SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 Kommunstyrelsen () Plats och tid Kommunhuset, KS-salen klockan, Vissa personuppgifter kan vara raderade p g a gällande lag Beslutande Anna Maria Romlid (V) ordf Joakim Graning (S) 7-16 Christina Aspenryd (S) Tony Frunk (S) Mariette Sjölund (S) Kjell Ivemyr (S) Rolf Hahre (S) Hans Strandlund (M) Sigge Synnergård (FP) Håkan Johansson (KD) Marianne Avelin (C) Tommy Claesson (S) Övriga deltagande Närvarorätt Utses att justera Ersättarna Tommy Claesson (S) 7-16, Susanne Johansson (S), Berit Ulander (S), Reijo Tarkka (V), Jenny Olsson (M) 7-19, Anna Lundberg (FP) ej 13, 28, Göran Lindén (M) 7-10, samt Carina Iwemyr, sekreterare, kommunchef Carin Becker- Åström, kanslichef Jari Heikkinen 8-10, utredare Magnus Gustafsson 8-10, ekonomichef Kenth Erngren 11-12, 17, näringslivschef Kent Sjöström 13-14, skol- och fritidschef Lena Millberg Kommunstyrelsen beslutar att medge närvarorätt för samtliga närvarande. Christina Aspenryd (S) och Sigge Synnergård (FP) Justeringens plats och tid Kommunhuset den 16 februari 2012 klockan Underskrifter Paragrafer 7-30 Sekreterare Ordförande Justerande Carina Iwemyr Anna Maria Romlid (V) Christina Aspenryd (S) Sigge Synnergård (FP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och Kommunstyrelsen Anslaget uppsättes Anslaget nedtages Förvaringsplats för protokollet Underskrift Nämndkansliet. Carina Iwemyr

2 Kommunstyrelsen () KS 7 Information om arbetet med Länsplanen Dnr 38/12 Maria Ek, länsstyrelsen, informerar om det arbete som pågår med Länsplanen för Västmanland. I projektet ingår kommunerna i länet, landstinget, länsstyrelsen och Västmanlands kommuner & landsting. Syftet med planen är att skapa hållbar tillväxt i hela länet och stärka länets position i pågående och framtida förändring. Den färdiga länsplanen ska utgöra länets RUP. Tre områden är prioriterade; Fysisk planering, Infrastruktur och kommunikationer samt Arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Länsplanen förväntas vara klar till den 31 december 2012.

3 Kommunstyrelsen () KS 8 Fastställelse av indikatorer och nyckeltal för kommunstyrelsen Dnr 196/11 Kommunstyrelsen beslutade den 5 december att anta mål för perioden Målen är utarbetade utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål som fastställdes den 20 juni Därefter beslutade kommunfullmäktige den 19 december att uppdra till styrelsen och nämnderna att arbeta fram och fastställa indikatorer för målavstämningen i enlighet med den nya styrmodellen. Utifrån styrmodellen har kommunstyrelseförvaltningen i samverkan med de förtroendevalda arbetat fram indikatorer med tillhörande nyckeltal som syftar till att förbättra systematiken i uppföljningen av respektive mål. Syftet med detta är att få en tydligare styrning mot förväntade resultat samtidigt som det blir tydligare för förvaltningen vilka effekter som förväntas av respektive mål. Vidare tydliggörs rollerna mellan politik och förvaltning genom att uppföljningen sker mot indikatorer som pekar mot förväntade resultat till skillnad mot förväntade aktiviteter, vilka istället utformas av förvaltningsledningen i sin verksamhetsplanering. Indikatorerna och nyckeltalen har sammanställts i en mål- och nyckeltalstabell där indikatorn ger information om vilka specifika faktorer man vill se en effekt eller förändring av. En indikator kan sedan innehålla ett eller flera nyckeltal som mer detaljerat ger en beskrivning av det mått som används för att avspegla utvecklingen av respektive indikator. Av olika orsaker kan eventuella behov av justeringar av indikatorer eller nyckeltal uppstå. Dock ska eventuella förändringar i tabellerna noggrant övervägas och föregås av diskussioner med respektive arbetsutskott. Nytt beslut krävs innan förändringar kan träda i kraft. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunstyrelsen beslutar att fastställa indikatorer och nyckeltal för kommunstyrelsen enligt en till ärendet hörande bilaga. Exp till: Reglementspärmen Carin Becker-Åström

4 Kommunstyrelsen () KS 9 Riktlinjer för medborgardialog i Hallstahammars kommun samt inrättande av styrgrupp Dnr 24/12 Kommunfullmäktige fastställde den 20 juni prioriterade mål för där ett av målen är att invånarnas delaktighet i samhället ska öka. Kommunstyrelsen har som mål att konkretisera och förbättra medborgardialogen i syfte att dels synliggöra kommunens verksamhet och ge medborgarna större insyn i beslutsprocesser, dels ge ett bredare beslutsunderlag genom att fånga upp medborgarnas kunskaper och idéer. En viktig del i arbetet är utvecklandet av dialogen med medborgarna och som ett led i detta har kommunstyrelseförvaltningen arbetat fram förslag till riktlinjer för medborgardialog för Hallstahammars kommun. Kommunstyrelseförvaltningen anför i skrivelse den 1 februari 2012 bl a att Sverige och många andra länder har haft årtionden av sjunkande valdeltagande och allt färre medlemmar i politiska partier. För Hallstahammars del sträcker sig valdeltagandet från 70,8 % till 83,9 % mellan valkretsarna. Samtidigt visar mätningar att det finns ett stort samhällsintresse och samhällsengagemang bland svenskarna. En väl utvecklad medborgardialog handlar i grunden om att fånga upp medborgarnas kunskaper och idéer och se dem som en tillgång för att forma framtiden i Hallstahammars kommun. Hallstahammars kommun bedriver redan idag medborgardialog i varierande grad i olika sammanhang. Dock visar erfarenheter från forskning och andra kommuner att en framgångsrik medborgardialog kräver en systematisk process med gemensamma utgångspunkter för hela kommunen, samt att resurser tydligt knyts till planering och genomförande. De föreslagna riktlinjerna syftar just till att skapa förutsättningar för en systematik kring medborgardialogen i Hallstahammars kommun. Ett antal principer ska fungera som en grund för medborgardialogen och som sedan aktuella frågor och initiativ som väcks i nämnder/ styrelse kan ställas mot. Vidare innehåller riktlinjerna även en checklista med ett antal punkter som man bör ta i beaktning i sin planering av en medborgardialogsaktivitet. För att få en fungerande systematik och struktur i medborgardialogen föreslås att en styrgrupp inrättas bestående av förtroendevalda direkt underställd kommunfullmäktige. Styrgruppen utgörs av fem ledamöter, varav tre representanter från majoriteten och två från oppositionen. Styrgruppens roll är att samordna, kvalitetssäkra och utveckla processen med medborgardialog i Hallstahammars kommun. Till styrgruppen adjungeras tjänstemän vars uppgift är att skapa förutsättningar för de förtroendevalda att driva dialogen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari

5 Kommunstyrelsen () Forts KS 9 Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa riktlinjer för medborgardialog i Hallstahammars kommun, samt att inrätta en styrgrupp bestående av fem ledamöter, varav tre representanter från majoriteten och två representanter från oppositionen.

6 Kommunstyrelsen () KS 10 Nytt samverkansavtal om åtgärder för krishantering i Västmanlands län Usam för godkännande. Dnr 256/11 Länsstyrelsen har den 20 januari 2012 inkommit med förslag till nytt samverkansavtal om åtgärder för krishantering i Västmanlands län Usam. Avtalet gäller t o m den 31 december Förslaget har varit utsänt under hösten 2011 på remiss till avtalets parter. Kommunstyrelsen beslutade den 22 augusti att kommunen ska ingå i USam (Samverkan i U-län), samt godkände samverkansavtal. Nuvarande avtal gällde till och med den 31 december Länsstyrelsen ska enligt 54 förordningen (2007:864) med länsstyrelseinstruktion avseende krisberedskap, vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter kris verka för att samordning och gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtas. Huvudsyftet med USam (Samverkan i U-län) är att ge en större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en samlad lägesbild vid situationer där samverkan på strategisk nivå kan vara värdefullt för att förhindra, mildra eller hantera en händelse. Huvuduppgiften för USam är att göra en gemensam bedömning av situationen, av behov på kort och lång sikt och att lägga upp ett system för samverkan i situationen. USam kan även stödja andra län eller kommuner vid begäran. U- Sam tar inte över respektive aktörs ansvar. Aktörerna deltar i samverkansgruppen utifrån eget ansvar och uppdrag. Parterna i avtalet är länets kommuner, Landstinget i Västmanlands län, Polismyndigheten i Västmanlands län, SOS Alarm AB Sverige AB, Sveriges Radio Västmanland, Södra Dalarnas Räddningsförbund, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund, Västra Mälardalens Räddningsförbund och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Respektive part svarar för egna kostnader. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samverkansavtal om åtgärder för krishantering i Västmanlands län Usam. Exp till: Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås Magnus Gustafsson

7 Kommunstyrelsen () KS 11 Finansiering av stadsnät 2012 Säby Dnr 23/12 Kommunchefen anför i skrivelse den 26 januari 2012 att behovet med hög kapacitet av bredband ökar inte enbart i större städer utan även för de som bor en bit utanför. I detta område finns hushållen och företagen vitt spridda. På landsbygden erbjuds enbart ADSL eller mobilt bredband. Kopparnätet på landsbygden är ofta av sämre kvalité och det är inte säkert att telestationerna är uppgraderade eller att det kopparnätet når ut till alla. Vid investering av ny IT-infrastruktur är det i huvudsak lönsamhet som gäller, och den rådande konkurrenssituationen som påverkar var marknadens leverantörer gör sina investeringar. Det är viktigt för Hallstahammars kommun att kunna erbjuda sina medborgare och näringsidkare samma möjligheter på landsbygden som i de centrala delarna av kommunen. Många kommuner likt Hallstahammar har en stor yta med låg befolkningstäthet och ett långt avstånd mellan orterna. Detta gör att det inte är kommersiellt motiverat för en leverantör att göra de investeringar som behövs för att kunna erbjuda fiber i området. Framtida behov av tillgänglighet och bättre kapacitet kommer att ställa krav på en utbyggnad av fiberbaserade nät. Detta är även en grundläggande förutsättning för att kunna tillhandahålla god kapacitet i framtidens mobila bredbandsnät. Med anledning av dessa behov av en utbyggnad av fiber infrastruktur på landsbygden och att marknadens aktörer inte kommer att lösa de behov som finns, har Hallstahammars kommun beslutat att genomföra en satsning där fiber infrastruktur ska byggas ut i de delar av landsbygden där det är ekonomiskt möjligt för kommunen. Regeringen har utsatt som mål att 90 % av den svenska befolkningen ska ha tillgång till minst 100mbit senast Kommunens syfte är att erbjuda fastighetsägare och näringsidkare på mindre orter en möjlighet att ansluta sig till fibernätet genom en utbyggnad av ortsammanbindande nät och områdesnät. Genom utbyggnaden ökar man möjlighet för de fastighetsägare och näringsidkare som finns i området att stanna kvar och få bättre möjligheter att utvecklas. Detta ger även möjlighet för andra företag och boende att etablera sig i området. En bättre IT infrastruktur är en förutsättning för att lansbygden ska leva kvar i framtiden. I detta område finns ca 100 fastigheter och ca 30 företag som har möjlighet att ansluta sig till Hallstahammars stadsnät. Om de fastigheter som betraktats som sommarbostäder frånräknas projektet finns det c:a 80 möjliga fastigheter 47 av dessa har tecknat avtal vilket ger en anslutningsgrad på 58,7%.

8 Kommunstyrelsen () Forts KS 11 Kolbäcks Återvinning har tecknat avtal och ligger i Säbys fibersträcka och genom beslutet så säkerställer vi möjligheten till alla företag i Östra Industriområdet i Kolbäck att kunna ansluta sig. Nu har Hallstahammars kommun beviljats 1,9 miljoner i bidrag för att kunna ansluta Säbylandet till Hallstahammars stadsnät. Genomförs inte projektet så går pengarna tillbaka till länsstyrelsen och det är högst osannolikt att ett nytt bidrag beviljas för detta vid ett senare tillfälle. En anslutning med bidrag för fastighetsägarna i området kostar kronor utan bidrag så hamnar kostnaden på mellan kronor. Den del som kommunen måste skjuta till är ca 2,5 miljoner för att kunna genomföra projektet. Eftersom anslutningsgraden är knappt 60 % av alla anslutningar kommer kommunen få intäkter av framtida anslutningar. Med ett kundpris i huvudsak från ( ex moms) så kan man beräkna att kostnaden för en efteranslutning inkl aktiv utrustning kostar ca kr. Det betyder en nettointäkt på ca kr/anslutning i framtiden. Enligt tidigare beslut är det kommunen som investera och äger nätet. Mälarenergi stadsnät utgör kommunikationsoperatör. Syftet med ett stadsnät är att stärka förutsättningarna för ett attraktivt boende och företagande inom kommunen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunfullmäktige föreslås besluta att för anslutning av Säbylandet till Hallstahammars stadsnät ianspråkta 2,5 miljoner kronor från investeringsbudgetens anslag för stadsnät 2012.

9 Kommunstyrelsen () KS 12 Bokslutsrapport 2011 Dnr 26/12 Ekonomichefen anför i skrivelse den 6 februari 2012 bl a att i syfte att tidigt under bokslutsarbetet informera om det ekonomiska resultatet så presenteras denna rapport. Resultatet är inte helt säkerställt utan vissa avstämningar kvarstår som kan påverka resultatet med cirka 1 Mkr i båda riktningarna. Årets resultat innehåller några så kallande jämförelsestörande poster (händelser av engångskaraktär som påverkar totalresultatet) års tidigare delårsrapporter har indikerat relativt stora avvikelser för våra verksamheter. Prognos 1 per april indikerade en avvikelse för våra verksamheter om 8 milj kronor. Prognos 2 per augusti pekade mot ett ännu sämre resultat. I samband med att delårsrapporterna presenterades i kommunstyrelsen fattades beslut om att styrelser och nämnder har att vidtaga åtgärder för att påverka avvikelsen i positiv riktning. När nu 2011 års verksamhet skall summeras kan konstateras att resultatet för våra egna verksamheter är betydligt bättre än i tidigare prognoser. Verksamheterna har på ett förtjänstfullt sätt arbetat med budgetobalansen. Till detta arbete tillkommer sedan högre intäkter än vad som beräknades inflyta. Totalt för våra egna verksamheter redovisas en budgetavvikelse om 3 Mkr. Till detta resultat skall sedan läggas verksamheter som bedrivs av annan huvudman (kommunalförbund). Mälardalens Brand- och räddningstjänstförbund (MBR) redovisar för verksamhetsåret 2011 ett starkt resultat. Resultatet kvarstannar i förbundet. Kolbäcksådalens gymnasieförbund redovisar för år 2011 ett preliminärt resultat om 11 miljoner kronor. Resultatet påverkas starkt av den pågående avvecklingen. Vår andel av underskottet 6,7 miljoner kronor har resultatförts i våra räkenskaper. Den ansamlade förlusten för Kolbäcksådalens gymnasieförbund uppgår vid utgången av år 2011 till drygt 21,8 miljoner kronor. Hela förlusten har resultatförts under perioden 2006 till Någon utbetalning till förbundet har inte skett utan förbundet har via en checkräkningskredit (kommunal borgen) löst likviditetsbristen. Sammanlagt uppgår krediten vid utgången av år 2011 till 15 miljoner kronor och hela krediten är utnyttjad. Eftersom förbundet befinner sig i likvidation kan man inte utöka krediten utan nu måste huvudmännen säkerställa betalningsförmågan för förbundet. Föreslås att upp till 5 miljoner kronor av den tidigare resultatförda förlusten får utbetalas som en första täckning av bristen i förbundet. Tekniken med att låta såväl över som underskott stanna i förbunden har både fördelar och nackdelar. Som det nu är i gymnasieförbundet med ett flertal underskott i balansräkningen är det inte längre möjligt att bara resultatföra förlusten utan även en reel utbetalning behöver ske. Den är inte resultatpåverkande utan påverkar endast likviditeten i såväl kommunen som förbundet. Skatteintäkterna för år 2011 är väsentligt högre än budgetnivån. Totalt uppgår förbättringen till 13 miljoner kronor, varav 2 miljoner kronor är slutavräkning

10 Kommunstyrelsen () Forts KS 12 för 2010 och 11 miljoner kronor delavräkning för Det befarades att skatteintäkterna inte skulle utveckla sig så positivt till följd av den s k skuldkrisen som blossat upp under Hittills ser vi inte någon försämrad utveckling i skatteunderlaget, men eftersom skatteintäkter släpar efter mellan ett och två år är det allt för tidigt att ta detta som ett gott tecken. Utvecklingen under 2012 och framförallt 2013 och 2014 är ytterst svårbedömt och flertalet prognosmakare räknar med en sämre tillväxt av skatteunderlaget, framförallt beroende på sämre världskonjunktur och därmed risk för sämre sysselsättning och ökad arbetslöshet. Överskottet i skatteprognosen lyfter nästan fullt ut årets resultat, det budgeterade resultatet för år 2011 uppgick till 4 Mkr och preliminärt resultat för år 2011 uppgår till 14 Mkr, tas hänsyn till jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 16,5 Mkr. Genomsnittlig resultatnivå för de senaste fyraårsperioden uppgår till 1,3 procent av skatter och bidrag. Vår definition av god ekonomisk hushållning innehåller tre nyckeltal (till och med år 2011, från 2012 gäller helt ny styrmodell med såväl nya mål som indikatorer för mätning av måluppfyllelsen). Ett årligt resultat om minst 1 procent och ett genomsnitt om 1,5 procent per mandatperiod. Årsresultatet uppgår till 1,9 procent och det fleråriga resultatet till 1,3 procent. Likviditeten bör inte understiga 4 procent av de externa utgifterna. Periodvis under året har vi inte klarat målsättningen men på bokslutsdagen uppgår likviditeten till mer än 4 procent. Det tredje måttet avser soliditeten som inte bör understiga 65 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Inklusive pensionsförpliktelser bör soliditeten inte understiga 20 procent. Soliditeten uppgår till 64 procent respektive 14 procent. Investeringsnivån uppgår 2011 till 38,7 Mkr varav nästan 25 Mkr avser vaverksamheten. Investeringsnivån är i förhållande till tidigare år hög. Under en följd av år låg vår investeringsnivå kring 25 Mkr och enstaka år ännu lägre. Vi är nu inne i en period med höga investeringsnivåer. Mer än 50 Mkr i genomsnitt under de kommande åren ligger i beslutad plan. Till detta tillkommer sedan objekt som kräver särskilda beslut (bland annat förskola Kolbäck samt modernisering av gymnasieskolan) års investeringsverksamhet har finansierats genom att försäljningar av tidigare tomträtter använts som finansieringskälla.

11 Kommunstyrelsen () Forts KS 12 Kommunens låneskuld är i förhållande till övriga kommuner låg och vi har ett positivt finansnetto som våra verksamheter får del av. Framöver kommer låneskulden att skjuta i höjden, om inte försäljningar kan motverka detta. En investeringsnivå om cirka Mkr kan vi hantera med egna medel, högre nivåer kommer att påkalla behov av nyupplåning och därigenom sämre finansnetto och mindre utrymme för våra verksamheter. Rapporten ger endast en översiktig beskrivning över resultatet för år Till kommunfullmäktige i mars kommer den kompletta årsredovisningen jämte nämndernas redogörelser för år Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunstyrelsen beslutar att som ett led i avvecklingen av Kolbäcksådalens gymnasieförbund delvis täcka tidigare års resultatförda underskott, genom att utbetala högst 5 miljoner kronor för att säkerställa förbundets betalningsförmåga varvid utbetalningen påverkar likviditeten i kommunen och förbundet men påverkar inte resultatet, samt att i övrigt notera rapporten inklusive bilagor som en anmälan. Exp till: Ekonomichefen Kolbäcksådalens gymnasieförbund i likvidation

12 Kommunstyrelsen () KS 13 Ansökan av Coompanion i Västmanland om bidrag för 2012 års verksamhet. Dnr 319/11 Coompanion i Västmanland (Kooperativ Utveckling Västmanland) ansöker i skrivelse den 21 november 2011 om bidrag till sin verksamhet under 2012 med 1:75 kr/invånare. Näringslivsenheten anför i skrivelse den 27 januari 2011 bl a att kommunstyrelsen beslutade 2007 att inte längre lämna bidrag till Coompanion, för att minska kommunens kostnad för deltagande i olika nätverk. Deltagande i Stockholm Business Alliance och Leader Norra Mälarstaden har i stället prioriterats. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunstyrelsen beslutar att inte lämna bidrag till Coompanion i Västmanland för år Exp till: Coompanion i Västmanland, Stora Gatan 16, Västerås Näringslivsenheten

13 Kommunstyrelsen () KS 14 Bidrag till Västerås Triathlonklubb för arrangemang till Triathlon-SM Dnr 299/11 Västerås Triathlonklubb ansöker i skrivelse inkommen den 4 november 2011 om bidrag för genomförande triathlontävlingar i Hallstahammar. Evenemanget har i år inte samma status som tidigare. Årets tävlingar i Hallstahammar har inte varken SM-status och ingår inte heller i årets triathloncup. Näringslivsenheten anför i skrivelse den 11 januari 2012 bl a att arrangemanget är uppskattat och sätter Hallstahammar på kartan, varför ett stöd från kommunens Bo hos oss -kampanj är lämpligt. Triathlonklubben har 2011 fått stöd med kronor med SM-status. Årets bidrag rekommenderas vara lägre. Tävlingarna får även praktisk support från olika verksamheter inom kommunen. Som motprestation erbjuder klubben kommunen att på lämpligt sätt marknadsföra kommunens Bo hos oss -kampanj under tävlingsdagarna. Tävlingarna innebär avstängning av vissa gator, vilket påverkat affärsverksamheten i området. Arbetsutskottet beslutade den 6 februari att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Tony Frunk (S) yrkar att Västerås Triathlonklubb ska beviljas bidrag om kronor under förutsättning att kommunen ges möjlighet till marknadsföring under tävlingarna och att klubben i god tid för en dialog med företag och boende i området för att underlätta planering för den egna verksamheten under tävlingsdagarna. Sigge Synnergård (FP) instämmer i Frunks yrkande. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Tony Frunks (S) yrkande att under förutsättning att kommunen ges möjlighet till marknadsföring under tävlingarna, bevilja Västerås Triathlonklubb ett bidrag om kronor för genomförandet av triathlontävlingar i Hallstahammar, att utgå av medel från kommunens Bo hos oss -kampanj, samt att Västerås Triathlonklubb i god tid för en dialog med företag och boende i området för att underlätta planering för den egna verksamheten under tävlingsdagarna. Exp till: Västerås Triathlonklubb, c/o XXX Näringslivsenheten Ekonomienheten

14 Kommunstyrelsen () KS 15 Ny avgiftstaxa för turist, bad och campings verksamhetsområden fr o m den 1 mars 2012 Dnr 22/12 Kommunfullmäktige fastställde den 30 maj ny avgiftstaxa inom badcamping-turisms verksamhetsområde fr o m den 1 augusti Enhetschefen för bad och camping har upprättat förslag till ny avgiftstaxa för turist, bad och campings verksamhetsområden. Enligt förslaget kommer avgift att tas ut för barn mellan 2-6 år, badentré 20 kronor eller badkort 100 kronor. Vidare har bl a säsongskorten för skolungdom höjts och hyran för de åretruntstugor som har renoverats. Nytt är också att högre avgift tas ut under Big Power Meat 2-8 juli för tält/husvagnsplats och stuga. Det är oförändrade avgifter vid Vallmobadet. Kultur och fritidsnämnden föreslår den 26 januari bl a att fullmäktige skall fastställa ny avgiftstaxa för bad-camping-turisms verksamhetsområden. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunfullmäktige föreslås besluta att med upphävande av sina beslut den 30 maj avseende avgiftstaxor för bad-camping-turisms verksamhetsområden, fastställa ny avgiftstaxa för turist, bad och campings verksamhetsområden att gälla f r om den 1 mars 2012 i enlighet med en till ärendet hörande bilaga, att bemyndiga kultur- och fritidsnämnden att besluta om mindre justeringar av avgiften, samt att bemyndiga enhetschefen att besluta om avgift för sådan tillfällig upplåtelse etc som ej är reglerad i taxan.

15 Kommunstyrelsen () KS 16 Ny renhållningstaxa fr o m den 1 mars 2012 Dnr 344/11 Nu gällande renhållningstaxa antogs av kommunfullmäktige den 21 december Tekniska nämnden har den 12 december 2011 beslutat föreslå fullmäktige att anta ny renhållningstaxa. Tekniska förvaltningen anför att en höjning av renhållningstaxan är ofrånkomlig då den inte längre täcker kostnaderna. Orsaken till detta är främst avgiftshöjningar från VafabMiljö AB, som även via långsiktigt avtal ansvarar för mottagning/behandling av avfallet samt dessutom ansvarar för Återvinningscentralen Trångfors. Även insamlingsentreprenören Sita Sverige AB höjer avgiften för slamtömning och tömning av fettavskiljare, såsom också systemleverantören San Sac AB vad gäller priser på deras produkter. VafabMiljö AB höjer den s k grundavgiften per kommuninvånare från 295 kr till 340 kr, beräknat på inv. Man sänker den rörliga behandlingsavgiften för bioavfall från 633 kr till 500 kr per ton. Man sänker den rörliga behandlingsavgiften för restavfall från 680 kr till 610 kr per ton. Man sänker den rörliga behandlingsavgiften för grovavfall från 752 kr till 680 kr per ton. Man sänker den procentuella fördelningen efter befolkningsantal från 4,98 % till 4,96 % för Hallstahammars kommun. Minskade intäkter från försäljning av återvinningsmaterial från Återbruken som metallskrot och wellpapp. VafabMiljö ABs insamling av hushållsavfall höjs med 2,7 %. SITA Sverige AB justerar sina priser med en höjning på 6,53 % vad gäller slamtömning. San Sac AB kommer troligen att prisjustera papperspåsarna för matavfall med en höjning på ca 8-10%. Prognosen över den framtida planerade ekonomiska händelsen i Hallstahammars kommun visar ett underskott med ca kr för år 2012 om inga taxehöjningar införs för sophantering, latrin, slam och fettavskiljare. En taxehöjning på 9 % för ett villahushåll skulle innebära en höjning med ungefär 21 kronor per månad. Idag betalar ett hushåll som t.ex. har ett kärl för organiskt avfall (140 l), ett kärl för restavfall (240 l) och som har hämtning varannan vecka, kr/år (inkl. moms). Med en höjning på 9 % blir kostnaden kr/år (inkl. moms), alltså en höjning på 21 kr/mån (inkl. moms).

16 Kommunstyrelsen () Forts KS 16 För verksamheter med samma alternativ som ovan skulle detta innebära en höjning på ungefär 14 kr/mån (inkl. moms). Enligt renhållningsordningen ska tömning av slam från enskilda tankar ske minst en gång per år. Detta skulle innebära en kostnadsökning med 50 kr/år. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunfullmäktige föreslås besluta att med ändring av sitt beslut den 21 december anta ny renhållningstaxa med lydelse i dess helhet i enlighet med en till ärendet hörande bilaga att gälla fr o m den 1 mars 2012.

17 Kommunstyrelsen () KS 17 Hallstahammars kommuns prislista 2012 för platskostnad inom gymnasieskola Dnr 19/12 Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att bedriva gymnasieutbildning i egen regi fr o m 2012 i Hallstahammars kommun. Av besluten framgår att kostnaderna för gymnasieskolan/gymnasieprogrammen över tid skall harmonisera med riksprislistan. Uppgiftsskyldighet föreligger enligt Skolverkets föreskrifter om kommuners och landstings uppgiftsskyldighet för underlag till riksprislistan avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (SKOLFS 2011:20). SCB samlar in uppgifter om kommunernas budget för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Dessa budgeterade belopp är även de bidragsbelopp som kommunen betalar till de fristående gymnasieskolorna. Kommunernas budget används också som underlag när Skolverket beräknar riksprislistan. Gälland de gymnasieutbildningar som genomförs i kommunal regi har ekonomen och områdeschefen för gymnasieskolan arbetat fram förslag till elevkostnad för gymnasieskolan i Hallstahammar för år Av prislistan framgår priset per elevstudieplats för respektive gymnasieprogram i Hallstahammars kommun. Programkostnaderna ligger totalt över riksprislistan. För de gymnasieutbildningar som inte genomförs i egen regi har barn- och utbildningsnämnden ingått samverkansavtal med Västerås kommun. Barn- och utbildningsnämnden har den 24 januari beslutat föreslå fullmäktige besluta att fastställa platskostnader inom gymnasieskolan i Hallstahammars kommun för Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Hans Strandlund (M) yrkar att riksprislistan skall utgöra yttersta gräns för programkostnaden. Christina Aspenryd (S) yrkar som ett tillägg till arbetsutskottets förslag att barn- och utbildningsnämnden skall få i uppdrag att tillse att kostnaderna för gymnasieskolan/gymnasieprogrammen 2013 inte överstiger riksprislistan. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunstyrelsen med bifall till arbetsutskottets förslag och avslag på Hans Strandlunds (M) yrkande. Härefter beslutar kommunstyrelsen med bifall till Christina Aspensryds (S) tilläggsyrkande.

18 Kommunstyrelsen () Forts KF 17 Kommunfullmäktige föreslås således besluta att fastställa platskostnad inom gymnasieskola i Hallstahammars kommun 2012 i enlighet med en till ärendet tillhörande bilag, samt att uppdra till barn- och utbildningsnämnden att tillse att kostnaderna för gymnasieskolan/gymnasieprogrammen 2013 inte överstiger riksprislistan.

19 Kommunstyrelsen () KS 18 Redovisning av betygsutfall hösten Dnr 252/11 Vid kommunstyrelsens sammanträde den 7 juni presenterades de åtgärder nämnden ämnade vidta för att förbättra resultaten (fokus på kunskapsresultaten med inriktning på att fler av kommunens elever skall vara behöriga till gymnasiet). Med anledning härav beslutade kommunstyrelsen att betygsutfallen skall redovisas för kommunstyrelsen efter varje terminsavslutning. Vid höstterminen 2007 var 83 % i årskurs 9 behöriga till gymnasiet (Lindboskolan 84 % och Tunboskolan 81 %). Andelen godkända i alla ämnen årskurs 9 var 70 % (Lindboskolan 71 % och Tunboskolan 69 %). Vid höstterminen 2008 var 83 % i årskurs 9 behöriga till gymnasiet (Lindboskolan 83 % och Tunboskolan 83 %). Andelen godkända i alla ämnen årskurs 9 var 66 % (Lindboskolan 63 % och Tunboskolan 71 %). Vid höstterminen 2009 var 75 % i årskurs 9 behöriga till gymnasiet (Lindboskolan 78 % och Tunboskolan 69 %). Andelen godkända i alla ämnen årskurs 9 var 58 % (Lindboskolan 54 % och Tunboskolan 68 %). Vid höstterminen 2010 var 77 % i årskurs 9 behöriga till gymnasiet (Lindboskolan 77 % och Tunboskolan 76 %). Andelen godkända i alla ämnen årskurs 9 var 62% (Lindboskolan 60 % och Tunboskolan 69 %). Barn- och utbildningsförvaltningen har sammanställt betygsutfallet efter höstterminen Med anledning av den nya gymnasiereformen redovisas betygsutfallet i andel godkända i alla ämnen fr o m vårterminen Höstterminen 2011 var 71 % godkända i alla ämnen i årskurs 9 (Lindboskolan 70 % och Tunboskolan 74 %). Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunstyrelsen beslutar att notera redovisningen som en anmälan.

20 Kommunstyrelsen () KS 19 Förslag till vattenplan för Västerås stad - för yttrande Dnr 301/11 Västerås stad har upprättat förslag till vattenplan för Västerås stad. Syftet med planen är att konkretisera stadens vilja att vara ekologisk hållbar, uppfylla miljömålen och miljökvalitetsnormerna för vatten. Syftet är också att planen ska bidra till att hålla samman vattenfrågorna i staden, och skapa en struktur för arbetet med vattenfrågor i Västerås stad. Bygg- och miljöförvaltningen har i skrivelse den 12 januari 2012 kommenterat förslaget. Sammantaget bedömer man att förslaget är väl genomarbetat och bidrar till möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten. Bygg- och miljönämnden har den 18 januari 2012 beslutat att avge yttrande i enlighet med förvaltningens bedömning. Tekniska förvaltningen anför i skrivelse den 3 februari 2012 bl a att eftersom synpunkterna i huvudsak överensstämmer med bygg- och miljönämndens synpunkter har endast kompletteringar till detta yttrande tagits med. Strömsholmsåsen som sträcker sig från Kvicksund upp genom hela Hallstahammars kommun upp till Surahammar försörjer Hallstahammars kommun med dricksvatten. Det är därför ett gemensamt intresse med Västerås stad att se över befintligt vattenskyddsområdet och tillhörande skyddsföreskrifter. Dagvattenfrågan är prioriterad i planen vilket vi tycker är positivt. Även i Hallstahammars kommun är det angeläget att utreda rening av dagvattnet som idag via olika tillflöden går ut i Kolbäcksån. Sammantaget så beskriver vattenplanen på ett bra sätt de utmaningar som finns i kommunen och vi kan konstatera att många frågor som tas upp i planen överensstämmer med motsvarande utmaningar i Hallstahammars kommun. Tekniska nämndens ordföranden beslutar med stöd av tekniska nämndens delegation punkt 16 att överlämna tekniska förvaltningens skrivelse dels instämma i bygg- och miljönämndens yttrande. Arbetsutskottet beslutade den 6 februari att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Kjell Ivemyr (S) yrkar att byggnadsnämndens och tekniska nämndens yttranden ska överlämnas och i övrigt uttala att man inte har något erinra mot förslaget. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Kjell Ivemyrs (S) yrkande att som sitt yttrande överlämna byggnadsnämndens och tekniska nämndens yttranden och i övrigt uttala att men inte har något erinra mot förslaget. Exp till: Västerås stad, Stadshuset, Västerås Byggnadsnämnden Tekniska nämnden

21 Kommunstyrelsen () KS 20 Köpings kommuns översiktsplan - för yttrande Dnr 307/11 Köpings kommun har översänt förslag till översiktplan till bl a Hallstahammars kommun för yttrande. Översiktsplanen visar kommunens förslag till användning av mark och vatten och kommunens syn på bebyggelseutveckling och bevarande till år Inför kommunens yttrande över översiktsplanen har synpunkter inhämtats från kommunens nämnder. Hallstahammars kommun har i samrådskedet (oktober 2010 ) lämnat synpunkter på översiktsplanen. I samrådsredogörelsen framgår att Köpings kommun har tagit hänsyn till dessa synpunkter. Arbetsutskottet beslutade den 6 februari att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Kjell Ivemyr (S) yrkar att kommunstyrelsen skall uttala att kommunen i samrådsskedet lämnat synpunkter på planen vilka har beaktats varför kommunstyrelsen inte har några övriga synpunkter på planen. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Kjell Ivemyrs (S) yrkande att som sitt yttrande uttala att Hallstahammars kommun i samrådskedet lämnat synpunkter på översiktsplanen vilka har beaktats varför Hallstahammars kommun har med denna bakgrund inte har några övriga synpunkter på planen. Exp till: Köpings kommun, Stadsarkitektkontoret, Köping

22 Kommunstyrelsen () KS 21 Godkännande av överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s k ensamkommande barn Dnr 290/11 Hallstahammars kommun har efter beslut i kommunfullmäktige den 31 oktober tecknat avtal med Länsstyrelsen/Migrationsverket om mottagande av så kallade ensamkommande asylsökande flyktingbarn samt om anordnade av boende för dessa barn. I de avtal som tecknades angavs att Hallstahammars kommun skalle ta emot barn i åldrarna år. I de förhandlingar som föregick avtalstecknandet var socialnämndens avsikt att åldersfördelningen på de ankommande barnen skulle vara mellan år. Dock sattes åldersspannet från på begäran från Länsstyrelsen eftersom man där har problem med att syskongrupper splittras när alltför få kommuner tar emot barn i åldersgrupperna år. Denna avsikt från Hallstahammars kommun kom dock inte till klart uttryck i det tecknade avtalet. Kommunen riskerar därmed att få en blandning på åldrarna med barn utan tidigare inbördes relationer. Denna blandning upplever kommunen som negativ för de yngre barnen. Kommunfullmäktige har i reglemente överlåtit till socialnämnden att hantera avtalad verksamhet. Socialnämnden har med anledning av ovanstående fört samtal med Länsstyrelsen/Migrationsverket om ett förtydligande i det tecknade avtalet. Bägge dessa har ställt sig positiv till ett förtydligande som innebär att kommunen endast tar emot åringar om dessa ingår i en syskongrupp som placeras i kommunen. Förslag till ny överenskommelse har upprättats som ersätter tidigare överenskommelser som är undertecknad den 18 november 2011 av Migrationsverket. Socialnämnden föreslår den 26 januari att fullmäktige skall teckna nytt avtal med förtydligande av att kommunen endast tar emot åringar om dessa ingår i en syskongrupp som placeras i kommunen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunfullmäktige föreslås besluta att med upphävande av sitt beslut den 31 oktober avseende godkännande av överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s k ensamkommande barn gällande (bilaga 2) teckna nytt avtal med Migrationsverket om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige s k ensamkommande barn enligt en till ärendet hörande bilaga.

23 Kommunstyrelsen () KS 22 Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen promemoria Ds 2011:36 - för yttrande Dnr 304/11 Hallstahammars kommun har den 11 november 2011 från Socialdepartementet fått promemorian Ds 2011:36 Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen på remiss. Yttrande skall vara departementet tillhanda senast den 15 februari Av sammanfattningen framgår att det i promemorian behandlas frågor som rör Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen. Syftet med förslagen är främst att öka tilltron till patientsäkerhetsarbetet. Socialstyrelsen ska besluta att ge kritik om en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälsooch sjukvårdspersonal strider mot lag eller andra föreskrifter, eller om åtgärden eller underlåtenheten är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten. Det föreslås att Socialstyrelsen får besluta att inte ge kritik om det finns särskilda skäl för det. Det föreslås att beslut om kritik ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om beslutet innebär kritik mot vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal får beslutet överklagas av den kritiserade. Om Socialstyrelsen i ett klagomålsärende beslutar att inte ge kritik får beslutet överklagas av den patient eller dennes närstående som anmält händelsen. Genom överklagandemöjligheten bortfaller behovet av den hittillsvarande skyldigheten att bereda anmälaren och den som klagomålet avser tillfälle att yttra sig över ett förslag till beslut i ärendet. Det föreslås därför att denna bestämmelse ska tas bort. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari Socialchefen anför i tjänsteutlåtande den 12 januari 2012 att medarbetare i förvaltningen har läst och granskat skrivelsen och inte har något ytterligare att tillägga. Socialnämnden har den 26 januari beslutat man inte har något att tillägga eller erinra gällande förslaget. Arbetsutskottet beslutade den 6 februari att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Kjell Ivemyr (S) yrkar att kommunstyrelsen skall uttala att man inte har något att erinra mot promemorian. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Kjell Ivemyrs (S) yrkande att man inte har något att erinra mot promemorian Ds 2011:36 Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen Exp till: Socialdepartementet Socialnämnden

24 Kommunstyrelsen () KS 23 Rapport avseende projektet Trygga Ungdomar Dnr 149/09 Kommunstyrelsen ansökte i september 2008 om utvecklingsmedel inom alkohol- och narkotikaområdet hos Länsstyrelsen till projektet Trygga ungdomar vilket senare beviljades med kronor. Ansökan avsåg att utveckla arbetet med att på olika sätt arbeta för en tryggare uppväxt för barn och unga. Därefter lämnade kommunstyrelsen in en kompletterande ansökan avseende projektet Barn som upplevt våld mot mamma uppmärksamma och handla. Ansökan avsåg att ge två personer inom familjecentrum utbildning i Trappanmodellen. Projektet omfattade1 år, fr o m den 1 januari t o m den 31 december I rapport redovisas hur resurserna använts, hur målen har uppnåtts samt kostnaderna härför. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Kjell Ivemry (S) yrkar att rapporten skall noteras som en anmälan. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Kjell Ivemyrs (S) att notera rapporten som en anmälan. Exp till: Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås Socialnämnden Gert Persson

25 Kommunstyrelsen () KS 24 Avtal om kollektivtrafik i Västmanlands län - för godkännande Dnr 18/12 Kommunfullmäktige beslutade den 26 september om att landstinget och länets kommuner bildar kollektivtrafikmyndighet i Västmanland fr om Vidare beslutade kommunfullmäktige att uppdra till kommunstyrelsen att teckna erforderliga avtal med landstinget. Nästa steg i processen är tecknande av avtal om kollektivtrafik i länet mellan landstinget och kommunerna. Västmanlands Kommuner & Landstings, VKL, har översänt förslag till avtal mellan Landstinget Västmanland och kommunerna i Västmanland om kollektivtrafik i Västmanlands län för godkännande. I Västmanland har kommunerna och landstinget, utifrån ny lagstiftning, under 2011 enats om att landstinget ska utgöra kollektivtrafikmyndighet i nära samarbete med kommunerna, som ges tillfälle till samverkan genom beredande organ. Hallstahammars kommun är villig att ingå avtal enligt föreliggande avtalsförslag. Hallstahammars kommun tolkar det föreliggande avtalsförslaget så att kommunen kan samverka med den nya myndigheten i fortsatt positiv anda. Samverkan med VL fördjupades ömsesidigt genom b la Brukslinjens tillkomst år 2001 liksom satsningarna på regionaltrafiken. Brukslinjen är ett lokalt kollektivtrafiksystem som bygger på samordning över tidigare sektorsgränser och matning till regionaltrafiken. Resandet har tredubblats på de senaste tio åren. Nolltaxa har tillämpats. Hallstahammars kommun tolkar föreliggande avtalsförslag så, och förutsätter, att Brukslinjen förvaltas och kan utvecklas för resenärerna och invånarna på samma positiva sätt som hittills, inklusive nolltaxa. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 februari Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avtal om kollektivtrafik i Västmanlands län. Exp till: VKL, Norra Källgatan 22, Västerås

26 Kommunstyrelsen () KS 25 Taxa för planbesked Dnr 268/11 Med anledning av bestämmelserna i nya plan- och bygglagen, PBL, har införts regler om planbesked som ska lämnas av kommunen inom fyra månader. Lagändringen har som syfte att förenkla plan- och byggprocessen och innebär bl a utökade arbetsuppgifter och ett ökat åtagande för kommunen. I planbeskedet ska kommunens avsikter att inleda planläggning, tid för genomförande m m framgå. Enligt lagens bestämmelser har kommunen rätt att ta ut avgift för planbesked. Tekniska förvaltningen har överlämnat förslag till taxa för antagande. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Kjell Ivemyr (S) yrkar att taxan ska fastställas. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Kjell Ivemyrs (S) förslag. Kommunfullmäktige föreslås således besluta att fastställa taxa för planbesked att gälla fr o m den 1 mars 2012.

27 Kommunstyrelsen () KS 26 Val till uppdrag inom Stiftelsen Trångfors smedja 2012 Dnr 39/12 Kommunstyrelsen beslutar att till uppdrag inom Stiftelsen Trångfors smedja fr o m den 1 januari 2012 t o m den 31 december 2012 utse: Ledamot (vice ordförandeposten) Lennart Ahlström (S) Revisor Per Hedfors (M) Ersättare Bo Hedman (S) Exp till: Samtliga valda Stiftelsen Trångfors smedja Löneenheten Nämndkansliet

28 Kommunstyrelsen () KS 27 Val till uppdrag inom Sporthallen i Hallstahammar Ekonomisk förening u p a. Dnr 39/12 Kommunstyrelsen beslutar att för tiden från ordinarie föreningsstämma 2012 t o m ordinarie föreningsstämma 2013 i föreningens styrelse utse: Kommunstyrelsens representant Ledamot Rolf Hahre (S) tillika ordförande Ersättare Annika Elofsson (V) Exp till: Sporthallen ek förening, Samtliga valda Löneenheten Nämndkansliet

29 Kommunstyrelsen () KS 28 Medverkan i förstudien Hur skapa bästa möjliga förutsättningar för framtida utveckling av hästnäringen på Strömsholm anslag härför Dnr 36/12 I Strömsholm har sedan mycket lång tid utbildats hästar, människor till olika yrken inom hästnäring samt arrangerats tävlingar på toppnivå inom flera av ridsportens olika discipliner. För att Strömsholm även i framtiden skall vara en av hästnäringens och ridsportens förnämsta anläggningar, behöver anläggningarna uppgraderas och utvecklas för att motsvara de önskemål som elever/studenter, gäster/publik, tävlande och arrangörer har. Strömsholm är, förutom en utbildnings- och tävlingsanläggning av rang och högsta klass, även en ett naturreservat och en kulturhistorisk plats av riksintresse. Utvecklingen och uppgraderingen av anläggningen måste ta stor hänsyn till, och anpassas till, de natur- och kulturvärden som finns i området. Styrelsen för STUTAB har beslutat att genomföra en förstudien Hur skapa bästa möjliga förutsättningar för framtida utveckling av hästnäringen på Strömsholm. För att finansiera förstudien beslutades om att tillskriva Statens Fastighetsverk, Gripsholms slottsförvaltning samt Djursjukhuset Strömsholm, med en begäran om ett bidrag på kronor per företag/organisation. (Moms tillkommer). Dessutom beslutades att tillskriva bl a Hallstahammars kommun med en förfrågan om bidrag på max kronor (moms tillkommer). Kostnaden är beroende på antalet betalande intressenter. Därutöver kommer Länsstyrelsen Västmanland att tillskrivas med en begäran om bidrag på kr, som motsvarar 50 % av budgeterad kostnad för förstudien. Förstudiens syfte är att utarbeta ett brett förslag till hur skapa bästa möjliga förutsättningar för framtida utveckling av hästnäringen på Strömsholm. Förstudien skall ta hänsyn till de unika förutsättningar som finns på Strömsholm samt skapa möjligheter för alla de intressenter som nu är verksamma på Strömsholm. Dessutom skall det kunna skapas möjlighet för nya intressenter till Strömsholm. Det är det samlade resultatet av alla intressenters insatser som är avgörande för om våra elever/studenter/kunder/gäster upplever kontakten med Strömholm som positiv, och vill komma åter. Förstudien skall därför ta i beaktande alla nuvarande, och eventuella nya, intressenters möjligheter för höstnäringen på Strömsholm. Förstudien ska också kartlägga nuvarande förutsättningar och aktiviteter på Strömsholm. Huvudfokus skall sedan ligga på att brett utreda vilka olika förutsättningar som krävs för en stark utveckling av hästnäringen på Strömsholm. En långsiktig utveckling av hästnäringen på Strömsholm kräver också att nya verksamheter tillförs samtidigt som befintlig verksamhet och Nationalarena på Strömsholm behöver utvecklas. Förstudien behöver beröra och ge förslag inom alla dessa områden.

30 Kommunstyrelsen () Forts KS 28 Förstudien skall kunna påbörjas 1 februari 2012 och redovisning av resultat skall ske 30 november STUTAB har sitt nästa styrelsemöte den 28 februari 2012, varför man önskar kommunens återkoppling senast den 22 februari 2012 Kjell Ivemyr (S) yrkar att kommunen skall medverka i förstudien och att kommunens kostnader för förstudien får uppgå till högs kronor varvid medel skall ianspråktas från anslaget för planer. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Kjell Ivemyrs (S) yrkande att medverka i förstudien Hur skapa bästa möjliga förutsättningar för framtida utveckling av hästnäringen på Strömsholm, samt att kommunens kostnader för förstudien får uppgå till högs kronor varvid medel härför ianspråktas från anslaget för planer. Exp till: Stutab Tekniska förvaltningen Ekonomienheten

31 Kommunstyrelsen () KS 29 Delegation av beslut avseende förfrågningsunderlag samt tilldelningsbeslut vid upphandlingar Dnr 37/12 Förvaltningen har påtalat att kommunstyrelsen bör fatta beslut om delegation avseende godkännande av förfrågningsunderlag samt tilldelningsbeslut vid upphandlingar. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Anna Maria Romlid (V) yrkar att arbetsutskottet skall besluta i ärenden avseende godkännande av förfrågningsunderlag samt tilldelningsbeslut vid upphandlingar. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Anna Maria Romlids (V) yrkande att delegera till arbetsutskottet att besluta i ärenden avseende godkännande av förfrågningsunderlag samt tilldelningsbeslut vid upphandlingar. Exp till Reglementspärmen

32 Kommunstyrelsen () KS 30 Anmälningar Följande anmälningar noteras: - allmänna ärenden/handlingar enligt anmälningsbilaga daterad delegationsbeslut enligt anmälningsbilaga daterad Anmälningarna föranleder inget kommunstyrelsens beslut.