LANTMÄNNEN MASKIN I FÖRÄNDRING. Tema. Så fungerar spannmålsavtalen. Så påverkar valutorna. Stämmor landet runt. Nordisk kyckling i ett bolag

Transkript

1 LEDAREN SID 2 Dags att välja nya vägar EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR LANTBRUK Så fungerar spannmålsavtalen SIDAN RÅVARUMARKNADEN Så påverkar valutorna SIDAN 26 SIDAN 4 Tema LANTMÄNNEN MASKIN I FÖRÄNDRING Nordisk kyckling i ett bolag Stämmor landet runt 4 6

2 Signerat REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Michael Styffe från Tierp har satsat på maskiner från Lantmännen Maskin till skogsbruket. Bild: Lars Helgstrand UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Kundregister.ssc@lantmannen.com Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: david.lundstrom@ardeo.se Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (sista sidan) 250x :- +3 mm utfall åt sidorna 1/1 sida (insida) 225x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. PRELIMINÄR UTGIVNING 2013 (med reservation för ändringar) Nr Utgivning Materialdag vecka 3 v 21 26/4 4 v 38 23/8 5-6 v 49 8/11 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på våra varumärken är Axa, Kungsörnen, Kronfågel, GoGreen, Hatting, Schulstad och Gooh. Lantmännen ägs av svenska lantbrukare, har fler än anställda, har närvaro i 22 länder och omsätter 38 miljarder kronor. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Det, kombinerat med att Lantmännen har verksamhet i hela kedjan från jord till bord, gör att vi kan ta ansvar för alla steg i kedjan. Läs gärna mer på: eller Att våga välja nya vägar Dagarna före påsk avslutade vi årets distriktsstämmor. Jag tycker det varit positiva stämmor med bra frågor och framåtsyftande diskussioner där vi lyft allt från gmo till goodwill! Just nu summerar vi stämmorna och planerar för uppföljning. Att fånga de frågor som varit mest diskuterade är oerhört viktigt för att öka både intresset och kunskapen om Lantmännen. Det är också en tydlig signal till oss i styrelsen om vad som är aktuellt och viktigt för er! En fråga som varit uppe vid flera stämmor är hur vi ska utveckla vår livsmedelsverksamhet. Har Lantmännen resurser att följa med i den kraftiga strukturomvandlingen som sker i omvärlden? Jag har sagt det tidigare för att Lantmännen ska kunna behålla sin konkurrenskraft måste vi bli mer internationella. Och under höstens kooperativa seminarium diskuterade vi också samägande och allianser som ett sätt att hantera framtida finansiering av verksamheter. Ett mycket konkret exempel på både internationalisering och allianser är givetvis den stora affär som vi helt nyligen genomförde genom att sälja men ändå behålla ett stort inflytande i Kronfågel. I och med affären realiserar Lantmännen det värde som byggts upp under vår tid som ägare av Kronfågel och som stor minoritetsägare i den nya, marknadsledande skandinaviska aktören får vi också del i den framtida värdetillväxten. Den nya ägarstrukturen ger också förutsättningar för fortsatt lönsam tillväxt på en tuff internationell kycklingmarknad. Affären befäster också många starka mervärden för konsumenterna bland annat livsmedelssäkerhet, djuromsorg och hållbarhet. Lite drastiskt uttryckt kanske man kan säga att just Kronfågelaffären är avstampet för det strategiarbete som styrelsen påbörjat. Omvärlden förändras snabbt och vi måste vara beredda på att parera, men först och främst måste vi veta vart vi vill. En fingervisning är utvecklingen av styrkeförhållandena i livsmedelskedjan. Från att vi som lantbrukare varit rena råvaruproducenter kan man på sikt se att vi får en allt mer betydelsefull roll. Jordens befolkning ökar och välståndet stiger i vardagen betyder det att fler vill dricka mjölk och äta kött. Eller som Mark Twain uttryckte det You should buy land. They don t make it any more. Samtidigt har detaljhandeln tagit klivet in i förädlingsindustrin genom sina egna märkesvaror. Förädlingen i mellanleden får alltså en allt tuffare position. Det är utifrån den här typen av resonemang som skördar! styrelsen börjat diskutera utvecklingen av Lantmännen. På samma sätt som en distriktsstämma kan kastas från frågor om världens livsmedelsförsörjning till servicenivån för Lantmännen maskin tänkte jag avsluta med lite mer jordnära resonemang. I dagarna sjösätter Lantmännen Lantbruk sin nya säljorganisation. Den nya organisationen utgår från att vi som lantbrukare har både olika krav och struktur på våra företag. På det sättet kommer man att kunna utnyttja Lantmännens produktbredd och säljarnas kunskap på ett bättre sätt och vi kommer att kunna öka vår konkurrenskraft på en föränderlig marknad. Jag ser fram emot att möta en ännu mer motiverad säljkår Vårbruk är något av det roligaste jag vet, för det är grunden för framtida och jag är övertygad att den nya organisationen har stora möjligheter att matcha en allt tuffare konkurrens. Temat för den här ledaren är förändring. Att leda ett företag under förändring är både spännande och utmanande. Men för att vara ett starkt företag som kan leverera både bra produkter och tjänster till oss som företagare och ett bra ekonomiskt resultat krävs att vi vågar se runt hörnet. Att vi vågar välja nya vägar. Samtidigt är jordbruk en av de mest förutsägbara branscherna som finns varje vår väntar ett vårbruk. Och vårbruk är något av det roligaste jag vet, för det är grunden för framtida skördar! Bengt-Olov Gunnarson styrelseordförande 2 Grodden Nr

3 Ekonomi LANTMÄNNEN 2012 Resultat med ljuspunkter Lantmännen går över till tertialrapportering Arbetet med att öka effektiviteten i Lantmännens verksamhet börjar ge resultat. Fjärde kvartalet 2012 visade en förbättring beroende på lägre finansiella kostnader och dessutom ett betydligt högre resultat i division Energi. Trots detta är helårsresultatet för 2012 lägre än föregående år. Lantmännens resultat, efter finansnetto och justerat för jämförelsestörande poster, uppgick i fjärde kvartalet till 100 MSEK (5 MSEK). Förbättringen jämfört med föregående år beror främst på ett högre resultat i division Energi och lägre finansiella kostnader. Resultatet för helåret 2012, efter finansnetto och justerat för jämförelsestörande poster, uppgick till 565 MSEK (841 MSEK). Det lägre totalresultatet beror framför allt på resultatet i divisionerna Maskin och Livsmedel. Den insatsgrundande verksamheten inom division Lantbruk har under året utvecklats väl resultatmässigt och division Energi visar ett avsevärt bättre resultat än föregående år. Genom ett intensivt arbete med att förbättra vår interna effektivitet, samt fortsatt fokus på kunder, innovation och konkurrenskraftiga erbjudanden, har vi till viss del lyckats parera den svaga finansiella utvecklingen på våra huvudmarknader. Även om helårsresultatet är lägre än föregående år, så har många av de åtgärder som genomförts under året börjat ge resultat och i fjärde kvartalet var vårt resultat högre än samma period 2011, säger Per Olof Nyman, Lantmännens vd och koncernchef. Förslag till utdelning Styrelsen har beslutat att lämna återbäring och efterlikvid med 1,25 procent på den insatsgrundande omsättningen av köp och försäljning till Lantmännen Lantbruk, samt 0,5 procent på inköp och service från division Maskin i Sverige. Detta motsvarar 120 MSEK. Utdelningsförslag till föreningsstämman är 5 procent utdelning på inbetalt och emitterat insatskapital, motsvarande 87 MSEK, och en insatsemission på 80 MSEK. Sammantaget motsvarar insatsutdelning och insatsemissioner 9 procent av insatskapitalet. Styrelsen föreslår 3,75 procents utdelning på förslagsinsatser. Det är särskilt roligt att notera en ökad proaktivitet på marknaden och den positiva resultatutvecklingen inom Lantmännen Lantbruk. Styrelsen har därför beslutat att höja återbäring och efterlikvid till 1,25 procent för köp och försäljning till Lantmännen Lantbruk, vilket motsvarar hela rörelseresultatet i den insatsgrundande svenska verksamheten, säger Bengt-Olov Gunnarson, Lantmännens ordförande Vårt främsta fokus framåt är att skapa förutsättningar för att leverera ett tillfredsställande ekonomiskt resultat, oavsett marknadsläge. Vår målsättning är att skapa nya affärsmöjligheter i kombination med ökad resurseffektivitet, för att på så sätt skapa en långsiktig, hållbar lönsamhet. Det gör också att vi kommer att stå väl rustade när konjunkturen åter vänder uppåt igen. De åtgärder och anpassningar vi genomfört under 2012 är ett steg i rätt riktning, och vi kommer att fortsätta det arbetet under 2013, säger Per Olof Nyman. Med tre finansiella rapporter per år i stället för fyra kan Lantmännen bli effektivare och samtidigt förbättra kvaliteten på information och nyckeltal. Att hushålla med resurser och arbeta långsiktigt är helt i linje med Lantmännens hållbara affärsstrategi. Som ett av de första större svenska företagen har Lantmännen beslutat att lägga om sin finansiella rapportering från att redovisa kvartalsvis till tertial, med tre delårsrapporter. Den första tertialrapporten för 2013 släpps den 31 maj. Med tre rapportperioder per år följer rapporterna de naturliga säsongerna i verksamheten bättre och jämförelser mellan samma period olika år blir då mer rättvisande. Genom att gå från fyra till tre rapporttillfällen minskar rapportarbetet i motsvarande grad. Det betyder att resurser inom vår organisation kan frigöras till andra uppgifter som skapar större affärsnytta. Med tertialrapportering blir vi effektivare utan att göra avkall på ambitionsnivån, säger Per Olof Nyman, vd och koncernchef för Lantmännen. DIVISION LANTBRUK Division Lantbruk visar ett rörelseresultat på 165 MSEK, vilket är i nivå med föregående år (183 MSEK). Den insatsgrundande svenska verksamheten har förbättrat sitt resultat väsentligt under året, främst tack vare ett mycket väl genomfört åtgärdsprogram. Den internationella lantbruksverksamheten visar ett svagare resultat än föregående år. FOTNOT. Alla siffror avser helåret 2012 och är justerade för jämförelsestörande poster. DIVISION MASKIN Division Maskin har starkt påverkats av den minskade efterfrågan på speciellt den svenska marknaden, och visar ett lägre rörelseresultat än föregående år: 300 MSEK (444 MSEK). Divisionens resultat är på en historiskt sett hög nivå, dock inte lika starkt som rekordåret Alla divisionens bolag arbetar med åtgärder för att möta och motverka den svagare marknadsutvecklingen. DIVISION ENERGI Resultatet för division Energi är avsevärt bättre än föregående år: -21 MSEK (-68 MSEK). Förbättringen beror framförallt på en kraftig resultatförbättring i Lantmännen Agroetanol. Etanolverksamheten gick under årets första hälft med stor förlust, men visar ett positivt rörelseresultat för andra halvåret till följd av ytterligare interna effektiviseringar och ett genomsnittligt högre etanolpris. DIVISION LIVSMEDEL Division Livsmedels rörelseresultat uppgick till 314 MSEK (539 MSEK). De utmaningar som präglade förra året stark prispress, låg volymutveckling och ökad konkurrens från handelns egna varumärken har fortsatt under 2012, och bidrar till det lägre resultatet. Ett svagt resultat i Unibakes engelska verksamhet har också påverkat livsmedelsdivisionen negativt. Samtliga affärsområden i divisionen arbetar intensivt med förbättringsåtgärder och effektiviseringar i hela förädlingskedjan. Kontoöversikt och gällande räntesatser Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Gällande fr o m 1 mars 2013 Kundreskontra Fakturor, dröjsmålsränta efter förfallodag 13,50 % Kundreskontra efter förfallodag 7,25 % Finansieringstjänst efter kravdatum 13,50 % Ränta vid förskottsbetalning endast medlemmar 2,40 % Avräkningskonto tillgodo 2,40 % skuld 3,50 % spannmålsöverskott 3,50 % Sparmedel endast medlemmar 2,40 % Kapitalkonto endast medlemmar 2,40 % Datum för orderperiod Handel med emissionsinsatser Transaktionspris procent av nominellt värde april, juni och 1-3 juli Omsättning SEK Antal köpordrar som ledde till affär styck Antal säljordrar som ledde till affär styck sept 97 % SEK 16 st 15 st 5-7 nov 97 % SEK 21 st 33 st nov 95 % SEK 18 st 9 st feb 100 % SEK 30 st 54 st mar 102 % SEK 12 st 19 st mars 105 % SEK 8 st 15 st Kommande orderperioder Kompletterande information, handelsregler och orderblankett för köp/sälj finns på Orderblanketten finns tillgänglig ett par dagar före varje handelsperiod. Nr Grodden 3

4 Nyheter NYBILDAT NORDISKT BOLAG Tar samlat grepp på kycklingmarknaden Ett nybildat nordiskt bolag ska samla krafterna på den nordiska kycklingmarknaden. Lantmännen blir stor minoritetsägare med 48 procent medan det brittiska bolaget Cap- Vest kommer att ha 52 procent av rösterna. Konkurrensmyndigheterna ska nu säga sitt om affären innan den kan gå i lås. CapVest Equity Partner och Lantmännen ek för meddelade precis i början av april att man beslutat bilda ett nytt ledande bolag inom kycklingmarknaden med över fem miljarder SEK i omsättning. Det nya bolaget förvärvar Kronfågelgruppen i Sverige och Danmark från Lantmännen och Cardinal Foods AS i Norge från CapMan. Ägarstrukturen ger bra förutsättningar för att ytterligare utveckla affären på den internationella marknaden samt möjligheter till produktutveckling och innovation som ger ökat mervärde för konsument. Det nya bolaget blir Nordens ledande aktör på kycklingmarknaden med 5,4 miljarder SEK i omsättning genom Kronfågel, SweHatch och Skånefågel i Sverige, Danpo i Danmark och Cardinal Foods i Norge. Totalt kommer bolaget att kunna hantera cirka 105 miljoner slaktkycklingar per år. Det här är en positiv affär för alla inblandade, där vi skapar en bra grund för ett starkt samlat fokus på kycklingaffären. Det kommer att gynna både ägare, uppfödare, kunder och konsumenter till exempel genom ökade resurser för produktutveckling, säger Per Olof Nyman, vd för Lantmännen. Vilka är de största fördelarna med affären för Lantmännens ägare? I och med affären realiserar Lantmännen det värdeskapande som byggts upp under vår tid som ägare av Kronfågelgruppen. Som stor minoritetsägare i den nya, marknadsledande skandinaviska aktören får vi även del i den framtida värdetillväxten, förklarar Bengt-Olov Gunnarson, styrelseordförande i Lantmännen. Hur kommer det här att påverka de svenska uppfödarna? Strukturen skapar bättre möjligheter för de nordiska uppfödarna att bland annat ta del av skandinavisk produktutveckling som stärker konkurrenskraften, säger Bengt-Olov Gunnarson. I det nya bolaget kommer CapVest att kontrollera 52 procent av rösterna och Lantmännen 48 procent. Kate Briant på CapVest är föreslagen som ordförande i det nya bolaget: Livsmedelssektorn är en av våra främsta investeringssektorer eftersom livsmedel alltid är efterfrågat, samtidigt som sektorn erbjuder stora möjligheter till konsolidering och tillväxt. Vi ser det som en god möjlighet att tillsammans med ett kompetent ledningsteam och marknadsledande verksamheter, bygga en plattform som vi kan använda till grund för att växa och expandera, både lokalt och i större skala, sammanfattar Kate Briant. Leif Bergvall Hansen, nuvarande vd för Kronfågelgruppen är föreslagen som vd för bolaget: Vårt uppdrag blir även i framtiden att leverera lokalt producerad kyckling av högsta kvalitet till våra kunder. De som jobbar inom Kronfågelgruppen och Cardinal Foods kommer att utveckla och bygga upp Nordens främsta verksamhet inom kycklingproduktion med ett fortsatt starkt fokus på kvalitet, djuromsorg, livsmedelssäkerhet och hållbarhet, säger Leif Bergvall Hansen. Huvudkontorets placering och bolagsnamnet kommer att meddelas senare. Transaktionen är villkorad av godkännande från relevanta konkurrensmyndigheter. BILD: KRISTOFER VAMLING/HK BILD&TEXT Om CapVest CapVest grundades 1999 och har huvudkontor i London, Storbritannien. Det är ett etablerat investeringsbolag med fokus på att investera i marknadsledande företag där det finns stor potential för tillväxt. CapVest är en aktiv part som under lång tid har bidragit till bestående utveckling och värdeförbättringar inom många bolag. Capvests företagsportfölj innehåller investeringar i konsumentvaror, sjukvård och tjänsteföretag i stora delar av Europa. Norden är en av CapVests huvudmarknader. Företaget har bland annat investerat i bageriföretaget Vaasan och renhållningsföretaget Reno Norden. Om Kronfågel Lantmännen Kronfågel är Nordens största kycklingproducent med marknadsledande positioner i Sverige och Danmark. Kronfågelgruppen producerar, säljer och marknadsför kyld, fryst och förädlad kyckling under de starka varumärkena Kronfågel, Danpo, Ivars, Chicky World och Kronfågel Stinas. Företaget har ca medarbetare och en omsättning på ca 3, 5 miljarder kronor (2012). Om Cardinal Foods AS Cardinal Foods AS är en ledande aktör inom marknaden för vitt kött och ägg i Norge. Under varumärket Den Stolte Hane levereras ägg och vitt kött till norska konsumenter. Vestfold Fugl levererar produkter av kyckling, kalkon, höns och anka för foodservice; storhushålls- och industrimarknaden. Cardinal Foods fokuserar på hälsosamma, högkvalitativa färskvaror med stränga krav på kvalitet och livsmedelssäkerhet i kombination med snabb innovation och effektiva produktionsanläggningar för fjäderfä och ägg. Hela värdekedjan från bonde till konsument kvalitetssäkras genom dotterbolagen Jaerkylling AS och äggpackeriet Cardinal Foods Ski AS.Produkter. Cardinal Foods AS ägs av det finska riskkapitalbolaget CapMan. Lantmännen säljer kvarnen i Riga Lantmännen Cerealia vill framöver fokusera på den skandinaviska marknaden. Därför har styrelsen beslutat att avyttra kvarnen i Riga i Lettland. Köpare är det litauiska företaget Malsena. Malsena övertar de cirka 90 medarbetarna i samband med verksamhetsövergången och kommer att fortsätta med löpande leveranser till kvarnens nuvarande kunder. Förvärvet kommer att stärka vår position på marknaden. Vi kommer att erbjuda ett bredare urval av förädlade produkter och vi hoppas att bli en framgångsrik exportör på den internationella marknaden, säger Gintautas Migonis, vd på JSC Malsena Plius. Vi har valt att fokusera på våra marknader i Skandinavien och därför beslutat oss för att sälja kvarnen i Riga. Jag är glad över att vi har hittat en lokalt etablerad köpare i branschen som kan driva den vidare, säger Carsten L Thomsen, vd på Cerealia. 4 Grodden Nr

5 Krishantering STORMEN OM HÄSTKÖTTET Lyft för svenskt kött? När den stora hästköttsstormen blåste som häftigast i februari, kom även en liten vindpust in över Lantmännen. Den drog dock snabbt förbi, eftersom alla analyser visade att inget odeklarerat hästkött fanns i Lantmännens produkter. När analyssvaren kom hade Lantmännens ledning av försiktighetsskäl redan valt att dra tillbaka produkterna från underleverantören Dafgårds. Eftersom kylkedjan var bruten gick de återkallade produkterna till destruktion/biogastillverkning. Därefter såldes de kvarvarande kyllagrade produkterna som vanligt. Efter att detta lager var slut har Lantmännen tills vidare avbrutit leveranserna från Dafgårds. Lantmännen litar helt enkelt inte på kontrollsystemet i ledet före Dafgårds. I fortsättningen använder Lantmännen enbart egentillverkade produkter även för leverans från Cerealia Foodservice, som via grossister säljer till skolor och andra storhushåll. Hästköttskandalen började i mitten av januari med att det irländska livsmedelsverket upptäcker DNA från häst i hamburgare. Därefter hittas hästkött i olika produkter i flera länder. Den 7 februari konstateras att köttet i Findus lasagne innehåller upp till 100 procent hästkött. Den 25 februari hittar det tjeckiska livsmedelsverket hästkött i IKEAs köttbullar som levererats från Dafgårds i Sverige. Den 26 februari återkallar Lantmännen Cerealia Foodservice tre produkter från sin underleverantör Dafgårds. Skandalen växer. När vi fick reda på att IKEA skulle dra tillbaka köttbullar från Dafgårds insåg vi risken att även våra produkter därifrån kunde innehålla odeklarerat hästkött. Vi diskuterade då ingående hur vi skulle göra, säger Ulrika Ekström, tf informationschef på Lantmännen. Beslutet blev att tillämpa försiktighetsprincipen för att vara på den säkra sidan, trots att vi inte hade tagit prover på produkterna. Totalt återkallade Lantmännen Cerealia Foodservice drygt 12 ton oxjärpar, köttbullar och kåldolmar från sina tre storköksgrossister Martin & Servera, Menigo och Svensk Cater. Vad har ni lärt av hästköttshistorien? Man måste ha bra rutiner och det har Lantmännen. Men vi måste fråga oss vad vi gör för att detta inte ska hända igen. Vi har fördelen att vara nära producentledet och kan med gott samvete ta ansvar från jord till bord. Det är svårare för andra livsmedelsföretag. De brukar ha kontroll maximalt tre led bakåt, säger Ulrika Ekström, som har lång erfarenhet av att arbeta i Coop och andra livsmedelsindustrier. Kan hästköttskandalen föra något positivt med sig för Lantmännen? Jag hoppas att vi får en diskussion som handlar om att mat måste få kosta. Om något är väldigt billigt, måste man fråga sig varför? Som konsument måste jag göra ett aktivt val. Jag tror det kommer att gynna Lantmännen. De produkter vi levererar, som är svenska, kommer att öka i intresse. Se på Gooh som har enbart svenskt kött och märker sina rätter med symbolen Svenskt kött, säger Ulrika Ekström. Frågan om svenskt kött och importerat har varit föremål för livliga debatter på många distriktsstämmor i år. I distrikt Västernorrland beslutade man skicka vidare en motion om importerat kött till föreningsstämman i maj. Text: LARS HELGSTRAND AGROL BYTER LOGOTYP Prata smörja med oss! Vi har en produktsupport t som vi är riktigt stolta över. En support som vet exakt vilken produkt du behöver till din maskin. Vå årt nära samarbete med maskintillverkare och användare har gett oss unika kunskaper. Våra oljor och smörjfetter är utvecklade med avancerad teknik vilket ger hög drift tssäkerhet och för örlänger livslängden på dina fordon och maskindelar. Hitta rätt smörjmedel på: klicka på rekommendationer eller prata direkt med någon av oss. EFFEKTIV OCH LÖNSAM SPANNMÅLSHANTERING En ny generation skördar för hållbar utveckling KATALOG 2012 NYHET Beställ din katalog på Agrols smörjråd: Bo Axelsson, Lars Ekmark, Yngve Lindh, Nr Grodden 5

6 Distriktsstämmor stämmor landet runt har pågått under mars månad. Här vädrades åsikter om många olika ämnen och dessutom fick deltagarna möjlighet att få veta mer om Lantmännens verksamhet under det gångna året. Grodden har varit på plats på ett antal av stämmorna. Texter: HELENA HOLMKRANTZ, ANNA CARLSTRÖM, CATHRINE HANNELL, HANNA ÖSTERBERG, ELISABET SÖDERSTRÖM, LAGE WESTMAN, FREDRIK STENBERG och ULRIKA HOLMBERG BILDER: HELENA HOLMKRANTZ Debatt om stråförkortning DISTRIKT ÖSTERLEN Stråförkortning, internationell verksamhet och EMV, egna varumärken, var några av de ämnen som ventilerades på distriktsstämman i Österlen. Höga snövallar mötte de bilburna besökarna på gården till Marsvinsholms slott där årets distriktsstämma för Österlen ägde rum. Men inomhus var det varmt och mysigt, om än ganska trångt mellan bjälkar och pelare. Distriktets ordförande Bo Larsson inledde med att redogöra för året som gått och de aktiviteter som arrangerats. Han tog upp frågor som manat till eftertanke som exempelvis hur Lantmännens framtid ser ut när antalet bönder blir färre och färre och medlemsantalet vikande. Koncernstyrelsen representerades av Ulf Gundemark, som tillsammans med tf informations- och kommunikationschefen Ulrika Ekström, beskrev det gångna året och satte in Lantmännen och 2012 års resultat i sitt sammanhang i omvärlden. Cecilia Jinert-Johansson, produktionschef på Lantmännen Lantbruk presenterade resultatet för Lantbruk. Det har varit ett besvärligt år för stora delar av Europa. Det är i princip bara oljeländerna Norge och Ryssland som haft en god tillväxt, konstaterade Ulf. Det är i det omvärldsklimatet vi arbetar. Det måste man komma ihåg när man tittar på resultatet. Som styrelseledamot måste jag ödmjukt säga vi kunde gjort bättre ifrån oss. Men samtidigt finns det glädjeämnen, framför allt i fjärde kvartalet som var bra, påpekade Ulf och fortsatte: Anledningen till att det gick så mycket bättre i slutet av året var två: ett betydligt bättre etanolpris gjorde att energisidan fick ett bättre resultat. Därtill kom försälningen av en bra skörd som höjde resultatet ytterligare. Det viktigaste som jag ser det är att vi kan vara stolta över Lantmännen Lantbruk. Verksamheten har en bra bit kvar av sin resa, men är på god väg och det är glädjande. När det gäller Energidivisionen är min bedömning att vi har en bättre stabilitet än tidigare, men än sover vi kanske inte helt tryggt alla nätter. Å ena sidan har vi ett etanolpris som styrs av petroleumpriset. Å andra sidan ett spannmålspris som styrs av helt andra faktorer. Där mitt emellan finns etanoltillverkningen, som är svår att säkra på lång sikt. Dock är riskerna betydligt mindre i dag än tidigare, men vi måste även fortsättningsvis jobba stenhårt på Trångt om plats, men fin stämning på Österlens distriktsstämma på Marsvinsholms slott. att hålla nere kostnaderna och hålla upp produktionen på en optimal nivå. I samband med redovisningen av resultatet ställdes en del frågor från stämmodeltagarna. Framför allt var det frågan om EMV, egna varumärken, som fick uppmärksamhet. Lantmännen tillverkar ju en del för EMV, men tjänar vi inte mindre på det än på att sälja produkterna under våra vanliga varumärken? Ska vi verkligen verka på en marknad där konsumenten blir lurad och inte vet vad de köper? Det är naturligtvis en viktig fråga om vi ska vara med eller inte, men det är inte alltid så att vi tjänar mindre på EMV än på att sälja under egna varumärken. EMV är inte längre liktydigt med lågpris, det finns olika kvalitetsnivåer även där numera. Man ska dock komma ihåg att det är förhållandevis låga volymer vi pratar om, kommenterade Ulf Gundemark. En annan fråga som skapade debatt var effekten av lagändringen när det gäller stråförkortningsmedel. Stämmodeltagarna ville veta hur det fungerar med särhållningen av spannmål som stråförkortats och om Lantmännen tjänar på att spannmålen inte stråförkortats. Här svarade Cecilia Jinert-Johansson för Lantbruks räkning: Vi måste särhålla noggrant annars kan vi inte leverera till Cerealia. De har som krav att den spannmål som används i livsmedelsproduktionen inte har stråförkortats. Ulrika Ekström fyllde på: Det grundläggande är spårbarheten. Vi måste alltid kunna gå tillbaka i kedjan och se varifrån råvaran kommer och hur den tagits fram. Därför måste vi också kunna särhålla. Men vi tror också att konsumenterna är beredda att betala för det merarbete särhållningen innebär. Ytterligare en fråga som togs upp till debatt var vad den utländska verksamheten ger ägarna. Vår policy är ju att inte redovisa detaljer och vi går inte ner på bolagsnivå i siffrorna, men vi kan väl konstatera att när det gäller livsmedelssidan tjänar vi inte mer på verksamheten i Sverige än utomlands. Och generellt är satsningar utomlands ett bra sätt att förvalta vårt kapital för att kunna vara med på en större spelplan, svarade Ulf Gundemark. Ordföranden Bo Larsson och hans styrelse valdes om, Åke Högborg avtackades och i hans ställe valdes Kristina Yngwe in som ny ledamot i distriktsstyrelsen. Kristina är även ordförande i LRF Ungdomen och sitter i LRF:s riksförbundsstyrelse. 6 Grodden Nr

7 DISTRIKT VÄRMLAND Debatt om importerade råvaror Ett 45-tal personer hade kommit till Stadshotellet i Karlstad för att delta i Lantmännens distriktsstämma som hölls i en mindre lokal där stämningen var tät med en mängd inlägg och diskussioner. Speciellt inbjuden var nationalekonomen Stefan De Vylder. Stefan har gjort sig känd som Eurokritiker (och fått rätt) och också varit positiv till de senaste årens ökning av livsmedelspriserna. Hans föredrag innehöll reflektioner om de många tidigare starka i-ländernas nuvarande höga skuldsättning, vilket nu gör att maktbalansen oundvikligen förskjuts till nya aktörer i Asien, Afrika och Sydamerika. Han spanade också om jordbrukets möjligheter och var i grunden positiv till svensk livsmedelsproduktion. Då själva stämman tagit vid informerades om maskin och lantbruks lokala verksamhet. Från koncernstyrelsen deltog Thomas Magnusson och från koncernledningen juristen Tove Cederborg. En rad inlägg gjordes under deras dragning om koncernens resultat och verksamhet. En motion tog upp frågan om att enbart använda svenska råvaror i Lantmännens produkter annars avstå. Thomas Magnusson redogjorde för styrelsens syn på saken som i stort innebär att det är en bra affär för Lantmännen att använda importerade livsmedel i vissa produkter och ta ut ett högre pris för andra segment med svenska råvaror. Det fanns många och starka åsikter i frågan vilket gav en livlig debatt. Stämman beslöt slutligen att ej bifalla motionen. Efter ett särskilt tack till mötesordförande Erica Eriksson avslutades stämman vid tiotiden. DISTRIKT VÄSTRA SKARABORG Håll utkik efter grodden i butikerna En av årets allra första distriktsstämmor hölls i Västra Skaraborg den 11 mars. Ordförande Sofia Karlsson hälsade runt 120 medlemmar välkomna till konserthuset i Vara, en för ändamålet mycket lämplig lokal. I sitt inledningsanförande talade Sofia om hur stolt hon var över Lantmännen, som tar ansvar genom hela kedjan från jord till bord. Detta som en markering av var Lantmännen står, med tanke på debatten den senaste tiden i olika medier, DISTRIKT NORRBOTTEN Distriktsstämman för Lantmännen hölls samma vecka som många av de andra föreningarna inom lantbruksnäringen i Norrbotten höll sina årsmöten och andra medlemsmöten. Trots det var det besöksrekord. Aldrig tidigare har distriktet kunnat räkna in ett 60- tal deltagare på distriktsstämman som även i år hölls på Skapa Konferens i Sävast, Boden. Inledningsvis höll distriktsstyrelsen en genomgång av vad distriktet har haft för verksamhet det gångna året, men även vilka planer som finns för innevarande år. Den aktivitet som pekades speciellt på är den ungdomssatsning tillsammans med övriga Norrlandsdistrikt som ska hållas i Sundsvall i november, där kooperation och kooperativa grundvärden är temat. Anitra Steen från koncernstyrelsen, Stefan Åström, chefscontroller och Anna Holmberg, marknadschef Lantbruk, höll i presentationen av Lantmännens verksamhet och resultat för över upptäckten av främmande kött i färdiga rätter. Hon uppmanade församlingen att verkligen hålla utkik i butiken efter grodden på förpackningarna. Gustav Jansson, Enköping, förtroendevald revisor i koncernen presenterade sig själv och berättade om uppdraget som revisor. Från koncernstyrelsen deltog Nils Lundberg och från affärsledningen Håkan Pettersson, chef för maskindivisionen. Efter den övergripande koncernredovisningen fick medlemmarna välja Deltagarrekord och bred diskussion det gångna året. Därutöver medverkade representanter för både Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Maskin. Den nye säljchefen för Lantmännen Lantbruks nordliga säljområde, Hans Westbom, presenterade sig och sina framtidsvisioner som han såg positivt på. Till distriktsstyrelsen omvaldes Linnea Larsson, Sven Karlsson, Börje Nilsson och med fyllnadsval på ett år för Dick Olovsson, som tidigare suttit i distriktsstyrelsen för Skellefteå-Piteå före distriktssammanslagningen för några år sedan. Till 2014 är också Anders Persson och Johan Liljebäck valda. Till ordförande valdes Linnea Larsson och till sammankallande i valberedningen Mats Juhlin. Distriktsstämman var informativ och en dialog fördes löpande över de frågor som kom upp och som spände inom många områden utan att direkt fokusera på något speciellt område. två av tre möjliga miniseminarier med tema Maskin och Lantbruk: Dick Rytterdahl, Lantmännen Lantbruk, gjorde tillsammans med Nils Lundberg en fördjupad redovisning av division Lantbruk. Håkan Pettersson och David Hallgren, marknadschef, hade en genomgång av maskindivisionen. Bengt Karlsson och Jesper Svensson pratade Lantbruk med lokal prägel. Stämman återsamlades för en gemensam frågestund och avslutning. Linnea Larsson, ordförande i Norrbottensdistriktet. DISTRIKT VÄSTERBOTTEN Motion om utländskt kött Framtidstro och intressanta diskussioner genomsyrade Västerbottens distriktsstämma som även i år hölls i Sikeå. Ett fyrtiotal medlemmar anslöt till stämman som för första gången i distriktet hölls på kvällstid. Två frågor dominerade kvällens diskussioner. Den första frågan kom från en av distriktets medlemmar, Erik Bäckström, Stöcke. Han ville veta vad Lantmännen har för planer då det gäller att ta emot spannmål oavsett vattenhalt och att mottagningsjour dygnet runt införs. Frågan besvarades av Cecilia Jinert-Johansson, produktionschef för Lantmännens Lantbruk. Hon var tydlig med att Lantmännen inte kommer att kunna ta emot all spannmål och att man måste se till lönsamheten i den totala affären. Cecilia Jinert-Johansson avslutade med att sammanfatta diskussionen. Frågan har diskuterats många gånger historiskt och man har alltid kommit fram till samma slutsats. Det går inte att få ekonomi på spannmålshantering i detta område. Men om förutsättningarna förändras så kan man naturligtvis ta upp frågan till diskussion igen. En motion från Mikael Lindström, Ragvaldsträsk, blev den andra stora frågan för kvällen. Nu var det bruket av utländskt kött i Lantmännens färdigmatsprodukter som diskuterades. Lindström menar att Lantmännen trovärdighet skadas och hänvisar till den senaste tidens köttskandaler och att vi samtidigt förstör vår egen prisbild genom att pressa priserna med importerat kött. Frågan diskuterades av flertalet engagerade medlemmar och stämman beslutade att föra motionen vidare till föreningsstämman i maj. Under kvällen föredrog Helle Kruse Nilsen, koncernstyrelsen och Håkan Helle Kruse Nielsen. Pettersson, divisionschef Lantmännen Maskin, koncernens resultat och hur omvärldsfaktorer påverkar Lantmännen och de resultat som levereras och vad ägarnyttan innebär för varje enskild medlem. Till ny ordförande i distriktet efter Ulrika Holmberg valdes Ronny Olofsson, Bjurholm och två nyval skedde, Emma Bäckström, Valsfäboda som valdes in i styrelsen och Elisabeth Sjödin-Ögren, Bratten, som valdes in i valberedningen. Nr Grodden 7

8 Distriktsstämmor 2013 Aktiva gruppdiskussioner DISTRIKT VÄSTMANLAND Medlemmarna i distrikt Västmanland fick en annorlunda uppgift av sin ordförande i samband med årets stämma. I grupper fick de uppgiften att tänka sig in i hur det skulle vara att vara koncernstyrelse i Lantmännen och ett antal kniviga frågor att ta ställning till. Ett 50-tal personer deltog i stämman i Kungsör. Ordförande Patrik Bonér inledde med att beskriva det gångna året som det tett sig i distriktet. Speciellt inbjuden till stämman var Bygglants vd Torbjörn Sjölander som fick möjligheten att berätta om Lantmännen Bygglants verksamhet och uppdrag. I grunden är vårt uppdrag att öka produktiviteten i våra ägares verksamhet. För att förenkla för svenska bönder satsar vi därför framöver på entreprenadarbeten snarare än att leverera byggsatser. Vi tror många uppskattar att få den hjälp att hålla samman och kontrollera ett byggprojekt som en entreprenad innebär. Västmanlandsdistriktet valde därefter att lägga en hel del av tiden på gruppdiskussioner. Varje bord fick uppdraget att tänka sig in i situationen som koncernstyrelse och fick tre uppsättningar av frågor att ta itu med. Det första frågepaketet rörde rörlig lön, i allmänhet och inom Lantmännen Lantbruk i synnerhet. Den frågan gav upphov till debatt och åsikterna skiftade en hel del i publiken, från att helt slopa rörlig lön till att alla medarbetare borde ha det. Några ställde sig frågan vad man som ägare egentligen vill uppnå med en rörlig lön. En del ställde också frågan varför bara vissa nyckelpersoner ska komma ifråga för rörlig lön. Skulle det inte öka motivationen hos golvfolket om de också fick en liten del rörlig lön? Thomas Magnusson, koncernstyrelsen, fanns på plats och svarade: Anledningen till att det bara är ett antal nyckelpersoner som kommer ifråga för rörlig lön är att det också är de som har ansvaret och kan påverka Lantmännens resultat. Om vi skulle införa en del rörlig lön för alla medarbetare skulle det innebära att de fasta lönenivåerna generellt blir lägre. Jag är inte så säker på att alla fackförbunden skulle gå med det. Det är inte någon enkel fråga. En annan fråga i debatten var hur mycket Lantmännens resultat skulle behöva uppgå till för att man skulle kunna dela ut maxpotten för rörlig lön. Efter lite räknande kunde Thomas Magnusson ge svaret: Runt 900 miljoner kr i resultat hade gett en maximal utdelning, ungefär 38 miljoner kr i rörlig lön och samtidigt ungefär 160 miljoner kr i utdelning till ägarna. Kommentarerna från deltagarna lät inte vänta på sig: Jag ser fram emot den dagen Lantmännen kan dela ut 38 miljoner i bonus, för det skulle innebära att det gick riktigt bra för verksamheten! Efter gruppdiskussionerna redovisade Thomas Magnusson tillsammans med Lantmännens chefsjurist Tove Cederborg resultatet för 2012 med en liten framåtblick för kommande år. Framför allt blev det debatt kring etanolaffären: Är Lantmännen med i nästa generations etanol? Kan Lantmännens etanolanläggning över huvud taget ta cellulosa? Nej, det kan den inte, men å andra sidan ligger en fullskalig produktion av metanol mycket långt fram i tiden i Sverige. Det finns inte många finansiärer för metanol i dag. Som jag ser det finns det plats för både spannmålsetanol och skogsmetanol i framtiden, DISTRIKT VÄXJÖ Låt bönderna köpa in sig i industrierna Stämman i Växjö var en bra stämma med en blandning av ägar- och nyttjarfrågor. Distriktets ordförande Thomas Magnusson inledde med att konstatera att det sällan blir så dåligt som man tror, men inte heller riktigt så bra som man önskar. Efter tredje kvartalet såg det mörkt ut för Lantmännen, men sista kvartalet hjälpte upp resultatet. På samma sätt var det för oss lantbrukare, skördeåret var svårt, men kvalitén på det vi fick in var bra och priserna höga. Gunilla Stenemo fortsatte med att berätta om verksamheten i distriktet under året. Själva stämman präglades av konkurrensen i området, och då främst närheten till Kalmar Lantmän. Det kommer alltid finnas enskilda tillfällen då våra konkurrenter är billigare konstaterade Paul Dring från Lantmännen Lantbruk, men var uppmärksam när vi har kampanjer, det är mitt budskap! Diskussionen blev levande av att flera deltagare gick in i debatten och ömsom argumenterade för Lantmännen, ömsom för konkurrenterna. Ni har haft samma budskap sedan fusionen att samordning och rationaliseringar ska öka effektiviteten. Jag tror inte på er strategi längre, var en kommentar. I samband med Helle Kruse Nielsens genomgång av livsmedelsverksamheten kom ett förslag om att avyttra delar av industriverksamheten för att frigöra kapital. Man uppmanade styrelsen titta på modeller med delägarskap eller modeller där man låter medlemmarna köpa in sig. Det kom också frågor om lönsamheten i kvarnindustrin och Lantmännens förhållningssätt till EMV. Under Lantbruks dragning väcktes frågor om lönsamheten i att utveckla nya höstvetesorter och den avtagande avkastningsökningen i höstveteodlingen. Här blev det också en livlig diskussion bland deltagarna om säljarnas roll som rådgivare och hur sälj kontra rådgivning ska hanteras. Vad ingår och vad ska man betala för? Kvällens mest oväntade förslag var att när en vd slutar borde det nya företaget betala det företag denne lämnar en summa pengar. Om vi levererar en bra vd till ett konkurrerande företag borde vi få en övergångssumma, på samma sätt som när strategiska fotbollsspelare byter lag! Före stämman deltog distriktsstyrelsen i invigningen av Lantmännen Reppes nya biooljepanna. Under stämman deltog sedan merparten av division Energis ledningsgrupp, som passade på att kombinera invigning, distriktsstämma och ledningsgruppsmöte! 8 Grodden Nr

9 DISTRIKT ENKÖPING Ekospannmål som diskussionsämne Frågor om livsmedel och ekospannmål var något av det som diskuterades när Lantmännens distrikt Enköping höll sin distriktsstämma på Kompassen den 21 mars. Cirka 90 medlemmar hade tagit sig till Kompassen för att få göra sina röster hörda samt få Lantmännens resultat för 2012 presenterat för sig. Det blev en trevlig och öppen stämma där Birgitta Ulväng valdes in som ny ledamot i distriktsstyrelsen och Krister Andersson fick nytt förtroende som ordförande. Presidiet var en favorit i repris från föregående års stämma och bestod av Pelle Nilsson och Claes Eningsjö, fast med ombytta roller och Pelle fick äran att hålla årets klubba. Från koncernstyrelsen fanns Hans Wallemyr på plats och koncernledningen representerades av Johan Karlström, division livsmedel. Johan Karlström fick svara på kluriga frågor gällande division livsmedel och verksamheterna både inom Sverige och internationellt. Övriga frågor som kom upp var bland annat om etanolfabriken, ekospannmål samt hur Lantmännen arbetar med att behålla värdet på varumärket efter köttskandalen. Från Lantbruk fanns Stefan Atterwall på plats och han presenterade bland annat den nya säljorganisationen samt berättade om hur de arbetar med att förbättra spannmålstransporterna i området. Lantmännen Maskin representerat av Jens Henning, servicemarknadschef, berättade om Maskins nystart och de kundmöten de haft runt om i landet för att samla ihop information från kunder och ägare hur Lantmännen maskin kan förbättras. Torbjörn Sjölander från Lantmännen Bygglant höll föredrag om sin verksamhet innan gruppdiskussionerna tog vid på stämman i Västmanland. DISTRIKT JÖNKÖPING-TRANÅS Stolthet som röd tråd Vi är stolta över Lantmännen och det vill vi att ni också ska vara! Stolthet var den röda tråden för kvällens alla föredrag som förmedlades av både tjänstemän och förtroendevalda. Lantmännens vd P O Nyman gästade stämman tillsammans med Per Lindahl, koncernstyrelsen och Stefan Atterwall, Lantbruk. Lokala frågor om Maskin och Lantbruk ligger medlemmarna varmt om hjärtat och så även här. Ulf Persson, säljchef på Maskin berättade om deras nyligen genomförda kundmöten där ledningen åkt runt och träffat kunder och medarbetare på alla anläggningar runt om i landet. Övrigt som lyftes under kvällen var bland annat frågan om tillverkning av EMV åt de stora kedjorna. Hur stor är risken med EMV och vilken kontroll finns på råvaran med tanke på hästköttsskandalen, undrade deltagarna. Utveckling inom foder är alltid på agendan i detta djurtäta område och frågor om foderpris, avtal samt tillverkning och nedläggning av fabriker ställdes under kvällen. Man var även intresserad av vem som får bli medlem i Lantmännen och om det finns många passiva medlemmar, samt hur stor minskningen är per år. Ni måste vara nöjda med resultatet ni uppnått under ett år som 2012 då det gått dåligt för nästan alla företag! var en BILDER: HELENA HOLMKRANTZ kommenterade Thomas Magnusson. Lantmännen Lantbruk representerades av Bengt Karlsson, regionchef Nord. Han sammanfattade 2012 som året då det bara regnade och regnade i Mälarregionen, men konstaterade också att spannmålsvolymerna ändå blev bra, även om kvaliteten blev lidande. I samband med hans dragning togs transportsystemet upp. Det gångna året fungerade logistiken i Mellansverige dåligt och därför Lantbruk nu gjort nya huvudavtal med tre olika transportföretag för de tre transportområden man delat upp landet i. En av deltagarna berättade till exempel om hur han fick förvarning om en transport med bara en kvarts marginal. Ja, så ska det ju naturligtvis inte gå till. Åkarna har fått tydliga direktiv och vi måste följa upp att de efterlevs. Tittar vi tillbaka på förra året kan vi konstatera att det är svårt att göra sämre ifrån sig. Det kan bara bli bättre i år, menade Bengt Karlsson. Distriktsstyrelsen för Västmanland minskades efter stämmobeslut med en person och kommer i fortsättningen att bestå av sju personer. Två ledamöter avtackades, Mats Eriksson och Mats Ingvarsson, medan en ny styrelseledamot, Elisabet Pettersson valdes in i styrelsen. replik P O Nyman fick av en medlem efter sin dragning om resultatet. En motion som handlar om ökad användning av inhemskt protein och fokus på lönsamhet på gård i foderutvecklingen lästes upp. Motionen har skickats direkt till föreningsstämman av Sanna Soleskog, Tranås. Stämman beslutade att stödja motionen. Som ny ledamot i distriktsstyrelsen invaldes Martin Björn, Bratteborgs gård, Vaggeryd. Stämman avslutades med en kort resumé över förra årets aktiviteter i distriktet samt info om vad som händer under 2013, detta presenterades av ordförande Kjell Axelsson och vice ordförande Lars Ordell. DISTRIKT HALLAND De många frågornas kväll Årets stämma i Halland kan sammanfattas som de många frågornas kväll med god stämning och öppenhet. Innan stämman öppnades samlades deltagarnas frågor in för att sedan besvaras under kvällens presentationer. Och de var ingen brist på frågor. Och de var frågor som spände över hela koncernens verksamhet. Allt från antalet foderrecept och nya utsädessorter till utvecklingen på division Livsmedel och Kronfågels strategier för att möta importen av kyckling. Traditionsmässigt ägde stämman rum på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker. Distriktets ordförande Jimmy Grinsvall höll en kort inledning. Därefter var det Ulf Gundemark från koncernstyrelsen och Elisabeth Wallin- Mononen från koncernledningen som tillsammans presenterade 2012 års resultat med både ris och ros. Den nya försäljningschefen på Lantbruk, Stefan Atterwall, presenterade Lantbruks resultat och uppehöll sig givetvis också kring den nya säljorganisationen som träder i kraft i april. Kvällen avslutades med avtackning av den avgående ledamoten i distriktsstyrelsen och välkända profilen Sven Johan Svensson som med ålderns rätt lämnar sitt förtroendeuppdrag. Nr Grodden 9

10 Stipendiater Västra Skaraborgs stipendiater Nicklas Johansson och Kristina Gustafsson. Stipendier till unga lantbrukare Under årets distriktsstämmor passade distrikten på att dela ut sina stipendier, till unga lantbrukare som på något sätt utmärkt sig under året som gått. Belöningen som väntar alla stipendiater är att ett deltagande i årets Framtidsseminarium. Det är två dagar fyllda av intressanta föreläsningar och möjlighet till öppen diskussion med representanter för Lantmännen. Dessutom ges gott om tid till att utbyta erfarenheter och kanske få tips och idéer till vidareutveckling hemma på gårdarna. Här är årets stipendiater: N103 HiTech / HiTech hk Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Reservation för tryckfel. Det handlar om attityd Valtras nya modell N103 har enastående sikt, smidighet, komfort och bränsleeffektivitet. Turbinkopplingen (tillval) ger mjuk och fi n gång både i skogen och vid lastararbeten. N103 kan utrustas med den nya användarvänliga HiTech 5-transmissionen och med HiTech 5 kan du även välja TwinTrac omvänd förarplats. Helt enkelt en suverän traktor! Just nu extra förmånliga villkor kontakta din säljare för mer info Välkommen in i hytten! LH1304 Norrbottens stipendiater Lina och Anna Bäckström. Jönköping-Tranås stipendiat Filip Källner. Västerbottens stipendiat Andreas Eriksson med sambo. SÖDERSLÄTT: Anders Gerdtsson, Dalby ÖSTERLEN: Johan Hoolmé, Skivarp NV SKÅNE: Otto Ramsay och Anna Andersson, Jonstorp KRISTIANSTAD: Erik Jansson, Vittskövle BLEKINGE: Anton Ivarsson, Trensum, VÄXJÖ: Matias och Anna Magnusson, Kalvsvik SUNNERBO-VÄRNAMO: Caroline Persson och Claes Martinsson, Hamneda HALLAND: Niels Coevert, Björketorp JÖNKÖPING-TRANÅS: Filip Källner, Anebo HÖGLANDET: Micael Alm, Stockaryd ÖSTERGÖTLAND: Carl Fredriksson, Ödeshög GOTLAND: Erik Storms, Vamlingbo ÄLVSBORG: Karl-Johan och Per-Erik Lennartsson, Hökerum BOHUSLÄN DAL: Lena och Niclas Stang, Mellerud V SKARABORG: Nicklas Johansson och Kristina Gustafsson, Kvänum Ö SKARABORG: Gustav och Johan Ericsson, Falköping ÖREBRO: Fredrik Gehrke, Vretstorp VÄRMLAND: Elisabet Bäckström, Åmål SÖRMLAND: Albin Johansson, Jönåker UPPLAND: Krister och Kennet Gunnarsson, Alunda. ENKÖPING: Marcus Jäderblom, Torstuna fjärdhundra. VÄSTMANLAND: Peter och Marina Toll, Västerås. DALARNA: Jörgen Runeberg och Sara Westerlund, Hedemora VÄSTERNORRLAND: André Samuelsson, Långsele JÄMTLAND: Kristoffer Eriksson och Hanna Nordström, Offerdal VÄSTERBOTTEN: Andreas Eriksson, Nordmaling GÄVLEBORG: Daniel och Mikael Olofsson, Åshammar NORRBOTTEN: Lina och Anna Bäckström, Kalix 10 Grodden Nr

11 Nyheter Reppe satsar på bioenergi Lantmännen Reppes satsar på bioenergi vid sin anläggning i Växjö. Det minskar verksamhetens koldioxidutsläpp med hela 95 procent. Lantmännen Reppe förädlar vete till bland annat glukossirap. Med en god miljömedvetenhet genomförs kontinuerligt översyn av energisituationen för att skapa den mest miljövänliga och energieffektiva förädlingsprocessen av vete. I det här projektet har målsättningen varit att byta ut fossil eldningsolja mot förnybar bioolja, och för att klara hanteringskraven för biooljan krävdes en ombyggnation av oljesystemet och brännare till den befintliga oljepannan. Genom att byta bränsletyp har vi uppnått två viktiga mål. Dels miljöpåverkan att minska utsläppen av fossil koldioxid från ton/år till 350 ton/år. Dels en stor besparing genom Bandet klipps för den nya miljövänligare oljepannan på Lantmännen Reppe. minskad koldioxidbeskattning. Konverteringen från eldningsolja till bioolja innebär att utsläppen av fossil koldioxid minskar med 95 procent, säger Erik Tellgren, vd på Lantmännen Reppe. Biooljan uppfyller EU:s hållbarhetskriterier för flytande biobränslen. Biooljan har sitt ursprung i Västeuropa och utgörs i huvudsak av restprodukter från raps-, solrosoch sojaoljor. Lantmännen Reppe gör nu en investering för framtiden helt i linje med Lantmännens strategi för hållbar affärsutveckling. Vi tar även ett steg för att nå vårt tuffa klimatmål 40 procents minskning av koldioxidutsläppen till år 2020, säger Carl von Schantz, divisionschef för Lantmännen Energi. Anläggningen startades med bioolja i mitten av september och sedan dess har man endast eldat upp det återstående lagret av fossil eldningsolja och har för övrigt drivit anläggningen med värme från biooljan. Kronfågel tvingas minska personalstyrkan Till följd av den globala konkurrensen inom kycklingindustrin tvingas Kronfågel till en organisationsförändring på anläggningen i Valla utanför Katrineholm. Produktionen behöver optimeras ytterligare och det leder till en minskning med 62 medarbetare i produktionen under Under de närmsta två åren kommer sammantaget cirka hundra medarbetare behöva lämna företaget. Det är alltid tråkigt att behöva genomföra uppsägningar. Men vi har behov av att förbättra vår konkurrensförmåga och anpassa vår bemanning i Valla utifrån de förutsättningar som Rätt kontaktuppgifter? finns på marknaden. Importen av kyckling ökar stadigt vilket gör det svårare för oss att konkurrera, säger Leif Bergvall Hansen, vd för Lantmännen Kronfågel. Ett varsel är lämnat till Arbetsförmedlingen om en övertalighet beräknad till 35 tillsvidareanställda i produktionen. 27 tidsbegränsade anställningar förlängs inte. Förändringen är MBLförhandlad med facket. Reduceringen av personal sker successivt i samband med effektivisering och ombyggnad av produktionen. Turordningsförhandlingar kommer att ske löpande under förändringsperioden. Lantmännen Lantbruk ser över och strävar efter att förbättra informationen till kunderna. Bland annat skickas nu orderbekräftelser och information i samband med reklamationer via e-post. Det är viktigt att du som är kund hos Lantmännen har angett rätt kontaktuppgifter för att du ska få dina order- och reklamationsbekräftelser, nyhetsbrev med mera. Logga därför gärna in på Mina sidor och kontrollera att dina kontaktuppgifter stämmer. Om du inte tidigare har angett e-postadress finns möjlighet att komplettera med det här. Har du inte tillgång till Mina sidor är du välkommen att kontakta din säljare eller Lantmännen Lantbruks kundtjänst, telefon: nyhet BEKÄMPAR RAPSBAGGAR MED ETT UNIKT VERKNINGSSÄTT DuPont Sverige AB, tel Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler DuPont. All rights reserved. DuPont Oval Logo, DuPont, The miracles of science, and Avaunt are trademarks of DuPont or its affiliates. Nr Grodden 11

12 Nya avtal Kombinera avtal och sprid riskerna Även om förutsättningarna och intresset för att följa pris- och marknadsutvecklingen skiljer sig åt mellan olika lantbruk och lantbrukare, så finns det avtal som ger förutsättningar för alla att göra en bra spannmålsaffär. Oavsett hur man väljer att göra sin affär så rekommenderar vi riskspridning. Dels genom att kombinera olika avtalsformer men också genom att sälja vid olika tidpunkter både före, vid och efter skörd, säger Charlotte Elander, segmentschef spannmålsinköp. Valmöjligheterna är flera och du kan välja mellan allt från att sälja och leverera din spannmål idag till att sälja för flera skördar framåt i tiden. Men låt oss titta närmare på vad de olika avtalen innebär. Ett bra alternativ som kombinerar både riskspridning och marknadsutveckling är Poolavtal. Du lämnar då över ansvaret till Lantmännens experter som bevakar marknadsutvecklingen och sköter försäljningen. Sista teckningsdag för poolavtal är första juni. För dig som själv vill följa marknaden och prissäkra kan spot- och terminsavtal vara intressant. Då förbinder du dig att leverera en viss vara vid en bestämd tidpunkt och säljer till ett förutbestämt pris. Värt att lyfta fram är möjligheten till kvalitetsväxling. Om du exempelvis tecknat terminsavtal på kvarnvete och ser att det i stället blir fodervete kan du vid lämpligt tillfälle säkra prisskillnaden mellan kvarn- och fodervete genom att avsluta ursprungsavtalet och teckna ett foderavtal i stället. Det går också att leverera till någon av mottagningsplatser utan att teckna avtal i förväg genom så kallad spontanleverans och då betalar vi det aktuella marknadspriset, förklarar Charlotte Elander. Torka och lagra till fastpris Vissa avtal är mer att betrakta som tjänster, som depå- och torkavtal. Depåavtal är en möjlighet för den som inte kan eller vill lagra själv men vill följa marknaden och prissäkra under lagringsperioden. Torkavtal är en tjänst som blivit allt populärare och en hjälp att säkra kostnaden på en attraktiv nivå. Många väljer torkavtalet just för att Charlotte Elander, segmentschef spannmålsinköp. de saknar tork, men fler och fler som själv har egen tork ser det också som ett komplement för att kapa toppar under skörd eller för att kunna hantera flera sorter i odlingen, berättar Charlotte och konstaterar att fjolårets långa blöta höst blev en god affär för dem som valde att teckna torkavtal. Spannmålsförskott slutligen är en tjänst som ökar likviditeten genom att du får en del av köpesumman i förskott trots att leverans sker vid senare tillfälle För dig som nu funderar över vilken strategi du ska välja för dina spannmålsaffärer ger Charlotte följande råd: Sprid riskerna genom olika försäljningstidpunkter, men också genom att kombinera olika avtalsformer Ha en realistisk bild av prisutvecklingen och gör en produktionskalkyl där du räknar ut hur stort prisfall du tål. Bilda dig en uppfattning om marknadsutvecklingen. Du kan ta hjälp av Lantmännens marknadsrapporter och Lantmännens säljare står också till tjänst. Appen Skörda gör livet enklare Vill du få priser och marknadsrapporter direkt i din mobil? Ladda då ner Lantmännens app Skörda till din mobil, den finns både för iphone och Android. I appen kan du söka spannmålspris, se prishistorik, läsa marknadsrapporter eller söka efter säljare. Appen visar dagsaktuella priser och man kan också följa hur mycket priset gått upp eller ner den senaste veckan, månaden eller till och med utvecklingen två år tillbaka i tiden. Långtidseffekt mot ogräs mycket bra effekt mot svåra ogräs som veronika, åkerviol och plister används ensam eller i tankblandning För mer information: Rikard Larsson , Lars Kruse Andersen Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produkt information före användning. Observera alla varningsfraser och symboler! Medlem i Svenskt Växtskydd 12 Grodden Nr

13 LANTMÄNNENS SPANNMÅLSAVTAL I KORT FORM Poolavtal låt oss göra affärer åt dig Poolavtal är ett sätt att effektivt sprida risker utan att själv behöva göra affärer. Lantmännen gör affärer med din spannmål löpande. Affärerna sker utifrån vår marknadsuppfattning och riskmandat. Sista teckningsdag för poolavtal är första juni Spot- och terminsavtal säkra priset på kort eller lång sikt Både spot- och terminsavtal innebär att du förbinder dig att leverera en vara vid en bestämd tidpunkt till ett förutbestämt pris. Priser som Termin Säkra priset på längre sikt Pool Låt oss göra affärerna åt dig noteras för dessa avtal speglar aktuell marknad. De noterade priserna följer du under Mina sidor. Spotavtal och terminsavtal tecknas på samma sätt. Skillnaden är att spotavtal gäller för leverans i Lantmännens val inom två månader medan terminsavtal gäller för leverans i Lantmännens val i tecknad terminsperiod. Spot Säkra priset på kort sikt Spontanleverans leverera till dagspris utan avtal Du kan leverera spannmål och oljeväxter till oss utan att teckna avtal. Aktuellt marknadspris följer du under Mina sidor. Lantmännen ställer dagligen ut spotpriser på de flesta grödor. Priserna gäller för leverans nästa påföljande vardag. Leveranser som inte är kopplade till något avtal avräknas per automatik till föregående dags spotpris. Spontan Leverera till dagspris utan avtal Depå Säkra priset efter leverans Depåavtal leverera först och säkra priset i efterhand Depåavtal ger dig en möjlighet att först leverera och sedan prissäkra vid ett senare tillfälle, fram till och med maj. För spannmål som levereras på depåavtal sker en delbetalning efter leverans och en slutbetalning efter prissäkring. Säkring ska ske sista vardagen innan aktuell terminsperiod eller senast 31 maj vid säkring på spotpris. Första möjliga terminsperiod att teckna för skörd 2013 är okt-dec 2013 och sista är april-juni Torkavtal säkra din torkkostnad Torkavtal innebär att du tecknar dig för en fast torkningsavgift på dina skördeleveranser. Torkavtal tecknas senast 1 juni och är ett bra sätt att säkra din torkkostnad på en låg nivå. Inget ytterligare avtal behöver tecknas hos oss för att teckna torkavtal. Avtalet omfattar alla skördeleveranser utom avtalade leveranser till Agroetanol och Karlshamn samt utsäde och trindsäd. Spannmålsförskott för dig som vill få pengar direkt Du kan få betalt för din spannmål direkt, även om du väljer att leverera senare. Med MultiPack MultiPack B14 är en maskin som har revolutionerat småbalshanteringen genom att den plockar upp, pressar samman och knyter ihop småbalar till en stor fyrkantsbal. Balen knyts ihop med snören av samma typ som i en storbalspress. AutoStack AutoStack är en maskin som gör insamlingen av stora fyrkantsbalar till ett enmansjobb i snabb takt. Den plockar upp och travar balarna på flaket. Vid avlastning tippar man upp flaket och balarna hamnar automatiskt i en fin trave. Generalagent: Kenneth & Beatrice Lund O Klockbacken O Fittja 9 O Örsundsbro vårt Spannmålsförskott får du 80 % av köpesumman i förskott och det enda du behöver betala är en kostnadsränta. För mer information om de respektive avtalen se Våra spannmålsavtal Text: LENA JASSLIN Nr Grodden 13

14 TEMA Maskin Maskinverksamheten är en spännande del av Lantmännen. Just nu händer det mycket i divisionen när Lantmännen Maskin arbetar på en nystart Lantmännens maskindivision står på tre ben. Lantmännen Maskin, Swecon och Agro Oil. Genom konjunktursvängningarna har divisionen visat sig tämligen stark när en del haft vikande resultat har andra fungerat bättre och jämnat ut siffrorna. Så har situationen delvis varit också under Även om den svenska marknaden sett en kraftig nedgång har divisionen haft en fördel av att finnas också i Skandinavien, Baltikum och Tyskland. Den stora utmaningen är tillväxt på mogna marknader. Text: HELENA HOLMKRANTZ Håkan Pettersson är chef för division Maskin och har överblicken över divisionens tre bolag: Lantmännen Maskin, Swecon och Agro Oil. Han ser ljust på framtiden, även om maskinmarknaden givetvis påverkas av konjunktur och efterfrågan. Under det gångna året har en nedgång i marknadsvolym och efterfrågan påverkat den svenska verksamheten i framför allt Lantmännen Maskin. Det har påverkat resultatet för Men som helhet betraktat är resultatet ändå acceptabelt, menar Håkan. Framöver är den stora utmaningen för divisionen som helhet att växa i marknaden: Vi befinner oss på mogna marknader i Skandinavien, Tyskland och Baltikum. Det är visserligen den stabilare delen av Europa, men det kräver mycket arbete att ta ökade positioner här. Det är också det vi kommer att fokusera på. Vi ska öka försäljningsaktiviteterna på våra marknader och bearbeta dem så mycket vi kan. Ny kraft till Maskin Den del som haft störst lönsamhetsproblem det senaste året är den svenska delen av Lantmännen Maskin och därför riktas nu också mycket kraft mot att få den verksamheten på fötter igen. Med ny vd och nytt tänkande tror Håkan att det kommer att bli bättre resultat efter hand: Tillväxten utmaning Håkan Pettersson, chef för Lantmännens maskindivision. Andel av division Maskins nettoomsättning Lantmännen Maskin 46 % Agro Oil 2 % Swecon 52 % Lantmännen Maskin: Omsättning per land Sverige 63 % Norge 23 % Danmark 14 % Maskindivisionen Nettoomsättning för Maskindivisionen som helhet MSEK LANTMÄNNEN MASKIN säljer lantbruksmaskiner i Sverige, Norge och Danmark under varumärken som Valtra, Fendt och CLAAS och är marknadsledare på traktorer och tröskor. Har centrallager i Malmö. LANTMÄNNEN MASKIN säljer via 57 privata återförsäljare i Danmark och 17 i Norge. Den svenska verksamheten har 54 anläggningar med maskinförsäljning, reservdelsbutik och verkstad, dessutom 185 servicebilar. 869 anställda. 14 Grodden Nr

15 och Swecon satsar utomlands. Grodden har tagit temperaturen på divisionen och fokuserar denna gång framför allt på lantbruksmaskiner. är en BILD: JOHAN OLSSON Vi har gjort en strategisk plan för några år framåt som ska ta oss till en stabil lönsamhet. I det ingår viktiga delar som nöjda kunder, bra ledarskap och rätt sortiment. Lantmännen Maskins nordiska verksamhet går förhållandevis bra. Både i Norge och i Danmark finns hyfsade marknader även om Danmark haft sina problem härom året: Danmark gick ner kraftigt i samband med förra finanskrisen och har inte hämtat sig helt ännu. Bönderna är skuldsatta och bankerna säger nej, men å andra sidan har inte den innevarande konjunktursvackan haft lika stor betydelse för marknaden som i exempelvis Sverige. Norge är en lättare marknad, där bönderna får bra statliga subventioner, kommenterar Håkan. Han konstaterar att även den tyska marknaden mattats av under året som gått. Där har Swecon fortfarande stora försäljningsvolymer, men Håkan tror inte på någon förstärkning av marknaden under den närmaste framtiden. Vad den baltiska marknaden beträffar, här säljs bara anläggningsmaskiner, håller ekonomin på att stabiliseras. Tendensen är positiv, även om tillväxten är låg. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att 2012 var det den svenska marknaden som gick neråt, medan det gick bättre i Norge, Danmark, Tyskland och de baltiska länderna. Så det är faktiskt så för maskindivisionens del att de utländska delarna levererade bättre än vad vi räknat med. Håkan påpekar också att det, förutom lönsamheten, också finns andra fördelar med att maskindivisionen har verksamhet i andra länder: Vi har skalfördelar, exempelvis stordrift på reservdelar. Marknaden för reservdelar blir större och därmed har vi också möjlighet till ett större lager. Det kan våra svenska kunder dra nytta av. Kapitalbindning Swecon är en stabil verksamhet, med ett förhållandevis stabilt resultat, även om man sett en viss nedgång under Vi behöver fortsätta stärka våra marknadspositioner på alla marknader. Uthyrning är en viktig kanal in på nya marknader, men har problemet att det binder kapital. Det är en fråga vi måste hantera. Kapitalbindningen över lag ett av problemen i den svenska verksamheten. Korta tillverkningsserier och långa leveranstider ger störningar i kapitalbindningen, något som divisionen hela tiden måste tackla. Större möjlighet att påverka finns det i mjukvaran : Vi tillför värde i form av tillgänglighet, finansieringshjälp, uthyrning och leasing. Det är viktiga frågor för våra kunder och därför tittar vi alltmer på detta. Håkan framhåller ett antal punkter som står i fokus just nu. Dels handlar det om kostnadsbilden, att kunden ska kunna överblicka sina kostnader genom att det finns möjlighet till exempelvis serviceavtal och trygghetsavtal. Dels står tillgängligheten i blickpunkten och där satsar man bland annat på en utvidgad e-handel. Swecon har haft e-handel en tid för den svenska marknaden och nu ökar även möjligheterna för Maskins kunder med ökad e-handel av reservdelar. Det primära med e-handeln är inte försäljningen. Man kan snarare se internet som en kommunikationskanal som hjälper kunderna att förbereda sig. Det är en fördel både för oss och för kunderna. Strategin för Swecon i stort är framför allt att vidareutveckla den verksamhet som finns och behålla ett tätt partnerskap med Volvo. Och jag tror att jag vågar säga att vi siktar på att expandera i framtiden! Lönsamt med engagemang För Lantmännen Maskin handlar det i den närmaste framtiden framför allt om att sätta den nya strategin, att få medarbetarna fullt ut engagerade i det nya sättet att arbeta och att även se till att kunderna är nöjda med verksamheten. I nästa fas kommer sedan sortimentet att ses över. Allt med sikte på ett lönsammare bolag: Det är givetvis mycket en ledarskapsfråga. Vi måste helt enkelt bli bättre på många punkter. Vi vill ha nöjdare kunder och öka lönsamheten. Jag tror också att fler valmöjligheter för finansieringen och attraktivare villkor är kritiska punkter för framtiden. Stabila smörjoljor Agro Oil är ett bolag som förser den svenska marknaden med smörjoljor av olika slag. Bolaget har en effektiv logistik och här finns mycket specialkunskaper samlade. Därför levererar det också ett stabilt resultat och kassaflöde. Som jag ser det är Agro Oil en verksamhet som både kan hålla bra i längden och dessutom vidareutvecklas. Håkan avrundar med att konstatera att även om det kan vara svårt att se det från svensk horisont finns det globalt en kolossal framtidstro på lantbruket. Norden står som modell för det effektiva lantbruket och mycket talar för att vi i framtiden kommer att ha goda möjligheter att göra bra affärer. Det kommer att gynna våra kunder och ägare. SWECON anläggningsmaskiner är återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner i Sverige, Baltikum samt norra och mellersta Tyskland och är marknadsledande. Bolaget har 420 anställda i Sverige, 460 anställda i Tyskland och 65 anställda i Baltikum. AGRO OIL levererar smörjmedel under varumärket Agrol till proffsmarknaden, är marknadsledande inom smörjmedel hos svenskt jordbruk och även starkt etablerat inom skogsbruk och entreprenadföretag. 9 anställda. Lantmännen Maskin: Omsättning tning per produktgrupp Traktorer 38 % Skörde- tröskor 11 % Redskap 20 % Reservdelar 25 % Verkstad 6 % Swecon: Omsättning per marknad Sverige 51 % Övriga 4 % Tyskland 45 % Nr Grodden 15

16 TEMA Maskin Vi önskar av säljorganisationen att de är effektiva och säljer mycket och de måste vara väl förankrade så att de inte lovar en service som inte finns, säger Dennis Oskarsson, regionchef service. Förmarknad och servicemarknad. Två etablerade begrepp på väg att närma sig varandra. Kunden ska uppleva oss som en enhet, konstaterar Ulf Persson regionchef försäljning för Lantmännen Maskin. Och han får medhåll av kollegan Dennis Oskarsson, regionchef service: Vi samarbetar och står upp för varandra. Text: SOFIA BARRENG Bild: LINA ALRIKSSON Samarbete och högt i tak FÅR JÖNKÖPING ATT LYCKAS Vi vill att serviceorganisationen ger kunden en känsla av att vara väl omhändertagen, säger Ulf Persson, regionchef försäljning. De ska göra ett bra jobb och leverera det på ett snyggt sätt. Som kund hos Lantmännen Maskin är du egentligen inte så intresserad av hur organisationen inom företaget är uppbyggd. Det viktigaste för dig är att du lätt och smidigt får det du behöver. För att uppnå detta pågår ett kontinuerligt arbete på alla nivåer i företaget. Dennis Oskarsson och Ulf Persson är helt eniga om att samarbete mellan förmarknad och servicemarknad är avgörande för att organisationen ska fungera bra. Själva talas de vid på telefon nästan varje dag och har efter flera år som kolleger passerat tröskeln där det tar emot att dryfta besvärliga ämnen. Vi har högt i tak och vågar ta diskussion om det behövs, konstaterar Ulf och Dennis fyller i: Vi reder ut och går vidare, det gäller att vara rak och öppen så klarar man det. Ett öppet samtalsklimat är viktigt på alla nivåer i organisationen anser de båda, inte bara mellan chefer utan också hela vägen ner till verkstadsgolvet, respektive säljkontoret. Högt i tak En gång i månaden hålls personalmöten i regionen och då gäller det att få igång diskussionerna för att problem ska plockas fram och lösas. Till en början arbetade vi med att överhuvud taget få till mötena, minns Ulf. Nästa steg var att se till att få kvalitet i mötena så att folk vågade lyfta saker och även att bestämma om åtgärder. Det gäller att hålla högt i tak och utmana lite för att folk verkligen ska ventilera det som behöver tas upp. Dennis påpekar att det är viktigt att alla ska känner en trygghet att uttrycka sig och inte vara rädd för att bli påhoppad. När grunden är lagd för ett fungerande samarbete kan organisationen visa upp en enig front utåt och stå upp för varandra inför kund. Det viktiga är att en ort fungerar, den ska vara en helhet, det är det kunden vill ha, konstaterar Dennis. Att förmarknad och servicemarknad går hand i hand är en gammal självklarhet och Ulf vill till och med modifiera det gamla talesättet att säljarna säljer den första maskinen, men servicen den andra: Nu är det nästan så att servicen säljer den första maskinen också, säger han och tänker på hur snabbt ett företags rykte sprider sig över internet kunder emellan. Frågar man kunderna vad de efterfrågar kommer servicen först, sedan en god relation till säljaren och sist kommer numera varumärket. Ansiktet utåt blir allt viktigare och Ulf poängterar hur betydelsefullt det är att kunden känner sig väl omhändertagen. Grunden är såklart att vi gör ett bra jobb rent praktiskt, men det är också noga med hur vi gör det. Mekanikern har stor betydelse för hur kontakterna med kund fungerar, fyller Dennis i. Det kan vara något av en utmaning, men det är det vinnande konceptet. Han tillägger att den ort där verksamheten är väl förankrad och där servicen fungerar bra, där går också hela verksamheten bra. Thomas Andersson är verkstadschef på Lantmännen Maskins anläggning i Jönköping och Thomas Rydén är säljare. De ser till att hela tiden ha en öppen dialog. Nya lokaler underlättar Vid Lantmännen Maskins anläggning i Jönköping arbetar Jan-Erik Ceder, som är butik- och reservdelschef, tillsammans med verkstadschefen Thomas Andersson. De konstaterar att det är en styrka att samarbeta nära varandra och kan vid behov fylla varandras skor. För två år sedan flyttade man in i nya lokaler och det gjorde samarbetet ännu lättare. Förut satt vi i var sin ände av huset och då var det inte så lätt att veta vad 16 Grodden Nr

17 Den dagliga dialogen är viktigast. Jan-Erik Ceder är butiks- och verkstadschef på Lantmännen Maskins anläggning i Jönköping. Han ser hur de nya lokalerna bidragit till större samarbete mellan säljare och serviceavdelning. den andre gjorde, konstaterar Jan-Erik. Nu sitter vi utmed samma korridor och kan bara rulla ut stolarna om vi vill snacka om något. De nya kontorslokalerna där säljare, reservdelspersonal och verkstadschef sitter inom hörhåll från varandra har bidragit till att alla känner delaktighet i vad som händer och lätt kan bidra till en diskussion om något står på. Säljarna sitter dessutom med fönster ut mot butiken och har full koll på kunder som tittar in. Dessutom brukar vi ha med lite om vad som händer på Swecon, som vi delar lokaler med. Förutom ledningsgruppsmötena poängterar Jan-Erik vikten av den dagliga kontakten. Men det finns inga generalknep för att lyckas. Det viktigaste är att vi har en fortlöpande dialog mellan förmarknad och verkstad. Möten och daglig kontakt Samarbetet förankras och förstärks i återkommande möten inom ledningsgruppen. Man träffas var fjortonde dag och till största delen följs den dagordning som rekommenderas från centralt håll. Men vi har lagt till några egna punkter som vi såg behövdes, berättar Jan-Erik. Till exempel har vi en punkt om gården, där vi informerar om vilka demomaskiner som står inne och annat som händer. Lantmännen Maskin i Jönköping FYRA säljare TRE personer i reservdelsorganisationen FEM mekaniker plus verkstadschef TRE servicebussar Delar byggnaden med de lokala lantbrukssäljarna, AgroEnergis huvudkontor samt den lokala Sweconanläggningen. Rasmus Karlsson arbetar i verkstaden.

18 TEMA Maskin JONAS ARVIDSSONS, VD LANTMÄNNEN MASKIN: Förändring är Total öppenhet mot såväl kunder och leverantörer som personal, det är Jonas Arvidssons paroll. Sedan ett drygt halvår tillbaka är han vd för Lantmännen Maskin, en man med en tydlig idé om ledarskap, men också med en ovanlig väg till vd-posten. När jag planerade för framtiden som student hoppades jag att jag skulle bli professor i hållfasthetslära. Jag är akademisk civilingenjör i maskinteknik och har doktorerat på ett område som kallas maskinelement. Ibland för livet in oss människor i nya banor. För Jonas del var det en incident på Barsebäcksverket som ledde in honom på en ny väg. Efter den händelsen behövde nya hållfasthetsberäkningar göras. Experter från Lunds tekniska högskola kallades in, däribland Jonas, och arbetet organiserades i ett litet företag i Helsingborg, en hitech-verksamhet med inriktning på kärnkraftsbranschen. Det blev allt större vartefter. Vi arbetade inte bara i Norden, utan också i Belgien, USA och Kina. Jag gick från att vara beräkningsingenjör till att bli företagsledare. Jag vaknade en morgon och insåg att jag skiftat fokus. Men det var givande arbete och ledarskapet fungerade. Efter kärnkraften väntade några intressanta år som diplomat med stationering i London. Jag hjälpte svenska företag etablera sig på den brittiska marknaden. Oerhört intressant att arbeta med diplomatiskt pass. Det öppnade möjligheter för svenska företag och skapade därmed arbetstillfällen i Sverige. Under andra halvan av 90-talet var Jonas vd för en större teknikkonsult, som behövde lägga om sin verksamhet efter ganska stora marknadsförändringar. Det blev inledningen till ännu ett nytt kapitel i Jonas karriär, eftersom det kom att kräva ett stort förändringsarbete. Det var enormt lärorikt att driva ett förändringsarbete och det är inget man kan lära sig från en bok. Den viktigaste lärdomen från den tiden var hur stor roll öppenheten spelar. Om man öppet berättar för alla hur det ligger till får man ett enormt engagemang tillbaka. Jag tror på att man ska säga precis som det är en spade är en spade och en hacka är en hacka. Förändring är lagarbete Med engagemanget följer att alla jobbar för samma sak och även det är något som Jonas betonar: Ingen tjänar på prestige. Ska man förändra en verksamhet måste man arbeta som ett lag. Alla måste vara med oavsett vad som behöver förändras; om det är samarbetet med leverantörer och kunder, att öka lönsamheten eller hur personalen arbetar. Med tiden fick Jonas rykte om sig att vara bra på att driva förändringar och det har lett till en resa genom flera företag, senast BTJ (Bibliotekstjänst). Nu ska han också få Lantmännen Maskin med på noterna, ett arbete som måste få ta sin tid. Låt mig börja med att säga att Lantmännen Maskin är ett fantastiskt fint företag med bra varumärken. 18 Grodden Nr LANTMÄNNEN MASKIN MOT NYA TIDER Text: HELENA HOLMKRANTZ Bild: LANTMÄNNEN MASKIN

19 lagarbete Det har också en fördel av att vara en del i en kooperation. Vi behöver inte ändra affärsidén på något sätt. Däremot behöver vi förändra HUR vi jobbar. Vi måste se över hur vi arbetar gentemot kunder och leverantörer, men också hur vi arbetar med vår personal. Och så måste vi förstås ha upp lönsamheten, det råder det ingen tvekan om, säger Jonas. Målet är att den uppfattning som kunder och leverantörer ska ha av Lantmännen Maskin är en snabb, lyhörd och tillgänglig verksamhet och det ska gälla på alla de 54 orter i landet där Maskin finns. Det kommer att krävas en förändring i företagskulturen, men den går bara att ändra om du får folk med dig. De anställda ska känna värme och positiv omtanke från oss i ledningen. Jag har en grundtanke att det går utmärkt att vara drivande och tuff som chef och samtidigt trevlig. Det får aldrig bli ett motsatsförhållande! De bästa ledare jag själv stött på har varit både drivande och medmänskliga. Resultatet av ett förändringsarbete blir aldrig bra förrän du får folk att trivas! Jonas är ofta lite svår att få tag i, han är knappast på sitt kontor i Malmö mer än en dag i veckan, men det är helt i sin ordning. Han betonar i stället att hans jobb inte är att sitta på kontoret. Mitt jobb ligger inte i Malmö, det ligger i hela Sverige. Jag vill nå en närhet i hela bolaget och det är bara möjligt om man kommer på besök med jämna mellanrum. Det är också ett krav jag ställer på både Mitt jobb ligger i hela Sverige mig själv och hela min ledningsgrupp. Att sitta i ledningen betyder att du inte bara har ett kontor. Du måste vara närvarande runt om i landet. Jag skulle vilja gå så långt att påstå att det inte går att fatta kloka beslut i en ledningsgrupp som inte är ute i verkligheten. Alla orter är olika En annan av Jonas käpphästar är olikheten. Jag är allergisk mot den svenska lika-sjukan. Jag är helt övertygad om att anläggningar i olika delar av landet, med olika storlek, olika marknadsandel och olika historisk bakgrund aldrig kan göras helt lika. Det är att göra livet för enkelt för sig att säga att alla anläggningar ska vara lika. Det är sällan så att det som är rätt Enköping också är rätt i Umeå. Vi ska fokusera på rätt väg för varje anläggning för att nå bra resultat. Det skapar större engagemang lokalt och det är en av de viktigaste egenskaperna i vår verksamhet. Det finns givetvis vissa administrativa funktioner som man tjänar på att lägga centralt, men det som rör relationen till och affären med kunden måste enligt min synvinkel alltid finnas lokalt, nära kunden. Under hösten inleddes det Jonas kallar ett tre-stegsprogram för att samla in så mycket information om verksamheten som möjligt. Det tre stegen ska sammantaget skapa en bild av hur läget är, var styrkor och svagheter finns och vad som behöver åtgärdas på kort och lång sikt. Under första steget åkte Jonas runt i landet till alla anläggningar, pratade med de anställda. Det steget är viktigt för att ge möjlighet att berätta vem jag är och vart vi är på väg, samtidigt som jag fått chansen att möta de anställda över hela landet. Under steg två har Jonas haft möten med ledningen för alla anläggningar i landet. Vi har diskuterat varje anläggning för sig, vilket stöd de vill ha från våra centrala funktioner i Malmö, vad vi kan serva med och vad vi inte servat med hittills. Jag har så lång teoretisk utbildning att jag har körkort att säga att det är verkligheten som är det viktiga. Vi ska inte syssla med viskleken, där teknikern pratar med verkstadschefen som pratar med... I en sådan kommunikation blir det som från början var farfars byxor gärna barnsadel i slutändan. Jag vill i stället ha direktkontakt för att veta vad som är viktigt att tänka på för de olika anläggningarna. Sverigeturné Det tredje steget har pågått under början av det här året. Under en två månader lång Sverigeturné, med start i Örnsköldsvik och mål i Kristianstad, har Jonas och hans ledningsgrupp åkt runt till varje anläggning i landet för att möta inbjudna kunder, diskutera vilka behov som finns och hur Lantmännen Maskin bemöter dem (se artikel sidan 20 21). När all information samlats in ska de tre stegen resultera i konkreta och handfasta lokala planer för varje anläggning under våren. Därefter är det tänkt att nästa fas ska vara en genomgång av sortiment och utbud på olika håll i landet. Hur ser du på försäljning och service/underhåll? De två delarna är beroende av varandra. Jag tror inte att man kan sälja en avancerad maskin utan att ha en utbyggd serviceverksamhet i ryggen. De två delarna är som två kort i ett korthus, de stöttar varandra och inget kan stå för sig självt utan det andra. Däremot vill jag betona att vi tydligt ser att kunderna prioriterar bra service lokalt. För våra leverantörer är vårt starka servicenätverk av stort förhandlingsvärde. Han betonar att det inte är rollen gentemot bönderna som ska förändras utan sättet att arbeta. Avsikten är att Lantmännen Maskin efter förändringarna ska ligga så nära kundernas behov som möjligt. På vägen dit måste man ställa sig ett antal grundläggande frågor för att kunna tillgodose behoven: Vilka krav ska vi ställa på våra leverantörer? Hur ska personalen jobba? Vi vill kunna arbeta så att svenska bönder genom vår hjälp kan bli konkurrenskraftiga i det europeiska lantbruket! Det är mål nummer ett. Mål nummer två är att uppnå lönsamhet i verksamheten igen. Det är våra ägares krav och förväntning på oss och det ska vi leva upp till. Att nå lönsamhet på den svenska marknaden är i grunden inget problem, menar Jonas. Det handlar om att göra rätt saker och uppnå rätt marknadsandel. Då finns marknaden där och det är fullt möjligt att uppnå lönsamhet på den. Däremot kan vi väl konstatera att utvecklingen på den svenska marknaden är mycket svag just nu. Jag tror att vi har ett tufft år framför oss, men jag är samtidigt övertygad om att den trenden kommer att vända snabbt. Konjunkturcyklerna avlöser varandra väsentligt snabbare numera. Nr Grodden 19

20 TEMA Maskin Vilka krav ställer Lantmännen Maskins kunder? Vad bör förbättras för att kunderna ska ha Lantmännen Maskin som första val? Vad kan göras annorlunda? Vad vill kunderna? Under sju tuffa veckor åkte ledningen i Lantmännen Maskin, med nytillträdde vd:n Jonas Arvidsson i spetsen, på Sverigeturné. På 50-talet orter i landet ordnades möten för att Maskins ledning, de anställda och ett stort antal kunder skulle kunna föra öppna diskussioner om Maskin i dag och i framtiden. Vi har valt att bjuda in grupper på i genomsnitt 25 personer, nöjda kunder, missnöjda kunder, små kunder och stora, kunder med olika typer av verksamheter. Vi har haft god hjälp att samla kundgrupper från landets distriktsstyrelser. Vi har lärt oss mycket och debattvågorna har gått höga på många håll i landet. Så sammanfattar Jonas Arvidsson Sverigeturnén som startade i Örnsköldsvik i januari och gick i mål i Kristianstad i början av mars. Turnén är ett av stegen i Jonas Arvidssons kartläggning av hur Lantmännen Maskin fungerar i dagsläget och vad som behöver förändras för att göra Maskin till kundernas förstahandsval. Frågor som tagits upp under Sverigeturnén har varit exempelvis lokal bemanning, tillgänglighet, service och attityd, hur dialogen med kunderna ska se ut, hur kunderna ska kunna göra sina röster hörda, vad Lantmännen Maskin är bra och mindre bra på. Vi har valt öppnaste möjliga form vi kan tänka oss, inte för stora eller för enhetliga grupper. Allt för att få till en konstruktiv debatt och det har fungerat bra, kommenterar Jonas Arvidsson. Texter: HELENA HOLMKRANTZ och ANNA-LENA LINDELL Från kvällsjour till kompetens Frågorna var många till Lantmännen Maskin under den sju veckor långa turnén Sverige runt. Grodden var med på några av mötena. Uddevalla var en av de första orterna i Mellansverige som fick besök på Maskinturnén. Här samlades kunder och anställda från de tre anläggningarna i Uddevalla, Kungälv och Tanumshede. Som vd för ett stort företag som Lantmännen Maskin skulle man kunna göra det enkelt för sig genom att sätta sig på sin kontorsstol och fatta ett beslut för hela verksamheten: lika överallt. Jag tror inte på det sättet att arbeta. Alla anläggningar har olika förutsättningar och olika historik, därför är jag här för att förstå hur läget ser ut just här, i Uddevalla, Kungälv och Tanumshede. Så inledde Lantmännens Maskins nye vd Jonas Arvidsson sin presentation inför en grupp på ett 40-tal personer kunder och anställda på Maskins tre anläggningar i området. 20 Grodden Nr Han förklarade lite hur han tänkt arbeta framöver och vad han vill uppnå med den Sverigeturné som vid besöket i Uddevalla just inletts. Tillgängligheten var ett av de främsta diskussionsämnena under kvällen. Jonas Arvidsson kunde presentera två nyheter, åtgärder för att öka tillgängligheten. Lantmännen Maskin håller på att utveckla sin E-handel med möjlighet att dygnet runt beställa reservdelar, än så länge till maskiner från Claas, JF-Stoll och Bogballe, men fler märken ska efterhand inlemmas i nätbutiken. Den andra åtgärden som är på gång är Maskins beredskapskoncept, där landet delas in i regioner med regiongemensamma telefonnummer och öppettider till kl 20 på vardagar, respektive kl 18 på helger. Det är ett kliv i rätt riktning, var kommentaren från publiken, men flera konstaterade samtidigt att det inte riktigt räcker. Flera av de inbjudna kunderna arbetade med snöentreprenad och menade att säsongskonceptet borde gälla även deras verksamhet. Att det finns någon som svarar i telefon är det viktiga, sedan spelar det ingen roll var i landet de sitter, hälften av alla fel kan faktiskt lösas per telefon, menade en annan debattör. Jonas Arvidsson påpekade att det i så fall snarare handlar om en Sverigejour än en regionjour: Det är något som kommit upp på alla orter vi varit hittills. Det ni säger åt oss är att satsa stenhårt på tillgänglighet, oavsett säsong. Vi behöver nog ta till oss det! Det är ingen omöjlighet att lösa. Kompetenta mekaniker I Linköping var den framtida tillgången på kompetenta mekaniker i fokus. Den första och största anledningen till att jag köper från Lantmännen är kompetensen hos den lokala anläggningen. Hur ska ni säkra tillgången på de bästa mekanikerna i framtiden var en av frågorna? Jonas Arvidsson menade att Lantmännen Maskin behöver engagera sig mycket mer i de utbildningar som finns lokalt. Påverka innehåll, visa upp yrket, erbjuda praktikplatser och sälja in Lantmännen till presumtiva medarbetare. Detta kommer definitivt vara viktigt för oss i framtiden, menade Jonas Arvidsson och påpekade att uppskattning till alla de kompetenta medarbetare som finns i bolaget i dag är lika viktigt det: Att bli en fullfjädrad mekaniker tar lång tid och den bästa strategin är självklart att skapa goda arbetsmiljöer med trivsel och påverkansmöjligheter. Förarutbildning för kunden På flera håll framfördes också önskemål om en kundanpassad förarutbildning. Tekniken i maskinerna är avancerad och många kunder erkände att de bara använder en bråkdel av alla finesser som