Innehåll. Sverige 29. Inledning 7. Ekonomi 63. Arbete 83. Demokrati 11. Att hantera information 91. Individer och grupper 75. Kommun och landsting 17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Sverige 29. Inledning 7. Ekonomi 63. Arbete 83. Demokrati 11. Att hantera information 91. Individer och grupper 75. Kommun och landsting 17"

Transkript

1

2 Innehåll Inledning 7 Sverige 29 Ekonomi 63 Arbete 83 Ämnesplan i samhällskunskap 8 Planering av kursen 10 Demokrati 11 Demokratins kännetecken 12 Demokratins motsats - diktatur 13 Direkt och indirekt demokrati 14 Demokratisk kompetens i vardagen 15 Frågor 16 Kommun och landsting 17 Från socken till dagens kommuner 18 Kommunens politiska ledning 20 Lokala politiska partier 22 Kommunens uppgifter 24 Kommunens ekonomi 25 Landstinget 26 Frågor 28 Grundlagarna 30 Val till riksdagen 31 Politiska partier och ideologier 32 Riksdagens uppgifter 36 Riksdagens arbete 38 Regeringens arbete 39 Statsförvaltningen 40 Länsstyrelserna 41 Rättsväsendet 42 Frågor 44 Europeiska unionen 45 Hur fungerar EU? 46 Nordiskt samarbete 49 Frågor 50 Världen 51 FN - världens riksdag och regering 52 Andra aktörer på den internationella arenan 54 Globalisering 56 Räkna ut din egen globaliseringsgrad 59 En hållbar värld 60 Frågor 62 Pengars värde 64 Inkomster och sparande 66 Konsumtion och lån 67 Företagsekonomi 68 Samhällsekonomi 69 Statsbudgeten 70 Ekonomisk politik 71 Internationell handel 72 Frågor 74 Individer och grupper 75 Identitet 76 Jämställdhet 77 Samlevnad i Sverige 78 Kvinnan i världen 79 Segregation och integration 80 Frågor 82 Arbete och arbetslöshet 84 Arbetsmarknadspolitik 85 Löntagarorganisationer 86 Arbetsgivarorganisationer 87 Kollektivavtal på arbetsmarknaden 88 Lagar på arbetsmarknaden 89 Frågor 90 Att hantera information 91 Massmedier 92 Analys av bild och text 93 Sociala medier 94 Frågor 96 Att göra samhällsveten- 97 skapliga redovisningar Register 100

