Kartläggning av arbetslösa ungdomar i Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av arbetslösa ungdomar i Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål"

Transkript

1 Samordningsförbundet Norra Dalsland Arbetsförmedlingen är paper work, socialen ger pengar och framtidsfrågor får diskuteras med någon annan. Citat ur intervju med arbetslös ungdom Kartläggning av arbetslösa ungdomar i Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål Muharem Idrizovic maj 2007

2 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning sid Inledning sid. 3 3 Sammanfattning och förslag till åtgärder sid 4 4. Intervjuer sid 6 5. Arbetslösa ungdomar maj sid 8 6. Flytta, veckopendla eller inte flytta sid Arbete med arbetslösa ungdomar sid Statistik sid 18 2

3 2. Inledning I den här rapporten finns resultatet av kartläggningen av arbetslösa ungdomar i kommunerna Bengtsfors, Ed och Åmål. Syftet med kartläggningen var att öka kunskapen om de arbetslösa ungdomar som blir kvar i åtgärder för att hitta insatser som kan hjälpa dem mot ett självständigt liv. Rapporten består av följande delar: - Referensgruppens förslag på åtgärder och sammanfattning av förslag på åtgärder utifrån behov som ungdomar upplever att de har. - Sammanfattning av djupintervjuer av ett antal utvalda ungdomar - Analys av arbetslösa ungdomar utifrån daganteckningar i AIS, med fokus på arbetslösa ungdomar inskrivna längre än ett år och arbetslösa ungdomar som är i behov av extra insatser från fler myndigheter. - Analys av den icke-flyttbara gruppen utifrån registrerade uppgifter i AIS. - Beskrivning av arbetet med arbetslösa ungdomar i kommunerna. - Statistik från AMS och uppgifter från AIS (arbetsmarknadsverkets informationssystem). 3

4 3. Sammanfattning och förslag till åtgärder Kortfattat kan sägas att ca 25 % ungdomar som är arbetslösa och i åtgärder är i behov av stöd. En riskgrupp är ungdomar som av något skäl inte fullföljer sina grundskole- eller gymnasiestudier. Studien har särskilt belyst de uppgifter som finns i arbetsmarknadsverkets informations system kring de arbetssökandes möjligheter att flytta eller veckopendla. Det som ungdomarna efterfrågar är: någon att prata med om utbildningar och framtidsfrågor, mer arbetsgivarkontakter och bättre ekonomi. Det som verksamhetsföreträdare lyfter fram är att det behövs bättre kommunikation mellan myndigheter för att möta komplexa behov samt permanenta former för lärlingsplatser och coachninginsatser. Med något olika formuleringar är ungdomarna och verksamhetsföreträdarna överens om vilka insatser som behövs för att stödja utvecklingen mot ett självständigt liv. 2:1 Diskussioner i referensgruppen En referensgrupp bestående av ungdomsansvariga i de tre kommunerna och Arbetsförmedlingen träffades två gånger för att diskutera det preliminära resultatet av kartläggningen samt utbyta tankar och idéer kring åtgärder och lösningar. Gruppen har diskuterat möjliga utvecklingsområden: - Det är viktigt att man arbetar strategiskt och målmedvetet med att stärka ungdomarnas självförtroende. Att arbeta med ungdomars självbild är viktigt. - Det ska vara rätt nivå för att en deltagare ska kunna lyckas. Man ska bygga en tydlig trappa av åtgärder: behandlingsnivå igångsättningsnivå jobbklara. Man behöver se till att deltagare hamnar rätt. Viktigt med gruppsammansättningen så att individer med tung problematik inte påverkar andra negativt. - Deltagarutbyte över kommungränser för att byta miljö och röra på sig kan behövas. Skapa ett Dalslandsperspektiv när man diskuterar och planerar åtgärder och aktiviteter. - Det behövs ett bredare utbud av aktiviteter för tjejer som är ensamstående mödrar. - Det behövs permanenta former att arbeta mot företag vad det gäller lärlingsplatser, praktikplatser. - Det behövs en annan struktur att klara studier för dem som av någon anledning inte klarar självstudier. - Utifrån ett helhetsperspektiv behövs tidiga behandlingsinsatser för unga som är på väg att utveckla ett missbruk. 4

5 - Man behöver förbättra kommunikationen mellan myndigheterna för att åstadkomma kontinuitet, tätare kontakter och samsyn vad det gäller regler och krav. Ett sätt att förbättra kommunikationen mellan myndigheterna är att har avstämningsmöten mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, på samma sätt som man har avstämningsmöten mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 2:3 Åtgärder utifrån behov som ungdomarna upplever att de har - samordning och marknadsföring av utbildningsinsatser över kommungränser, mer coachning studievägledning med arbete som mål eller fortsatta studier - fler arbetsgivarkontakter och praktikanskaffning. Praktikplatser öppna nya vägar för de som saknar släktband. Jobbsökaraktiviteter - nytt ersättningssystem med tydlig koppling mellan aktivitet och belöning, förebygga passivt bidragsmottagande - kooperativt, ungdomshus med aktiviteter, självförtroende genom ansvar, bruksmentalitet, bidragsberoende i flera generationer, meningsfull vardag och fritid. Problem / behov Man behöver någon att prata med om de utbildningarna och diskutera framtidsfrågor. Brist på arbetsgivarkontakter och personligt nätverk in i företag Många sökande till få tjänster. Dålig ekonomi. Bidragsberoende. Dåligt självförtroende, bruksmentalitet och låg motivation Lösning / åtgärd Samordning och marknadsföring av utbildningsinsatser över kommungränser, mer coachning och studievägledning med arbete som mål eller fortsatta studier. Fler arbetsgivarkontakter och praktikanskaffning. Praktikplatser öppna nya vägar för de som saknar släktband. Jobbsökaraktiviteter Nytt ersättningssystem med tydlig koppling mellan aktivitet och belöning, förebygga passivt bidragsmottagande Kooperativt, ungdomshus med aktiviteter, självförtroende genom ansvar, meningsfull vardag och fritid. 5

6 4. Intervjuer 4:1 Om informanterna 10 ungdomar i åldern år i Bengtsfors, Ed och Åmål har intervjuats. Nästan dubbelt så många var kallade. Bland dem som inte kom fanns ungdomar som har fått anställningar i form av nystartsjobb eller deltidsjobb. Bland dem som kom fanns helt arbetslösa, ungdomar med eller utan a-kassa, de som kan och inte kan flytta och de som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program. Fördelningen mellan killar och tjejer var jämn. Utrikesfödda och adopterade finns också representerade. 4:2 Om intervjuerna Frågorna var öppna och alla ungdomar var villiga att prata om sin situation. Diskussionen har handlat om hur det är att vara ung och arbetslös och bo i Dalsland. En del frågor har också handlat om kompisarna och hur de upplever sin situation. Ungdomarna har pratat om sig själva men också om sina kompisar, både dem som är arbetslösa och dem som har arbete. Familjesituationen och föräldrarnas bakgrund har inte diskuterats. Jobbsökande har inte heller diskuterats i detalj. Diskussionen har mest handlat om visioner, möjligheter och förväntningar. Mötet var frivilligt och för de som deltagit har ingen information registrerats i AIS så att svar inte kan härledas till enskild informant. 4:3 Geografiska sökområden Innehållsmässigt handlade diskussionen en del om att stanna eller att flytta. De flesta tyckte att det var en självklarhet att flytta. De som uppger att de inte kan flytta omgående uppger att de har familjeskäl eller hinder som tar åtminstone några månader att undanröja. Även de som uppger att de inte kan flytta tycker att det är en självklarhet att flytta för att arbeta på annan ort. De flesta tycker att man kan arbeta i Norge och veckopendla om man bestämmer sig för att stanna i Dalsland. Förhoppningarna är stora beträffande den norska arbetsmarknaden, men inte den lokala dalsländska arbetsmarkanden. Göteborg, Karlstad och Uddevalla finns också med som potentiella alternativ. De som föredrar könsneutrala och otraditionella yrken lockas av större städer. Att stanna i Dalsland känns fel för dessa både ur arbetsmarkandsperspektiv och ur livsstilperspektiv. 4:4 Yrkesmässiga sökområden Vad det gällde yrkesval var ungdomarna mer selektiva. De vill hellre flytta och arbeta med något som upplevs som roligt än att stanna och arbeta med något som upplevs som tråkigt. De flesta var negativa till enformiga arbetsuppgifter. Bland killar dominerar en önskan om att arbeta med yrken som hantverkare, snickare, vaktmästare, svetsare och alla praktiska arbeten de tror inte är enformiga. Tjejer föredrar arbeten inom barnomsorgen eller på caféer och inom detaljhandeln, främst kläder. Att arbeta med djur är också populärt. Hos tjejer finns en negativ attityd till vårdyrken med en viss öppenhet mot arbete med barn med särskilda behov. 6

7 Arbete inom äldreomsorgen var uteslutet, trots att uppfattningen inte bygger på en vårderfarenhet, utan på egna föreställningar om hur det är att arbeta inom vården. Generellt kan man säga att ungdomarna ställer höga krav på arbetets utformning. Att bara arbeta för pengarnas skull är inte något som ungdomarna ställer upp på. Arbetet ska vara meningsfullt och det ska stämma överens med en livsstil, vanor och intresse. Att arbeta med något som inte känns roligt kan vara en nödlösning under en kortare tid, men ingenting varaktigt. Det finns de som är intresserade av industri och ser en framtid där. På frågan om de kan tänka sig arbeta med något annat sina uppgivna val svarar alla ja. Det är lite svårare att säga vad eftersom de saknar erfarenhet från andra ställen. Man väljer yrke eller yrkesområde utifrån kön, killar föredrar arbete med händer, medan tjejer föredrar omvårdande och serviceyrken. Man utesluter det som upplevs som tungt, tråkigt och enformigt. En del killar är negativa till industrijobb och en del tjejer är negativa till äldreomsorgen. Det finns en tredje grupp som föredrar otraditionella och könsneutrala jobb. Där finns jobb inom kultur och dessa ungdomar satsar på att flytta från Dalsland. De behöver en storstadsstruktur med bredare utbud så att de kan utvecklas och hitta en annan arbetsmarknad. 4:5 Jobbsökande Vad det gäller jobbsökande så uppger de flesta att de har sökt något arbete de senaste månaderna. De kollar platsbanken på och hittar ett och annat arbete att söka, nästan aldrig i sin hemkommun. De flesta uppger att de är intresserade av att arbeta i Norge. De flesta söker inte så ofta genom att skicka in en ansökan. De utgår ifrån att det är alltid för många sökande på de utannonserade tjänsterna där kraven är lite lägre och att det alltid finns någon som har bättre meriter. Oftast frågar de bekanta om det finns lediga jobb och ringer olika företag. De som har deltagit i arbetsmarknadspolitiska projekt upplever jobbsökaraktiviteter och praktik som aktiviteter som är bra för dem. 4:6 Arbetsgivarkontakter Det största problemet som ungdomarna upplever i sin arbetslöshet är brist på arbetsgivarkontakter. De har sett att andra kompisar som inte heller har vare sig utbildning eller erfarenhet har klarat sig bra tack vare kontakterna, framförallt via släktband. Familjerelationer är viktiga när företag rekryterar och ungdomarna upplever att det bara finns familjeföretag eftersom det är bara barn till de anställda som får arbete där. Deras skolkamrater visste redan att de skulle börja efter skolan på samma ställe där föräldrarna jobbar trots att det inte fanns några jobb att söka på det företaget. 4:7 Utbildning De flesta är intresserade av kortare yrkesutbildningar som leder till arbete. Det ska inte vara mycket teori utan teorin ska vara kopplad till praktiken och då är det roligt att läsa. Intresset för högskolestudier är litet. Det låga intresset beror på de personliga förutsättningarna: skoltrötthet, dålig ekonomi och dåliga studievanor. Dessutom ser ungdomarna inte någon tydlig koppling mellan studier och arbetslivet. 7

8 Studierna är en osäker investering, samtidigt som de påpekar att de flesta arbetsgivare efterfrågar utbildning vid anställning. Arbetsmarkandsutbildningar känns bra, dels för att det ökar chanser att få ett arbete dels för att man inte behöver låna några pengar. I arbetsmarknadsutbildningar ser man en tydligare koppling mellan teori och praktik och man behöver inte läsa tre år. Redan efter några månader kan man få ett yrke. Det behövs flera enklare förberedande utbildningar för att testa om man vill hålla på med något. Det råder en enighet om att arbetsmarknadsutbildningar ger mer resultat än högskolestudier eftersom det ger resultat direkt och inte kräver stora ekonomiska uppoffringar. Det finns andra utbildningar inom vuxenutbildningen, komvux eller folkhögskolor som kan vara okej. Det behövs mer marknadsföring och information om olika utbildningar, vilka krav som gäller, hur man kan få dispens, hur det är att få arbete efter utbildningen och vilka finansieringsmöjligheter finns. Ungdomarna upplever att de behöver någon att prata med om utbildningar och om framtidsfrågor. 4:8 Förväntningar på myndigheter De flesta efterfrågar mer och bättre information kring olika program, insatser och utbildningar. Krav på mer engagemang och bättre bemötande från de handläggare ungdomarna möter framkommer också. De flesta har positiva erfarenheter från arbetsmarknadspolitiska program, men insatserna saknar kontinuitet och långsiktighet. Jobbsökaraktiviteter är välbehövliga. Mer kontakter med arbetsgivare efterfrågas, och möjligheter att få praktik. Längre beslut behövs. Hjälp till självhjälp är okej men inte bara självhjälp till självhjälp dvs att förväntas klara sig på egen hand när man inte gör det. Gemenskap under tiden som arbetssökande är viktigt och man kan bli sporrad av en grupp om sammansättningen av gruppen är den rätta. Olika deltagare olika motiverade och det påverkar gruppen. En informant förklarar olika myndigheters roller: Arbetsförmedlingen är paper work, socialen ger pengar och framtidsfrågor diskuteras med någon annan. Det behövs mer samordning för att se att insatserna har med framtidsfrågor att göra. De vill ha någon att prata med, någon som avsätter tid, har tålamod och kan hjälpa. 4:9 Ekonomi Ungdomarna uppger att de är vana att leva med lite pengar. De efterfrågar lite mer pengar under aktiviteterna så att de kan täcka sina resor under aktiviteterna. Ungdomar som oftast är ensamstående vågar inte investera och flytta för att söka jobb. De har inte råd med dubbla hyror vid flytten, men kan tänka sig flytta om de får arbete på annan ort. 5. Arbetslösa ungdomar i maj Av totalt 70 arbetslösa ungdomar som finns i Åmål är 27 st tjejer och 43 st killar. Av dessa 70 ungdomar har 21 ungdomar gått enbart grundskolan eller har ej fullföljda gymnasiestudier. 6 ungdomar har registrerade funktionshinder, somatiska, rörelsehinder, socialmedicinska eller dyslexi. Socialtjänsten bedömer att ca ungdomar behöver extra kompetens- och motivationshöjande insatser. 8

9 I Ed finns 20 arbetslösa ungdomar, 10 killar och 10 tjejer. 4 av dessa 20 har bara grundskolan eller hoppat av gymnasiet. 2 st har funktionshinder, socialmedicinska och/eller dyslexi. Socialtjänsten bedömer att ca 8-10 ungdomar behöver extra kompetens- och motivationshöjande insatser. I Bengtsfors finns 33 arbetslösa ungdomar 11 tjejer och 22 killar. Av dessa 33 ungdomar har 8 ungdomar enbart gått grundskolan eller ej fullföljt sina gymnasiestudier. 4 st har registrerade funktionshinder dyslexi, socialmedicinskt och intellektuellt funktionshinder. Socialtjänsten bedömer att ca ungdomar behöver extra kompetens- och motivationshöjande insatser. Bengtsfors Ed Åmål Arbetslösa Grundskolan 8 (23%) 4(21%) 21(30%) Funktionshinder Behov av extra insatser enl socialtjänstens bedömning Utifrån de diskussioner med verksamhetsföreträdare, intervjuer med ungdomar och uppgifter från AIS är bedömningen att ca 25% av arbetslösa och ungdomar i åtgärder kan behöva ett extra stöd. 5:1 Inskrivna på AF mer än ett år (maj 2007) I Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål finns sammanlagt 37 arbetslösa ungdomar (18 st i Åmål, 7 st i Ed och 12 st i Bengtsfors). som har varit aktuella hos Arbetsförmedlingen längre än ett år. Räknar man med ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (Ungdomsgaranti och Kommunalt program för ungdomar) så är siffran 61. Av de 37 som är helt arbetslösa har 27 hela landet som sitt sökområde. 10 helt arbetslösa, aktuella hos arbetsförmedlingen längre än ett år, har ett begränsat sökområde. Om dessa 37 ungdomar finns nästan 1000 sidor text i AIS innehållande personuppgifter, meriter, handlingsplaner, information om åtgärder, kontakter med sökande, information om sökområde, sökta jobb, uppgifter om a-kassan mm. Generellt kan man säga att de flesta har varit aktuella hos arbetsförmedlingen i några år, efter att de har avslutat/hoppat av gymnasiet. I många fall saknas det fullständiga betyg. Kortare anställningar har ersätts av längre perioder av arbetslöshet och åtgärder. Killar söker inom industrin och tjejer söker inom serviceyrken. Tjejer som har begränsat sökområde har oftast familjeskäl. Få ungdomar vill läsa vidare. De flesta vill gå en arbetsmarkandsutbildning för att få ett yrke. En del uppger att de vill arbeta med vad som helst, eftersom de saknar meriter och arbetslivserfarenhet. De som har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarkanden är ungdomar med funktionshinder. Ungdomarna blir matchade mot lediga jobb utifrån yrken som registreras beroende vilka de meriter de har. En del uppger att de söker vad som helst, men de måste ändå välja yrke (minst 1 och högts 4 st) för att kunna registreras i AIS och bli matchade. Killar söker inom industri och tjejer söker inom barnomsorgen. Både killar och tjejer söker inom restaurang och kök. De som har hoppat av gymnasiet är lite svårare att matcha mot lediga jobb där det både krävs utbildning och erfarenhet. 9

10 Tjejer som har småbarn väljer det som finns på orten, oftast barnomsorgen och handel och det som de är intresserade av. Killar väljer mer utifrån intressen och dessa jobb kan finnas på andra orter. 6. Flytta, veckopendla eller inte flytta. 6:1 Matchas mot ledigt jobb I Arbetsmarknadsverkets informationssystem (AIS) hittar man bl.a. uppgifter om sökandes yrkesmässiga och geografiska sökområde. Utifrån sökområden matchas sökande mot lediga jobb som finns i AIS databas. För arbetssökande som uppbär ersättning från arbetslöshetskassa är de yrkesmässiga och geografiska områden direkt knutna till ersättningsrätten. Sökområden är viktiga utifrån den matchningsfunktion och den kontrollfunktion som Arbetsförmedlingen har och utifrån de krav som ställs på dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Normalt sökområde är hela Sverige med hänsyn tagen till yrken och var lediga jobb finns. Eventuella begränsningar beträffande det geografiska sökområdet utifrån familjeskäl eller andra godtagbara skäl ska dokumenteras i AIS. Att kunna bli matchad mot lediga jobb och tacka ja till ett lämpligt arbete utanför dagpendlingsområdet förutsätter att man kan flytta eller veckopendla. Det finns olika typer av stöd för att öka den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden. För dem som inte kan få arbete på hemorten eller i närheten av hemorten och är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa finns ekonomiskt stöd i form av flyttningsbidrag, sökanderesa, bohagstransport och pendlingsstöd. Det finns en del begränsningar beträffande ålder som gör att en del ungdomar inte är berättigade till ekonomiskt stöd för att flytta eller veckopendla. Ungdomar har också svårare att skaffa sig en bostad på större orter där jobben finns. Flytta eller veckopendla. alla inskrivna år Flytta eller veckopendla 140 Antal Bengtsfors Ed Åmål Kommun Kan flytta eller veckopendla Kan inte flytta eller veckopendla Alla inskrivna Bengtsfors Ed Åmål Kan flytta eller veckopendla Kan inte flytta eller veckopendla TOTALT

11 I Bengtsfors är det en större andel som uppger att de inte kan flytta eller veckopendla, medan det i Ed och Åmål är det omvända. 6:2 Sökandekategori bland de som uppger att de inte kan flytta Arbetslösa Deltidsarbetslösa och timanställda Kan inte ta arbete Arbete Övriga 0 Bengtsfors Ed Åmål Bengtsfors Ed Åmål Arbetslösa Deltidsarbetslösa och timanställda Kan inte ta arbete Arbete Övriga TOTALT I kategorin Arbete ingår sökande med arbete i önskad omfattning med eller utan stöd. Där ingår också Nystartsjobb, Plusjobb, Lönebidrag, anställning med anställningsstöd. I kategorin Övriga ingår sökande som är i olika åtgärder: arbetsmarknadsutbildningar, praktik. I kategorin Kan inte ta arbete ingår: sjukskrivna, föräldralediga och andra som inte för tillfället står till arbetsmarknadens förfogande, men som av någon anledning vill vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. I Bengtsfors och Dals-Ed är det i den sökandekategori som har arbete i någon form, följt av de som är deltidsarbetslösa, timanställda och arbetslösa som de flesta ser svårigheter att flytta eller veckopendla. I Åmål är det deltidarbetslösa, timanställda arbetslösa och därefter de som har arbete. I alla tre kommunerna är det i kategorin Övriga minst personer som uppger hinder för att flytta eller veckopendla. Deltidsarbetslösa och timanställda samtliga inskrivna Deltidsarbetslösa- och timanställda Bengtsfors Ed Åmål Killar Tjejer TOTALT Varav Kan inte flytta eller veckopendla Deltids- och timanställningar förekommer i högre grad i kvinnodominerade yrken, vård, städ och barnomsorg och det är fler tjejer än killar som är deltids- och 11

12 timanställda. Det betraktas som en fot in på arbetsmarknaden, men det är oklart om sådana anställningar leder till heltidstjänster och egen försörjning. Risken finns att det stoppar tjejer att satsa på egen karriär som kan leda till längre anställningar. 6:3 Flytta eller inte och arbetslösa Arbetslösa An del i % Kan flytta eller veckopendla Kan inte flytta eller veckopendla Bengtsfors Ed Åmål Kommun Diagram visar att bland dem som är helt arbetslösa är det fler som uppger att de kan flytta eller veckopendla än de som uppger att de inte kan göra det. Diagram och tabell visar fördelningen i procent. Bengtsfors Ed Åmål Kan flytta eller veckopendla 68% 65% 55% Kan inte flytta eller veckopendla 32% 35% 45% 6:4 Flytta eller inte och utbildningsbakgrund 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% B-fors kan flytta B- fors kan inte flytta Flytta eller inte och utbildningsbakgrund Ed kan flytta Ed kan inte flytta Andel i % grundskola gymnasiet 12

13 Tabellen visar alla inskrivna, deras utbildningsbakgrund och om de uppger att de kan flytta eller veckopendla för att söka arbete. Tabellen visar förhållandet mellan utbildningsbakgrund och den möjlighet individen uppgett sig ha att söka arbete på annan ort än den man bor på. Eftersom alla inskrivna är med så finns även de som har timanställning, olika typer av anställningar med offentligt stöd och de som är arbetssökande men är förhindrade att söka arbete av olika skäl. Vi har valt att titta närmare på gruppen som bara har grundskola eller oavslutade gymnasiestudier och som uppger att de inte kan flytta eller veckopendla. Skälet är att vi antog att de kan vara i större behov av olika insatser för att ta sig vidare till studier eller egen försörjning. Totalt sett är det en mindre del av de sökande som bara har grundskoleutbildning i alla kommuner. Kan inte flytta/veckopendla Bengtsfors Ed Åmål Grundskola antal I Bengtsfors är 5 av16 personer som inte kan flytta p.g. av tex studier eller sjukskrivning, föräldraledigt. Övriga 11 har inget angivet skäl att inte kunna flytta/veckopendla. I Dals-Ed är 5 av 9 igång i studier eller arbete i olika former tex, med lönebidrag eller timanställningar som skäl för att inte kunna flytta. Fyra personer har inget särskilt skäl angett utan är helt arbetslösa eller ute på praktik. I Åmål är det 17 av 25 personer som inte kan flytta 8 uppger av skäl som tex sjukskrivning, föräldraledighet, 7 personer har någon form av anställning, två går på utbildning. Övriga 8 har inget angivet skäl för att inte kunna flytta eller veckopendla. Tabellen visar också att en stor del av de som har en gymnasieutbildning anser att de har skäl som gör det svårt att flytta eller veckopendla. Även i denna grupp ingår alla sökande och flertalet har troligen tillfälliga arbete, timanställningar eller är sjukskrivna, föräldralediga. Kan inte flytta/veckopendla Bengtsfors Ed Åmål Gymnasiet Utbildningsbakgrund verkar inte i nämnvärd omfattning påverkar om man kan tänka sig att flytta eller inte för att nå egen försörjning. 6:5 Flytta eller inte och medlemskap i arbetslöshetskassa Medlemskap i a-kassan påverkar viljan att flytta eller veckopendla. Det geografiska sökområdets betydelse för ersättningsrätten gör att fler som är medlemmar i någon a-kassa uppger att de kan flytta eller veckopendla än de som inte är medlemmar i någon a-kassa. I de fall då sökande inte vill utöka sitt geografiska sökområde kan handläggare skicka underrättelse till a-kassan vilket innebär att ersättningen stoppas under den tiden a-kassan utreder ärendet. Vad det gäller ersättningen från andra myndigheter och kravet på aktivt arbetssökande finns inget stöd i AIS för att 13

14 automatiskt underrätta berörd myndighet om ogiltig begränsning av det geografiska sökområdet från sökandes sida. Sanktionsmöjligheter från Arbetsförmedlingens sida i form av stoppad ersättning från a-kassan gör att det finns skillnad på sökande vad det gäller geografiska sökområdet. Samma regler gäller för alla, men det finns inga sanktionsmöjligheter att efterleva den regeln hos alla sökande kan flytta kan inte flytta 50 0 medlem i a-kassa ej medlem i a-kassa Diagram visar att det finns ett samband mellan medlemskapet i a-kassan och viljan/förmågan att flytta eller veckopendla. Detta gäller ungdomar inskrivna i Bengtsfors, Ed och Åmål i samtliga sökandekategorier. Man kan konstatera att varken anställningar på hemorten eller funktionshinder påverkar viljan att flytta att veckopendla. Förmåga att se möjligheter har troligen en större betydelse. Att kunna flytta är snarare en attitydfråga och ungdomarna behöver coachas/stödjas för att de ska kunna öka sitt geografiska sökområde. 7. Arbete med arbetslösa ungdomar i Bengtsfors, Ed och Åmål 7:1 Bengtsfors I Bengtsfors har kommunen startat ett ungdomsprojekt, som bland annat innefattar en orienteringskurs. Kursen är på 10 veckor (2 veckor introduktion och 8 veckor individuellt) och vänder sig till arbetslösa ungdomar mellan 18 och 25 år. Ungdomar som vill börja praktik eller studier erbjuds individuellt stöd efter behov. En del gruppaktiviteter förekommer också, exempelvis studiebesök hos olika företag, information från chefer från olika organisationer eller att skriva jobbansökningar. Gruppaktiviteterna är rutin- och strukturskapande. Ungdomarna lär sig passa tider, hitta gemenskap och stärka sitt självförtroende. Ogiltig frånvaro kan medföra sänkt ersättning från försörjningsstöd och A-kassa. Introduktionen startar vid varje kursstart var 14:e dag och deltagarna har rätt att gå kursen med bibehållen a-kassa, studiemedel eller aktivitetsstöd. För att man ska lyckas krävs motivation och projektledarna har motiverande samtal med kursdeltagarna. Syftet med kursen är att deltagarna ska bli bättre rustade för 14

15 arbetsmarknaden och få möjligheter till studier eller praktik. Under två veckors introduktionstid har deltagarna möjlighet att planera sina resterande åtta veckor. För dem som redan vid kursstarten vet vad de vill göra finns möjlighet till praktik eller studier under tio veckor. Bland behov som kan identifieras hos deltagarna är dåligt självförtroende det största problemet. En del ungdomar har dåliga betyg och upplever att de inte duger till någonting. Den negativa erfarenheten från skolan gör att man ibland känner sig stämplad som dålig och dömd till misslyckanden. Det dåliga självförtroende leder till låg motivation. Killar blir kvar i åtgärder längre och ser mer problem med att flytta eller utbilda sig. Enligt uppgifterna från socialförvaltningen i Bengtsfors kommun finns det 29 personer mellan 18 och 25 år som har försörjningsstöd. 23 av dem är i behov av hjälp från fler myndigheter. Av 29 ungdomar som har försörjningsstöd är 22 ej aktiva arbetssökande. Skäl till inaktiv arbetslöshet: studier, ohälsa, psykosocial problematik, föräldraledighet, arbetshinder, låg motivation och missbruk. Under 2006 hittade 63 % av deltagarna i ungdomsprojektet egen sysselsättning (arbete, studier) efter avslutad period. För att fler ska kunna hitta till egen sysselsättning behövs insatser under en längre period och helst från första arbetslösa dag. 7:2 Dals-Ed Arbetsmarknadsenheten i Dals-Ed, stödjer personer som har svårt att få arbete. Med sina lokaler på Utvecklingscenter och i samarbete med lokala näringslivet och Arbetsförmedlingen erbjuds långtidsarbetslösa vuxna och unga deltagande i olika aktiviteter. Målet är att underlätta för de arbetssökande att hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden. För att arbetssökande ska kunna sätta upp mål för framtiden och gå mot uppsatta mål erbjuds enskilda coachningssamtal. På Dals-Eds Utvecklingscenter finns också Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen. Vägledare från Vuxenutbildningen hjälper till med att hitta rätt utbildning och göra ansökan om studiemedel. Arbetsmarknadsenheten samordnar praktikplatser, ansvarar för kommunens feriepraktik, hjälper arbetssökande med att färdigställa sina ansökningshandlingar, leder datautbildningar och guidar på arbetsförmedlingens hemsida. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för Returen och Skogsvårdslag. Returen tar emot och säljer möbler, husgeråd mm. Ca personer deltar i verksamheten och man arbetar inom sömnad, omklädning, snickeri, målning samt reparation och underhåll. Skogsvårdslaget, som består av ca 10 personer, sköter kommunens skogar och utför mot betalning vissa uppdrag på villatomter åt privatpersoner. Dals-Eds kommun har eget arbetsmarknadspolitiskt mål att få ner arbetslösheten från 11 till 7 %. Man arbetar mot den norska arbetsmarknaden, anordnar jobbmässor, knyter arbetsgivarkontakter med norska bemanningsföretag och hjälper arbetssökande att komma i kontakt med den norska arbetsmarknaden. Möjligheter finns främst inom byggsektorn eftersom det planeras stora projekt i Norge med flera hundra arbetstillfällen (flygplats, fängelse). Utifrån det som man har sett hittills, konstateras det på Arbetsmarknadsenheten att sjuprocents målet när det gäller arbetslöshet troligen kommer att uppnås. 15

16 När det gäller arbetet med långtidsarbetslösa ungdomar ser man också en utveckling med relativt få återkommande fall. Ett stort problem är ett svagt självförtroende som en del arbetslösa ungdomar har. Vissa ungdomar har levt i miljöer där bidragsberoende har funnits i flera generationer. De flesta ungdomarna klarar sig själva efter skolan. En del klarar sig efter en viss arbetslöshetstid. En del av dem, som inte klarar sig, omfattas av Kommunalt ungdomsprogram och utvecklingsgarantin för ungdomar. En liten del behöver hjälp från fler myndigheter. Av de ungdomarna som passerar arbetsmarknadsenheten kommer ca 70 % från Arbetsförmedlingen, 25 % från Socialtjänsten och 5 % från Försäkringskassan. Man uppskattar att ca 10 ungdomar är jobbklara och behöver stödjas och motiveras ytterligare för att hitta egen sysselsättning/försörjning. Cirka 10 ungdomar behöver extra hjälp från olika myndigheter och ca 20 ungdomar befinner sig i en gråzon mellan dem som är helt jobbklara och dem som behöver extra stöd. Enligt uppgiften från socialförvaltningen i Dals-Ed från april 2007 finns 14 personer i åldern år som har sökt/beviljats försörjningsstöd. Samtliga är aktiva arbetssökande och registrerade på Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsenheten arbetar vidare med att prata och hjälpa ungdomarna med CV och personligt brev samt att leta lediga arbeten i Sverige och Norge. 7:3 Åmål Kommunens ungdomsenhet arbetar för att ungdomar ska få komma ut på arbetsmarknaden. Under praktikperioden får deltagarna ersättning från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen. En kommunal utvecklingsersättning utgår till arbetslösa ungdomar under perioden april till juni Det gäller ungdomar som inte har varit arbetslösa i tre månader och därmed kvalificerat sig för ersättning från Arbetsförmedlingen. Ungdomarna kommer till Ungdomsenheten från Arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller skolan. En handlingsplan upprättas senast inom en månad efter inskrivningen på Arbetsförmedlingen eller hos försörjningsstöd. De får en handläggare på Ungdomsenheten som fattar beslut om kompetenshöjande insatser. Efter en informationsträff och träff med praktiksamordnare delas ungdomar in i arbetsgrupper. De ungdomar som har problem med närvaro arbetar man med i arbetsgrupper tills de fungerar bra. När ungdomars närvaro fungerar börjar de introduktionsprogrammet. Alla ungdomar ska söka praktikplatser med personligt brev och meritförteckning. Vid positivt besked om praktikplats kontaktar ungdomarna ansvarig handläggare på ungdomsenheten, som tar kontakt med arbetsgivaren angående planeringen och uppföljningen. Efter avlutad praktikperiod träffas ungdomar och handläggare för vidareplanering. Det finns 48 ungdomar som får försörjningsstöd. Av dessa behöver ca hjälp av flera myndigheter. Ca hälften av dem som får försörjningsstöd har fått kompetenshöjande insats för att höja deras självkänsla att komma tillbaka in på arbetsmarknaden, studera, hitta en bra praktikplats, jobb, volontär, eller annat. Enligt Skollagen 1:18 har kommunerna uppföljningsansvar av ungdomar som har fullföljt sin skolplikt men inte fyllt 20 år. Eftersom många föräldrar försörjer sina barn i 1-2 år efter skolan har inte kommunen koll på vad som händer med ungdomarna under den tiden. Därefter blir en del ungdomar aktuella hos socialtjänsten. De som 16

17 stannar hos ungdomsenheten är oftast socialt fungerande ungdomar med funktionshinder. På socialtjänsten ser man en grupp ungdomar som har handikapp, men nekas aktivitetsersättning. Dessutom har gymnasieskolan misslyckats att ge dem en utbildningsgrund för fortsatt arbetsliv. Detta orsakar ohälsa och inaktivitet, depressioner, mm. Diskussioner mellan beslutsfattare och ansvariga tjänstemän har kretsat kring användningen av resurserna. Med en överlappning i strukturerna ska man slippa gränser i åtgärder och aktörer. Det ska finnas möjligheter att ingå nya åtgärdsavtal och hitta insatser som ska kunna fånga upp många. Man ska göra ungdomar anställningsbara genom kompetenshöjande insatser med fokus på bristyrken. Man ska ha individen som utgångspunkt och skapa flexibla lösningar. Den politiska ledningen betonar vikten av långsiktiga näringspolitiska insatser som ska underlätta pendlingsmöjligheter, underlätta generationsskiften i organisationer och få mer företag och jobb till kommunen och få ungdomar att söka inom den offentliga sektorn. 17

18 8. Statistik 8:1 Uppgifter från AMS 8:1:1 Bengtsfors Under första kvartalet 2007 har ungdomsarbetslöshet i Bengtsfors minskat jämfört med samma period Bengtsfors, arbetslösa + ungdomar i åtgärder Antal Februari Mars April Bengtsfors 06-feb 07-feb 06-mar 07-mar 06-apr 07-apr Arbetslösa Åtgärder TOTALT :1:2 Ed Under första kvartalet 2007 har ungdomsarbetslöshet i Ed minskat jämfört med samma period Ed, arbetslösa + ungdomar i åtgärder Antal Februari Mars April

19 Ed 06-feb 07-feb 06-mar 07-mar 06-apr 07-apr Arbetslösa Åtgärder TOTALT :1:3 Åmål Under första kvartalet 2007 har ungdomsarbetslöshet i Åmål minskat jämfört med samma period Minskningen är inte lika påtaglig som i Bengtsfors och Ed. Åmål, arbetslösa + ungdomar i åtgärder Antal Februari Mars April Åmål 06-feb 07-feb 06-mar 07-mar 06-apr 07-apr Arbetslösa Åtgärder TOTALT :2 Uppgifter från AIS (arbetsmarknadsverkets informationssystem) Gäller för maj :2:1Ungdomar år Bengtsfors Ed Åmål Inskrivna Arbetslösa Deltids- och timanställda Kan inte ta arbete Tillfälligt arbete KUP, UG Nystartsjobb

20 Antal arbetslösa ungdomar i förhållande till antalet arbetslösa över 25 år: Arbetslösa antal Bengtsfors Ed Åmål Över 25 år Under 25 år TOTALT :2:2 Antal inskrivna ungdomar efter kommun: Inskrivna Antal Inskrivna 50 0 Bengtsfors Ed Åmål Kommun 8:2:3 Alla Inskrivna ungdomar efter sökandekategori Arbetslösa Deltids- och timanställda Kan inte ta arbete Tillfälligt arbete KUP, UG 10 0 Bengtsfors Ed Åmål I kategorin arbetslösa ingår helt arbetslösa och de som arbetar sällan (högst 8 timmar i veckan). I kategorin deltids- och timanställda ingår sökande som arbetar från ca 8 timmar i veckan till heltid. I gruppen Till fälligt arbete ingår de som har arbete i önskad omfattning, men som väljer att vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. I kategorin Kan inte ta arbete ingår sjukskrivna, föräldralediga, studerade och andra som inte står till arbetsmarknadens förfogande, men som vill vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. 20

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse Parter Melleruds Kommun 212000-1488 Arbetsförmedlingen Vänersborg/Mellerud 202100-2114 Syfte Att genom samarbete, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Kompetensförsörjningsbehov... 3 Inom Kommunen... 3 Resterande arbetsmarknad... 3 Näringslivsråd

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Samverkan... 3 Arbetsbeskrivning i samverkan... 3 Samverkan/Förebyggande... 4 Tänkbara mål i fortsatt

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN 2012-08-27 16 211 2012.0043 750 INFORMATIONS- OCH UPPFÖLJNINGSANSVAR FÖR UNGDOMAR 16-20 ÅR Au 120312 Föreligger skrivelse 2012-03-06 från kommunkontoret av vilket framgår att med anledning

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Har vi råd med arbete?

Har vi råd med arbete? Har vi råd med arbete? 1. Kraftigt ökad efterfrågan av arbetskraft genom sänkta skatter och arbetsgivareavgifter 2. Kraftigt ökat utbud av arbetskraft genom anställningsstöd och nedskärningar i t.ex. A-kassa

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Bilaga 1c. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Hammarö kommun

Bilaga 1c. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Hammarö kommun 1(11) Socialförvaltningen Arbetsplats Hammarö TJÄNSTESKRIVELSE DUA - Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet - Bilaga 1c

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2013

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2013 RAPPORT 1(10) hetsstöd 2014-02-03 AVN 2014/0033-2 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare 011-15 23 71 Esa Manninen, programansvarig 011-15 21 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som

Läs mer

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet På väg till jobbet ESF Projekt 2012-2014 Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet Syfte och Mål Minska utanförskap och förhindra bidragsberoende

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2014 Ungdomsuppföljning ungdomar 16-20

ÅRSRAPPORT 2014 Ungdomsuppföljning ungdomar 16-20 ÅRSRAPPORT 2014 Ungdomsuppföljning ungdomar 16-20 Sammanfattning Fler ungdomar studerar eller arbetar Fler ungdomar har kommit tillbaka till studier eller arbete efter att de hoppat av gymnasiet jämfört

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Höörs kommun: Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 kommun@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar LIDKÖPINGS KOMMUN Antagen av Carina Bertilsson, chef för KAA, 160519 Innehåll HANDLINGSPLAN FÖR AKTIVITETSANSVARET... 3 Aktivitetsansvaret har tre

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år.

Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år. Arbetsförmedlingens månadsstatistik 16-64 år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år. Månad: Län: Kommun: Maj 2009 Västerbottens län Samtliga Arbetsmarknadsdata 0905

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden November 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Oktober 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Handläggare: Eric Andersson, Arbetsmarknadsenheten, AME Socialnämnden Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Organisation Jobbcentrum ingår i Socialnämndens Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten hör till

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 211 SA 211:5 211-6-17 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Kartläggning av målgruppen

Kartläggning av målgruppen Bilaga 1till Lokal överenskommelse mellan Strängnäs Kommun och Arbetsförmedlingen i Strängnäs Kartläggning av målgruppen Innehåll 1. Kartläggning av målgruppens storlek... 2 1.1 Elever som inte går på

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 2012-03-15 Tidsperiod: januari 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-03-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Insatser för unga arbetslösa i Sverige - Vad vet vi om effekterna? Caroline Hall Unga utanför, 11-12 oktober 2012

Insatser för unga arbetslösa i Sverige - Vad vet vi om effekterna? Caroline Hall Unga utanför, 11-12 oktober 2012 Insatser för unga arbetslösa i Sverige - Vad vet vi om effekterna? Caroline Hall Unga utanför, 11-12 oktober 2012 Översikt a) Allmänt om den svenska ungdomsarbetslösheten - Är den verkligen hög? Är den

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet

Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Redovisning av befintlig verksamhet Grund- och gymnasieskolan I Tierps kommun finns idag elva

Läs mer

Vuxenutbildning Arbetsmarknadsutbildning

Vuxenutbildning Arbetsmarknadsutbildning Man måste arbeta, om inte av läggning så åtminstone av desperation eftersom det vid noggrann undersökning visar sig att arbete är mindre tråkigt än att roa sig. Charles Baudelaire, 1821 1867 Foto: Robert

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2011-05-03 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik februari 2011 Veckostatistik vecka 10, 2011 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Företagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag

Företagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag Varför finns DUA? Många unga är arbetslösa (17 % Västernorrland 12 % riket). En stor del av gruppen har inte fullständig gymnasieutbildning (24%

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2012-08-21 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik juli 2012 Veckostatistik vecka 32, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd: När

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: 1(5) BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: Ale kommun, Arbetsmarknadsenheten, AME. Inom AME erbjuder vi idag olika typer av stöd, både individuellt och i grupp. Individuellt erbjuds evidensbaserade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2011-05-02 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik mars 2011 Veckostatistik vecka 14, 2011 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd: När

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2011-10-25 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik september 2011 Veckostatistik vecka 40, 2011 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet ÖVERENSKOMMELSE KOMMUNLEDNINGSKANSLIET

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet ÖVERENSKOMMELSE KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Höörs kommun: Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 kommun@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81 STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ArbetssöKANDE i STADSDELSOMRåDEN Oktober 211 SA 211: 211-1 - Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 21 SA 21:6 21-7-26 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet Samverkansarenan Ung i Tälje Ung i Tälje är en samverkansarena mellan myndigheter. Södertälje kommun är huvudman och kommunens olika förvaltningar samverkar

Läs mer

Del 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm

Del 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm Vår handläggare FÖRSLAG 1 (6) Datum Vår beteckning Helene Björkqvist 2010-04-07 Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Del 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm Bakgrund Viadidaktnämnden

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en studie- och yrkesvägledare examen, tar vägen efter utbildningen. I en tidigare undersökning, gjord

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. ORGANISATION - SAMVERKAN I Landskrona pågår sedan 2014 samverkan kring ungdomsfrågorna

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Trepartsamverkan Irja Tiainen

Trepartsamverkan Irja Tiainen Trepartsamverkan Irja Tiainen Irja.Tiainen@Kommunal.se Arbetsmarknadsansvarig Kommunal Trollhättan Vänerväst 1 Regelbundna möten. Detta ställer krav på regelbundna möten med Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer