C-UPPSATS. Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Östergötland 1960 2004"

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:087 Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Östergötland Tobias Forss Henrik Risberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2007:087 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/087--SE

2 FÖRORD Vi har skrivit ett arbete med arbetslösheten i Norrbotten som fokus. Vi har arbetat med ett viktigt område som belyser ett stort problem i dagens samhälle och vi hoppas att någon kommer att få nytta av detta arbete. Vi vill särskilt tacka vår handledare Nils-Gustav Lundgren som gett oss nya infallsvinklar samt hjälpt oss att genomföra denna uppsats. Vi vill också tacka Mattias Strand som bidragit med god feedback på våra seminarieträffar.

3 ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jämförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen använder sig av är en litteraturstudie samt en kvantitativ jämförelse mellan de olika länen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhållandena och statens roll har förändrats från krisen efter första världskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förändrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjälp av de olika typerna av arbetslöshet. Slutsatsen blev att konjunkturen påverkar Norrbotten positivt. Även utvecklandet av ett universitet har påverkat Norrbottens arbetsmarknad. Vi tror att de stora skillnaderna i arbetslöshet till stor del beror på de regionala skillnaderna och tillgången till en stor arbetsmarknad.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD ABSTRAKT INNEHÅLLSFÖRTECKNING DIAGRAM- OCH FIGURFÖRTECKNING Kapitel INLEDNING Syfte och frågeställningar Avgränsningar Tidigare forskning Metod och material Källkritik Reliabilitet Validitet... 4 Kapitel BAKGRUND Arbetslöshet Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsförmedlingens framväxt och utveckling Svensk industristrukturomvandling före Den svenska modellen Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet Saltsjöbadsavtalet Sveriges ekonomi efter guldåren och före krisen Arbetslöshetspolitik ekonomisk politik Norrbotten arbetsmarknadshistoria Kapitel ARBETSLÖSHET I SVERIGE, NORRBOTTEN OCH ÖSTERGÖTLAND Industristrukturen i Norrbotten Stålverk Dagens moderniserade Norrbotten Östergötlands län Arbetslöshetsstatistik Kapitel DISKUSSION Fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Artiklar Internet... 36

5 DIAGRAM- OCH FIGURFÖRTECKNING Figur 2.1 Arbetslöshet i den totala befolkningen 5 Diagram 2.1 Länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas 11 Figur 2.2, Konjunkturförändringar i Sverige mellan 1941 och Diagram 3.1 Arbetslösa, genomsnitt per månad Diagram 3.2 Den totala arbetslösheten i procent Diagram 3.3 årlig procentuell förändring av BRP per capita 27 Diagram 3.3 årlig procentuell förändring av BRP per capita 29

6 Kapitel 1 INLEDNING I den nyligen avslutade valrörelsen var frågan om arbetslöshet och folks sysselsättningar mycket viktigt för de flesta partier. Med arbetslöshet menas när utbudet på arbetskraft är större än efterfrågan. Detta problem brukar nationalekonomer förklara med att rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden är begränsad. En annan orsak till arbetslöshet kan vara att den aggregerade efterfrågan är för låg. Vilket innebär att den totala efterfrågan i en region bidrar till att efterfrågan på arbete blir mindre. Arbetslösheten är ett stort ekonomiskt problem för staten. Detta eftersom de både betalar ut ersättning till dem som är utan arbete samt att statens skatteintäkter blir mindre. 1 Arbetslöshet är det störta hotet mot folkhälsa i Sverige och övriga Europa, menar folkhälsoinstitutet. Den arbetslöshetssituation som uppstått i Sverige idag är annorlunda i jämförelse mot tidigare. I dagens samhälle är det inte lika säkert att arbetslösheten följer konjunkturkurvan. Det är svårt att förutspå och motverka arbetslöshet. 2 Dagens arbetslöshet leder till utanförskap och klassindelning. Klyftorna i samhället blir allt större och de ekonomiska skillnaderna växer. Vissa arbetslösa blir sjuka av ekonomisk stress och utanförskap. Effekterna av arbetslöshet blir större än bara saknaden av arbete. 3 Arbetslöshet är både ett problem för den enskilde som inte har något arbete, för företag som har svårt att anpassa sig efter arbetskraftsutbudet och för statens ekonomi. Det är alltså ett mycket komplext problem som inte bara drabbar den som är arbetslös. Genom att veta mer om hur arbetsmarknaden och arbetslösheten har förändrats genom historien blir dagens mönster mer tydligt och orsakerna till arbetslöshet blir klarare. 4 Detta ämne är historiskt relevant eftersom arbetslöshet varit en av de mest centrala sociala frågorna ur ett politiskt perspektiv de senaste 50 åren. Eftersom det har varit en historiskt viktig politisk fråga vill vi veta mer om hur arbetslösheten har förändrats och vad som påverkar den. 1 Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid Boström Gunnel, 1996, sid. 5 3 Ibid, sid Lundh Christer, 2002, sid

7 1.1 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att mot ny historisk bakgrund av den totala öppna arbetslösheten i Sverige mellan 1960 och 2004, göra en jämförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga Sverige för att se om det finns några regionala skillnader. - Hur har arbetslösheten förändrats mellan 1960 och 2004? - Finns det några regionala skillnader i antalet arbetslösa? Om det finns några, vad kan förklara dessa skillnader? - Hur ser det Norrbottniska konjunkturmönstret ut i jämförelse med riket och Östergötland? 1.2 Avgränsningar Tidsmässigt avgränsar vi oss till perioden mellan 1960 och Regionalt avgränsas jämförelsen till Norrbotten, Östergötland och riket, detta för att se om och i så fall hur Norrbotten vad gäller arbetslöshet avviker. Norrbotten har valt på grund av att vi båda är födda och bor i detta län. Därför kändes det intressant att undersöka. Östergötlands län har valts därför att de har en industrinäring som skiljer sig från Norrbotten, som har sin tyngdpunkt på tung basindustri. Östergötland har inte heller pendlingsavstånd till storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, vilket påverkar arbetsmarknaden. Östergötland skiljer sig alltså både geografiskt och näringsmässigt. Genom en jämförelse med ett avvikande län blir det lättare att se markanta drag för hur Norrbotten skiljer sig. 1.3 Tidigare forskning Det finns en mycket omfattande litteratur om arbetslöshet. Bland annat har Ohlsson och Olofsson (1998) skrivit en bok som heter Arbetslöshetens Dilemma. Där beskriver de hur synen på arbetslöshet och arbetslöshetspolitik förändrats de senaste decennierna. Ylinenpää (1979) har skrivit en bok som heter arbetslöshet och utslagning i Norrbotten. Lundh (2002) beskriver den svenska arbetsmarknaden i boken Spelets regler institutioner och lönebildning 2

8 på den svenska marknaden. Magnusson (1996) Svensk ekonomisk historia har hjälpt oss mycket med att förstå den svenska ekonomiska utvecklingen. Lundgren (1993) har gett oss förståelse om Norrbottens situation. Case (1999) Economics har använts när de ekonomiska faktorerna och teorierna har studerats. Dessa böcker utgör grunden för uppsatsens litteraturstudie. 1.4 Metod och material Denna litteraturstudie kommer att byggas upp av en komparativ metod vilket innebär att det är en jämförande forskning. Först genomförs en litteraturstudie av den svenska arbetsmarknadshistorien samt en undersökning av hur arbetslösheten har förändrats. Jämförelsen sker genom att vi jämför arbetslöshetskurvor och bruttoregionprodukten för olika regioner. Med bruttoregionprodukt avses all produktion av varor och tjänster i en särskild region. 5 På detta sätt kan vi se vilken effekt konjunkturkurvan har för olika regioners arbetslöshet. Materialet kommer att bygga på litteratur samt statistik från SCB (Sveriges Statistiska Centralbyrå), länsstyrelsen, AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen), regionfakta och hemsidan 1.5 Källkritik Reliabilitet Reliabiliteten, alltså undersökningens tillförlitlighet, kan ses som tämligen säker. Detta på grund av att statistiken är hämtad från tillförlitliga källor. Undersökningen skulle ha blivit mycket bättre om vi fått fram siffror på BRP över en längre tidsperiod. BRP har bara mätts upp från 1993 då EU ville veta hur det gick för Sveriges olika regioner. Äldre arbetslöshetsstatistik gick inte heller att få fram. Detta på grund av att definitionerna på arbetslöshet har förändrats genom åren. Vi valde därför att ta den statistik som vi visste var tillförlitlig asp 3

9 1.5.2 Validitet Validiteten är god på grund av de tillförlitliga källor som vi hämtat statistiken ifrån. Risken är att validiteten blir lidande på grund av den korta tidsperioden som vi kunde studera på grund av bristen på äldre statistik. Vår undersöknings är säker men med äldre statistik skulle undersökningens resultat ha blivit mer omfattande. Validiteten kan också bli osäker på grund av att vi använde oss av BRP och BNP i våra undersökningar. Dessa olika mätvärden är den totala inkomsten för en region. Nackdelen med detta sätt att mäta är att den till exempel ökar vid en bilolycka. Detta eftersom fler måste arbeta och då blir den samlade inkomsten högre. BRP är ett bra mått på den samlade inkomsten men säger inte allt om ett läns ekonomiska tillstånd. 4

10 Kapitel 2 BAKGRUND 2.1 Arbetslöshet Alla vet vad arbetslöshet är men samtidigt är det väldigt svårt att mer exakt definiera arbetslöshet. För att göra detta enklare har ILO (International Labour Organisation) satt upp tre grundläggande punkter som definierar om en person är arbetslös. 6 - Personen får inte arbeta, en arbetslös person får alltså inte arbeta mer än en timme per vecka. - Personen måste ha sökt någon form av arbete den senaste månaden för att kunna räknas som arbetslös. Personen måste söka arbete, i annat fall räknas personen till de latent arbetssökande. - Personen måste även vara arbetsför och kunna arbeta. Personen får inte vara förhindrad att ta arbetet utan måste klara av arbetet utan problem. Därför räknas till exempel inte långtidssjukskrivna till de arbetslösa. 7 Figur 2.1 Arbetslöshet i den totala befolkningen 8 Arbetande Arbetslösa De som vill och kan arbeta Aktiv population De som inte vill eller inte kan arbeta För unga eller för gamla Total population 6 7 Olofsson Jonas, Wadensjö Eskil, 2005, sid Case, 1999, sid

11 För att få en ökad förståelse om vad arbetslöshet är delas arbetslösheten in i fem olika former. Den första är klassisk arbetslöshet, vilket innebär är att lönen överstiger den lön som ger balans på arbetsmarknaden. Lönerna pressas uppåt och priset för producerad enhet blir för högt. Företagen har inte råd att anställa fler arbetare vilket leder till arbetslöshet. Den andra är konjunkturarbetslöshet. Denna uppkommer när företagen inte anställer på grund av det rådande konjunkturläget. När konjunkturen går nedåt minskar efterfrågan, vilket medför att företagen efterfrågar mindre arbetskraft. Den tredje formen av arbetslöshet är säsongsarbetslöshet vilket ofta drabbar ungdomar. Ett företags omsättning går upp på sommaren och då anställer företaget. När sedan omsättningen minskar på vintern måste företaget säga upp delar av sin arbetskraft. Exempel på sådana företag är företag inom säsongsbunden turistnäring och yrken som är relaterade till en speciell årstid. Det fjärde exemplet på arbetslöshet är friktionsarbetslöshet som uppkommer när personer går mellan arbeten. Den tid de inte arbetar räknas de till den del av befolkningen som är arbetslösa. Friktionsarbetslöshet uppkommer även när personer går mellan utbildning och arbete. Den sista formen av arbetslöshet är strukturell arbetslöshet. Den uppstår när ekonomier förändras och företag bildas och andra avvecklas. När ett företag måste läggas ned blir många strukturellt arbetslösa eftersom deras yrkeskunnande inte längre efterfrågas till exempel på grund av teknisk förändring. 9 Arbetslösheten tillkommer när det bildas ett tillstånd på arbetsmarknaden där tillgången av arbetskraft är större än efterfrågan på arbetskraft. 10 Det finns mindre arbeten än vad som efterfrågas. 2.2 Arbetsmarknadsåtgärder All ekonomisk politik påverkar arbetslösheten. Om till exempel staten höjer räntan minskar antalet offentliga investeringar vilket i sin tur får till följd att företagen anställer en mindre del. Arbetsmarknadspolitik brukar definieras som åtgärder som direkt påverkar arbetsmarknaden. Denna arbetsmarknadspolitik brukar kallas för aktiv och kan delas in i en rad skilda former Case K E, 1999, sid Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid Radetzki Marian, 1996, sid. 31 6

12 - Arbetsförmedlingens främsta syfte är att underlätta sökande av arbete samt sökande efter arbetare. Om arbetsförmedlingen fungerar bra blir vägen mellan de som efterfrågar och de som erbjuder arbete kortare. På det sättet minskar friktionsarbetslösheten. - Pendlingsstöd har en liknande funktion, genom att ge arbetstagaren stöd om denna pendlar för att ta ett arbete minskar trögheten på den reglerade arbetsmarknaden och rörligheten blir större. Arbetet på annan ort blir mer intressant och de arbetslöses arbetsmarknad blir större Staten kan också ge rekryteringsstöd vilket hjälper företagare att anställa, om de anställer minskar arbetslösheten på ett naturligt sätt. - Arbetsmarknadsutbildning har som syfte att motverka effekten av en sammanpressad arbetsmarknad där lönenivåerna blivit för höga. Det hela går ut på att utbilda arbetslösa för att de ska kunna ta arbete inom en sektor där det råder bättre balans mellan utbud och efterfrågan. En sådan åtgärd kan minska den strukturella arbetslösheten. Genom utbildning byter arbetaren sektor och frångår den egna sektorns lågkonjunktur. - Genom sysselsättningssubventioner kan staten gå in och ge bidrag till företag om de anställer. Genom sådana bidrag blir företagens kostnad för att anställa mindre och dessa konstlade arbeten leder förhoppningsvis till en fastare anställning samtidigt som staten slipper betala ersättning till den som tidigare var arbetslös. 13 Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att få arbetsmarknaden att fungera bättre som marknad. Genom åtgärder får de som efterfrågar arbete hjälp att få en anställning. Marginalen mellan de som efterfrågar och de som erbjuder blir mindre och marknaden kommer närmare en jämvikt. Passiv arbetsmarknadspolitik är de renodlade ekonomiska åtgärder som staten genomför för att hjälpa de arbetslösa, till exempel i form av arbetslöshetsersättning Radetzki Marian, 1996, sid Olofsson Jonas, Wadensjö Eskil, 2005, sid. 25 7

13 2.3 Arbetsförmedlingens framväxt och utveckling I början av seklet var arbetsförmedlingarnas främsta uppgift att minska fattigvårdskostnaderna samt att de skulle registrera hur stor andel som var arbetslösa. Därefter har arbetsförmedlingarnas roll både förändrats och utvecklats. Detta för att skillnaderna mellan överflödig arbetskraft och efterfrågan på arbetsmarknaden ska bli mindre och därmed skapa full sysselsättning i samhället Kommunernas ansvar ökas i och med att kommunerna nu även skall försöka minska fattigvårdskostnaderna, som ligger på deras ansvar. Detta gör de bland annat genom att öppna den första offentliga arbetsförmedlingen i Helsingborg, som i sin tur skall underlätta sammankopplingen mellan arbetslösa och lediga tjänster och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt Statsbidrag för arbetsförmedlingen införs för att upprätta och driva arbetsförmedlingarna. Detta i sin tur medförde att fler arbetsförmedlingar kunde startas upp. För tillfället består arbetsförmedlingarnas uppgift främst av arbetslöshetskontroll, vilket innebär registrering och stämpling Statens arbetslöshetskommission (AK) inrättades i förebyggande syfte under första Världskriget eftersom att många handelsförbindelser avbröts när kriget bröt ut. Tanken var även att denna kommission skulle läggas ned direkt efter att kriget och arbetslöshetskrisen var över Lag om offentliga arbetsförmedlingar föreskriver att landsting respektive stadsfullmäktige ska etablera offentliga arbetsförmedlingar. Dock sker inga förändringar inom arbetsförmedlingarnas arbetsuppgifter, utan de skall fortsätta liksom tidigare, att fungera som anvisnings- och kontrollorgan. De enda förändringarna som sker är att staten ger statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringar samt att statsbidragen till arbetsförmedlingar höjs. Att denna lag skulle införas beslutades av Socialdemokraterna och Bondeförbundet under en krisuppgörelse Lagen träder dock inte i kraft förrän Olli Åsa, 1996, sid Ibid, sid Ibid, sid. 68 8

14 1940 Arbetsmarknadskommissionen (SAK) inrättas vid 2: a Världskriget och övertar därmed AK: s verksamhet och roll. SAK innebar att alla arbetsförmedlingarna på kommunalnivå slogs samman och länsorganisationer etablerades istället. Länsarbetsnämnder införs även och övertar landstingens och kommunernas ansvar och styre över arbetsförmedlingarna, vilket härmed blir odelat statligt. Länsarbetsnämnderna införs i varje län och fungerar som knytpunkter i SAK: s nätverk. Arbetsförmedlingarna får genom denna förändring också ett utökat ansvar eftersom de nu inte bara kommer att syssla med stämpling och kontroll. De kommer genom denna förändring att föra en mer aktiv arbetsmarknadspolitik och även delge tjänster som arbetsvård, yrkesvägledning, flyttningsstöd, omskolning för arbetare inom verkstadsindustrin, kursverksamhet och beredskapsnatur Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är en omvandlig av SAK som träder i kraft AMS får även utökat ansvarsområde på grund av att de tar över socialstyrelsens ansvar för kontroll av privata arbetsförmedlingar samt att de blir central myndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor och blir även chefsmyndighet för länsarbetsnämnden Arbetsmarknadspolitiken under efterkrigstiden får en betydligt mindre roll under stora delar av 1950-talet. Detta på grunda av att det blir stor efterfrågan på arbetskraft vilket innebär full sysselsättning och låg arbetslöshet Arbetsmarknadskungörelsen inrättas 1965 med främsta uppgift att upprätta riktlinjer över hur arbetsmarknadspolitiken ska verka i framtiden. Här ställs även arbetsförmedlingen i centrum Försöksverksamhet med öppen platsförmedling innebär att arbetssökande får hämta listor på arbetsförmedlingen över lediga arbeten och därefter själv ta kontakt med företagen och förhandla om eventuell tjänstgöring Platsförmedling via ADB börjar byggas upp efter influenser från USA. Detta innebär ett avancerat platsbytessystem där platslistor kommer fem dagar i veckan där samtliga nationellt lediga platser finns. I och med detta börjar arbetsförmedlingen leta lediga arbeten och delger 18 Olli Åsa, 1996, sid Ibid. Sid. 70 9

15 tjänster till arbetslösa över större geografiska områden, vilket ökar chansen att få arbete för dem som är arbetssökande. Syftet med detta är främst att effektivisera förmedlingsarbetet Ny intern organisation Försöken med öppen förmedling avslutas och en ny organisation genomförs. Den öppna förmedlingen finns dock kvar, men i mycket liten utsträckning Lag på allmän platsförmedling införs därför att matchningsmöjligheterna på arbetsmarknaden ska förbättras genom att information om lediga platser skall samlas på ett och samma ställe, nämligen vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detta infördes på grund av att antalet anmälda lediga platser till arbetsförmedlingen minskade i början av 1970-talet, och genom denna förändring löstes problemet Arbetsmarknadsinstitutionen (AMI) bildas på grund av att skapa bättre förutsättningar för arbetssökande med handikapp eller särskilda svårigheter. AMI tar över denna uppgift av landsting, kommuner och privata institutioner. AMI inordnas i arbetsmarknadsverket Arbetsförmedlingsnämnder är kommunanknutna och har representanter för arbetsmarknadens parter samt för respektive kommun. Detta införs istället för att ha arbetsförmedlingsdistrikt. Denna förändring genomförs för att underlätta samarbetet mellan de lokala samverkansorganen, arbetsförmedling kontra kommun Vidgad arbetsprövning (VAP) innebär att arbetssökande får chansen att prova på praktiska arbetsuppgifter vid olika arbetsplatser. Syftet med detta är att ge arbetssökande en bättre grund att stå på inför valet av arbete eller utbildning VAP går in i API, och blir en del av arbetsplatsintroduktionen AMS nuvarande organisation är den centrala förvaltningsmyndigheten för allmänna arbetsmarknadsfrågor samt chef för länsarbetsnämnderna. Huvuduppgifterna för AMS är att leda, samordna och utveckla den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i landet, sätta upp mål och riktlinjer för länsarbetsnämnderna och därefter följa upp deras verksamhet. Länsarbetsnämnden är en regional verksamhet och jobbar med allmänna 20 Olli Åsa, 1996, sid Ibid. Sid

16 arbetsmarknadsfrågor i länet. Deras primära uppgift är att leda, samordna och utveckla verksamheten i länet specifikt. Arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsinstituten är lokala organisationer och arbetar för att finna arbeten till arbetssökande, både handikappade som fullt friska sökande. Dessa fungerar även som serviceorgan för företag och anställda. 22 Diagram 2.1 Länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas personal I Sverige / / /1990 Källa: Olli Åsa, 1996 I denna figur ser vi att arbetsförmedlingarnas personal ökade drastiskt strax efter 1970, detta beroende på den ekonomiska nedgången och omvandlingen av arbetsförmedlingarna. Personalen ökade också mycket i början av 1980 talet. Denna ökning kan förklaras med att AMI bildas Svensk industristrukturomvandling före 1950 Sverige lånade mycket pengar när de byggde upp sin moderna industri under tidigt 1900 tal. 24 Efter första världskriget blev det en ekonomisk kris i Sverige. Inflationen blev också större och pengarnas värde minskade. Ett minskat penningvärde och en slagkraftig industri gjorde 22 Ibid. Sid Olli Åsa, 1996, sid Hult Jan,

17 att amorteringarna av utlandsskulden nu gick lättare. Återbetalningarna blev effektivare på grund av att skuldens storlek inte förändrades medan kronan blev mindre värd. Efterkrigstiden drabbade inte Sverige endast på ett positivt sätt, 1920 blev det depression i Sverige, många företag gick i konkurs och många blev arbetslösa. Ekonomiska strukturella problem bidrog till att arbetslösheten blev varaktig under hela 1920 talet, dessa strukturella problem förklaras med den tuffa internationella konkurrensen. Industrins situation blev sämre när en fast växelkurs infördes och kronan fästes till guldet. Den förändrade växelkurspolitiken gjorde att kronan blev övervärderad. Den övervärderade kronan försämrade industrins situation, industrin fick det nu svårare i den internationella konkurrensen. Före första världskriget hade Svenska företag påbörjat en internationell expansion som dessvärre avbröts av krigsförloppet. Efter krigsslutet försökte de svenska industriföretagen återuppta denna expansion, men på grund av den internationella konkurrensen som uppstod efter kriget hade expansionsläget försvårats för de svenska industrierna. Den svenska industriella strukturen dominerades av verkstads-, järn-, stål-, massa-, sågverks-, och pappersindustrier. 25 Efter börskraschen 1929 som ledde till en internationell depression kom det en våg av förnyelse. De nya industristrukturerna som började växa fram byggdes på teknisk basis och grunden till dessa industrier lades på förbättrad infrastruktur och utbyggnad. Industrierna satsade främst på elektrifiering och bilism. Detta i sin tur ledde till att mekaniseringen inom industrierna kunde fortskrida och utvecklas. De nya industrierna hade ett högre krav på underleverantörer, det bildades nu fler industrier och mekaniseringen av tillverkningen utvecklades. I och med utvecklandet av industri och infrastruktur ökade också tillväxten inom byggnadsverksamheten. 26 Denna tillväxt drog med sig flera företag och branscher och ekonomin tog fart. Vinsten blev alltså större än kostnaderna för satsningarna Den svenska modellen Sverige hade hög arbetslöshet i början av 20 talet, efter denna kris fick Sverige en högre tillväxttakt och den svenska ekonomin blev starkare och nådde sin kulmen Denna ekonomiska utveckling kan förklaras på många sätt. Till exempel att Sverige inte deltog i kriget och att Sverige hade byggt upp en stor industri som kunde exportera till de 25 Lundh Christer, 2002, sid Ibid, sid Case K E, 1999, sid

18 krigsskadade länderna 28. Behovet av svensk produktion var alltså stort i övriga Europa. Det var under mellankrigstiden som grunderna för denna starka industri bildades. Denna arbetsmarknadspolitik kallas för den svenska modellen och blev en viktig del i en samlad politik för ekonomisk tillväxt och högre levnadsstandard Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet Som tidigare nämnts blev den ekonomiska krisen efter första världskriget inte lika djup i Sverige som i många andra länder. Politiska partier och fackföreningar var också bättre på att hantera missnöjet och genom olika aktioner åstadkomma förbättringar var arbetslösheten rekordhög och socialdemokraterna menade att problemet med arbetslöshet inte kunde lösas med hjälp av sparsamhet, tullar och kärv budgetering. De gick istället till val med ett nytt program. Kärnan i detta program var att de arbetslösa fick meningsfyllda arbeten med marknadsmässiga löner. Dessa skulle finansieras med hjälp av ökade skatter och genom den ekonomiska vinst som staten fick av den ökade omsättningen. 30 Socialdemokraterna vann valet men fick inte majoritet, efter förhandlingar med olika partier bildades en uppgörelse med Bondeförbundet. Detta förbund har gått till den politiska historien under namnet kohandeln. 31 Uppgörelsen medförde att ett statligt stöd på jordbruksprodukter infördes samt att socialdemokraterna nu kunde genomföra sina nya åtgärder som skulle lösa problemet med arbetslösheten. Staten fick nu en tydligare roll och kunde föra en mer aktiv politik. 32 Ernst Wigforss blev finansminister i den nya regeringen. För att minska arbetslösheten skapade Wigforss arbeten som var lågavlönade. Kritiken mot dessa AK-arbeten blev stor. Arbetsrörelsen menade att de lågavlönade jobben ledde till en underbudskonkurrens och priserna pressades nedåt bestämde Socialdemokraterna att AK-arbetena skulle försvinna och ersättas med riktiga jobb på den öppna arbetsmarknaden. Dessa satsningar lånefinansierades. Enligt spridd statsvetenskaplig litteratur använde Wigforss idéer som John Maynard Keynes och Stockholmskolans främsta företrädare Gunnar Myrdahl och Bertil Ohlin arbetat fram. Vissa menar alltså att han med hjälp av konjunkturutjämnande politik fick fart på den svenska ekonomin. Wigforss lånade pengar för att skapa arbeten men budgeten var i 28 Larsson Hans Albin, 2003, sid Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid Hadenius Stig, 2000, sid Lundh Christer, 2002, sid Ibid. sid

19 balans. Konjunkturutjämnande politik går ut på att underbalansera budgeten för att få fart på ekonomin. Underbalansen ska sedan vägas upp med att ekonomin skjuter fart och budgeten får balans över en hel konjunkturperiod. Wigforss stimulerade ekonomin utan att underbalansera budgeten, dessa satsningar och att Sverige devalvera kronan 1931 gjorde att den svenska ekonomin återhämtade sig snabbt Saltsjöbadsavtalet Den höga arbetslösheten under 1920 och tidigt 1930 tal ledde till många konflikter och strejker. Arbetslöshen blev sakta men säkert mindre i takt med att statens åtgärder tog fart. I och med att arbetslösheten sjönk minskade också oron på arbetsmarknaderna och konflikterna mellan arbetsgivare och arbetarna blev färre. I detta lugn försökte LO (sammanslutning av fackföreningar, som företrädde arbetarna) och SAF (Svenska arbetsgivare föreningen) själva lösa de problem som fanns på arbetsmarknaden. LO företrädde arbetarna och SAF arbetsgivarna inleddes förhandlingar i Saltsjöbaden och 1938 undertecknades ett huvudavtal. Genom detta avtal visade LO och SAF att de själva kunde rätta till missförhållanden och genomföra förebyggande åtgärder. Regering och riksdag var nu inte längre tvingade att ingripa. Saltsjöbadsavtalet stabiliserade arbetsmarknadens förhållande på samma sätt som överenskommelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet stabiliserade politiken. 34 Det röd-gröna styret och Saltsjöbadsavtalet var viktiga steg i framförandet av den svenska modellen och medförde ett lugn inom Sverige. Detta lugn fick till följd att mer kraft kunde riktas på tillväxt och produktion. Genom omfattande förändringar och genomförandet av den svenska modellen tillkom: - Högre produktivitet - Omfördelning av samhällsresurser - En ekonomisk politik som arbetade för full sysselsättning Magnusson Lars, 1996, sid Ibid, sid Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid

20 Den svenska modellen fick igång Sveriges ekonomi och under 1950 och 1960 talet var arbetslösheten mycket låg. Samarbetet mellan arbetsmarknaden parter och statsmakten fungerade bra och arbetslösheten blev mycket låg. Sveriges upplevde sina bästa år. Den svenska modellen fungerade och arbetslöshets- och arbetsmarknadspolitiken var viktiga ingredienser i framgången. När 70 talet kom började samarbetet fungera sämre. Den svenska tillväxten föll och inflationen steg. Nya förhållanden bildades på arbetsmarkanden och Sveriges ekonomi gick in i en ny period Sveriges ekonomi efter guldåren och före krisen Under 1960 talet började ett flertal länder i Europa återhämta sig och bygga upp sin tidigare förstörda industri. När dessa länder hade byggt upp sin industri ökade konkurrensen för de svenska företagen. Det hårdare klimatet drabbade både den industri som inriktade sig på hemmamarknaden och exportindustrin. Det kom även fram många nya industriländer som med billig arbetskraft kunde konkurrera främst inom den arbetsintensiva tillverkningsindustrin. För att möta de nya konkurrenterna vidtogs kostnadssänkande och effektivitetshöjande åtgärder. Dessa åtgärder gjorde exportindustrin mer automatiserad och storskalig. Satsningarna gjordes på de stora industrierna. 36 Efter 1970 drabbades Sverige av en kris, denna kom efter en period av lång och hög tillväxt. Krisen kom på grund av ökade oljepriser, en internationell lågkonjunktur samt att de svenska lönekostnaderna var höga i jämförelse med omvärlden. Främsta orsaken var att de utomstående påfrestningarna visade att industrin hade en svag grund. Efterfrågan av det som Sverige tillverkade minskade samtidigt som lönerna inte förändrades. 37 Oljekrisen tog Europa in i en tid av arbetslöshet. Sverige klarade sig dock ganska bra ifrån den värsta arbetslöshetskrisen. Detta på grund av reallöneanpassningar, genom återkommande devalveringar, en utökning av den offentliga sektorn samt den i folkmun kallade arbetslinjen, som hade till uppgift att föra över arbetskraft från lågproduktiva till högproduktiva verksamhetsområden. Genom dessa åtgärder klarade sig Sverige ifrån krisen till en början, men de medförde att skattetrycket blev högt och att den svenska industristrukturen blev än mer omodern. Sverige sköt den ekonomiska krisen framför sig, vilket kunde ses i att Sveriges 36 Lundh Christer, 2002, sid Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti Universitetsutbildning utan arbetsgaranti 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning I denna text vill vi besvara frågan Hur påverkar universitetsutbildningen ungdomars framtida möjligheter att få jobb?.

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009 SVENSK EKONOMI Riktlinjer och utmaningar för Regeringens den ekonomiska riktlinjer politiken för den enligt ekonomiska regeringens politiken ekonomiska vårproposition för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer