Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Alexander Blom & Joakim Lundin. Ungdomsarbetslöshet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Alexander Blom & Joakim Lundin. Ungdomsarbetslöshet"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Alexander Blom & Joakim Lundin Ungdomsarbetslöshet - Den sociala, ekonomiska och psykiska påföljden av arbetslöshet Youth unemployment - The social, economical and psychological aspects of unemployment Arbetsvetenskap C-uppsats Termin/datum: V Handledare: Jennifer Hobbins & Tuula Bergqvist Examinator: Jan CH Karlsson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning Uppsatsen behandlar ämnet ungdomsarbetslöshet. Syftet har varit att undersöka hur arbetslösheten har påverkat ungdomar. Studien är inriktad på de sociala och ekonomiska aspekterna, men även den eventuella skamkänslan som kan uppstå vid arbetslöshet. Frågeställningarna vi har valt att ställa är följande: Vad ger arbetet individen förutom ekonomisk ersättning? Finns det någon eventuell skamkänsla i att vara arbetslös? Vilken avsaknad är störst vid arbetslöshet, den sociala eller ekonomiska? Vi har utgått från befintliga teorier och modeller som menar på att individen upplever och hanterar arbetslösheten på ett visst sätt. Den teoretiska utgångspunkten har legat till grund för att besvara våra frågeställningar. Resultatet visade att arbetat gav individen betydligt mer än ekonomisk ersättning. Det fanns en skamkänsla i att vara arbetslös och den tog sig i uttryck på flera sätt. Det intressanta var att respondenterna hade valt att antingen avskärma sig helt från omvärlden eller bytt umgängeskrets sedan de blev arbetslösa. Vidare framgick det att det både fanns en avsaknad av det sociala och ekonomiska vid förlusten av ett arbete, där den sociala avsaknaden var störst. Förklaringen var att den ekonomiska förlusten var något individen över tid kunde vänja sig vid. Den sociala aspekten kunde dock inte individen klara sig utan.

3 Förord Vi vill först å främst tacka våra respondenter, som med deras öppenhet underlättat för studien. Vi vill även tacka CoffeHouse by George för deras vänliga bemötande i samband med intervjutillfällena. Slutligen vill vi tacka vår handledare Tuula Bergqvist, som bidragit med både idéer och material till studien. Karlstad 2010 Joakim Lundin Alexander Blom

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Förord Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Forskningsproblematik Frågeställningar Upplägg/disposition Bakgrundsfakta Sveriges sociala skyddsnät Teoretisk referensram Teoretisk utgångspunkt Bakgrund till deprivationsteorin Jahodas deprivationsteori Kritisk granskning av deprivationsteorin Bakgrund till ekonomi-skam modellen Ekonomi och skam Grunden till skamgörande erfarenheter Ekonomisk påfrestning Hypotes för ekonomi-skam modellen Grad av skamgörande erfarenheter Metod Val av metod Urval Etiska överväganden Genomförande Bearbetning av data Validitet och reliabilitet Analys och resultat... 21

5 4.1. Deprivationsteorins 5 latenta funktioner Tidsstruktur Interaktioner utanför hemmet Kollektiva mål Status och identitet Regelbunden aktivitet Skamerfarenheter Ekonomisk- och social förlust Slutsats av frågeställningar Diskussion Studiens genomförande Avslutning Referenslista Intervjuguide

6 1. Inledning Finanskrisen har slagit hårt mot arbetsmarknaden, och vår 3-åriga utbildning lider mot sitt slut. Ämnesvalet av arbetslöshet kändes därför väldigt aktuellt. Sverige har gått från att vara ett föregångsland i Europa med låg ungdomsarbetslöshet till att ha bland de högsta nivåerna för ungdomar upp till 24 år. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet slog hårt på hela arbetsmarknaden, men ungdomsgruppen drabbades extra hårt med kraftigt stigande arbetslöshetssiffror. Efter 1997 började ungdomsarbetslösheten i Sverige minska men har sedan 2005 ständigt ökat (Internet 1). I sin översikt visar Skedinger (2008) att en strikt arbetsrätt (som LAS) är en faktor som enligt såväl teori som empiri missgynnar yngre på arbetsmarknaden till förmån för äldre. Anledningen är att skyddet mot uppsägningar som gynnar de anställda (äldre) gör det dyrare att anställa vilket drabbar de som är på väg inpå arbetsmarknaden (yngre). Speciellt allvarligt kan detta vara för dem som saknar referenser eftersom anställningsskydd riskerar att öka kostnaden för att anställa fel person. Noterbart är också att anställningsskyddet riskerar att bli ett större problem om minimilönerna är högre eftersom lägre lönerna annars kan kompensera för de extra kostnader som ges av anställningsskyddet (Nordström, Skans, Oskar, Studier i finanspolitik 2009/6:12). Skedinger (2008) tar upp problematiken som vi är oroliga över. De unga har både svårt att få anställning och är även de som får lämna företagen först. 1.1 Syfte Syftet med undersökningen är att se hur ungdomar påverkas av att bli arbetslösa. Vi vill öka vår kunskap om arbetslöshet samt hur den påverkar den enskilda individen. I synnerhet hur individer hanterar sin vardag och hur de upplever sin situation som arbetslös. Studien kommer behandla flera områden kring arbetslöshet. Bland annat hur den ekonomiska och sociala situationen kan påverkas. Vi vill även undersöka om den arbetslösa situationen kan framkalla eventuella skamkänslor. 1.2 Forskningsproblematik Forskningsproblematiken kring arbetslöshet är att de flesta studier och teorier som tagits fram bygger på att man tidigare haft ett arbete. De modeller vi använder oss utav i vår studie utgår helt ifrån att man tidigare haft ett arbete, och vilken betydelse arbetet har för individen. Många ungdomar har tidigare aldrig haft ett arbete vilket gör att de antagligen inte har det behov som exempelvis våra teorier beskriver. Det är även svårt att applicera teorier och 5

7 modeller från ett land till ett annat, då sociala och kulturella skillnader länderna emellan kan variera. 1.3 Frågeställningar Vad ger arbetet individen förutom ekonomisk ersättning? Vi vill undersöka om arbetet ger individen mer än en ekonomisk ersättning. Utgångspunkten kommer vara en teori som menar på att arbete skapar fem latenta funktioner som är svåra att upprätthålla i arbetslöshet (Jahoda 1982). Vi vill undersöka hur stort behovet av dessa latenta funktioner är för dagens ungdomar. Ett arbete bidrar enligt teorin till tidsstruktur, interaktioner utanför hemmet, kollektiva mål, status och identitet och regelbundna aktiviteter (Jahoda 1982). Teorin kallas för Jahodas deprivationsteori. Ordet deprivation betyder beröva eller frånta, vilket gör att avsaknad av ett arbete undanhåller stimulering som är väsentlig för en människas utveckling, välbefinnande och funktionsförmåga. Finns det någon eventuell skamkänsla i att vara arbetslös? Vi vill undersöka om arbetslösheten framkallar skamkänslor och på vilket sätt de kan ta sig i uttryck. Utgångspunkten kommer att vara ekonomi-skam modellen (Jönsson & Starrin 2000). I ekonomi-skam modellens studie kom man fram till att individen känner sig betydligt mer plågad av arbetslösheten ju mer skamgörande erfarenheter personen varit utsatt för. Vi vill undersöka hur stor påverkan omgivningen har för individens känsla i att vara arbetslös. Till vår hjälp kommer vi använda oss av modellens frågor kring skam, samt Scheffs (1990) förklaring till skamkänslans påverkan för individen. Vilken avsaknad är störst vid arbetslöshet, den sociala eller ekonomiska? Vi vill ta reda på vad individen saknar mest från att arbeta. Med tanke på det sociala skyddsnät som finns i Sverige (Internet 2-6) vill vi se hur viktig den ekonomiska ersättningen är i jämförelse med den sociala aspekten i arbetslöshet. 1.4 Upplägg/disposition Vår uppsats kommer att börja med en förklaring av vilka teorier och modeller vi har valt att använda oss av. Vårt teoriavsnitt innehåller grunden till frågeställningarna. I metodavsnittet redogör vi för vårt tillvägagångssätt för arbetet och insamlandet av det empiriska materialet. Vi har valt att först analysera resultatet och därefter redovisa det empiriska materialet som analysen grundat sig i. Slutligen avslutas arbetet med en diskussion, som berör det vi kommit fram till och idéer som växt fram under arbetets gång. 6

8 2. Bakgrundsfakta 2.1 Sveriges sociala skyddsnät Sverige är ett av de länderna i Europa som satsar mest pengar på det sociala skyddsnätet. År 2008 satsade regeringen 29,4% av BNP på att upprätthålla ett bra socialt skydd för sina invånare. Detta kan jämföras med exempelvis Estland, som bara satsade 12,5 % av BNP (Internet 3). Några övergripande mål för arbetsmarknadspolitiken i dagens Sverige, är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad, öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Politikområdet arbetsmarknad omfattar bland annat ersättning vid arbetslöshet, såsom arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Utgångspunkten för regeringens politik är att stärka arbetslinjen. Alla som vill och kan arbeta ska också ha möjlighet att göra det utifrån sina egna förutsättningar (Internet 4). Vid arbetslöshet finns ett antal olika bidrag att erhålla för att klara av sitt ekonomiska leverne. Vi har valt att kort ta upp de vanligaste ersättningsmöjligheterna vid arbetslöshet. A-kassa A-kassa, eller arbetslöshetskassa, är i Sverige en ekonomisk förening. De flesta svenska A- kassorna är knutna till fackliga organisationer. Dock behöver man inte vara medlem i en sådan, för att vara med i A-kassan. A-kassans huvudsakliga uppgift är att betala ut arbetslöshetsersättning enligt ALF, lag om arbetslöshetsförsäkring. Den ersättningssumma som betalas ut beror helt och hållet på vilken lön man tidigare haft innan arbetslösheten. Beloppet betalas ut som en dagpenning och kan högst uppgå till 80 procent av den tidigare inkomsten. Maxbeloppet som betalas ut är 680 kronor per dag (Internet 2). Aktivitetsstöd Aktivitetsstöd är en sammanfattande benämning på ersättningen som lämnas till de som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. I ett arbetsmarknadspolitiskt program ingår bland annat; jobb- och utvecklingsgaranti, jobbgaranti för ungdomar, arbetspraktik, prova-på platser och arbetsmarknadsutbildning. Aktivitetsstödet beräknas på ersättningen från a-kassan, och aktivitetsstödet ersätter den summa som inkasseras från A-kassan. Dock kan aktivitetsstöd även utbetalas till de som inte uppfyller villkoren för ersättning från a-kassa (Internet 5). Socialbidrag Om ekonomiska problem infinner sig och individen inte kan klara av sitt leverne, kan han/hon vända sig till en socialsekreterare. Det är en socialsekreterare som avgör om personen i fråga har rätten att få socialbidrag. Ett socialbidrag ges ut om man inte har egna pengar att leva för. Pengarna som betalas ut, ska gå till att betala hyra, plus ungefär tre till fyra tusen kronor till mat och nöjen. För att vara berättigad till socialbidrag, måste individen aktivt göra vad den 7

9 kan för att bidra till sin försörjning. Ett krav är att vara inskriven på arbetsförmedlingen och samtidigt aktivt söka arbeten. Vid föräldraledighet måste man i första hand ta ut föräldrapenning och andra bidrag. Vid sjukdom och oförmåga att arbeta, måste ett läkarintyg som styrker detta finnas. Socialbidrag är alltså den sista utvägen för att kunna klara sin ekonomiska situation (Internet 6). 8

10 2. Teoretisk referensram 2.1 Teoretisk utgångspunkt De teoretiska utgångspunkter som kommer ligga till grund för undersökningen är teorier/modeller som berör den sociala, ekonomiska och psykiska situationen i arbetslöshet. Vi har medvetet valt en teori och en modell som tar upp olika delar ur en arbetslös situation. De två valda är Jahodas deprivationsteori (Jahoda 1992) samt Jönsson och Starrins ekonomiskam modell (Jönsson & Starrin 2000). Deprivationsteorin utgår ifrån dolda nödvändigheter som arbete ger individen och fokuserar på de psykologiska aspekterna. Arbetet skapar fem latenta funktioner som är nödvändiga för individens välmående. Funktionerna är enligt teorin svåra att upprätthålla som arbetslös (Jahoda 1992). Ekonomi-skam modellen (Jönsson & Starrin 2000) visar att skamkänslan är en avgörande faktor för hur individen upplever sin arbetslösa situation. Vi har i ekonomi-skam modellen intresserat oss för hur stor påverkan skamgörande erfarenheter hade för respondenterna. Vi kommer därför använda oss av modellens frågor kring skam i en kvalitativ undersökning, för att studera hur den eventuella skamkänslan påverkar individen. Detta för att undersöka ifall skamgörande erfarenheter verkligen påverkar individen i så stor utsträckning som studien kom fram till. Vi vill även med vår kvalitativa undersökning studera skamkänslans bakomliggande orsaker och hur dessa tar sig i uttryck för individen. För att förklara eventuella skamkänslor hos respondenterna kommer vi att ta hjälp av Scheffs (1990) teorier angående skamkänslor. 2.2 Bakgrund till deprivationsteorin Arbetslöshetsdiskussioner har alltid existerat så länge det funnits arbeten att tillgå. Problemområdet inom arbetslösheten innan 1900-talet har handlat om att peka ut arbetare som lata individer. Individer som inte klarat av arbetstempot eller de fysiska aspekterna som varit sammankopplade med arbete under denna tid (Garraty 1980). Under 1930-talets depressionsår skedde ett omfattande genombrott inom arbetslöshetsforskning. Man började utforska de sociala och psykologiska aspekterna som var förknippade med arbete (Jahoda 1982:15). En av de mest omtalade undersökningarna under 1930-talet var Marienthal-studien med sociologen Marie Jahoda. Undersökningen genomfördes på en by i Österrike som på grund av nedläggningen av deras enda arbetsplats, en textilfabrik, skapade en omfattande arbetslöshet. Undersökningen syftade till att se hur de arbetslösa mådde efter fabrikens nedläggning, vilket resulterade i banbrytande och skrämmande fakta för den fortsatta forskningen (Jahoda 1982:18-19). 9

11 Jahoda uttryckte situationen på följande vis: Vi anlände till Marienthal som forskare; vi lämnar det med endast en önskan: att ett så tragiskt undersökningsresultat inte kommer återkomma i vår tid (Jahoda 1982:33). Efter Marienthalstudien lades arbetslöshetsforskningen ner och få undersökningar gjordes inom ämnet. Inte förrän på 1980-talet tog forskningen fart på allvar igen, med utvecklandet av teorier och modeller. Marie Jahoda var en av dem som började konstruera en rimlig teoretisk ansats i ämnet. Allt för att på ett enklare sätt kunna förstå den verkliga problematiken. En hel teori förkastades emellertid på grund av att den skulle vara för omfattande och svår att applicera i alla miljöer. Istället inriktade sig Jahoda på Robert K. Merton s paradigm (mönster i vetenskapen) för funktionella analyser. Enklare beskrivet ville Jahoda skapa en teori med begränsad räckvidd för att kunna förklara de fenomen som uppstod vid undersökningarna. Teorin kom att handla om arbetslöshetens avsaknad av manifesta och latenta funktioner. Manifesta i form av det tydliga som ekonomisk ersättning, och det latenta i form av det dolda som berörde sociala aspekter (Jönsson 2003:31-32) Jahodas deprivationsteori Deprivation betyder beröva eller frånta. Ur ett mänskligt perspektiv menas det att undanhålla stimulering som är väsentlig för en människas utveckling, välbefinnande och funktionsförmåga. Deprivationen kan avse sinnesintryck, upplevelser, föda, dryck, sömn, sociala kontakter och känslomässiga band med närstående. När Jahoda utvecklade sin teori utgick hon från avsaknad av en eller flera sociala funktioner för arbetslösa individer. Funktionerna var både manifesta och latenta vilket enklare beskrivs som tydliga och dolda. Problematiken i deprivationsteorin handlade egentligen inte om arbetslösheten i sig utan snarare avsaknaden av arbetet för människan. Utifrån Mertons uppdelning av det manifesta och latenta, så fann Jahoda en tydlig urskiljning i de sociala funktionerna. Det manifesta var det som redan tidigare var självklart gällande arbetet och handlade om de ekonomiska aspekterna såsom lön och förmåner. Jahoda inriktade istället sin forskning på latenta funktioner som är direkt centrala för individer i arbete (Jahoda 1982). De fem funktionerna är: 1. Arbetet ger individen en tidsstruktur 2. Individen finner erfarenheter och kontakter med människor utanför hemmet 3. Mål och avsikter förankras för individen ur ett kollektivt perspektiv 4. Individen erhåller status och en identitet 5. Regelbunden aktivitet implementeras för individen Den första funktionen, ger enligt Jahoda (1992:135), människan en tidsstruktur att förhålla sig till. Att vakna på morgonen och gå till arbetet blir till en självklarhet vilket utestänger andra alternativ automatiskt. Individen får en strukturerad vardag. Den tidsstrukturerade vardagen saknas i många sammanhang för arbetslösa. Istället för att ha ett schema att följa i vardagen 10

12 kan en oregelbundenhet uppstå. Jahoda(1992:135) konstaterar att det är också är möjligt för arbetslösa att upprätta sina egna tidsramar genom att ägna sig åt fritidsaktiviteter eller något annat meningsfullt. Den andra funktionen utgör behovet av sociala samspel med människor. Jahoda (1992:136) beskriver en känsla av isolering, som avsaknaden av den sociala aspekten ofta innebär. Denna känsla har en tendens att bli mindre framträdande hos individer som omger sig med andra som befinner sig i samma situation. Ett arbete skapar sociala interaktioner som annars kan bli svåra att uppnå vid ett arbetslöst tillstånd. Här belyses de sociala interaktioner utanför den egna familjekretsen. Den kontakt som kan upprätthållas för arbetslösa blir den tid som arbetande individer är lediga. I dessa sammanhang rör det sig om efter arbetet, lediga dagar eller semestrar för anställda (Jahoda 1992:136). Den tredje funktionen gör att individen känner sig delaktig ur ett grupperspektiv. I gruppen arbetas det mot gemensamma mål och individen får känslan av att känna sig betydelsefull. Det kollektiva arbetet är i många fall omöjligt att utföra på individnivå eftersom det kräver en större arbetsförmåga. För den arbetslöse blir utfallet en avsaknad av gemensamma mål (Jahoda 1992:135). Den fjärde funktionen innebär att individen erhåller en identitet och status genom sitt yrke. Jahoda (1992:137f) lyfter fram att status och prestige i allmänhetens ögon definieras genom arten av det arbete en person har. Mycket beror därför på hur allmänheten uppfattar en individs arbetssituation. Oavsett om personen är nöjd med sitt arbete, eller om allmänheten uppfattar det som ett statusyrke, så har han/hon ändå en bestämd titel och en given plats i samhället. Att stå på majoritetens sida är i många fall enklare än att vara i minoritet. Vardagliga interaktioner med främmande människor brukar ofta utgå från frågan om vilket yrke man har. Arbetet blir till ett kvitto för hur framgångsrik eller duktig individen är. Arbetslösa saknar den här typen av erkännande och blir i många fall klassade som bidragstagare (Jahoda 1992:166). Den femte och sista funktionen beskriver behovet av regelbundenhet utifrån ett arbete. Individer som går arbetslösa kan ha svårt att finna en regelbunden vardag eftersom det inte finns något arbete att gå till. Oavsett om arbetet är tillfredsställande eller inte så ger det oftast ändå en känsla av stabilitet och psykiskt välmående. Tidsstrukturen och regelbundenheten går hand i hand och är något som kan vara svårt att applicera för individer utan arbete (Jahoda 1992: ) Kritisk granskning av deprivationsteorin Som de flesta teoretiska modeller så har Jahodas deprivationsteori fått utstå en hel del kritik under historiens lopp. Oavsett om teorin är fullt tillämpbar i många sammanhang så måste kritiken tas på allvar för att kunna värdesätta resultatet vid användandet av den. 11

13 Kritikerna påstår att Jahoda idealiserar lönearbete på ett sätt att det utestänger andra typer av sysselsättningar. För vad klassas egentligen som arbete i dagens mening. Studenter, ideellt arbetande och pensionärer är grupper som aldrig nämns i Jahodas teori. En individ som arbetar ideellt kan ha precis samma vardag som en lönearbetare, och på så sätt uppfylla de fem latenta funktionerna. Likväl kan även aktiva studenter och pensionärer uppfylla funktionernas syfte. I detta avseende blir teorin väldigt snäv eftersom den bara innefattar en mindre del av de sysselsatta i samhället (Fryer 1986). Många menar även på att teorin utgår från medelklassens behov och inte från majoriteten i arbetarklassen. De skillnader, som existerar mellan samhällsskikten, gör sig gällande beroende på psykisk påfrestning och möjlighet till sociala samspel med kollegor. I många arbetarklassyrken finns inte tredje eller fjärde funktionerna tillgängliga. Att skapa kontakter och erfarenheter utanför hemmet och att jobba kollektivt mot uppsatta mål existerar inte i allt ensamarbete. Yrken som till exempel lastbilschaufför och många nattarbeten kan sakna många av de nämnda funktionerna (Ezzy 1993). En annan tveksamhet som många kritiker framfört är den oklarhet som finns i behov och omfattning av de olika funktionerna. Det framgår inte hur mycket som behövs av varje funktion för att individen ska känna sig tillfredställd i sitt arbete. Bristen på vetskap om hur funktionerna förhåller sig till varandra är en annan outredd fråga (Feather & O'Brien 1990). 2.3 Bakgrund till ekonomi-skam modellen Ekonomi-skam modellen togs fram av Bengt Starrin och hans medarbetare vid Karlstad universitet i mitten av 1990-talet (Jönsson & Starrin, 2003:46). Modellen kom till på grund av att arbetslöshetsforskningen inte tillräckligt uppmärksammat en del av det som går förlorat vid arbetslöshet. Dels den ekonomiska aspekten men även social prestige, status och aktning (Arbetsmarknad & Arbetsliv, nr 2:91). Exempelvis har de ekonomiska konsekvenserna av arbetslöshet till stor del försvunnit i den moderna forskningen. Anledningen till det anses vara det utbyggda välfärdssamhället där forskare inte tillräckligt uppmärksammat det sociala behovet av pengar (Jönsson 2003:58). Modellen har utvecklats i syfte att öka förståelsen för varför en del individer knappt alls påverkas negativt av arbetslösheten, medan den för andra leder till allvarliga hälsobesvär och deprivation (Jönsson & Starrin 2000:269). Modellen är en kombination av två teoretiska traditioner. Den ekonomiska aspekten anknyter till forskning kring ekonomisk stress och deprivation, medan den sociala aspekten knyter an till den mikrosociologiska forskningen om sociala band och sociala nätverk (Jönsson, 2003, art 5:9). Modellen är uppbyggd utifrån två avgränsande sociala behov som kan vara svåra att upprätthålla eller tillfredställa ifall man är arbetslös. Det första är behovet av att ha tillräckligt med pengar, det andra är behovet av en socialt accepterad identitet (Jönsson 2003:58). Fördelen med modellen är att den tidigare prövats i studier av arbetslösa, både i Sverige och Norge, där resultaten pekar mot att den har en god förklaringspotential (Jönsson 2003:46-47). 12

14 2.3.1 Ekonomi och skam I ekonomi-skam modellen har man lyft fram skamkänslans relationella sida genom att undersöka om man blivit betraktad på ett nedvärderande sätt under den tid man varit arbetslös. Det sammanfattade begreppet för det är skamgörande erfarenheter (Jönsson & Starrin 2000:270). Den ekonomiska aspekten i modellen uppmärksammar lönens betydelse. Den omfattar det värde som pengar har för att bygga upp, stabilisera och vidmakthålla en levnadsstandard. Lönearbete ger en inkomst men har även en social funktion, som ger varierande grad av status, prestige och aktning (Jönsson & Starrin 2000: ) Grunden till skamgörande erfarenheter Scheffs (1990:97-98) teori om sociala band och dess följeslagare, stolthet och skam, ligger till grund för begreppet skamgörande erfarenheter. Scheffs teori är relationell. Han gör ett antagande om att upprätthållandet av sociala band är det mest betydelsefulla mänskliga motivet. Scheff (1990:15) menar att trygga och säkra sociala band är den kraft som håller ihop ett samhälle. I hans tankeram innefattar denna kraft en balans mellan närhet och distans. Sociala band är ett centralt begrepp. Ett socialt band är intakt i den grad det innefattar en mental och emotionell samstämdhet eller samklang mellan personer. Samstämdhet består inte bara av gemensam kunskap om innebörder, utan också om långsiktiga hänsynstaganden som innefattar intentioner och uppträdande. När vi bedömer våra relationer så gör vi det inte enbart utifrån vad andra säger, utan ifrån andra personers hela uppträdande. Relationerna mellan samklang/samstämdhet och sociala band är inte självklara utan behöver förklaras. I exempelvis djurriket så krävs inte någon intellektuell och emotionell samstämdhet eftersom de sociala banden är bestämda av genetiskt nedärvda mekanismer. Men hos människan finns inga genetiska garantier för det. Knytandet av sociala band bland vuxna har en provisorisk kvalitet. För vuxna är varje social interaktion ett tillfälle där de sociala banden kan byggas, skyddas, repareras eller skadas. Scheff (1990:15) menar att alla sociala band befinner sig i riskzonen. Relationen till andra är aldrig helt trygg. Scheff (1990:15) menar att vi ska anta att alla människor har behov av ett tillhörande, ett behov av ett nät av trygga sociala relationer. Scheff (1990:17-19) menar även att vi ska anta att de flesta människor inte får dessa behov tillfredställda. Om detta skulle vara fallet befinner sig människor i en mycket osäker situation, eftersom varje moment i det dagliga livet då skulle vara oerhört smärtsamt. Moderna samhällen har ett försvar mot detta, då de förnekar existensen av de sociala bandens betydelse. Ena försvaret utgörs av myten om individualism, förnekandet och undertryckandet av emotioner som är associerade med sociala band, skam och stolthet. Det andra försvaret är myten om förnekandet av komplexiteten i mänskliga relationer. Myten om att det är lätt att förstå sig på människan. Skam och stolthet signalerar i Scheffs teori tillståndet i de sociala banden mellan människor. Skam är ett tecken på otrygga och hotade sociala band och stolthet är ett tecken på trygga och säkra sociala band. Scheff & Starrin (2002:170) beskriver skam 13

15 som en gruppbeteckning på en stor familj av emotioner och känslor som uppstår då man på något sätt ser sig själv negativt genom den andres ögon. Begreppet skam kan både referera till en intensiv känsla och till en relation mellan två och flera individer. Skam kan sägas vara mindervärdighetens eller underlägsenhetens känsla. Skamkänslan väcks när individen plötsligt blir medveten om svagheten hos det egna jaget, ett mål som inte nåtts eller en förväntan man inte kan leva upp till. Skam och dess besläktade känslor förödmjukelse och förnedring refererar till en smärta förorsakad av att det egna jaget, den egna stoltheten eller självbilden påverkas negativt. Ingen annan känsla förefaller heller vara så central för utvecklingen av identitet och självbild som just skamkänslan av det skälet att den är så plågsam (Kaufman 2004) Ekonomisk påfrestning I modellen används benämningen ekonomisk påfrestning, som i princip har samma innebörd som ekonomisk stress. Ekonomisk stress är en press och påfrestning som uppstår till följd av en påtaglig inkomstförlust (Jönsson 2003:47). Ekonomisk stress handlar således om svårigheter att ekonomiskt klara av vardagliga sociala behov. Ekonomisk påfrestning har använts för att förklara ekonomins förhållande till människans välbefinnande och hälsa. Begreppet ekonomisk påfrestning bygger speciellt på forskningsresultat utifrån två områden. Forskning som behandlar relationen mellan ekonomiska förhållanden och ohälsa, och forskning som berör specifika gruppers levnadsförhållanden och hälsa (Jönsson 2003:47 48). Pengar är ett grundläggande socialt behov i det moderna samhället, där (löne)arbete är den vanligaste inkomstkällan. Att då förlora sitt arbete kan begränsa vår makt, mervärde och inflytande i samhället. Pengar ger en känsla av inflytande och kontroll. Att då förlora ett arbete kan skapa sociala problem eftersom vi lever i ett modernt konsumtionssamhälle, där pengar behövs för att upprätthålla en utpräglad livsstil. (Jönsson 2003:48 49) Hypotes för ekonomi-skam modellen Ekonomi-skam modellens hypotes utgår ifrån graden av skamgörande erfarenheter och ekonomisk påfrestning. Hypotesen är att ju högre grad av ekonomisk påfrestning och ju mer skamgörande erfarenheter, desto större andel som upplever sig vara plågad av arbetslösheten. Motsatsen blir ju lägre grad av ekonomisk påfrestning och ju mindre grad av skamgörande erfarenheter, desto större andel som upplever sig opåverkade av den. (Jönsson & Starrin 2000:270). Modellens uppbyggnad fungerar på så sätt som ett mätinstrument för att på ett begripligt sätt förstå graden av skamförhållandet till ekonomisk situation ur arbetslöshet. 14

16 Skamgörande erfarenheter Mer Mindre Ekonomisk påfrestning Högre grad Plågade av arbetslöshet Lägre grad Opåverkade av arbetslöshet Figur 1: Ekonomi-skam modellen Källa: Jönsson & Starrin 2000: Grad av skamgörande erfarenheter Grad av skamgörande erfarenheter och reaktioner på arbetslöshet. Procent. Skamgörande Opåverkade Besvärade Omskakade Plågade erfarenheter Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n=98 n=104 n=223 n=224 n=102 n=111 n=137 n=150 Mer Medel Mindre Figur 2: Jönsson. & Starrin 2000:275. Som resultatet i tabellen (ovan) visar, så är det 34 procent kvinnor, respektive 36 procent män, som är opåverkade av arbetslösheten. Anledningen är att de har mindre erfarenheter av skamgörande. Endast 4 procent av både männen och kvinnorna är opåverkade av arbetslösheten när de utsatts för mer skamgörande erfarenheter (Jönsson & Starrin 2000:275). Ekonomi-skam modellen kom i sin studie fram till att de som hade upplevt en högre grad av skamerfarenheter mådde betydligt sämre än de som hade en låg grad av skamerfarenheter. Studien visade att skamkänslan hade stor påverkan på individens känsla i att vara arbetslös. 15

17 Vi vill undersöka hur stor påverkan omgivningen har på individen beträffande skam. Vi kommer att använda oss av samma frågor som modellen för att utmäta graden av skam. Frågorna finns bifogade i intervjuguiden under kategorin skamgörande erfarenheter. 16

18 3. Metod I detta avsnitt kommer vi förklara genomförandet av forskningsprocessen. Det vi ska belysa är val av metod, urvalet av respondenter, arbetsbegreppet, etiska överväganden, genomförandet av intervjuer, bearbetning av data samt validitet och reliabilitet. 3.1 Val av metod Innan jag vet vad jag ska undersöka, kan jag inte veta hur jag ska göra det (Fog 1979). När vi i början av arbetet beslutade oss för det valda ämnet, frågade vi oss vad vi egentligen ville undersöka. Vi kom fram till att vi ville granska den ekonomiska, sociala situationen samt den eventuella skamkänslan för arbetslösa ungdomar. Något som bör finnas i åtanke i val av metod är den frågeställning man vill besvara (Holme & Solvang 1997:76). I studien har vi därför valt att använda oss av en kvalitativ metod med utförande i intervjuform. Vi anser att en kvalitativ metod lämpar sig allra bäst för vår undersökning eftersom vill vi fokusera på respondenternas upplevelse av sin egen livsvärld (Holme & Solvang 1997:78). På detta sätt kan vi utvinna en stor mängd data eftersom vi är intresserade av respondens känslor och erfarenheter rörande ämnet. Intervjuer är något som är varierande i den aspekten att de skiljer sig beroende på vad man vill få ut av den. Att välja rätt intervjuform är därför mycket viktigt eftersom det är direkt avgörande för utfallet i undersökningen. De olika intervjuformerna ger artskilda data, beskriver olika sammanhang och ger olika resultat och slutsatser (Lantz 2007:29). Vi har valt att använda oss av en blandning av en strukturerad och öppen intervjuform. Denna form kallas semistrukturerad och innehåller den åtstramning i frågorna som karaktäriseras hos den strukturerade, och även den öppenhet som återfinns i den öppna intervjuformen (Lantz 2007:29 32). Den intervjuguide som kommer appliceras i undersökningen är konstruerad med hjälp av tidigare forskning (Jönsson & Starrin 2000:273) samt frågor som underlättar för att besvara våra frågeställningar. Vi har inriktat frågorna på fyra delar av arbetslösheten; social situation, ekonomisk situation, skamgörande erfarenheter och psykisk hälsa. 3.2 Urval Efter valet av ämne och metod funderade vi kring hur vi skulle få tag på respondenter till intervju. Vi insåg fort att problematiken inte enbart låg i att finna respondenter till intervju, utan även finna rätt personer att intervjua (Holme & Solvang 1997:101). De krav som ställdes på respondenterna var att de skulle vara mellan år för att falla in i vår definition av ungdom. Respondenterna skulle även tidigare haft ett arbete då vi var intresserade av att undersöka arbetets betydelse för individen. Utifrån våra krav använde vi oss av en urvalsmetod som heter strategiskt urval. Denna metod är systematisk och kräver en god 17

19 förförståelse om ämnet, samtidigt som medvetenheten finns i vad man vill komma fram till. Förförståelsen i vårt arbete har vi från teorier och medvetenheten återfinns i våra frågeställningar. Vi har utfört sex intervjuer där respondenterna har varit mellan år, med både män och kvinnor från olika städer. 3.3 Etiska överväganden Vänskap kan inte finnas utan förtroende och förtroende inte utan integritet (Samuel Johnson ). Att visa respekt för medmänniskor är en självklarhet när det handlar om samhällsforskning. Något som ska finnas i åtanke är att alltid sätta sina respondenter i första hand oavsett vilket värde målet har. Det är därför viktigt att man upprätthåller integritet för den enskilde som bidrar med information (Holme & Solvang 1997:32). Arbetslösheten är för många ett väldigt känsligt ämne att prata om. Därför har vi i vår undersökning varit mycket noga med etiska överväganden. Dels så har ingen information förutom ålder och kön angetts hos respondenterna, för att skydda deras anonymitet. Med tanke på att våra intervjuer inspelats har vi även lovat samtliga respondenter att ingen annan får ta del av materialet. Inspelningarna kommer dessutom raderas/förstöras efter färdig bearbetning. I studien har vi även valt att använda oss av figurerade namn för att inte avslöja enskilda individers identitet. 3.4 Genomförande Vi har utifrån våra frågeställningar och teoretiska referensram formulerat en intervjuguide. Intervjuguiden består av fyra olika kategorier som berör det sociala, den psykiska hälsan, skamerfarenheter och det ekonomiska i att vara arbetslös. Detta för att enklare urskilja svaren och besvara frågeställningarna. Utformandet av intervjuguiden har bestått av tidigare forskning och är uppbyggd kring våra frågeställningar. Undantaget är några bakgrundsfrågor och allmänna frågor som gjorde att intervjun skulle bli mer avslappnad. Intervjuguiden återfinns som bilaga. För att se om intervjufrågorna var utformade på ett sätt som kunde besvara våra frågeställningar, genomförde vi en pilotintervju. Anledning var att säkerhetsställa att vi fick de svar vi sökte. Patel (1987) menar att en pilotintervju är nödvändig för att pröva ifall intervjufrågorna fungerar i samband med de individer de är avsedda för. Innan intervjuerna beslöt vi oss för att inte avslöja frågorna för respondenterna i förväg. Den oförutsägbarhet som dyker upp när den intervjuade inte vet om upplägget, gör att styrningen från oss blir så minimal som möjligt. Den stora fördelen med en kvalitativ intervju är just denna typ av oförutsägbarhet som liknas vid ett vanligt samtal. Fokuset läggs över på respondenten som själv påverkar samtalets utveckling genom sitt subjektiva yttrande. Det enda vi behövt göra är då att hålla respondenten innanför intervjuguidens ramar (Holme & Solvang 1997:99). 18

20 Vi kom i kontakt med respondenterna utanför arbetsförmedlingen. För att få respondenterna att känna sig bekväma i sin situation fick de själva bestämma var de ville utföra intervjuerna. Samtliga valde en närliggande kafeteria i anslutning till arbetsförmedlingen. Vid varje intervjutillfälle användes röstinspelning med mobiltelefon för att på ett bra sätt senare kunna transkribera materialet. Nackdelen med transkribering är att det är mycket tidskrävande. Dock ansåg vi att fördelarna med att få med allt från intervjuerna vägde över den begränsning som förekommit vid utebliven inspelning (Trost 2005:53 55). Under samtliga intervjuer delade vi upp ansvaret för olika områden i frågeformuläret. En del bestod av bakgrunds- och avlutande frågor, skamgörande erfarenheter och social situation. En annan innehöll den ekonomiska situationen samt den psykiska hälsan. Med hjälp av uppdelningen fick var och en av oss en god inblick i frågorna som ställdes och kunde därefter ställa bra följdfrågor. Uppdelningen gjorde också att båda var ungefär lika aktiva vilket gav ett genomgående flyt i intervjuerna. Eftersom varje intervju ungefär varade i 35 minuter kunde vi behålla den koncentration som krävdes. Fördelen att vara två vid varje tillfälle gjorde även att vi på ett bra sätt kunde urskilja kroppsspråk och mimik som respondenten visade. Kroppsspråk och mimik noterades även skriftligt vid intervjutillfällena. Dessa observationer visade sig senare vara betydande i bearbetningsfasen. Innan intervjuerna småpratade vi med respondenterna om andra ämnen som inte berörde undersökningen. Detta för att på bästa sätt få den intervjuade att känna sig avslappnad och bekväm i situationen (Trost 2005:77). 3.5 Bearbetning av data Efter intervjuerna började vi bearbeta materialet. Först lade vi över inspelningarna från mobiltelefon till dator. På dator använde vi oss av ett program (Audacity) som gör att ljudspåren kan spelas upp i olika hastigheter och tempon. Den här funktionen visade sig vara betydande i nästa steg, transkriberingen. Transkribering innebär att transformera, eller enklare förklarat, ändra från en form till en annan. Att transformera ljudspåren till skrift är inte något som görs helt utan hinder. Intervjuutskrifterna blir till korsningar eller påhittade konstruktioner som egentligen inte lämpar sig i ett skrivet språk. Människor som senare läser det transkriberade materialet får aldrig samma uppfattning som personerna som gjorde intervjuerna. Den levande interaktionen försvinner då kroppsspråk, mimik och tonläge inte finns tillgänglig för de som bara läser transkriberingen. Budskapet i ett muntligt språk är också något som är väldigt svårt att översätta, där till exempel ironiska inslag blir tillintetgjorda (Kvale & Brinkmann 2009:194). Efter att intervjuerna transkriberats påbörjades analysarbetet. Både deprivationsteorin och ekonomi-skam modellen var utgångspunkten för våra analyser. För att få fram nödvändig data från transkriberingen använde vi oss av öppen kodning. Detta bearbetningssätt är något som används i Grounded theory. Öppen kodning utgår ifrån att öppna upp texten på ett sätt som gör det enklare att finna vitala hörnstenar. Hörnstenarna består av återkommande begrepp som är genomgående i intervjuerna. På detta sätt måste intervjuerna jämföras så att samband kan studeras och urskiljas. Vi som kodare har försökt se utanför de ramar som begränsar oss i vår tolkning av materialet. Förutfattade 19

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

KVINNA 50+ ARBETSLÖS

KVINNA 50+ ARBETSLÖS Lunds Universitet Sociologiska Institutionen KVINNA 50+ ARBETSLÖS En kvalitativ studie hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 år uppfattar och hanterar sin situation Författare: Ida Bergman

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Jobbgarantin för ungdomar

Jobbgarantin för ungdomar Martina Björlin Jobbgarantin för ungdomar En studie kring deltagarnas upplevelse av jobbgarantin för ungdomar Guarantee of employment for youth A study about the participants' experience of guarantee of

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå. Jobbgaranti för alla? Aleksandra Dzudovic

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå. Jobbgaranti för alla? Aleksandra Dzudovic Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Jobbgaranti för alla? Guarantees of work for all? Aleksandra Dzudovic Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Frida

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer