Innehåll. Sverige 29. Inledning 7. Ekonomi 63. Arbete 83. Demokrati 11. Att hantera information 91. Individer och grupper 75. Kommun och landsting 17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Sverige 29. Inledning 7. Ekonomi 63. Arbete 83. Demokrati 11. Att hantera information 91. Individer och grupper 75. Kommun och landsting 17"

Transkript

1

2 Innehåll Inledning 7 Sverige 29 Ekonomi 63 Arbete 83 Ämnesplan i samhällskunskap 8 Planering av kursen 10 Demokrati 11 Demokratins kännetecken 12 Demokratins motsats - diktatur 13 Direkt och indirekt demokrati 14 Demokratisk kompetens i vardagen 15 Frågor 16 Kommun och landsting 17 Från socken till dagens kommuner 18 Kommunens politiska ledning 20 Lokala politiska partier 22 Kommunens uppgifter 24 Kommunens ekonomi 25 Landstinget 26 Frågor 28 Grundlagarna 30 Val till riksdagen 31 Politiska partier och ideologier 32 Riksdagens uppgifter 36 Riksdagens arbete 38 Regeringens arbete 39 Statsförvaltningen 40 Länsstyrelserna 41 Rättsväsendet 42 Frågor 44 Europeiska unionen 45 Hur fungerar EU? 46 Nordiskt samarbete 49 Frågor 50 Världen 51 FN - världens riksdag och regering 52 Andra aktörer på den internationella arenan 54 Globalisering 56 Räkna ut din egen globaliseringsgrad 59 En hållbar värld 60 Frågor 62 Pengars värde 64 Inkomster och sparande 66 Konsumtion och lån 67 Företagsekonomi 68 Samhällsekonomi 69 Statsbudgeten 70 Ekonomisk politik 71 Internationell handel 72 Frågor 74 Individer och grupper 75 Identitet 76 Jämställdhet 77 Samlevnad i Sverige 78 Kvinnan i världen 79 Segregation och integration 80 Frågor 82 Arbete och arbetslöshet 84 Arbetsmarknadspolitik 85 Löntagarorganisationer 86 Arbetsgivarorganisationer 87 Kollektivavtal på arbetsmarknaden 88 Lagar på arbetsmarknaden 89 Frågor 90 Att hantera information 91 Massmedier 92 Analys av bild och text 93 Sociala medier 94 Frågor 96 Att göra samhällsveten- 97 skapliga redovisningar Register 100

3 Direkt och indirekt demokrati När männen i Aten samlades på torget för att fatta beslut var det en form av direkt demokrati. Alla berörda kunde vara med och rösta och majoriteten vann. En form av direkt demokrati idag är folkomröstning, där medborgarna får ta ställning till en speciell fråga. Vid direkt demokrati avgörs en fråga direkt efter omröstningen. Schweiz är ett land som genomför många folkomröstningar, såväl på nationell, regional som lokal nivå. I Sverige har vi haft rådgivande folkomröstningar om alkoholförbud, högertrafik, pension, kärnkraft, EUmedlemskap och införande av euron som valuta. I dagens samhälle är det, även i en liten kommun, flera tusen invånare som har rösträtt. Det är omöjligt att samla alla människor fysiskt eller ordna folkomröstning varje gång ett beslut ska fattas. Därför är det i demokratiska länder val till olika parlament och församlingar. Vid indirekt demokrati väljer vi representanter till ett parlament. I Sverige väljer vi kommunfullmäktige, region/lands tingsfullmäktige och riksdag vart fjärde år. De personer som blir valda representerar då oss som medborgare och vi kan vända oss till dem vi valt och ställa frågor eller krav. I ideella föreningar är principen likadan, där väljs en föreningsstyrelse som representerar medlemmarna. Kommunen har byggt en ny ishall. Både Lizette och Samir, som spelar i var sitt av kommunens juniorhockeylag, har sett fram emot den nya säsongen. När träningen börjar får deras klubb besked om att de får träna på den gamla uterinken i s tället. Klubben undrar varför. De får besked om att Fri tidskontoret hyrt ut lokalen till klubbar från andra kommuner. De har nämligen råd att betala högre hyra än vad Lizettes och Samirs klubb har. Alla i klubben tycker det är fel. Det är ju de invånare som bor i kommunen som i första hand ska få glädje av hallen. Klubben upp vaktar DEN NYA ISHALLEN DIREKT DEMOKRATI Frågan avgörs av de som röstar i en fråga och majoriteten bestämmer. BESLUT DE RÖSTBERÄTTIGADE INDIREKT DEMOKRATI Val till riksdag, landsting eller kommun STYRELSE PARTI DE RÖSTBERÄTTIGADE politi kerna som gett Fritidskontoret uppdraget att sköta uthyr ningen av ishallen. Det hjälper inte. Då enas man om att skriva insändare, starta en grupp på Facebook och göra en namninsamling bland kommuninvånarna. Det är väldigt många som skriver på. När klubben upp vaktar politikerna på nytt, med flera tusen namn underskrifter, ändrar de sig. Lizette, Samir och deras respektive lagkamrater får nu träningstid inomhus. Varför tror du att de lyckades? Vilka andra metoder skulle de kunna ha använt? Demokratisk kompetens i vardagen Den politiska demokratin handlar om demokrati som styrelseform för ett samhälle. Demokrati finns även i vardagen. Det är ett sätt att leva och förhålla sig till människorna omkring dig. Demokratin är ett naturligt inslag i vardagen och i vårt sätt att bete oss. För att leva med demokrati i vardagen bör vi ha: Förmåga att lyssna och samtala. Förmåga att gemensamt fatta beslut. Förmåga att samarbeta och respektera varandra. Förmåga att lösa konflikter utan våld. Kan var och en av oss leva efter det kan vi på sikt få ett mer öppet och tolerant samhälle - vi bidrar alla till att skapa en bättre värld. När ett beslut måste fattas gäller majoritetsprincipen. Har jag en annan uppfattning än majoriteten är jag ändå skyldig att acceptera beslutet. Det är också viktigt att majoriteten har respekt och förståelse för minoritetens uppfattning. Ju mer tid man har att diskutera sig fram till en kompromiss, där olika sidor kan få med lite av sina önskemål i ett beslut, desto större chans är det att resultaten blir hållbara. Eleverna i årskurs 2 på byggprogrammet har fått ett EU-stipendium för att ha ett skol- och elevutbyte med ett annat EU-land. Några skolor i Grekland och Portugal har anmält intresse. Nu måste beslut fattas av klassen och dess båda lärare vilket land de ska välja. Efter långa diskussioner om för- och nackdelar Skoldemokrati vad innebär det för dig som elev? Riksdagen har fattat beslut att vi inom skolan ska arbeta efter läroplanen. Det är ett demokratiskt fattat beslut. Elever och lärare är skyldiga att följa läroplanen i under visningen. I den kan vi bland annat läsa att skolan vilar på demokratins grund och att den skall vara ö ppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. En förutsättning för att du som elev kan ta eget ansvar och påverka är att du också känner att en sådan påverkan faktiskt är möjlig. I skolan finns flera möjligheter för dig att påverka. Du kan företräda din klass i elevrådet eller göra din röst hörd när det är klassråd. Klassrådet är en form av direkt demokrati. Det är viktigt att du är aktiv och bidrar till att det blir meningsfulla frågor som tas upp. Inflytande får du bara om du är beredd att engagera dig och ta ansvar. Några frågor som det kan vara värt att ställa sig då man ska ta ställning i en diskussion är: Är det sant? Är det rättvist? BYGGPROGRAMMETS STUDIERESA Klassråd. Ordförande och sekreterare sköter veckans klassråd. Skapar det samförstånd? bestämmer de sig för att göra en omröstning. Den visar att åtta elever vill åka till Grekland och åtta elever vill åka till Portugal. Lärarna har också olika uppfattning så valet är oavgjort. Inom en vecka måste de ha bestämt sig! Hur kan det här dilemmat lösas?

4 Kommunens politiska ledning Vart fjärde år är det val i Sverige. Vi kan då rösta i kommunalval, landstingsval och riksdagsval. Alla som är svenska medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt. I kommunal valen har även utländska medborgare rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige minst tre år. Samma regler gäller för att man ska vara valbar till kommunfullmäktige. Vid valet väljer vi representanter till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Här ska vi fördjupa oss i v alet till kommunen. Kommunfullmäktige Vi röstar på partier, men man kan med ett kryss på val sedeln markera att man röstar på en viss person, så k allat personval. Valen är proportionella, det vill säga partierna får antal mandat (personer) i kommunfullmäktige efter hur många som röstat på varje parti. Antalet mandat i fullmäktige varierar från 31 i små kommuner till 101 mandat i Stockholm. Kommunfullmäktige har ungefär samma funktion i en kommun som riksdagen har för Sverige. SÅ HÄR STYRS ENKÖPINGS KOMMUN Kommunala nämnder MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND TEKNISK NÄMND NÄMND FÖR- OCH GRUNDSKOLA UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND VÅRD OCH OMSORGSNÄMND KULTURNÄMND FRITIDSNÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen Kommunala förvaltningar Miljö och stadsbyggnad Teknikförvaltning Skolförvaltning Utbildningsförvaltning Socialförvaltning Vård- och omsorgsförvaltning Kulturförvaltning Fritidsförvaltning KOMMUNALA VAL KOMMUNSTYRELSE ( Regeringen ) KOMMUNFULLMÄKTIGE ( Riksdagen ) FOLKET VID VAL Kommunstyrelsen Om kommunfullmäktige motsvarar riksdagen så motsvaras regeringen av kommunstyrelsen. Här sitter de lokala partiernas ledande politiker. Platserna i styrelsen fördelas efter hur många mandat man har i kommunfullmäktige och därför kan man säga att kommunen leds av en samlingsregering. Det eller de partier som utgör majoriteten innehar också posten som kommunstyrelsens ordförande. Övriga partier utgör då en Valberedning Kommunrevision Kommunstyrelsekontor Kommunalförbund Räddningstjänst Kommunala bolag Enköpings kommuns moderbolag AB (Enköpings kommunhus AB, Enköpings hyresbostäder, ENA Energi AB) Kommunalförbund innebär att flera kommuner träffar avtal om att gemensamt svara för ett område som kommunen har ansvar för. De vanligaste områden man samverkar om är räddningstjänst och gymnasieskola. opposition. I kommuner förekommer sam arbete över partigränser på ett helt annat sätt än inom riksdagen. Kommunerna är inte lika låsta i det blocktänkande som just nu utmärker riksdagen. Kommunstyrelsen ansvarar för ekonomin och fördelar ärenden till olika nämnder. Kommunstyrelsen har sedan ansvar för att genomföra de beslut som fullmäktige fattar. I kommunstyrelsen är en eller flera politiker heltidsanställda beroende på kommunens storlek. Dessa har titeln kommunalråd. I Stockholm kallas det borgarråd. Det eller de partier som utgör majoriteten innehar också kommunalrådsposterna. Ordförandeskapet i kommunstyrelsen motsvaras av statsmi nisterposten i regeringen. Övriga nämnder och styrelser Varje kommun måste ha en kommunstyrelse, men bestämmer själva vilka övriga nämnder och styrelser man behöver ha för att driva sin verksamhet. Ju större kommunen är desto fler nämnder och styrelser har den. Representanterna i dessa väljs av kommunfullmäktige efter förslag från respektive partier. Ledamöterna tillsätts proportionellt precis som kommunstyrelsen. I stora kommuner leds även vissa nämnder av heltidsanställda politiker, men i de flesta kommuner är det så kallade fritidspolitiker. De har ett annat arbete och har det politiska uppdraget som en bisyssla. När de deltar på sammanträden får de ekonomisk ersättning. Kommunens förvaltning I takt med att kommunerna har blivit större och fått allt fler uppgifter har behovet av personal ökat. De flesta anställda i kommunen arbetar inom skolan, socialtjänsten och äldrevården. Kommunen är ofta den största arbetsgivaren på orten. De kommunanställda utgör kommunens förvaltning. Förvaltningens uppgift är att planera och genomföra de uppgifter som politikerna i kommunstyrelsen har bestämt. Förvaltningen kan överlåta åt kommunala bolag att till exempel sköta ett bostadsbolag. Kommunerna kan också köpa in tjänster från privata entreprenörer för att de till exempel ska driva skolor. DEN NYA ISHALLEN Kicki Andersson är representant i kommunfullmäktige för Centerpartiet i den kommun där några ungdomar lyckades ändra träningstiderna. Hon tycker att ungdomarna har rätt och vill att kommunen ska utforma en policy för framtiden då det gäller trä ningstider. Hon bestämmer sig därför för att skriva en motion (ett förslag) till fullmäktige med en begäran om det. Vad händer sedan? 1. Kommunfullmäktige beslutar om att frågan ska utredas och skickar ärendet till kommunstyrelsen. 2. Kommunstyrelsen skickar ärendet till fritidsnämnden för utredning. 3. Fritidsnämnden ger Fritidsförvaltningen i uppgift att utreda frågan. 4. När utredningen är klar beslutar nämnden att ställa sig bakom förslagen i denna. 5. Kommunstyrelsen finner förslaget bra och föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med Kickis motion. 6. Kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. 7. Fritidsnämnden får nu i uppgift att genomföra det som beslutats. 8. Fritidsförvaltningen får i uppdrag av fritidsnämnden att utföra det hela enligt fattat beslut, det vill säga att utforma tydliga regler för träningstider.

5 Riksdagens arbete Riksdagens arbete är reglerat i grundlagen (regeringsformen, RF) och i en särskild lag, riksdagsordningen. Riksdagen arbetar med propositioner och motioner. Propositioner är förslag från regeringen. Motioner är förslag från ett parti, en grupp riksdagsledamöter eller en enskild riksdagsledamot. Det som brukar visas i TV är när riksdagen är samlad i plenisalen. Här har varje riksdagsledamot sin bestämda plats. Längst fram på podiet sitter talmännen, en ordinarie och tre vice. Talmannen är ordförande och leder förhandlingarna. På riksdagens sammanträden bordläggs ärenden och skickas till utskott för behandling. Utskottens betänkanden debatteras och riksdagen fattar beslut. I riksdagen kan också ledamöterna ställa MEDBORGARNA Behov och krav från samhället. UTSKOTT Ett av regeringens 15 utskott förbereder ärendet och lämnar ett betänkande till riksdagen. Arbetsmarknadsutskottet Civilutskottet Finansutskottet Försvarsutskottet Justitieutskottet Konstitutionsutskottet Kulturutskottet Miljö- och jordbruksutskottet Näringsutskottet Skatteutskottet Socialförsäkringsutskottet Socialutskottet Trafikutskottet Utbildningsutskottet Utrikesutskottet FRÅN IDÉ TILL GENOMFÖRANDE UTREDNING Regeringen beslutar om eventuell utredning. ENSKILD RIKSDAGSLEDAMOT En eller flera riksdagsledamöter kan lämna en motion till riksdagen. RIKSDAGEN Förslaget kommer till riksdagen. RIKSDAGEN Betänkandet debatteras och beslutas i kammaren. JA Uppdraget skickas till regeringen REGERINGEN Regeringen verkställer riksdagens beslut med hjälp av regeringskansliet samt statliga myndigheter och bolag. frågor till regeringen. Det huvudsakliga arbetet äger rum i olika utskott. Här måste alla ärenden beredas och utskotten avger betänkanden med förslag till beslut. Är någon emot ett beslut kan man inlämna en reservation och föreslå ett annat beslut. Strävan är ofta att kompromissa fram en gemensam lösning. Det finns totalt 15 utskott med 17 ledamöter i varje. Varje ledamot har en ersättare. Platserna i utskottet fördelas efter hur många mandat respektive parti fick i riksdagsvalet. De riksdagsmän som sitter i de olika utskotten blir på så vis specialiserade på olika frågor. Varje utskott har också ett kansli som hjälper till i arbetet. Utskottens sammanträden är inte offentliga. REGERINGEN Ett av regeringens 11 departement kan lämna en proposition till riksdagen Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Försvarsdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Utrikesdepartementet NEJ Förslaget lämnas utan åtgärd. Regeringens arbete I regeringsformen står det att regeringen styr riket och är ansvarig inför riksdagen. Det innebär att regeringen är ansvarig inför svenska folket eftersom vi valt riksdagen. När riksdagen accepterat valet av statsminister och denne utsett regering kan regeringens arbete påbörjas. Regeringens viktigaste uppgifter är: att lägga förslag till statsbudget (det behandlas mer på sidorna 70-71), att lägga fram förslag till nya lagar i form av propositioner, att genomföra riksdagens beslut, att leda statsförvaltningen, att tillsätta utredningar, att svara för Sveriges internationella relationer och att svara för landets säkerhet mot hot såväl utifrån som inifrån. Organisation Regeringen kan jämföras med ett fotbollslag. Statsministern är lagledare och övriga ledamöter i regeringen, så kallade statsråd, är medspelare. Regeringen har stor frihet att besluta om hur verksamheten ska organiseras. Grundlagen är en ramlag som bestämmer vad som ska göras, men inte hur det ska göras. För att kunna leda och samordna regeringens verksamhet har statsministern ett kansli till sitt förfogande, statsrådsberedningen. Regeringens verksamhet är indelad i departement, som har olika ansvarsområden. Varje regering får själv NATIONELL GARANTI FÖR ATT UNGDOMSLAG SKA FÅ SPELTID Jan Nordberg, som representerar Miljöpartiet i riksdagen, har intresserat sig för frågan om träningstider. Han tycker att Lizettes och Samirs kommun fattat ett riktigt beslut angående träningstiderna i ishallen och vill gå vidare med frågan. Han skriver därför en riksdagsmotion. I den föreslår han att staten ska utforma en lag som ger garanti för ungdomslag att få träningstider i kommunala idrottshallar och andra idrottsan läggningar. Vad händer nu med ärendet? Var behandlas ärendet? Vem fattar beslut? Hur genomförs beslutet? bestämma hur många departement och statsråd det ska vara. Varje departement har ett statsråd som chef och i vissa departement finns flera statsråd. Utöver statsråden finns statssekreterare, informationssekreterare och politiska sakkunniga tjänstemän som är tillsatta på politiska meriter. Andelen av dessa har ökat under åren. Vid ett regeringsskifte måste alla dessa avgå. Huvuddelen av de anställda i departementen är tjänstemän med olika kompetenser och de sitter kvar vid regeringsskiften. Det mesta arbetet med olika ärenden sker i respektive departement. Finansdepartementet har en nyckelställning då de flesta beslut leder till kostnader. Det är därför övriga departement ständigt måste samråda med Finansdepartementet. Varje torsdag är det regeringssammanträde och då fattar regeringen formellt beslut i aktuella frågor. Centrala Stockholm. Mycket av Sveriges politik utgår fortfarande från Stockholm. Kan du peka ut slottet, riksdaghuset och Stockholms stadshus?

6 Hur fungerar EU? EU:s organisation kan förenklat liknas vid den vi har för Sverige. Den politiska makten inom EU utövas av tre organ: Parlamentet - EU:s riksdag Ministerrådet - EU:s regering Kommissionen - EU:s förvaltning Parlamentet EU-parlamentet (EU:s riksdag) utses i allmänna val vart femte år. Det består idag av 736 ledamöter. Av dessa är 18 svenska. Parlamentets alla ledamöter bildar olika partigrupper som skär över nationsgränserna. Folkpartiet och Centern sitter till exempel med i Alliansen för liberaler och demokrater för Europa tillsammans med andra likasinnade. Parlamentet stiftar lagar inom ett stort antal områden till sammans med ministerrådet (EU:s regering). EU:S MEDLEMS- STATER ÅR 2011 Jämför man med vår riksdag har EU-parlamentet betydligt mindre makt. Parlamentet får till exempel inte besluta om utrikespolitik, straffrätt och polisiärt samarbete. Det får inte heller väcka egna förslag. Små länder är överrepresenterade i parlamentet. De har fler ledamöter än vad antalet egna medborgare skulle ge procentuellt i parlamentet. Ministerrådet Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ och kan liknas vid en EU:s regering. Det består av medlemsländernas ministrar. Är det en miljöfråga som ska behandlas är det medlemsländernas miljöministrar som möts. Är det en utbildningsfråga som behandlas möts utbildningsministrarna. De ärenden som behandlas är förberedda i arbetsgrupper och det är sällan det blir omröstningar i ministerrådet. Blir det ändå omröstning EU:S LAGSTIFTNINGSPROCESS EU-parlamentet lämnar synpunkter och/eller beslutar tillsammans med ministerrådet. Kommissionen ger förslag på ny lag. Medlemsländernas respektive parlament tar ställning. Ministerrådet beslutar. Medlemsländerna genomför lagen. har länderna olika antal röster beroende på folkmängden. Sverige har 10 röster av totalt 345. Ministerrådet stiftar vissa lagar efter förslag från kommissionen och lägger fram förslag på EU:s budget. När särskilt viktiga frågor ska avgöras träffas ländernas stats- och utrikesministrar till toppmöten som k allas det Europeiska rådet. På de här mötena deltar även k ommissionens ordförande (EU:s statsminister). Kommissionen ska vara oberoende och opartisk och får inte ta instruktioner från sina hemländer. Kommissionen består av en representant från varje medlemsland. Det kan även här hävdas att små länder är överrepresenterade när de, precis som de stora länderna, har en egen kommissionär. Kommissionen ger förslag till nya regler och lagar med hela EU:s bästa som riktmärke. Den ansvarar också för att dessa följs i medlemsländerna. Bryter något land mot reglerna kan landet eller det företag i landet som brutit mot en EU-regel ställas inför EU-domstolen. Medlemmar år 2003 Nya medlemsstater åren Kandidatländer Idag består EU av 27 medlemsstater. Fyra nya stater söker medlemskap i EU, så kallade kandidatländer. Att bli medlem är en process som tar många år. EU-parlamentet i Strasbourg. EU-parlamentet sammanträder i Strasbourg. Valet av platsen är symbolisk. Staden var under många år ömsom tysk och ömsom fransk beroende på resultat av ständiga krig länderna emellan fram till år Kommissionen Kommissionen företräder EU i olika förhandlingar med till exempel FN eller med stater som önskar handelsavtal eller vill bli medlemmar. Vidare har kommissionen ansvar för att lägga fram förslag till budget och sedan genomföra densamma. Kommissionen leds av en ordförande som valts av parlamentet på förslag av medlemsländernas stats- och regeringschefer. Ordföranden utser därefter sin kommission på förslag av de olika medlemsländernas regeringar. Samtliga kommissionärer ska sedan godkännas av parlamentet. Varje kommissionär har ansvar för ett särskilt område. Kommissionens vice ordförande har till exempel ansvar för utrikesfrågor. Den svenska kommissionären Cecilia Malmström ansvarar för asyloch migrationsfrågor samt frågor om organiserad och gränsöverskridande kriminalitet. Sveriges EU-kommissionär: Cecilia Malmström. Sveriges två första kommissionärer var Anita Gradin och Margot Wallström. Kvinna nummer tre på posten är Cecilia Malmström. Alla har tidigare varit svenska statsråd.

7 FN - världens riksdag och regering Förenta Nationerna, FN, bildades omedelbart efter andra världskrigets slut år FN arbetar för fred och säkerhet i världen samt för samarbete mellan världens länder. Att skapa en fredlig värld är FN:s viktigaste upp gift. Det innebär att förhindra eller avbryta krig och konflikter, i första hand genom förhandlingar. Utbryter ändå en väpnad konflikt kan FN ställa upp med fredsbevarande militära styrkor. För att skapa en fredlig värld krävs också att människor kan överleva och bevara sin frihet. FN arbetar därför på många sätt för att utrota sjukdomar och fattig dom samt har antagit deklarationer om mänskliga rättigheter och barns rättig heter. Under de senaste decennierna har FN arbetat särskilt med miljöfrågorna och försökt arbeta fram överenskommelser för att skapa ett framtida hållbart samhälle. Organisation Lite förenklat kan man säga att vår riksdag motsvaras av FN:s generalförsamling. I den har alla 192 medlemsländerna en röst. I första hand är generalförsamlingen ett forum för debatt och kan inte fatta bindande beslut utan endast ge rekommendationer. Det är generalsekreteraren som leder FN:s arbete och har ansvar för att på bästa sätt genomföra de beslut som fattas. Han har dock ingen möjlighet att tvinga länder att följa besluten. Fältsjukhus, Libanon. Svensk FN-insats i form av ett sjukvårdsförband i Libanon. FN:s högkvarter, New York. FN:s huvudkontor ligger på Manhattan i New York. Det viktigaste organet i FN, som vi kan likna vid en regering, är säkerhetsrådet. Det kan fatta bindande beslut som medlemsländerna måste följa. Några exempel på det är ekonomiska sanktioner och insättande av militära trupper. Säkerhetsrådet har fem permanenta medlemmar: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och SÄKERHETSRÅDET Femton medlemmar, varav fem är permanenta med vetorätt. Kan fatta beslut som alla medlemsländer måste följa. Frankrike samt tio som väljs på två år i taget. I rådet gäller majoritetsbeslut, men de fem permanenta medlemmarna har vetorätt. Det innebär att en av dem kan stoppa ett beslut, vilket har skett upprepade gånger i FN:s historia. Idag förs diskussioner om att organisera om säkerhetsrådet. De nuvarande permanenta medlemmarna utsågs omedelbart efter andra världskriget och var krigets segrar makter. Idag ser världen annorlunda ut och politiskt och ekonomiskt starka länder som Indien, Brasilien, Sydafrika, Japan och Tyskland kanske borde ingå som permanenta medlemmar. Lina har gjort sin värnplikt som matros på en stridsbåt i marinen. Efter fullgjord tjänst sökte hon och fick uppdrag att delta i den EU-styrka (EU NAVFOR) som ska skydda fartyg utanför Somalias kust. EU-insatsen Atalanta genomförs för att säkra mattransporter och eskortera handelsfartyg i området. En av uppgifterna är att besöka och prata med andra sjöfarare i Adenviken. Det görs för att ta reda på hur de har det och om de har sett någon piratverksamhet i området. Bilden visar en friendly visit på en fiskebåt. FN:s ORGANISATION GENERALFÖRSAMLINGEN En representant från varje land. Alla länder har en röst. Kan inte fatta bindande beslut för medlemsländerna, utan endast utforma rekommendationer. GENERALSEKRETERAREN FN:s statsminister. Generalsekreteraren ser till att säkerhetsrådets och generalförsamlingens beslut genomförs. FÖRSVARET I EU:s OCH FN:s TJÄNST Utöver säkerhetsrådet och generalförsamlingen har FN ett antal fackorgan som sysslar med miljöfrågor, utbildningsfrågor och flyktingfrågor för att ge några exempel. FN:s ekonomi bygger på att medlemmarna betalar in medlemsavgifter utifrån sin ekonomiska styrka. Det har ofta skapat problem, då vissa länder inte betalat den här avgiften fullt ut. USA, som har den högsta avgiften, har periodvis låtit bli att betala. Är det rätt metod att lösa problemet med kapare? Vilka andra metoder skulle FN kunna använda?

8 Statsbudgeten Ekonomisk politik Det är riksdagen som beslutar om statens budget. Varje år lämnar regeringen en budgetproposition till riksdagen, som brukar kallas nådiga luntan. Här redovisas de inkomster och utgifter som regeringen räknar med under det kommande året. Är utgifterna större än inkomsterna talar man om att budgeten är underbalanserad. Då måste staten låna pengar och statskulden ökar. Har landet god ekonomi är inkomsterna större än utgifterna och då kan man betala tillbaka på statsskulden. De största skatteintäkterna staten har är inkomstskatt och moms samt olika punktskatter, exempelvis på tobak och alkohol. Statens budget täcks till 96 % av skatter. Statens största kostnader är hälso-, sjuk - och socialvård samt pensioner (33 %), bidrag till kommuner (11 %), arbetsmarknadsfrågor (9 %), utbildning (7 %) och försvaret (6 %). En särskild myndighet, Riksgäldskontoret, sköter statens upplåning av pengar. Staten lånar av privatpersoner och företag genom att ge ut obligationer, men man lånar också pengar utomlands. Har staten en god och välskött ekonomi är det lätt att få lån utomlands och då till en låg ränta. Har däremot ett land dålig ekonomi är det svårt att låna och det blir höga räntor. Portugal, Ita lien, Irland, Grekland och Spanien är exempel på länder inom EU som under senare tid haft stora ekonomiska problem. Många svenskar köper premieobligationer. Det är ett sätt för staten att låna pengar. Den ränta som staten betalar läggs i en pott som lottas ut ett par gånger per år. När lånetiden gått ut fär man tillbaka samma summa pengar som man satsat. I statsbudgeten uttrycker regeringen vilken ekonomisk politik, så kallad finanspolitik, man vill föra. Här klarar man ut hur man vill öka tillväxten i ekonomin, hur man vill fördela tillgångarna och hur man kan skydda miljön. Beroende på vilket eller vilka partier som innehar regeringsmakten kommer den här politiken att se olika ut. Traditionellt har borgerliga regeringar satsat mer på skattesänkningar och socialdemokratiska mer på bidrag. En annan viktig aktör inom den ekonomiska politiken är Riksbanken. Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Den bestämmer räntenivån i landet. För att stimulera ekonomin sätter man en låg ränta och för att bromsa en högre ränta. Vid låg ränta blir det billigare att låna för företag som vill investera och för privatpersoner att bygga egna bostäder. Riksbanken bedriver penningpolitik med målet att upp rätthålla ett fast penningvärde. Ett annat sätt att uttrycka detta är att se till att inflationen blir låg. Konjunkturer Konjunkturer är ett sätt att beskriva ett lands ekonomiska utveckling. Den här utvecklingen går i vågor. Man talar om hög- respektive lågkonjunkturer. Det är svårt att förklara konjunktursvängningar. Några orsaker kan vara den politiska situationen i världen, den tekniska utvecklingen och psykologiska faktorer. När det är lågkonjunktur stiger arbetslösheten. Löner och priser på varor och tjänster ligger still eller sjunker. När det är högkonjunktur blir det ont om arbetskraft samtidigt som löner och priser stiger. När priserna stiger talar man om inflation och det innebär att pengarna blir mindre värda. För samma vara får man betala ett allt högre pris. Stefan Ingves, riksbankchef. STATENS INKOMSTER Inkomstskatt Moms Tullar STATENS BUDGET STATENS UTGIFTER Utbildning Försvar och polis Socialförsäkringar % TILLVÄXT OCH INFLATION I SVERIGE Punktskatter Bidrag från EU Bidrag till kommuner Avgift till EU Inflation Tillväxt Källa: Sveriges Riksbank, SCB, Konjunkturinstitutet Under de senaste 100 åren har Sveriges ekonomi som helhet vuxit med undantag för de ekonomiska kriser som drabbat landet (runt 1930, i början av 1990-talet och åren ). Inflationen var hög efter första världskriget och under hela och 80-talen. Under 2000-talet har vi haft en väldigt låg inflation.

9 Identitet Begreppet identitet används inom många olika områden. Det kan vara en grupp som har en identitet eller en individ. Identiteten är komplext uppbyggd och består av flera olika delar. Vi har var och en påverkats av till exempel kön, kultur, etnicitet, religion, intressen, familjeförhållanden och sexuell läggning. Gruppens eller personens identitet kan i olika grad vara: medveten eller omedveten, aktivt vald eller ärvd samt accepterad i samhället eller ej accepterad. Vår identitet påverkar våra handlingar i det samhälle vi lever och verkar i. Generation E Dagens unga kallas ibland för Generation E. E:et står för engagerade och . Unga idag är engagerade och solidariska. De vill hjälpa andra och skapa en b ättre värld. De är inte partipolitiskt intresserade, utan engagerar sig för vissa frågor. Ideologierna betyder inte så mycket som för de tidigare generationerna. I en fråga kan man stå långt ute på vänsterkanten och i en annan till höger. De som mest påverkar unga är vänner och media, inte politiker och lärare. SNOPPLÖN På temat snopplön har VeckoRevyn publicerat en artikel som handlar om orättvisa löner på grund av kön. Här följer ett utdrag: Vi på VeckoRevyn föreslår att du, som läser det här, börjar hos dig själv. -En bra början är att peppa unga tjejer och kvinnor att ta för sig. Män är bättre på att se det hela professionellt, medan kvinnor i högre grad är inriktade på att trivas på jobbet. Men det behöver inte vara antingen eller - det går alldeles utmärkt att hitta ett roligt jobb och sen ta ordentligt betalt för det, säger Nina Jansdotter, karriärcoach och författare. Vi måste våga flytta upp lönekuvertet på vår prioriteringslista. Det är också viktigt att tänka i jag-termer, även om man jobbar inom offentliga sektorn som styrs av kollektivavtal och liknande. Strunta i om andra inte får lika mycket och kämpa för din egen lön. Våga prata pengar! Det hänger på förhandlingen, och det är upp till oss att ta för oss. Nina fortsätter: -Tjejer måste se det som business, för det är vad det är. Får män mothugg argumenterar de vidare. Kvinnor tar det oftare som ett känslomässigt nederlag, Nej, jag kanske inte är värd mer än så här. En förhandlingssituation är en ren affär, det handlar inte om att känna sig älskad. Män är också bättre på att vara konkreta, prata resultat, medan kvinnor pratar om att de är värda mer. Lågkonjunkturen då? I ekonomiska kriser har många företag svårt att få budgeten att hålla, men får du ändå chans att löneförhandla - ta den! - En man skiter i om det är dåliga tider, gör han ett bra jobb vill han ha betalt för det. Så ska vi kvinnor också tänka, säger Nina. Av Maria Soxbo Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadspolitik handlar om statens insatser för att på olika sätt minska arbetslösheten. När människor ändå blir arbetslösa ska politiken bidra till att hjälpa dem på bästa sätt. För att motverka arbetslöshet kan regeringen använda olika åtgärder. Är det en lågkonjunktur kan man stimulera ekonomin genom lägre skatter för att öka efterfrågan. När det rör sig om strukturell arbetslöshet kan man stimulera nya företag att etablera sig på orter där gamla lagts ner, ge flyttningsbidrag till arbetslösa eller erbjuda olika former av utbildning. En viktig aktör för att genomföra arbetsmarknadspolitiken är Arbetsförmedlingen. Dess främsta uppgift är att matcha lediga jobb mot arbetssökande. Man använder sig också av andra åtgärder som att erbjuda utbildningar, praktikjobb, jobbgaranti för ungdomar och hjälp att starta egna företag. Arbetsförmedlingen ger också ekonomiskt stöd till företag för att de ska kunna ta emot arbetssökande för praktikjobb. Många nya arbeten förmedlas utanför Arbetsförmedlingen, ofta genom personliga kontakter och nätverk. Goda referenser från praktikplatser och feriejobb är viktiga vid inträdet på arbetsmarknaden. KONJUNKTUR OCH ARBETSLÖSHET Högkonjunktur Konjunktur Hög arbetslöshet Låg arbetslöshet Lågkonjunktur 3-7 ÅR 3-7 ÅR 3-7 ÅR 3-7 ÅR Arbetslöshet Statligt stöd till företagande Företag etableras Företag måste stängas Arbetstillfällen skapas Nya investeringar Arbetstillfällen försvinner NEDGÅNGS- SPIRAL Inga nya investeringar De lokala företagen tappar marknadsandelar UPPGÅNGS- SPIRAL Människor flyttar in Uppgång i den lokala ekonomin Människor flyttar Nedgång i den lokala ekonomin Mer kapital att omsätta i regionen Mindre kapital att omsätta i regionen Av modellerna framgår hur stöd från staten kan skapa arbetstillfällen. Görs inte det kan nedgången gå snabbt. Jobbcoacher har blivit ett nytt inslag i arbetsmarknadspolitiken. De som varit arbetslösa en viss tid får en personlig coach som ska hjälpa till med att hitta en personlig lösning för att få ett nytt jobb. Generation E. VeckoRevyn utkommer varannan vecka och vänder sig till kvinnor i åldern år. Tidningen har cirka läsare per nummer och hemsidan besöks av individer per vecka. Konjunkturer och arbetslöshet hänger ihop. Vid högkonjunktur finns det gott om lediga jobb, medan arbetslösheten ökar vid lågkonjunktur. Under 2000-talet har mönstret i Sverige brutits - arbetslösheten har varit hög även under högkonjunkturen.

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Pedagogisk planering Ämne : Samhällskunskap Arbetsområde: Hur Sverige styrs Årskurs: 8 När

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Riksdagens EU-arbete

Riksdagens EU-arbete Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Valdeltagande vid riksdagsvalen Andel (%) av röstberättigade

Valdeltagande vid riksdagsvalen Andel (%) av röstberättigade Inflytande och makt Valdeltagande vid riksdagsvalen 973 998 Andel (%) av röstberättigade År Samtliga Förstagångsväljare Kvinnor Män Kvinnor Män 973 92 92 85 87 976 94 94 90 89 979 94 93 89 86 982 93 92

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

Kontaktperson: Malen Wallén,

Kontaktperson: Malen Wallén, Kontaktperson: Malen Wallén, malen.wallen@pts.se 1 Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten utgår från folket. Svenska folket väljer representanter

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

En guide till Sveriges riksdag

En guide till Sveriges riksdag En guide till Sveriges riksdag Riksdagshuset på Helgeandsholmen mitt i Stockholm är centrum för den svenska demokratin. Här beslutas om lagar och om statsbudgeten. Följ med på en rundtur i Riksdagshuset!

Läs mer

Demokrati och medier

Demokrati och medier Demokrati och medier Demokratins grunder s. 8 12 1 Motsatsen till majoritet är minoritet. 2 Kompromissa innebär att personer eller partier som inte kommer överens försöker mötas på halva vägen. drar lott

Läs mer

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Instuderingsfrågor till Tema demokrati Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Upplägg Valsystem och röstbeteende Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Makt & demokrati Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2012:393 Utkom från trycket den 15 juni 2012 utfärdad den 7 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 kap. 15, 3 kap. 2,

Läs mer

Statsvetenskap Föreläsning 2. Riksdagen, regeringen och lagarna

Statsvetenskap Föreläsning 2. Riksdagen, regeringen och lagarna Statsvetenskap Föreläsning 2 Riksdagen, regeringen och lagarna 1 Sveriges politiska system Konstitutionell Monarki Parlamentarisk system Representativ demokrati Maktdelning Vertikalt och horisontellt Den

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Innehåll. De politiska partierna...30 Repetitionsfrågor De politiska partierna...31

Innehåll. De politiska partierna...30 Repetitionsfrågor De politiska partierna...31 Innehåll Riksdagen...5 Var finns riksdagen?...6 Vad gör riksdagen?...7 Hur arbetar riksdagen?...8 Repetitionsfrågor Riksdagen...11 Regeringen...13 Vad gör regeringen?...14 Hur arbetar regeringen?...15

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen Riksdagen i samhället Studiematerial från riksdagen 2 3 Riksdagens uppgifter Vad är politik? Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament. Här arbetar 349 politiker från åtta olika partier med ett spännande

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Innehäll. Förord 7. Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11

Innehäll. Förord 7. Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11 Innehäll Förord 7 Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11 Kunskap och okunskap 12 Att tro eller veta 13 Vem ska man tro pa? 19 Vetenskaplig

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas

Läs mer

Regeringen. styr landet

Regeringen. styr landet Regeringen styr landet Olika typer av regeringar Majoritetsregering Olika typer av regeringar Majoritetsregering Regeringen har stöd av mer än hälften av riksdagens ledamöter. Olika typer av regeringar

Läs mer

HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING

HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING Antagen av Hagfors kommuns fullmäktige 1999-01-26 4 Senast ändrad av Hagfors kommuns fullmäktige 2014-12-15 105 INLEDNING Hagfors kommun ska aktivt arbeta för att

Läs mer

Riksdagens protokoll 2000/01:49. Fredagen den 15 december. Protokoll 2000/01:49. Kl

Riksdagens protokoll 2000/01:49. Fredagen den 15 december. Protokoll 2000/01:49. Kl Riksdagens protokoll 2000/01:49 Fredagen den Protokoll 2000/01:49 Kl. 14.45 14.55 1 Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen, m.m. Talmannen anmälde att följande faktapromemoria

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Gemensam värdegrund för statligt anställda Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Till elever, föräldrar och lärare

Till elever, föräldrar och lärare Till elever, föräldrar och lärare Vi som har skrivit boken har utgått från tre mycket vikt iga principer: att följa kursplanen, att ha en tydlig struktur och att göra ämnet enkelt att förstå. Vi författare

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut 1 (2) FÖRSLAG 2013:8 LS 1203-0467 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2012:10 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att europeiska och utomeuropeiska invandrare ska behandlas lika när det gäller

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:153

Regeringens proposition 2015/16:153 Regeringens proposition 2015/16:153 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Peter Hultqvist

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Norrtälje kommuns politiska organisation

Norrtälje kommuns politiska organisation Norrtälje kommuns politiska organisation 2015-2018 Kommunrevision (5) Valberedning (9) Överförmyndare Kommunfullmäktige (61+34) Norrtälje kommunhus AB Campus Roslagen AB (7) Norrtälje Sportcentrum AB (7)

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE 1. FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas EKRFS. EKRFS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2.

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer