Ungdomsorganisationerna och bidraget från Svenska Spel. En jämförelse av användningen av överskottet från Svenska Spel 2001 och 2008.

Transkript

1 Ungdomsorganisationerna och bidraget från Svenska Spel En jämförelse av användningen av överskottet från Svenska Spel 2001 och 2008.

2

3 Ungdomsorganisationerna och bidraget från Svenska Spel En jämförelse av användningen av överskottet från Svenska Spel 2001 och (40)

4 Förord Ungdomsstyrelsen har haft i uppdrag att fördela delar av överskottet från Svenska Spel till de ungdomsorganisationer som får statsbidrag sedan Syftet med stödet är att det ska komma den lokala ungdomsverksamheten till del. Sedan det första överskottet delades ut för drygt tio år sedan har summan nästan tiodubblats. Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka förändringar som har skett i organisationerna under den här tiden och se hur organisationerna själva har valt att tolka direktiven för bidraget. Rapporten presenterar hur organisationernas användningsområden för pengarna har förändrats. Resultatet visar att det ökade bidraget från Svenska Spel inte bara har lett till ett ökat ekonomiskt stöd till lokal ungdomsverksamhet utan att det även möjliggjort bland annat utbildningsinsatser, verksamhetsutveckling och demokratiarbete. I intervjuer har några av de 90 ungdomsorganisationerna som tagit del av pengarna presenterat sin syn på den egna verksamheten, lokalt engagemang, administrativa krav och förutsättningar för att engagera ungdomar i föreningslivet. Med rapporten följer även en bilaga med verksamhetsexempel som ungdomsorganisationerna själva har valt att lyfta fram. Exemplen ger ett smakprov på den bredd och det engagemang som finns inom svenskt föreningsliv och som möjliggjorts genom statsbidrag och medel från Svenska Spel. Sofie Kindahl har skrivit rapporten. Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen 2 (40)

5 Innehåll 1 Bakgrund Metod Skriftliga redovisningar Huvudsakliga användningsområden Sammanfattning Jämförelse med rapporten för åren 2001/ Ekonomisk jämförelse mellan nio organisationer Intervjuer Inledning Organisationernas verksamhet och visioner Att komma lokal verksamhet till del Förändringar över tid Administration Utvärdering Vikten av bidraget Sammanfattning Referenser Bilagor Organisationer som tilldelats bidrag Intervjufrågor Redovisningsblankett Erfarenhetsspridning Inledning Interna arrangemang Att synas utåt Verksamhetsutveckling och erfarenhetsspridning Aktivera och engagera medlemmarna Internationella satsningar Utbildningsinsatser (40)

6

7 1 Bakgrund Ungdomsstyrelsen har sedan år 1999 haft i uppdrag att fördela delar av överskottet från AB Svenska Spel till ungdomsorganisationer som får statsbidrag och som utöver det själva ansökt om att få ta del av medel från Svenska Spel. I regleringsbrevet står det att syftet med bidraget är att det ska komma den lokala verksamheten till del. Organisationerna rapporterar sin verksamhet till Ungdomsstyrelsen genom en skriftlig och en ekonomisk redovisning. Ungdomsstyrelsen gör sedan en sammanställning av de båda redovisningarna till regeringen. AB Svenska Spels bidrag uppgick under 2008 till drygt 131 miljoner kronor som har fördelats procentuellt på 90 olika ungdomsorganisationer (se bilaga Organisationer som tilldelats bidrag 2008) i förhållande till nivån på organisationens statsbidrag. Under 2008 uppgick bidraget från Svenska Spel till 190 procent av statsbidraget. Nivån på statsbidraget är främst beroende av medlemsantal, men fördelas även utifrån organisationernas olika förutsättningar genom bidragstyperna: strukturbidrag, utvecklingsbidrag, etableringsbidrag och särskilt bidrag. Sedan det första Svenska Spelöverskottet på 13 miljoner kronor delades ut 1999 har bidragets storlek ökat kraftigt och 2008 hade stödet till ungdomsorganisationerna tiodubblats. I och med att bidraget har ökat under flera år är det intressant att se vilka områden organisationerna valt att satsa extra på, samt hur detta stöd förhåller sig i proportion till de andra former av bidrag som organisationerna erhåller. Ett rakt av jämförbart underlag saknas mellan åren i och med att redovisningsformer, fördelningsprinciper och bidragets storlek skiljer sig åt, vilket gör det riskabelt att dra allt för stora slutsatser kring förändringar över tid. På grund av detta har Ungdomsstyrelsen valt att i samband med redovisningen för 2008 komplettera organisationernas egna insända redovisningar med fördjupande intervjuer med några av de organisationer som medverkade vid en intervjustudie som genomfördes i samband med sammanställningen av bidraget 2001/2002 (Ungdomsstyrelsens skrifter 2004:5). För att kunna göra iakttagelser av förändringar över tid och skaffa ett jämförbart material består denna rapport även av en jämförelse av ett antal organisationers ekonomiska redovisningar för 2001 och Syftet med den utökade redovisning som ligger till grund för denna rapport är att bredda förståelsen kring organisationernas verksamhetsfokus, vilka möjligheter bidraget ger de berörda ungdomsorganisationerna samt hur de upplever att deras bidragsanvändning har förändrats över tid. Genom intervjuer ges även en möjlighet att skapa en tydligare bild av organisationernas mål, visioner och prioriteringar. Denna rapport består av tre delar: 1) en sammanställning av samtliga organisationers skriftliga redovisningar kring sin verksamhet för 2008, 2) en sammanställning och jämförelse av hela den ekonomiska redovisningen för 2001 och 2008 hos ett antal organisationer samt 3) en intervjuundersökning med åtta utvalda organisationer. Eftersom en mer omfattande analys och rapportering kring Svenska Spels överskott inte har skett sedan rapporten för bidragsåren 2001/2002 kommer jämförelserna i denna rapport främst att relateras till dessa år. Målet är att försöka utläsa om det har skett några förändringar i bidragsfördelningen och organisationernas verksamhetsfokus under dessa sju år. 5 (40)

8 2 Metod Rapporten bygger på tre typer av material: skriftliga redovisningar, ekonomiska redovisningar samt intervjuer. Rapportens första del består av en sammanställning av samtliga 90 organisationers skriftliga redovisningar för bidragssåret 2008 där de själva lyfter fram tre huvudsakliga områden eller aktiviteter som överskottet från Svenska Spel har använts till (se bilaga 7.3 Redovisningsblankett). De har sedan kategoriserats i åtta övergripande kategorier: direktstöd, interna arrangemang, information, utbildning, administration, verksamhetsutveckling, direkta aktivitetskostnader samt externa arrangemang (för närmare beskrivning av vad som ryms inom respektive kategori, se avsnitt 3.2 nedan). För att uppnå ett tillförlitligare material som kan visa faktiska förändringar över tid har ett stickprov med ett mindre antal organisationerna valts ut för en mer ingående jämförelse. Utifrån de medverkande i studien från 2004 har ett stratifierat urval gjorts med avsikt att få en så stor spridning som möjligt på organisationernas storlek och organiseringsgrund. Urvalets storlek är inte statistiskt säkerställt och resultaten bör därför främst tolkas som en fingervisning. Nio organisationers fullständiga ekonomiska redovisningar för 2001 och 2008 har sedan gåtts igenom och kategoriserats i tidigare nämnda kategorier. Detta för att skapa ett jämförbart underlag över hur bidragspotten har fördelats under respektive år. För att få förståelse för orsakerna till eventuella förändringar har den kvantitativa jämförelsen sedan kompletterats med kvalitativa intervjuer. Åtta utav nio organisationer i urvalet hade möjlighet att delta trots den snäva tidsramen. Organisationerna fick själva utse en person som varit aktiv under en längre period och som därmed hade god inblick i verksamheten. I de flesta fall skedde intervjun med organisationens generalsekreterare eller förbundskassör. Sex utav intervjuerna skedde genom personliga möten, en av dem skedde via mejl och ytterligare en via telefon. Organisationerna fick på förhand ta del av frågorna (se bilaga 7.2 Intervjufrågor) och informerades även om att enskilda uttalanden skulle anonymiseras i det färdiga materialet, samt att det inte rörde sig om en granskning av organisationen utan att materialet var menat som ett kunskapsunderlag. Organisationernas medverkan var frivillig och de har även getts möjlighet att ta del av materialet. 6 (40)

9 3 Skriftliga redovisningar Huvudsakliga användningsområden % 8% 16% Direktstöd 20% 6% 2% Interna arrangemang Information Utbildning Administration 17% Verksamhetsutveckling Direkta aktivitetskostnader Externa arrangemang 16% Figur 3.1: Huvudsakliga användningsområden 1 för Svenska Spels överskott % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 3.2: Andel av organisationerna som huvudsakligen satsat på respektive område (sammanlagt tre områden per organisation) 1 För att skapa en överblick har vissa punkter från figur 3.2 slagits samman i figur 3.1. Punkterna kongress/sammankomster och läger slagits samman i posten Interna arrangemang, material, idrott/hälsa och kultur har slagits samman som Direkta aktivitetskostnader, medlemstidningen har lagts till posten Information, resor har lagts till posten Administration och medlemsrekrytering har lagts till posten Verksamhetsutveckling. 7 (40)

10 3.2 Sammanfattning Figurerna på föregående sida bör ses som en fingervisning om bidragets främsta användningsområden, då de områden som organisationerna själva lyfter fram inte alltid motsvarar de största posterna rent ekonomiskt. Att redovisningen fokuserar på de budget- och verksamhetsområden som organisationerna själva väljer att lyfta fram som huvudsakliga bidrar till att små budgetposter och mindre satsningar inte är medtagna i sammanställningen. Olika organisationer kan även välja att kategorisera sina verksamheter olika och flera områden kan därmed tänkas skära in i varandra. Avsikten med figurerna är att därför enbart ge en överblick av vart stödet går. Man bör även hålla i minnet att denna sammanställning utgår från redovisningar av organisationens utgifter och verksamhetsområden på central nivå, och inte säger något om de mängder av aktiviteter och satsningar som äger rum på lokal och regional nivå inom organisationerna. Direktstöd Den absolut största posten, som 60 procent av organisationerna uppger som ett av deras främsta användningsområden för bidraget, är olika former av ekonomiskt direktstöd till lokal och regional verksamhet. Bidraget fördelas på en mängd olika sätt. Det vanligaste är direktbidrag som kan fördelas utifrån antal aktiva medlemmar, antal aktiva lokalföreningar eller antal genomförda aktiviteter. Direktstödet kan även vara startbidrag till nyetablerade lokalavdelningar och ett flertal organisationer fördelar även projektbidrag där lokalavdelningar kan ansöka om pengar ur en pott för att finansiera särskilda projekt, aktiviteter och arrangemang. Interna arrangemang Ett annat viktigt område är olika typer av interna arrangemang, där läger samt årsmöten och kongresser utgör kärnan. Ungefär en tredjedel av organisationerna har lyft fram att kongressen utgjort ett av deras huvudsakliga områden för bidraget och 20 procent uppger någon typ av läger. Många gånger sammanfaller även lägerverksamheten med olika typer av utbildningsinsatser, varvid dessa poster kan tänkas gå in i varandra. Flera organisationer har även valt att anordna egna ungdoms- och musikfestivaler. Även andra typer av interna arrangemang i mindre skala lyfts fram: workshops, klubbutbyten, föreläsningar, debatter, seminariedagar, temahelger, kill- och tjejhelger, utmärkelser, föreningsmingel med mera. Information Posten information rymmer dels utåtriktad marknadsföring och dels internkommunikation. Tio procent av organisationerna har valt att lyfta fram produktionen av sin medlemstidning eller subventionerade prenumerationer av densamma. Andra vanligt förekommande poster utgörs av till exempel administration av hemsidor, webmejl, intranätsutveckling, informationsmaterial, kommunikation och profilering, opinionsarbete, kampanjer samt medverkan vid arrangemang i marknadsföringssyfte. 8 (40)

11 Utbildning En viktig del av organisationernas verksamhet är utbildning. En stor andel av organisationerna har genomfört olika typer av ledarutbildningar, samt utbildningar i demokrati-, projekt-, styrelse- och föreningsarbete. En annan typ av fortbildning som genomförts är sådan som är kopplad till sakfrågor inom organisationens eget verksamhetsområde, till exempel politiska kurser, kurser i idrott, modersmålsundervisning, internationella utbyten och utbildningar. Utbildningsinsatserna har skett genom läger, kurser, studiecirklar, workshops, tryckt material med mera. Administration Olika typer av administration tycks vara en stor kostnadspost hos organisationerna i den ekonomiska redovisningen, även om denna post i långt mindre utsträckning lyfts fram i den skriftliga redovisningen. Den utan tvekan största utgiften här är lönekostnader och uppemot 30 procent av organisationerna redovisar anställd personal samt kanslikostnader som ett av de huvudsakliga användningsområdena för bidraget. Organisationerna har olika typer av konsulenter, ombudsmän, medlemsassistenter, medlemssamordnare, förtroendevalda, regionkoordinatorer, ansvariga för lokalavdelningar, organisationssekreterare, informatörer samt ekonomi- och revisorstjänster. Posten administration innefattar även resekostnader och logi vid deltagande i olika typer av interna och externa arrangemang, samt resekostnader kopplade till lokalavdelningsbesök och möten. Verksamhetsutveckling En punkt som ett flertal organisationer tar upp är olika typer av verksamhetsutveckling. Detta är dock en rubrik som rymmer en mängd olika insatser, och ett flertal av dessa går även in i ovan nämnda satsningar. En viktig punkt tycks dock vara aktiv medlemsrekrytering för att organisationen ska kunna växa och breddas. Flera organisationer har även en anställd som arbetar med just dessa frågor och vars främsta uppgift är verksamhetsutveckling. Något annat som är viktigt för verksamhetsutvecklingen är att skapa medlemsforum där dessa kan mötas och samtala. Detta sker genom bland annat uppsökande verksamhet och möten med lokala avdelningar, insatser för att bilda nya lokalföreningar, nationella träffar, kommunikationssatsningar, regionteam, organisationssammanslagningar och andra typer av projekt som syftar till att utveckla och driva verksamheten framåt. Punkten rymmer även i viss mån särskilt projektstöd till lokalavdelningar som har nyskapande idéer som kan bidra till att föra organisationens verksamhet framåt. Direkta aktivitetskostnader Direkta aktivitetskostnader är en liten post som består av kostnader som är kopplade till medlemsaktiviteter som är arrangerade på förbundsnivå i mindre skala. Posten består dels av kostnader för olika typer av material, litteratur, teknik och utrustning samt av kultur och olika typer av idrotts- och hälsofrämjande aktiviteter. Ett fåtal organisationer redovisar kostnader för mindre aktiviteter på förbundsnivå, då i form av till exempel författarträffar, dans, musik, museibesök, utställningar, konserter och caféverksamhet. Idrottsanknutna organisationer har även deltagit i olika typer av mästerskap och ordnat turneringar. 9 (40)

12 Externa arrangemang Den minsta enskilda posten som tagits upp i organisationernas redovisning är externa arrangemang som riktar sig till ungdomar utanför den egna organisationen. Det kan dels röra sig om deltagande i arrangemang anordnade av andra (med annat syfte än ren marknadsföring). Häribland ser vi besök på till exempel mässor, konvent, festivaler och andra typer av kulturevenemang. Det finns även organisationer som anordnar egna arrangemang, tävlingar och turneringar som riktar sig utanför den egna medlemsbasen. 3.3 Jämförelse med rapporten för åren 2001/2002 Då jämförbar statistik saknas är det svårt att uttala sig om inriktningen på verksamheterna. Det som går att utläsa ur redovisningarna är främst tendenser. Det tycks dock inte ha skett några större framträdande förändringar i organisationernas fördelning av bidraget mellan åren 2001/2002 och 2008, utan de tendenser som presenteras i den tidigare rapporten tycks i stort sett kvarstå. De huvudsakliga användningsområdena för bidraget är fortfarande lokalt och regionalt direktstöd, utbildning, information, personal samt interna arrangemang. I tidigare redovisningar talas det på området kring interna arrangemang främst om läger och konferenser, men i redovisningen för 2008 lyfter en stor del av organisationerna även fram sina kongresser. Tidigare framhölls även att allt större medel satsades på organisationernas medlemstidningar, något som även framkommer i 2008 års redovisning (även om det fortfarande är en relativt liten post). Medlemstidningen uppges vara ett värdefullt sätt att nå ut med information till lokala medlemmar, att skapa en vi-känsla samt att sprida lokala erfarenheter inom organisationen. Trots tendensen att färre organisationer väljer att redovisa lokalt direktstöd som huvudsakligt användningsområde för bidraget så utgör detta dock fortfarande den största posten. En stor del av medlen går alltså i enlighet med riktlinjerna för Svenska Spels överskott fortfarande direkt till lokal verksamhet och då främst i form av bidrag till lokal-föreningarna. De redovisningar som kommer in till Ungdomsstyrelsen är på förbundsnivå och där framkommer det inte vilka effekter bidraget har på lokal nivå eller på vilket sätt pengarna där kommer till användning i aktiviteter och verksamhet. Rapporten från 2004 visar även att valet att inte lyfta fram direktbidragen i den skriftliga redovisningen inte behöver innebära att denna typ av stöd inte förekommer. En stor andel av organisationerna väljer även att satsa på administration och samordning i form av en eller flera anställda, någon som av ett flertal lyfts fram som en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva verksamhet på lokal nivå. Här lyfter man fram fördelarna med och vikten av att ha en anställd som kan samordna verksamheten och bistå lokalorganisationerna med erfarenhet, kunskap och administration. Den anställde tycks även i många organisationer spela en viktig roll för verksamhetsutvecklingen samt i att knyta ihop de lokala verksamheterna. Tendensen i den tidigare rapporten var att allt fler organisationer rapporterat att de använt delar av medlen till personalkostnader, en tendens som tycks ha ökat. En slumpmässig jämförelse mot ett litet antal ekonomiska redovisningar visar även att betydligt fler organisationer än de som skriftligen lyft fram administration och anställd personal i sin redovisning har detta som en betydande utgiftspost. Detta har i tidigare sammanställningar förklarats utifrån att överskottet från Svenska Spel kommit att utgöra en allt större del av deras totala organisationsstöd, då detta bidrag har ökat samtidigt som andra typer av fasta stöd och bidrag har sänkts. 10 (40)

13 4 Ekonomisk jämförelse mellan nio organisationer Tabell 4.1 Förändring i procentenheter: Förändring i summa: Administration 0,2 % 3,4 % 3,1 % Externa arrangemang 0,0 % 10,8 % 10,8 % Information 10,9 % 3,2 % -7,7 % Interna arrangemang 0,1 % 11,4 % 11,3 % Lokalt direktstöd 76,2 % 39,0 % -37,2 % Resor 0,4 % 0,7 % 0,3 % Utbildning 1,3 % 14,9 % 13,6 % Verksamhetsutveckling 3,4 % 13,6 % 10,2 % Övrigt 7,4 % 3,0 % -4,4 % Totalt % 100 % 100 % Den vänstra tabellen anger hur stor andel av det totala bidraget som lagts på respektive område, medan den högra tabellen anger de faktiska summorna. Den totala ökningen av bidraget från Svenska Spel i de berörda organisationerna har gått från cirka fyra till femton miljoner. I kategorin övrigt ryms poster som inte faller in under övriga kategorier, till exempel politiska kampanjer, licenser för upphovsrättsskyddat material, medlemsförsäkringar, fackklubb med mera. Tabellen ovan visar en jämförelse av samtliga poster ur den ekonomiska redovisningen för åren 2001 och 2008 hos nio stycken utvalda organisationer. Dessa utgör en tiondel av alla de organisationer som fått bidraget 2008 och då urvalet inte är statistiskt säkerställt bör resultatet huvudsakligen tolkas som en indikator på förändringar. Den mest markanta skillnaden som framkommer i denna jämförelse är att en betydligt mindre andel av bidraget används som direktstöd till lokalavdelningarna. Andelen av bidraget som lagts på direktstöd har i dessa organisationer minskat från 76 procent år 2001 till 39 procent 2008, men i och med att bidraget har ökat kraftigt innebär dock förändringen sett till faktiska summor att lokalavdelningarna i genomsnitt fått en fördubbling av de ekonomiska bidragen från sina förbund. En post där det däremot inte skett några större förändringar under denna period är information (en post som rymmer både intern kommunikation och extern marknadsföring) där andelen minskar, men den faktiska summan är nästintill oförändrad. I och med bidragsökningen som skett mellan dessa år har organisationerna 2008 även haft möjlighet att lägga pengar på andra typer av insatser som uppges komma lokalavdelningarna till gagn. Tydliga ökningar har skett på poster så som externa arrangemang, interna arrangemang (främst årsmöten och konferenser), utbildning och verksamhetsutveckling. Alla dessa områden var mycket små ekonomiska poster i bidragsanvändningen För att skapa en förståelse för hur organisationerna har resonerat kring dessa omfördelningar och hur man motiverat sina prioriteringar följer i nästa avsnitt en fördjupande intervjustudie. 2 De totala summorna stämmer inte exakt överens med de tilldelade bidragssummorna från Svenska Spel för respektive år, då vissa organisationer antingen har kvar bidrag från föregående år eller har fört över en mindre oförbrukad summa till kommande verksamhetsår. 11 (40)

14 5 Intervjuer 5.1 Inledning Utöver de ekonomiska och skriftliga redovisningarna följer här en sammanställning av de intervjuer som vi gjorde med representanter för åtta utvalda ungdomsorganisationer. Representanterna har huvudsakligen varit antingen generalsekreterare eller förbundskassörer och det har varit påtagligt att de haft ett starkt engagemang och en vilja att berätta om sin verksamhet, men de har även många synpunkter på sina positioner som ideella organisationer och kring det fria föreningslivet i relation till statliga bidrag och myndigheter. Intervjuerna har tagit sin utgångspunkt i frågor som framkommit i samband med sammanställningen av de skriftliga redovisningarna och avsåg att fånga organisationernas eget resonemang kring förändringar och förutsättningar för verksamheten i stort. Syftet med denna typ av kvalitativa intervjuer är alltså inte att ge ett generaliserbart material som kan hävdas gälla för alla ungdomsorganisationer, utan att skapa en inblick i de enskilda organisationerna och deras tankar och förstålelser. Ambitionen var att utöver rena verksamhetsområden även se till effekter, resultat och måluppfyllnad något som dock visat sig vara svårt att komma åt. Det är även svårt att presentera en separat bild av hur just bidraget från Svenska Spel har påverkat de olika organisationerna utan att ta hänsyn till verksamheten i stort och de förutsättningar som organisationerna arbetar under i övrigt. Bidraget går inte till aktiviteter som är specifika och tydligt avskiljda från övrig verksamhet, utan bidraget integreras i organisationernas arbete i stort och utgör en del av helheten. Resultat, tolkningar och förändringar måste därmed förstås utifrån denna helhet och bilden av bidragsanvändningen kommer i denna intervjustudie därmed att presenteras i relation till förutsättningar för verksamheten i stort. 5.2 Organisationernas verksamhet och visioner Organisationerna som intervjuats har varit alltifrån politiska ungdomsförbund och religiösa sammanslutningar till föreningar som är organiserade utifrån gemensamma intressen, etnisk grund eller funktionshinder. Även om såväl organisationsgrund som storlek skiljer sig markant åt så finns det beröringspunkter och intervjusvaren har på det stora hela skiljt sig relativt lite åt mellan de olika organisationerna. Alla organisationer som intervjuats till denna studie har genomsyrats av ett genuint engagemang och en vilja till förändring och det framkommer tydligt att det finns en stark demokratisk strävan hos ungdomsorganisationerna i Sverige. De allra flesta har tydliga visioner om att kunna påverka samhället till det bättre och de kämpar aktivt för sina medlemmars rättigheter och intressen. Det tycks många gånger även vara samma typ av problem man stöter på i de olika verksamheterna och organisationerna arbetar till stor del med liknande metoder något som blir tydligt inte minst i sammanställningen av de skriftliga redovisningarna. Det är organisationer som ordnar kurser, utbildningar och läger och som bedriver en mängd olika typer av opinionsarbete, fritidsaktiviteter och kampanjer. Det handlar om att utbilda, påverka och erbjuda ungdomar en meningsfull fritid. Det finns en ambition om att de ungdomsorganisationer som tilldelas statsbidrag även ska leva upp till mål som rör demokrati, inflytande, meningsfull fritid, jämställdhet och jämlikhet. 12 (40)

15 Även om dessa mål inte är direkt kopplade till just Svenska Spel så är ändå tanken att verksamheterna i de berörda ungdomsorganisationerna ska leva upp till dessa värden. Att just främja barns och ungdomars demokratiska fostran, ge dem en meningsfull fritid och engagera fler ungdomar i föreningslivet tycks vara ett av de främsta målen för de intervjuade organisationerna själva och deras verksamhet. Däremot upplevs målen att främja jämställdhet mellan könen och att främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper svårare att uppfylla. En majoritet av organisationerna upplever att de målsättningar som finns redan är naturligt integrerade i den ordinarie verksamheten och att det därmed inte är några frågor man måste arbeta separat med. Det finns även en tydlig idé om att man som demokratisk organisation per automatik är inkluderande, samtidigt som ett flertal organisationer upplever en stor homogenitet bland medlemmarna. Ett fåtal organisationer har handlingsplaner för dessa frågor, men i övrigt är det få som arbetar aktivt med den interna jämställdheten och jämlikheten. Dessa frågor problematiseras sällan och när organisationerna tillfrågas om sin kännedom om statsbidragsmålen så lyfts framförallt ungdomars demokratiska fostran och rätten till meningsfull fritid fram. Det blir därmed främst utifrån dessa målsättningar som verksamhetsbeskrivningarna nedan kan förstås. 5.3 Att komma lokal verksamhet till del Till skillnad från statsbidraget som har en mängd formella krav och målsättningar kopplat till sig så är det främsta syftet med Svenska Spels överskott mycket kort formulerat och i regleringsbrevet står enbart att medlen ska komma lokal verksamhet till del. I och med att direktiven för hur medlen från Svenska Spel ska användas är löst reglerade upplevs de av många organisationer som väldigt otydliga. Detta gör att flera organisationer fortfarande, i likhet med vad som framkommer i rapporten från 2004, är osäkra på hur pengarna faktiskt får användas. Samtidigt kan öppenheten i direktiven även uppfattas som någonting positivt, då det innebär att staten inte är inne och reglerar verksamheter i den ideella sektorn mer än nödvändigt. Direktiven kan även utgöra en positiv frihet hos organisationer vars övriga finansiering till stor del sker via kraftigt styrda projektbidrag. Organisationerna är alltså fria att själva tolka direktiven för bidraget från Svenska Spel och de gör det också på olika sätt. En majoritet av de intervjuade organisationerna har valt att främst tolka direktiven som att pengarna ska utgöra ett direkt ekonomiskt stöd till den lokala verksamheten. De allra flesta arbetar för att det ska komma lokal verksamhet till del genom direkta bidrag till lokalföreningar, men även i viss mån bidrag till distrikt som i sin tur fördelar pengarna vidare. Bidragen fördelas huvudsakligen utifrån medlemsantal eller aktivitetsfrekvens. Utöver detta har många dessutom en projektpott, som ofta är likadant utformad oavsett organisation, där lokalföreningarna själva kan ansöka om bidrag till särskilda verksamheter. Dessa ansökningar behandlas och beviljas sedan av förbunds- eller distriktsstyrelsen och det utbetalade bidraget ska även återrapporteras efter att det använts, vilket leder till att denna typ av bidrag ger förbundet eller distrikten en inblick i de lokala verksamheterna. 13 (40)

16 Vi har någonting som vi kallar för en regionpott som också ska gå direkt till lokalföreningarna och verksamheterna och ur den potten söker de själva ett belopp som de behöver. Ser de till exempel att det här året behöver vi extra, annars klarar vi inte lokaler, eller om de vill starta någon ny verksamhet så söker de pengar ur den potten. Det framkommer tydligt i intervjuerna att organisationerna är noga med att följa direktiven för bidraget, däremot är det svårt att säga exakt vad pengarna används till och vilka effekter de får när de väl disponerats av lokalföreningarna, då dessa i samtliga intervjuade organisationer är helt fria att själva forma sin verksamhet inom ramen för organisationens övergripande mål eller utifrån tydliga aktivitetskoncept. Hur upprätthåller man ett intresse hos en ung människa idag? Vi försöker se till att det finns resurser att i praktiken göra det man själv vill göra. Det kan vara att man har en kurs, en pizzakväll eller åker buss till Norge med sitt gäng för att delta i aktiviteter där! Det handlar ju om att suga tag i folk och att de ska få en känsla av att det är viktigt, roligt och utvecklande på samma gång! Lokalverksamheterna kan alltså handla om allt från att träffas och äta pizza ihop, till att ordna fritidsaktiviteter, ha en fotbollsturnering, diskutera politik, besöka skolor eller ordna ett kulturevenemang. Även inom en och samma organisation skiljer sig verksamheterna åt beroende på lokalföreningarnas storlek, medlemmarnas ålder, den geografiska placeringen och de intresseområden som de aktiva medlemmarna själva har. Det är sällan förbunden gör några direkta granskningar och man har heller inga tydliga riktlinjer för den lokala verksamheten, utan pengarna delas till största delen ut som ett oreglerat verksamhetsbidrag som lokalföreningen själv får fatta beslut kring. Att verksamheten styrs utifrån de enskilda medlemmarnas intresseområden är enligt flera representanter ett viktigt sätt att få ungdomar att engagera sig, känna sig delaktiga och få ett reellt inflytande. Ett flertal organisationer har dock anställda verksamhetskonsulenter som åker runt till lokalföreningarna för att därigenom få inblick i verksamheten. Att lokalföreningarna får ta del av pengarna från Svenska Spel via direktbidrag kan enligt en organisation även vara viktigt för att dessa ska förstå vikten av de statliga bidragen som fördelas av Ungdomsstyrelsen, vilket i sin tur kan tänkas bidra till att de även får det lättare att motivera sig till att lämna in sina verksamhetsredovisningar. Även om de flesta organisationer huvudsakligen lägger pengarna på direkt ekonomiskt stöd så pågår det samtidigt hos vissa en diskussion kring hur direktiven ska tolkas och där man aktivt frågat sig hur man bäst kan bistå den lokala verksamheten och vilka faktiska behov det finns i lokalföreningarna. Denna behovsinventering i relation till fördelningen av bidraget från Svenska Spel framträdde dock inte som någonting självklart, utan de allra flesta organisationerna tycks göra som man alltid gjort. De delar antingen ut direkt ekonomiskt stöd till lokalföreningarna eller gör tolkningen att allt de gör i organisationen gynnar den lokala verksamheten. En av de organisationer som aktivt reflekterat kring detta har dock kommit fram till slutsatsen att ekonomiska bidrag inte alltid är det stöd som i störst utsträckning efterfrågas av lokalföreningarna. Istället har de valt att prioritera ökad kunskap och ökat inflytande framför rena bidrag, bland annat genom att stötta med medlemshantering, organisationsstöd samt subventionerade utbildningar och förbundsstämmor. På detta sätt strävar man efter att ge medlemmar på lokal nivå större möjlighet att påverka organisationen. 14 (40)

17 Vi har fört diskussion kring det här, just därför att det har varit väldigt oklart och vi har samtalat med andra ungdomsorganisationer och det är intressant att alla gör väldigt olika. Vi ser att det inte direkt råder pengabrist ute i vår organisation. Vi har istället valt att behålla det mesta av pengarna centralt och istället lagt dem på att subventionera kurser och utbildningar eller att erbjuda organisatoriskt stöd genom en riksombudsman. 5.4 Förändringar över tid Ett utav denna rapports huvudsakliga syften är att undersöka om några större förändringar ägt rum i tolkningen av direktiven för bidraget från Svenska Spel, samt att se hur bidraget fördelats inom organisationerna och hur detta eventuellt har förändrats över tid. Generellt sett har inga dramatiska förändringar skett enligt organisationerna. Som nämnts tidigare och som sammanställningarna visar så är det direkta stödet till lokal verksamhet fortfarande kärnan i det som en majoritet av organisationerna väljer att lägga bidraget på och det är även detta som organisationerna i sina intervjuer främst väljer att lyfta fram. Det finns dock ingen tydlig gemensam strategi för hur organisationerna i övrigt valt att hantera den ökade bidragssumman. Vissa organisationer säger sig ha lagt pengarna på samma områden som tidigare men genom att fördela en större summa, medan andra istället har valt att öka antalet områden som de fördelar pengarna på. Ett flertal säger sig dock ha gjort satsningar på särskilda projekt. Det är klart att det har förändrats lite, uppgiften och sätten att arbeta har förändrats och det har blivit mer pengar, men jag skulle säga att det i stort sätt varit samma saker vi lagt pengar på, men att verksamhetens omfattning ökat. Sen är det klart att något år har vi haft någon stor konferens och regionerna gör ju också olika saker olika år. Något år har de anordnat ett skidläger, någon gång har de haft en lobbyutbildning och just nu jobbar de mycket med mångfald! Med det har helt klart blivit mer verksamhet. Flera representanter har svårt att uttala sig mer precist om förändringar bakåt i tiden eftersom de själva inte varit aktiva i organisationen mer än några år tillbaka och det upplevs även som svårt att peka på vilka förändringar i verksamheten som är en direkt följd av just medlen från Svenska Spel. Några av de intervjuade organisationerna har dessutom genomfört stora organisationsförändringar under senare år, vilket bidrar till att det är svårt att göra exakta jämförelser mellan åren. Överlag upplever många organisationer själva att de har utvecklats och blivit proffsigare samt att de utarbetat nya metoder och strategier för olika delar av verksamheten. Utöver de lokala direktstöden är det främst utbildning, inflytande och organisationsutveckling som organisationerna valt att prioritera. En organisation ger exempel på hur de valt att utarbeta tydligare och mer genomarbetade utbildningsstrategier och utbildningsplaner samt att de sjösatt ett nytt metodmaterial för de lokala verksamhetsledarna. En annan organisation som tidigare år valt att lägga hela sitt bidrag på ekonomiskt stöd till lokalavdelningarna lyfter nu fram en mängd nya användningsområden, såsom att ta fram nya arbetsmaterial, metodutveckling och mer utbildningsinriktade satsningar. De har till exempel anordnat en sakfrågeutbildning och motivationshelg för frivilliga samt andra typer av ledarskaps- och styrelseutbildningar som ska öka kunskapen hos medlemmarna. Man har även valt att lägga pengar på att subventionera deltagande i föreningens riksårsmöte för att på så sätt stimulera de lokala medlemmarna till att bli mer delaktiga i organisationen. 15 (40)

18 Även om många av organisationerna inte tycks ha fört en aktiv diskussion kring denna fördelning och heller inte själva konkretiserar hur förändringen faktiskt sett ut, så finns det tydliga tendenser att utläsa av den ekonomiska jämförelsen i kombination med intervjumaterialet. I och med att bidragssumman har ökat tycks man ha tolkat det som att det ekonomiska behovet i lokalföreningarna är mättat vid en viss nivå och att det som föreningarna bäst gynnas av är andra typer av stöd. Det ökade stödet från Svenska Spel tycks därmed ha bidragit till att de lokala medlemmarna har fått möjlighet till ett ökat demokratiskt inflytande, en ökad kunskapsnivå och tydligare metoder att arbeta utifrån i den lokala verksamheten. Ytterligare en post som man har valt att satsa extra pengar på är personellt stöd, vilket är en post som kan tänkas utgöra en stor del av det som kategoriseras som administration i sammanställningen av de kortfattade skriftliga redovisningarna. De anställningar som uppges vara finansierade med medel från Svenska Spel innefattar en mängd olika arbetsuppgifter som ska gynna den lokala verksamheten. Det kan handla om interninformation, besöksverksamhet, administrativt stöd, medlemsrekrytering, start av nya lokalföreningar med mera. Under 1,5 år har vi bedrivit ett föreningsutvecklingsprojekt för att bland annat hjälpa lokalföreningarna att uppfylla redovisningskrav och därmed stärka föreningarnas möjligheter att ta del av pengar i framtiden. Vi har även drivit ett medlemsvärvningsprojekt där vi har haft fem personer anställda som åkt runt och stöttat medlemstillväxt i lokalföreningarna. Det hade vi aldrig klarat om inte stödet från Svenska Spel hade exploderat! Alla är dock noga med att poängtera att det inte rör sig om någon ren kansli- eller administrationstjänst, utan att man har valt att anställa en person som arbetar aktivt gentemot lokalföreningarna. Ofta är det en person som även åker runt till olika lokalföreningar för att dela med sig av kunskaper och hjälpa dem på plats med till exempel medlemsrekrytering eller att starta ny verksamhet. De främsta syftena med anställningarna tycks vara att på olika sätt underlätta för lokalföreningarna att bedriva sin verksamhet, att bistå med kunskap samt att skapa en länk mellan lokal och central nivå i organisationen. 16 (40)

19 Vi har en anställd regionskoordinator som arbetar med att stödja föreningarna hon gör allt som är tråkigt för dem! Hon hjälper dem dels med att söka bidrag, boka lokaler och administrera medlemsregistret, men hon åker också ut på plats och hjälper dem med aktiviteter eller stödjer dem i styrelsearbetet eller om det finns andra problem som föreningarna behöver hjälp med. En annan sak som är värd att lyfta är att till skillnad från i rapporten 2004 är det nu endast en organisation som i intervjuerna spontant för osäkerheten i bidraget på tal och som menar att detta har påverkat hur man valt att fördela pengarna. I övrigt var det ingen representant som valde att problematisera att bidragssumman inte är fastställd på förhand samt att detta på något sätt skulle påverka hur man valt att fördela pengarna. Det kan tänkas hänga samman med att bidraget nu har funnits i runt tio år och att man därmed har accepterat och även vant sig vid att bidragsnivåerna skiftar från år till år. För den organisation som förde ämnet på tal hade osäkerheten dock inneburit att man vissa gånger fått skjuta planerade insatser på framtiden de år då bidraget inte motsvarat de förhoppningar man haft i budgetarbetet, men även att en kraftigt ökad bidragssumma lett till att man andra år kunnat göra stora extrasatsningar på viktiga områden. Det har varit relativt samma utgiftsposter som återkommer varje år och den största andelen har alltid varit det lokala aktivitetsstödet. Vi prioriterar ungefär lika andelsmässigt också från år till år, men de åren då stödet har varit mindre har procentandelen för topprioriteringarna gått upp något. Det betyder ju egentligen att vi har vissa fasta mål och prioriteringar och när det kommer mera pengar kan vi välja att satsa på något ytterligare projekt. Detta resonemang tycks prägla organisationerna i stort även om de själva inte formulerar det under intervjun, men i den ekonomiska jämförelsen blir det tydligt att just det lokala direktstödet stadigt legat som en topprioritering och att övriga satsningar tillkommit utöver detta. Även om majoriteten av de intervjuade organisationerna inte uttrycker en osäkerhet i relation till bidraget från Svenska Spel längre är det samtidigt ett flertal organisationer som oberoende av varandra tar upp frågan om svårigheterna med kontinuitet och den osäkerhet som det leder till i verksamheten. Flera menar att det har blivit svårare att uppnå kontinuitet både när det gäller medlemmar och faktisk verksamhet. Bland annat upplever många att det är svårare att få finansiering för kontinuerlig verksamhet idag och att det är något som påverkar inriktningen på verksamheten. Min erfarenhet är att det kommer i vågor, tyvärr. Jag tror att det överlag för alla organisationer finns trender. För några år sedan stod vi på topp med [en av våra verksamheter] och det var väldigt, väldigt eftertraktat och många tycker fortfarande att det är viktigt, men det är inte så hett att ge pengar till längre! 17 (40)

20 Ett annat fenomen som ett flertal organisationer säger sig brottas med är att medlemmar tycks aktivera sig allt kortare tid inom organisationen och att genomströmningen av såväl medlemmar som ledare har ökat. Sett till detta så framhålls det som mycket viktigt att till exempel aktivt arbeta med att stötta lokalföreningarna med medlemsrekrytering, att utveckla fasta utbildningskoncept eller att hitta strategier för att undvika att organisationskunskapen går förlorad. 5.5 Administration Vi håller på att ta fram en arbetsordning nu för att hjälpa till att definiera upp vad vi gör i förbundet. I stadgarna står det ju formellt vad distriktet är, medan vi i arbetsordningen mer kan beskriva vad distriktet ska göra, för det är ofta svårt att behålla just den organisatoriska kunskapen i varje organisationsled. Kunskapen riskerar att lakas ur om det bli uppehåll i vissa distrikt något år för att det försvinner folk och då dör kunskapen ut och så tvingas man bygga upp allting igen! Till skillnad från vad sammanställningen av de skriftliga redovisningarna antyder så är det bland de intervjuade organisationerna väldigt få som valt att använda delar Svenska Spels pengar till ren administration eller till kanslipersonal, utan det finns en stark ambition att bidraget faktiskt ska komma lokal verksamhet till del. De fåtal administrationsposter som finns är små och motiveras ofta väl av organisationsrepresentanterna, det kan till exempel röra sig om revisionskostnader med direkt koppling till bidraget eller mindre administrativ hjälp till lokalföreningarna. Även om man från organisationernas håll är noga med att inte avsätta pengar från just Svenska Spel till administration så upplever man dock att verksamheten i stort har ålagts en kraftigt ökad administrativ börda under de senaste åren. Det läcker statspengar i revisions- och administrationskostnader! Det är inte rimligt att en så stor del av pengarna som ni vill - och som vi vill - ska gå till lokal barn- och ungdomsverksamhet ska gå till att finansiera en kanslist det känns inte bra! I intervjumaterialet framträder en enormt stark kritik mot kriterierna för de ungdomsorganisationer som söker statsbidrag (och indirekt även bidrag från Svenska Spel) och de hårt skärpta kraven för medlemsredovisning som infördes bidragsåret Ett flertal organisationer lyfter spontant fram de skärpta kraven och många menar att dessa har fått en mängd negativa följder för verksamheten. Flera upplever sig ha fått kraftigt ökade administrationsomkostnader och en tung arbetsbörda på kanslipersonal, vilket de menar riskerar att förflytta både fokus och resurser från den faktiska verksamheten och från engagemanget. 18 (40)

21 Vi gör centrala utskick och hanterar all medlemsadministration här och det är klart att det är en kostnadsökning i sig och samtidigt har vi inte pengarna för att göra den kostnadsökningen, så vi har fått prioritera bort annat! Jag kan känna en frustration över att vi har tvingats prioritera bort saker som vi tycker är bra och roligt att göra för att kunna sköta medlemsregistret centralt - för vi har inte råd att expandera. Även om den administrativa bördan som kritiseras främst är en följd av ändrade regler för statsbidraget så går detta inte att bortse ifrån i en studie av organisationernas prioriteringar och förutsättningar, då det är en och samma verksamhet som berörs. De administrativa kraven får inte bara följder på central nivå utan ett flertal organisationer upplever att det fått stora konsekvenser även för verksamheten i lokalföreningarna. Kraven framställs som en stor belastning på små ideella lokalföreningar, vilket i värsta fall riskerar leda till att de aktiva medlemmarna förlorar sitt engagemang och tappar fokus från verksamheten. Många uppger att det är svårt att motivera den ökade administrativa bördan för personer i lokalföreningarna eller att få dem att förstå vikten av att lämna in årsrapporter och medlemsuppgifter i tid. Vi får tjata hela våren, ibland ända fram till det datum vår revisor kommer och ska göra sin granskning, för att få in alla årsrapporter! Det tar en enorm tid för oss för att man inte riktigt förstår och tycker att det är onödigt. Inställningen till de administrativa kraven är dock inte enbart negativ utan tycks till stor del bero på organisationernas struktur och storlek. Det är främst stora föreningar med högt medlemsantal och ovanligt många aktiva lokalföreningar som upplever att kraven blir övermäktiga. Verksamhets- och medlemsrapporteringen uppfattas även som ett hinder som komplicerar för barn och yngre ungdomar att vara drivande och engagera sig i verksamheterna. Administrationen och reglerna är otroligt byråkratiska och det skrämmer unga från att engagera sig. Det är i princip en omöjlig djungel för till exempel en 15-åring att sätta sig in i. Utifrån denna utbredda kritik och upplevelsen av kraftigt ökad administration är det rimligt att tänka sig att det skett en omfördelning där pengar från Svenska Spel läggs på verksamhetsområden som tidigare finansierats av andra medel, när dessa i sin tur tvingas finansiera administration. Det tycks i ett flertal organisationer även ha skett en resursmässig omfördelning där anställd personal tvingas lägga mer tid på administrativt kontorsjobb före uppsökande verksamhet. Även i lokalföreningarna har ledare tvingats att ta tid och energi från verksamheten vilket riskerar leda till att de tappar lusten att engagera sig i denna. 19 (40)

22 De administrativa kraven låter kanske små, men de kommer under en tid på året då det blir nästan kaos i den ideella ledarens hjärna! /../ Vi såg en otrolig skillnad på antalet verksamhetsberättelser och underlag vi fick in från när man började begära in bekräftelsedatum på medlemskapet också då gick luften ur väldigt många! Sedan dess har vi haft jättesvårt att få in verksamhetsrapporter. Man orkar inte, utan till slut tänker man som så att»ja, vi bedriver väl vår verksamhet ändå och vi skiter i om vi får några bidrag eller inte«. Lokalföreningarna orkar helt enkelt inte med detta! Upplevelsen av att de ökade administrativa kraven får negativa följder för lokalföreningarna framhålls av ett flertal organisationer och kan därmed utgöra en tänkbar förklaringsmodell till varför vissa organisationer enligt de skriftliga redovisningarna valt att lägga pengar på kanslitjänster och administration. Administrativt stöd till lokalföreningarna framhålls i många fall som en grundläggande förutsättning för att de ska kunna hålla sig aktiva och fortsätta med sina lokala verksamheter. 5.6 Utvärdering Vad får då bidraget från Svenska Spel för effekter i dessa lokala verksamheter? Som tidigare nämnts så är det svårt att uttala sig om just effekterna av bidraget och vilka resultat det leder till genom den lokala verksamheten, då de allra flesta organisationer inte ställer några tydliga motkrav på lokalföreningarna. I ett flertal organisationer används projektbidragen som ett sätt att få inblick i lokalföreningarnas verksamhet, men i övrigt görs sällan någon granskning eller egen utvärdering av denna. Däremot är Ungdomsstyrelsens krav på verksamhetsredovisningar från alla bidragsgrundande lokalföreningar ett av organisationens främsta verktyg för att få inblick i lokal verksamhet något som organisationerna presenterar en stor kluvenhet inför. Samtidigt som det framställs som en tung administrativ börda så upplever flera organisationer samtidigt att det är en stor förmån att få in dessa rapporter, genom vilka de har fått en större inblick i verksamheten på lokal nivå i den egna organisationen. Ungdomsstyrelsens krav gör ju att vi kan motivera enklare varför vi ska få in de här verksamhetsberättelserna och varför de är viktiga och det är ju rätt bra för oss också! Det är ju positivt att vi får en ökad koll på vad de gör i lokalföreningarna och vi får ett argument till varför vi behöver få koll. 20 (40)

23 De utvärderings- och uppföljningsmetoder som finns visar dock främst på vilka aktiviteter som bedrivs och flera av de intervjuade representanterna för organisationerna har svårt att redogöra för resultaten och effekterna av sin verksamhet, då dessa upplevs som svåra att mäta. Det tycks även finnas en svårighet i att faktiskt definiera de effekter som organisationerna vill uppnå, eller så är visionerna stora och väldigt övergripande. Det saknas ofta enkelt formulerade och mätbara mål för verksamheten som bedrivs och endast ett fåtal organisationer presenterar mätbara mål som till exempel att möta X antal skolelever, starta X antal nya verksamhetsgrupper och lokala föreningar eller att nå ut till en viss andel av målgruppen för verksamheten. Organisationerna presenterar istället ofta mer övergripande syften som rör dels utåtriktat förändringsarbete utifrån politiska och intressemässiga visioner dels ett arbete med att gynna ungdomars demokratiska fostran och rätten till en meningsfull fritid för barn och unga. Effekterna av det utåtriktade arbetet mäts sällan och idén om meningsfull fritid och demokrati anses ofta vara uppfylld per automatik genom att ungdomar organiserar sig i föreningarna. Det framträder dock tydligt i intervjumaterialet att många organisationer upplever sig sakna metoder för att utvärdera sin verksamhet och det tycks även finnas en svårighet i att relatera till begreppet effekt. Samtliga organisationer säger sig genomföra någon form av utvärdering vid genomförda aktiviteter och då främst genom diskussioner eller enkäter, men en majoritet av dessa upplever sig samtidigt sakna verktyg för att göra mer övergripande utvärderingar av verksamheten i stort. Detta hänger dock ihop med organisationens storlek, där förbunden med stark tradition och uppbackning av ett stort moderförbund även tycks vara de som har tydligast utarbetade rutiner för utvecklingsplaner, internutredningar och utvärderingar. De övergripande utvärderingarna tycks dock överlag fokusera främst på kvantitativa mål snarare än på det kvalitativa innehållet i verksamheten och dess effekter. Vi följer medlemsutvecklingen hela tiden och utvärderar den gentemot kampanjer och andra insatser som vi gör. Sen har vi ett projekt med olika faktorer som vi mäter ute i verksamheten aktiv medlemsutveckling, fungerande ekonomi där man söker både interna och externa bidrag, aktivt vald styrelse och korrekta årsmötesprotokoll. Det upplevs dock många gånger som främmande att tala om resultat i en intresseorganisation. Framförallt på lokal nivå, dit stödet från Svenska Spel ska riktas, är målet sällan att uppnå några konkreta resultat, utan det upplevs många gånger som ett mål i sig att få unga människor att engagera sig. 21 (40)