3 Direkt och indirekt demokrati När männen i Aten samlades på torget för att fatta beslut var det en form av direkt demokrati. Alla berörda kunde vara med och rösta och majoriteten vann. En form av direkt demokrati idag är folkomröstning, där medborgarna får ta ställning till en speciell fråga. Vid direkt demokrati avgörs en fråga direkt efter omröstningen. Schweiz är ett land som genomför många folkomröstningar, såväl på nationell, regional som lokal nivå. I Sverige har vi haft rådgivande folkomröstningar om alkoholförbud, högertrafik, pension, kärnkraft, EUmedlemskap och införande av euron som valuta. I dagens samhälle är det, även i en liten kommun, flera tusen invånare som har rösträtt. Det är omöjligt att samla alla människor fysiskt eller ordna folkomröstning varje gång ett beslut ska fattas. Därför är det i demokratiska länder val till olika parlament och församlingar. Vid indirekt demokrati väljer vi representanter till ett parlament. I Sverige väljer vi kommunfullmäktige, region/lands tingsfullmäktige och riksdag vart fjärde år. De personer som blir valda representerar då oss som medborgare och vi kan vända oss till dem vi valt och ställa frågor eller krav. I ideella föreningar är principen likadan, där väljs en föreningsstyrelse som representerar medlemmarna. Kommunen har byggt en ny ishall. Både Lizette och Samir, som spelar i var sitt av kommunens juniorhockeylag, har sett fram emot den nya säsongen. När träningen börjar får deras klubb besked om att de får träna på den gamla uterinken i s tället. Klubben undrar varför. De får besked om att Fri tidskontoret hyrt ut lokalen till klubbar från andra kommuner. De har nämligen råd att betala högre hyra än vad Lizettes och Samirs klubb har. Alla i klubben tycker det är fel. Det är ju de invånare som bor i kommunen som i första hand ska få glädje av hallen. Klubben upp vaktar DEN NYA ISHALLEN DIREKT DEMOKRATI Frågan avgörs av de som röstar i en fråga och majoriteten bestämmer. BESLUT DE RÖSTBERÄTTIGADE INDIREKT DEMOKRATI Val till riksdag, landsting eller kommun STYRELSE PARTI DE RÖSTBERÄTTIGADE politi kerna som gett Fritidskontoret uppdraget att sköta uthyr ningen av ishallen. Det hjälper inte. Då enas man om att skriva insändare, starta en grupp på Facebook och göra en namninsamling bland kommuninvånarna. Det är väldigt många som skriver på. När klubben upp vaktar politikerna på nytt, med flera tusen namn underskrifter, ändrar de sig. Lizette, Samir och deras respektive lagkamrater får nu träningstid inomhus. Varför tror du att de lyckades? Vilka andra metoder skulle de kunna ha använt? Demokratisk kompetens i vardagen Den politiska demokratin handlar om demokrati som styrelseform för ett samhälle. Demokrati finns även i vardagen. Det är ett sätt att leva och förhålla sig till människorna omkring dig. Demokratin är ett naturligt inslag i vardagen och i vårt sätt att bete oss. För att leva med demokrati i vardagen bör vi ha: Förmåga att lyssna och samtala. Förmåga att gemensamt fatta beslut. Förmåga att samarbeta och respektera varandra. Förmåga att lösa konflikter utan våld. Kan var och en av oss leva efter det kan vi på sikt få ett mer öppet och tolerant samhälle - vi bidrar alla till att skapa en bättre värld. När ett beslut måste fattas gäller majoritetsprincipen. Har jag en annan uppfattning än majoriteten är jag ändå skyldig att acceptera beslutet. Det är också viktigt att majoriteten har respekt och förståelse för minoritetens uppfattning. Ju mer tid man har att diskutera sig fram till en kompromiss, där olika sidor kan få med lite av sina önskemål i ett beslut, desto större chans är det att resultaten blir hållbara. Eleverna i årskurs 2 på byggprogrammet har fått ett EU-stipendium för att ha ett skol- och elevutbyte med ett annat EU-land. Några skolor i Grekland och Portugal har anmält intresse. Nu måste beslut fattas av klassen och dess båda lärare vilket land de ska välja. Efter långa diskussioner om för- och nackdelar Skoldemokrati vad innebär det för dig som elev? Riksdagen har fattat beslut att vi inom skolan ska arbeta efter läroplanen. Det är ett demokratiskt fattat beslut. Elever och lärare är skyldiga att följa läroplanen i under visningen. I den kan vi bland annat läsa att skolan vilar på demokratins grund och att den skall vara ö ppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. En förutsättning för att du som elev kan ta eget ansvar och påverka är att du också känner att en sådan påverkan faktiskt är möjlig. I skolan finns flera möjligheter för dig att påverka. Du kan företräda din klass i elevrådet eller göra din röst hörd när det är klassråd. Klassrådet är en form av direkt demokrati. Det är viktigt att du är aktiv och bidrar till att det blir meningsfulla frågor som tas upp. Inflytande får du bara om du är beredd att engagera dig och ta ansvar. Några frågor som det kan vara värt att ställa sig då man ska ta ställning i en diskussion är: Är det sant? Är det rättvist? BYGGPROGRAMMETS STUDIERESA Klassråd. Ordförande och sekreterare sköter veckans klassråd. Skapar det samförstånd? bestämmer de sig för att göra en omröstning. Den visar att åtta elever vill åka till Grekland och åtta elever vill åka till Portugal. Lärarna har också olika uppfattning så valet är oavgjort. Inom en vecka måste de ha bestämt sig! Hur kan det här dilemmat lösas?

4 Kommunens politiska ledning Vart fjärde år är det val i Sverige. Vi kan då rösta i kommunalval, landstingsval och riksdagsval. Alla som är svenska medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt. I kommunal valen har även utländska medborgare rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige minst tre år. Samma regler gäller för att man ska vara valbar till kommunfullmäktige. Vid valet väljer vi representanter till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Här ska vi fördjupa oss i v alet till kommunen. Kommunfullmäktige Vi röstar på partier, men man kan med ett kryss på val sedeln markera att man röstar på en viss person, så k allat personval. Valen är proportionella, det vill säga partierna får antal mandat (personer) i kommunfullmäktige efter hur många som röstat på varje parti. Antalet mandat i fullmäktige varierar från 31 i små kommuner till 101 mandat i Stockholm. Kommunfullmäktige har ungefär samma funktion i en kommun som riksdagen har för Sverige. SÅ HÄR STYRS ENKÖPINGS KOMMUN Kommunala nämnder MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND TEKNISK NÄMND NÄMND FÖR- OCH GRUNDSKOLA UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND VÅRD OCH OMSORGSNÄMND KULTURNÄMND FRITIDSNÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen Kommunala förvaltningar Miljö och stadsbyggnad Teknikförvaltning Skolförvaltning Utbildningsförvaltning Socialförvaltning Vård- och omsorgsförvaltning Kulturförvaltning Fritidsförvaltning KOMMUNALA VAL KOMMUNSTYRELSE ( Regeringen ) KOMMUNFULLMÄKTIGE ( Riksdagen ) FOLKET VID VAL Kommunstyrelsen Om kommunfullmäktige motsvarar riksdagen så motsvaras regeringen av kommunstyrelsen. Här sitter de lokala partiernas ledande politiker. Platserna i styrelsen fördelas efter hur många mandat man har i kommunfullmäktige och därför kan man säga att kommunen leds av en samlingsregering. Det eller de partier som utgör majoriteten innehar också posten som kommunstyrelsens ordförande. Övriga partier utgör då en Valberedning Kommunrevision Kommunstyrelsekontor Kommunalförbund Räddningstjänst Kommunala bolag Enköpings kommuns moderbolag AB (Enköpings kommunhus AB, Enköpings hyresbostäder, ENA Energi AB) Kommunalförbund innebär att flera kommuner träffar avtal om att gemensamt svara för ett område som kommunen har ansvar för. De vanligaste områden man samverkar om är räddningstjänst och gymnasieskola. opposition. I kommuner förekommer sam arbete över partigränser på ett helt annat sätt än inom riksdagen. Kommunerna är inte lika låsta i det blocktänkande som just nu utmärker riksdagen. Kommunstyrelsen ansvarar för ekonomin och fördelar ärenden till olika nämnder. Kommunstyrelsen har sedan ansvar för att genomföra de beslut som fullmäktige fattar. I kommunstyrelsen är en eller flera politiker heltidsanställda beroende på kommunens storlek. Dessa har titeln kommunalråd. I Stockholm kallas det borgarråd. Det eller de partier som utgör majoriteten innehar också kommunalrådsposterna. Ordförandeskapet i kommunstyrelsen motsvaras av statsmi nisterposten i regeringen. Övriga nämnder och styrelser Varje kommun måste ha en kommunstyrelse, men bestämmer själva vilka övriga nämnder och styrelser man behöver ha för att driva sin verksamhet. Ju större kommunen är desto fler nämnder och styrelser har den. Representanterna i dessa väljs av kommunfullmäktige efter förslag från respektive partier. Ledamöterna tillsätts proportionellt precis som kommunstyrelsen. I stora kommuner leds även vissa nämnder av heltidsanställda politiker, men i de flesta kommuner är det så kallade fritidspolitiker. De har ett annat arbete och har det politiska uppdraget som en bisyssla. När de deltar på sammanträden får de ekonomisk ersättning. Kommunens förvaltning I takt med att kommunerna har blivit större och fått allt fler uppgifter har behovet av personal ökat. De flesta anställda i kommunen arbetar inom skolan, socialtjänsten och äldrevården. Kommunen är ofta den största arbetsgivaren på orten. De kommunanställda utgör kommunens förvaltning. Förvaltningens uppgift är att planera och genomföra de uppgifter som politikerna i kommunstyrelsen har bestämt. Förvaltningen kan överlåta åt kommunala bolag att till exempel sköta ett bostadsbolag. Kommunerna kan också köpa in tjänster från privata entreprenörer för att de till exempel ska driva skolor. DEN NYA ISHALLEN Kicki Andersson är representant i kommunfullmäktige för Centerpartiet i den kommun där några ungdomar lyckades ändra träningstiderna. Hon tycker att ungdomarna har rätt och vill att kommunen ska utforma en policy för framtiden då det gäller trä ningstider. Hon bestämmer sig därför för att skriva en motion (ett förslag) till fullmäktige med en begäran om det. Vad händer sedan? 1. Kommunfullmäktige beslutar om att frågan ska utredas och skickar ärendet till kommunstyrelsen. 2. Kommunstyrelsen skickar ärendet till fritidsnämnden för utredning. 3. Fritidsnämnden ger Fritidsförvaltningen i uppgift att utreda frågan. 4. När utredningen är klar beslutar nämnden att ställa sig bakom förslagen i denna. 5. Kommunstyrelsen finner förslaget bra och föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med Kickis motion. 6. Kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. 7. Fritidsnämnden får nu i uppgift att genomföra det som beslutats. 8. Fritidsförvaltningen får i uppdrag av fritidsnämnden att utföra det hela enligt fattat beslut, det vill säga att utforma tydliga regler för träningstider.

5 Riksdagens arbete Riksdagens arbete är reglerat i grundlagen (regeringsformen, RF) och i en särskild lag, riksdagsordningen. Riksdagen arbetar med propositioner och motioner. Propositioner är förslag från regeringen. Motioner är förslag från ett parti, en grupp riksdagsledamöter eller en enskild riksdagsledamot. Det som brukar visas i TV är när riksdagen är samlad i plenisalen. Här har varje riksdagsledamot sin bestämda plats. Längst fram på podiet sitter talmännen, en ordinarie och tre vice. Talmannen är ordförande och leder förhandlingarna. På riksdagens sammanträden bordläggs ärenden och skickas till utskott för behandling. Utskottens betänkanden debatteras och riksdagen fattar beslut. I riksdagen kan också ledamöterna ställa MEDBORGARNA Behov och krav från samhället. UTSKOTT Ett av regeringens 15 utskott förbereder ärendet och lämnar ett betänkande till riksdagen. Arbetsmarknadsutskottet Civilutskottet Finansutskottet Försvarsutskottet Justitieutskottet Konstitutionsutskottet Kulturutskottet Miljö- och jordbruksutskottet Näringsutskottet Skatteutskottet Socialförsäkringsutskottet Socialutskottet Trafikutskottet Utbildningsutskottet Utrikesutskottet FRÅN IDÉ TILL GENOMFÖRANDE UTREDNING Regeringen beslutar om eventuell utredning. ENSKILD RIKSDAGSLEDAMOT En eller flera riksdagsledamöter kan lämna en motion till riksdagen. RIKSDAGEN Förslaget kommer till riksdagen. RIKSDAGEN Betänkandet debatteras och beslutas i kammaren. JA Uppdraget skickas till regeringen REGERINGEN Regeringen verkställer riksdagens beslut med hjälp av regeringskansliet samt statliga myndigheter och bolag. frågor till regeringen. Det huvudsakliga arbetet äger rum i olika utskott. Här måste alla ärenden beredas och utskotten avger betänkanden med förslag till beslut. Är någon emot ett beslut kan man inlämna en reservation och föreslå ett annat beslut. Strävan är ofta att kompromissa fram en gemensam lösning. Det finns totalt 15 utskott med 17 ledamöter i varje. Varje ledamot har en ersättare. Platserna i utskottet fördelas efter hur många mandat respektive parti fick i riksdagsvalet. De riksdagsmän som sitter i de olika utskotten blir på så vis specialiserade på olika frågor. Varje utskott har också ett kansli som hjälper till i arbetet. Utskottens sammanträden är inte offentliga. REGERINGEN Ett av regeringens 11 departement kan lämna en proposition till riksdagen Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Försvarsdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Utrikesdepartementet NEJ Förslaget lämnas utan åtgärd. Regeringens arbete I regeringsformen står det att regeringen styr riket och är ansvarig inför riksdagen. Det innebär att regeringen är ansvarig inför svenska folket eftersom vi valt riksdagen. När riksdagen accepterat valet av statsminister och denne utsett regering kan regeringens arbete påbörjas. Regeringens viktigaste uppgifter är: att lägga förslag till statsbudget (det behandlas mer på sidorna 70-71), att lägga fram förslag till nya lagar i form av propositioner, att genomföra riksdagens beslut, att leda statsförvaltningen, att tillsätta utredningar, att svara för Sveriges internationella relationer och att svara för landets säkerhet mot hot såväl utifrån som inifrån. Organisation Regeringen kan jämföras med ett fotbollslag. Statsministern är lagledare och övriga ledamöter i regeringen, så kallade statsråd, är medspelare. Regeringen har stor frihet att besluta om hur verksamheten ska organiseras. Grundlagen är en ramlag som bestämmer vad som ska göras, men inte hur det ska göras. För att kunna leda och samordna regeringens verksamhet har statsministern ett kansli till sitt förfogande, statsrådsberedningen. Regeringens verksamhet är indelad i departement, som har olika ansvarsområden. Varje regering får själv NATIONELL GARANTI FÖR ATT UNGDOMSLAG SKA FÅ SPELTID Jan Nordberg, som representerar Miljöpartiet i riksdagen, har intresserat sig för frågan om träningstider. Han tycker att Lizettes och Samirs kommun fattat ett riktigt beslut angående träningstiderna i ishallen och vill gå vidare med frågan. Han skriver därför en riksdagsmotion. I den föreslår han att staten ska utforma en lag som ger garanti för ungdomslag att få träningstider i kommunala idrottshallar och andra idrottsan läggningar. Vad händer nu med ärendet? Var behandlas ärendet? Vem fattar beslut? Hur genomförs beslutet? bestämma hur många departement och statsråd det ska vara. Varje departement har ett statsråd som chef och i vissa departement finns flera statsråd. Utöver statsråden finns statssekreterare, informationssekreterare och politiska sakkunniga tjänstemän som är tillsatta på politiska meriter. Andelen av dessa har ökat under åren. Vid ett regeringsskifte måste alla dessa avgå. Huvuddelen av de anställda i departementen är tjänstemän med olika kompetenser och de sitter kvar vid regeringsskiften. Det mesta arbetet med olika ärenden sker i respektive departement. Finansdepartementet har en nyckelställning då de flesta beslut leder till kostnader. Det är därför övriga departement ständigt måste samråda med Finansdepartementet. Varje torsdag är det regeringssammanträde och då fattar regeringen formellt beslut i aktuella frågor. Centrala Stockholm. Mycket av Sveriges politik utgår fortfarande från Stockholm. Kan du peka ut slottet, riksdaghuset och Stockholms stadshus?

6 Hur fungerar EU? EU:s organisation kan förenklat liknas vid den vi har för Sverige. Den politiska makten inom EU utövas av tre organ: Parlamentet - EU:s riksdag Ministerrådet - EU:s regering Kommissionen - EU:s förvaltning Parlamentet EU-parlamentet (EU:s riksdag) utses i allmänna val vart femte år. Det består idag av 736 ledamöter. Av dessa är 18 svenska. Parlamentets alla ledamöter bildar olika partigrupper som skär över nationsgränserna. Folkpartiet och Centern sitter till exempel med i Alliansen för liberaler och demokrater för Europa tillsammans med andra likasinnade. Parlamentet stiftar lagar inom ett stort antal områden till sammans med ministerrådet (EU:s regering). EU:S MEDLEMS- STATER ÅR 2011 Jämför man med vår riksdag har EU-parlamentet betydligt mindre makt. Parlamentet får till exempel inte besluta om utrikespolitik, straffrätt och polisiärt samarbete. Det får inte heller väcka egna förslag. Små länder är överrepresenterade i parlamentet. De har fler ledamöter än vad antalet egna medborgare skulle ge procentuellt i parlamentet. Ministerrådet Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ och kan liknas vid en EU:s regering. Det består av medlemsländernas ministrar. Är det en miljöfråga som ska behandlas är det medlemsländernas miljöministrar som möts. Är det en utbildningsfråga som behandlas möts utbildningsministrarna. De ärenden som behandlas är förberedda i arbetsgrupper och det är sällan det blir omröstningar i ministerrådet. Blir det ändå omröstning EU:S LAGSTIFTNINGSPROCESS EU-parlamentet lämnar synpunkter och/eller beslutar tillsammans med ministerrådet. Kommissionen ger förslag på ny lag. Medlemsländernas respektive parlament tar ställning. Ministerrådet beslutar. Medlemsländerna genomför lagen. har länderna olika antal röster beroende på folkmängden. Sverige har 10 röster av totalt 345. Ministerrådet stiftar vissa lagar efter förslag från kommissionen och lägger fram förslag på EU:s budget. När särskilt viktiga frågor ska avgöras träffas ländernas stats- och utrikesministrar till toppmöten som k allas det Europeiska rådet. På de här mötena deltar även k ommissionens ordförande (EU:s statsminister). Kommissionen ska vara oberoende och opartisk och får inte ta instruktioner från sina hemländer. Kommissionen består av en representant från varje medlemsland. Det kan även här hävdas att små länder är överrepresenterade när de, precis som de stora länderna, har en egen kommissionär. Kommissionen ger förslag till nya regler och lagar med hela EU:s bästa som riktmärke. Den ansvarar också för att dessa följs i medlemsländerna. Bryter något land mot reglerna kan landet eller det företag i landet som brutit mot en EU-regel ställas inför EU-domstolen. Medlemmar år 2003 Nya medlemsstater åren Kandidatländer Idag består EU av 27 medlemsstater. Fyra nya stater söker medlemskap i EU, så kallade kandidatländer. Att bli medlem är en process som tar många år. EU-parlamentet i Strasbourg. EU-parlamentet sammanträder i Strasbourg. Valet av platsen är symbolisk. Staden var under många år ömsom tysk och ömsom fransk beroende på resultat av ständiga krig länderna emellan fram till år Kommissionen Kommissionen företräder EU i olika förhandlingar med till exempel FN eller med stater som önskar handelsavtal eller vill bli medlemmar. Vidare har kommissionen ansvar för att lägga fram förslag till budget och sedan genomföra densamma. Kommissionen leds av en ordförande som valts av parlamentet på förslag av medlemsländernas stats- och regeringschefer. Ordföranden utser därefter sin kommission på förslag av de olika medlemsländernas regeringar. Samtliga kommissionärer ska sedan godkännas av parlamentet. Varje kommissionär har ansvar för ett särskilt område. Kommissionens vice ordförande har till exempel ansvar för utrikesfrågor. Den svenska kommissionären Cecilia Malmström ansvarar för asyloch migrationsfrågor samt frågor om organiserad och gränsöverskridande kriminalitet. Sveriges EU-kommissionär: Cecilia Malmström. Sveriges två första kommissionärer var Anita Gradin och Margot Wallström. Kvinna nummer tre på posten är Cecilia Malmström. Alla har tidigare varit svenska statsråd.

7 FN - världens riksdag och regering Förenta Nationerna, FN, bildades omedelbart efter andra världskrigets slut år FN arbetar för fred och säkerhet i världen samt för samarbete mellan världens länder. Att skapa en fredlig värld är FN:s viktigaste upp gift. Det innebär att förhindra eller avbryta krig och konflikter, i första hand genom förhandlingar. Utbryter ändå en väpnad konflikt kan FN ställa upp med fredsbevarande militära styrkor. För att skapa en fredlig värld krävs också att människor kan överleva och bevara sin frihet. FN arbetar därför på många sätt för att utrota sjukdomar och fattig dom samt har antagit deklarationer om mänskliga rättigheter och barns rättig heter. Under de senaste decennierna har FN arbetat särskilt med miljöfrågorna och försökt arbeta fram överenskommelser för att skapa ett framtida hållbart samhälle. Organisation Lite förenklat kan man säga att vår riksdag motsvaras av FN:s generalförsamling. I den har alla 192 medlemsländerna en röst. I första hand är generalförsamlingen ett forum för debatt och kan inte fatta bindande beslut utan endast ge rekommendationer. Det är generalsekreteraren som leder FN:s arbete och har ansvar för att på bästa sätt genomföra de beslut som fattas. Han har dock ingen möjlighet att tvinga länder att följa besluten. Fältsjukhus, Libanon. Svensk FN-insats i form av ett sjukvårdsförband i Libanon. FN:s högkvarter, New York. FN:s huvudkontor ligger på Manhattan i New York. Det viktigaste organet i FN, som vi kan likna vid en regering, är säkerhetsrådet. Det kan fatta bindande beslut som medlemsländerna måste följa. Några exempel på det är ekonomiska sanktioner och insättande av militära trupper. Säkerhetsrådet har fem permanenta medlemmar: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och SÄKERHETSRÅDET Femton medlemmar, varav fem är permanenta med vetorätt. Kan fatta beslut som alla medlemsländer måste följa. Frankrike samt tio som väljs på två år i taget. I rådet gäller majoritetsbeslut, men de fem permanenta medlemmarna har vetorätt. Det innebär att en av dem kan stoppa ett beslut, vilket har skett upprepade gånger i FN:s historia. Idag förs diskussioner om att organisera om säkerhetsrådet. De nuvarande permanenta medlemmarna utsågs omedelbart efter andra världskriget och var krigets segrar makter. Idag ser världen annorlunda ut och politiskt och ekonomiskt starka länder som Indien, Brasilien, Sydafrika, Japan och Tyskland kanske borde ingå som permanenta medlemmar. Lina har gjort sin värnplikt som matros på en stridsbåt i marinen. Efter fullgjord tjänst sökte hon och fick uppdrag att delta i den EU-styrka (EU NAVFOR) som ska skydda fartyg utanför Somalias kust. EU-insatsen Atalanta genomförs för att säkra mattransporter och eskortera handelsfartyg i området. En av uppgifterna är att besöka och prata med andra sjöfarare i Adenviken. Det görs för att ta reda på hur de har det och om de har sett någon piratverksamhet i området. Bilden visar en friendly visit på en fiskebåt. FN:s ORGANISATION GENERALFÖRSAMLINGEN En representant från varje land. Alla länder har en röst. Kan inte fatta bindande beslut för medlemsländerna, utan endast utforma rekommendationer. GENERALSEKRETERAREN FN:s statsminister. Generalsekreteraren ser till att säkerhetsrådets och generalförsamlingens beslut genomförs. FÖRSVARET I EU:s OCH FN:s TJÄNST Utöver säkerhetsrådet och generalförsamlingen har FN ett antal fackorgan som sysslar med miljöfrågor, utbildningsfrågor och flyktingfrågor för att ge några exempel. FN:s ekonomi bygger på att medlemmarna betalar in medlemsavgifter utifrån sin ekonomiska styrka. Det har ofta skapat problem, då vissa länder inte betalat den här avgiften fullt ut. USA, som har den högsta avgiften, har periodvis låtit bli att betala. Är det rätt metod att lösa problemet med kapare? Vilka andra metoder skulle FN kunna använda?

8 Statsbudgeten Ekonomisk politik Det är riksdagen som beslutar om statens budget. Varje år lämnar regeringen en budgetproposition till riksdagen, som brukar kallas nådiga luntan. Här redovisas de inkomster och utgifter som regeringen räknar med under det kommande året. Är utgifterna större än inkomsterna talar man om att budgeten är underbalanserad. Då måste staten låna pengar och statskulden ökar. Har landet god ekonomi är inkomsterna större än utgifterna och då kan man betala tillbaka på statsskulden. De största skatteintäkterna staten har är inkomstskatt och moms samt olika punktskatter, exempelvis på tobak och alkohol. Statens budget täcks till 96 % av skatter. Statens största kostnader är hälso-, sjuk - och socialvård samt pensioner (33 %), bidrag till kommuner (11 %), arbetsmarknadsfrågor (9 %), utbildning (7 %) och försvaret (6 %). En särskild myndighet, Riksgäldskontoret, sköter statens upplåning av pengar. Staten lånar av privatpersoner och företag genom att ge ut obligationer, men man lånar också pengar utomlands. Har staten en god och välskött ekonomi är det lätt att få lån utomlands och då till en låg ränta. Har däremot ett land dålig ekonomi är det svårt att låna och det blir höga räntor. Portugal, Ita lien, Irland, Grekland och Spanien är exempel på länder inom EU som under senare tid haft stora ekonomiska problem. Många svenskar köper premieobligationer. Det är ett sätt för staten att låna pengar. Den ränta som staten betalar läggs i en pott som lottas ut ett par gånger per år. När lånetiden gått ut fär man tillbaka samma summa pengar som man satsat. I statsbudgeten uttrycker regeringen vilken ekonomisk politik, så kallad finanspolitik, man vill föra. Här klarar man ut hur man vill öka tillväxten i ekonomin, hur man vill fördela tillgångarna och hur man kan skydda miljön. Beroende på vilket eller vilka partier som innehar regeringsmakten kommer den här politiken att se olika ut. Traditionellt har borgerliga regeringar satsat mer på skattesänkningar och socialdemokratiska mer på bidrag. En annan viktig aktör inom den ekonomiska politiken är Riksbanken. Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Den bestämmer räntenivån i landet. För att stimulera ekonomin sätter man en låg ränta och för att bromsa en högre ränta. Vid låg ränta blir det billigare att låna för företag som vill investera och för privatpersoner att bygga egna bostäder. Riksbanken bedriver penningpolitik med målet att upp rätthålla ett fast penningvärde. Ett annat sätt att uttrycka detta är att se till att inflationen blir låg. Konjunkturer Konjunkturer är ett sätt att beskriva ett lands ekonomiska utveckling. Den här utvecklingen går i vågor. Man talar om hög- respektive lågkonjunkturer. Det är svårt att förklara konjunktursvängningar. Några orsaker kan vara den politiska situationen i världen, den tekniska utvecklingen och psykologiska faktorer. När det är lågkonjunktur stiger arbetslösheten. Löner och priser på varor och tjänster ligger still eller sjunker. När det är högkonjunktur blir det ont om arbetskraft samtidigt som löner och priser stiger. När priserna stiger talar man om inflation och det innebär att pengarna blir mindre värda. För samma vara får man betala ett allt högre pris. Stefan Ingves, riksbankchef. STATENS INKOMSTER Inkomstskatt Moms Tullar STATENS BUDGET STATENS UTGIFTER Utbildning Försvar och polis Socialförsäkringar % TILLVÄXT OCH INFLATION I SVERIGE Punktskatter Bidrag från EU Bidrag till kommuner Avgift till EU Inflation Tillväxt Källa: Sveriges Riksbank, SCB, Konjunkturinstitutet Under de senaste 100 åren har Sveriges ekonomi som helhet vuxit med undantag för de ekonomiska kriser som drabbat landet (runt 1930, i början av 1990-talet och åren ). Inflationen var hög efter första världskriget och under hela och 80-talen. Under 2000-talet har vi haft en väldigt låg inflation.

9 Identitet Begreppet identitet används inom många olika områden. Det kan vara en grupp som har en identitet eller en individ. Identiteten är komplext uppbyggd och består av flera olika delar. Vi har var och en påverkats av till exempel kön, kultur, etnicitet, religion, intressen, familjeförhållanden och sexuell läggning. Gruppens eller personens identitet kan i olika grad vara: medveten eller omedveten, aktivt vald eller ärvd samt accepterad i samhället eller ej accepterad. Vår identitet påverkar våra handlingar i det samhälle vi lever och verkar i. Generation E Dagens unga kallas ibland för Generation E. E:et står för engagerade och . Unga idag är engagerade och solidariska. De vill hjälpa andra och skapa en b ättre värld. De är inte partipolitiskt intresserade, utan engagerar sig för vissa frågor. Ideologierna betyder inte så mycket som för de tidigare generationerna. I en fråga kan man stå långt ute på vänsterkanten och i en annan till höger. De som mest påverkar unga är vänner och media, inte politiker och lärare. SNOPPLÖN På temat snopplön har VeckoRevyn publicerat en artikel som handlar om orättvisa löner på grund av kön. Här följer ett utdrag: Vi på VeckoRevyn föreslår att du, som läser det här, börjar hos dig själv. -En bra början är att peppa unga tjejer och kvinnor att ta för sig. Män är bättre på att se det hela professionellt, medan kvinnor i högre grad är inriktade på att trivas på jobbet. Men det behöver inte vara antingen eller - det går alldeles utmärkt att hitta ett roligt jobb och sen ta ordentligt betalt för det, säger Nina Jansdotter, karriärcoach och författare. Vi måste våga flytta upp lönekuvertet på vår prioriteringslista. Det är också viktigt att tänka i jag-termer, även om man jobbar inom offentliga sektorn som styrs av kollektivavtal och liknande. Strunta i om andra inte får lika mycket och kämpa för din egen lön. Våga prata pengar! Det hänger på förhandlingen, och det är upp till oss att ta för oss. Nina fortsätter: -Tjejer måste se det som business, för det är vad det är. Får män mothugg argumenterar de vidare. Kvinnor tar det oftare som ett känslomässigt nederlag, Nej, jag kanske inte är värd mer än så här. En förhandlingssituation är en ren affär, det handlar inte om att känna sig älskad. Män är också bättre på att vara konkreta, prata resultat, medan kvinnor pratar om att de är värda mer. Lågkonjunkturen då? I ekonomiska kriser har många företag svårt att få budgeten att hålla, men får du ändå chans att löneförhandla - ta den! - En man skiter i om det är dåliga tider, gör han ett bra jobb vill han ha betalt för det. Så ska vi kvinnor också tänka, säger Nina. Av Maria Soxbo Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadspolitik handlar om statens insatser för att på olika sätt minska arbetslösheten. När människor ändå blir arbetslösa ska politiken bidra till att hjälpa dem på bästa sätt. För att motverka arbetslöshet kan regeringen använda olika åtgärder. Är det en lågkonjunktur kan man stimulera ekonomin genom lägre skatter för att öka efterfrågan. När det rör sig om strukturell arbetslöshet kan man stimulera nya företag att etablera sig på orter där gamla lagts ner, ge flyttningsbidrag till arbetslösa eller erbjuda olika former av utbildning. En viktig aktör för att genomföra arbetsmarknadspolitiken är Arbetsförmedlingen. Dess främsta uppgift är att matcha lediga jobb mot arbetssökande. Man använder sig också av andra åtgärder som att erbjuda utbildningar, praktikjobb, jobbgaranti för ungdomar och hjälp att starta egna företag. Arbetsförmedlingen ger också ekonomiskt stöd till företag för att de ska kunna ta emot arbetssökande för praktikjobb. Många nya arbeten förmedlas utanför Arbetsförmedlingen, ofta genom personliga kontakter och nätverk. Goda referenser från praktikplatser och feriejobb är viktiga vid inträdet på arbetsmarknaden. KONJUNKTUR OCH ARBETSLÖSHET Högkonjunktur Konjunktur Hög arbetslöshet Låg arbetslöshet Lågkonjunktur 3-7 ÅR 3-7 ÅR 3-7 ÅR 3-7 ÅR Arbetslöshet Statligt stöd till företagande Företag etableras Företag måste stängas Arbetstillfällen skapas Nya investeringar Arbetstillfällen försvinner NEDGÅNGS- SPIRAL Inga nya investeringar De lokala företagen tappar marknadsandelar UPPGÅNGS- SPIRAL Människor flyttar in Uppgång i den lokala ekonomin Människor flyttar Nedgång i den lokala ekonomin Mer kapital att omsätta i regionen Mindre kapital att omsätta i regionen Av modellerna framgår hur stöd från staten kan skapa arbetstillfällen. Görs inte det kan nedgången gå snabbt. Jobbcoacher har blivit ett nytt inslag i arbetsmarknadspolitiken. De som varit arbetslösa en viss tid får en personlig coach som ska hjälpa till med att hitta en personlig lösning för att få ett nytt jobb. Generation E. VeckoRevyn utkommer varannan vecka och vänder sig till kvinnor i åldern år. Tidningen har cirka läsare per nummer och hemsidan besöks av individer per vecka. Konjunkturer och arbetslöshet hänger ihop. Vid högkonjunktur finns det gott om lediga jobb, medan arbetslösheten ökar vid lågkonjunktur. Under 2000-talet har mönstret i Sverige brutits - arbetslösheten har varit hög även under högkonjunkturen.

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Demokrati och medier

Demokrati och medier Demokrati och medier Demokratins grunder s. 8 12 1 Motsatsen till majoritet är minoritet. 2 Kompromissa innebär att personer eller partier som inte kommer överens försöker mötas på halva vägen. drar lott

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen Riksdagen i samhället Studiematerial från riksdagen 2 3 Riksdagens uppgifter Vad är politik? Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament. Här arbetar 349 politiker från åtta olika partier med ett spännande

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Demokrativerkstaden i klssrummet Lärarhandledning 3 Demokrativerkstaden i klassrummet Vad är Demokrativerkstaden i klassrummet? Demokrativerkstaden

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

6. Att påverka i Sverige

6. Att påverka i Sverige Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Demokratins bakgrund Demokratins utveckling i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige EU Offentlig förvaltning Demokrati i

Läs mer

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning 1(5) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-04-24 73 Reviderad: 2014-10-30 153, 2015-09-24 116 Reglemente för socialnämnden Sammansättning 1 Socialnämnden består av elva ledamöter och elva

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Ändamål Fritidsföreningen Nobba Brass & Nubbe (NBN) har till ändamål att stödja och främja missbrukares behov av aktiv och meningsfull

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer

Riksdag och Demokrati

Riksdag och Demokrati FACIT 1 Riksdag och Demokrati Instuderingsfrågor utifrån de tre serierna om Eva & Adam och foldern Riksdagen en kort vägledning. 1) Vad innebär det att demonstrera, och när kan det vara bra att användas?

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg SID 1(7) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2014, 195, att gälla från och med den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige har beslutat om en

Läs mer

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 1 Firma och säte Organisationens namn är ActionAid International Sweden. ActionAid International Sweden är en ideell förening med

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Val- och demokratinämnden

Val- och demokratinämnden 1(12) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, Kl. 13.00-15.30 Beslutande Ledamöter Susanne Grundström (S) Jan Svärd (S) Samuel Eriksson (V) Robin Pleines (C) Bo Hedlund (C) Erkki Vuorijärvi (GL) Göran Strömqvist

Läs mer

Reglemente. Social- och fritidsnämnden

Reglemente. Social- och fritidsnämnden Reglemente Social- och fritidsnämnden Hudiksvalls kommun 2010 Regelmente för social- och fritidsnämnd Utöver vad Kommunallagen säger om nämnder i 6 kap skall följande gälla för Hudiksvalls kommuns social-

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1 Föreningen 1.1 Föreningens namn Föreningens namn är Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Föreningens namn förkortas IKF Malmö. IKF Malmö har

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12 ! Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12 Stadgar 2 (6) Kapitel I: Allmänna stadgan Föreningens syfte är att främja studiemiljön och det sociala

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer