BEF-NYTT. Nr mars. BEF det är vi som försätter berg RfSU på studiebesök. Hyllad BEF-ordförande Läs mer på sidorna 42-43

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEF-NYTT. Nr 1 2012 mars. BEF det är vi som försätter berg www.bef.nu. RfSU på studiebesök. Hyllad BEF-ordförande Läs mer på sidorna 42-43"

Transkript

1 BEF-NYTT Nyhetsblad för Bergsprängningsbranschen Nr mars t RfSU på studiebesök Läs mer på sidorna t Hyllad BEF-ordförande Läs mer på sidorna t Bergsprängardagarna - publikens favorit Läs mer på sidorna Ledaren Ständigt nya krav - vem ska betala? BEF det är vi som försätter berg

2 Ledaren Nytt borrsystem för tuffare uppgifter Bergsprängning omgärdas med fler lagar, regler och förordningar än någon annan del av byggsektorn och det med rätta. Misstag, okunnighet och slarv kan få förödande konsekvenser. Ständigt nya krav vem ska betala? Som företagare och därmed ytterst ansvarig gäller det inte bara att känna till regelverket och följa det, man måste också kunna bedöma de ekonomiska konsekvenserna ur ett såväl kort som långsiktigt perspektiv. Detta givetvis för att kunna kalkylera sina anbud rätt och bedöma nödvändiga investeringar. Exempel på nya regler/förordningar senaste åren är: l Krav på hålinmätning av de två första hålraderna vid pall över 10 m. Kräver investering i utrustning och utbildad personal som mäter alternativt att köpa tjänsten. l Nya regler för EX II/III fordon för transport av sprängämnen. Kräver nyinvestering i fordon. l Skärpta Arbetsmiljökrav för borriggar/borroperatörer (borrkort). Kräver nyinvestering i utrustning samt utbildning personal. l Nya regler för förvaring av sprängämnen. Kräver utbyte av samtliga förvaringsskåp/utrymmen Totalinvestering ca 1 miljard SEK. l EU direktivet ang. spårbarhet av sprängämnen Ska vara helt infört Kräver investering i logistik utrustning och mer personal Totalinvestering ca 100 miljoner SEK. Den kanske ser ut som sin föregångare men där upphör likheterna. T-WiZ borrsystem, med dess kombination av T-WiZ MF-stänger och T-WiZ nackadaptrar, ger upp till 30 procent längre livslängd än sin föregångare. Tack vare den höga gängstabiliteten är T-WiZ ett borrsystem för krävande tillämpningar och passar för borrning under jord, i dagbrott eller vid anläggningsplatser. Flertalet av befintliga och nya regler har sitt berättigande och i många fall har BEF varit med och påverkat utformning och kanske till och med drivit den. Men problemet uppstår när vi bergsprängare ska ta betalt för våra nya kostnader. Våra kunder, det kan vara någon av de stora entreprenörerna, små byggare, åkerier eller krossare. Deras gemensamma nämnare är oftast att dom ej kan så mycket om sprängning och framförallt att dom inte vill betala vad det egentligen kostar. Här kan man dock inte bara skylla på beställarna för det är trots allt bergsprängningsentreprenören som går med på uppgörelsen. I vissa fall vet han inte ens om att priset är för lågt då han ej kan bedöma kostnaderna för befintligt och kommande regelverk. Och i vissa fall tänker han inte ens följa det, ibland medvetet men oftast omedvetet då han inte har kontroll på gällande regler och bestämmelser. Vad är då lösningen? Teoretiskt är det enkelt, slutkunden betalar. Bygger vi en väg eller järnväg betalar skattebetalarna. Bygger vi ett hus betalar hyresgästerna etc. I verkligheten är det inte så enkelt men alla involverade parter måste ge bergsprängningsentreprenörerna (och givetvis alla övriga entreprenörer) möjlighet att följa lagar och förordningar kombinerat med en skälig lönsamhet. Sker inte det finns risk för en bransch med sämre arbetsmiljö och ökade antal olyckor således tvärtemot det arbete som drivs i partssammansatta Olyckskommission Bergsprängning. Beställarens ansvar är alltså stort. Roland Netterlind VD BEF 2 3

3 Ekonomi Översynen av Entreprenadindex E84 (där bl.a. BEF deltagit beträffande de bergrelaterade delarna) resulterade i ett nytt Entreprenadindex med bas januari Detta har nu använts under 1 år. Den nya Entreprenadindexserien följer samma indelning som den föregående. Efter översynen har grupperna fått nya kostnadsfördelningar och uppdaterat innehåll. Det har resulterat i att likartade huvudgrupper slagits samman (t.ex. litt 112 och 312 Bergarbeten), men det har även tillkommit nya (t.ex. 117 Arbeten med stålpålar). Nytt Entreprenadindex Nya entreprenadindextal Indextal med basen januari 1984=100 (E84) respektive januari 2011=100 kommer att publiceras parallellt under 2011 med början i detta nummer av Byggindex. I januari 2012 upphör publiceringen av E84:as indextal. Det kommer dock vara möjligt att med hjälp av Indexutfall nyckeltal räkna fram indextal enligt E84:as huvud- och undergrupper eftersom alla grupper har en koppling till båda basmånaderna. OBS i nya entreprenadindex regleras 90% av beloppet. Lär gärna mer om detta på Förändringar för bergarbeten E 84 = (Nya) Entreprenadindex 112 Bergarbeten (Mark) och 312 Bergarbeten (ledning) = 112 Bergarbeten 213 Bergtunnlar = 411 Sprängningsarbeten bergrum och tunnlar Maskiner, reservdelar & service för bergborrning Maskiner: Stefan Persson (norra Sverige). Anders Arvidsson (södra Sverige). Service Södra/Västra Sverige: MP Entreprenadservice Borås AB, Maskingatan 5, Borås, Service övriga Sverige: Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Johan Widigson Borrverktyg: Andreas Bergart (Partille), Tommy Johansson (Järfälla), Viktor Eriksson (Järfälla). Orderdesk/Reservdelar: Sandvik Mining and ConStruCtion Sverige ab, tel mc.sandvik.com/se Som framgår av nedan för oss bergsprängare relevanta index är den årliga kostnadsökningen på årsbasis kring 4,5 % vilket är ökning mot föregående period. Löner har stigit ca 2,5 % men då är löneglidningen ej med. KPI -Konsumentprisindex (totalindex) (helår) 1,9 % 2012 januari - februari 0,9 % (Nya) Entreprenadindex E 84 feb 2011 feb Bergarbeten ( Markarbeten) 2,7 % 411 Sprängningsarbeten (Bergrum och tunnlar) 2,0 % 7011 Dieselolja MK1 (Regleras ej separat ) 8,9% 3014 Arbetarlöner, Anl.avtalet 2,0 % 3015, Väg- och banavtalet 2,0 % 3016, Underjord 2,0 % Tjänstemannalöner 2,0 % För mer information och hjälp ring föreningskontoret. Äldre Index hittar ni på Bergmaterialindex RM/BF, Byggindex Kvartal = Kostnadsslag kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 Bergmaterialindex 100,0 101,5 103,8 106,3 108,4 102,6 95,5 94,2 93,3 93,6 93,9 95,7 96,2 96,7 98,9 RM/BF, Byggindex Kvartal = 100 *) Beräknat 2011 på indextal 2011 med flera 2011 decimaler kvartal kvartal Ny metod för beräkning av räntan (Statsskuldväxlar 90 dagar +2,5 %) fr.o.m. tredje kvartalet kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal Kostnadsslag kvartal 3 kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal 3 4 kvartal 2011 kvartal 4 kvartal kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 kvartal kvartal ,8 106,3 Bergmaterialindex 99,7 101,0 101,2 0,2 108,4 102,6 95,5 94,2 93,3 100,0 93,6 101,5 4,6 93,9 95,7 103,8 96,2 106,3 96,7 108,4 98,9102,6 99,7 95,5 101,0 94,2 101,2 93,3 0,293,6 93,9 4,6 95,7 96,2 96,7 98,9 för beräkning av räntan (Statsskuldväxlar 90 dagar +2,5 %) fr.o.m. tredje kvartalet 2010 *) Beräknat på indextal med flera decimaler Ny metod för beräkning av räntan (Statsskuldväxlar 90 dagar +2,5 %) fr.o.m. tredje kvartalet 2010 Ny metod för beräkning av räntan (Statsskuldväxlar 90 dagar +2,5 %) fr.o.m. tredje kvartalet

4 Ekonomi Ekonomi Byggstartbarometern Byggstartbarometern visar konkreta byggstarter och jämför man gångna 12 månaders perioden med 12 månaders perioden innan har vi i princip amma volym. Jämför man anläggning har man en nedgång på 14% men då ska man veta att jämförelsen sker mot en extrem hög period. Byggstarter januari, februari 2012 totalt ligger något under samma period föregående år men inte direkt oroande och bostäder ligger till och med något över! Källa: Sverige Bygger AB Sverige Bygger Ovanstående material från Sverige Bygger är bara en del av alla tjänster företaget erbjuder. Merparten av prognoserna kan exempelvis även fås på lokalnivå vilket kan underlätta företagens planering och strategi. Vi rekommenderar därför medlemsföretagen att överväga att prenumerera på denna information. Läs mer på 6 7

5 Ekonomi Ekonomi Projekteringsstartbarometern Projekteringsstart barometern är ett viktigt styrinstrument då man kan prognosera mer långsiktigt då projektering starterna indikerar vad som händer framåt. Det finns givetvis dock alltid en risk att en del projekterade objekt flyttas framåt beroende på ekonomi, politik, tillstånd, överklagande etc. Jämför man projekteringsstarter på årsbasis är gångna helårsperiod 28 %högre än förgående ettårsperiod. Även februari är högre än förra året. Risken finns givetvis att flera färdigprojekterade projekt kan läggas i lådan ifall oron på finansmarknaden fortsätter eller försenas av överklagande etc. Källa: Sverige Bygger AB Antalet anställda inom byggindu strin ökade med 11,2 procent under fjärde kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal år 2010, och antalet anställda uppgick till anställda. Den privata sektorn som helhet visade en uppgång, 4,3 procent, jämfört med föregående år. Andelen tillfälligt anställda inom byggindustrin var 6,3 procent vilket var en ökning jämfört med fjärde kvartalet Fler anställda i byggindustrin 8 9

6 Ekonomi Ekonomi Den genomsnittliga timlönen för arbetare i byggsektorn var 160,70 kronor och tjänstemännens genomsnittliga månadslön var kronor under december Detta är en ökning med 3,3 respektive 3,6 procent jämfört med december Byggarbetarna arbetade övertid 1,7 procent av ordinarie arbetstid i december 2011, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med december Källa: SCB December 2010 december 2011: Löneökningen 3,3 % för byggarbetare SNABBA LEVERANSER CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m Slipskivor, -skålar Sprängtråd Skjutkabel Diamantslipstift m. maskin Dammsugarsäckar Borrhålsplugg Skarvborr Borrkronor Helstångsborr S11, S12 Brunnsborr m. tillbehör Skyddskläder Slangar Gruvlampor , Fax Mobil Efter att SCB redovisat statistik för antal påbörjade 10 bostäder för det fjärde kvartalet kan vi konstatera att Redaktör 11 Fredrik Isaksson, Produktionen av nya bostäder minskar: Bilden för riket visar på en tydlig nedgång för bostadsbyggandet och det kraftigaste fallet sker i det marknadsstyrda bostadsbyggandet. Sid 1 Konjunkturförsvagningen bekräftas av NR: Den preliminära redovisningen av nationalräkenskaperna (NR) för fjärde kvartalet 2011 bekräftar bilden av att den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen har stannat av. Sid 3 Produktionen av nya bostäder minskar: Bilden för riket visar på en tydlig nedgång för bostadsbyggandet och det kraftigaste fallet sker i det marknadsstyrda bostadsbyggandet. Sid 1 Konjunkturförsvagningen bekräftas av NR: Den preliminära redovisningen av nationalräkenskaperna (NR) för fjärde kvartalet 2011 bekräftar bilden av att den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen har stannat av. återhämtningen som inleddes under hösten 2009 Sid 3 nu definitivt har avbrutits. Den ekonomiska utvecklingen och prisutvecklingen på bostäder har betydelse för bostadsbyggandet. Trots en stark prisutveckling över en längre period har bostadsbyggandet varit lågt. Under tredje kvartalet 2011 nådde småhuspriserna i riket sin topp, och har sedan dess Den ekonomiska utvecklingen och prisutvecklingen på sjunkit. Genom att studera statistiken över antalet bostäder har betydelse för bostadsbyggandet. Trots en påbörjade lägenheter kan det konstateras att förändringar av igångsättningen sker mycket snabbare än prisför stark prisutveckling över en längre period har bostadsbyggandet varit lågt. Under tredje kvartalet 2011 nådde ändringar på bostäder. småhuspriserna i riket sin topp, och har sedan dess sjunkit. Genom att studera statistiken över antalet påbörjade lägenheter kan det konstateras att förändringar av igångsättningen sker mycket snabbare än prisförändringar Index 1980= på bostäder Riket 800 Index 1980= Stor-Stockholm Stor-Göteborg Riket Stor-Malmö Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Efter att SCB redovisat statistik för antal påbörjade bostäder 2001 för 02 det 03fjärde kvartalet kan 08 vi konstatera att Antalet påbörjade bostäder började minska vid halvårsskiftet 2011 och under fjärde kvartalet påbörjades återhämtningen nybyggnad av som småhus inleddes med under hösten lägenheter 2009 och nu av definitivt flerbostadshus har avbrutits. med lägenheter. * Det innebär en minskning av igångsättningen med 52 procent för Antalet påbörjade bostäder började minska vid halvårsskiftet 2011 och under fjärde kvartalet påbörjades småhusen och 30 procent för flerbostadshusen jämfört med motsvarande period nybyggnad av småhus med lägenheter och av flerbostadshus med lägenheter. * Det innebär en minskning av igångsättningen med 52 procent för småhusen och 30 procent för flerbostadshusen jämfört med Antal motsvarande period Antal Flerbostadshus Småhus Total Flerbostadshus Småhus Total *BI:s uppräkning av SCB:s preliminära statistik För småhusbyggandet har den tidigare avvaktande utvecklingen bytts mot en tydlig nedgång under andra *BI:s uppräkning av SCB:s preliminära statistik halvåret i fjol. För flerbostadshusen började den nega För småhusbyggandet har den tidigare avvaktande Prenumerationer utvecklingen bytts mot en tydlig nedgång under andra eller ring halvåret i fjol. För flerbostadshusen började den nega

7 Ekonomi Ekonomi tiva trenden lite tidigare än för småhusen, dock efter att ha uppvisat en starkt positiv utveckling fram till första kvartalet Senast Sverige hade ett lika brant fall i igångsättningen av lägenheter i flerbostadshus under ett andra halvår var Då var fallet 32 procent i årstakt, andra halvåret 2011 är det 25 procent. Sett enbart till fjärde kvartalet är antalet igångsatta flerbostadsprojekt tillbaka på de nivåer som existerade kring årsskiftet 2009/10. Antalet påbörjade småhus var under fjärde kvartalet på den lägsta nivån sedan Påbörjandet för helåret 2011 är därmed tillbaka på de låga nivåer som Sverige hade under de första åren efter 1990 talskrisen. Småhusbyggandet har därmed inte varit i närheten av att återhämta sig till de nivåer som nåddes mellan De sista två kvartalens tillbakagång beror sannolikt på ett flertal faktorer. Ett skäl skulle kunna vara införandet av bolånetaket, men det är knappast den enda förklaringen. De ekonomiska sambanden är mer komplexa än så. Det som bolånetaket däremot möjligtvis bidragit till är att kreditgivaren blivit mer professionell i bedömningen av vilken kreditnivå som kan ges ett projekt i ett visst område (dvs. att marknadsvärdet på orten spelar en större roll för kreditgivningen än tidigare). Antal Hyresrätt Bostadsrätt Att det skulle vara det mest marknadsstyrda bostadsbyggandet som minskat kraftigast märks knappast då antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus studeras mer i detalj. Hyresrättsbyggandet nådde sin topp under sista kvartalet 2010 och bostadsrätten ett kvartal senare. Det ska dock nämnas att under fjärde kvartalet i fjol påbörjades det åter fler hyresrätter (2 000 lgh) än bostadsrätter (1 500 lgh), vilket är samma mönster som under finanskrisen hösten Totalt sett påbörjades det hyreslägenheter och bostadsrätter under fjolåret. Sedan bostadssubventionerna avskaffades har hyresrättsbyggandet endast varit större än bostadsrättsbyggandet vid ett tillfälle (sett på årsbasis) och det var under krisåret Även om nedgången för bostadsbyggandet är utbredd över hela landet finns vissa regionala variationer. För flerbostadshusen uppvisar de tre storstadsregionerna de tydligaste avmattningstendenserna. Under fjärde kvartalet ökade antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus i övriga riket, vilket gjorde att antalet igångsättningar översteg antalet för Stor Stockholm. Detta är första gången detta sker sedan 2006 (då subventionerna avskaffades). Avseende småhusen är trenden tydlig, i samtliga regioner sjunker småhusbyggandet. Jämförs helåret 2011 med föregående år så minskar småhusbyggandet mest i Stor Göteborg och i övriga riket ( 33 % resp. 29 %). Antal Riket exkl storstadsområden Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö En länsvis fördelning visar att antalet påbörjade bostäder totalt sett under 2011 minskat i drygt hälften av landets 21 län. Avseende lägenheter i flerbostadshus har påbörjandet minskat i endast nio län medan småhusbyggandet har minskat i 17 län. Det senaste halvåret är det ett län där det inte har påbörjats ett enda bostadsbygge. I ytterligare tre län har påbörjandet mer än halverats om jämförelsen görs mot andra halvåret Avslutningsvis kan det konstateras att bostadsbyggandet snabbt vände nedåt under andra halvåret i fjol och påbörjandet blev totalt sett lägre 2011 än Utsikterna för i år ser fortsatt dystra ut, förhoppningsvis kan ett ökat hyresrättsbyggande dämpa fallet framöver Den preliminära redovisningen av nationalräkenskaperna (NR) för fjärde kvartalet 2011 bekräftar bilden av att den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen stannat av. Efter höga tillväxttal under första halvåret bjöd andra halvan av fjolåret på en tydlig inbromsning. Det fjärde kvartalet ökade BNP med 1,1 procent jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. I säsongrensade termer motsvarar det en minskning med 1,1 procent från det tredje kvartalet. För helåret 2011 betyder det att BNP ökade med 3,9 procent jämfört med Procent Mdkr (2010 års pris) Den finansiella oron i omvärlden påverkar inte minst, den för svensk ekonomi så inflytelserika, utrikeshandeln. Exporten gick riktigt trögt medan importen inte bromsade in lika hastigt. Nettoexporten utvecklades därmed negativt för första gången sedan andra kvartalet 2010 och drog ner BNP utvecklingen med 0,4 procentenheter. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,7 procent det fjärde kvartalet. För 2011 som helhet ökade konsumtionen med drygt 2 procent efter den starka inledningen på året. Även konsumtionen i offentligsektor bromsade in det sista kvartalet och utvecklingen 2011 blev i stort sett densamma som året innan, dvs. en uppgång på knappt 2 procent. Lageruppbyggnaden höjde BNP utvecklingen och de fasta bruttoinvesteringarna ökade med 2,2 procent. Investeringarna inom bygg och anläggning samt programvaror bidrog i hög grad till den uppgången. Näringslivets investeringar steg med 4,7 procent medan offentliga myndigheters minskade med 6,6 procent. Även i redovisningen av bygginvesteringarna märks den svaga marknadsutvecklingen för småhusbyggandet tydligt. Investeringar inom nybyggnation av småhus minskade med 16 procent och även ombyggnadsinvesteringarna backade något. Investeringarna i flerbostadshus ökade fortfarande men inbromsningen var tydlig. Sammantaget sjönk bostadsinvesteringarna för första gången på två år ( 0,5 %), vilket betyder att de totala bostadsinvesteringarna sett över helåret 2011 steg med nära 13 procent. Byggandet av lokaler stod emot den svaga ekonomiska utvecklingen och ökade med 14 procent det avslutande kvartalet i fjol. Inom den offentliga sektorn var det dock tydligt att andra halvåret var betydligt svagare än första. För helåret lämnade dock såväl den offentliga som den privata sidan positiva bidrag till en investeringsökning på nära 12 procent. Beträffande anläggningsinvesteringarna kan konstateras att den privata delen stod för en stark avslutning på året. Den exakta orsaken till utfallet ett enskilt kvartal är svårt att redogöra för. Anläggningssidan präglas av att det ofta rör sig om stora projekt och deras olika startdatum får ofta stort genomslag i redovisningen av NR. Den offentliga sidan, som främst handlar om investeringar i transportinfrastrukturen, uppvisar däremot mer entydigt mönstret av ett mycket svagt andra halvår. En uppgång på den privata sidan på nära 19 procent uppvägs av att de offentliga investeringarna minskade med 16 procent. Sammantaget sjönk anläggningsinvesteringarna med 1,2 procent, vilket betyder att utvecklingen för helåret stannade vid en liten minskning. årlig procentuell förändring 2011 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Helår Bostäder 19,1 18,3 15,4 0,5 12,9 Nybyggnad 36,8 34,2 21,9-2,3 21,4 Ombyggnad 6,4 7,1 10,0 1,1 6,2 Lokaler 19,2 11,6 4,3 14,3 11,9 Privat 13,2 5,5 12,1 28,4 14,0 Offentligt 28,9 24,2-4,4 2,5 9,2 Anläggningar 5,3 7,5 3,2 1,2 0,6 Privat -7,3 13,3 0,5 18,8 7,0 Offentligt -3,1 2,0-6,1-15,8-7,2 Totalt 12,4 13,4 7,0 4,0 8,9 Sammanfattningsvis ökade de totala bygginvesteringarna med starka 9 procent förra året. Det är den näst högsta tillväxttakten ett enskilt år sedan 1993, vilket återspeglar att vi är inne i en återhämtningsfas. Denna återhämtning för svensk ekonomi ser nu tyvärr ut att fördröjas och bygginvesteringarna riskerar därmed att snart försättas i tomgångsläge Perspektiv på byggmarknaden 3/2012 3

8 Försäkring Försäkring Sprängarentreprenörer som tecknar kontrakt enligt AB 04 eller ABT 06 har som krav att teckna både en allriskförsäkring och en ansvarsförsäkring för sina åtaganden. Allriskförsäkringen täcker skador till följd av fel på den egna entreprenaden. För en bergsprängare ligger dock den största risken i att skada något utanför entreprenaden. I dessa fall är det ansvarsförsäkringen som ska tas i anspråk. Ansvaret för skador som orsakas beställaren och som faller inom ramen för kontraktet regleras i kapitel 5 i AB/ABT. Skador som entreprenören orsakar tredje man regleras däremot av allmänna skadeståndsrättsliga regler, exempelvis Miljöbalken. Om vi tänker oss att Sprängare AB anlitas av Beställarbolaget AB vid en utbyggnad av Beställarbolaget AB:s lokaler. Man tecknar kontrakt enligt AB 04. En bit bort ligger Grannens hus. På grund av osynliga sprickor i berget går sprängningen inte riktigt som planerat och både Beställarbolagets lokal samt Grannens hus skadas. Vem ansvarar egentligen för vad, och vilka försäkringar bör man som sprängare teckna? Sprängare AB Beställarbolaget AB Mellan Sprängare AB och Beställarbolaget AB finns ett avtalsförhållande och för att Sprängare AB ska bli ansvarig för skadan krävs att företaget varit vårdslös. Sprängare AB ska enligt AB 04 ha ansvarsförsäkring. I försäkringsbolagets åtagande ingår, förutom att betala eventuellt skadestånd till Beställarbolaget AB, även att utreda om skadeståndsskyldighet Ansvar och försäkring inte helt lätt föreligger, det vill säga utreda om Sprängare AB har varit vårdslös. Visar det sig att Sprängare AB inte varit vårdslös är företaget heller inte skyldig att ersätta skadan. Sprängare AB - Grannen Mellan Sprängare AB och Grannen finns inget avtalsförhållande och för miljöskador är det Miljöbalken som blir tillämplig. Här krävs det inte, till skillnad mot ovan, att Sprängare AB har varit vårdslös för att företaget ska bli skadeståndsskyldigt. Även bevisbördan är annorlunda, så kallad omvänd bevisbörda, där Sprängare AB anses skyldig tills motsatsen är bevisad. En bergsprängares ansvarsförsäkring bör vara utvidgad att täcka ansvar enligt Miljöbalken. Dubbelkolla med ditt försäkringsbolag! Beställarbolaget AB (byggherren) - Grannen Som beställare ikläder man sig rollen som byggherre, detta oavsett om beställaren är en juridisk person eller konsument. Byggherren, Beställarbolaget AB, har strikt ansvar för miljöskador i omgivningen vilket regleras av Miljöbalken. Det innebär att byggherren, oavsett eget vållande, är ansvarig för alla skador som sprängarentreprenören orsakar grannar och övriga i omgivningen. Inte heller här finns något avtalsförhållande mellan Beställarbolaget AB och Grannen och Grannen väljer själv om skadeståndsanspråk ska riktas mot Sprängare AB eller Beställarbolaget AB (byggherren). Riktas kravet mot Beställarbolaget AB (byggherren) har de endast möjlighet att skicka det vidare om Sprängare AB varit vårdslös i sin yrkesutövning. Har Sprängare AB följt de föreskrifter som finns och i övrigt agerat professionellt är han inte ansvarig för skadan. Det är viktigt att man som byggherre kontrollerar att man har försäkring för sitt ansvar som byggherre, så kallad byggherrean svarsförsäkring. Ett alternativ för byggherren att skydda sig mot skadeståndskrav är att låta sprängarentreprenören överta byggherreansvaret genom ett skriftligt avtal. Anledningen till att vilja göra detta kan vara att byggherren inte anser sig kunna påverka bergsprängarens verksamhet. Det kan också vara så att byggherren inte har någon möjlighet att själv försäkra sitt byggherreansvar. Detta gäller framför allt om beställaren är konsument och byggherreansvar inte går att teckna via hemförsäkringen. Byggherrens strikta ansvar gentemot tredje man kvarstår dock men ansvaret går att föra vidare till entreprenören utan att vållandeutredning görs. Att skriva över byggherreansvaret på sprängarentreprenören är fullt möjligt och försäkringsbart. Kontakta Brim enligt uppgift nedan om du har frågor om detta BEF:s medlemsförsäkring Som medlem i BEF har du möjlighet att teckna en branschanpassad försäkring som är framtagen för dig som sprängare. Brim AB är försäkringsförmedlare för företag inom byggsektorn och har samarbetat med BEF i sex år. Tillsammans tar vi fram och utvecklar försäkringslösningar. Vi följer gruppens skaderesultat och har en särskild skadeprövningsnämnd som du vid behov kan vända dig till för att få ett ärende prövat. Dessutom jobbar vi ständigt med skadeförebyggande åtgärder för att minska skador i framtiden. För mer information om försäkringen kontakta Monika Sjödin, tel eller mail För mer information om försäkringen kontakta Monika Sjödin, tel eller mail

9 Byggprojektet I BEF-Nytt:s serie Stora Projekt är det dags att presentera en liten doldis i Stockholmstrakten nämligen Mälarbanan som dessutom är i gång så smått till skillnad från mer kända förbifarten. Nu bygger Trafikverket ut järnvägen mellan Tomteboda och Kallhäll i Stockholm. När vi är klara blir det smidigare att ta tåget, fler avgångar att välja på och lättare att komma fram i tid. Kort sagt bygger vi fler spår för en bättre resa. Förseningar och trängsel är i dag vardag för många som åker tåg och pendlar på Mälarbanan järnvägen norr om Mälaren mellan Stockholm och Örebro, via Västerås. I dag bor var fjärde svensk i Mälardalsregionen och allt fler flyttar hit. Behovet av smidiga och miljövänliga resor och transporter är redan stort och ökar hela tiden. Mälarbanan Tomteboda - Kallhäll Det betyder att fjärrtåg och regionaltåg får köa bakom de lokala pendeltågen som stannar vid varje station. Och det leder till att även pendeltågen får köa. Pendeltågen får egna spår Projekt Mälarbanan kommer att bygga ut järnvägen mellan Tomteboda och Kallhäll från två till fyra spår. Pendeltågen får egna spår i mitten och fjärrtåg och andra tåg kan köra om på de yttre spåren. Det gör att fler tåg kan gå, att resenärerna får fler avgångar att välja på och att ankomsttiderna blir Ny station Kallhäll säkrare. Tre nya stationer I projektet ingår att bygga nya, ljusa och trygga pendeltågsstationer i Kallhäll, Barkarby och Sundbyberg, med bra anslutningar till buss och tunnelbana. Vi bygger också nya broar för bilar, cyklar och gående. Hela byggnationen utföres under full tågtrafik. Byggprojektet Etapp 1 Barkarby Kallhäll Förberedande arbeten har startat och vi planerar för en formell byggstart under Innan vi börjar ska regeringen ge slutligt klartecken. Vi bygger i två etapper: Etapp 2 Tomteboda Barkarby Under 2012 fortsätter vi planera och samråda kring sträckorna Tomteboda Huvudsta och Duvbo Barkarby. Det tar ungefär två år. Mälarbanan + Citybanan ger plats åt fler tåg I Tomteboda ansluter Mälarbanan och Citybanan till varandra. I framtiden, när båda banorna är klara, får pendeltågen en ny färdväg i Tomteboda. Pendeltågen från Mälarbanan (Bålstagrenen) och även från Märstagrenen tar då vägen genom Citybanans nya pendeltågstunnel vidare mot centrala Stockholm. Övriga tåg fortsätter på de befintliga spåren mot Stockholms central. På så sätt frigörs plats på de nuvarande spåren genom Stockholm, och antalet tåg genom staden kan då fördubblas Källa: Trafikverket. Totalt innehåller projektet 20 km järnväg med 4 spår och 3 helt nya stationer. För oss bergsprängare är det också glädjande nog närmare 1 miljon kbm att spränga vid Kalhäll. Totalinvestering för projektet är ca 11 miljarder. Fjärrtågen köar bakom pendeltågen På den del av Mälarbanan som leder in mot Stockholm, mellan Kallhäll och Tomteboda, används spåren i dag maximalt. Alla tåg måste samsas på de två spåren på den 20 kilometer långa sträckan. Helt ny station Barkarby samt ny bro över E

10 Arbetsmiljö/Myndigheter Olyckskommission Bergsprängning Vad händer? BEFs initiativ till en branschsammansatt olyckskommission för att stoppa den oroväckande olycksutvecklingen inom bergsprängning togs emot med stor entu siasm. Samtliga aktörer i processen bergsprängning är representerade i gruppen som har följande sammansättning: Åsa Persson Arbetsmiljöverket, Åke Hansson Trafikverket, Joakim Bessfelt Skanska, Rolf Tengnér NCC Con struc tion, Nina Molin PEAB/Swerock, Åsa Källvik ME, Björn Strokirk SBMI, Christer Bergk SEKO, Jörgen Eriksson Byggnads, Roland Netterlind BEF, Emelie Svensson BEF. Representanterna från de stora byggarna representerar också Sveriges byggindustrier. Gruppen har haft sitt andra arbetsmöte och gjorde också en gedigen avrapportering på Bergsprängardagarna (se på annan plats i tidningen). Dessutom förekommer mycket hemarbete. Gruppens första leverans kommer under april i form av checklistor för bergsprängning. Dom finns i två varianter, för upphandling och för byggskedet. Dessa kommer att distribueras genom respektive deltagande organisationer/företag. Deltagande parter i har också förbrunnit sig att använda dessa checklistor som primärt ett instrument för bättre arbetsmiljö och säkerhet men det blir indirekt både bättre teknisk kvalité och sundare konkurrens. Bl.a. pågående projekt kan nämnas säkerhetskrav på maskinell utrustning inom berghantering. Gruppens nästa formella möte är den 21 maj. Checklista Bergsprängning Byggskedet Denna checklista för byggskedet av bergsprängningstjänster har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission Bergsprängning. Huvudskälet har varit att minimera olyckor och tillbud men genom att kräva och följa dessa uppställda krav kommer också såväl den tekniska kvalitén att öka som sund konkurens att stimuleras. Vid upphandlig användes Checklista Bergsprängning Upphandling. Ingående parter (och i förekommande fall deras medlemsföretag) har förbundit sig att följa denna checklista. Olyckskommission Bergsprängning ansvarar för regelbunden uppdatering av checklistorna. För frågor, synpunkter och beställning av checklistor: PS: Alla som har fakta/ synpunkter kring varför olyckor uppstår och hur de ska minimeras eller andra synpunkter inom ämnet kontakta gruppens sekreterare Emelie Svensson, Roland Netterlind Bra med skärpta arbetsmiljökrav vid upphandling Arbetsmiljöverket välkomnar att upphandlingsutredningen slår fast möjligheten att ställa krav på arbetsmiljön i samband med upphandlingar. I sitt remissvar till utredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären, skriver verket också att någon form av juridiskt beställaransvar bör komplettera nuvarande lagstiftning. Betydelsen av ett bra arbetsmiljöarbete ökar i takt med den utvidgade arbetsmarknaden. Det stärker välfärden och är viktig för en god samhällsekonomi, säger generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar. Därför välkomnar vi skrivningarna i den nu aktuella utredningen. Entreprenader i flera led och hård konkurrens vid upphandling har många gånger lett till att säkerheten för de anställda har försvagats. Sverige och Europa behöver trygga och bra arbetsplatser, där människor inte skadas eller slits ut i förtid. Det stärker välfärden och skapar bättre förutsättningar att möta de utmaningar vi idag ställs inför. Arbetsmiljöverket förordar ock så en nationell upphandlingsstatistik, som bland annat innefattar ställda krav på sociala hänsyn. Verket är berett att utreda förutsättningarna att påta sig ansvaret för den statistiken. Källa: Arbetsmiljöverket BEF-Nytts kommentar: En artikel helt i linje med Olyckskommission Bergsprängnings slutsatser och Arbete. Nu tar Orica Mining Services den nya laddtrucken Euromaster i bruk. Det ger marknaden i Sverige tillgång till SSE-systemet för sprängningar ovan jord. Systemets fördelar är både ökad flexibilitet och ännu säkrare kontroll på kvalitetsstyrningen vid sprängning. Orica Sweden AB Tel Gyttorp Fax Nora

11 Arbetsmiljö/Myndigheter Enklare anmäla arbetsskada Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan har nu tagit fram ett gemensamt system för anmälan av arbetsskada och tillbud. Du som arbetsgivare kan anmäla arbetsskador, arbetsolyckor och allvarliga tillbud direkt på Anmälan ska göras i samråd med skyddsombudet. Där fyller du i uppgifterna både Största arbetsskadeökningen 2011 inom personaluthyrningsbranschen till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan och har därmed levt upp till kraven i såväl 2 Arbetsmiljöförordningen som i Socialförsäkringsbalkens 42 kap 10. De anmälda arbetsskadorna från personaluthyrningsföretagen nästintill fördubblades 2011 jämfört med året innan, visar Arbetsmiljöverkets första analys av inrapporterade arbetsskador ifjol. Trots att mindre än en tredjedel av branschens helårsanställda tillhör LO-området, är det denna kategori som står för olyckorna. Flest olyckor har orsakats vid arbete med truckar, handverktyg och maskiner. Nästan hälften av arbetsolyckorna ledde till sjukfrånvaro. Det är viktigt att den här utvecklingen kan pressas tillbaka, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. Inte bara företag som hyr ut arbetskraft har ansvar för att arbetsmiljön är säker. Också de som hyr in arbetstagare har ett arbetsmiljöansvar. Arbetsmiljöverket inledde ifjol en stor tillsynsinsats av bemanningsföretag som också riktar sig till deras kundföretag. Under två år genomförs inspektioner Med våra besök vill vi åstadkomma ett bättre samspel mellan in- och uthyrningsföretag och på sikt minska arbetsskadorna, säger Mikael Sjöberg. Liten ökning sett över alla branscher Totalt sett har det skett en liten ökning av samtliga anmälda skador - även i relation till antalet sysselsatta. Det är framför allt så kallade nollolyckor som ökar, det vill säga olyckor som inte lett till sjukfrånvaro. Från de traditionellt skadedrabbade branscherna tillverkning, bygg och transport rapporteras en liten ökning av olyckor med frånvaro medan de anmälda arbetssjukdomarna ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Omvänt förhållande gäller branscherna vård och omsorg samt sociala tjänsterna, där olyckorna med frånvaro gått ned något medan arbetssjukdomarna ökat. Även offentlig förvaltning och försvar visar på en uppgång. De arbetsskador som inrapporteras indelas i fyra kategorier: Arbetsolyckor med frånvaro, nollolyckor, arbetssjukdomar samt färdolyckor (till och från arbetet). I den offentliga statistiken över arbetsskador 2011, som publiceras i slutet av maj, finns även uppgift om kortare frånvaro, 1-3 dagar, frånvaro upp till två veckor samt därutöver. I den rapporten finns även anmälningar nedbrutna på ålder samt flera detaljerade uppgifter om orsak till olyckan/arbetssjukdomen. Källa: Arbetsmiljöverket Arbetsmiljö/Myndigheter Repeteras med bakgrund av ovanstående. För att höja säkerheten på våra arbetsplatser är det nödvändigt att förutom faktiska olyckor även incidenter inrapporteras. Hör av er till BEF som sedan kan dra slutsatser som alla har nytta av. Gäller det material exempelvis sprängmedel som ej fungerat tillfredställande kontakta även leverantören. Arbetsmiljöverket skall alltid kontaktas vid arbetsmiljörelaterade olyckor eller incidenter som medfört eller kunnat medföra personskador eller dödsfall, detta är reglerat i Arbetsmiljölagen, sk 2 rapporter. Rapportera in olyckor/tillbud Rapporteringen sker genom att man snarast kontaktar närmaste distriktskontor (se per telefon, mail eller fax. Arbetsgivare har skyldighet att till Arbetsmiljöverket skyndsamt anmäla olyckor som orsakat dödsfall eller svårare personskada och tillbud som inneburit fara för liv eller hälsa. Det regleras i arbetsmiljöförordningen. Syftet med detta är, att verket ska få kännedom om olyckor eller tillbud för att vid behov snabbt ta sig till arbetsstället för att utreda händelsen eller genomföra en inspektion. På varje arbetsställe ska det finnas en rutin för anmälningar av dessa händelser. Inom ramen för arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete ingår att kontinuerligt dokumentera och åtgärda brister. Ökningen av antalet anmälningar behöver inte vara en faktisk ökning av olycksfall i arbetet, utan kan också bero på en ökad benägenhet att anmäla. Arbetsmiljöverket har under senare år i riktade insatser ställt krav på arbetsgivare att anmäla olyckor och tillbud. Den nya möjligheten att anmäla via webben kan sannolikt också förklara del av ökningen. Ansvar vid inhyrd arbetskraft Den som hyr in arbetskraft är också skyldig att undersöka arbetsförhållandena, bedöma riskerna för arbetsskador samt vidta åtgärder och ge instruktioner. Den som hyr ut arbetskraft bör vara uppmärksam på den anställdes totala fysiska och psykiska belastning när han eller hon hyrs ut till olika ställen. Den arbetsgivare som hyr ut arbetskraft har kvar sitt ansvar för de anställda och är skyldig att genomföra långsiktiga arbetsmiljöåtgärder exempelvis i fråga om utbildning och rehabilitering. Detsamma gäller också vid distansarbete, till exempel när arbetstagaren utför arbete i sitt eget hem. Källa: AV 20 21

12 Arbetsmiljö/Myndigheter Spårbarhetsdirektivet - vad händer? Godkänd förvaring av explosiva varor. Våra skåp, dörrar och valv är godkända enligt EN i klass Grade III (3). Certifierade av SBSC. Grade III 1500SP Grade III 1700SP Rymmer en europapall Modulvalv Grade III Huvudkontor Försäljningskontor Robur Safe AB Haninge Företagshotell Lundbyvägen 8 Handenterminalen SLÖINGE HANDEN Tel: Tel: Beställ nu för säker leverans innan årsskiftet Fax: Fax: Föreskrifterna MSBFS 2010:3 införlivade ett EU-direktiv, 2008/43/ EG. Syftet var att alla explosiva varor för civilt bruk ska kunna spåras från tillverkningen/importen till användningen, när som helst och var som helst i hela kedjan. Redan under remissrundan på hösten 2009 rörande dess föreskrifter markerade BEF kraftfullt både genom formell remiss och informella möten branschens negativa syn främst ur praktisk hanteringssynpunkt på bestämmelserna. BEFs förslag var spårbarhet på kartongnivå och det höll nästan på at gå igenom men föll på någon nitisk MSB-jurist. Däremot lyckades branschen övertyga EU om att tidsramen 2012 var orealistisk och införande av bestämmelserna flyttades för tillverkarna till 2013 och användarna till Vad innebär direktivet för bergsprängarna? Det reviderade direktivet heter 2012/4/EU. Detta innebär att även MSB skrivit om sina föreskrifter om identitetsmärkning och registrering av explosiva varor för civilt bruk men sakinnehållet har inte förändrats förutom datum. Mycket förenklat kan man säga att det som krävs av en bergsprängare är att föra register över när (dvs. datum) explosiva varor mottagits och när (datum) de (varje identitetsmärkt vara) förbrukats. Registrerad händelse ska dessutom förvaras 10 år samt vara tillgänglig dygnet runt för myndighet. Problematiken blir således rent praktiskt att skanna tillbaka det som blev över på berget vid dagens arbete. I BEFs värld borde det räcka att man skannat in mottagna explosiva varor och därmed blivit ansvariga för dom. Möte med leverantörerna Men nu gäller det att inte tappa fart, snart är det 2015 och ännu tidigare 2013 (tillverkare). BEF kallade således samtliga leverantörer till ett informellt möte den 13 mars. Där vi framförde våra synpunkter som i korthet går ut på att vid utformning av märknings- och avläsningssystem måste stor hänsyn tas till hur verkligheten ser ut för en bergsprängare. Dvs. Regn, snö, mörkt, kallt, blåsigt etc. Systemen får inte heller låsa fast sprängaren till leverantören utan leverantörerna ska i första hand konkurrera med sina produkter, service och pris. Detta innebär således att tillverkare/leverantörer måste ha samma uppbyggnad på märkningssystemet. Vi har också framfört våra synpunkter direkt till sprängmedelsleverantörernas Europeiska organisation Feem. Svaret vi fått i dessa kontakter är att ambitionen är gemensamt märkningssystem. 23 Flera företag på gång Angående avläsning och lageradministration är det redan flera företag utanför sprängmedelsleverantörerna som redan är på tå vilket är positivt. Här ser vi också en direkt koppling till BEF-Appen. Generellt är BEF optimistiska och tror ifall alla aktörer tar sitt ansvar kan detta bli något som på sikt förenklar vardagen för oss sprängare då skanningssystem med ex RFID teknik utvecklats specifikt för detta ändamål. Men då får vi inte glömma att detta kommer att kosta pengar så pris måste höjas, denna typ av kostnader ska i en marknadsekonomi alltid betalas av slutkund. Roland Netterlind Maskiner & Reservdelar! Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna och hydrauliska bergborrmaskiner. I vårt sortiment har vi också gruvlampor, tändapparater, reservdelar, borr med mera till dig som jobbar inom gruv-, bygg- och stenindustrin. Vi utför även reparationer på Era maskiner. Saxdalsvägen 2, Blötberget, Ludvika Tel kontor , Tel lager Fax Mobil , E post

13 Arbetsmiljö/Myndigheter Den nya explosivlagen om brandfarliga och explosiva varor 2010:1011 och föreskriften om förvaring av explosiva varor MSBFS 2010:5 har i praktiken visat sig skapa stor problematik. För att reda ut vad det är som verkligen gäller och för att ta reda på om syftet verkligen uppnås med hur lagen är formulerad idag skrev BEF i november 2011 både till MSB och till Försvarsdepartementet och framförde sina åsikter. I BEFs brev riktades främst kritik till hur lagen gällande förvärvs- och överföringstillstånden är formulerad, då den innebär att dessa tillstånd måste sökas i varje kommun. Vi frågade oss om syftet med lagstiftningen verkligen kunde nås och beskrev konsekvenserna av dagens formulering innebär i praktiken. Dessutom ifrågasattes hur bedömningen av förrådsbyggnationerna kunde skilja sig åt mellan kommunerna (se BEF-Nytt Nr Tillståndshanteringen och förrådsutformningen vilken soppa). BEF har nu fått svar från MSB där de försökt besvara våra frågor och förklara varför situationen ser ut som den gör. Tillstånd gällande förvaring När det gäller reglerna kring förvaring av sprängämne och sprängkapslar så är lagen tydlig vad som gäller. Utgångspunkten är att sprängkapslar och sprängämnen ska förvaras i skilda förråd. Förvaring kan ske tillsammans om åtgärder vidtas för att säkerhetsställa att en detonation inte kan överföras mellan kapslar och sprängämne. Föreskrifterna innehåller inga fastställda lösningar Frågor om tillstånd gällande förvaring, förvärv och överföring på separation av utrymmen i förråd utan det är den som hanterar som i varje enskilt fall ska kunna visa för tillståndsmyndigheten att separationen är tillräcklig. BEFs kommentar till detta är att vi tyvärr nog kommer fortsätta se olika bedömningar några år framöver då det är 290 kommuner, alla med olika kunskapsbakgrund som ska tolka lagen. Därför kommer det bli olika bedömningar innan lagen satt sig ordentligt. BEF kommer att skicka ett brev till kommunerna där vi påtalar vikten av kompetens samt att lagen tolkas lika. För vi håller med MSB om att det är tydligt vad som gäller. Tillstånd till hantering och överföring Vad gäller frågorna om tillstånd till hantering och överföring kommer vi fortsätta med dialogen med MSB, men utifrån deras svar att döma är vi försiktigt optimistiska och de jobbar med ärendet. MSB är medvetna om att reglerna inte uppfattats och tillämpats på rätt sätt och att konsekvenserna av att kommunerna skulle vara tillståndsmyndighet inte uppmärksammats på rätt sätt och att reglerna i sin nuvarande utformning innebär problem för de företag som genomför sprängarbeten i många olika kommuner. Därför utreder de nu som första åtgärd i vilken mån myndigheten får besluta om undantag från skyldigheten att ha tillstånd för användning av explosiva varor och om det är praktiskt möjligt att utforma ett sådant undantag utan att det får orimliga konsekvenser för säkerheten. De utreder även i vilken mån EU-rätten tillåter Sverige endast pröva överföring till ett förråd utan att särskilt pröva den följande överföringen till sprängplatsen. BEF bevakar noga fortsättningen. Emelie Svensson Arbetsmiljö/Myndigheter Tester av mellanväggar i sprängmedelsförråd BEF har tillsammans med Värnamo Sprängtjänst genomfört tester av olika material som skulle kunna fungera som mellanväggar i sprängmedelsförråd för att separera sprängämnet från sprängkapslarna. Nu har MSBs yttrande kommit, där Värnamos Sprängtjänst mellanväggar godkändes. BEF kommer nu offentliggöra provningar na och resultatet så fler kan använda det som underlag i sina ansökningar. Enligt MSBs föreskrifter (MS BFS 2010:5) får inte sprängämnen och sprängkapslar förvaras tillsammans om den totala nettovikten överskrider 60 kg. Syftet är att förhindra vådainitiering av de känsliga men svaga sprängkapslarna fortplantas till det okänsliga men sprängkraftiga sprängämnet. På så sätt minskar konsekvenserna vid en eventuell olycka. MSB har gjort bedömningen att samma syfte kan uppnås även om sprängämnen och sprängkapslar förvaras i samma förråd men åtskilda från varandra genom en skiljevägg som är konstruerad så att väggen förhindrar sammanblandning av sprängkapslarna med sprängämnen och fortplantning av en eventuell detonation i sprängkapslarna till sprängämnen. Den som vill bygga en sådan lösning ska kunna visa att väggen uppfyller dessa krav. Sprängtester filmades Ett sätt att visa skiljeväggens lämplighet är att genomföra sprängtest med en givarladdning på ena sidan av väggen och en mottagarladdning på andra sidan, varvid givarladdningen initieras och detonationens överföring till mottagarladdningen undersöks. Under december 2011 har BEF tillsammans med Värnamo Sprängtjänst, efter dialog med MSB genomfört sådana tester. Tre olika material (lecablock, gipsskivor och stålplåt) provsköts med varierande konstruktioner. Alla tester filmades MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare. och finns att tillgå vid förfrågan hos BEF. Resultat gällande Värnamo Sprängtjänst I Värnamo Sprängtjänst fall utifrån deras konstruktion och förutsättningar där sprängämnen och sprängkapslar förvaras i skilda utrymmen i förrådet separerade med skiljeväggen och egna dörrar godkändes en skiljevägg av 250 mm tjock Lecablock (190x250x590 mm) eller av dubbel gipsskiva med 95 mm mellanrum. Detta godkännande gäller endast för detta förråd då varje ansökan är unik då förutsättningarna varierar. Däremot kan man hänvisa till BEFs provsprängningar som rimligtvis underlättar processen i övriga ansökningar i liknande förhållanden. Detta är bara ett av alla sätt som man kan uppfylla MSBs krav, det är helt enkelt upp till den som ansöker att bevisa att konstruktionen uppfyller kraven. Emelie Svensson MAXAM Sverige AB Tel

14 Julia Flodkvist, marknadskommunikationschef Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Teknik Atlas Copco FlexiROC T15 R nu ännu mer flexibel! Den minsta radiostyrda borriggen i Atlas Copcos sortiment har nu blivit en av de mest mångsidiga, tack vare ett nytt system som möjliggör borrning i flera vinklar. Tillämpningsområdet för Atlas Copcos borrigg FlexiROC T15 R, som används vid en mängd olika småskaliga borrningsarbeten, har nu utvidgats på ett betydande sätt. Anledningen till detta är ett helt nytt bomkoncept som gör det möjligt för riggen att växla från nedåtriktad till uppåtriktad borrning med en enkel åtgärd. Den här funktionen på FlexiROC T15 R är oerhört lätt att använda. Allt operatören behöver göra är att lägga matarbalken i transportläge, ta bort en låsbult, skjuta runt matarbalken till önskad position, sätta tillbaka låsbulten och börja borra igen. Den här proceduren som kallas ompinning tar bara några minuter och möjliggör att riggen används med åtta olika konfigurationer, t.ex. liggarborrning ur olika vinklar, uppåtriktad eller nedåtriktad borrning. Växlingen är säker att utföra eftersom matarbalken är i viloläget när ompinningen utförs. FlexiROC T15 R är nu en ännu mer värdefull del av maskinparken, säger Stefan Svensson, Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Tack vare det stora, vertikala täckningsområdet på 18 kvadratmeter kan den övergå från att borra vertikala hål till horisontell liggarborrning och därefter till uppåtriktad borrning för exempelvis bergförstärkning, allt med samma uppsättning. Riggen är även mycket ekonomisk att använda tack vare dieselmotorn Cummins B3.3 (naturligt insug) med högt vridmoment. Under tester i Sverige med 47 % borrningstid vid borrning av 45 mm hål i hård granit var den registrerade bränsleförbrukningen mindre än 5,7 liter per timme. Teknik BEF:s partner Cesium AB, som sedan tidigare har levererat högsäkerhetsvalv för bl.a. förvaring av explosiva ämnen till bergsprängare runt om i landet, utvecklar sina koncept ytterligare för att kunna erbjuda ett mer komplett program av sina valv och byggnader. Tidigare har Cesium mestadels haft valv i säkerhetsklasser från Grade 6 och uppåt vilket är en högre säkerhetsklass än vad som normalt krävs för förvaring av explosiva ämnen. Behovet av större byggnader som medger snabb etablering på arbetsplatserna och samtidigt en möjlighet till att kunna montera ned förrådet efter utfört arbete för förflyttning till nya arbetsplatser har inspirerat Cesium till att ta fram ett helt nytt koncept. Cesium har idag ett koncept med betongväggar som är upp och ner monteringsbara som tillsammans med sin tidigare godkända högsäkerhetsdörr kan levereras från grade 3 och uppåt enligt EN Cesium använder en Cesium AB utvecklar vidare speciell höghållfast betong till sina väggar som man låtit prova hos SP. Utvecklingen har drivits av att man ville få fram ett koncept som skulle vara gångbart för skydd mot beskjutning och därför kan man också leverera sina betongväggar skottsäkra i den absolut högsta klassen vilket medför att väggarna t.o.m. klarar NATO.s AP ammunition. Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden ansvarar för försäljning och service av Atlas Copcos gruv- bergbrytningsutrustningar i Sverige och Danmark. Läs mer på vår hemsida Arbetet med BEF-appen fortskrider Responsen på BEFs tankar om att göra en bergsprängningsapp har varit positiv. Det har vart många interna och externa möten för att försöka skapa oss en bild av vart det största behovet ligger. Vi hoppas inom en snar framtid mer konkret kunna presentera vårt koncept, så håll till godo! 26 27

15 Juridik och försäkringar Juridik och försäkringar I skakiga tider är det ofta så att man disponerar sina bolags förmögenheter på olika sätt för att helheten ska fungera eller rent av att få bolag att överleva. Problemet är att om man gör fel blir det den enskilda individen som får betala tillbaka till det bolag som kapitalet hämtade ur. Den risken uppstår främst om bolaget går i konkurs eller säljs till annan och tidigare beslut nagelfars. I dessa sammanhang läker tiden inte gamla sår. Aktiebolag är väl den vanligaste formen för drift av verksamhet som inte enbart avser den enskilde utövaren. Givetvis är syftet med verksamheten som man bedriver att tjäna pengar och aktiebolagslagen förutsätter också att man har det syftet. Orsaken till att vinstsyftet är en av aktiebolagslagens grundbultar är att skydda aktieägarna från att företagsledning eller en majoritet av aktieägarna använder bolagskapitalet för ändamål som inte gagnar samtliga ägare ekonomiskt. Dessutom och kopplat till vinstsyftet finns tanken att bolagets aktiekapital ska behållas intakt som skydd för bolagets fordringsägare. Runt dessa huvudprinciper ställer aktiebolagslagen upp ett flertal regler och sanktioner om man bryter mot dessa. Var går gränsen för vad man får göra med aktiebolagets kapital? Värdeöverföring - grundläggande begrepp De regler som aktiebolagslagen föreskriver kan grovt delas upp i regler om likabehandling av aktieägare och de regler som är till för att skydda fordringsägarna. Ett grundläggande begrepp i aktiebolagslagen är begreppet värdeöverföring. Utöver uttag i form av utdelning avser begreppet även samtliga affärshändelser som innebär att bolagsförmögenheten minskar och som inte är affärsmässiga. Med detta menas att det inte går att malla in affärshändelsen i något som är tänkt att generera vinst i bolaget. Givetvis får bolaget göra dåliga affärer, men det är syftet med affärshändelsen som avgör. Minskar aktiebolagets förmögenhet, direkt eller indirekt, på grund av att bolaget vidtar någon åtgärd som inte motsvaras av bolagets affärsintressen, t.ex. att bolaget säljer en inventarie till ägaren för ett underpris, att bolaget köper en aktieägares bil till ett överpris eller betalar lön för arbete som inte utförts, är det alltså en värdeöverföring från bolaget. Regler De regler som berör en värdeöverföring och konsekvenserna av en värdeöverföring beror på om det är en fråga om likabehandling av aktieägarna eller en fråga om att behålla aktiekapitalet intakt. Aktieägarna kan, om de är överens, besluta om värdeöverföring på egentligen vilket sätt de vill så länge det överförda värdet ryms inom ramen för det fastställda fria egna kapitalet. Det blir då fråga om en lovlig värdeöverföring. Är man nu fler delägare förutsätter en värdeöverföring på annat sätt än den regelmässiga utdelningen, att man är överens om detta. Är nu alla inte överens måste man hålla sig till aktiebolagens regler för att undvika påföljder. I det sammanhanget är det faktiskt så att delägarna kan ha bolagsstämma på det sätt de vill om de är överens, d.v.s. det är inte nödvändigt med formenliga kallelser och fysiska möten utan har samtliga aktieägare bestämt en sak är själva beslutet ett bolagsstämmobeslut oberoende av form. Konsekvensen av att alla aktieägare inte samtyckt till en värdeöverföring som skett på ett annat sätt än de som aktiebolagslagen erkänner t.ex. utdelning är att värdeöverföringen blir ogiltig. Olovlig värdeöverföring Aktiebolagslagens skydd för det egna kapitalet är dock mer formenligt och där disponerar inte aktieägarna över frågan. Bolaget får inte genomföra en värdeöverföring som innebär att det kommer saknas täckning för det bundna kapitalet aktiekapitalet. En sådan värdeöverföring är alltid olovlig. Det betyder att bolagets bokförda tillgångar ska lägst uppgå till de bokförda skulderna, avsättningar och aktiekapitalet. Av det kan man konstatera att genomför man en värdeöverföring genom uttag av inventarier, är det bokfört värde på en inventarie som används vid beräkningen av om aktiekapitalet är täckt, oberoende av dess marknadsvärde. Men detta synsätt gäller i förhållande till bolagets fordringsägare men inte när det gäller likabehandling mellan delägarna. I tillägg till beloppsspärren som diskuterats ovan spelar även försiktighetsreglen in. Enligt försiktighetsregeln får man inte dela ut större belopp oavsett om det ryms inom disponibla vinstmedel än att det finns kvar tillräckligt med medel för att svara upp mot de risker bolaget verksamhet innebär och behovet av en kapitalbuffert. Om man bryter mot reglerna Om man nu bryter mot reglerna om värdeöverföring anger aktiebolagslagen att den som mottog värdet ska betala tillbaka detsamma till bolaget. Detta gäller alltid om kapitalspärren och försiktighetsregeln har åsidosatts, men även om värdeöverföringen ryms inom disponibla vinstmedel men den inte har beslutats i enlighet med aktiebolagens regler och aktieägarna inte var överens om saken. När det gäller skyddet för fordringsägare genom kapitalspärr och försiktighetsregel behöver man bara betala tillbaka det värde som inte motsvarades av disponibla vinstmedel. Är det en fråga om värdeöverföring där aktieägarna inte var överens, och beslutet inte fattats i enlighet med aktiebolagens regler, ska hela värdeöverföringen betalas tillbaka eftersom värdeöverföringen inte beslutat om på ett giltigt sätt. Kan den som mottog värdet inte betala tillbaka till bolaget är den eller de som medverkade till det felaktiga beslutet skyldiga att täcka bristen. Eftersom en värdeöverföring avser alla sorters minskningar av bolagets förmögenhet kan värdeöverföring anses ha skett även om det inte är en aktieägare som tagit emot värdet. Man kan tänka sig att bolaget säljer en fastighet alltför billigt till ägarens syster. Den som tar emot ett värde från bolaget skyddas däremot av en godtrosregel. Fanns det ingen anledning för mottagaren att förstå, att bolaget delvis gav bort värden och att detta innebar att det inte längre fanns täckning aktiekapitalet, behöver inte mottagaren betala tillbaka. Det kan t.ex. röra sig om en passiv aktieägare som fått en utdelning baserad på en felaktig balansräkning utan att det fanns anledning för aktieägaren att inse detta. Däremot kommer de som medverkat till värdeöverföringsbeslutet att vara solidarisk ansvariga för att täcka bristen. Typiskt sett de som har upprättat den felaktiga balansräkningen eller den som verkställt beslutet. Med risk för att vara övertydlig kan man utgå från att en ägare som arbetar aktivt i bolaget aldrig kan anses vara i god tro i detta sammanhang. Säkerhet och lån En närbesläktad fråga med den direkta värdeöverföringen är de situationer då aktiebolaget ställer säkerheter som borgen eller andra åtaganden, t.ex. fullgörandegarantier för någon annan eller lämnar ett lån till andra bolag som ett moderbolag eller ägarens andra bolag. För säkerheter och lån gäller samma princip som för den direkta värdeöverföringen, lämnas lånet eller ställs säkerheten inom ramen för en normal affärsverksamhet är det inte fråga om värdeöverföring och aktiebolagens skyddsregler spelar inte in. Men är det en värdeöverföring, som då en aktieägare låter sitt fastighetsförvaltande bolag pantsätta en fastighet för aktieägarens entreprenadbolags bankskulder eller då dotterbolaget lånar ut pengar till ett passivt moderbolag, kan det röra sig om värdeöverföring. För att konstatera om ett lån är en olovlig värdeöverföring eller inte (alltså med bortseende från likabehandlingsprincipen mellan aktieägarna) måste man bedöma låntagarens betalningsförmåga när lånet gavs. Fanns det ingen anledning att tro att låntagaren, t.ex. moderbolaget, kommer kunna betala tillbaka måste lånet i dess helhet rymmas inom dotterbolagets fria egna kapital för att vara giltigt. Överskjutande medel ska återbäras med bristtäckningsansvar för den som medverkat till lånet, normalt ägaren av bolaget. Gäller det en säkerhet måste man på motsvarande sätt bedöma vilken betalningsförmåga som finns hos den som bolaget har ställt säkerhet för, och jämföra med det säkerhetsställande bolagets fria kapital. Den lilla skillnaden är att vid säkerhetsställande blir det inte fråga om återbäring, utan att säkerheten blir ogiltig, vilket kan ge stora konsekvenser. I vissa situationer kan det vara vanskligt att bedöma om det sätt man använder bolagets kapital på är korrekt eller inte. Risken om man gör fel är att den som medverkade till åtgärden kan tvingas att täcka upp för den som mottog värdet, om pengar saknas när återbetalning begärs. Vad man kanske inte känner till är att det normalt inte finns några efterkommande händelser som läker ett felaktigt beslut, utan risken att behöva täcka upp för en brist finns alltid kvar. Joakim Sundqvist Advokat Foyen Advokatfirma 28 29

16 Hänt Rådet med namn som väcker uppmärksamhet Undertecknad ringer till en entreprenör på Citybanan och säger, hej jag ringer från RfSU och vi skulle vilja komma och se hur ni hanterar skydd och säkerhet på Ert bygge. Va sa Du att det hette och hur menar Du..? RfSU ja det vill säga Rådet för Sprängteknisk Utbildning. Vi som bl.a. ansvarar för spräng och borrkort Ja, ja då ordnar vi det. Kort RfSU historik: Rådet bildades i samband med att Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade sitt Meddelande 1976:1 vari kraven på och utformningen av ett Sprängkort uppställdes. Sprängkortet skulle vara ett dokument som visade att innehavaren hade såväl teoretisk utbildning som praktisk erfarenhet av sprängning. Det var i början Arbetarskyddsstyrelsen som godkände de personer som var utfärdare av Sprängkorten. Rådet bestod inledningsvis av representanter från Arbetarskyddsstyrelsen, Byggförbundet, Vattenfall, Gruvhälsan och Nitro Nobel. Rådets första stora uppgift var att utarbeta läroplans-förslag för den sprängtekniska utbildning som krävdes för Sprängarbasar och Arbetsledare och som utgjorde grunden för de läroplaner som sedan utfärdades av Skolöverstyrelsen Rådet var även delaktigt i utformningen av de skriftliga prov som användes på utbild ningarna. I samband med att Arbetarskyddsstyrelsens nya föreskrifter om Sprängarbete AFS 1986:14 trädde i kraft övergick huvudmannaskapet för Sprängkortet från Arbetarskyddsstyrelsen till Rådet där Byggentreprenörerna tog över det administrativa ansvaret. Från och med 1986 ingår även en representant från Polisen i Rådet. Det kan antingen vara från Rikspolisstyrelsen eller en polismyndighet utformades den första formella Handlingsplanen och Arbetsordningen för Rådet där det fastslogs att Rådet skulle arbeta med att säkerställa befintliga utbildningars kvalité, bedöma läroplaner, godkänna sprängkortsutfärdare och administrera sprängkortsformulär genomfördes även det första Seminariet för sprängkortsutfärdare till vilket landets samtliga utfärdare inbjöds för att få information om såväl bestämmelser som produktnyheter och även rent praktiska frågor kring utbildningarna. Detta Seminarium har därefter genomförts vart annat år. Nutid: 2008 beslöts att rådet också skulle ansvara för ett borrkort med tanke på den starka kopplingen mellan borrning och laddning såväl tekniskt som säkerhetsmässigt. Rådet har därvid ur praktisk synpunkt uppdelats i en Sprängsession och en Borrsession övertog BEF (Bergsprängnings Entreprenörernas Förening) det administrativa ansvaret får rådet. Nuvarande medlemmar är i sprängsessionen Arbetsmiljöverket, BEF, MSB, Polisen, GRAM KO och de utbildare som finns inom sprängteknik. Medlemmar i borrsessionen är Arbetsmiljöverket, BEF, GRAMKO och de utbildare som finns inom borrteknik. Rådets huvuduppgifter : - Ansvara för utformning (innehåll och kursplan) av sprängkort och borrkort - Ansvara för godkännande av utfärdare av borr och sprängkort. - Generellt bevaka och utveckla säkerheten inom bergsprängningsbranschen, gäller både anläggnings och gruvindustrin. Roland Netterlind Fv till höger Ulf Jonsson Bergteamet, Shulin Nie MSB, Thomas Daugaard ORICA, Peter Palo Boliden, Roland Netterlind BEF, Stefan Persson Sandvik, Emelie Svensson BEF, Åsa Persson Arbetsmiljöverket, Patrik Jansson Polisen, Michael Hermansson Bergutbildarna, Stefan Backefalk LKAB. Support du kan lita på Stolt tradition sedan 1943 Sandvik Security+ Tuffa maskiner på tuffa uppdrag. Security+ garantipaket ger det bästa skyddet för din borrigg mot oväntade och kostsamma reparationer. Med Security+ får du skydd bortom standardvarianten med ett års garanti, upp till 3 år eller till 5000/7000 motortimmar, beroende på vilket som först Sandvik Mining and ConStruCtion Sverige ab, tel mc.sandvik.com/se Med precision och balans leder vi dig genom hela byggprocessen Analys & Kontroll Riskanalys Vibrationer Ljud Besiktning Skadehantering Geo-/miljöteknik Berg och sprängteknik inträffar. Utöver det görs inspektioner vid 2500, 4500 och 6500 motortimmar. Garantipaketet finns i fem nivåer - välj det som passar dig bäst. Med Security+ och professionell service garanteras ökad produktivitet - och inte minst ett höjt andrahandsvärde på din maskin. MÄT & GIS Relationsinmätning Byggutsättning Precisionsavvägning Volymberäkningar Förvaltning Distribution GIS/CAD/WEB Systemintegration Stolt tradition sedan

17 Hänt Hänt En del i rådets uppgift är givetvis att hålla sig uppdaterad av ny teknik och dess koppling till arbetsmiljö. Därför ingick ett heldags besök på olika etapper av det pågående bygget för Citybanan i Stockholm. Gruppen samlades i Pihl & Søns lokaler på Söder Mälarstrand. Där gavs en genomgång av Pihls del i den entreprenad som innehas av ett konsortium bestående av Pihl och Züblin med namn JV Söderströmstunneln HB. Pihl bygger sänktunneln i Söderström med anslutande delar på Södermalm och Riddarholmen. Projektledare Thomas Lindberg satte oss in i bakgrunden till projektet och förutsättningarna för entreprenaden. Han förberedde oss för vad vi skulle titta särskilt noga på RfSU studerar Citybanan Projektledare Thomas Lindberg går igenom förutsättningarna för dagens studiebesök (och bjuder på morgonfika ) under besöket på Riddarholmen och det efterföljande besöket i Södermalmstunneln. Miljöansvarige Lars Hellström berättade om Gropen Efter genomgången tågade sällskapet över Centralbron i den friska vinterluften för att ta en titt på anslutningen mellan den blivande sänktunneln under Söderström och landdelen på Riddarholmen. Vid promenaden kunde vi från bron se de två så gott som färdiga tunnelelementen som nu används som välbehövlig upplagsyta. Gjutningsarbeten på det tredje elementet genomförs vid kaj på Söder Mälarstrand. Schaktgropen utgjorde en imponerande syn med sitt djup på drygt 24 meter. Ytan på 35 x 60 meter har först vallats in med stålspont och därefter fyllts med grus. Därefter har man kunnat borra ner de sekantpålar som utgör en tät barrikad mot Mälaren. Så har man schaktat, sprängt och linsågat sig osedvanligt höga miljökrav på Citybanan, samt utrustade oss med sedvanlig skyddsutrustning inför besöket på fältet. Sjoerd Spijkerman, ciceron under fältbesöken Längre in i tunneln informerades vi om de tekniskt utmanande passager som Züblin har att brottas med på deras 600 meter långa del av entreprenaden. Av sex kritiska partier koncentrerade vi oss på två under vårt besök. Den första har beteckningen SS1 och här passerar spårtunneln med 60 cm:s marginal en stor avlopps- och spillvattentunnel. EN pilottunnel har sprängts ut, varefter man säkrat passagen genom att borra Södermalm Efter en rask promenad tillbaka till Söders höjder gick vi via servicetunneln ner till den sekantvägg som skiljer tunneln från Mälaren. För en kort tid sedan sprängdes pluggen mot vattnet under överinseende av bl. a. infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Bergtäckningen vid tunnelmynningen är dålig, varför man tills vidare behållit en mittplint som säkerhet. RfSU-arna vid Södermalmstunnelns mynning. Längs bak syns sekantpåleväggen mot Mälaren, till vänster mittplinten som utgör säkerhet tills tunnelsidorna är gjutna. ner i berget och nu återstår bara en liten bit tills man kan börja gjuta Gropen på Riddarholmen. Sekant fraktas med pråm till en omlast tunnelbotten. Schaktmassorna väggarna stagas av ningshamn i Ulvsunda, eftersom invändiga stöttor tung trafik är strängt förbjuden på i två nivåer. Ner i schaktet till vänster Riddarholmen!. I entreprenaden syns linsågade delar. ingår också att spränga sig 10 meter in i berget och ansluta till Norr I bakgrunden Söder Mälarstrand. malmstunneln. Sjoerd Spijkerman och RfSU:s ordförande Roland Netterlind i samspråk SS1 en rörskärm i underkant av berget och sedan komplettera med injektering. Konstruktionen stöttas av stålbalkar som med bergstag hängs upp i tunneltaket på båda sidor av avloppstunneln. Passagen SS1; detalj från den rörskärm som tillsammans med 60 cm berg ska separera spårtunneln från de m3 avlopp som dagligen passerar ovanför. Bergmassan under kommer nu med stor försiktighet att sprängas ut. Maria Magdalena kyrka Passagen under kyrkan och kyrkogården utgör den kanske svåraste delen av entreprenaden, då bergtäckning här saknas på en sträcka av 30 m. Problemen, som innefattade ett mindre genomslag av sand under hösten, har försenat arbetet med flera månader. Nu återstår att ta sig igenom ytterligare 15 m och på dessa kommer man att komplettera den gängse arbetsmetoden genom användande av s.k. Jetgrouting, som innebär att cement under högt tryck sprutas in ovanför den med nät och stålbågar stabiliserade rörskärmen. Man räknar med att ha passerat berg svackan under sommaren Besöket i Södermalmstunneln avslutades med ännu en kinkig övergång, nu i form av en data- och informationstunnel, men då fotoförbud rådde lämnas denna därhän. I Züblins lokaler avslutades studiebesöken med en rekapitulation av problemen på Södermalm och entreprenörens lösningar på desamma. Passagen under Maria Magdalena; arbetet med jetgrouting ska just inledas. 15 m utan bergtäckning återstår! Den fullmatade dagen avslutades på Centralstationen, där en mera överskådlig presentation av Citytbanans alla delar gavs. För den som vill ta del av ytterligare information rekommenderas att besöka Trafikverkets hemsida gällande Citybanan. Adressen är Project Manager Hannes Gamsjäger sammanfattar besöket i Södermalmstunneln, ger ytterligare kött på benen samt besvarar frågor från en vetgirig skara besökare. Text: Janne Hallonqvist

18 Kalendarium forts En ny tid Under det senaste årtiondet har vår bransch genomgått en aldrig tidigare skådad förändring. I en ständigt föränderlig omvärld är det viktigt att uppvisa en enad front gentemot kunder, leverantörer, anställda och aktieägare. För att spegla denna förändring presenterar EPC Groupe ett nytt och starkt varumärke. Samtliga bolag inom EPC Groupe ändrar sitt namn och sin logotype för att fokusera på ett nytt synsätt med ett gemensamt varumärke. I Sverige har därför Skanexplo AB ändrat namn till EPC Sverige AB. Vi går nu en ny tid till mötes där vårt nya varumärke avspeglar ett nytänkande hur vi representerar EPC på den svenska marknaden. Det symboliserar vår gemensamma styrka som är synonym med vårt goda anseende när det gäller pålitlighet, kvalitet och uppträdande. Vidare är det ett löfte om engagemang för att upprätthålla hög kvalitet på våra tjänster och produkter och därmed utveckla våra relationer med kunder och övriga samarbetspartners. EPC Sverige AB - nytt namn för global samverkan Skanexplo AB ändrar sitt namn till EPC Sverige AB Skanexplos nya identitet och namn har utarbetats för att reflektera EPC Groupes strategi globalt. Alla bolag inom koncernen presenterar det gemensamma varumärket och samtliga aktiviteter genomsyras av det nya synsättet. Med vårt nya namn och vår nya identitet avser vi att gå från klarhet till klarhet genom att ytterligare bygga på vårt goda rykte som en professionell och pålitlig aktör med hög servicenivå. Våra anställda och vår företagskultur har alltid varit avgörande för vår framgång. Detta är särskilt viktigt inom sprängämnesindustrin där professionalism, förtroende och säkerhet är avgörande faktorer för att bygga långsiktiga kundrelationer. Genom vårt nya globala varumärke avser vi att bygga vidare på vårt goda anseende som en ledande aktör på marknaden och samtidigt erkännas som en del av en global enhet. Just nu går EPC Sverige AB en spännande tid till mötes med intressanta projekt över hela landet. Vår verksamhet har aldrig varit mer varierande, med kunder som i allt större utsträckning önskar bygga långsiktiga relationer. Genom att uppvisa öppenhet, vara ärliga och alltid göra det där lilla extra är vår strävan att ständigt överträffa våra kunders förväntningar. Tel: EPC Sverige AB bör nu ses som en integrerad del av en global koncern, där vi kan dra fördel av en gemensam strategisk vision för framgång på en global marknad. BENGT FOLKESSON VD, EPC-Sverige AB Hänt Bergsprängardagarna Säkerhet i centrum När 200 glada bergsprängare samlas stiger ljudnivån alltid till oanade höjder. Och årets Bergsprängardagar var inget undantag. Michael och Roland fick som vanligt ta till signalhorn och Nonelskott för att få ordning i leden. Då rycker alla till, sorlet lägger sig och den femtonde upplagan av Bergsprängardagarna kan ta sin början. Konferensen arrangerades som vanligt av BEF och BergUtbildarna. Efter att Michael Hermansson, BergUtbildarna, hälsat församlingen välkommen inleddes dagens övningar av Malin Stein, Raw Malin Stein, Raw Materials Group, analyserade gruvbranschens globala betydelse. Roland Netterlind hade inte mer än börjat sin årliga trendanalys förrän han avbröts av sin projektledare, Emelie Svensson, som klagade på att konferensen går i samma hjulspår varje år. Kom med något nytt, menade hon. När BEFs styrelseordförande Jan Johansson höll med och ropade lägg ner var måttet rågat. Roland lämnade lokalen och slog igen dörren efter sig med eftertryck. Ett förvånat sus drog genom lokalen och publiken började generat skruva på sig. Signalen och skottet som markerar starten på konferensen överraskar deltagarna lika mycket varje år. Materials Group. Hon analyserade den internationella gruvboomen och gav en initierad inblick i agendan. Hon är en sällsynt skicklig föreläsare och intresset från publiken var inte att ta miste på. RMG har lagt upp en stor databas där man följer gruvindustrin globalt. Det resulterar i värdefull statistik för branschen. Kol, järn, koppar och guld svarar för Lämnade konferensen i vredesmod Roland lämnar konferensen i affekt när han blir avbruten av Emelie. merparten av all brytning. Priset på järnmalm har stigit mest så mycket det senaste året att Sverige numera platsar i gruvbranschens topp-20-liga. Många projekt är på gång i Norden samtidigt som tillväxtekonomierna tar allt större plats med Kina i klar tätposition. Metallhalterna minskar och capex (utgifterna för nyutveckling och investeringar) ökar. Motsättningar i BEF-ledningen anades. Just då startades en film och den förvånade publiken kan följa Roland när han argt småmuttrande går genom hotellkorridoren ut till sin bil. I nästa scen visas Vinterviken där Roland letar efter Nobels spränggropar från Han ska söka sig tillbaka i historien och se hur allt började. Då förstår publiken att den blivit grundlurad. Emelie och Roland har tillsammans med BEFs styrelse produ 34 35

19 Hänt Hänt Efter bergsprängarfilmen återvänder Roland och fortsätter sin branschanalys. cerat en film som skildrar sprängbranschens utveckling de senaste 150 åren. Filmen belyser att mycket har hänt och framförallt är på väg att hända tack vara bergsprängarnas Michael Hermansson, BergUtbildarna, lovade att han inte skulle lämna lokalen under sitt föredrag. Han sammanfattade den senaste tidens teknikutveckling av tändsystem, sprängämnen och borrriggar. Ny teknik, inte minst elektroniska kapslar med exakta tider, gör det möjligt att för första gången på allvar optimera och utveckla sprängtekniken. Under 2010 levererades över 70 Teknikutveckling och utbildning 000 ton sprängämne. För inte så länge sen låg motsvarande siffra år efter år på ton. Bulkemulsionen dominerar nu marknaden totalt och ANFO har nästan försvunnit. Förpackade produkter ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare, ca ton/år. Tyvärr sker det fortfarande alltför många incidenter med dolor, kast och välta borriggar. Detta måste tas på allvar i alla led - beställare, gemensamma arbete för en seriösare bransch. Ramhandlingen blandas med unika foton och filmklipp från historisk tid fram till nu. Roland Netterlind och Mikael Kauppi är briljanta i huvudrollerna. Kurt Sjökvist och Bernt Gustafsson, Älvsbyhus, uppträder med stor pondus i sina biroller. För regi och inspelning svarar Emelie. Hon har också skrivit manus tillsammans med Roland och medverkade även framför kameran. En länk till filmen finns på BEFs hemsida. Roland återkom till lokalen efter utflykten bakåt i historien och fullföljde elegant sin avbrutna branschanalys. Han summerade 2011 och tittade på marknaden framåt, påvisade trender och hade kloka råd till branschens alla aktörer. Viktigaste slutsatsen var att sysselsättningen i branschen ser mycket lovande ut de närmaste fem åren. entreprenörer, underentreprenörer, konsulter och myndigheter. Utbildning och kompetens är naturligtvis ett viktigt led här. Michel redogjorde för årets utbildningsutbud och berättade också att Berg Utbildarna har en ansökan inne hos yrkesskolemyndigheten om att få anordna en ettårig praktisk/teoretisk utbildning av Bergsprängartekniker. Bjarke Rosenberg, Brandkåren Attunda, och Michael Hermans son, moderator myndighetsblocket, har en engagerad publik. Efter lunch är det lätt att åhörarna slumrar till, därför har vi valt ett pass med dramatik, sa Michael Hermansson, moderator för myndighetsblocket. Och han fick helt rätt, det blev en mycket livlig debatt. Tillståndsförfarandet för explosiva varor har efter en lagändring blivit mer komplicerat än man från början väntade sig. Det har också varit oklart vilka mått som är godkända för skiljeväggar i förråd, med det problemet närmar sig sin lösning. Shulin Nie, MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) tog upp den nya explosivlagstiftningen. Tillståndsgivning för hantering och överföring av explosiva varor har flyttats från polismyndigheten till kommunerna. Där sköts den oftast av räddningstjänsten. Tillstånden ska sökas i samtliga kommuner där varorna hanteras. Förvaringstillstånd för flyttbara förråd söks däremot bara i en kommun. Förvärvstillstånd krävs för att man ska få hanera sprängämnen. För transporter inom arbetsplatsen fordras transporttillstånd. Man kan alltså behöva tillstånd för förvärv, förvaring, transport och överföring. Tidpunkten när spårbarhetsdirektivet träder i kraft har flyttats fram till 5 april 2013 för tillverkare/importörer och till 5 april 2015 för övriga. Undantag för märkning direkt på varan har beviljats för varor < 8,5 mm i diameter och för mindre farliga explosiva varor. Tony Carlsson, MSB, påminde om att sprängämnen och sprängkapslar inte får samförvaras. Det betyder i de flesta fall två förråd. Förvaring av varor med en nettovikt under 60 kilo är undantaget. Samförvaring är också tillåten Myndighetsblocket om förrådet har skiljeväggar som förhindrar sammanblandning av sprängkapslar och sprängämne och dessutom klarar att förhindra fortplantning av en detonation. Orimlig framförhållning Frågan om överföringstillstånd enligt den nya lagstiftningen diskuterades ivrigt. Någon av entreprenörerna har jobb i 25 olika kommuner och ska då söka tillstånd från alla 25 kommunerna var för sig. Tidigare fanns bara en enda tillståndsmyndighet och där kunde man få överföringstillstånd för hela landet. Nu när kommunerna hanterar tillstånden har det blivit 290 myndigheter. Det skapar orimliga krav på framförhållning, speciellt för entreprenörer med arbeten i många och varierande kommuner. Handläggningstiden är ofta tre månader. Lagen får alltså svåra konsekvenser och något måste göras. Henning Greek frågade hur man gör om en grävmaskin oväntat stöter på berg. Ska man vänta i tre månader då? Bjarke Rosenberg, Brandkåren Attunda och representant för kommunerna, förklarade att de i möjligaste mån försöker bevilja tillståndsärendena betydligt snabbare än tre månader. Han var väl införstådd med problemet. MSB har undersökt om de kan göra något för att kompensera den Christer Falck, City polismästardistrikt, Patrik Jansson, Polismyndigheten, Åsa Persson, Arbetsmiljöverket, Jan Hedström, City polismästardistrikt, Shulin Nie och Tony Carlsson, MSB, och Bjarke Rosenberg, Brandkåren Attunda ogenomtänkta lagen, men juristerna har kommit fram till att en lagändring är enda möjligheten. Ingemar Malmsten, avdelningschef MSB, förklarade att de nu granskar direktiven som ligger till grund för överföringstillstånden och ser vilket utrymme som kan finnas för arbete i annan kommun. MSB är inte är bemyndigade av regeringen att gå in och justera bestämmelser, även om de visar sig vara omöjliga att efterleva. Roland meddelade att BEF har tillskrivit försvarsdepartementet och besökt försvarsutskottet i frågan. Josef Farkas, Allmex, hade ett eget föreslag på lösning: regeringen borde utnyttja sin rätt att vid samhällskritiska situationer införa undantagslag. Polismyndigheten Patrik Jansson, tillståndsenheten Polismyndigheten i Stockholm, är ansvarig för sprängning och pyroteknik. Polismyndigheten handlägger tillstånd till sprängning inom detaljplanerat område precis som tidigare. Under 2011 gavs tillstånd, 70 procent för sprängning och 30 procent för stenspräckning. Patrik berättade mycket underhållande om några synnerligen ovanliga typer av sprängningar. (Vid behov finns det individuella bilder på Myndighetsblockets föreläsare på sista sidorna, också fler bilder från Arbetsmiljöblocket)

20 Hänt Stig Adolfsson har i många år rett ut Arbetsmiljöverkets bestämmelser för sprängarna. Efter pensioneringen axlas nu hans mantel av Åsa Persson som arbetat på verket sedan förra året och fortfarande ibland får heta nya Stig. Hon har en bakgrund som geolog och kommer närmast från Nitro konsult. Åsa berättade att man från årsskiftet ska anmäla olyckor och tillbud via Arbetsmiljöverkets hemsida. Informationen går då samtidigt till försäkringskassan. Vidare sker 2012 en översyn av regelverket för sprängarbete där kraven på riskbedömning och sprängplan ökar. Under 2012 vill man också nå ut med SAM, det systematiskt arbetsmiljöarbete som ska tillämpas Arbetsmiljöblocket Åsa Persson, Arbetsmiljöverket, tar över efter Stig Adolfsson. Han ser ut att vara mycket nöjd med sin efterträdare och relaxar längst bak i lokalen. på samtliga arbetsplatser i Sverige från Stress förändrar samspelet mellan människa och teknik, poängterade Åsa. Det leder till tunnelseende, en hög riskfaktor i dag. Hon avslutade med ett i sammanhanget passande Tage Danielssoncitat: Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp. Olyckskommission Bergsprängning Initiativ från BEF Roland Netterlind, moderator för blocket, presenterade Olyckskommission - Bergsprängning. Svåra olyckor och incidenter med dolor och borriggar fortsätter att ske. Det har föranlett BEF att ta initiativ till ett kontinuerligt säkerhetsarbete genom branschsamverkan. Kommissionen har blivit mycket heltäckande. Här ingår Trafikverket en stor beställare med föreskrivande makt, Arbetsmiljöverket besitter kunskap och är ansvariga för arbetsmiljön, Sveriges Byggindustrier här finns de stora entreprenörerna, SBMI bergmaterialindustrins branschorganisation, ME - organisationen för landets företagare med anläggningsmaskiner samt Byggnads och SEKO som ger facklig förankring. Det material som tas fram ska användas av alla parter i kommissionen. Inledningsvis har man skapat dokument för upphandling och för utförande av bergsprängning. Do Jokim Bessfelt, Skanska Rolf Tengnér, NCC Åke Hansson, Trafikverket Nina Modin, PEAB kumenten innehåller checklistor som ska hjälpa entreprenörer och beställare att bättre förstå var de stora riskerna ligger. Efter Rolands presentation redogjorde några representanter för företag inom kommissionen hur man organiserat säkerhetsarbetet inom respektive företag eller organisation: Rolf Tengnér, NCC Construction/ SECO, Joakim Bessfelt, Skanska, Nina Modin, PEAB och Åke Hansson, Trafikverket. Hänt Mattias Hedlund, Företagshälsovård LKAB, presenterade företagets säkerhetskultur och struktur. LKAB har medarbetare inom 200 olika yrken. Utanför Sverige finns 650 anställda. År 2011 omsattes 31,5 miljarder kronor och resultatet blev 14,7 miljarder efter skatt. Olycksfallsutvecklingen har varit mycket positiv. Sent på 80-talet hade man 100 olycksfall med frånvaro per miljon arbetstimmar. Det motsvarar 600 olycksfall med nuvarande personalstyrka. Efter att ha strukturerat arbetsmiljöarbetet förbättrades siffrorna betydligt. När AFS 1993 kom blev det styrsel på arbetet men mer kunde göras. Ett systematiskt arbete för att höja säkerhetskulturen startades 2006 inom ett program kallat säkerheten först. Säkerhetskultur innebär att man utvecklar insikten. Man motiverar människor att jobba säkert i flera steg. Först analyserar man utgångsläget för verksamheten och därefter vilka behov som finns. Sen måste resurser tilldelas. Antalet olyckor låg 2011 på 6,9 olyckor med frånvaro per miljon arbetstimmar. Jämför det med 80-talets 600. Nu pågår ett fyraårsprogram där vi ska lyfta oss varje år, berättar Mattias. Visionen är 0 olycksfall. Första året skapas ramverk och verktyg. År två fokuseras på arbetslagsutveckling med beteendefrågor, attityder och normbildningar. År tre utbildas personalen i personligt säkerhetstänkande - det individuella ansvarstagandet. År fyra börjar jobbet med gemensamma värderingar, personal med samsyn är det bästa som finns. Det är betydligt svårare att bryta en överenskommelse än en regel. Ulla Andersson och Ronny Johansson, SCA packaging Obbola. Mattias Hedlund, Företagshälsovård LKAB. Ingenting fungerar utan uppföljning. Då kan man se var ytterligare resurser behövs. Viktiga framgångsfaktorer är kommunikation, samverkan, normer med gemensamma spelregler och ett tydligt målarbete. Inställningen till arbetssäkerhet är avgörande. Ulla Andersson och Ronny Johansson, SCA packaging Obbola i Umeå, arbetar med klara och tydliga arbetsmiljömål. Arbetsmiljöorganisationen bygger på en bred delaktighet med många inblandade. Ledningen sätter alltid säkerheten först på dagordningen. Företaget som tillverkar av alla typer av förpackningar har 300 helårsanställda och producerar ton/år. Säkerhetstänkandet har resulterat i en kraftig sänkning av tillbuden

Bergsprängardagarna 2013

Bergsprängardagarna 2013 Utbildningstrender Säkerhet / olyckor Bergsprängardagarna 2011 2010 - Mycket stort antal incidenter! Stenkast! Stenkast! Stenkast! Dolor Välta borriggar Bergsprängardagarna 2012 2011 - Mycket stort antal

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Trafikverkets järnvägsplan Solna stads detaljplan, Spårområde vid kv Tegen Samrådstid: 8 augusti 19 september 2012 Öppet hus:

Läs mer

Konjunkturen och bostadsmarknaden

Konjunkturen och bostadsmarknaden www.bygg.org Konjunkturen och bostadsmarknaden Bostadsdagen 2012 Fredrik Isaksson Chefekonom, Sveriges Byggindustrier Byggkonjunkturen 2/2012: Byggindustrin på lågvarv (publ. 30 maj 2012) Några av huvudpunkterna

Läs mer

Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby

Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby Granskning 26 januari 23 februari 2015 Öppet hus: tisdag den 10 februari 2015 kl. 17 20 Plats: Trafikverket,

Läs mer

Checklista Bergsprängning

Checklista Bergsprängning Checklista Bergsprängning Dessa checklistor för upphandling och byggskedet av bergsprängningstjänster har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission Bergsprängning. Huvudskälet har varit att minimera

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad, sträckan Duvbo Spånga

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad, sträckan Duvbo Spånga Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad, sträckan Duvbo Spånga Samråd för järnvägsplan Samråd till med 15 juni 2015 Öppet hus: 26 maj 2015 kl. 17 20 Plats: Trafikverket, Stormbyvägen 2-4, Spånga

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Sprängarbete... 1 Sprängkort... 1 MEMU... 4

Sprängarbete... 1 Sprängkort... 1 MEMU... 4 Sprängarbete... 1 Sprängkort... 1 MEMU... 4 Sprängarbete Bestämmelser för sprängarbete finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:1) om sprängarbete. Allt sprängarbete ska ledas av en sprängarbas

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen

Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen 2017-05-30 2017/025994 1 (5) Ert datum Er beteckning 2016-01-28 A2016/00160/ARM Enheten för region nord Elisabeth Åkerlund, 010-730 9956 Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Vilka skador ska anmälas?

Vilka skador ska anmälas? Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Att tänka på vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar

Att tänka på vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar Att tänka på vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar Anmäl alla olycksfall och arbetssjukdomar på arbetsplatsen till Försäkringskassan (FK). Anmäl även händelsen till AFA/TFA i de fall som olycksfallet

Läs mer

SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR

SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR Miljölagstiftningen kan vara krånglig men är något som angår alla inblandade parter på ett bygge. Visste du förresten att ansvaret för eventuella miljöskador kan vara

Läs mer

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015 Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Informationen är beställd från Statistikcentralen

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Utbildning vid leverans Klart att användas omgående Skjuter sönder berg & sten med omedelbar verkan

Utbildning vid leverans Klart att användas omgående Skjuter sönder berg & sten med omedelbar verkan Utrustning för Berg- & Stenspräckning Utbildning vid leverans Klart att användas omgående Skjuter sönder berg & sten med omedelbar verkan SIMPLEX Den enda Stenspräckningspatronen med separat tändare Säkrare

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser

PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser 15 06 01 PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser PMI-total föll till 54,8 i maj från 55,7 i april. en var den främsta drivkraften bakom nedgången men även sysselsättningen

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BostadStorstad H1 2016

BostadStorstad H1 2016 November 2016 Pernilla Johansson Joakim Wernberg BostadStorstad H1 2016-2016 ett toppår, men det räcker inte Byggandet går framåt och 2016 ser ut att kunna bli ett toppår, men det räcker inte på långa

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015 Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 1,7MSEK (1,4) Rörelseresultatet blev - 1,8 MSEK (- 1,7) Rörelsemarginalen blev - 106% (123,5%) Periodens resultat efter skatt uppgick

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

Information till utländska bärplockare

Information till utländska bärplockare Information till utländska bärplockare Dessa regler gäller för utländska bärplockare Det här är en informationsbroschyr från Arbetsmiljöverket för dig som vill arbeta som bärplockare i Sverige. Arbetsmiljöverket

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till:

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till: konsekvensutredning 1 (6) konsekvensutredning avseende förslag till: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om produktkrav på explosiva varor för civilt bruk och plastiska sprängämnen

Läs mer

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier Sveriges Byggindustrier SVERIGES BYGGINDUSTRIER (BI) ÄR BRANSCH- OCH ARBETSGIVARORGANISATION FÖR 3 200 BYGG-, ANLÄGGNINGS- OCH SPECIALFÖRETAG VERKSAMMA I SVERIGE. Fredrik Isaksson, chefekonom Johan Deremar,

Läs mer

LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID

LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID LAGSTIFTNING UTGÖRS AV: Lagar Förordningar Föreskrifter TAS FRAM AV: Riksdagen Regeringen Myndigheter DESSA GÄLLER ALLTID Anna Berggren Mobil: 073-50 200 95 Kneippgatan 2 anna.berggren@nitoveskonsulterna.com

Läs mer

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 008-10-10 vsnitt 1(5) Lagar och förordningar rbetsmiljöarbetet styrs av bland annat lagar och förordningar. Grunden för allt arbetsmiljöarbete finns i rbetsmiljölagen (ML).

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Svenska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetstagare

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Svenska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetstagare Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Svenska arbetstagare Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetstagare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna

Läs mer

Ändringar i AML 3 kap

Ändringar i AML 3 kap Ändringar i AML 3 kap med följdändringar d i AFS 1999:3 Ikraft sedan 1 jan 2009 1 Kritik från EU-kommissionen Formell underrättelse från europeiska kommissionen april 2006 - Regeringens tilläggsdirektiv

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer