C-UPPSATS. Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Östergötland 1960 2004"

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:087 Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Östergötland Tobias Forss Henrik Risberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2007:087 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/087--SE

2 FÖRORD Vi har skrivit ett arbete med arbetslösheten i Norrbotten som fokus. Vi har arbetat med ett viktigt område som belyser ett stort problem i dagens samhälle och vi hoppas att någon kommer att få nytta av detta arbete. Vi vill särskilt tacka vår handledare Nils-Gustav Lundgren som gett oss nya infallsvinklar samt hjälpt oss att genomföra denna uppsats. Vi vill också tacka Mattias Strand som bidragit med god feedback på våra seminarieträffar.

3 ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jämförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen använder sig av är en litteraturstudie samt en kvantitativ jämförelse mellan de olika länen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhållandena och statens roll har förändrats från krisen efter första världskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förändrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjälp av de olika typerna av arbetslöshet. Slutsatsen blev att konjunkturen påverkar Norrbotten positivt. Även utvecklandet av ett universitet har påverkat Norrbottens arbetsmarknad. Vi tror att de stora skillnaderna i arbetslöshet till stor del beror på de regionala skillnaderna och tillgången till en stor arbetsmarknad.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD ABSTRAKT INNEHÅLLSFÖRTECKNING DIAGRAM- OCH FIGURFÖRTECKNING Kapitel INLEDNING Syfte och frågeställningar Avgränsningar Tidigare forskning Metod och material Källkritik Reliabilitet Validitet... 4 Kapitel BAKGRUND Arbetslöshet Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsförmedlingens framväxt och utveckling Svensk industristrukturomvandling före Den svenska modellen Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet Saltsjöbadsavtalet Sveriges ekonomi efter guldåren och före krisen Arbetslöshetspolitik ekonomisk politik Norrbotten arbetsmarknadshistoria Kapitel ARBETSLÖSHET I SVERIGE, NORRBOTTEN OCH ÖSTERGÖTLAND Industristrukturen i Norrbotten Stålverk Dagens moderniserade Norrbotten Östergötlands län Arbetslöshetsstatistik Kapitel DISKUSSION Fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Artiklar Internet... 36

5 DIAGRAM- OCH FIGURFÖRTECKNING Figur 2.1 Arbetslöshet i den totala befolkningen 5 Diagram 2.1 Länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas 11 Figur 2.2, Konjunkturförändringar i Sverige mellan 1941 och Diagram 3.1 Arbetslösa, genomsnitt per månad Diagram 3.2 Den totala arbetslösheten i procent Diagram 3.3 årlig procentuell förändring av BRP per capita 27 Diagram 3.3 årlig procentuell förändring av BRP per capita 29

6 Kapitel 1 INLEDNING I den nyligen avslutade valrörelsen var frågan om arbetslöshet och folks sysselsättningar mycket viktigt för de flesta partier. Med arbetslöshet menas när utbudet på arbetskraft är större än efterfrågan. Detta problem brukar nationalekonomer förklara med att rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden är begränsad. En annan orsak till arbetslöshet kan vara att den aggregerade efterfrågan är för låg. Vilket innebär att den totala efterfrågan i en region bidrar till att efterfrågan på arbete blir mindre. Arbetslösheten är ett stort ekonomiskt problem för staten. Detta eftersom de både betalar ut ersättning till dem som är utan arbete samt att statens skatteintäkter blir mindre. 1 Arbetslöshet är det störta hotet mot folkhälsa i Sverige och övriga Europa, menar folkhälsoinstitutet. Den arbetslöshetssituation som uppstått i Sverige idag är annorlunda i jämförelse mot tidigare. I dagens samhälle är det inte lika säkert att arbetslösheten följer konjunkturkurvan. Det är svårt att förutspå och motverka arbetslöshet. 2 Dagens arbetslöshet leder till utanförskap och klassindelning. Klyftorna i samhället blir allt större och de ekonomiska skillnaderna växer. Vissa arbetslösa blir sjuka av ekonomisk stress och utanförskap. Effekterna av arbetslöshet blir större än bara saknaden av arbete. 3 Arbetslöshet är både ett problem för den enskilde som inte har något arbete, för företag som har svårt att anpassa sig efter arbetskraftsutbudet och för statens ekonomi. Det är alltså ett mycket komplext problem som inte bara drabbar den som är arbetslös. Genom att veta mer om hur arbetsmarknaden och arbetslösheten har förändrats genom historien blir dagens mönster mer tydligt och orsakerna till arbetslöshet blir klarare. 4 Detta ämne är historiskt relevant eftersom arbetslöshet varit en av de mest centrala sociala frågorna ur ett politiskt perspektiv de senaste 50 åren. Eftersom det har varit en historiskt viktig politisk fråga vill vi veta mer om hur arbetslösheten har förändrats och vad som påverkar den. 1 Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid Boström Gunnel, 1996, sid. 5 3 Ibid, sid Lundh Christer, 2002, sid

7 1.1 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att mot ny historisk bakgrund av den totala öppna arbetslösheten i Sverige mellan 1960 och 2004, göra en jämförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga Sverige för att se om det finns några regionala skillnader. - Hur har arbetslösheten förändrats mellan 1960 och 2004? - Finns det några regionala skillnader i antalet arbetslösa? Om det finns några, vad kan förklara dessa skillnader? - Hur ser det Norrbottniska konjunkturmönstret ut i jämförelse med riket och Östergötland? 1.2 Avgränsningar Tidsmässigt avgränsar vi oss till perioden mellan 1960 och Regionalt avgränsas jämförelsen till Norrbotten, Östergötland och riket, detta för att se om och i så fall hur Norrbotten vad gäller arbetslöshet avviker. Norrbotten har valt på grund av att vi båda är födda och bor i detta län. Därför kändes det intressant att undersöka. Östergötlands län har valts därför att de har en industrinäring som skiljer sig från Norrbotten, som har sin tyngdpunkt på tung basindustri. Östergötland har inte heller pendlingsavstånd till storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, vilket påverkar arbetsmarknaden. Östergötland skiljer sig alltså både geografiskt och näringsmässigt. Genom en jämförelse med ett avvikande län blir det lättare att se markanta drag för hur Norrbotten skiljer sig. 1.3 Tidigare forskning Det finns en mycket omfattande litteratur om arbetslöshet. Bland annat har Ohlsson och Olofsson (1998) skrivit en bok som heter Arbetslöshetens Dilemma. Där beskriver de hur synen på arbetslöshet och arbetslöshetspolitik förändrats de senaste decennierna. Ylinenpää (1979) har skrivit en bok som heter arbetslöshet och utslagning i Norrbotten. Lundh (2002) beskriver den svenska arbetsmarknaden i boken Spelets regler institutioner och lönebildning 2

8 på den svenska marknaden. Magnusson (1996) Svensk ekonomisk historia har hjälpt oss mycket med att förstå den svenska ekonomiska utvecklingen. Lundgren (1993) har gett oss förståelse om Norrbottens situation. Case (1999) Economics har använts när de ekonomiska faktorerna och teorierna har studerats. Dessa böcker utgör grunden för uppsatsens litteraturstudie. 1.4 Metod och material Denna litteraturstudie kommer att byggas upp av en komparativ metod vilket innebär att det är en jämförande forskning. Först genomförs en litteraturstudie av den svenska arbetsmarknadshistorien samt en undersökning av hur arbetslösheten har förändrats. Jämförelsen sker genom att vi jämför arbetslöshetskurvor och bruttoregionprodukten för olika regioner. Med bruttoregionprodukt avses all produktion av varor och tjänster i en särskild region. 5 På detta sätt kan vi se vilken effekt konjunkturkurvan har för olika regioners arbetslöshet. Materialet kommer att bygga på litteratur samt statistik från SCB (Sveriges Statistiska Centralbyrå), länsstyrelsen, AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen), regionfakta och hemsidan 1.5 Källkritik Reliabilitet Reliabiliteten, alltså undersökningens tillförlitlighet, kan ses som tämligen säker. Detta på grund av att statistiken är hämtad från tillförlitliga källor. Undersökningen skulle ha blivit mycket bättre om vi fått fram siffror på BRP över en längre tidsperiod. BRP har bara mätts upp från 1993 då EU ville veta hur det gick för Sveriges olika regioner. Äldre arbetslöshetsstatistik gick inte heller att få fram. Detta på grund av att definitionerna på arbetslöshet har förändrats genom åren. Vi valde därför att ta den statistik som vi visste var tillförlitlig asp 3

9 1.5.2 Validitet Validiteten är god på grund av de tillförlitliga källor som vi hämtat statistiken ifrån. Risken är att validiteten blir lidande på grund av den korta tidsperioden som vi kunde studera på grund av bristen på äldre statistik. Vår undersöknings är säker men med äldre statistik skulle undersökningens resultat ha blivit mer omfattande. Validiteten kan också bli osäker på grund av att vi använde oss av BRP och BNP i våra undersökningar. Dessa olika mätvärden är den totala inkomsten för en region. Nackdelen med detta sätt att mäta är att den till exempel ökar vid en bilolycka. Detta eftersom fler måste arbeta och då blir den samlade inkomsten högre. BRP är ett bra mått på den samlade inkomsten men säger inte allt om ett läns ekonomiska tillstånd. 4

10 Kapitel 2 BAKGRUND 2.1 Arbetslöshet Alla vet vad arbetslöshet är men samtidigt är det väldigt svårt att mer exakt definiera arbetslöshet. För att göra detta enklare har ILO (International Labour Organisation) satt upp tre grundläggande punkter som definierar om en person är arbetslös. 6 - Personen får inte arbeta, en arbetslös person får alltså inte arbeta mer än en timme per vecka. - Personen måste ha sökt någon form av arbete den senaste månaden för att kunna räknas som arbetslös. Personen måste söka arbete, i annat fall räknas personen till de latent arbetssökande. - Personen måste även vara arbetsför och kunna arbeta. Personen får inte vara förhindrad att ta arbetet utan måste klara av arbetet utan problem. Därför räknas till exempel inte långtidssjukskrivna till de arbetslösa. 7 Figur 2.1 Arbetslöshet i den totala befolkningen 8 Arbetande Arbetslösa De som vill och kan arbeta Aktiv population De som inte vill eller inte kan arbeta För unga eller för gamla Total population 6 7 Olofsson Jonas, Wadensjö Eskil, 2005, sid Case, 1999, sid

11 För att få en ökad förståelse om vad arbetslöshet är delas arbetslösheten in i fem olika former. Den första är klassisk arbetslöshet, vilket innebär är att lönen överstiger den lön som ger balans på arbetsmarknaden. Lönerna pressas uppåt och priset för producerad enhet blir för högt. Företagen har inte råd att anställa fler arbetare vilket leder till arbetslöshet. Den andra är konjunkturarbetslöshet. Denna uppkommer när företagen inte anställer på grund av det rådande konjunkturläget. När konjunkturen går nedåt minskar efterfrågan, vilket medför att företagen efterfrågar mindre arbetskraft. Den tredje formen av arbetslöshet är säsongsarbetslöshet vilket ofta drabbar ungdomar. Ett företags omsättning går upp på sommaren och då anställer företaget. När sedan omsättningen minskar på vintern måste företaget säga upp delar av sin arbetskraft. Exempel på sådana företag är företag inom säsongsbunden turistnäring och yrken som är relaterade till en speciell årstid. Det fjärde exemplet på arbetslöshet är friktionsarbetslöshet som uppkommer när personer går mellan arbeten. Den tid de inte arbetar räknas de till den del av befolkningen som är arbetslösa. Friktionsarbetslöshet uppkommer även när personer går mellan utbildning och arbete. Den sista formen av arbetslöshet är strukturell arbetslöshet. Den uppstår när ekonomier förändras och företag bildas och andra avvecklas. När ett företag måste läggas ned blir många strukturellt arbetslösa eftersom deras yrkeskunnande inte längre efterfrågas till exempel på grund av teknisk förändring. 9 Arbetslösheten tillkommer när det bildas ett tillstånd på arbetsmarknaden där tillgången av arbetskraft är större än efterfrågan på arbetskraft. 10 Det finns mindre arbeten än vad som efterfrågas. 2.2 Arbetsmarknadsåtgärder All ekonomisk politik påverkar arbetslösheten. Om till exempel staten höjer räntan minskar antalet offentliga investeringar vilket i sin tur får till följd att företagen anställer en mindre del. Arbetsmarknadspolitik brukar definieras som åtgärder som direkt påverkar arbetsmarknaden. Denna arbetsmarknadspolitik brukar kallas för aktiv och kan delas in i en rad skilda former Case K E, 1999, sid Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid Radetzki Marian, 1996, sid. 31 6

12 - Arbetsförmedlingens främsta syfte är att underlätta sökande av arbete samt sökande efter arbetare. Om arbetsförmedlingen fungerar bra blir vägen mellan de som efterfrågar och de som erbjuder arbete kortare. På det sättet minskar friktionsarbetslösheten. - Pendlingsstöd har en liknande funktion, genom att ge arbetstagaren stöd om denna pendlar för att ta ett arbete minskar trögheten på den reglerade arbetsmarknaden och rörligheten blir större. Arbetet på annan ort blir mer intressant och de arbetslöses arbetsmarknad blir större Staten kan också ge rekryteringsstöd vilket hjälper företagare att anställa, om de anställer minskar arbetslösheten på ett naturligt sätt. - Arbetsmarknadsutbildning har som syfte att motverka effekten av en sammanpressad arbetsmarknad där lönenivåerna blivit för höga. Det hela går ut på att utbilda arbetslösa för att de ska kunna ta arbete inom en sektor där det råder bättre balans mellan utbud och efterfrågan. En sådan åtgärd kan minska den strukturella arbetslösheten. Genom utbildning byter arbetaren sektor och frångår den egna sektorns lågkonjunktur. - Genom sysselsättningssubventioner kan staten gå in och ge bidrag till företag om de anställer. Genom sådana bidrag blir företagens kostnad för att anställa mindre och dessa konstlade arbeten leder förhoppningsvis till en fastare anställning samtidigt som staten slipper betala ersättning till den som tidigare var arbetslös. 13 Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att få arbetsmarknaden att fungera bättre som marknad. Genom åtgärder får de som efterfrågar arbete hjälp att få en anställning. Marginalen mellan de som efterfrågar och de som erbjuder blir mindre och marknaden kommer närmare en jämvikt. Passiv arbetsmarknadspolitik är de renodlade ekonomiska åtgärder som staten genomför för att hjälpa de arbetslösa, till exempel i form av arbetslöshetsersättning Radetzki Marian, 1996, sid Olofsson Jonas, Wadensjö Eskil, 2005, sid. 25 7

13 2.3 Arbetsförmedlingens framväxt och utveckling I början av seklet var arbetsförmedlingarnas främsta uppgift att minska fattigvårdskostnaderna samt att de skulle registrera hur stor andel som var arbetslösa. Därefter har arbetsförmedlingarnas roll både förändrats och utvecklats. Detta för att skillnaderna mellan överflödig arbetskraft och efterfrågan på arbetsmarknaden ska bli mindre och därmed skapa full sysselsättning i samhället Kommunernas ansvar ökas i och med att kommunerna nu även skall försöka minska fattigvårdskostnaderna, som ligger på deras ansvar. Detta gör de bland annat genom att öppna den första offentliga arbetsförmedlingen i Helsingborg, som i sin tur skall underlätta sammankopplingen mellan arbetslösa och lediga tjänster och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt Statsbidrag för arbetsförmedlingen införs för att upprätta och driva arbetsförmedlingarna. Detta i sin tur medförde att fler arbetsförmedlingar kunde startas upp. För tillfället består arbetsförmedlingarnas uppgift främst av arbetslöshetskontroll, vilket innebär registrering och stämpling Statens arbetslöshetskommission (AK) inrättades i förebyggande syfte under första Världskriget eftersom att många handelsförbindelser avbröts när kriget bröt ut. Tanken var även att denna kommission skulle läggas ned direkt efter att kriget och arbetslöshetskrisen var över Lag om offentliga arbetsförmedlingar föreskriver att landsting respektive stadsfullmäktige ska etablera offentliga arbetsförmedlingar. Dock sker inga förändringar inom arbetsförmedlingarnas arbetsuppgifter, utan de skall fortsätta liksom tidigare, att fungera som anvisnings- och kontrollorgan. De enda förändringarna som sker är att staten ger statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringar samt att statsbidragen till arbetsförmedlingar höjs. Att denna lag skulle införas beslutades av Socialdemokraterna och Bondeförbundet under en krisuppgörelse Lagen träder dock inte i kraft förrän Olli Åsa, 1996, sid Ibid, sid Ibid, sid. 68 8

14 1940 Arbetsmarknadskommissionen (SAK) inrättas vid 2: a Världskriget och övertar därmed AK: s verksamhet och roll. SAK innebar att alla arbetsförmedlingarna på kommunalnivå slogs samman och länsorganisationer etablerades istället. Länsarbetsnämnder införs även och övertar landstingens och kommunernas ansvar och styre över arbetsförmedlingarna, vilket härmed blir odelat statligt. Länsarbetsnämnderna införs i varje län och fungerar som knytpunkter i SAK: s nätverk. Arbetsförmedlingarna får genom denna förändring också ett utökat ansvar eftersom de nu inte bara kommer att syssla med stämpling och kontroll. De kommer genom denna förändring att föra en mer aktiv arbetsmarknadspolitik och även delge tjänster som arbetsvård, yrkesvägledning, flyttningsstöd, omskolning för arbetare inom verkstadsindustrin, kursverksamhet och beredskapsnatur Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är en omvandlig av SAK som träder i kraft AMS får även utökat ansvarsområde på grund av att de tar över socialstyrelsens ansvar för kontroll av privata arbetsförmedlingar samt att de blir central myndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor och blir även chefsmyndighet för länsarbetsnämnden Arbetsmarknadspolitiken under efterkrigstiden får en betydligt mindre roll under stora delar av 1950-talet. Detta på grunda av att det blir stor efterfrågan på arbetskraft vilket innebär full sysselsättning och låg arbetslöshet Arbetsmarknadskungörelsen inrättas 1965 med främsta uppgift att upprätta riktlinjer över hur arbetsmarknadspolitiken ska verka i framtiden. Här ställs även arbetsförmedlingen i centrum Försöksverksamhet med öppen platsförmedling innebär att arbetssökande får hämta listor på arbetsförmedlingen över lediga arbeten och därefter själv ta kontakt med företagen och förhandla om eventuell tjänstgöring Platsförmedling via ADB börjar byggas upp efter influenser från USA. Detta innebär ett avancerat platsbytessystem där platslistor kommer fem dagar i veckan där samtliga nationellt lediga platser finns. I och med detta börjar arbetsförmedlingen leta lediga arbeten och delger 18 Olli Åsa, 1996, sid Ibid. Sid. 70 9

15 tjänster till arbetslösa över större geografiska områden, vilket ökar chansen att få arbete för dem som är arbetssökande. Syftet med detta är främst att effektivisera förmedlingsarbetet Ny intern organisation Försöken med öppen förmedling avslutas och en ny organisation genomförs. Den öppna förmedlingen finns dock kvar, men i mycket liten utsträckning Lag på allmän platsförmedling införs därför att matchningsmöjligheterna på arbetsmarknaden ska förbättras genom att information om lediga platser skall samlas på ett och samma ställe, nämligen vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detta infördes på grund av att antalet anmälda lediga platser till arbetsförmedlingen minskade i början av 1970-talet, och genom denna förändring löstes problemet Arbetsmarknadsinstitutionen (AMI) bildas på grund av att skapa bättre förutsättningar för arbetssökande med handikapp eller särskilda svårigheter. AMI tar över denna uppgift av landsting, kommuner och privata institutioner. AMI inordnas i arbetsmarknadsverket Arbetsförmedlingsnämnder är kommunanknutna och har representanter för arbetsmarknadens parter samt för respektive kommun. Detta införs istället för att ha arbetsförmedlingsdistrikt. Denna förändring genomförs för att underlätta samarbetet mellan de lokala samverkansorganen, arbetsförmedling kontra kommun Vidgad arbetsprövning (VAP) innebär att arbetssökande får chansen att prova på praktiska arbetsuppgifter vid olika arbetsplatser. Syftet med detta är att ge arbetssökande en bättre grund att stå på inför valet av arbete eller utbildning VAP går in i API, och blir en del av arbetsplatsintroduktionen AMS nuvarande organisation är den centrala förvaltningsmyndigheten för allmänna arbetsmarknadsfrågor samt chef för länsarbetsnämnderna. Huvuduppgifterna för AMS är att leda, samordna och utveckla den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i landet, sätta upp mål och riktlinjer för länsarbetsnämnderna och därefter följa upp deras verksamhet. Länsarbetsnämnden är en regional verksamhet och jobbar med allmänna 20 Olli Åsa, 1996, sid Ibid. Sid

16 arbetsmarknadsfrågor i länet. Deras primära uppgift är att leda, samordna och utveckla verksamheten i länet specifikt. Arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsinstituten är lokala organisationer och arbetar för att finna arbeten till arbetssökande, både handikappade som fullt friska sökande. Dessa fungerar även som serviceorgan för företag och anställda. 22 Diagram 2.1 Länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas personal I Sverige / / /1990 Källa: Olli Åsa, 1996 I denna figur ser vi att arbetsförmedlingarnas personal ökade drastiskt strax efter 1970, detta beroende på den ekonomiska nedgången och omvandlingen av arbetsförmedlingarna. Personalen ökade också mycket i början av 1980 talet. Denna ökning kan förklaras med att AMI bildas Svensk industristrukturomvandling före 1950 Sverige lånade mycket pengar när de byggde upp sin moderna industri under tidigt 1900 tal. 24 Efter första världskriget blev det en ekonomisk kris i Sverige. Inflationen blev också större och pengarnas värde minskade. Ett minskat penningvärde och en slagkraftig industri gjorde 22 Ibid. Sid Olli Åsa, 1996, sid Hult Jan,

17 att amorteringarna av utlandsskulden nu gick lättare. Återbetalningarna blev effektivare på grund av att skuldens storlek inte förändrades medan kronan blev mindre värd. Efterkrigstiden drabbade inte Sverige endast på ett positivt sätt, 1920 blev det depression i Sverige, många företag gick i konkurs och många blev arbetslösa. Ekonomiska strukturella problem bidrog till att arbetslösheten blev varaktig under hela 1920 talet, dessa strukturella problem förklaras med den tuffa internationella konkurrensen. Industrins situation blev sämre när en fast växelkurs infördes och kronan fästes till guldet. Den förändrade växelkurspolitiken gjorde att kronan blev övervärderad. Den övervärderade kronan försämrade industrins situation, industrin fick det nu svårare i den internationella konkurrensen. Före första världskriget hade Svenska företag påbörjat en internationell expansion som dessvärre avbröts av krigsförloppet. Efter krigsslutet försökte de svenska industriföretagen återuppta denna expansion, men på grund av den internationella konkurrensen som uppstod efter kriget hade expansionsläget försvårats för de svenska industrierna. Den svenska industriella strukturen dominerades av verkstads-, järn-, stål-, massa-, sågverks-, och pappersindustrier. 25 Efter börskraschen 1929 som ledde till en internationell depression kom det en våg av förnyelse. De nya industristrukturerna som började växa fram byggdes på teknisk basis och grunden till dessa industrier lades på förbättrad infrastruktur och utbyggnad. Industrierna satsade främst på elektrifiering och bilism. Detta i sin tur ledde till att mekaniseringen inom industrierna kunde fortskrida och utvecklas. De nya industrierna hade ett högre krav på underleverantörer, det bildades nu fler industrier och mekaniseringen av tillverkningen utvecklades. I och med utvecklandet av industri och infrastruktur ökade också tillväxten inom byggnadsverksamheten. 26 Denna tillväxt drog med sig flera företag och branscher och ekonomin tog fart. Vinsten blev alltså större än kostnaderna för satsningarna Den svenska modellen Sverige hade hög arbetslöshet i början av 20 talet, efter denna kris fick Sverige en högre tillväxttakt och den svenska ekonomin blev starkare och nådde sin kulmen Denna ekonomiska utveckling kan förklaras på många sätt. Till exempel att Sverige inte deltog i kriget och att Sverige hade byggt upp en stor industri som kunde exportera till de 25 Lundh Christer, 2002, sid Ibid, sid Case K E, 1999, sid

18 krigsskadade länderna 28. Behovet av svensk produktion var alltså stort i övriga Europa. Det var under mellankrigstiden som grunderna för denna starka industri bildades. Denna arbetsmarknadspolitik kallas för den svenska modellen och blev en viktig del i en samlad politik för ekonomisk tillväxt och högre levnadsstandard Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet Som tidigare nämnts blev den ekonomiska krisen efter första världskriget inte lika djup i Sverige som i många andra länder. Politiska partier och fackföreningar var också bättre på att hantera missnöjet och genom olika aktioner åstadkomma förbättringar var arbetslösheten rekordhög och socialdemokraterna menade att problemet med arbetslöshet inte kunde lösas med hjälp av sparsamhet, tullar och kärv budgetering. De gick istället till val med ett nytt program. Kärnan i detta program var att de arbetslösa fick meningsfyllda arbeten med marknadsmässiga löner. Dessa skulle finansieras med hjälp av ökade skatter och genom den ekonomiska vinst som staten fick av den ökade omsättningen. 30 Socialdemokraterna vann valet men fick inte majoritet, efter förhandlingar med olika partier bildades en uppgörelse med Bondeförbundet. Detta förbund har gått till den politiska historien under namnet kohandeln. 31 Uppgörelsen medförde att ett statligt stöd på jordbruksprodukter infördes samt att socialdemokraterna nu kunde genomföra sina nya åtgärder som skulle lösa problemet med arbetslösheten. Staten fick nu en tydligare roll och kunde föra en mer aktiv politik. 32 Ernst Wigforss blev finansminister i den nya regeringen. För att minska arbetslösheten skapade Wigforss arbeten som var lågavlönade. Kritiken mot dessa AK-arbeten blev stor. Arbetsrörelsen menade att de lågavlönade jobben ledde till en underbudskonkurrens och priserna pressades nedåt bestämde Socialdemokraterna att AK-arbetena skulle försvinna och ersättas med riktiga jobb på den öppna arbetsmarknaden. Dessa satsningar lånefinansierades. Enligt spridd statsvetenskaplig litteratur använde Wigforss idéer som John Maynard Keynes och Stockholmskolans främsta företrädare Gunnar Myrdahl och Bertil Ohlin arbetat fram. Vissa menar alltså att han med hjälp av konjunkturutjämnande politik fick fart på den svenska ekonomin. Wigforss lånade pengar för att skapa arbeten men budgeten var i 28 Larsson Hans Albin, 2003, sid Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid Hadenius Stig, 2000, sid Lundh Christer, 2002, sid Ibid. sid

19 balans. Konjunkturutjämnande politik går ut på att underbalansera budgeten för att få fart på ekonomin. Underbalansen ska sedan vägas upp med att ekonomin skjuter fart och budgeten får balans över en hel konjunkturperiod. Wigforss stimulerade ekonomin utan att underbalansera budgeten, dessa satsningar och att Sverige devalvera kronan 1931 gjorde att den svenska ekonomin återhämtade sig snabbt Saltsjöbadsavtalet Den höga arbetslösheten under 1920 och tidigt 1930 tal ledde till många konflikter och strejker. Arbetslöshen blev sakta men säkert mindre i takt med att statens åtgärder tog fart. I och med att arbetslösheten sjönk minskade också oron på arbetsmarknaderna och konflikterna mellan arbetsgivare och arbetarna blev färre. I detta lugn försökte LO (sammanslutning av fackföreningar, som företrädde arbetarna) och SAF (Svenska arbetsgivare föreningen) själva lösa de problem som fanns på arbetsmarknaden. LO företrädde arbetarna och SAF arbetsgivarna inleddes förhandlingar i Saltsjöbaden och 1938 undertecknades ett huvudavtal. Genom detta avtal visade LO och SAF att de själva kunde rätta till missförhållanden och genomföra förebyggande åtgärder. Regering och riksdag var nu inte längre tvingade att ingripa. Saltsjöbadsavtalet stabiliserade arbetsmarknadens förhållande på samma sätt som överenskommelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet stabiliserade politiken. 34 Det röd-gröna styret och Saltsjöbadsavtalet var viktiga steg i framförandet av den svenska modellen och medförde ett lugn inom Sverige. Detta lugn fick till följd att mer kraft kunde riktas på tillväxt och produktion. Genom omfattande förändringar och genomförandet av den svenska modellen tillkom: - Högre produktivitet - Omfördelning av samhällsresurser - En ekonomisk politik som arbetade för full sysselsättning Magnusson Lars, 1996, sid Ibid, sid Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid

20 Den svenska modellen fick igång Sveriges ekonomi och under 1950 och 1960 talet var arbetslösheten mycket låg. Samarbetet mellan arbetsmarknaden parter och statsmakten fungerade bra och arbetslösheten blev mycket låg. Sveriges upplevde sina bästa år. Den svenska modellen fungerade och arbetslöshets- och arbetsmarknadspolitiken var viktiga ingredienser i framgången. När 70 talet kom började samarbetet fungera sämre. Den svenska tillväxten föll och inflationen steg. Nya förhållanden bildades på arbetsmarkanden och Sveriges ekonomi gick in i en ny period Sveriges ekonomi efter guldåren och före krisen Under 1960 talet började ett flertal länder i Europa återhämta sig och bygga upp sin tidigare förstörda industri. När dessa länder hade byggt upp sin industri ökade konkurrensen för de svenska företagen. Det hårdare klimatet drabbade både den industri som inriktade sig på hemmamarknaden och exportindustrin. Det kom även fram många nya industriländer som med billig arbetskraft kunde konkurrera främst inom den arbetsintensiva tillverkningsindustrin. För att möta de nya konkurrenterna vidtogs kostnadssänkande och effektivitetshöjande åtgärder. Dessa åtgärder gjorde exportindustrin mer automatiserad och storskalig. Satsningarna gjordes på de stora industrierna. 36 Efter 1970 drabbades Sverige av en kris, denna kom efter en period av lång och hög tillväxt. Krisen kom på grund av ökade oljepriser, en internationell lågkonjunktur samt att de svenska lönekostnaderna var höga i jämförelse med omvärlden. Främsta orsaken var att de utomstående påfrestningarna visade att industrin hade en svag grund. Efterfrågan av det som Sverige tillverkade minskade samtidigt som lönerna inte förändrades. 37 Oljekrisen tog Europa in i en tid av arbetslöshet. Sverige klarade sig dock ganska bra ifrån den värsta arbetslöshetskrisen. Detta på grund av reallöneanpassningar, genom återkommande devalveringar, en utökning av den offentliga sektorn samt den i folkmun kallade arbetslinjen, som hade till uppgift att föra över arbetskraft från lågproduktiva till högproduktiva verksamhetsområden. Genom dessa åtgärder klarade sig Sverige ifrån krisen till en början, men de medförde att skattetrycket blev högt och att den svenska industristrukturen blev än mer omodern. Sverige sköt den ekonomiska krisen framför sig, vilket kunde ses i att Sveriges 36 Lundh Christer, 2002, sid Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, 1998, sid

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

En modern svensk ekonomisk historia

En modern svensk ekonomisk historia En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

Jobben Utmaningen Framtiden

Jobben Utmaningen Framtiden Socialdemokraterna 2011-06-14 Jobben Utmaningen Framtiden Norrbotten möjligheternas län 2 (7) Missmatch på arbetsmarknaden i Norrbotten Just nu sker en bred uppgång på arbetsmarknaden i Norrbotten. Konjunkturen

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Månadens fråga april 2014. Standardrapport

Månadens fråga april 2014. Standardrapport Månadens fråga april 2014 Standardrapport Procent Antal Arbetslösheten ökar totalt sett 15,1 117 Arbetslösheten minskar totalt sett 54,5 422 Arbetslösheten varken ökar eller minskar totalt sett 30,4 235

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera Nya Moderaterna i Norrköping Hela Norrköping ska fungera 2017-2020 Tillsammans kan vi göra mer Moderaterna i Norrköping vill se till hela kommunen och skapa framtidstro för att vi ska vara en fortsatt

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer