I kläm mellan grundskolan och gymnasiet
|
|
- Kristina Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I kläm mellan grundskolan och gymnasiet Kartläggning av språkintroduktion i Östergötland och Tranås Jenny Nilsson, Regionförbundet Östsam
2 Språkintroduktion är inte grundskolan och inte gymnasiet, vi hamnar lite mittemellan, vi hamnar alltid i kläm Intervjuad lärare Kontaktuppgifter: Catherine Szabó Regional samordnare Regionförbundet Östsam catherine.szabo@ostsam.se Dokumentinformation: Kartläggningen har genomförts av Jenny Nilsson, inom ramen för projektet Förstudie Östergötland. Projektet medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden. 2
3 Sammanfattning Föreliggande rapport är ett resultat av en kartläggning av språkintroduktion i Östergötland och Tranås, som genomförts under hösten 2014 på uppdrag av Regionförbundet Östsam inom ramen för ESF-projektet förstudie Östergötland. Syftet med studien är att kartlägga form och innehåll för språkintroduktionen i regionens kommuner, med utgångspunkt i styrdokumenten, för att få en bild av nuläget och framtida utvecklingsbehov. Gemensamt för de tio kommuner som bedriver språkintroduktion är att elevunderlaget förändras kontinuerligt under terminen och att antalet elever således både minskar och ökar i rask takt. Rapporten konstaterar att det finns en stor variation i hur kommunerna organiserar språkintroduktion och vilka som erbjuds språkintroduktion. Elevgruppen spänner över elever som har varit ett flertal år i Sverige och endast saknar betyg i svenska som andraspråk till elever som är helt nyanlända till Sverige. Dessutom varierar både innehåll och omfattning i den utbildning som erbjuds inom språkintroduktion från att huvudsakligen bestå av svenskundervisning i en begränsad omfattning till ett fullt schema där elever har tillgång till alla grundskolans ämnen från början. Hur det bestäms vilka och hur många ämnen eleven ska läsa, verkar främst handla om skolans organisering och kollektiva lösningar än om den enskilde elevens skolbakgrund och utbildningsplaner. Språkintroduktion är ofta relativt isolerat från övriga gymnasieskolan på flera plan; organisatoriskt, pedagogiskt, socialt och ibland även fysiskt. Den kontakt som finns består ofta av sporadiska gemensamma aktiviteter och få kommuner nyttjar möjligheten till programöverskridande studier där elever på språkintroduktion läser gymnasieämnen tillsammans med nationella program. Studiehandledning på modersmålet och ämneslärare med SVA-behörighet och/eller kompetens i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är två andra behovsområden som konstateras i rapporten. Dessutom är det få kommuner som beskriver någon djupare pedagogisk kartläggning som involverar studiehandledare och ämneslärare och som ligger till grund för planering av undervisningen och elevens studier. Nyanlända elever i behov av särskilt stöd riskerar att hamna utanför ordinarie stödsystem just på grund av att de är nyanlända, för vilka ansvaret antas vila hos språkintroduktionslärarna. Rapporten belyser också att verksamheten inom språkintroduktion sällan är föremål för någon särskild utvärdering och att uppföljning av och statistik om elevernas progression och framtida destinationer ofta saknas. Sammanfattningsvis får den bristande likvärdigheten i regionen konsekvenser för elevernas framtida utbildningskarriärer. Sättet som språkintroduktion är organiserad i vissa kommuner innebär att eleverna blir inlåsta i vissa utbildningsvägar, oavsett deras kapacitet, ambitioner och förutsättningar. Föreliggande kartläggning pekar därmed på behovet av en översyn på nationell, såväl som på lokal nivå, kring hur språkintroduktion ska tillgodose att eleverna har möjlighet att nå behörighet till gymnasieskolans alla olika program och därmed ges likvärdiga utbildningsmöjligheter i linje med skollagens intentioner. I den sammanfattande analysen finns rekommendationer utifrån kartläggningens resultat, rådande styrdokument och rekommendationer från forskning och skolmyndigheter. 3
4 Innehåll Inledning... 5 Sammanfattande analys... 8 Finspångs kommun Kinda kommun Linköpings kommun Mjölby kommun Motala kommun Norrköpings kommun Söderköpings kommun Tranås kommun Åtvidabergs kommun Ödeshögs kommun Bilaga 1: Intervjuer Bilaga 2: Intervjuguide Bilaga 3: Ordlista Bilaga 4: Referenser
5 Inledning Om språkintroduktion Språkintroduktion är ett av fem introduktionsprogram som sedan hösten 2011 ersatt de tidigare individuella programmen. De fem programmen; preparand, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion; har olika syften och delvis olika innehåll men vänder sig alla till elever som inte uppnått behörighet till nationella program i gymnasieskolan. 1 De har också gemensamt att de ska leda till fortsatta studier eller underlätta för ungdomarna att etablera sig på arbetsmarknaden. Innehållet på programmen ska planeras utifrån elevens behov och förutsättningar och på så sätt ge fler elever en möjlighet att nå målen med utbildningen (Skolverket, 2011). Enligt Skolverkets stödmaterial om introduktionsprogrammet språkintroduktion (2013b) vänder sig detta program till ungdomar som nyligen anlänt till Sverige 2. Skolhuvudmannen får avgöra vad som menas med nyligen anlänt. Enbart det faktum att en elev har invandrat bör emellertid inte ligga till grund för ett erbjudande om språkintroduktion (Skolverket, 2014). Syftet med språkintroduktion är att erbjuda nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket. Språkintroduktionen ska även innehålla de grundskole-och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning och som eleven inte har godkända betyg i. Det finns möjligheter att integrera språkintroduktionselever med elever på andra program inom ramen för utbildningen (Skolverket, 2013b). Vidare får språkintroduktionen även innehålla andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis olika motivationshöjande insatser och praktik. Organisationen av språkintroduktion kan se olika ut och ska anpassas individuellt för varje enskild elev. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning (SFS 2010:2039). Utbildningen på språkintroduktion ska som huvudregel motsvara heltidsstudier. Utbildningen ska påbörjas senast det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. För asylsökande och för dem som vistats i Sverige med tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller istället att utbildningen ska påbörjas innan eleven fyllt 18 år. Det finns ingen angiven tidsgräns för språkintroduktionen. Istället är det en individuell bedömning av när eleven kan gå vidare till exempelvis till ett annat introduktionsprogram eller till ett nationellt program (Skolverket, 2013). Målet med utbildningen är att eleverna efter språkintroduktion ska kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs godkända betyg i 8 12 ämnen. En elev som påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen enligt den plan (individuell studieplan) som gällde när utbildningen påbörjades, detta trots att eleven fyller 20 år. 1 Se ordlistan i bilaga 3 för en förklaring av de olika introduktionsprogrammens inriktning. 2 En elev ska inte anses som nyanländ efter 4 års skolgång i Sverige enligt utbildningsdepartementets förslag (DS 2013:6). 5
6 Om studien Föreliggande rapport är ett resultat av en kartläggning av språkintroduktion i Östergötland och Tranås, som genomförts under augusti och september 2014 på uppdrag av Regionförbundet Östsam. Syftet med studien är att kartlägga form och innehåll för språkintroduktionen i regionens kommuner, med utgångspunkt i styrdokumenten, för att få en bild av nuläget och framtida utvecklingsbehov. För att svara mot denna syftesbeskrivning genomfördes intervjuer med både rektorer och lärare i de tio kommuner i Östergötland samt Tranås som erbjuder språkintroduktion inom ramen för den kommunala gymnasieutbildningen. En utarbetad frågeguide användes som underlag för intervjuerna för att säkerställa jämförbarhet mellan intervjuerna (se bilaga 1), men möjlighet fanns att gå utanför ramarna och för intervjuaren att ställa följdfrågor och för intervjupersonen att fritt utveckla sina svar. I alla kommuner utom en (Ödeshög), genomfördes intervjuerna på plats, vanligtvis på rektorns och lärarens kontor eller annan lämplig avskild plats på skolan. Intervjuerna spelades in om inte intervjupersonen uttryckligen sagt nej till detta. I en kommun gjordes en gemensam intervju med lärare och rektor men annars genomfördes intervjuerna separat för att rektorn respektive läraren skulle ha möjlighet att uttrycka eventuellt skilda perspektiv. Intervjuerna renskrevs och sammanställdes till en kommunvis beskrivning som intervjupersonerna har haft möjlighet att läsa igenom och korrigera. Ansvarig för datainsamling, bearbetning och rapport är Jenny Nilsson, uppdragstagare hos Regionförbundet Östsam och doktorand inom ramen för forskningsprojektet Nyanlända och lärande vid Stockholms Universitet. Jenny Nilsson var även ansvarig för rapporterna Lite i Skymundan en kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner (2009) och Att väva ett finmaskigt nät Östergötlands mottagande av ensamkommande barn (2010). Från Regionförbundets Östsam sida har Catherine Szabó ansvarat för utformingen av uppdraget, urval av intervjupersoner, bokning av intervjutider, kvalitetsgranskning och löpande kontakt med uppdragstagaren. Om det regionala arbetet Rapporten Lite i skymundan låg till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet vad gäller mottagandet av nyanlända elever samt deras skolintroduktion. Linda Castell, Linköpings kommun, har arbetat 40 % som utvecklingsledare med det regionala arbetet, vilket har innehållit delar såsom erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, modersmålets betydelse samt tillgången till modersmålslärare, studiehandledning på modersmål, studie- och yrkesvägledning samt kompetensutveckling. En viktig del i arbetet har varit framtagandet av Likvärdig introduktion för samtliga nyanlända barn och ungdomar Regionala rekommendationer för Östergötland samt Tranås. Rekommendationerna är vägledande och ett steg mot en likvärdig introduktion där nyanlända barn och ungdomar har samma rättigheter och möjligheter oavsett boendekommun och kön. Syftet med rekommendationerna är att de ska underlätta och förtydliga arbetet för kommunerna i mottagandet och introduktionen för nyanlända flickor och pojkar, unga kvinnor och män. De ska även vara ett stöd för de kommunala riktlinjerna i alla kommuner i regionen. De ska även ge ett stöd till kommunerna i arbetet inför de nya förordningar gällande utbildning för nyanlända elever som kommer att träda i kraft framöver. 6
7 Ett vägledningsmaterial för studie- och yrkesvägledare om hur man bör vägleda nyanlända elever har tagits fram regionalt av Tanja Nyholm, som då arbetade som studie- och yrkesvägledare på Berzeliusskolan, Linköpings kommun. Stöd och processledning har erbjudits kommunerna både vad gäller rekommendationerna men även kompetensutveckling i flerspråkighet och språkutvecklande arbetssätt. Även annan viktig kompetensutveckling om kulturkompetens och länderkunskap har erbjudits kommunerna. Ett förslag till regional modersmålspool med fjärrundervisning för modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmål har tagits fram, men hinder i lagar och förordningar har gjort att implementering av poolen inte kunnat genomföras. Lagförändringar som träder i kraft juli 2015 kommer dock att möjliggöra förslaget. Det regionala utvecklingsarbetet har det senaste året fokuserat på nyanlända barn och ungdomars hälsa och kompetensutvecklingsinsatser har genomförts tillsammans med bl.a. Flyktingmedicinskt Centrum. MIRA-metoden har diskuterats som en metod för skolorna att arbeta med. MIRA står för Migration, Integration, Reflektion och Attityder och är ett informellt lärande för nyanlända elever för att bättre förstå sig själva i det nya landet, diskutera normer och värderingar, delaktighet och egenmakt, det svenska samhället, skolan, sex och samlevnad m.m. Utbildning i metoden har getts till Kinda kommun, Motala kommun och Norrköpings kommun. En annan viktig del i utvecklingsarbetet har varit det regionala nätverksarbete där lärare, rektorer och annan skolpersonal deltar i erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Det har även bedrivits ett utvecklingsarbete kring mottagandet av ensamkommande barn. Fortsatt finns nätverk där erfarenhetsutbyte sker för chefer för boenden för ensamkommande barn, socialsekreterare samt gode män. Om rapporten Rapporten är upplagd enligt följande struktur: efter inledningen följer en sammanfattande analys av språkintroduktion i regionen utifrån de aspekter som tagits upp i varje kommun. I detta avsnitt sätts resultaten från regionen i dialog med fastställda styrdokument och viss forskning på området, vilket vävs samman med egna analyser som belyser de utvecklingsbehov som finns när det gäller den verksamhet som nyanlända ungdomar möter inom ramen för språkintroduktion, på såväl lokal, regional som nationell nivå. Rapporten avslutas med separata beskrivningar av språkintroduktion i varje enskild kommun, baserat på de intervjuer som genomförts inom ramen för uppdraget. Gemensamma avsnitt i varje beskrivning är organisation och mottagande, innehåll i språkintroduktion, uppföljning och utvärdering, samarbete och kontakter utanför språkintroduktion, framtiden efter språkintroduktion, den sociala situationen samt utvecklingsbehov. Viktiga ord och begrepp förklaras i ordlistan i bilaga 3. 7
8 Sammanfattande analys Organisering och mottagande I början av höstterminen 2014 var ca 725 elever inskrivna i de olika språkintroduktionsprogrammen i regionens kommuner. Gemensamt för alla kommuner är att elevunderlaget förändras kontinuerligt under terminen och att antalet elever således både minskar och ökar i rask takt. Många av kommunerna som ingått i kartläggningen har upplevt en enorm expansion av språkintroduktion i takt med att antalet nyanlända elever ökat, ofta i samband med nystartade boenden för ensamkommande ungdomar i kommunen eller närliggande kommun. I Söderköping har t.ex. elevantalet på språkintroduktion vuxit från åtta elever för tre år sedan till 78 idag. Föränderligheten i verksamheten ställer krav på flexibla organisationsformer och denna omständighet, tillsammans med relativt löst hållna styrdokument, har lett till en stor variation i kommunernas organisering av språkintroduktion. Det framgår av kartläggningen att lokala riktlinjer för utbildningens innehåll som fastställer utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll ofta saknas, trots att detta påbjuds av styrdokumenten, med undantag för Mjölby, Finspång och Ödeshögs kommun. Det är främst de nationella styrdokumenten som kommunerna har att tillgå för planering av utbildningen, vilket flera intervjupersoner beskriver som knapphändiga. De regionala rekommendationerna för nyanlända barn och ungdomars introduktion, som tagits fram inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet, är relativt välkända men har inte implementerats som styrande i kommunerna utan fungerar främst som referensmaterial. Definitionen av nyanländ har som påpekats av flertalet forskare (Bunar, 2010; Nilsson & Axelsson, 2013) länge varit öppen, när det gäller tidsperiod för hur länge en elev är att betraktas som nyanländ. I Departementspromemorian från år 2013 föreslås dock tiden för hur länge en person ska betraktas som nyanländ begränsas till fyra år. I de kommuner som ingår i kartläggningen varierar den definition som används och överensstämmer hur som helst inte alltid med elevunderlaget i språkintroduktion. Det vanligaste kriteriet för att en elev placeras på språkintroduktion handlar om eleven saknar betyg i svenska som andraspråk (SVA) och eventuellt andra ämnen. Ungdomen kan ha varit i Sverige under ett antal år, i vissa fall fyra fem år, men majoriteten är enligt uppgift från intervjupersonerna relativt nyanlända, d.v.s. har kommit inom det senaste året till Sverige. Värt att nämna är att det i Linköping förekommer att elever som faktiskt redan har betyg i SVA placeras på språkintroduktion, vilket påkallar behovet av transparenta grunder genom vilka mottagningsgruppen placerar elever på språkintroduktion. Skolverkets stödmaterial (2013b) anger förvisso att skolhuvudmannen får avgöra vad som menas med nyligen anlänt men påpekar samtidigt att enbart det faktum att en elev har invandrat bör emellertid inte ligga till grund för ett erbjudande om språkintroduktion. Inte heller ska det faktum att en elev inte har godkänt betyg i svenska som andraspråk ligga till grund för beslut om att erbjuda språkintroduktion (Skolverket, 2013b), 8
9 i dessa fall kan ett annat introduktionsprogram vara lämpligare. Utgångspunkten ska enligt styrdokumenten vara att eleverna befinner sig på en nybörjarnivå i det svenska språket. Det är även värt att nämna att ett antal elever har kommit från grundskolan där eleven kan ha gått i förberedelseklass och sedan vidare till ordinarie klasser innan denne hamnar på språkintroduktion. För dessa elever blir språkintroduktion en tillbakagång till förberedelseklassen och de bromsas därmed i sin utveckling, som en intervjuperson uttryckte det. Elevgruppen på språkintroduktion är således synnerligen heterogen ur ett antal aspekter antalet år i Sverige, skolbakgrund, vistelsegrund, ursprungsland och framtidsplaner. Precis som flera intervjupersoner påpekat är det fria skolvalet i själva verket en illusion för nyanlända elever; de placeras helt enkelt i den gymnasieskola i kommunen som erbjuder språkintroduktion. Bara Norrköping och Linköping har fler än en skola som erbjuder språkintroduktion, men dessa differentieras av olika nivåer och placering avgörs av en mottagningsgrupp, inte av den enskilda eleven. När det gäller Linköping finns även frågetecken hos rektor och lärare kring grunderna för placering på de respektive skolorna. Flera av kommunerna som omfattas av kartläggningen tar emot elever från närliggande kommuner. Givet de skilda förutsättningar som eleverna erbjuds i de olika kommunerna, finns fog att fundera över om det i vissa fall kan vara befogat att köpa en utbildningsplats i en annan kommun för att eleven ska erbjudas en utbildning av högre kvalitet, istället för att kommunen till varje pris ska arrangera en utbildning som inte alltid håller måttet. När en ny elev tas emot på språkintroduktion finns utarbetade rutiner i de flesta kommuner. Beroende på organisationsmodell och storlek på kommun, sker en mer eller mindre centraliserad mottagning. Större kommuner som Linköping och Norrköping har en mottagningsgrupp som tar emot nya elever och gör en första kartläggning (denna modell är under utveckling även i Motala). I mindre kommuner sker mottagningen ofta direkt på skolan av utsedd mottagningsansvarig, ofta en lärare på språkintroduktion. Det varierar i vilken utsträckning olika funktioner är involverade i mottagningen i t.ex. Tranås sker mottagningen varje vecka av ett team bestående av ansvarig lärare, kurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska. Den generella bild som framträder är att mottagningsskedet omfattar en översiktlig kartläggning av den nya elevens skolbakgrund och nuvarande situation, där vårdnadshavaren inbjuds att delta och där tolk används i de allra flesta fall. Den översiktliga kartläggningen används för att placera eleven i lämplig grupp, varvid kartläggningen fortskrider i undervisningssituationen. Det är dock få kommuner som beskriver någon djupare pedagogisk kartläggning som involverar studiehandledare och ämneslärare och som ligger till grund för planering av undervisningen och elevens studier, i likhet med vad som föreslås genom det s.k. Linköpingsmaterialet och som förordas av Skolverket (2008, 2013b, 2014) Skolinspektionen (2014) och Utbildningsdepartementet (2013). Snarare sker kartläggningsarbetet som en informell, naturlig aspekt av undervisningen d.v.s. 9
10 att de enskilda lärarna genom undervisningen får en bild av elevens kunskaper men denna kunskap ligger inte nödvändigtvis till grund för planering av vilka ämnen eleven ska läsa. Linköpingsmaterialet är relativt välkänt i kommunen och flera kommuner har köpt in det och deltagit i utbildningsdag om dess användning. I dagsläget används materialet av två kommuner, flera uttrycker dock planer på att börja använda det. Invändningar och hinder handlar om att materialet anses vara för omfattande och tidskrävande, särskilt för mindre kommuner. Precis som Skolverket (2013b) anger behöver kartläggningen ge möjlighet för eleven att använda sitt modersmål för att visa kunskaper och förmågor på ett fördjupat sätt, vilket kräver involvering av studiehandledare och ämneslärare, vilket flera kommuner har svårt att möjliggöra i dagsläget. I kontrast till de nationella skrivningarna om kartläggnings värde och syfte (Skolverket 2008, 2013b), uttrycker vissa intervjupersoner en skepsis kring värdet av kartläggning av ämneskunskaper eftersom eleven ändå måste förvärva svenskkunskaper för att kunna fortsätta sin ämnesmässiga kunskapsutveckling i den svenska gymnasieskolan. Validering av betyg sker rutinmässigt när det gäller gymnasiebetyg i ett flertal kommuner, främst de större kommunerna, dock verkar det finnas viss okunskap i andra kommuner kring vilka betyg som kan valideras och av vem. Precis som med kartläggningen verkar detta verktyg inte alltid användas i planeringen av elevernas studiegång. Prövning av tidigare kunskaper sker på vissa håll av ämneslärare och ibland med hjälp av nationella prov men skulle precis som kartläggningen kunna erbjudas i större omfattning för att ligga i linje med vad som förordas i Skolverkets stödmaterial om språkintroduktion (2013b). Skolverket (2013) fastslår att elever på språkintroduktion ska ha en individuell studieplan, precis som vid alla andra gymnasiala studier. Planen ska innehålla utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll och ska precis som vid alla gymnasiala studier ange vad som ska hända efter introduktionsprogrammet. Om eleven gett sitt medgivande kan planen ändras. Samtliga kommuner uppger att de upprättar en individuell studieplan för elever på språkintroduktion, det varierar dock vem som upprättar planen ibland är det ansvarig lärare, rektor eller studie- och yrkesvägledare. Någon närmare jämförande studie av vad planen innehåller har inte genomförts inom ramen för kartläggningen, men skulle vara intressant för fortsatta studier. När det gäller identifiering av nyanlända ungdomar i behov av särskilt stöd, finns en konsensus hos intervjupersonerna kring svårigheten att urskilja inlärningssvårigheter hos elever som inte behärskar svenska i någon större utsträckning. Kompetens saknas på området och de instanser som används när det gäller andra elever avsäger sig ofta ansvaret för nyanlända på grund av att eleven inte kan svenska (t.ex. i Åtvidabergs kommun). Det är således upp till lärare att upptäcka behov av särskilt stöd i undervisningssituationen, vilket kan ta tid då läraren inte alltid får stöd från expertis på området och utvecklingen av svenskan inväntas. Flera intervjupersoner beskriver dock att när särskilda behov upptäcks hänvisas dessa elever till elevhälsan och externa funktioner, precis som för alla andra elever. Generellt kan dock sägas 10
11 att det finns en risk att nyanlända elever i behov av särskilt stöd hamnar utanför ordinarie stödsystem just på grund av att de är nyanlända och ses primärt som andraspråkinlärare, för vilka ansvaret antas vila hos språkintroduktionslärarna. Innehåll i språkintroduktion Ett resultat av kartläggningen är att gymnasieskolorna i regionen organiserar undervisning på språkintroduktion på olika sätt. Gemensamt för samtliga är dock att eleverna inom språkintroduktion är indelade i olika nivågrupper. Nivågruppering framstår som skolornas huvudsakliga svar på den heterogena elevgruppen inom språkintroduktion. Nivågrupperna baseras oftast på kunskaper i det svenska språket, som ibland bestäms med hjälp av fastställda tester, utifrån Europeisk språkportfolio i Norrköping och Tranås och SFI-nivåerna (Svenska för invandrare) i Motala, Mjölby och Åtvidaberg. I några kommuner vägs även andra aspekter in när nivåplacering görs, i t.ex. Norrköping, Linköping och Söderköping vägs skolbakgrund och framtidsplaner in när en elev placeras i ett visst spår. En elev med lite erfarenhet av skolan och framtida planer på yrkesutbildning går i ett annat spår än elever med siktet inställt på högskoleförberedande program och med en god skolbakgrund med sig från hemlandet, oavsett om dessa två elever har samma nivå i svenska. Generellt gäller att ju större kommun och elevunderlag desto större möjlighet till nivåindelning. I vilken utsträckning nivåindelningen möjliggör för eleverna att nå en progression även i andra ämnen än svenska och komma vidare i sin utbildning verkar variera. Det finns en tendens, när svenska blir den viktigaste grunden för nivåplacering, att möjligheten att läsa andra ämnen knyts till en viss språklig nivå. I flera kommuner finns fastställda nivåer i svenska som eleven ska uppnå för att komma vidare till en annan nivå där fler ämnen läggs på i t.ex. Åtvidaberg måste en elev ha uppnått SFI-C-nivå för att överhuvudtaget få läsa något annat än svenska. Endast i Tranås, Ödeshög och Motala kommun har elever inom språkintroduktion tillgång till alla ämnen från första början. Av kartläggningen framstår således en skillnad mellan kommunerna i hur många och vilka ämnen som är möjliga att läsa inom språkintroduktikon. Gymnasieförordningen (2010: 2039) anger att språkintroduktion ska innehålla de ämnen och kurser på grundskolenivå respektive gymnasial nivå, som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Detta är betydelsefullt också för att eleven ska få möjlighet att fortsätta sin kunskapsutveckling i olika ämnen (Skolverket, 2008). Som beskrivet ovan får eleverna sällan tillgång till samtliga ämnen från början utan dessa byggs på successivt allteftersom svenskkunskaperna utvecklas. Det typiska grundpaketet är svenska, matematik och någon eller några praktisk-estetiska ämnen, som läses utifrån grundskolans kursplaner. I Åtvidaberg erbjuds elever inom språkintroduktion inte engelska eller NO. Hur det bestäms vilka ämnen eleven ska läsa, verkar främst handla om skolans organisering och kollektiva lösningar än på den enskilde elevens skolbakgrund och utbildningsplaner (omständigheter som kritiseras av Skolinspektionen 2014 och Skolverket 2013a). Skolverket 2013b anger att utgångspunkten för utbildningen ska vara ett elevperspektiv där elevens behov är det som styr utbildningen och organisationen, och att inte själva organisationen försvårar individan- 11
12 passning (s. 14). Inte bara antalet ämnen utan antalet timmars undervisning varierar mellan kommunerna. Samtliga skolrepresentanter menar att utbildningen motsvarar heltidsstudier men vad detta konkret innebär varierar från skola till skola. I Åtvidaberg läser eleverna t.ex. bara ca 15 timmar i veckan medan elever i t.ex. Ödeshög, Linköping, Motala och Tranås läser drygt 20 timmar per vecka. Det vanligaste är att språkintroduktionseleverna får sin undervisning i olika ämnen i sin egen klass, men i flera kommuner läses vissa ämnen integrerat med andra introduktionsprogram (t.ex. Motala, Mjölby, Åtvidaberg). I vissa kommuner är tillgången till fler ämnen och möjlighet att läsa till betyg knuten till en överflyttning till ett annat introduktionsprogram, till exempel individuellt alternativ, preparand (t.ex. Finspång, Söderköping och fram tills nyligen i Mjölby). Det faktum att språkintroduktionselever blandas med elever från andra introduktionsprogram lyfts fram som problematiskt av ett antal intervjupersoner. De påpekar att elever på andra introduktionsprogram har helt andra svårigheter och förutsättningar än nyanlända elever och att skillnaden i studiemotivation kan vara problematisk för språkintroduktionselever att möta. Flera intervjupersoner beskriver också hur nyanlända gymnasieelever tidigare samläst svenska och varit fysiskt placerade tillsammans med vuxna nyanlända, vilket de samfällt lyfter fram som problematiskt. Gymnasieförordningen (2010:2039) lämnar utrymme för att språkintroduktion kan kombineras med utbildning i svenska för invandrare men klargör samtidigt att avsikten med detta är att bereda möjlighet för elever som är mycket angelägna om att läsa extra svenska men att SFI aldrig ska erbjudas istället för grundskolans ämne svenska som andraspråk. I Åtvidaberg läser språkintroduktionselever fortfarande med vuxna nyanlända elever innan de når SFI-C nivå sker all svenskundervisning integrerat med de vuxnas SFI-undervisning. Rektorn menar dock att det är ett mindre problem att eleverna läser med vuxna än att de läser med andra introduktionselever. I Finspång har en nyligen genomförd omorganisation i kommunen inneburit att introduktionsprogrammen delar samma skolbyggnad som vuxenutbildningen. Rektorn uttrycker dock att hon har varit noga med att språkintroduktionseleverna och de vuxna nyanlända (som kan vara deras föräldrar) finns i separata korridorer med minimal kontakt under skoltid. Det faktum att eleverna inom språkintroduktion inte automatiskt har tillgång till alla grundskoleämnen får stora konsekvenser för elevernas fortsatta skolkarriärer. Ett genomgånget språkintroduktionsprogram i flera av regionens kommuner innebär t.ex. att ett högskoleförberedande program är uteslutet inom ungdomsgymnasiet, eftersom eleverna bara har tillgång till åtta ämnen (t.ex. Norrköping och Åtvidaberg). Eleverna blir således inlåsta i vissa utbildningsvägar, oavsett deras kapacitet, ambitioner och förutsättningar, vilket strider mot riktlinjerna för språkintroduktion som anger att eleven ska erbjudas de ämnen och kurser, på grundskole- respektive gymnasial nivå som eleven behöver för sin fortsatta utbildning (Skolverket 2013b). Föreliggande kartläggning pekar därmed på behovet av en översyn på nationell, såväl som på lokal nivå, kring hur språkintroduktion ska tillgodose att eleverna har 12
13 möjlighet att nå behörighet till gymnasieskolans alla olika program och därmed ges likvärdiga utbildningsmöjligheter i linje med skollagens intentioner. Ur detta hänseende är det av yttersta vikt att eleven ges möjlighet att läsa så många grundskoleämnen som möjligt för betyg och därefter har möjlighet att fortsätta med gymnasiekurser. Invändningen att detta är svårt att genomföra när eleven inte behärskar en viss nivå av svenska kan bemötas med påpekande om värdet av lärare som har kompetens i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och studiehandledare som kan nyttja elevens modersmål i kunskapsutvecklingen (Bunar, 2010; Skolinspektionen 2014; Skolverket 2014, 2013b). Studiehandledning på modersmålet Skollagen fastslår att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det (9 kap. 9 Gymnasieförordningen 2010:2039). Skolinspektionen (2014) påpekar att studiehandledning på modersmålet är en åtgärd i syfte att nyanlända elever fortsätter med en åldersadekvat kunskapsutveckling, istället för att de bromsas i väntan på att lära sig svenska. Vikten av studiehandledning ökar dessutom ju äldre eleverna är när de anländer till Sverige, vilket torde göra insatsen än mer prioriterad för språkintroduktionseleverna. Enligt Bunar (2010) är forskningen överens om de positiva effekterna som stödet via modersmålet har för eleverna. Tillgången till och synen på studiehandledning varierar dock i regionen. Små kommuner uttrycker ofta en önskan om att tillhandahålla studiehandledning men brottas med svårigheten att få tillgång till studiehandledare i de språk som nyanlända elever talar. I vissa fall märks också en sammanblandning kring vad som gäller för studiehandledning respektive modersmålsundervisning, då någon intervjuerperson t.ex. nämner antalet fem elever när det gäller tillgång till studiehandledning. I vissa fall sker studiehandledning integrerat med modersmålsundervisning vilket riskerar att urvattna just studiehandledningens syfte och mål. Generellt kan sägas att intervjupersonerna ser studiehandledning som en viktig resurs i lärandet, vilken de påpekar dock kan förbättras om studiehandledarna är utbildade pedagoger med ämneskunskap. Linköping avviker dock från övriga kommuner då Anders Ljungstedts gymnasium fattat ett generellt beslut om att inte tillhandahålla studiehandledning utan att satsa dessa resurser på utökad undervisning i SVA. Rektorn förklarar detta med att studiehandledning, vilken ofta genomförs av studiehandledare som inte har ämneskunskap eller pedagogisk utbildning, ger sämre verkningsgrad än SVA-undervisning. Som kontrast har Motala kommun valt att satsa två timmar i veckan för elever som varit mindre än två år i Sverige, medan elever som varit längre har en timma i veckan, med möjlighet till individuell anpassning utifrån behov. Studiehandledningen organiseras på olika sätt oftast verkar den ske i enskild grupp dit eleverna tar de uppgifter de behöver hjälp med i olika ämnen. I vissa fall sker studiehandledningen i klassrummet i Söderköping görs ett försök med matematikundervisning i olika språkgrupper då ämneslärare har hjälp av studiehandledare i klassrummet. De skolor som har lokalanställda studiehandledare uttrycker positiva erfarenheter av detta då studiehandledarna blir en del av arbetslaget och samarbetet med övriga lärare underlättas. Generellt sett finns sällan gemensam 13
14 planeringstid inlagd för studiehandledarna och ämneslärare, vilket Skolverket (2014) framhåller som viktigt när det gäller en kvalitativ studiehandledning. Den andra pusselbiten som forskningen (se t.ex. Axelsson & Magnusson, 2012; Bunar, 2010) samt Skolverket (2013b, 2014) och Skolinspektionen (2014) lyfter fram som nödvändiga för att ge nyanlända elever de bästa möjligheter till kunskapsutveckling är en medvetenhet hos lärarna om vad som kännetecknar språket i det egna ämnet och kompetens i hur man gör eleverna uppmärksamma på detta. SVAbehörighet kan ses som ett sätt att säkerställa ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. I samtliga kommuner finns någon undervisande lärare inom språkintroduktion som har behörighet i SVA men långt ifrån alla lärare som undervisar inom språkintroduktion har SVA i sin behörighet. Ofta har lärarna behörighet i just det ämne de undervisar i men sällan kombineras ämnesbehörigheten med SVA-behörighet. De lärare som innehar dubbelkompetens i SVA samt annat ämne, vittnar i intervjuerna om vilken tillgång SVA-kompetens är i ämnesundervisningen inte bara för nyanlända elever utan även för elever som har svenska som sitt modersmål. Flera intervjupersoner beskriver att det finns en stor medvetenhet hos lärare som undervisar på språkintroduktion och även i viss mån hos lärare i övriga introduktionsprogram, kring vikten av ett språkmedvetet undervisningssätt där begrepp och textgenrer tydliggörs men att medvetenheten sjunker drastiskt hos lärarna i de nationella programmen. Skolverket (2013b) påpekar att alla ämneslärare inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver få kompetens för att ha beredskap och redskap att möta elever som på ett andraspråk ska studera ämnen med höga kognitiva krav. I regionen har kompetensutvecklingsinsatser på området oftare skett inom språkintroduktionens ramar än bredare satsningar som sträcker sig över nationella program och har oftare tagit formen av en kort avgränsad utbildningsinsats än en mer djupgående fortbildning på området. Flera lärare inom språkintroduktion uttrycker att det finns ett visst motstånd hos lärare inom nationella program både kring att möta nyanlända elever som inte fullt ut behärskar svenska språket och ta till sig det arbetssätt som krävs. Två lärare beskriver dock att det initiala motståndet vänds till en positiv syn på nyanlända elever när det blivit uppenbart att deras motivation är hög och att de presterar bra inom nationella program. Samarbete och kontakter utanför språkintroduktion I vissa kommuner finns en stark organisatorisk koppling mellan språkintroduktion och grundskolan genom att, som i Ödeshögs fall, språkintroduktion faktiskt är placerat på grundskolan, eller som i Kinda språkintroduktionselever samläser vissa ämnen med grundskolans elever. Utöver dessa kopplingar finns i de flesta kommuner rutiner för överlämning när en elev går från grundskolan till gymnasieskolan, oavsett vilket program eleven går över till. När det gäller kopplingen till övriga gymnasieskolan varierar dess styrka och omfattning från kommun till kommun. Den vanligaste kontakten består av att språkintroduktionselever bjuds in till gemensamma aktiviteter på gymnasiet såsom temadagar, friluftsdagar osv. Däremot är den mer beständiga organisatoriska och pedagogiska kopplingen till 14
15 andra gymnasieprogram relativt svag i många kommuner. Trots att styrdokumenten (Skolverket, 2014) pekar på möjligheten för språkintroduktionselever att läsa programöverskridande med nationella program är det få kommuner som har upparbetade rutiner för detta. Motala och Tranås framstår som de goda exemplen där elever rutinmässigt går ut i nationella gymnasieprogram, när de är redo att läsa gymnasiekurser. Trots att det kan vara schematekniskt svårt att få till, ser intervjupersonerna stora vinster med att bereda eleverna denna möjlighet. Förutom de utbildningsmässiga vinsterna, pekar rektorn i Tranås också på att sociala kontakter skapas först när eleverna går ut i nationella program. Det ska sägas att i många kommuner har enstaka elever haft möjlighet att läsa programöverskridande men det ingår sällan som ett rutinmässig, upparbetad möjlighet i språkintroduktion. Anledningarna till att så få skolor ger denna möjlighet är varierande vissa intervjupersoner menar att språkintroduktionselevernas svenska inte skulle räcka till, andra pekar på schematekniska problem och svårigheten att hitta platser i fulla nationella program. Läroplanen för gymnasieskolan anger att skolan ansvarar för att varje elev som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnått en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. När det gäller det sistnämnda varierar det även på detta område i vilken utsträckning språkintroduktionsprogrammet innefattar någon kontakt med arbetslivet. I en kommun erbjuds praktik rutinmässigt som en del av språkintroduktion (Mjölby), i andra är det en åtgärd som kan sättas in vid behov och önskemål (Ödeshög, Linköping, Motala, Åtvidaberg). Synen på värdet av praktik varierar mellan intervjupersonerna. Vissa menar att kontakten med arbetslivet behöver utökas under tiden på språkintroduktion och att praktik är ett bra sätt (t.ex. Söderköping) medan andra ifrågasätter värdet av praktik (Kinda) och påpekar att eleverna själva vill gå i skolan snarare än att vara ute på praktik (Motala, Tranås, Kinda) och att tiden är för värdefull för att inte ägnas åt skolstudier (Tranås). Två intervjupersoner beskriver att eleverna inledningsvis kan vilja vara ute på praktik men att svenskan då inte räcker till och när svenskan sedan utvecklats tillräckligt är eleverna så pass fokuserade på att få betyg att de inte vill gå ut på praktik. Utöver praktik, anordnas det i vissa kommuner studiebesök på arbetsplatser och föreläsningar om arbetslivet (Motala, Mjölby 3, Kinda, Ödeshög). Samarbetet med vårdnadshavare (förälder eller god man) fungerar enligt intervjupersonerna i de flesta kommuner väl och följer rutiner som finns för övriga skolan. I Åtvidaberg beskriver rektorn dock att samarbetet med godemän har varit kringgärdat av svårigheter eftersom de godemännen har en kravlista som inte överensstämmer med skolans verklighet och förutsättningar. Konsekvenser blir enligt rektorn att ungdomen hamnar i kläm mellan godemännen och skolans budskap. 3 Utbildningsplanen för språkintroduktion i Mjölby anger t.ex. att Eleverna ska ges information om och vägledning i det svenska samhället och mot fortsatt utbildning och arbetsmarknad. Vägledningen ska innefatta studiebesök på arbetsplatser och i förhållanden som är typiskt svenska och lokalt typiska för regionen. Ungdomarna ska ges möjlighet att bli aktiva medborgare i samhället. 15
16 Uppföljning och utvärdering Det anstår huvudmannen att fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning (SFS 2010:2039). Sättet på vilket detta sker har inte kunnat studeras i någon närmare detalj men intervjuade lärare pekar på att de följer upp kunskapsutvecklingen som en naturlig del av sin undervisning och genom olika former av tester och prov. Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare används också som ett avstämningstillfälle. I vissa fall (Åtvidaberg, Mjölby) utgörs underlaget av elevernas självskattning av sina kunskaper och ämneslärarnas kommentarer därav. Skolinspektionen (2009) betonar vikten av att kommunen och skolan följer upp, utvärderar och analyserar arbetet med introduktion för nyanlända elever på olika nivåer. Det är dock sällan som verksamheten inom språkintroduktion är föremål för någon särskild utvärdering och uppföljning (undantaget Norrköping och Ödeshög). Intervjupersonerna beskriver oftare att arbetet löpande utvärderas på ett informellt sätt genom arbetslagsträffar och ibland som en del av skolans övergripande kvalitetsarbete, men att dessa resultat inte systematiskt förs vidare eller systematiskt används för att utveckla verksamheten. Flera intervjupersoner menar att de inte hunnit utvärdera då programmet är relativt nytt men pekar ut detta som ett utvecklingsområde. Det lyfts också fram att det är nödvändigt att titta på statistik kring elevernas progression och framtida destinationer samt att hitta sätt att göra eleverna delaktiga i utvärderingsarbetet. Det finns sällan något systematiskt sätt att ta med elevernas synpunkter i utvärderingsarbetet. Intervjupersonerna lyfter fram mentorstid, utvecklingssamtal och i Finspång används klassråd som ett sätt att fånga elevernas synpunkter. I vissa fall används generella trivselenkäter men flera intervjupersoner påpekar att dessa är dåligt anpassade efter nyanlända elevers språkliga nivå och skolerfarenheter. Den sociala situationen I princip samtliga intervjupersoner beskriver den sociala situationen på skolan som uppdelad mellan språkintroduktionselever och övriga gymnasieskolan, ibland handlar det om en fysisk separation i skolbyggnaden men oftare handlar det om en social separation. Som beskrivet ovan finns ofta vissa gemensamma aktiviteter för att skapa kontakter mellan program men dessa verkar sällan leda till naturliga sociala kontakter. Den sociala inkluderingen framstår således som ett stort bristområde, vilket också konstaterats nationellt av Skolinspektionen (2009, 2014). Skolverkets stödmaterial (2013b) påpekar också att språkintroduktion behöver bli en integrerad del av gymnasieskolan och att eleverna rent fysisk bör placeras inom den övriga verksamheten och beredas möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter. I kommuner där programöverskridande studier förekommer verkar detta främja en social inkludering mellan språkintroduktionselever och elever på nationella program, vilket är en möjlighet som skulle kunna utvecklas i fler kommuner. På frågan om rasism förekommer på skolorna, är svaret från intervjupersonerna ofta nekande. Någon beskriver det till och med som en icke-fråga. Vissa intervjupersoner menar att det har förekommit enskilda händelser men att det inte handlar om systematiska trakasserier och därmed finns sällan något systematiskt antirasistiskt arbete på skolorna. 16
17 Några intervjupersoner pekar också på att det kan finnas en mentalitet i mindre orter som inte välkomnar nyanlända, oavsett varifrån de kommer. När det gäller den sociala situationen i stort påpekar flera intervjupersoner att ensamkommande ungdomar, som på många ställen utgör en majoritet av elevunderlaget på språkintroduktion, har en utsatt situation, både i termer av vad de har varit med om och hur deras tillvaro ser ut i Sverige. Därmed är behov av socialt stöd stort för denna elevgrupp. Det varierar i vilken utsträckning intervjupersonerna anser att elevhälsans resurser räcker till för att tillgodose behoven. På skolor där elevhälsan är med från början i mottagningen och där utsedda resurser finns för just språkintroduktionselever och där elevhälsan organiseras lokalt på skolan, framstår elevhälsans roll som mer aktiv än i en situation där elevhälsan kopplas in vid behov och resurserna delas bland många. Flera intervjupersoner lyfter även fram vikten av att skapa samarbete med andra instanser inom landstinget, såsom Flyktingmedicinskt centrum. Fler funktioner behövs kring eleverna, påpekar en intervjuperson. När det gäller genusrelaterade skillnader, lyfter flera intervjupersoner fram att skillnaden främst ligger i tillvaron utanför skolan, då flickor har ett större ansvar för hemmet och har ett mer begränsat utbud av fritidsaktiviteter. Situationen känns igen från rapporten Lite i Skymundan (2009) där den generella slutsatsen var att kontakten med fritidslivet fungerar väl om ungdomen är en fotbollsintresserad kille men att flickors (och icke-fotbollsintresserade killars) möjlighet till fritidsaktiviteter är eftersatt. När det gäller just kontakten med fritid- och föreningsliv ligger ansvaret ofta på boendena för ensamkommande ungdomar men det finns enskilda initiativ på vissa skolor att bjuda in frivilligorganisationer och visa på utbudet i föreningslivet. Framtiden efter språkintroduktion Gymnasieförordningen (2010:2039) understryker att eleverna i språkintroduktion så snart som möjligt ska komma vidare i sina studier programmet ska således ses som en introduktion och något som sker under en begränsad tid. Som Skolverket (2013b) påpekar har detta inte hitintills alltid varit fallet när det gäller nyanlända elever och Skolinspektionens granskning från 2009 pekar på att det tar för lång tid innan eleverna deltar i reguljär undervisning (se även Skowronski, 2013). Då kommunerna saknar tillgänglig statistik är det svårt att besvara frågan om en genomsnittlig tid för elever i språkintroduktion i Östergötland och Tranås. De flesta intervjupersoner anger ett typiskt tidsspann på språkintroduktion till två till tre år. Det är dock inte ovanligt att elever stannar fyra år på språkintroduktion, beroende på vilka förutsättningar skolan erbjuder och hur elevens egen skolbakgrund och motivation ser ut. Det finns också exempel i många kommuner på elever som gått igenom språkintroduktion på bara ett år eller till och med mindre, men dessa elever framstår snarare som undantag och exceptionellt välrustade. Den nivåindelning som många skolor har innebär också att det tar en viss tid att gå igenom nivåerna innan eleven kan komma vidare, vilket fler intervjupersoner vittnar om leder till en frustration hos eleverna. Några intervjupersoner påpekar att det ibland saknas en förståelse hos politiker och tjänstemän för att det tar tid för en nyanländ ungdom att uppnå gymnasiebehörighet och att den tidsangivelse på ett år som ibland förekom- 17
18 mer är orealistisk 4. Det är ofta upp till ansvarig lärare att bedöma när en elev är redo att lämna språkintroduktion, vilket är tänkt att ske när denne har uppnått betyg i SVA och behörighet till gymnasiet (som beskrivet ovan går elever i vissa kommuner över till andra introduktionsprogram innan de når behörighet till gymnasiet). I Linköping ligger avgörandet om när eleven är redo att lämna språkintroduktion hos den gymnasiala mottagningsgruppen i kommunen, dit lärare på språkintroduktion lämnar ett underlag. Det är heller inte möjligt att besvara frågan om framtida destinationer för elever på språkintroduktion, då dessa uppgifter saknas hos kommunerna. Flera intervjupersoner tillstår att det vore önskvärt att samla sådan statistik för den egna uppföljningen av verksamheten men menar att programmet ännu är ungt och att få elever har hunnit igenom systemet. Generellt kan sägas att andelen elever som går vidare från språkintroduktion till nationella program varierar kraftigt från omkring 50 % (i t.ex. Finspång, Kinda, Tranås, Ödeshög, Motala, Söderköping) till ett fåtal i andra kommuner (t.ex. Åtvidaberg, Linköping, Mjölby). Det framstår som vanligare att eleverna går till ett yrkesprogram än ett högskoleförberedande program (även om det har förekommit i bl.a. Tranås, Söderköping) och i flera kommuner är denna möjlighet praktiskt taget utesluten då språkintroduktion inte tillhandahåller tillräckligt många grundskoleämnen (se ovan). Generellt verkar en större andel gå vidare inom andra introduktionsprogram såsom preparand och yrkesintroduktion, än som går vidare till nationella program. En vanlig anledning till att elever inte går vidare till gymnasiet, som i princip alla kommuner anger, är att elever hinner bli överåriga innan de når gymnasiebehörighet, särskilt då elever kan tillbringa upp till fyra år i språkintroduktion. Vissa elever kommer också sent under gymnasietiden; flera intervjupersoner pekar på svårigheten för elever som är år att hinna nå behörighet till gymnasiet, särskilt om de saknar skolbakgrund. För elever som blir överåriga för ungdomsgymnasiet, är vuxenutbildningen en vanlig destination fortsatta studier inom Komvux och Grundvux och ibland även kortare utbildningar via Arbetsförmedlingen. I likhet med vad som lyftes fram angående elevhälsan, varierar omfattningen av den studie- och yrkesvägledning språkintroduktionselever får mellan olika kommuner. De skolor som involverar studie- och yrkesvägledaren redan i mottagningsskedet verkar ha ett bättre och mer omfattande samarbete kring studie- och yrkesvägledning (t.ex. Motala, Kinda, Tranås). Intervjupersonerna intygar hur viktig vägledningen är för språkintroduktionselever som behöver guidning kring framtida utbildningsvägar och det svenska utbildningssystemet. Då studie- och yrkesvägledare inte intervjuades i kartläggningen är det svårt att svara på i vilken utsträckning det regionala vägledledningspaketet som tagits fram inom ramen för Regionförbundet Östsam används. En intervjuperson berättade att studie- och yrkesvägledaren på skolan kände till det men hon var osäker i vilken utsträckning det användes. 4 Gymnasieförordningen anger att utbildningstidens längd kan variera. 18
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.
1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Läs merPlan för introduktionsprogram i
i Robertsfors kommun Hilda Vidmark Robertsfors kommun Läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.2 Allmänt om utbildning på introduktionsprogram i Robertsfors kommun... 2 2. Plan för Språkintroduktion...
Läs merUtbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program
SALA2000, v 2.0, 2012-08-02 1 (8) DNR 2019/912 ÄRENDE 7 BILAGA 1 PLAN PLAN Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program Enligt skollagens 17 kap. 7 ska introduktionsprogrammen
Läs merJämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén
Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014 Handläggare Margareta Nenzén Innehållsförteckning 1. Introduktionsprogrammen... 3 2. Preparandutbildning (IMPRE)... 4 2.1. Behörighet...
Läs merPlan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84 Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merUTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM
UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).
Läs merPlan för Uppsala kommuns introduktionsprogram
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen
Läs merPlan för introduktionsprogram 2019/2020
Plan för introduktionsprogram 2019/2020 Bakgrund Utbildningen på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska följa en plan som beslutas av huvudmannen. Planen bör utgå ifrån de lokala förutsättningarna
Läs merPlan för samtliga introduktionsprogram(im)
Plan för samtliga introduktionsprogram(im) Huvudmannens plan för utbildningen Introduktionsprogrammen har ingen nationell fastställd struktur och längd. Informationen i gymnasieförordningen om vad utbildningarna
Läs merPlan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden
Plan för introduktionsprogrammen Mölndals stad Utbildningsnämnden Introduktionsprogram (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan
Läs merDnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2016-01-25, rev. 2016-02-17 Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun Förslag till beslut Kompetensnämnden fastställer Plan för
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merIntroduktionsprogram i gymnasieskolan
Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen
Läs merUtbildningsplan för introduktionsprogrammen i Håbo kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fridegårdsgymnasiet
Dokumentansvarig: Rektor Fridegårdsgymnasiet Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden ( 107/2017) Utbildningsplan för introduktionsprogrammen i Håbo kommun Barn- och utbildningsnämnden Fridegårdsgymnasiet
Läs merIntroduktionsprogram i gymnasieskolan
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs
Läs merPlan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 18/19 UTBILDNINGSNÄMNDEN
Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 18/19 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen 6 september 2018 Innehåll Plan för introduktionsprogrammen... 4 Introduktionsprogram (IM)... 4 Behörighetskrav till
Läs merPlan för utbildningen på introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Fernvall Cecilia Datum 2017-09-12 Diarienummer UBN-2017-4004 Utbildningsnämnden Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merPlan för utbildningar på Introduktionsprogram
Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Mönsteråsgymnasiet Beslutat av Barn- och utbildningsnämnden: 180411 Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Plan för utbildning... 1 1.2 Organisation... 1 1.3 Vidare
Läs merPlan för utbildning gällande:
Mall avseende Plan för utbildning utdelad i samband med seminarium vid Skolriksdagen, SKL, den 6 maj 2019. /Bengt Weidow Plan för utbildning gällande: Programinriktat val Programinriktat val riktar sig
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merUtbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret
Gymnasienämnden 2019-04-01 Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan GN/2019:70 Karin Holmberg Lundin, 016-710 52 31 1 (5) Gymnasienämnden Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret
Läs merLokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram
Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram ÅKF: ÅKF 2018:12 Dnr: ATVKS 2017-00524 600 Antagen: Kommunstyrelsen 107, 2018-06-05 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merRiktlinjer för Introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-07-01 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska
Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid
Läs merBeslut för gymnasieskola
Dnr 43-2017:5365 Karlsborgs kommun kommun@karlsborg.se för gymnasieskola efter tillsyn i Karlsborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Dnr 43-2017:5365 2 (7)
Läs merPlan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-04-03 1 (2) Kommunstyrelsen Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07 Förslag till beslut Förslaget på Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram antas. Sammanfattning
Läs merPlan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17
Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen 160908 Innehåll Plan för introduktionsprogrammen... 4 Introduktionsprogram (IM)... 4 Behörighetskrav till de nationella
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merBilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända
Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 3 3. Insatser för målgruppens behov 4 3.1 Gymnasieskola 4 3.2 Ung framtid 5 4.
Läs merPlan för Introduktionsprogram Dahlstiernska Gymnasiet Läsåret
Plan för Introduktionsprogram Dahlstiernska Gymnasiet Läsåret 2017-2018 Introduktionsprogrammen, förkortat IM,vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationella program i gymnasieskolan
Läs merIntroduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016
Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt
Läs merNyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs merPLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ Introduktionsprogram
PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ Introduktionsprogram Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer ISBN: 978-91-7559-291-6 Grafisk produktion och
Läs merIntroduktionsprogrammen
Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen är för dig som är mellan 16 och 20 år och inte är behörig för ett nationellt program på gymnasiet. Studieplanen innehåller även aktiviteter som stärker dig
Läs merPlan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2019/2020
Datum: Diarienummer: 2019-05-15 UBN-2019-4355 Sida 1 (2) Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Handläggare: Cecilia Fernvall Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2019/2020 Förslag till beslut
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merRegeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2018/00404/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:2 2018-02 - 01 U2018/00404/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merIntroduktionsprogrammen. Håbo kommun. Antaget av. Barn- och utbildningsnämnden. Antaget Giltighetstid. Tills vidare.
PLAN FÖR Introduktionsprogrammen i Håbo kommun Antaget av Barn- och utbildningsnämnden Antaget 2019-03-27 33 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare Verksamhetschef Gymnasium Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merPlan för Introduktionsprogrammen i Jönköpings kommun
Plan för Introduktionsprogrammen i Jönköpings kommun Preparandutbildning - IMPRE Programinriktat individuellt val - IMPRO Yrkesintroduktion - IMYRK Individuellt alternativ - IMIND Språkintroduktion - IMSPR
Läs merPlan för utbildning -
Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2018-06-28 Dnr 2018/392-612 Barn- och utbildningsnämnden Plan för utbildning - Introduktionsprogrammen Västerviks Gymnasium Bakgrund och beskrivning
Läs merBeslut för Växjö Fria Gymnasium AB
Beslut Växjö Fria Gymnasium AB Org. nr 556584-7836 Beslut för Växjö Fria Gymnasium AB efter riktad tillsyn i Växjö Fria Gymnasium i Växjö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merFler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 27 oktober 2017
PM 2017:225 RIV (Dnr: 110-1171/2017) Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 27 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merVälkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.
Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag. Syftet med uppdraget som samordnare: att organisera och tillvarata Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser
Läs merIntroduktionsprogrammen
är för dig som är mellan 16 och 20 år och inte är behörig för ett nationellt program på gymnasiet. Studieplanen innehåller även aktiviteter som stärker dig i din personliga utveckling. Det finns fem inriktningar
Läs merReviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad.
Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Dr.nr 2016/642-UAN-666 Språkintroduktion Utbildningens syfte Introduktionsprogrammen regleras i skollag
Läs merRegeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever
Läs merProcessbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion
Sida 1 (5) undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion Processbeskrivningen är ett stöd för att säkerställa likvärdighet och kvalitet i skolans arbete med nyanlända elever. Innehåll: Förutsättningar
Läs merUppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet
Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merYttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram
Örkelljunga kommun för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram efter tillsyn i Örkelljunga Utbildningscentrum, gymnasieskola i Örkelljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10888 Härnösands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i grundskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens
Läs merFler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet
Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Betänkande av Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Stockholm 2017 SOU 2017:54 Sammanfattning Utredningen
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merBeslut för gymnasieutbildning
Dnr 43-2014:8497 Storfors kommun storfors.kommun@storfors.se Beslut för gymnasieutbildning efter tillsyn i Storfors kommun 2(12) Tillsyn i Storfors kommun har genomfört tillsyn av Storfors kommun under
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Läs merPlan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2018/2019
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Fernvall Cecilia Datum 2018-06-01 Diarienummer UBN-2018-3506 Utbildningsnämnden Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2018/2019 Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merYttrande rörande SOU 2017:54, Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan
1 (9) 2017-10-25 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Remiss, diarienummer (U2017/02610/S) Yttrande rörande SOU 2017:54, Fler nyanlända elever
Läs merRiktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se
Läs merGöteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.
Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merFler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet - SOU 2017:54
YTTRANDE Vårt ärendenr: 17/03882 2017-10-13 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet
Läs merSkolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar
Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Upplägg Asylsökande barn äldre än tidigare Faktorer som påverkar elevernas skolgång direkt/indirekt SKL:s arbete med frågor som rör nyanlända elever
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merPlan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun
Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen på Bergska skolan, Finspångs kommun Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt
Läs merYttrande över betänkandet SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet
Skolinspektionen Remissyttrande 2017-10-25 1(10) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskanslite.se Yttrande över betänkandet SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet
Läs merPlan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform
Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merNyanlända elever i fokus
Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun
Beslut Huvudman angeredaandered.goteborg.se Rektor judit.beres.lagerquistaandered.gotebord.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen,
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merOrganisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016
Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016 Cristina Pontis, undervisningsråd Regleringar: lag, förordning, allmänna råd Analys och uppföljning Kartläggning av behov, mål
Läs merBilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Läs merOm nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Läs merNyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se
Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser
Läs merRiktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever
1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige
Läs merNyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas lärande
Nyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas Datum 2018-06-07 Detta är det sista nyhetsbrevet gällande Nyanländas. Det är dags att presentera projektets främsta resultat men också berätta om några
Läs merNyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer
www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition
Läs merUtdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165
Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165 20.4 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Regeringens förslag: För behörighet till ett yrkesprogram ska det krävas godkända betyg i svenska, engelska,
Läs merElever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...
Läs merStudie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Läs merSkolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni 2015. Bengt Weidow
Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni 2015 Bengt Weidow Agenda Elever på programmen Planen för utbildningen Den individuella studieplanen Preparandutbildning Programinriktad individuellt
Läs merSTÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan
STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner
Läs merNyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk
Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan
Läs merEnligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se
Enligt skollagspropositionen 2009/10:165 mats.soderberg@skl.se Introduktionsprogram i gymnasieskolan Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion
Läs merKAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan
KAN-projektet Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan Vänersborg och Trollhättan September 2016 januari 2018 Forskare: Kerstin Von Brömssen, Karin Kittelman
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merSammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever
Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala
Läs mer