Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Alexander Blom & Joakim Lundin. Ungdomsarbetslöshet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Alexander Blom & Joakim Lundin. Ungdomsarbetslöshet"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Alexander Blom & Joakim Lundin Ungdomsarbetslöshet - Den sociala, ekonomiska och psykiska påföljden av arbetslöshet Youth unemployment - The social, economical and psychological aspects of unemployment Arbetsvetenskap C-uppsats Termin/datum: V Handledare: Jennifer Hobbins & Tuula Bergqvist Examinator: Jan CH Karlsson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning Uppsatsen behandlar ämnet ungdomsarbetslöshet. Syftet har varit att undersöka hur arbetslösheten har påverkat ungdomar. Studien är inriktad på de sociala och ekonomiska aspekterna, men även den eventuella skamkänslan som kan uppstå vid arbetslöshet. Frågeställningarna vi har valt att ställa är följande: Vad ger arbetet individen förutom ekonomisk ersättning? Finns det någon eventuell skamkänsla i att vara arbetslös? Vilken avsaknad är störst vid arbetslöshet, den sociala eller ekonomiska? Vi har utgått från befintliga teorier och modeller som menar på att individen upplever och hanterar arbetslösheten på ett visst sätt. Den teoretiska utgångspunkten har legat till grund för att besvara våra frågeställningar. Resultatet visade att arbetat gav individen betydligt mer än ekonomisk ersättning. Det fanns en skamkänsla i att vara arbetslös och den tog sig i uttryck på flera sätt. Det intressanta var att respondenterna hade valt att antingen avskärma sig helt från omvärlden eller bytt umgängeskrets sedan de blev arbetslösa. Vidare framgick det att det både fanns en avsaknad av det sociala och ekonomiska vid förlusten av ett arbete, där den sociala avsaknaden var störst. Förklaringen var att den ekonomiska förlusten var något individen över tid kunde vänja sig vid. Den sociala aspekten kunde dock inte individen klara sig utan.

3 Förord Vi vill först å främst tacka våra respondenter, som med deras öppenhet underlättat för studien. Vi vill även tacka CoffeHouse by George för deras vänliga bemötande i samband med intervjutillfällena. Slutligen vill vi tacka vår handledare Tuula Bergqvist, som bidragit med både idéer och material till studien. Karlstad 2010 Joakim Lundin Alexander Blom

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Förord Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Forskningsproblematik Frågeställningar Upplägg/disposition Bakgrundsfakta Sveriges sociala skyddsnät Teoretisk referensram Teoretisk utgångspunkt Bakgrund till deprivationsteorin Jahodas deprivationsteori Kritisk granskning av deprivationsteorin Bakgrund till ekonomi-skam modellen Ekonomi och skam Grunden till skamgörande erfarenheter Ekonomisk påfrestning Hypotes för ekonomi-skam modellen Grad av skamgörande erfarenheter Metod Val av metod Urval Etiska överväganden Genomförande Bearbetning av data Validitet och reliabilitet Analys och resultat... 21

5 4.1. Deprivationsteorins 5 latenta funktioner Tidsstruktur Interaktioner utanför hemmet Kollektiva mål Status och identitet Regelbunden aktivitet Skamerfarenheter Ekonomisk- och social förlust Slutsats av frågeställningar Diskussion Studiens genomförande Avslutning Referenslista Intervjuguide

6 1. Inledning Finanskrisen har slagit hårt mot arbetsmarknaden, och vår 3-åriga utbildning lider mot sitt slut. Ämnesvalet av arbetslöshet kändes därför väldigt aktuellt. Sverige har gått från att vara ett föregångsland i Europa med låg ungdomsarbetslöshet till att ha bland de högsta nivåerna för ungdomar upp till 24 år. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet slog hårt på hela arbetsmarknaden, men ungdomsgruppen drabbades extra hårt med kraftigt stigande arbetslöshetssiffror. Efter 1997 började ungdomsarbetslösheten i Sverige minska men har sedan 2005 ständigt ökat (Internet 1). I sin översikt visar Skedinger (2008) att en strikt arbetsrätt (som LAS) är en faktor som enligt såväl teori som empiri missgynnar yngre på arbetsmarknaden till förmån för äldre. Anledningen är att skyddet mot uppsägningar som gynnar de anställda (äldre) gör det dyrare att anställa vilket drabbar de som är på väg inpå arbetsmarknaden (yngre). Speciellt allvarligt kan detta vara för dem som saknar referenser eftersom anställningsskydd riskerar att öka kostnaden för att anställa fel person. Noterbart är också att anställningsskyddet riskerar att bli ett större problem om minimilönerna är högre eftersom lägre lönerna annars kan kompensera för de extra kostnader som ges av anställningsskyddet (Nordström, Skans, Oskar, Studier i finanspolitik 2009/6:12). Skedinger (2008) tar upp problematiken som vi är oroliga över. De unga har både svårt att få anställning och är även de som får lämna företagen först. 1.1 Syfte Syftet med undersökningen är att se hur ungdomar påverkas av att bli arbetslösa. Vi vill öka vår kunskap om arbetslöshet samt hur den påverkar den enskilda individen. I synnerhet hur individer hanterar sin vardag och hur de upplever sin situation som arbetslös. Studien kommer behandla flera områden kring arbetslöshet. Bland annat hur den ekonomiska och sociala situationen kan påverkas. Vi vill även undersöka om den arbetslösa situationen kan framkalla eventuella skamkänslor. 1.2 Forskningsproblematik Forskningsproblematiken kring arbetslöshet är att de flesta studier och teorier som tagits fram bygger på att man tidigare haft ett arbete. De modeller vi använder oss utav i vår studie utgår helt ifrån att man tidigare haft ett arbete, och vilken betydelse arbetet har för individen. Många ungdomar har tidigare aldrig haft ett arbete vilket gör att de antagligen inte har det behov som exempelvis våra teorier beskriver. Det är även svårt att applicera teorier och 5

7 modeller från ett land till ett annat, då sociala och kulturella skillnader länderna emellan kan variera. 1.3 Frågeställningar Vad ger arbetet individen förutom ekonomisk ersättning? Vi vill undersöka om arbetet ger individen mer än en ekonomisk ersättning. Utgångspunkten kommer vara en teori som menar på att arbete skapar fem latenta funktioner som är svåra att upprätthålla i arbetslöshet (Jahoda 1982). Vi vill undersöka hur stort behovet av dessa latenta funktioner är för dagens ungdomar. Ett arbete bidrar enligt teorin till tidsstruktur, interaktioner utanför hemmet, kollektiva mål, status och identitet och regelbundna aktiviteter (Jahoda 1982). Teorin kallas för Jahodas deprivationsteori. Ordet deprivation betyder beröva eller frånta, vilket gör att avsaknad av ett arbete undanhåller stimulering som är väsentlig för en människas utveckling, välbefinnande och funktionsförmåga. Finns det någon eventuell skamkänsla i att vara arbetslös? Vi vill undersöka om arbetslösheten framkallar skamkänslor och på vilket sätt de kan ta sig i uttryck. Utgångspunkten kommer att vara ekonomi-skam modellen (Jönsson & Starrin 2000). I ekonomi-skam modellens studie kom man fram till att individen känner sig betydligt mer plågad av arbetslösheten ju mer skamgörande erfarenheter personen varit utsatt för. Vi vill undersöka hur stor påverkan omgivningen har för individens känsla i att vara arbetslös. Till vår hjälp kommer vi använda oss av modellens frågor kring skam, samt Scheffs (1990) förklaring till skamkänslans påverkan för individen. Vilken avsaknad är störst vid arbetslöshet, den sociala eller ekonomiska? Vi vill ta reda på vad individen saknar mest från att arbeta. Med tanke på det sociala skyddsnät som finns i Sverige (Internet 2-6) vill vi se hur viktig den ekonomiska ersättningen är i jämförelse med den sociala aspekten i arbetslöshet. 1.4 Upplägg/disposition Vår uppsats kommer att börja med en förklaring av vilka teorier och modeller vi har valt att använda oss av. Vårt teoriavsnitt innehåller grunden till frågeställningarna. I metodavsnittet redogör vi för vårt tillvägagångssätt för arbetet och insamlandet av det empiriska materialet. Vi har valt att först analysera resultatet och därefter redovisa det empiriska materialet som analysen grundat sig i. Slutligen avslutas arbetet med en diskussion, som berör det vi kommit fram till och idéer som växt fram under arbetets gång. 6

8 2. Bakgrundsfakta 2.1 Sveriges sociala skyddsnät Sverige är ett av de länderna i Europa som satsar mest pengar på det sociala skyddsnätet. År 2008 satsade regeringen 29,4% av BNP på att upprätthålla ett bra socialt skydd för sina invånare. Detta kan jämföras med exempelvis Estland, som bara satsade 12,5 % av BNP (Internet 3). Några övergripande mål för arbetsmarknadspolitiken i dagens Sverige, är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad, öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Politikområdet arbetsmarknad omfattar bland annat ersättning vid arbetslöshet, såsom arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Utgångspunkten för regeringens politik är att stärka arbetslinjen. Alla som vill och kan arbeta ska också ha möjlighet att göra det utifrån sina egna förutsättningar (Internet 4). Vid arbetslöshet finns ett antal olika bidrag att erhålla för att klara av sitt ekonomiska leverne. Vi har valt att kort ta upp de vanligaste ersättningsmöjligheterna vid arbetslöshet. A-kassa A-kassa, eller arbetslöshetskassa, är i Sverige en ekonomisk förening. De flesta svenska A- kassorna är knutna till fackliga organisationer. Dock behöver man inte vara medlem i en sådan, för att vara med i A-kassan. A-kassans huvudsakliga uppgift är att betala ut arbetslöshetsersättning enligt ALF, lag om arbetslöshetsförsäkring. Den ersättningssumma som betalas ut beror helt och hållet på vilken lön man tidigare haft innan arbetslösheten. Beloppet betalas ut som en dagpenning och kan högst uppgå till 80 procent av den tidigare inkomsten. Maxbeloppet som betalas ut är 680 kronor per dag (Internet 2). Aktivitetsstöd Aktivitetsstöd är en sammanfattande benämning på ersättningen som lämnas till de som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. I ett arbetsmarknadspolitiskt program ingår bland annat; jobb- och utvecklingsgaranti, jobbgaranti för ungdomar, arbetspraktik, prova-på platser och arbetsmarknadsutbildning. Aktivitetsstödet beräknas på ersättningen från a-kassan, och aktivitetsstödet ersätter den summa som inkasseras från A-kassan. Dock kan aktivitetsstöd även utbetalas till de som inte uppfyller villkoren för ersättning från a-kassa (Internet 5). Socialbidrag Om ekonomiska problem infinner sig och individen inte kan klara av sitt leverne, kan han/hon vända sig till en socialsekreterare. Det är en socialsekreterare som avgör om personen i fråga har rätten att få socialbidrag. Ett socialbidrag ges ut om man inte har egna pengar att leva för. Pengarna som betalas ut, ska gå till att betala hyra, plus ungefär tre till fyra tusen kronor till mat och nöjen. För att vara berättigad till socialbidrag, måste individen aktivt göra vad den 7

9 kan för att bidra till sin försörjning. Ett krav är att vara inskriven på arbetsförmedlingen och samtidigt aktivt söka arbeten. Vid föräldraledighet måste man i första hand ta ut föräldrapenning och andra bidrag. Vid sjukdom och oförmåga att arbeta, måste ett läkarintyg som styrker detta finnas. Socialbidrag är alltså den sista utvägen för att kunna klara sin ekonomiska situation (Internet 6). 8

10 2. Teoretisk referensram 2.1 Teoretisk utgångspunkt De teoretiska utgångspunkter som kommer ligga till grund för undersökningen är teorier/modeller som berör den sociala, ekonomiska och psykiska situationen i arbetslöshet. Vi har medvetet valt en teori och en modell som tar upp olika delar ur en arbetslös situation. De två valda är Jahodas deprivationsteori (Jahoda 1992) samt Jönsson och Starrins ekonomiskam modell (Jönsson & Starrin 2000). Deprivationsteorin utgår ifrån dolda nödvändigheter som arbete ger individen och fokuserar på de psykologiska aspekterna. Arbetet skapar fem latenta funktioner som är nödvändiga för individens välmående. Funktionerna är enligt teorin svåra att upprätthålla som arbetslös (Jahoda 1992). Ekonomi-skam modellen (Jönsson & Starrin 2000) visar att skamkänslan är en avgörande faktor för hur individen upplever sin arbetslösa situation. Vi har i ekonomi-skam modellen intresserat oss för hur stor påverkan skamgörande erfarenheter hade för respondenterna. Vi kommer därför använda oss av modellens frågor kring skam i en kvalitativ undersökning, för att studera hur den eventuella skamkänslan påverkar individen. Detta för att undersöka ifall skamgörande erfarenheter verkligen påverkar individen i så stor utsträckning som studien kom fram till. Vi vill även med vår kvalitativa undersökning studera skamkänslans bakomliggande orsaker och hur dessa tar sig i uttryck för individen. För att förklara eventuella skamkänslor hos respondenterna kommer vi att ta hjälp av Scheffs (1990) teorier angående skamkänslor. 2.2 Bakgrund till deprivationsteorin Arbetslöshetsdiskussioner har alltid existerat så länge det funnits arbeten att tillgå. Problemområdet inom arbetslösheten innan 1900-talet har handlat om att peka ut arbetare som lata individer. Individer som inte klarat av arbetstempot eller de fysiska aspekterna som varit sammankopplade med arbete under denna tid (Garraty 1980). Under 1930-talets depressionsår skedde ett omfattande genombrott inom arbetslöshetsforskning. Man började utforska de sociala och psykologiska aspekterna som var förknippade med arbete (Jahoda 1982:15). En av de mest omtalade undersökningarna under 1930-talet var Marienthal-studien med sociologen Marie Jahoda. Undersökningen genomfördes på en by i Österrike som på grund av nedläggningen av deras enda arbetsplats, en textilfabrik, skapade en omfattande arbetslöshet. Undersökningen syftade till att se hur de arbetslösa mådde efter fabrikens nedläggning, vilket resulterade i banbrytande och skrämmande fakta för den fortsatta forskningen (Jahoda 1982:18-19). 9

11 Jahoda uttryckte situationen på följande vis: Vi anlände till Marienthal som forskare; vi lämnar det med endast en önskan: att ett så tragiskt undersökningsresultat inte kommer återkomma i vår tid (Jahoda 1982:33). Efter Marienthalstudien lades arbetslöshetsforskningen ner och få undersökningar gjordes inom ämnet. Inte förrän på 1980-talet tog forskningen fart på allvar igen, med utvecklandet av teorier och modeller. Marie Jahoda var en av dem som började konstruera en rimlig teoretisk ansats i ämnet. Allt för att på ett enklare sätt kunna förstå den verkliga problematiken. En hel teori förkastades emellertid på grund av att den skulle vara för omfattande och svår att applicera i alla miljöer. Istället inriktade sig Jahoda på Robert K. Merton s paradigm (mönster i vetenskapen) för funktionella analyser. Enklare beskrivet ville Jahoda skapa en teori med begränsad räckvidd för att kunna förklara de fenomen som uppstod vid undersökningarna. Teorin kom att handla om arbetslöshetens avsaknad av manifesta och latenta funktioner. Manifesta i form av det tydliga som ekonomisk ersättning, och det latenta i form av det dolda som berörde sociala aspekter (Jönsson 2003:31-32) Jahodas deprivationsteori Deprivation betyder beröva eller frånta. Ur ett mänskligt perspektiv menas det att undanhålla stimulering som är väsentlig för en människas utveckling, välbefinnande och funktionsförmåga. Deprivationen kan avse sinnesintryck, upplevelser, föda, dryck, sömn, sociala kontakter och känslomässiga band med närstående. När Jahoda utvecklade sin teori utgick hon från avsaknad av en eller flera sociala funktioner för arbetslösa individer. Funktionerna var både manifesta och latenta vilket enklare beskrivs som tydliga och dolda. Problematiken i deprivationsteorin handlade egentligen inte om arbetslösheten i sig utan snarare avsaknaden av arbetet för människan. Utifrån Mertons uppdelning av det manifesta och latenta, så fann Jahoda en tydlig urskiljning i de sociala funktionerna. Det manifesta var det som redan tidigare var självklart gällande arbetet och handlade om de ekonomiska aspekterna såsom lön och förmåner. Jahoda inriktade istället sin forskning på latenta funktioner som är direkt centrala för individer i arbete (Jahoda 1982). De fem funktionerna är: 1. Arbetet ger individen en tidsstruktur 2. Individen finner erfarenheter och kontakter med människor utanför hemmet 3. Mål och avsikter förankras för individen ur ett kollektivt perspektiv 4. Individen erhåller status och en identitet 5. Regelbunden aktivitet implementeras för individen Den första funktionen, ger enligt Jahoda (1992:135), människan en tidsstruktur att förhålla sig till. Att vakna på morgonen och gå till arbetet blir till en självklarhet vilket utestänger andra alternativ automatiskt. Individen får en strukturerad vardag. Den tidsstrukturerade vardagen saknas i många sammanhang för arbetslösa. Istället för att ha ett schema att följa i vardagen 10

12 kan en oregelbundenhet uppstå. Jahoda(1992:135) konstaterar att det är också är möjligt för arbetslösa att upprätta sina egna tidsramar genom att ägna sig åt fritidsaktiviteter eller något annat meningsfullt. Den andra funktionen utgör behovet av sociala samspel med människor. Jahoda (1992:136) beskriver en känsla av isolering, som avsaknaden av den sociala aspekten ofta innebär. Denna känsla har en tendens att bli mindre framträdande hos individer som omger sig med andra som befinner sig i samma situation. Ett arbete skapar sociala interaktioner som annars kan bli svåra att uppnå vid ett arbetslöst tillstånd. Här belyses de sociala interaktioner utanför den egna familjekretsen. Den kontakt som kan upprätthållas för arbetslösa blir den tid som arbetande individer är lediga. I dessa sammanhang rör det sig om efter arbetet, lediga dagar eller semestrar för anställda (Jahoda 1992:136). Den tredje funktionen gör att individen känner sig delaktig ur ett grupperspektiv. I gruppen arbetas det mot gemensamma mål och individen får känslan av att känna sig betydelsefull. Det kollektiva arbetet är i många fall omöjligt att utföra på individnivå eftersom det kräver en större arbetsförmåga. För den arbetslöse blir utfallet en avsaknad av gemensamma mål (Jahoda 1992:135). Den fjärde funktionen innebär att individen erhåller en identitet och status genom sitt yrke. Jahoda (1992:137f) lyfter fram att status och prestige i allmänhetens ögon definieras genom arten av det arbete en person har. Mycket beror därför på hur allmänheten uppfattar en individs arbetssituation. Oavsett om personen är nöjd med sitt arbete, eller om allmänheten uppfattar det som ett statusyrke, så har han/hon ändå en bestämd titel och en given plats i samhället. Att stå på majoritetens sida är i många fall enklare än att vara i minoritet. Vardagliga interaktioner med främmande människor brukar ofta utgå från frågan om vilket yrke man har. Arbetet blir till ett kvitto för hur framgångsrik eller duktig individen är. Arbetslösa saknar den här typen av erkännande och blir i många fall klassade som bidragstagare (Jahoda 1992:166). Den femte och sista funktionen beskriver behovet av regelbundenhet utifrån ett arbete. Individer som går arbetslösa kan ha svårt att finna en regelbunden vardag eftersom det inte finns något arbete att gå till. Oavsett om arbetet är tillfredsställande eller inte så ger det oftast ändå en känsla av stabilitet och psykiskt välmående. Tidsstrukturen och regelbundenheten går hand i hand och är något som kan vara svårt att applicera för individer utan arbete (Jahoda 1992: ) Kritisk granskning av deprivationsteorin Som de flesta teoretiska modeller så har Jahodas deprivationsteori fått utstå en hel del kritik under historiens lopp. Oavsett om teorin är fullt tillämpbar i många sammanhang så måste kritiken tas på allvar för att kunna värdesätta resultatet vid användandet av den. 11

13 Kritikerna påstår att Jahoda idealiserar lönearbete på ett sätt att det utestänger andra typer av sysselsättningar. För vad klassas egentligen som arbete i dagens mening. Studenter, ideellt arbetande och pensionärer är grupper som aldrig nämns i Jahodas teori. En individ som arbetar ideellt kan ha precis samma vardag som en lönearbetare, och på så sätt uppfylla de fem latenta funktionerna. Likväl kan även aktiva studenter och pensionärer uppfylla funktionernas syfte. I detta avseende blir teorin väldigt snäv eftersom den bara innefattar en mindre del av de sysselsatta i samhället (Fryer 1986). Många menar även på att teorin utgår från medelklassens behov och inte från majoriteten i arbetarklassen. De skillnader, som existerar mellan samhällsskikten, gör sig gällande beroende på psykisk påfrestning och möjlighet till sociala samspel med kollegor. I många arbetarklassyrken finns inte tredje eller fjärde funktionerna tillgängliga. Att skapa kontakter och erfarenheter utanför hemmet och att jobba kollektivt mot uppsatta mål existerar inte i allt ensamarbete. Yrken som till exempel lastbilschaufför och många nattarbeten kan sakna många av de nämnda funktionerna (Ezzy 1993). En annan tveksamhet som många kritiker framfört är den oklarhet som finns i behov och omfattning av de olika funktionerna. Det framgår inte hur mycket som behövs av varje funktion för att individen ska känna sig tillfredställd i sitt arbete. Bristen på vetskap om hur funktionerna förhåller sig till varandra är en annan outredd fråga (Feather & O'Brien 1990). 2.3 Bakgrund till ekonomi-skam modellen Ekonomi-skam modellen togs fram av Bengt Starrin och hans medarbetare vid Karlstad universitet i mitten av 1990-talet (Jönsson & Starrin, 2003:46). Modellen kom till på grund av att arbetslöshetsforskningen inte tillräckligt uppmärksammat en del av det som går förlorat vid arbetslöshet. Dels den ekonomiska aspekten men även social prestige, status och aktning (Arbetsmarknad & Arbetsliv, nr 2:91). Exempelvis har de ekonomiska konsekvenserna av arbetslöshet till stor del försvunnit i den moderna forskningen. Anledningen till det anses vara det utbyggda välfärdssamhället där forskare inte tillräckligt uppmärksammat det sociala behovet av pengar (Jönsson 2003:58). Modellen har utvecklats i syfte att öka förståelsen för varför en del individer knappt alls påverkas negativt av arbetslösheten, medan den för andra leder till allvarliga hälsobesvär och deprivation (Jönsson & Starrin 2000:269). Modellen är en kombination av två teoretiska traditioner. Den ekonomiska aspekten anknyter till forskning kring ekonomisk stress och deprivation, medan den sociala aspekten knyter an till den mikrosociologiska forskningen om sociala band och sociala nätverk (Jönsson, 2003, art 5:9). Modellen är uppbyggd utifrån två avgränsande sociala behov som kan vara svåra att upprätthålla eller tillfredställa ifall man är arbetslös. Det första är behovet av att ha tillräckligt med pengar, det andra är behovet av en socialt accepterad identitet (Jönsson 2003:58). Fördelen med modellen är att den tidigare prövats i studier av arbetslösa, både i Sverige och Norge, där resultaten pekar mot att den har en god förklaringspotential (Jönsson 2003:46-47). 12

14 2.3.1 Ekonomi och skam I ekonomi-skam modellen har man lyft fram skamkänslans relationella sida genom att undersöka om man blivit betraktad på ett nedvärderande sätt under den tid man varit arbetslös. Det sammanfattade begreppet för det är skamgörande erfarenheter (Jönsson & Starrin 2000:270). Den ekonomiska aspekten i modellen uppmärksammar lönens betydelse. Den omfattar det värde som pengar har för att bygga upp, stabilisera och vidmakthålla en levnadsstandard. Lönearbete ger en inkomst men har även en social funktion, som ger varierande grad av status, prestige och aktning (Jönsson & Starrin 2000: ) Grunden till skamgörande erfarenheter Scheffs (1990:97-98) teori om sociala band och dess följeslagare, stolthet och skam, ligger till grund för begreppet skamgörande erfarenheter. Scheffs teori är relationell. Han gör ett antagande om att upprätthållandet av sociala band är det mest betydelsefulla mänskliga motivet. Scheff (1990:15) menar att trygga och säkra sociala band är den kraft som håller ihop ett samhälle. I hans tankeram innefattar denna kraft en balans mellan närhet och distans. Sociala band är ett centralt begrepp. Ett socialt band är intakt i den grad det innefattar en mental och emotionell samstämdhet eller samklang mellan personer. Samstämdhet består inte bara av gemensam kunskap om innebörder, utan också om långsiktiga hänsynstaganden som innefattar intentioner och uppträdande. När vi bedömer våra relationer så gör vi det inte enbart utifrån vad andra säger, utan ifrån andra personers hela uppträdande. Relationerna mellan samklang/samstämdhet och sociala band är inte självklara utan behöver förklaras. I exempelvis djurriket så krävs inte någon intellektuell och emotionell samstämdhet eftersom de sociala banden är bestämda av genetiskt nedärvda mekanismer. Men hos människan finns inga genetiska garantier för det. Knytandet av sociala band bland vuxna har en provisorisk kvalitet. För vuxna är varje social interaktion ett tillfälle där de sociala banden kan byggas, skyddas, repareras eller skadas. Scheff (1990:15) menar att alla sociala band befinner sig i riskzonen. Relationen till andra är aldrig helt trygg. Scheff (1990:15) menar att vi ska anta att alla människor har behov av ett tillhörande, ett behov av ett nät av trygga sociala relationer. Scheff (1990:17-19) menar även att vi ska anta att de flesta människor inte får dessa behov tillfredställda. Om detta skulle vara fallet befinner sig människor i en mycket osäker situation, eftersom varje moment i det dagliga livet då skulle vara oerhört smärtsamt. Moderna samhällen har ett försvar mot detta, då de förnekar existensen av de sociala bandens betydelse. Ena försvaret utgörs av myten om individualism, förnekandet och undertryckandet av emotioner som är associerade med sociala band, skam och stolthet. Det andra försvaret är myten om förnekandet av komplexiteten i mänskliga relationer. Myten om att det är lätt att förstå sig på människan. Skam och stolthet signalerar i Scheffs teori tillståndet i de sociala banden mellan människor. Skam är ett tecken på otrygga och hotade sociala band och stolthet är ett tecken på trygga och säkra sociala band. Scheff & Starrin (2002:170) beskriver skam 13

15 som en gruppbeteckning på en stor familj av emotioner och känslor som uppstår då man på något sätt ser sig själv negativt genom den andres ögon. Begreppet skam kan både referera till en intensiv känsla och till en relation mellan två och flera individer. Skam kan sägas vara mindervärdighetens eller underlägsenhetens känsla. Skamkänslan väcks när individen plötsligt blir medveten om svagheten hos det egna jaget, ett mål som inte nåtts eller en förväntan man inte kan leva upp till. Skam och dess besläktade känslor förödmjukelse och förnedring refererar till en smärta förorsakad av att det egna jaget, den egna stoltheten eller självbilden påverkas negativt. Ingen annan känsla förefaller heller vara så central för utvecklingen av identitet och självbild som just skamkänslan av det skälet att den är så plågsam (Kaufman 2004) Ekonomisk påfrestning I modellen används benämningen ekonomisk påfrestning, som i princip har samma innebörd som ekonomisk stress. Ekonomisk stress är en press och påfrestning som uppstår till följd av en påtaglig inkomstförlust (Jönsson 2003:47). Ekonomisk stress handlar således om svårigheter att ekonomiskt klara av vardagliga sociala behov. Ekonomisk påfrestning har använts för att förklara ekonomins förhållande till människans välbefinnande och hälsa. Begreppet ekonomisk påfrestning bygger speciellt på forskningsresultat utifrån två områden. Forskning som behandlar relationen mellan ekonomiska förhållanden och ohälsa, och forskning som berör specifika gruppers levnadsförhållanden och hälsa (Jönsson 2003:47 48). Pengar är ett grundläggande socialt behov i det moderna samhället, där (löne)arbete är den vanligaste inkomstkällan. Att då förlora sitt arbete kan begränsa vår makt, mervärde och inflytande i samhället. Pengar ger en känsla av inflytande och kontroll. Att då förlora ett arbete kan skapa sociala problem eftersom vi lever i ett modernt konsumtionssamhälle, där pengar behövs för att upprätthålla en utpräglad livsstil. (Jönsson 2003:48 49) Hypotes för ekonomi-skam modellen Ekonomi-skam modellens hypotes utgår ifrån graden av skamgörande erfarenheter och ekonomisk påfrestning. Hypotesen är att ju högre grad av ekonomisk påfrestning och ju mer skamgörande erfarenheter, desto större andel som upplever sig vara plågad av arbetslösheten. Motsatsen blir ju lägre grad av ekonomisk påfrestning och ju mindre grad av skamgörande erfarenheter, desto större andel som upplever sig opåverkade av den. (Jönsson & Starrin 2000:270). Modellens uppbyggnad fungerar på så sätt som ett mätinstrument för att på ett begripligt sätt förstå graden av skamförhållandet till ekonomisk situation ur arbetslöshet. 14

16 Skamgörande erfarenheter Mer Mindre Ekonomisk påfrestning Högre grad Plågade av arbetslöshet Lägre grad Opåverkade av arbetslöshet Figur 1: Ekonomi-skam modellen Källa: Jönsson & Starrin 2000: Grad av skamgörande erfarenheter Grad av skamgörande erfarenheter och reaktioner på arbetslöshet. Procent. Skamgörande Opåverkade Besvärade Omskakade Plågade erfarenheter Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n=98 n=104 n=223 n=224 n=102 n=111 n=137 n=150 Mer Medel Mindre Figur 2: Jönsson. & Starrin 2000:275. Som resultatet i tabellen (ovan) visar, så är det 34 procent kvinnor, respektive 36 procent män, som är opåverkade av arbetslösheten. Anledningen är att de har mindre erfarenheter av skamgörande. Endast 4 procent av både männen och kvinnorna är opåverkade av arbetslösheten när de utsatts för mer skamgörande erfarenheter (Jönsson & Starrin 2000:275). Ekonomi-skam modellen kom i sin studie fram till att de som hade upplevt en högre grad av skamerfarenheter mådde betydligt sämre än de som hade en låg grad av skamerfarenheter. Studien visade att skamkänslan hade stor påverkan på individens känsla i att vara arbetslös. 15

17 Vi vill undersöka hur stor påverkan omgivningen har på individen beträffande skam. Vi kommer att använda oss av samma frågor som modellen för att utmäta graden av skam. Frågorna finns bifogade i intervjuguiden under kategorin skamgörande erfarenheter. 16

18 3. Metod I detta avsnitt kommer vi förklara genomförandet av forskningsprocessen. Det vi ska belysa är val av metod, urvalet av respondenter, arbetsbegreppet, etiska överväganden, genomförandet av intervjuer, bearbetning av data samt validitet och reliabilitet. 3.1 Val av metod Innan jag vet vad jag ska undersöka, kan jag inte veta hur jag ska göra det (Fog 1979). När vi i början av arbetet beslutade oss för det valda ämnet, frågade vi oss vad vi egentligen ville undersöka. Vi kom fram till att vi ville granska den ekonomiska, sociala situationen samt den eventuella skamkänslan för arbetslösa ungdomar. Något som bör finnas i åtanke i val av metod är den frågeställning man vill besvara (Holme & Solvang 1997:76). I studien har vi därför valt att använda oss av en kvalitativ metod med utförande i intervjuform. Vi anser att en kvalitativ metod lämpar sig allra bäst för vår undersökning eftersom vill vi fokusera på respondenternas upplevelse av sin egen livsvärld (Holme & Solvang 1997:78). På detta sätt kan vi utvinna en stor mängd data eftersom vi är intresserade av respondens känslor och erfarenheter rörande ämnet. Intervjuer är något som är varierande i den aspekten att de skiljer sig beroende på vad man vill få ut av den. Att välja rätt intervjuform är därför mycket viktigt eftersom det är direkt avgörande för utfallet i undersökningen. De olika intervjuformerna ger artskilda data, beskriver olika sammanhang och ger olika resultat och slutsatser (Lantz 2007:29). Vi har valt att använda oss av en blandning av en strukturerad och öppen intervjuform. Denna form kallas semistrukturerad och innehåller den åtstramning i frågorna som karaktäriseras hos den strukturerade, och även den öppenhet som återfinns i den öppna intervjuformen (Lantz 2007:29 32). Den intervjuguide som kommer appliceras i undersökningen är konstruerad med hjälp av tidigare forskning (Jönsson & Starrin 2000:273) samt frågor som underlättar för att besvara våra frågeställningar. Vi har inriktat frågorna på fyra delar av arbetslösheten; social situation, ekonomisk situation, skamgörande erfarenheter och psykisk hälsa. 3.2 Urval Efter valet av ämne och metod funderade vi kring hur vi skulle få tag på respondenter till intervju. Vi insåg fort att problematiken inte enbart låg i att finna respondenter till intervju, utan även finna rätt personer att intervjua (Holme & Solvang 1997:101). De krav som ställdes på respondenterna var att de skulle vara mellan år för att falla in i vår definition av ungdom. Respondenterna skulle även tidigare haft ett arbete då vi var intresserade av att undersöka arbetets betydelse för individen. Utifrån våra krav använde vi oss av en urvalsmetod som heter strategiskt urval. Denna metod är systematisk och kräver en god 17

19 förförståelse om ämnet, samtidigt som medvetenheten finns i vad man vill komma fram till. Förförståelsen i vårt arbete har vi från teorier och medvetenheten återfinns i våra frågeställningar. Vi har utfört sex intervjuer där respondenterna har varit mellan år, med både män och kvinnor från olika städer. 3.3 Etiska överväganden Vänskap kan inte finnas utan förtroende och förtroende inte utan integritet (Samuel Johnson ). Att visa respekt för medmänniskor är en självklarhet när det handlar om samhällsforskning. Något som ska finnas i åtanke är att alltid sätta sina respondenter i första hand oavsett vilket värde målet har. Det är därför viktigt att man upprätthåller integritet för den enskilde som bidrar med information (Holme & Solvang 1997:32). Arbetslösheten är för många ett väldigt känsligt ämne att prata om. Därför har vi i vår undersökning varit mycket noga med etiska överväganden. Dels så har ingen information förutom ålder och kön angetts hos respondenterna, för att skydda deras anonymitet. Med tanke på att våra intervjuer inspelats har vi även lovat samtliga respondenter att ingen annan får ta del av materialet. Inspelningarna kommer dessutom raderas/förstöras efter färdig bearbetning. I studien har vi även valt att använda oss av figurerade namn för att inte avslöja enskilda individers identitet. 3.4 Genomförande Vi har utifrån våra frågeställningar och teoretiska referensram formulerat en intervjuguide. Intervjuguiden består av fyra olika kategorier som berör det sociala, den psykiska hälsan, skamerfarenheter och det ekonomiska i att vara arbetslös. Detta för att enklare urskilja svaren och besvara frågeställningarna. Utformandet av intervjuguiden har bestått av tidigare forskning och är uppbyggd kring våra frågeställningar. Undantaget är några bakgrundsfrågor och allmänna frågor som gjorde att intervjun skulle bli mer avslappnad. Intervjuguiden återfinns som bilaga. För att se om intervjufrågorna var utformade på ett sätt som kunde besvara våra frågeställningar, genomförde vi en pilotintervju. Anledning var att säkerhetsställa att vi fick de svar vi sökte. Patel (1987) menar att en pilotintervju är nödvändig för att pröva ifall intervjufrågorna fungerar i samband med de individer de är avsedda för. Innan intervjuerna beslöt vi oss för att inte avslöja frågorna för respondenterna i förväg. Den oförutsägbarhet som dyker upp när den intervjuade inte vet om upplägget, gör att styrningen från oss blir så minimal som möjligt. Den stora fördelen med en kvalitativ intervju är just denna typ av oförutsägbarhet som liknas vid ett vanligt samtal. Fokuset läggs över på respondenten som själv påverkar samtalets utveckling genom sitt subjektiva yttrande. Det enda vi behövt göra är då att hålla respondenten innanför intervjuguidens ramar (Holme & Solvang 1997:99). 18

20 Vi kom i kontakt med respondenterna utanför arbetsförmedlingen. För att få respondenterna att känna sig bekväma i sin situation fick de själva bestämma var de ville utföra intervjuerna. Samtliga valde en närliggande kafeteria i anslutning till arbetsförmedlingen. Vid varje intervjutillfälle användes röstinspelning med mobiltelefon för att på ett bra sätt senare kunna transkribera materialet. Nackdelen med transkribering är att det är mycket tidskrävande. Dock ansåg vi att fördelarna med att få med allt från intervjuerna vägde över den begränsning som förekommit vid utebliven inspelning (Trost 2005:53 55). Under samtliga intervjuer delade vi upp ansvaret för olika områden i frågeformuläret. En del bestod av bakgrunds- och avlutande frågor, skamgörande erfarenheter och social situation. En annan innehöll den ekonomiska situationen samt den psykiska hälsan. Med hjälp av uppdelningen fick var och en av oss en god inblick i frågorna som ställdes och kunde därefter ställa bra följdfrågor. Uppdelningen gjorde också att båda var ungefär lika aktiva vilket gav ett genomgående flyt i intervjuerna. Eftersom varje intervju ungefär varade i 35 minuter kunde vi behålla den koncentration som krävdes. Fördelen att vara två vid varje tillfälle gjorde även att vi på ett bra sätt kunde urskilja kroppsspråk och mimik som respondenten visade. Kroppsspråk och mimik noterades även skriftligt vid intervjutillfällena. Dessa observationer visade sig senare vara betydande i bearbetningsfasen. Innan intervjuerna småpratade vi med respondenterna om andra ämnen som inte berörde undersökningen. Detta för att på bästa sätt få den intervjuade att känna sig avslappnad och bekväm i situationen (Trost 2005:77). 3.5 Bearbetning av data Efter intervjuerna började vi bearbeta materialet. Först lade vi över inspelningarna från mobiltelefon till dator. På dator använde vi oss av ett program (Audacity) som gör att ljudspåren kan spelas upp i olika hastigheter och tempon. Den här funktionen visade sig vara betydande i nästa steg, transkriberingen. Transkribering innebär att transformera, eller enklare förklarat, ändra från en form till en annan. Att transformera ljudspåren till skrift är inte något som görs helt utan hinder. Intervjuutskrifterna blir till korsningar eller påhittade konstruktioner som egentligen inte lämpar sig i ett skrivet språk. Människor som senare läser det transkriberade materialet får aldrig samma uppfattning som personerna som gjorde intervjuerna. Den levande interaktionen försvinner då kroppsspråk, mimik och tonläge inte finns tillgänglig för de som bara läser transkriberingen. Budskapet i ett muntligt språk är också något som är väldigt svårt att översätta, där till exempel ironiska inslag blir tillintetgjorda (Kvale & Brinkmann 2009:194). Efter att intervjuerna transkriberats påbörjades analysarbetet. Både deprivationsteorin och ekonomi-skam modellen var utgångspunkten för våra analyser. För att få fram nödvändig data från transkriberingen använde vi oss av öppen kodning. Detta bearbetningssätt är något som används i Grounded theory. Öppen kodning utgår ifrån att öppna upp texten på ett sätt som gör det enklare att finna vitala hörnstenar. Hörnstenarna består av återkommande begrepp som är genomgående i intervjuerna. På detta sätt måste intervjuerna jämföras så att samband kan studeras och urskiljas. Vi som kodare har försökt se utanför de ramar som begränsar oss i vår tolkning av materialet. Förutfattade 19

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump. FÖREläsning + underhållning FÖREHÅLLNING

Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump. FÖREläsning + underhållning FÖREHÅLLNING Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump Bengt Starrin För att det talade och skrivna ordet ska kunna fungera på bästa möjliga sätt måste det kompletteras med ordlösa

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer)

Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Sammanfattning av boken Den femte disciplinen (Peter M Senge, 1995) samt en kort introduktion

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2: Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Linköpings universitet KSM, HT09 P4 Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Henrietta Thönnersten Madeleine Liedberg Inledning Kommer sen Syfte/ Frågeställning

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

..eller kanske att vara en mer karismatisk person som är fantastiskt bekväm i sig själv i sociala situationer..

..eller kanske att vara en mer karismatisk person som är fantastiskt bekväm i sig själv i sociala situationer.. Du är intresserad av att ha en grundmurad känsla av inre styrka....och att vakna på morgnarna med en härlig känsla....eller kanske att vara en mer karismatisk person som är fantastiskt bekväm i sig själv

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Den professionella relationen i socialtjänsten - avdelningen för ekonomiskt bistånd

Den professionella relationen i socialtjänsten - avdelningen för ekonomiskt bistånd Den professionella relationen i socialtjänsten - avdelningen för ekonomiskt bistånd Almina Muhic Monika Czartek LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats (SOPA63) HT 13 1 Handledare:Johan Cronehed

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15hp Termin 6 Vårterminen 2015 Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning - en kvalitativ studie som på lokal nivå undersöker

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer