GRÄNSLÖST. Nya vänner. Volontärarbete en chans att förvandla idéer till verklighet ALLA SKA FÅ VARA MED! Vem är du och var kommer du ifrån?

Transkript

1 GRÄNSLÖST UNGDOMSSTYRELSEN 2009/2010 ALLA SKA FÅ VARA MED! Nya vänner och erfarenheter med ungdomsutbyte Ungdomarna filmade sin vardag Vem är du och var kommer du ifrån? Italienskt utbyte gav ungdomar från Ale smak på Europa 1 Volontärarbete en chans att förvandla idéer till verklighet 1 8/17/2009, 11:16 AM

2 Vägen ut i Europa ligger öppen FOTO:MATTON Drömmer du om att vara volontär i ett annat europeiskt land? Eller skulle du vilja träffa ungdomar från andra europeiska länder med samma intressen som du? Eller vill du som ungdomsledare utbyta erfarenheter med europeiska kollegor? Då är EU-programmet Ung och Aktiv i Europa något för dig. Här kan du läsa om vilka möjligheter som finns. För några år sedan sjösattes EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Över 30 länder i Europa deltar och fram till 2013 ska mer än åtta miljarder svenska kronor fördelas. Vad ska då alla de här pengar na användas till? Målsättningen är att bland annat öka unga människors samhällsengagemang och stötta ungdomssamarbeten inom EU, men det finns även möjlighet att samarbeta med länder i EU:s närområde. Pengarna delas ut till ungdomar, ungdomsledare och organisationer som arbetar med unga. I Sverige finns det ungefär 20 miljoner kronor att söka varje år. Det finns många olika aktiviteter i programmet för att göra det möjligt för så många ungdomar som möjligt att delta. Dessutom får ungdomsledare möjlighet att kompetensutveckla sig. Programmet är ett verktyg för EU att genomföra en aktiv ungdomspolitik. Det här kan man göra inom Ung och Aktiv i Europa Ungdomsutbyte Två eller flera grupper av ungdomar besöker varandra. Ni har ett program med ett tema som ni är intresserade av och ni arbetar med icke-formellt lärande tillsammans. Ungdomsinitiativ Vänder sig till er som vill starta eller driva ett lokalt projekt. Det viktiga är att projektet bygger på era egna idéer och förutsättningar. Ni lär er att dr iva egna projekt från början till slut. Demokratiprojekt Erbjuder samarbete mellan grupper i Sverige och grupper utomlands om demokrati, inflytande och dialog. Ni kan till exempel utforska hur ni kan öka det demokratiska inflytandet mellan ungdomar och de som bestämmer i er stad eller kommun. Europeisk volontärtjänst Som volontär kan man åka iväg och arbeta i en förening, på en fritidsgård eller i ett särskilt projekt här finns många olika möjligheter. Det är inte tänkt att volontären bara ska gå bredvid eller mest syssla med administrativa sysslor här finns stora möjligheter att driva egna projekt om ens hjär tefrågor. Utbildning och nätverksbyggande Vänder sig till ungdomsledare eller de som arbetar med unga på något annat sätt. Här ges chansen till kompetensutveckling genom att utbyta erfarenheter eller planera och genomföra internationella samarbetsprojekt inom Ung och Aktiv i Europa. Ni kan skapa värdefulla kontakter runt om i Europa. Möten mellan ungdomar och politiker Riktar sig till dem som vill arrangera nationella eller internationella seminarier och konferenser för ungdomar och beslutsfattare. Projekten ska syfta till en strukturerad dialog i frågor som känns viktiga i Europa för unga och beslutsfattare idag. Konferenserna bör visa kopplingen mellan europeisk ungdomspolitik och praktisk verksamhet. Det går att söka pengar flera gånger per år. Ansökningsblanketter och all annan nödvändig information hittar du på: /19/2009, 12:59 PM

3 ELLEN GOSDOUM ALLA A SKA A FÅ Å VARA V MED! FOTO:CHRISTIAN SERRANO Alla ungdomar har inte samma möjlighet att delta i samhället eller i internationella projekt. Funktionsnedsättning, ekonomiska problem eller andra faktorer kan hindra. Eftersom Ung och Aktiv i Europa vill vända sig till så många som möjligt kan unga med mer begränsade möjligheter få extra stöd. Arbetet med att alla, oavsett bakgrund och livssituation, ska kunna delta kallas inkludering. Det har sedan starten av Ung och Aktiv i Europa varit prioriterat. En intervjustudie som Ungdomsstyrelsen har gjort visar att inkluderingsprojekten kan ge stora vinster för deltagarna. En av de intervjuade hade tidigare arbetat på Arbetsförmedlingen och hon menade att det inte finns någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd som är bättre än att delta i Europeisk volontärtjänst inom Ung och Aktiv i Europa: Socialtjänsten säger att de ungdomar som före projektet varit inskrivna hos dem och fått ekonomiskt bistånd, inte kommer tillbaka och gör anspråk på socialbidrag. Det är väldigt ovanligt, säger hon i rapporten. Ellen Gosdoum, handläggare på Ungdomsstyrelsen, är också inne på samma linje. Hon menar att Ung och Aktiv i Europa innebär vinster för alla ungdomar, men kansk e särskilt för dem som har begränsade möjligheter. Kanske blir de positiva effekterna större för de här ungdomarna. Det finns en organisation som skickade en dövblind kille till Island. Före resan var en del lite oroliga över hur det skulle gå. Men det första killen sa när han kom tillbaka var Vart kan jag åka n u?. Ansökan prioriteras Projekten i sig ser ut ofta ut som många andra, men om de deltagande ungdomarna tillhör en grupp med begränsade möjligheter kan projektet ha större chans att få sin ansökan godkänd. Om den som ansöker visar att projektet omfattar en sådan här ungdomsgrupp kan vi be de projektansvariga att förtydliga hur de ska arbeta inkluderande, berättar Ellen Gosdoum. Vad kännetecknar ett br a inkluderingsprojekt? Att organisationen har tänkt igenom sitt projekt hela vägen från förberedelse, genomförande till uppföljning och att den har anpassat projektet efter deltagarnas särskilda beho v. Hur bra är svenska organisationer och myndigheter på att arbeta inkluderande? Jag skulle säga att vi är ganska bra och åtminstone ganska medvetna. Vi tycker till exempel att det är viktigt att samhället ska vara tillgängligt för alla, även för dem som har en funktionsnedsättning. Arbete med inkludering pågår även i resten av Europa, men en titt utanför Sveriges gränser visar att det finns stora skillnader när det gäller vilka grupper som man arbetar mest aktivt med. I Estland har man till exempel arbetat mycket med ungdomar som sitter i fängelse medan man i Portugal arbetat med unga arbetslösa. I Slovakien riktar man just nu in sig på den romska befolkningen, en grupp som i sin utsatthet lätt hamnar utanför samhället. Många av de romska ungdomarna bor i småbyar där fattigdomen är stor och utbildningsnivån är låg, säger Martin Pokorny från IUVENTA som är den slo vakiska motsvarigheten till Ungdomsstyrelsen. Inkludering en särskild prioritering En av prioriteringarna i Ung och Aktiv i Europa är att fler unga med begränsade möjligheter ska delta i programmet. Det kan handla om unga med sociala eller ekonomiska problem, funktionsnedsättning eller en mindre bra hälsa. Andra inkluderingsskäl kan vara kulturella omständigheter eller geografiska hinder. Syftet är att programmet ska vara tillgängligt för alla. Då kan unga med särskilda behov behöva mer stöd. Tanken är att programmet ska ta extra hänsyn och ge stöd om det behövs, så att alla kan vara med /17/2009, 12:26 PM

4 Nya vänner och erfarenheter med ungdomsutbyte ungdomsutbyte FOTO: DELTAGARE I UNGDOMSUTBYTET 4 4 8/17/2009, 11:16 AM

5 Att arrangera ungdomsutbyten är en vinst för alla. Både för ungdomarna som deltar och för de som organiserar utbytet. Alla som har varit inblandade i projektet har haft jätteroligt, säger projektledaren Kerstin Svensson i Mjölby kommun. Ungdomsutbyten inom Ung och Aktiv i Europa handlar om att grupper av u ngdomar från olika länder träffas och samarbetar om ett speciellt tema mellan sex dagar och tre veckor. Men även den här korta tiden kan innebära en riktig vändpunkt för vissa av deltagarna. Vi har haft föräldrar som undrat vad vi egentligen har gjort med deras barn, säger Andreas Hansen på Sockerbrukets ungdomsverksamhet i Lidköping. Han berättar om den blyga teknikintresserade 15-åringen som följde med på förra sommarens utbyte till Barcelona. Föräldrarna var lite oroliga eftersom det här var en kille som tyckte att det var jobbigt med engelskan och hade svårt att prata med människor han inte kände, speciellt tjejer. Han höll sig för sig själv några dagar, men så helt plötsligt ser jag honom stå och prata på som bara den på engelska. Med en tjej. Efter det pratade han obehindrat med alla och umgicks. Så ett tag efter att vi kommit hem ringde föräldrarna och sa att han var helt förändrad. Det är så otroligt häftigt när det händer, det går inte att beskr iva, säger Andreas och ser nästan lite rörd ut. Vi sitter i en soffa i filmrummet på Sockerbrukets ungdomsverksamhet som är en kombinerad fritidsgård och projektverksamhet för Lidköpings unga. Sockerbruket har jobbat länge med olika delar av Ung och Aktiv i Europa, bland annat har man tagit emot nästan 20 volontärer. Men det är ungdomsutbytena som Andreas brinner mest för. Helt enkelt för att han tycker att man genom utbytesverksamheten lyckas uppnå saker man inte kan göra annars. Deltagarna växer För det första är det många som aldrig skulle komma iväg utomlands annars. De får också se hur bra vi faktiskt har det i Sverige. Och så tycker jag att många av deltagarna växer på ett sätt de aldrig hade kunnat göra i Sverige, säger han och berättar om en kille som umgicks i fel gäng och var på väg åt helt fel håll. Efter ungdomsutbytet bröt han med gänget och valde en annan väg. Ibland tror jag att sådana här upplevelser tar fram den rätta personligheten hos en del. Just nu pågår planeringen för den här sommarens utbyte för fullt målet är Spanien och en liten stad i närheten av gränsen mot Frankrike. För att kunna genomföra det här utbytet samarbetar Andreas och de andra med två ideella föreningar från Österrike och Estland och ett spanskt ungdomshus med ungefär likadan verksamhet som Sockerbruket. De fyra har samarbetat förut och förra sommaren var det Sockerbruket som var värdar för 40 ungdomar som umgicks under tio intensiva dagar. Andreas visar filmen som dokumenterade det hela och om jag tvivlat på att det snabbt går att skapa gemenskap mellan ungdomar från fyra olika länder får jag snabbt tänka om. Utbytet gick under namnet Unity through art and culture och under en veckas tid fick deltagarna arbeta i olika workshops. En grupp jobbade med musik, en annan gav ut en daglig tidning om det som hänt och några jobbade med film. Den fjärde gruppen gjorde en stor tavla som nu hänger i Sockerbrukets lokaler och påminner om de där dagarna i augusti. Kul på utbytet En av de svenska deltagarna som var med heter Radovan Gazibariç. Han har egentligen inget negativt att säga om sina erfarenheter av ungdomsutbyte. Det var hur kul som helst. Man fick träffa massa olika människor från olika länder som aldrig hade träffats annars, säger han. Radovan har pratat så mycket om utbytet att han nu har lyckats locka med sig två kompisar som hoppas få följa med till Spanien till sommaren. Det här passar verkligen alla. Jag har pratat så mycket om det så att de har blivit sugna, säger han. FOTO: ELISABET WAHL Många av deltagarna på ungdomsutbyten växer på ett sätt som de aldrig skulle kunna göra i Sverige menar projektledaren Andreas Hansen /17/2009, 12:28 PM

6 Ungdomar från Estland, Sverige, Norge och Lettland på ungdomsutbyte i Mjölby. Om ni funderar på att arrangera ungdomsutbyten gör det! Det har gett alla här så mycket anser Kerstin Svensson, projektledare i Mjölby kommun. Mjölby nästa! Det skiljer drygt 20 mil mellan Sockerbruket i Lidköping och kommunhuset i Mjölby och de två ansvariga för ungdomsutbyten har aldrig träffats. Ändå är det entusiastiska sätt som projektledaren Kerstin Svensson på Mjölby kommun beskriver sina erfarenheter på nästan på pricken likt det Andreas Hansen uttryckt. Om ni funderar på att arrangera något sådant här gör det! Det har gett alla här så mycket, säger hon. I Mjölby har man inte haft lika många utbyten som Sockerbruket men är ändå mycket nöjda med konceptet. Deras ungdomsutbyten har varit ett samarbete mellan kommunens vänorter i Lettland, Estland och Norge. Tillsammans har de fyra orterna genomfört tre utbyten: man var i Estland sommaren 2006, i Norge sommaren 2007 och så förra sommaren i Mjölb y. Projektet H.E.A.T:s tema var hälsa och de tio dagar som utbytet varade fylldes med aktiviteter som cykling, paddling och en hel del diskussioner kr ing matvanor. Jag tycker inte att det var några stora skillnader i synen på hälsa, däremot var det stora skillnader i hur ungdomarna åt. Vi fick lägga till lite på frukostarna för alla var inte vana att äta grovt mörkt bröd och sådant på morgonen, berättar Kerstin Svensson. Hälsotema För att det verkligen skulle bli ett utbyte även kunskapsmässigt hade varje land fått förbereda en redovisning om ett av fyra förbestämda ämnen: Hälsa och medier, Hälsa och mat, Hälsa och kultur och Hälsa och socioekonomisk bakgrund. Den inledande cykelorienteringen gjorde också att ungdomarna lärde sig mer om varandras länder och språk samtidigt som de lärde känna varandra. Själva kartan var skriven på svenska men när de kom fram till kontrollen var frågorna skrivna på lettiska. Sedan skulle de skriva svar på estniska och en del frågor redovisades muntligt på norska, berättar Kerstin. Nästa steg skulle vara ett utbyte i Lettland. Men den internationella ekonomiska krisen påverkar även saker som anslag till ungdomsprojekt och letterna hade helt enkelt inte råd att stå som värdar. De andra försökte skjuta till extra pengar men utbytet visade sig till slut omöjligt att genomföra. Nu jobbas det febrilt för att hitta en lösning i alla fall. Något måste vi göra, jag tror ungdomarna här omkring förväntar sig det, säger Kerstin Svensson och berättar att det kanske finns en lösning inom räckhåll: en resa under något enklare former till Finland, där Mjölby också har en vänort. Ungdomarna skulle bli jättebesvikna om vi inte kom iväg, avslutar hon /19/2009, 10:46 AM

7 Fundera på! Vad betyder europeiskt medborgarskap för dig? Finns det en gemensam europeisk identitet? Är det bra eller dåligt? Hur kan du använda Ung och Aktiv i Europa som ett strategiskt verktyg för att utveckla din verksamhet och organisation? Vad blir vinsten? Projektledarnas tips om att arrangera ungdomsutbyten Andreas Hansens råd: Våga göra det! Det ger otroligt mycket. Sök kontakter, tycker ni det är svårt att veta var ni ska hitta dem kan man kontakta oss här på Sockerbruket. Kontakta Ungdomsstyrelsen, de kan svara på många frågor. Kerstin Svenssons råd: Förbered utbytet noga. Sök bra partners ni kan samarbeta med. Ta hjälp av Ungdomsstyrelsen. Ungdomsutbyte Ungdomsutbyte är en bra stödform när ungdomsgrupper från olika länder i Europa vill träffas. Det är viktigt att de unga själva är aktiva från planering av utbytet till slutredovisning. Utbyten där minst tre länder deltar och utbyten som ger unga med begränsade möjligheter en chans till internationell erfarenhet prioriteras /17/2009, 12:30 PM

8 FOTO: DELTAGARE I PROJEKTET Ungdomarna filmade sin vardag För många föräldrar är ungdomarnas vardagsliv något av en låst värld. Genom projektet Ung i Fittja kunde ungdomarna själva visa upp sin vardag. På köpet fick de lära sig mer om att samarbeta och ro ett stort projekt i hamn. Hur ser egentligen vardagen ut på ett Ungdomens hus? Vad gör man? De frågorna får svar efter att jag har tittat på en av de tre filmer som ingår i Ung i Fittja, ett så kallat Ungdomsinitiativ som fått pengar via Ung och Aktiv i Europa. Under några minuter får jag som tittare följa med ned i pingisrummet, hänga lite framför tv-spelet och träffa några av de vuxna som jobbar i verksamheten. Projektet Ung i Fittja startades eftersom det fanns tankar och idéer om att dokumentera tre av de olika typer av verksamheter som finns för ungdomar i Stockholmsförorten Fittja: Lugna gatan, Ungdomens Hus och fritidsgården Fittjapulsen. Vi ville göra filmer som representerade de ungdomsverksam- heter som finns i Fittja och då blev det de här tre. Det kändes bra att kunna visa upp för föräldrar och andra vuxna vad vi gör här, säger Selcuk Uysal från Lugna gatan som är en av dem som lett projektet. Skola i samarbete Arbetet pågick under tio månader och även om de fick viss hjälp gjorde ungdomarna det mesta av arbetet själva: de planerade, filmade, gjorde musiken till filmen och såg även till att allt material sattes ihop till färdiga filmer. De fick lära sig samarbeta med varandra och samordna alla olika saker som måste göras, förklarar Selcuk. Just samarbetet är det som Selcuk Uysal ser som den största vinsten med Ung i Fittja. Och då menar han inte bara samarbetet mellan ungdomarna utan också mellan de olika verksamheterna. Och till slut fick vi ju också bra filmer som vi kan använda i vår verksamhet, säger han och låter riktigt nöjd. Att filmen var klar firades ordentligt med en stor releasefest där föräldrar och andra intresserade var inbjudna. För att locka de ungdomar som inte hade varit direkt involverade i arbetet skapades en grupp på Facebook. Där var intresset stort: efter bara några dagar hade gruppen över 100 medlemmar. Releasefesten blev också mycket lyckad med över 300 gäster /17/2009, 12:33 PM

9 Ungdomsinitiativ Ungdomsinitiativ vänder sig till unga som vill starta eller driva ett lokalt projekt. Det viktiga är att projektet utgår från de ungas kreativitet, idéer och förutsättningar. Det är en grupp unga som driver ett eget projekt tillsammans, eventuellt med stöd av en handledare. Fundera på! Vad har du för egna erfarenheter av ungas delaktighet? Har det rört sig om verkligt inflytande? Hur kan ungas inflytande öka i samhället och i projektet? Hur kan unga vara delaktiga i planeringen och genomförandet av internationella ungdomssamarbeten? Europeisk ungdomspolitik Europeiska kommissionen lanserade under våren 2009 sitt förslag till ungdomspolitik för den kommande tioårsperioden inom EU. Ung och Aktiv i Europa är verktyget som kopplar ihop politik och visioner med konkreta aktiviteter som främjar ungas aktiva deltagande, solidaritet, kulturell mångfald och möjligheter för alla att vara med. Förslaget till ungdomspolitik täcker områden som är viktiga för unga som utbildning, jobb, kreativitet och entreprenörskap, social integration, hälsa och idrott, att vara delaktiga i samhället samt att göra nytta som volontärer. Dessutom betonar EU-k ommissionen att ungdomsledare och andra som arbetar med unga är mycket viktiga i arbetet. Många av de vuxna som var där blev både imponerade och lite förvånade över att se nya sidor av ungdomarna, att de både klarat av filmprojektet och att ordna den där releasefesten. Selcuk Uysal skulle gärna göra något liknande projekt igen i framtiden. Han har också märkt att andra ungdomsledare blivit imponerade och intresserade av Ung i Fittja. Därför tycker han att det är synd att det verkar vara få av dem som tar steget från tanke till att försöka förverkliga sina idéer genom att ansöka om pengar. En del jag har pratat med verkar tro att de inte ska få några pengar och därför bryr de sig inte ens om att söka, säger han. Han har också en del råd till dem som funderar på att starta ett liknande projekt. Tid och pengar Planera in mer tid än vad ni tror eftersom det alltid händer saker som man inte tror ska hända. Så blev det för oss i alla fall. Det är likadant med pengar, det kan v ara bra att ha en liten buffert för oförutsedda kostnader. En av dem som var med i Ung i Fittja var Martin Adam. Han och några andra killar engagerades för att göra musiken till de olika filmerna. Jag har varit med i Lugna Gatan och när jag fick höra talas om filmen tänkte jag och några andra direkt på att det behövs musik också. Man kan ju inte göra film utan musik. Martin Adam låter både glad och stolt när han berättar om sitt bidrag till Ung i Fittja. Jag har hållit på med musik ganska länge, men det här är det största jag har gjort. Självklart har det här varit bra, det går inte att säga något annat /17/2009, 11:17 AM

10 FOTO: UNGDOMAR OCH LEDARE FRÅN ALE KOMMUN Italienskt utbyte gav ungdomar från Ale smak på Europa Besöket i Italien var inte så långt räknat i dagar. Men för de sju ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning öppnade resan dörren till en ny värld. Jag kan absolut rekommendera andra att genomföra ett sådant här projekt, säger Ale kommuns projektledare Joachim Wever. I maj 2008 tog livet en helt ny vändning för sju ungdomar från Ale kommun. Alla sju har en intellektuell funktionsnedsättning och de hade äntligen kommit iväg på den resa de talat om och förberett sig på under så lång tid. Målet för resan var den lilla staden Cesenatico i Italien där den svenska gruppen skulle delta i ett utbytesprogram med en grupp italienska ungdomar som också har en intellektuell funktionsnedsättning. Förberedelserna pågick under lång tid inom både själva gruppen av ungdomar och hos kommunen. Ett studiebesök med en mindre grupp var redan avklarat och ungdomsgruppen hade gått en snabbkurs i italienska hälsningsfr aser. Dessutom hade de rest virtuellt till Italien med hjälp av internetverktyget Google earth. Det är väldigt svårt att förklara för dem vad det innebär att vara utomlands, att inte vara i Sverige. Därför tog vi till många olika metoder för att göra det tydligare för dem, säger projektledaren Joachim Wever. Ungdomsutbytet var en del i Ung och Aktiv i Europa och väckte till viss del uppmärksamhet på hemmaplan. Mötte fördomar Det finns en del fördomar, tyvärr. Varför ska ni åka till Italien? var det flera som frågade ungefär som om de här ungdomarna inte skulle kunna göra det, berättar Joachim och låter aningen trött på rösten. Alla eventuella tvivel om att det här var ett bra projekt eller inte försvann redan efter några dagar på italiensk mark. Då hade den inledande blygheten och försiktigheten försvunnit och de två grupperna hade funnit varandra totalt. De svenska ungdomarna fick följa med på olika studiebesök och se sig omkring i den lilla staden med sina över tusen år gamla hus. En riktig höjdpunkt var när stadens borgmästare tog emot gruppen på hög officiell nivå. Under besökets sista dagar ville ungdomarna gärna stanna kvar. Samtidigt kunde ledarna konstatera att de blivit både modigare och mer framåt än tidigare. Jag tror aldrig vi hade nått samma resultat om vi hade åkt på en resa inom Sverige. Just det här att ta sig så långt och att flyga något som många av våra ungdomar aldrig gjort förut gav dem så många nya intryck, säger Joachim Wever bestämt. Nästan direkt vid hemkomsten väcktes tanken om att italienarna skulle hälsa på. Sagt och gjort, i oktober 2008 landade den italienska gruppen på blågul mark. Nu var det den svenska gruppen som stolt visade upp sitt hemland och var de bodde och arbetade /17/2009, 11:17 AM

11 För de italienska ungdomarna var livet i Ale minst lika exotiskt som svenskarna tyckte att Cesenatico hade varit. Vi övernattade på en gammal bondgård ganska långt in i skogen och de var alldeles fascinerade. Vad mycket träd ni har här sa flera av dem. Även för ledarna har utbytet varit lärorikt. Sätten att arbeta i de båda länderna skiljer sig en del från varandra och båda grupperna har fått nya idéer och tankar att omsätta i sitt arbete. Vi tänker nog lite olika. Italienarna har mycket hjärta i sin verksamhet som vi b lev inspirerade av, medan de tyckte att vårt arbetssätt med kanske lite mer distans men med stor respekt för individen var intressant, säger han. Efter en sista pizzakväll under våren börjar nu den egna resan och italienarnas besök att läggas till handlingarna för de sju ungdomarna. Inte bara för att det var ett tag sedan utan kanske framför allt för att man håller på att planera ett nytt utbyte. Italienarna ska vara med även denna gång men kommunens enhet för funktionshinder hoppas också få med ungdomar från Moldavien och Tyskland. Joachim Wevers tips till andra som vill ordna ungdomsutbyten för ungdomar med funktionsnedsättning: Ha en lång planeringsfas så att alla både ungdomar och ledare hinner förbereda sig inför resan. Ta med tillräckligt många ledare. Vi var sex ledare och sju ungdomar och det v ar ganska lagom, annars får man problem med arbetstidslagen. Gör en riskanalys och gå igenom de sak er som kan gå snett. Vi var beredda på det mesta och det b lev därför aldrig några problem när vi till e xempel missade vårt anslutningsplan i Paris. Vi hade redan gått igenom v ad vi skulle göra om vi missade flyget. Lägg in tid efter resan för att pr ata om den och bearbeta den, det har v arit en viktig del för våra ungdomar. Fundera på! Har olika grupper av ungdomar olika möjligheter i din kommun eller verksamhet? Vilka inkluderande projekt skulle ni kunna göra inom ramen för Ung och Aktiv i Europa? Vilka i din närhet kan vara resurspersoner och ge extra stöd till dem som behöver det? De svenska och italienska funktionshindrade ungdomarna blev både modigare och mer framåt under ungdomsutbytena i Italien och Sverige. Ungdomsutbyte Ungdomsutbyte är en bra stödform när ungdomsgrupper från olika länder i Europa vill träffas. Det är viktigt att de unga själva är aktiva från planering av utbytet till slutredovisning. Utbyten där minst tre länder deltar och utbyten som ger unga med begränsade möjligheter en chans till internationell erfarenhet prioriteras /17/2009, 11:17 AM

12 Volontärarbete FOTO: MY HELLSTEN en chans att förvandla idéer till verklighet Många drömmer om att få tid och resurser till att jobba med just sin hjärtefråga. Andra drömmer om att lära känna Europa på ett nytt sätt. Genom Europeisk volontärtjänst går det att kombinera de här två drömmarna. Det råder bråda dagar på SCUF:s lokaler i Solna utanför Stockholm. SCUF står för Svenska celiakiungdomsförbundet och är en organisation som samlar ungdomar som inte tål gluten, laktos, mjölk eller soja. Anledningen till förberedelserna är att en grupp ska iväg till Hemavan för skidutflykt. Volontärerna Fransesco Cola och Alessandro Capelli är två av dem som har mycket att göra. De är båda italienare och kom till SCUF i mars och ska stanna ända till december. Deras tid i Sverige organiseras via den del av Ung och Aktiv i Europa som kallas EVS, Europeisk volontärtjänst. Jag hade en rumskompis förut som åkte som volontär så det var så jag blev intresserad. Dessutom har jag velat åka till Sverige sedan jag pluggade som Erasmusstudent i Finland. Jag gillade den här delen av Europa och eftersom jag inte hann åka till Sverige då, så ville jag göra det nu, berättar Fransesco när han ska förklara varför han kom hit som volontär. I svenska organisationer är man mer organiserad medan det i italienska finns mer passion och känslor tycker volontärerna Alessandro Capelli och Fransesco Cola. Han visste inte särskilt mycket om glutenintolerans och ännu mindre om SCUF innan han kom och det var mer eller mindre en slump att det blev just på huvudkontoret i Solna han hamnade. Men man behöver inte prata länge med honom innan man förstår hur nöjd han är med både organisationen han hamnat på och det arbete han får göra. Jag får stor frihet att organisera mitt arbete. De litar på mig och ger mig bra uppdrag, säger han med glädje i rösten. Han och Alessandro har jobbat mycket med utåtriktat arbete, allt för /19/2009, 1:01 PM

13 att väcka uppmärksamhet omkring SCUF:s frågor. Ingen av dem verkar tycka att det egentligen är något problem att komma från ett annat land och jobba för en svensk organisation. Vi lär oss mer hela tiden, säger Alessandro. Jag tycker inte det är något problem. Tillsammans har vi många idéer som blandas och då hittar vi bra sätt att arbeta, menar Fransesco. Men det är klart att det finns en del skillnader mellan att arbeta i en italiensk organisation och i en svensk. Båda beskriver att medan man i Sverige är mer organiserad så finns det kanske mer passion och känslor i Italien. Det gäller även arbetet inom ideella organisationer. Och här är det viktigt att gå direkt till den som sitter med viss information, annars får man inte reda på någonting. Så är det inte i Italien, men jag har börjat lära mig nu, säger Alessandro och skr attar. Fransesco och Alessandro är de första volontärer SCUF tagit emot sedan de beslutade sig för att börja arbeta med EVS. Några med mer vana från att ta emot och arbeta med volontärer är SFQ, Sveriges förenade HBTQstudenter*. Just nu har man tre volontärer: Alice Guéna från Frankrike, Ann Kristin Fagerlund från Norge och Augustas Cicelis från Litauen. När SFQ:s förbundsordförande Camilla Nylundh tar emot i förbundets lokaler på Södermalm i Stockholm förklarar hon att det finns många skäl till varför man valt att arbeta med volontärer. Vi får in nya perspektiv från andra länder där situationen inte alls ser ut som i Sverige. Dessutom får vi tillgång till ett mycket större nätverk och kan arbeta bättre med internationella frågor. Till exempel gick det väldigt lätt att dra igång ett projekt med den franska HBTQorganisationen MAG eftersom Alice varit ordförande där, berättar hon. FOTO: PRESSBILD SFQ Genom volontärer får vi ett större nätverk menar SFQ:s förbundsordförande Camilla Nylundh. Ett exempel på ett nytt perspektiv som volontärerna bidragit med är att de har gett en annan förståelse för hur det är att leva i länder där synen på HBTQ-personer är mycket mer avståndstagande än vad den är i Sverige. I till exempel Polen och Litauen är det grova våldet mycket mer närvarande än vad det är här. Bajs på dörren Vi har blivit hotade här ett antal gånger och även fått vår dörr inkletad med bajs. De flesta av oss svenskar blir mest förbannade, medan de som kommer från mer homofobiska länder upplever det som väldigt skrämmande, berättar Camilla Nylundh. Just nu jobbar volontärerna med att dra igång ett mingel för Stockholms internationella HBTQ-studenter. En aktivitet som är tänkt att genomföras varannan torsdag. De är också mitt uppe i planeringen av en konferens som ska genomföras i sommar med temat trans- och genusfrågor i den högre utbildningen. Fast hittills tycker jag bäst om att åka ut till lokalavdelningarna. Det är så kul att möta de unga aktivisterna och hjälpa dem. De inspirerar mig och det är dessutom det bästa sättet att lära känna Sverige och SFQ, säger Alice Guéna. Men volontärprojekt handlar inte bara om att ungdomar från andra europeiska länder kommer till Sverige. Det finns också många svenskar som åker iväg på ett volontäruppdrag. En som har gett sig iväg för att volontärarbeta utomlands är Sofia Svantesson. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra efter gymnasiet, men sedan kom jag på att jag ville åka som volontär utomlands, berättar hon. Efter ett tag kom hon i kontakt med IKU, Internationellt Kulturutbyte, en fredsorganisation för ungdomar som arbetar med just internationella utbyten. I augusti 2007 gick så resan. Målet var Moldavien och ett barnhem med 20 barn. En del av barnen som bodde där var föräldralösa, andra hade föräldrar i livet men bodde på hemmet eftersom föräldrarna av olika skäl inte kunde ta hand om sina barn. Jag jobbade med att rehabilitera dem så att de skulle kunna fungera i en familjesituation. Arbetet på barnhemmet beskriver Sofia både som roligt men också som tungt ibland. Barnens bakgrundshistorier innehöll många sorgliga berättelser om föräldrar som svikit och inte orkat med sina barn. Sofia Svantesson är mycket nöjd med sin tid som volontär och tycker att hon lärt sig mycket både jobbmässigt och som privatperson. Dels har jag lärt mig mycket om att arbeta i projektform. Det är nog något jag vill jobba med även i framtiden. Och dels har jag lärt mig många saker av personalen och barnen jag träffade där. Jag kommer aldrig att glömma dem, säger hon. *HBTQ = Homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer. Europeisk volontärtjänst, EVS Europeisk volontärtjänst ger unga som är mellan 18 och 30 år möjlighet att resa som volontärer främst inom EU men också till andra länder i världen. Det går att åka både enskilt och i grupp. Kommuner, organisationer, församlingar med flera kan både ta emot volontärer från andra länder och skicka volontärer från Sverige. Ackreditering för EVS Innan en organisation kan skicka eller ta emot volontärer inom Europeisk volontärtjänst måste den först bli ackrediterad för att säkra kvaliteten på volontärprojektet. I Sverige har Ungdomsstyrelsen ansvaret för att godkänna organisationer. Intresseanmälan ska innehålla information om organisationens strategi, arbetsmetoder och motivation att delta och en beskrivning av arbetsuppgifter för volontärerna /19/2009, 10:50 AM

14 Vem är du och var kommer du ifrån? FOTO: MY HELLSTEN Grundläggande livsfrågor blev startskottet för ett integrationsprojekt för ungdomsledare. För församlingspedagogen och eldsjälen Jonathan Alexander blev frågorna till slut ett stort projekt med fyra länder inblandade. Det är bra att du pratar med Jonathan, han har mycket bra att säga, ropar en av församlingsmedlemmarna när vi går husesyn i Stockholmsförorten Bredängs kombinerade kyrka och församlingshem. Det är en solig morgon och vi befinner oss i den bruna tegelbyggnad som är församlingspedagogen Jonathan Alexanders ordinarie arbetsplats. Precis som många andra engagerade människor är han dock med i en mängd projekt vid sidan av sitt ordinarie arbete han kan helt enkelt inte låta bli. Ungefär så växte projektet Does it matter where you come from? fram. På ett internationellt seminarium för ungdomsledare noterade han en sak: mycket få av dem som ledde grupper med ungdomar från minoritetsgrupper kom från samma grupp. Jobbade man med romska ungdomar i Portugal var bakgrunden portugisisk och de svenska representanter som arbetade med sudanesiska ungdomar hade hel - svensk bakgrund. Då väcktes en tanke hos mig att ge röst åt de ungdomsledare som har minoritetsbakgrund. Det finns många frågor att fundera på: hur ser de på sig själva och sitt uppdrag, berättar Jonathan. Han menar att ungdomar med minoritetsbakgrund ofta har funderingar och tankar kring sitt ursprung och sin identitet. Tankar om hur man passar in i Europa och hur det är att leva där. Föra sin egen talan Tankar och frågeställningar som man kanske inte ens har haft och ännu mindre kan besvara om man tillhör en majoritetsgrupp. I dag är det ofta andra grupper som jobbar med de här ungdomarna och andra som pratar för dem. Jag tror att det är viktigt att få föra sin egen talan om hur man upplever Europa, säger han. Via sitt stora nätverk tog Jonathan kontakt med flera andra organisationer som också arbetat med ungdomar med liknande bakgrund: bland annat en holländsk organisation som samlar många ungdomar med minoritetsbakgrund och ett finskt nätverk för afrikanska organisationer. Tillsammans samlade man ungdomsledare med just minoritetsbakgrund så småningom växte en idé fram om att träffas och försöka utbyta erfarenheter. Man ansökte om och fick pengar från Ungdomsstyrelsen inom ramen för Ung och Aktiv i Europa och ett seminarium hölls våren Deltagarna kom från Holland, Finland, Portugal och Sv erige. Vi delade med oss a v erfarenheter och hur vi hade arbetat. Ibland tycker jag att vi koncentrerar oss för mycket på det negativa, så nu sa vi att alla skulle dela med sig av positiva bidrag, säger Jonathan. Från svenskt håll k om exempel från Skärholmen i Stockholm, där fältarbetarna har olika bakgrund och därför kan samtala med ungdomarna både på svenska och på deras moders mål när så behövs /17/2009, 11:17 AM

15 De portugisiska deltagarna berättade å sin sida bland annat hur de arbetar med barn och ungdomar med rötterna i Kap Verde och hur de kan erbjuda olika aktiviteter allt från öppen förskola till ungdomsklubbar. En av de svenska deltagarna var Muna Muhamud och hon är aktiv i organisationen Jämlikhet för afrosvenskar. Hon var mycket nöjd med seminariet. Vår organisation är ganska n y- startad så det var verkligen värdefullt att få höra hur andra arbetar med ungdomsfrågor. Jag lärde mig mycket, säger hon. Olika bakgrund Just att deltagarna kom från olika länder och hade olika bakgrund menar hon gjorde seminariet extra lyckat. Även om hon inledningsvis undrade vad deltagarna egentligen kunde lära av varandra. I början tyckte jag att vi var så olika varandra, men efter ett tag märkte man att vi alla jobbade för samma mål. Så även om vi inte höll med varandra så var det nyttigt att få höra de olika perspektiven. Jonathan Alexander hoppas nu att det ska bli en fortsättning på projektet. Då skulle samarbetet även få med sig ungdomsledare från England. Målet är ett seminarium i England med fokus på socialt arbete, brottslighet och ungdomar. Ett angeläget område enligt Jonathan. Det finns mycket att göra här, se bara på det här med polisen i Malmö som uttalade sig så rasistiskt i samband med kravallerna i Rosengård. Sådana saker påverkar tilltron till landet och synen på myndigheterna bland många av de här ungdomarna, säger han och ser bekymrad ut. I nästa ögonblick är entusiasmen tillbaka i rösten när han ska förklara varför just ledarna är en sådan viktig nyckel för att nå de här ungdomarna. Som det är i dag menar han att alltför många ungdomsledare trots att de vill väl kanske mer försöker prata ungdomarna till rätta istället för att försöka ta reda på vad ungdomarna själva kan bidra med. Därför tror han att utbildningsbehovet är stort. De har inte så mycket utbildning, skulle de få det kunde deras arbete bli ännu bättre. Många tycker också att det är svårt att ansöka om projektpengar. De kan inte språket eller hur man skriver en ansökan om bidrag. Jag vet att en del organisationer hyr in folk, säger han. Identiteten klarnar Att så få omsätter sina idéer till en projektansökan tycker han är synd: för när det gäller arbete med integration och minoritets grupper tror han att internationella samarbeten passar särskilt bra. Inte bara för att utbyta erfarenheter och ge varandra tips om hur man kan jobba utan också för att utbyten där ungdomar reser till varandras länder också kan ge ungdomarna en klarare bild av den egna identiteten. Han tar ett exempel där svenska och holländska ungdomar med somalisk bakgrund besökte varandra. En sak ungdomarna snabbt upptäckte var att de alla Ungdomsledare är en viktig nyckel i att nå ungdomar tycker församlingspedagogen Jonathan Alexander. hade upplevt liknande problem och att de hade ungefär samma funderingar. Men man märkte också att det fanns olikheter: båda grupperna hade tagit till sig svenska respektive holländska vanor och värder ingar. Den upptäckten väckte många tankar kring ursprung och samhörighet. Det är nog det som är det bästa med de här projekten, det ger ungdomarna en bredare syn på sig själva och var de kommer ifrån. Fundera på! Vad innebär det i praktiken att ett samhälle har kulturell mångfald? Hur genomförs ett ungdomsprojekt så att det bidrar till ökad interkulturell dialog? Vilken kompetens behöver din arbetsplats för att värna om kulturell mångfald både bland individer och i strukturer? Utbildning och nätverksbyggande Utbildning och nätverksbyggande ger möjlighet att genomföra förberedande besök, utvärderingsmöten, studiebesök, seminarier, besök på arbetsplatser, utbildningar eller nätverksbyggande aktiviteter. Projekten ska antingen skapa fler projekt med bra kvalitet inom Ung och Aktiv i Europa eller höja kompetensen, bland annat genom erfarenhetsutbyte, hos organisationer och de som arbetar med unga /19/2009, 10:50 AM

16 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och kommuner samt till internationellt samarbete. Whatever the question... start with us! Eurodesk Sverige stödjer kommuner och ideella organisationer som arbetar med unga, mobilitet och EU på ett lokalt, regionalt eller nationellt plan. lokala kontaktpunkter utbyter erfarenheter och utbildas i EU-frågor och i finansiering av internationella projekt för att i sin tur informera andra om möjligheter med internationellt samarbete. Lästips: Ung och Aktiv i Europa Tar upp vilka projekt man kan göra inom EU-programmet. Lyx eller livsviktigt? Om vinster med internationella ungdomssamarbeten. Skapa möten Metoder för att skapa möten där deltagarna verkligen möts. Här hittar du allt om EU-programmet Ung och Aktiv i Europa GRÄNSLÖST ansvarig utgivare Gun-Britt Spring Larsson projektledare Lotta Jarvenius Rössner text Elisabet Wahl grafisk formgivning Christián Serrano språkgranskning Anette Persson tryckeri EO Grafiska AB Utgiven av Ungdomsstyrelsen Box 17801, Stockholm tfn , fax e-post info@ungdomsstyrelsen.se webbplats /19/2009, 10:51 AM