spalten kan stiga upp till övre våningarna Ger möjlighet till stabilt inomhusklimat även i soliga lägen, genom goda förutsättningar för fungerande solavskärmning och möjlighet att ventilera bort överskottsvärme. Varm luft i spalten kan inte stiga upp till övre våningarna eftersom det är tätt mellan planen. Den varma luften kommer att värma upp fönstret på respektive våning och göra att temperaturen i rummet upplevs varmare. Mängden luft som behövs för att kyla bort den värme som samlas mellan spalterna är oberoende av spaltvidden. Luftfl ödet beror på hur stor soleffekt som stoppas av solskyddet. Eventuella öppningar mot utsidan i över- och underkant på varje plan kommer att ventilera och minska temperaturen i spalten och förbättra klimatet sommartid. En del av den varma luften från ett plan kan dock fortsätta upp och in i spalten på nästa plan vilket gör att det blir varmare högre upp i huset. Öppningarna bör utformas för att minimera detta, eventuellt saxa öppningarna med varannan tät del. Stora glasfasader kan ge för låg operativ temperatur vintertid och för hög sommartid. För att klara vinterfallet behövs tillräcklig stor varm yta (radiator), och därmed tillräckligt stor bröstning. Operativ temperatur måste beräknas. Enkelskalsfasad saknar integrerat solskydd så solvärmelasten kan bli hög trots solskyddsglas. Ett solskydd på insidan är att rekommendera för att slippa problem med bländningen av solen. Solskydd på insidan hjälper endast lite mot solvärmeinstrålning eftersom värmen redan tillåtits in i byggnaden. Energi kommer därför att krävas för att kyla bort värmen. Om solskydd placeras inuti fönsterkonstruktionen kommer fönstren bli uppvärmda av solen och göra att temperaturen i rummen upplevs varmare. Mest fördelaktigt för klimatet sommartid är att använda utvändig solavskärmning. Stora glasfasader kan ge för låg operativ temperatur vintertid och för hög sommartid. För att klara vinterfallet behövs tillräcklig stor varm yta (radiator), och därmed tillräckligt stor bröstning. Operativ temperatur måste beräknas. ABSOLUT INTE SIDA 8

9 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing eftersom det är öppet mellan planen. Byggnadens höga höjd kommer att ge upphov till skorstenseffekt som för luften uppåt. Det är viktigt att öppningarna är väl tilltagna för att få in så mycket luft som möjligt. Även om spalten ventileras kommer lufttemperaturen i spalten att bli högre ju högre upp man kommer. Därmed kommer också temperaturen i de övre rummen upplevas varmare. Klimatet bör bli något bättre om solavskärmningen placeras längre ut i spalten. Stora glasfasader kan ge för låg operativ temperatur vintertid och för hög sommartid. För att klara vinterfallet behövs tillräcklig stor varm yta (radiator), och därmed tillräckligt stor bröstning. Operativ temperatur måste beräknas. Energi 68 kwh/kvm Atemp beräkanat med 10% marginal på Solna Stads krav 75 kwh/kvm Atemp mål för uppmätt energi Byggnadens specifi ka energianvändning ska beräknas. Värdet får ock ej överskrida 126kWh/kvm, år (kvm = A-temp) enligt BBR 19 (gäller fr.o.m. 1 jan 2012). Köpt energi för byggnaden ska vara 30% lägre jämfört med liknande byggnader. (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentrum) Indikator: Köpt energi mätt som Energiprestanda enligt BBR Värde: Energiprestanda 0,75 * BBR (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Energislag: Indikator: Andelar av olika energislag Värde: Ej förnybart < 25% (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Indikator: Solvärmelasttal SVL Värde:SVL, 800 W/m2 * g * (Aglas/Agolv)max < 43 Kan kompletteras med persienn. (Riktlinje för byggprojekt inom Akademiska Hus) Effektiv utvändig solavskärmning minskar värmelasten. I tät dubbelskalfasad kan eventuella öppningar mot utsidan på varje plan minskar temperaturen i luftspalten vilket minskar kylenergibehovet. I öppen dubbelskalfasad, så kallad flervåningsfasad, bidrar öppningar i botten och toppen till att ytterligare minska temperaturen i luftspalten vilket minskar kylenergibehovet. För att minimera även värmeförbrukningen bör öppningarna kunna stängas vintertid. Glasytor kan behöva minskas för att uppfylla kravet på solvärmelast, medel Uvärde samt energiförbrukning. Ucw-värde på 1,0 W/m2 0K eller lägre kräver 3-glas isolerruta. Stuctural glazing ger nackdelar vad gäller Ucw-värdet beroende på att Uf-värdet över profi lsnittet försämras (detta gäller 2- eller 3-glas isolerruta och inte vid enkelglaset längst ut) (Schüco) Effektiv utvändig solavskärmning minskar värmelasten. Värden i stort sett lika en dubbelskalsfasad. Solavskärmning mellan glas. Eftersom hela fasaden är innesluten i glas kommer större soleffekt (20-30% mer) att fångas upp än om vanliga fönster används. Detta orsakar större kylbehov men också mindre värmebehov. Eventuella öppningar mot utsidan på varje plan minskar temperaturen i luftspalten vilket minskar kylenergibehovet. För att minimera även värmeförbrukningen bör öppningarna kunna stängas vintertid. Ucw-värde på 1,0 W/m2 0K eller lägre kräver 3-glas isolerruta. Stuctural glazing ger nackdelar vad gäller Ucw-värdet beroende på att Uf-värdet över profi lsnittet försämras (detta gäller 2- eller 3-glas isolerruta och inte vid enkelglaset längst ut) (Schüco) Högre energiåtgång pga sämre U-värde och hög solinstrålning jämfört med fasad av utfacknings eller murelement med mindre fönsterarea. Effektiv utvändig solavskärmning minskar värmelasten. Eftersom en enkelskalsfasad inte har något integrerat solskydd så släpps en del av solvärmen trots solskyddsglas in i byggnaden. Detta leder till ett varmt klimat och byggnaden måste kylas. Invändig solavskärmning är inte tillräcklig. Utvändig solavskärmning krävs för att uppnå ett tillfredsställande inomhusklimat. Ucw-värde på 1,0 W/m2 0K eller lägre kräver 3-glas isolerruta. Stuctural glazing ger nackdelar vad gäller Ucw-värdet beroende på att Uf-värdet över profi lsnittet försämras (detta gäller 2- eller 3-glas isolerruta och inte vid enkelglaset längst ut) (Schüco) ABSOLUT INTE Alternativa energikällor studeras och beslutas med avseende på lönsamhet och miljöpåverkan. (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska Institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentra Preliminär förhandsutgåva ) Målet är att uppfylla Miljöbyggnad klass SILVER (<75% av BBR-krav). Eftersom Solna Stad har som krav i sitt SIDA 9

10 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing miljöprogram att energiförbrukningen ska vara max 70 % blir detta krav dimensionerande för Biomedicum. Indikator 1 Energianvändning Beräknat fastighetsenergibehov är 85 kwh/m2,år vilket är 25 % högre än målet (68kWh/m2,år). Indikator 2 Värmeeffekt Kravet för klass SILVER är max 40 W/m2 värmeeffektbehov. Indikator 3 Solvärmelast För att uppfylla klass SILVER krävs att mer än 50 % av de mest utsatta rummen (som utgör 20 % av golvytan på ett representativt plan) uppfyller klass SILVER, resterande måste vara minst BRONS. Solvärmelast (SVL) har beräknats för sydväst- och sydöstfasad som bedöms vara mest utsatt för sol. Indikator 4 Energislag Klass SILVER uppfylls om mer än >10 % av energin kommer från miljökategori 1 och < 25 % från miljökategori 4. Alternativt > 50 % från miljökategori 2 och < 25 % från miljökategori 4. Angående kravet för SVL Ljusgården är undantagen från kravet eftersom bedömning endast görs för utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Möjligen kan hänsyn behöva tas till SVL i eventuella mötesrum eller kontor som träffas av solinstrålining från glastaket Vilka verktyg finns för att påverka solvärmelasttal? U-värde på glas, glas bröstningshöjd, solavskrämning, screentryck/solavskärmning i fasad. U-värde på glas, bröstningshöjd, solavskrämning, screentryck/solavskärmning i fasad. Solskyddsglas, invändig solavskärmning, screentryck, bröstningshöjd på täta delar, utvändig solavskärmning (högt slitage på rörlig utvändig solavskärmning pga av byggnadens höjd). Solceller Möjlighet till integrerade solceller ska utredas Solceller kan ev. placeras på takvåning eller tak. Svårt gestaltningsmässigt att integrera i dubbelskalet. Livslängden är minst 25 år men återbetalningstiden är längre än så. Inget beslut är taget om solceller ska användas men det är inte avfärdat heller. Utredning pågår. Solceller kan ev. placeras på takvåning eller tak. Svårt gestaltningsmässigt att integrera i dubbelskalet. Livslängden är minst 25 år men återbetalningstiden är längre än så. Inget beslut är taget om solceller ska användas men det är inte avfärdat heller. Utredning pågår. Solceller kan ev. integreras i täta partier. Livslängden är minst 25 år men återbetalningstiden är längre än så. Inget beslut är taget om solceller ska användas men det är inte avfärdat heller. Utredning pågår. Säkerhet Säkerhetshandling (pågående handling) kan på verka fasad, skalskyddsgränser och tekniska lösningar SIDA 10

11 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Förvaltning Projektet måste presentera en metod att rengöra fasader annat än spolning med en rimlig förvaltningskostnad. (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentrum) Fönster och andra glasytor ska vara utförda på ett sådant sätt eller ha sådana anordningar att de kan rengöras på ett säkert och ergonomiskt lämpligt sätt. (AFS 2009:2) Det är viktigta att det fi nns tillräckligt med plats i anslutning till fönster för fönsterputsare och plats för hjälpmedel och eventuella ställningar, både in- och utvändigt. För att rengöring ska kunna utföras säkert är det lämpligt att öppningsbara fönster är inåtgående. (AFS 2009:2) En glasfasad behöver putsas och en kostnadseffektiv lösning kan vara att putsa utifrån med mobil lift. Utvändig fönsterputs stör inte verksamheten på samma sätt som när fönster skall putsas inifrån. Öppningsbara fönster kan då i stor utsträckning ersättas med fasta partier, vilka är kostnadseffektivt både ur investeringssynpunkt och förvaltningssynpunkt. En förutsättning är att fasaderna görs tillgängliga för fönsterputs utifrån och att lägen för fönsterputslift projekteras. (Fastighetsägaraspekter på Byggprojekt, Riktlinjer, Akademiska Hus) Fasader skall dimensioneras för vatten som rinner på fasaden och lösningar skall väljas som inte bidrager till kraftigt olika grader av nedsmutsning. Avslutningar under fönster skall släppa vattnet utanför fasad och vattnet som rinner på fasaden skall inte kunna rinna in på fönsterpartier. (Fastighetsägaraspekter på Byggprojekt, Riktlinjer, Akademiska Hus) Ökad yta att putsa med dubbla glasskikt. Fogar/tätningar behöver bytas. U-värde försämras när ädelgas läcker ut. Klimatskyddad solavskärmning håller längre. För skötsel av fasaden fästs en gångbrygga i luftspalten. Denna bör vara minst 500 mm för att vara framkomlig. Det går att använda sig av hisskorgar vid putsning av den yttre fasaden. För att detta ska fungera så bra som möjligt ska räls till korgarna byggas under projekteringsskedet. Eftersom solskyddspersienner också måste underhållas ca 1-3 gånger per år är det bra att luftspalten är åtkomlig. Fasadens yttersta skikt kan bestå av smutsavvisande glas som endast kräver regn eller spolning för att rengöra sig själv. Behovet av mekanisk fönsterputsning kan minskas med ungefär hälften av gångerna, dock skall tänkas på att vissa sorter kan ge glaset en blåtonad färg, vilket kanske inte alltid är önskvärt. Smutsavvisande glas fungerar endast i kombination med att glasen blir utsatta för UV-strålar, dvs i ej solbelastade fasader fungerar de inte. Ökad yta att putsa med dubbla glasskikt. Putsning påverkar verksamheten i större grad än i dubbelskalsfasaden. Fogar/tätningar behöver bytas. U-värde försämras när ädelgas läcker ut. Klimatskyddad solavskärmning håller längre. Rengöringen blir svårare än vid dubbelskalsfasad eftersom luftspalten inte är beträdbar. I detta fall ska fönstren putsas genom öppningsbara fönster vilket försvårar arbetet. Rengöring av utsidan fungerar likadant som på en enkel- och dubbelskalsfasad med skenor på fasad eller tak. Det går att använda sig av hisskorgar vid putsning av den yttre fasaden. För att detta ska fungera så bra som möjligt ska räls till korgarna byggas under projekteringsskedet. Fasadens yttersta skikt kan bestå av smutsavvisande glas som endast kräver regn eller spolning för att rengöra sig själv. Behovet av mekanisk fönsterputsning kan minskas med ungefär hälften av gångerna, dock skall tänkas på att vissa sorter kan ge glaset en blåtonad färg, vilket kanske inte alltid är önskvärt. Smutsavvisande glas fungerar endast i kombination med att glasen blir utsatta för UV-strålar, dvs i ej solbelastade fasader fungerar de inte. Det går att använda sig av hisskorgar vid putsning av den yttre fasaden. För att detta ska fungera så bra som möjligt ska räls till korgarna planeras in under projekteringsskedet. Fogar/tätningar behöver bytas. U-värde försämras när ädelgas läcker ut. Eventuell utvändig solavskärmning kan bli mycket underhållskrävande. Fasadens yttersta skikt kan bestå av smutsavvisande glas som endast kräver regn eller spolning för att rengöra sig själv. Behovet av mekanisk fönsterputsning kan minskas med ungefär hälften av gångerna, dock skall tänkas på att vissa sorter kan ge glaset en blåtonad färg, vilket kanske inte alltid är önskvärt. Smutsavvisande glas fungerar endast i kombination med att glasen blir utsatta för UV-strålar, dvs i ej solbelastade fasader fungerar de inte. Rörlig utvändig solavskärmning blir underhållskrävande framför allt på högre hus där vind skapar högt slitage. Glasfasader måste tänkas igenom vad gäller utbytbarhet. Isolerglas har oftast en kortare varaktighet än fasaden i övrigt och stora glas är tunga. Glas som inte kan bytas utifrån måste kunna transporteras via hissar och genom dörröppningar etc. (Fastighetsägaraspekter på Byggprojekt, Riktlinjer, Akademiska Hus) Byggnaden ska vara vacker i sin utformning och välkänd av allmänheten. Byggnaden ska vara en bra byggnad utifrån förvaltningsperspektiv som är enkel att förvalta, låg energiförbrukning och samtliga energirelaterade mål ska vid jämförelser med liknande byggnader vara bättre (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentrum) SIDA 11

12 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Problematiken kring köldbryggor och kallras måste särskilt belysas då detta skapat stora problem i fl era byggnader i Akademiska Hus bestånd. (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska Institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentra Preliminär förhandsutgåva ) Fastighetstekniska system, materialval och byggnadstekniska lösningar skall utvärderas och jämföras så att kostnad avseende investering kontra lägsta kostnad för framtida drift och underhåll säkerställs. Golvmaterial bör väljas ur ett hållbarhetsperspektiv. Kostnad för fönsterputs, bör särskilt beaktas. (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska Institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentra, Preliminär förhandsutgåva ) Brand Enligt BBR (5:551) ska ytterväggar i byggnad klass Br1 utformas så att 1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller, 2. brandspridning inuti väggen begränsas, 3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas, 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas. Enligt BBR (5:553) ska det i vertikalled vara minst 1,2 meter mellan glaspartier i olika brandceller. I annat fall skall glaspartier utföras i lägst brandteknisk klass E 30. Utredning ang pölbrand på Solnavägen pågår. Vid dubbelgalsfasader blir brandpåverkan större på närliggande fönster eftersom brandgaserna inte går ut till det fira utan ansamlas i mellanrummet mellan fasaderna. För att försvåra brandspridning till närliggande fönster skall därför luftspalten mellan fasaderna avskiljas i brandcellsgränserna. Mindre lufthål i avskiljningar för att t.ex. motverka kondens kan accepteras. 1. Ytterväggar skall utformas så att de uppfyller sin brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller, dvs i detta objekt skall brand/brandgasspridning förhindras i 60 minuter mellan olika verksamheter, även via ytterväggen. Detta gäller även i sidled. 2. Lufspalten ska i våningsplanen (brandcellsgränserna) ha en brandteknisk funktion som innebär att den tätar vid brandfallet eller är permanent tät. Detta för att hindra brand och brandgasspridning inuti fasaden. 3. Ytterväggar uppfyller föreskriftens krav i punkt 3 om de utförs i lägst klass A2-s1,d0. 4. Ytterväggar bör utformas så att kravet i punkt 4 uppfylls så att risken för nedfallande byggnadsdelar, såsom glassplitter, mindre putsbitar och liknande begränsas. För samtliga alternativ: avståndet mellan glaspartier är kortare än 1,2 meter men fasaden kan ändå utföras med härdade eller laminerade glas eftersom byggnaden sprinklas. Detta ska Brandskyddslaget senare visa med en särskild verifiering som bygger på att analytiskt visa att aktuell utformning av fasad ej är sämre än om byggnaden utförts enligt förenklad dimensionering (dvs med E 30 glas samt 1,2 meter avstånd mellan glaspartier). 1. Ytterväggar skall utformas så att de uppfyller sin brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller, dvs i detta objekt skall brand/brandgasspridning förhindras i 60 minuter mellan olika verksamheter, även via ytterväggen. Detta gäller även i sidled. 2. Luftspalten ska utföras tät i våningsplanen (brandcellsgräns). 3. Ytterväggar uppfyller föreskriftens krav i punkt 3 om de utförs i lägst klass A2-s1,d0. 4. Ytterväggar bör utformas så att kravet i punkt 4 uppfylls så att risken för nedfallande byggnadsdelar, såsom glassplitter, mindre putsbitar och liknande begränsas. För samtliga alternativ: avståndet mellan glaspartier är kortare än 1,2 meter men fasaden kan ändå utföras med härdade eller laminerade glas eftersom byggnaden sprinklas. Detta ska Brandskyddslaget senare visa med en särskild verifi ering som bygger på att analytiskt visa att aktuell utformning av fasad ej är sämre än om byggnaden utförts enligt förenklad dimensionering (dvs med E 30 glas samt 1,2 meter avstånd mellan glaspartier). Luftspalten ska ha en brandteknisk funktion mellan våningsplanen, i brandfallet eller permanent. Detta utreds vidare i förekommande fall. Se skiss sist i dokumentet. 1. Ytterväggar skall utformas så att de uppfyller sin brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller, dvs i detta objekt skall brand/brandgasspridning förhindras i 60 minuter mellan olika verksamheter, även via ytterväggen. Detta gäller även i sidled Ytterväggar uppfyller föreskriftens krav i punkt 3 om de utförs i lägst klass A2-s1,d0. 4. Ytterväggar bör utformas så att kravet i punkt 4 uppfylls så att risken för nedfallande byggnadsdelar, såsom glassplitter, mindre putsbitar och liknande begränsas. För samtliga alternativ: avståndet mellan glaspartier är kortare än 1,2 meter men fasaden kan ändå utföras med härdade eller laminerade glas eftersom byggnaden sprinklas. Detta ska Brandskyddslaget senare visa med en särskild verifiering som bygger på att analytiskt visa att aktuell utformning av fasad ej är sämre än om byggnaden utförts enligt förenklad dimensionering (dvs med E 30 glas samt 1,2 meter avstånd mellan glaspartier). Se skiss sist i dokumentet. SIDA 12

13 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Luftspalten ska ha en brandteknisk funktion mellan våningsplanen, i brandfallet eller permanent. Detta utreds vidare i förekommande fall. Se skiss sist i dokumentet. Intransportöppningar Intransporter i glasfasad (tex att en bygghiss ska kunna placeras i neutralt läge) ska beaktas. Det ska fi nnas öppningsbara parti i fasaden som kan öppnas vid ombyggnation. Placering bäst i slitsar. Det ska utformas en standardlösning för hur intranportöppningar hanteras. Det ska utformas en standardlösning för hur intranportöppningar hanteras. Det ska utformas en standardlösning för hur intranportöppningar hanteras. Byggbarhet / monteringskrav Fasad ska kunna monteras inifrån med en monteringstid på 2 månader (per fasad). Modulstorlek bör vara 4x3,1m Snabb montering genom prefabricerade kompletta element som fästs i bjälklagskant. Både inre och yttre fasad kan monteras samtidigt. Kan bli dyrt att frakta elementen om de är stora, men ger en snabbare monteringstid. Ett annat alternativ är att montera fasaden i två steg, först montering av att den inre delen som kommer i en färdig tät modul som snabbt kan monteras. På detta sätt går det snabbt att få ett tätt skal runt byggnaden, vilket är det kritiska momentet. Sen kan det yttre skiktet i lugn och ro monteras samtidigt som arbeten inne i byggnaden kan påbörjas. Detta ger en längre monteringstid. Snabb montering genom prefabricerade kompletta element som fästs i bjälklagskant. Hybridfasaden monteras som färdigt element på plats. En enkelskalsfasad kan precis som en dubbelskals- och hybridfasad levereras antingen i delar eller i element. Ett system som levereras i element borde vara att föredra då det byggs tätt inne i en fabrik och sen levereras färdigt till byggplatsen. Monteringen av elementen går mycket snabbt vilket gör att en tät byggnad snabbt kan fås och invändiga arbeten kan påbörjas. En enkelskalsmodul har ett totalt djup på ca 250mm vilket gör att den tar upp mycket mindre yta än en dubbelskalsfasad. Estestik/gestaltning Fasaden ska utföras med stor precison med omsorgsfullt gesataltade detaljer. Centrala ord och begrepp för projektet är långsiktighet, kostnadseffektivitet, hållbarhet, modernitet, identitet och campus (skala, förhållanden, historia och framtid). (Projektmål KI) Öppnandet mot Solnavägen ger helt nya möjligheter att exponera verksamheten, så ska också ske. Det ska stå klart för de som passerar att här bedrivs forskning på högsta nivå. Byggnaden ska bli ett uttryck för detta, den ska utsråla modernitet och världsklass, men också soliditet, tillit och omsorg. Byggnaden ska också integreras och anslutas till KI s nuvarande campus. Den ska knyta an till en tradition med hus i park. Hur det traditionella röda teglet kan få en plats ska noga studeras. (Projektmål KI) Byggnaden ska vara vacker i sin utformning och välkänd av allmänheten. Byggnaden ska vara en bra byggnad utifrån förvaltningsperspektiv som är enkel att förvalta, låg energiförbrukning och samtliga energirelaterade mål ska vid jämförelser med liknande byggnader vara bättre. (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentrum) Utformningsmässigt fi nns många fördelar med att välja en dubbelskalsfasad. Det inre skalet kan kläs med ett material som blir skyddat från väderpåverkan och samtidigt synligt genom det yttre transparenta skalet. Genom att välja en dubbelskalslösning med byggnadshög ventilation eller med en större ventilationsindelning blir det yttre skalet relativt genomsiktligt och byggnaden kan få ett transparent uttryck. Andelen täta delar i det inre fasadlivet kan varieras med en mindre inverkan på fasadens helhetsintryck. Fasadtypen ger förutsättningar för en djupverkande transparent karaktär samtidigt som oönskad insyn lätt kan undvikas med bearbetning av det inre fasadlivet. Det yttre skalet har en friare relation till klimatgränsen än i hybridfasaden vilken kan användas för att modullera byggnadens konturer utan komplicerade byggnadsdetaljer. Sockel skapas genom att det yttre skalet inte möter mark. Den klimatskyddande inre fasaden har ett genomgående läge för samtliga plan. Det yttre skalet måste dock fästas i bjälklaget så infästningar kommer att synas, även om hybridens boxindelningar undviks. Hybridfasaden ger inte ett lika transparent och djupverkande uttryck som dubbelskalet. Hybrid- och dubbelglasfasader med ytterruta av enkelglas (icke-isolerat) kan ej utföras med dold infästning (structural glazing). Sannolikt kan ett system tas fram i samarbete med producent som har minimal profi l. Bärande konstruktion och vindbockar framträder tydligare än i en dubbelskalsfasad. Vid val av en hybridfasad eller en structural glazing föreslås byggnaden få två olika lägen för den klimatskyddande fasaden med förlängda bjälklag i plan eller pelarplacering längre in i huskroppen. Detta för att skapa en sockel med en mänsklig skala där fotgängare möter byggnaden. / NÄSTAN En enkelskalsfasad kan utformas på olika sätt, gemensamt blir dock att intrycket av fasaden blir i ett lager. Glasen kan fästas genom structural glazing för att få en slät glasad yta utan täcklock. Eller så kan glasen monteras i aluminiumramar och fästas med täcklock. Viktigt att tänka på är även att på grund av avsaknaden av yttre solskydd så bör glasen vara solskyddsglas. Detta glas kan fås med upp till 60% genomsläppning av solljus vilket är bra men glaset är ej lika genomsiktligt som ett glas som ej är av typen solskyddsglas. Det förstärker fasadtypens platta/släta karaktär. Om fasaden skall ha intrycket av djup/ flera skikt bör denna typ ej väljas. Bärande konstruktion och vindbockar framträder tydligare än i en dubbelskalsfasad eller hybridfasad. Nackdelen med enkelskalsfasaden är att solskyddet inte kan integreras eftersom ingen luftspalt finns. Utanpåliggande solskydd är inte heller att rekommendera på grund av höjden på byggnaden. Detta gör att glasen måste vara solskyddsglas för att kunna hålla så mycket av solvärmen som möjligt ute. Vid val av en hybridfasad eller en structural glazing SIDA 13

14 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing Speciellt för detta projekt har vi stora förväntning om att byggnaden integreras på ett naturligt sätt med Aulan, Folkhälsohuset, samt mötet med NKS. Biomedicum ska med sin storlek förhålla sig till den nya aulan som blir en solitär byggnad med sitt för campus alldeles speciella formspråk. (FO Karolinskas förvaltningsmål för Karolinska institutet nybyggnad av Biomedicum, ett forskningscentrum) föreslås byggnaden få två olika lägen för den klimatskyddande fasaden med förlängda bjälklag i plan eller pelarplacering längre in i huskroppen. Detta för att skapa en sockel med en mänsklig skala där fotgängare möter byggnaden. / NÄSTAN Det ska vara möjligt att utforma fasaderna med indraget fasadliv i markvåningarna upp till och med det övre entréplanet. (Gestaltningsprogram) Gestaltningen av Biomedicums huvudbyggnad ska stärka Aulan som en viktig solitär och ett tydligt landmärke och samtidigt ge Biomedicum en egen stark identitet. Det är med Biomedicum Karolinska Institutet lägger grunden för universitetets framtida experimentella forskning. (Gestaltningsprogram) Solnavägen kommer att omgestaltas och få tydligare stadskaraktär med generösa trottoarytor. Anslutande byggnader ska utformas med tydlig öppenhet och visuell kontakt mellan de större inre rummen och Solnavägen. Området runt Biomedicum kommer utgöra en länk mellan parken i Campusområdet och gatan. Huvudbyggnaden för Biomedicum ges transparent utformade fasader med gröna inre gårdsrum och verksamheter som exponeras utåt mot Aulan och Solnavägen. (Gestaltningsprogram) Både i gatunivå och Campusnivå tar utformningen hänsyn till hur förbipasserande uppfattar huset genom en detaljering av fasaden i fl era skikt och lager som visar olika typer av transparens. (Gestaltningsprogram) Fasader ska präglas av ljus och lätthet. Fasader ska utformas med ett sammanhängande transparent skal som innesluter inre byggnadskroppar. De inre byggnadskropparna respektive slitsarna mellan dessa ska synliggöras och framträda genom det transparenta skalet. Delarna ska vara avläsbara i förhållande till helheten. (Gestaltningsprogram) Fasadpartier på våningar nära markplan ska upplevas som öppna. (Gestaltningsprogram) Särskild omsorg ska läggas på detaljeringen av fasadgestaltningen vid platser där fotgängare passerar nära inpå eller där det är möjligt att uppehålla sig. Gestaltningen av fasaderna mot de små uterum som bildas mellan Biomedicum och befi ntlig bebyggelse ska ägnas särskild uppmärksamhet för att skapa goda SIDA 14

15 BILAGA 1 Fasadmatris Krav Dubbelskalsfasad Hybridfasad Enkelfasad/Structural Glazing arbetsmiljöer med utblickar från Folkhälsohuset och Wargentinhuset. Material- och färgval i fasaderna bör ta upp inspiration från omgivande bebyggelse. Material och färgskala ska väljas utifrån befintliga gestaltningsprogram samt genom gestaltningen av Biomedicum sett i sitt sammanhang i Solnavägens gaturum. (Gestaltningsprogram) Taklandskapet blir endast synligt på långt håll och från ett fåtal punkter. Taklandskapet ska utformas med en tydlig struktur och med en medveten gestaltning som signalerar verksamheten och dess identitet. Solcellspaneler kan komma att placeras på takytan. (Gestaltningsprogram) Kostnad/kvm Faktor 2-2,5 inkl. integrerad solavskärmning Faktor 1,3-2 inkl. integrerad solavskärmning Enkelskalsfasad är billigare än både hybrid- och dubbelskalsfasaden. Jämförelse: Faktor 1 exkl. utvändig solavskärmning SIDA 15

16 BILAGA 1 Fasadmatris Dubbelskalsfasader Hybridfasader Enkelskalfasad Fördelar Bra bullerskydd Effektiv solavskärmning bakom glas (dold/skyddad) Höga hus påverkar drift av solavskärning, därför bra med skyddad solavskärmning Underhålls utan störning på verksamhet Djupverkande och transparent karaktär (utan besvärande insyn) Kan motverka kallras Fler verktyg för solavskärmning Möjlighet att gömma stuprören i luftspalten. ökat utrymmesbehov för fasaden vilket kan kompenseras av minskat utrymmesbehov för installationer (jmf. enkelskal) Ger automatiskt en indragen sockelvåning Fördelar Bra bullerskydd Effektiv solavskärmning bakom glas Höga hus påverkar drift av solavskärning, därför bra med skyddad solavskärmning Rationell byggmetod ger god totalekonomi Kan motverka kallras Fördelar Rationell byggmetod ger god totalekonomi Nackdelar Högre investeringskostnad Längre monteringstid Mycket teknik i fasaden kan höja risknivån. Rengöring leder till merkostnad jmf. enkelskal Nackdelar Underhålls inifrån - kan evt. störa verksamhetslokaler Rengöring leder till merkostnad jmf. enkelskal Indragen sockelvåning kräver fl ytt av pelarlägen eller förlängning av bjälklag. Om pelare blir indragna för att kunna åstadkomma en indragen sockel måste bärningen av det utkragande bjälklaget lösas. Större bjälksarea påverkas av diagonaler/vindbockar där dessa förekommer. inte möjlig på KMB pga. renhetskrav Nackdelar Sämre bullerskydd Kräver utvändig solavskärmning för att klara värmelast Platt karraktär höga ljudkrav ger tunga glas vilket kan kräva en max. storlek på glas Extra kostnad för solskyddsglas, screentryck, mer täta partier osv. ska medtas i kalkylen Svårt att uppnå Miljöbyggnad Silver pga. dagsljusfaktor Indragen sockelvåning kräver fl ytt av pelarlägen eller förlängning av bjälklag Om pelare blir indragna för att kunna åstadkomma en indragen sockel måste bärningen av det utkragande bjälklaget lösas. Större bjälksarea påverkas av diagonaler/vindbockar där dessa förekommer. Alla förslag kan utvecklas med hög arkitektonisk kvalitet. SIDA 16

17 BILAGA 2 Referenser ARLANDA PIR F, SIGTUNA - exempel på dubbelskalsfasad VAD: Flygplatsterminal för the Star Alliance Group VAR: Sigtuna, Stockholm NÄR: 2001 KUND: Luftfartsverket ARKITEKT: KHR AS Fasadleverantör: Flex Fasader En dubbelglasfasad med U-värde: 0,15. Ljuddämpning Rw=40dBA 600mm brett fasadmellanrum, för konvektion/ventilering av fasad, där inluft nertill leds via automatiskt öppningsbara 9, 5 meter långa luckor i toppen av glasfasaden. Automatiska persienner är nödvändiga solskydd i fasaden. En hisskorg är placerad i luftspalten för rengöring av glas i mellanrummet. Ytterfasad rengöres via hisskorg som betjänas från taket. Konvektor på våningsplanen, inbyggt i golv. SIDA 17

18 BILAGA 2 Referenser RICA HOTEL, ALVSJÖ, STOCKHOLM - DUBBELSKALSFASAD VAD: hotell, konferens, nybyggnation, restaurang, VAR: Stockholmsmässan, Älvsjö, Stockholm NÄR: 2006 KUND: Mässfastigheter AB ARKITEKT: Rosenbergs Arkitekter Rica Talk Hotel vann Glaspriset 2008, när priset delades ut under Nordbygg 2008 på Stockholmsmässan. Glaspriset 2008 är en tävling om det bästa glasbyggnadsprojekt som färdigställts under 2006 och 2007 i Sverige. Tävlingen anordnas av Glasbranschföreningen. Rica Talk Hotel har tidigare också belönats med Stockholms Hembygdsförbunds Byggnadspris 2006 och Ljuspriset 2006 för sin unika arkitektur och design. Juryns motivering löd: I skapandet av hotellbyggnaden har man mycket skickligt utnyttjat glasets potential för att maximera variation och differentiering i byggnadskroppens uttryck. Refl exion, skuggning, transparens, spegling, mönsterverkan, glans, föränderlighet, ljusfärg och ljusintensitet ingår i hotellets repertoar för att skapa en känsla av fest. Gestaltningen präglas samtidigt av en resurssnål och miljövänlig lösning med några få tekniskt vällösta grundelement som kan varieras i det oändliga. Det nya hotellets screentryckta glaspartier samspelar elegant med omgivande naturanodiserad aluminiumplåt. Rica talk Hotel i är ett 4-stjärnigt hotell på 20 våningar med 248 gästrum, restaurang, konferenslokaler och top-floor. Hotellet ligger alldeles intill Stockholmsmässan och är en av de högsta och mest spektakulära byggnaden i Stockholm, söder om city. Ett nytt landmärke. Hela glasfasaden glänser och skimrar och avspeglar på samma gång himlen. Hotellet består av två volymer, en av glas, en av metall. Områdets natur, och den sjö som förr täckte området, har inspirerat till en vattenyta i pixeliserad form på glasfasaderna. Kvällstid är de upplysta och annonserar hotellet på avstånd. Hotellet har tillsammans med mässan fått en ny entréplats. Markbehandling av natursten, betongplattor, planteringar samt en spegeldamm med ett spektakulärt vattenkonstverk visar besökaren att denne har anlänt till en spännande och händelserik miljö. Estetik - Uttryck Screentrycket på glasfasaden har ett mönster som skapats genom pixelisering av ett fotografi på en vattenyta. Mönstret är uppbyggt av 12 grundenheter som appliceras på glaset på olika sätt för att ge maximal variation. Resultatet blir en fasad som varieras över hela sin yta, men som ändå har varit relativt rationell att producera. På kvällen belyses glasfasaden från luftspalten via blåa och vita diodarmaturer. 3 olika tändningar ger möjlighet till att variera och dramatisera fasaden om natten. Plåtfasaden består av kasetter 1200x600 av profi lerad naturanodiserad Alu. Profi leringen som följer samma geometri som glasfasadens pixlar monteras förskjutna Teknik - Uppbyggnad Yttre skikt - glasskivor 1200x2850mm, laminerat glas 6+6 float, 1 glas med screentryck in mot lamineringsfolien - mörkgrå silikonfog mellan glasen - vindavstyvande glaspelare fl oat mellan varje glas i fasad. Fästa med klips av naturanodiserad Alu mot glasen. - infästning i under- och överkant med konventionellt aluminium profilsystem med täcklock av naturanodiserad Alu Luftspalt - 700mm bred - servicebryggor av varmförzinkad gallerdurk Inre skikt - utfackningsvägg träregelstomme. Fast fönster med klart neutralt solskyddsglas Konstruktion - glasfasaden bärs av konsoler av stål HEA 100 med avstånd 1200mm Ventilation - våningsvis, diagonal ventilation via ventilationsöppningar h=100mm i höjd med varje våningsplan. Öppning kompleterad med mörkgrå dropplåt samt fågelnät. - skiva av härdat glas under servicebrygga varieras i höjdläge för att tillåta till- alt frånluft - ventilation av luftspalt ej integrerad med hotellrummens ventilation Solavskärmning - i yttre skikt som screentryck - i inre skikt som solskyddsglas mot varandra i schackmönster formation. I olika dagsljus genererar dessa fasaddelar förvånansvärt varierande och fi na effekter. Utformningen av hotellets inredning samt konferensdelen har skett i samarbete med Marge arkitekter. SIDA 18

19 BILAGA 2 Referenser KISTA SCIENCE TOWER - DUBBELSKALSFASAD Plats Färögatan 33, Stockholm, Sweden Högsta höjd 156 m Höjd till taket 117,2 m Våningar 32 (över markytan) Byggstart 2000 Färdigställd 2003 Golvyta m² Arkitekt White Konstruktör NCC Fasadleverantör FFT- Feldhaus, Flexfasader, Trosa Glas Kista Science Tower består av sex byggnader med olika höjd och fasadbeklädnad, varav den högsta är 117,2 meter hög (eller 156 meter med antennen inräknad) och består av 32 våningar. Kista Science Tower är därmed Sveriges och även Nordens högsta kontorsfastighet, samt Sveriges tredje högsta skyskrapa (efter Turning Torso i Malmö och Victoria Tower i Kista). Förutom en kontorsyta på ca m², rymmer komplexet bland annat restauranger, garage, fi tnesscenter och affärslokaler. Utmärkande för alla byggnaderna är dess triangulära form och dubbelglasade, genomskinliga fasad. Kista Science Tower är ritat av White arkitekter som vann en tävling om att få rita byggnaden Bygget påbörjades sommaren 2000 och stod klar i slutet av Bakom uppförandet stod NCC. Sedan augusti 2004 är fastighetsbolaget Vasakronan helägare. Fasaden är utförd som en elementfasad, enkelskal samt dubbelfasad. Fasaden är diagonalluftad samt var 4:e våning är brandförstärkt. I Flex fasaders entreprenad ingick även fönsterputsanläggning, solskydd m.m. De kortare väggarna vända mot söder och väster, som är utsatta för solstrålning får en fasad av dubbelglas. Den långa tredje väggen får en fasad av enkelglas. Dubbelglasfasaderna byggdes upp av moduler 2,7 gånger 3,6 meter stora tillverkade i Tyskland. Kostnaden för den avancerade glasfasaden var beräknad till 100 miljoner kronor. Av de övriga fem husen kommer fyra har putsade fasader men samtliga hus har glas i fasaden närmast hörnen. SIDA 19

20 BILAGA 2 Referenser HYBRIDFASAD PENNFÄKTAREN 11 - KONTORHUS Byggherre: Vasakronan, Arkitekt: Refl ex Arkitekter Adress: Vasagatan 7 Kommun: Stockholm Kontor: m² Övrigt: 1584 m² Byggt/ombyggt: 1977/2009 Kontorsfastighet i åtta våningar med restauranger i bottenplan. Sveriges första LEED-certifi erade fastighet. Den ursprungliga fastigheten uppfördes 1977 med en exteriör av brunputsad fasad med bruna träfönster. Ett för den tiden modernt utseende som dock inte uppfyllde dagens högt ställda krav på arkitektur. Fastigheten har därför genomgått en totalrenovering både interiört och exteriört. Utgångspunkt för arbetet har varit ny modern gestaltning, ny teknik och miljömärkning av byggnad. Beställare är fastighetsägaren Vasakronan, som har beskrivit projektet som sitt fl agg-skepp. Med hjälp av modern teknik ska huset på Vasagatan 7 göras så energieffektivt och miljövänligt som det går. 200 kvadratmeter solfångare ska förse huset med varmvatten under en stor del av året. På varje våning ska det fi nnas solceller som förser byggnaden med el. Belysning och ventilation ska anpassa sig automatiskt efter hur många människor som för tillfället rör sig i byggnaden. Närheten till kollektivtrafi ken är uppenbar, huset ligger endast 200 meter norr om Stockholms central. Huset kommer att rymma kvadratmeter kontors- och butikslokaler. Vasakronan hoppas kunna hyra ut till miljömedvetna företag som vill ha kontor mitt inne i city. När huset nu står färdigt är det en helt ny byggnad, med upplyft gaturum och modern fasad med stora helglasade fönsterpartier. Den nya fasaden är klädd med våningshöga glaselement och ljusa perforerade stålskivor som silar ljuset in i byggnaden. Båda fasaderna (mot Vasagatan och mot Vasaplan) har fått nya större fönster som på utsidan försetts med ett solskydd av glas och sträckmetall. Fasaden mot gården har rustats upp med nya fönster och solskydd av fasta utanpåliggande glas. Fasaderna mot gården har också byggts om. Gårdsfasaderna har fått nya fönster och screentrycka glas som solavskärmning. Glasens mönster som tagits fram av den välkände grafi ske formgivaren Gabor Palotai. Alla fönster är så kallade lågenergifönster, som behåller värmen när det är kallt ute samt dämpar solinstrålningen vid varmare temperaturer. Pennfäktaren är även utrustad med solceller och solfångare. Solcellerna omvandlar solens energi till elström och förser stora delar av byggnaden med elektricitet. Solfångarna fungerar på liknande sätt, även dessa tar tillvara på solens energi, men med syfte att värma upp vatten samt för att producera komfortkyla sommartid. Taket är ett så kallat sedumtak4, vilket isolerar mot värme på sommaren och dämpar kylan vintertid. Dessutom absorberar sedumtaket luftföroreningar och regnvatten, vilket bidrar till en minskad avrinning samt mindre belastning på dagvattensystemet. Belysningen styrs av dagsljusflöde och rörelsedetektorer som gör att ljuset per automatik tänds och släcks vid behov. Att kyla ner och värma upp byggnaden är energikrävande och för att minska förbrukningen har ett så kallat VAV- system (variabelt ventilationsfl öde) installerats (Vasakronan, 2009). Ett VAV- system är ett behovsstyrt system utformat för att anpassa sig efter olika förhållanden såsom variationer i temperatur, luftföroreningar och fukt. Rent praktiskt innebär det att systemet känner av hur många personer som vistas på kontoret och anpassar mängden luft därefter. Systemet reglerar även mängden kyla vid behov det vill säga där behov påträffas ökas luftfl ödet och vice versa. I samråd med sina hyresgäster har Vasakronan kommit överens om att inte hålla inomhustemperaturen i bygganden konstant utan tillåta variationer beroende på temperaturen utomhus (Wirdenius, 2010). På så vis sparas stora mängder energi då det är oerhört energikrävande att kyla ner och värma upp en byggnad vid extrema förhållanden. Tack vare dessa smarta lösningar har Pennfäktarens energiförbrukning sänkts från 250kWh/m² till 100kWh/m². För att uppnå en så effektiv avfallshantering som möjligt har en miljöstation inrättats i källaren. Den slutna betongfasaden har ersatts av ett intrikat system av glaslådor och partier av sträckmetall. Dagtid reflekterar byggnaden sin omgivning, men på natten byter byggnaden karaktär och blir mer transparent och genomlyst. Innergården har ställts i ordning med gröna ytor och miljöer för paus och vila. Den nya helglasade fasaden som ger både huset och området ett arkitektoniskt lyft. Fasaden tar väl hand om både ljusinstrålning, överskottsvärme och gatubuller. Glasfasaden bidrar också till att ge kontoren ett fantastiskt dagsljusinsläpp långt in i huset. Dagtid upplevs byggnaden som varierad med blänkande glasskivor och ljusa sidenmatta fasadskivor. Kvällstid ändrar byggnaden karaktär. Solavskärmningen är konstruerad för att minska värmestrålning och för att ge ett gott inomhusklimat. Solavskärmningen är inte ett bländskydd i sig utan måste kompletteras med exempelvis persienner och textilier. Kontoren har förberetts med skenor i taket för att underlätta enhetlig och estetisk upphängning. SIDA 20