KALLELSE. Datum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE. Datum"

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1 (7) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag 31 oktober 2017 Tid Plats Smedjan, landstingets kansli Tidplan Gruppmöten S, V och MP i Smedjan M, C, KD och L i Tången Formella punkter och informationsärenden Lunch Fortsättning från och med ärende ca Kaffe Föredragningslista 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Val av justerare och tid för justering Malin Sjölander (M) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras den 10 november Landstingets anslag för oförutsett Rapport över landstingsstyrelsen anslag för oförutsett läggs till handlingarna. Informationsärenden till landstingsstyrelsen 4. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning av Magnus Persson och Håkan Ehlin, kl Redovisning gällande oberoende av inhyrd personal Föredragning av Peter Rydasp, Lars Mattsson, Florence Eddyson-Hägg och Johan Rosenqvist, kl Redovisning av köfri vård Föredragning av Anna Strömblad, Lars Mattsson, Florence Eddyson-Hägg och Johan Rosenqvist, kl

2 2 7. Information om landstingets ekonomi Föredragning av Elisabeth Storm, kl Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 8. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. 9. Uppföljning av plan för digitala virtuella tjänster (följduppdrag av utredningsuppdrag 15/06) Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner uppföljning av utredningsuppdrag 15/06 - En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns. 10. Utredningsuppdrag 16/02 En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättningar Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/02 - Handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning. 2. Landstingsstyrelsen antar Handlingsplanen med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning att gälla från och med den 1 december 2017 och tills vidare. 11. Slutredovisning av utredningsuppdrag 16/05 införande av digital hälsocentral Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av digital hälsocentral och virtuell mottagning - del av utredningsuppdrag 16/ Landstingsstyrelsen antar fortsatt utveckling av digital hälsocentral och virtuell mottagning i enlighet med utvecklings-och folkhälsoenhetens förslag. Ärendet bereds på ett extra arbetsutskott den 30 oktober Utredningsuppdrag 16/17 Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/17- Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras.

3 3 13. Utredningsuppdrag 17/05 en struktur för kunskapsstyrning för att skapa ett sammanhållet system från kunskapsstöd till uppföljning och där kedjan är tydlig från nationellt och regionalt till lokalt arbete Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/05 - en struktur för kunskapsstyrning ska beskrivas, för att skapa ett sammanhållet system från kunskapsstöd till uppföljning och där kedjan är tydlig från nationellt och regionalt till lokalt arbete. 2. Återrapportering ska ske i mars Utredningsuppdrag 17/07 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/07 Utreda/föreslå metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre. 15. Nya lokaler avseende landstingets hälsocentral i Berga Centrum, Kalmar Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom nytt hyresavtal för och utformning av nya lokaler för landstingets hälsocentral i Berga Centrum, Kalmar. 2. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsservice att teckna avtal med LW Bostäder AB. 3. Ekonomiska konsekvenser får arbetas in i kommande plan- och budget. a. Hyra kronor/år, hyrestid från och med den 1 mars 2019 till och med den 28 februari I hyran ingår kostnader för energi och underhåll. b. Kostnad för investeringar som inte ingår i hyresvärdens entreprenad bedöms till kronor. c. Konstnärlig utsmyckning bedöms till kronor. 16. Ansökan om bidrag till Regionlabbet Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen avslår ansökan om bidrag med hänvisning till utvecklingsoch folkhälsoenhetens yttrande. 17. Strategi för klimatkompensation för flygresor Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar Strategi för klimatkompensation för flygresor enligt redovisat förslag. Ekonomiska konsekvenser av strategin arbetas in i kommande landstingsplan. Kostnaden för 2018 års åtgärder beräknas till 1,0 Mkr. En plan för kompensationsåtgärder för 2018 ska redovisas i landstingsstyrelsen den 7 februari 2018.

4 4 18. Remiss Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel Ds 2017:29 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Omedelbar justering. 19. Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och Överenskommelse för 2018 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen fastställer Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och överenskommelse med Folktandvården, att gälla under Justering av sammanträdesplan 2018 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsens sammanträde den 7 februari 2018 flyttas till den 5 februari Delegationsärenden Protokoll från landstingsstyrelsens presidiums sammanträden den 19 september, den 6 oktober samt den 17 oktober Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen Inkomna protokoll Landstingsfullmäktige den 27 september Funktionshinderrådet den 12 september Läkemedelskommittén den 17 maj, 14 juni, 16 augusti 13 september Landstingets revisorer den 1 september Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen den 31 augusti Inkomna skrivelser (se bifogad förteckning). Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 23. Landstingsplan med årsbudget för 2018 Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2018, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör driftbudget bilaga 2 driftramar bilaga 3 kassaflödesbudget bilaga 4 balansbudget bilaga 5 A och B investeringsbudget bilaga 6 fördelning av partistöd 2018

5 5 2. Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2018 till 11:37 kronor per skattekrona (en skattekrona motsvarar 100 kronor). 3. Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och med den 1 januari 2018, bilaga Landstingsfullmäktige fastställer Folktandvårdens tandvårdstaxa att gälla från den 15 januari 2018, bilaga Delårsrapport 1 januari 31 augusti 2017 Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut t.o.m. augusti 2017 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2017 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet skall detta föreläggas landstingsstyrelsen för beslut. 2. Landstingsstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i landstingsplanen. 3. Landstingsstyrelsen lämnar följande förslag till landstingsfullmäktige:. Landstingsfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden till handlingarna. 25. Motion 8/2017 om att avskaffa pristillägg vid resande över länsgräns Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 8/2017 om att avskaffa pristillägg vid resande över länsgräns med hänvisning till Kalmar länstrafiks yttrande. 26. Motion 9/2017 Länets ambulanser ska vara bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 9/2017 om att länets ambulanser ska vara bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor. 27. Motion 12/2017 Förbättra äldres hälsa genom inrättande av äldrepsykiatriska enheter Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 12/2017 om att förbättra äldres hälsa genom inrättande av äldrepsykiatriska enheter, med hänvisning till pågående arbete inom länsgemensam ledning, Bättre liv för mest sköra äldre där en strategi och handlingsplan för finns framtagen.

6 6 28. Motion 13/2017 angående vaccinationsbenägenheten Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 13/2017 angående vaccinationsbenägenheten med att arbete är påbörjat för att framöver ytterligare stärka informationsinsatser i befintliga kanaler samt bidra i det nationella arbetet kring generella insatser i syfte att öka vaccinationsfrekvens hos såväl barn som vuxna. 29. Motion 15/2017 angående sjuksköterskors karriärvägar Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 15/2017 angående utredning om ST-tjänster för sjuksköterskor, med hänvisning till pågående arbete. 30. Motion 16/2017 angående företagshälsovård för sjukvårdspersonal Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motionens förslag att utreda möjligheterna att ge landstingshälsan en tydligare och mer aktiv roll i det förebyggande arbetet med hänvisning till landstingsstyrelsens beslut 110/17 om landstingshälsans uppdrag. Vidare avslår landstingsfullmäktige motionens andra förslag gällande processer för sjukanmälan med hänvisning till det ansvar och uppdrag som redan idag åligger varje chef inom Landstinget i Kalmar län. 31. Medborgarförslag 9/2017 angående färdtjänstresor i annan kommun Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 9/2017 om färdtjänst i annan kommun med hänvisning till gällande lagstiftning om färdtjänstresor. 32. Medborgarförslag 10/2017 om rabatterad slutenvårdsavgift Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 10/2017 om rabatterad slutenvårdsavgift till personer med aktivitetsbidrag med att landstinget tills vidare följer Landstingsförbundets (numera Sveriges kommuner och landstings, SKL) överenskommelse A97:23 från den 21 mars 1997.

7 7 33. Politisk organisation för Region Kalmar län samt reviderade Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden med mera Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer den politiska organisationen för Region Kalmar län för mandatperioden Landstingsdirektören får i uppdrag att se över fullmäktiges arbetsordning samt redovisa förslag till nya reglementen till följd av beslutet. 2. Landstingsfullmäktige antar reviderade Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden med mera, daterade den 17 oktober 2017, att gälla för mandatperioden Ärendet bereds på ett extra arbetsutskott den 30 oktober Förslag till inriktning för verksamhetsorganisation Region Kalmar län inför övertagande av det regionala utvecklingsansvaret Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner förslag till inriktning för verksamhetsorganisation för Region Kalmar län inför övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret. Ärendet bereds på ett extra arbetsutskott den 30 oktober Reglemente patientnämnden Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner reglemente för patientnämnden att gälla från och med den 1 januari Ombyggnad av lokaler för bårhus i Vimmerby Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att fortsätta processen och genomföra ombyggnation av lokaler för bårhus inom fastigheten Svanen 3 i Vimmerby enligt framtaget underlag. Ekonomiska konsekvenser arbetas in i kommande plan- och budget. 37. Valfrihetssystem inom allmäntandvård för barn och ungdomar 3-22 år Uppdragsbeskrivning och Ersättning för 2018 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige fastställer Förfrågningsunderlag och Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna inom Vårdval Barntandvård i Kalmar län, att gälla från och med den 1 april till och med den 31 december Revideringar av förfrågningsunderlaget samt ersättningsbilagan vid den årliga översynen får beslutas av landstingsstyrelsen, så länge revideringarna inte är av principiell karaktär.

8 8 38. Hälsoval Kalmar län Uppdragsbeskrivning och Ersättning för vården 2018 Diarienummer Förslag till beslut Handling utdelas senare. Ärendet bereds på ett extra arbetsutskott den 30 oktober Psykisk hälsa primärvård Diarienummer Förslag till beslut Handling utdelas senare. Ärendet bereds på ett extra arbetsutskott den 30 oktober Ny bolagsordning och nytt aktieägaravtal för Öresundståg AB Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner för sin del ny bolagsordning och nytt aktieägaravtal för Öresundståg AB, båda daterade den 16 maj Anmälningsärenden till landstingsfullmäktige - Motion 19/2017 angående ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen för mer jämlik vård, diarienummer Motion 20/2017 informationssäkerhet i Cosmic, diarienummer Motion 21/2017 cellprovtagning för kvinnor över 65, diarienummer Medborgarförslag 14/2017 om äldrevårdsmottagningar, diarienummer Anders Henriksson (S) ordförande

9

10

11 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad den 7 september 2017) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren samt Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 16/27 Slutrapportering på landstingsstyrelsen den 19 september Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 7 september Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

12 Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner Diarienummer Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 16/02 En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättningar ska tas fram, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Landstingsservice Jörgen Ohlsson Rapporters på funktionshinderrådet den 12 september Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /05 Införande av digital hälsocentral, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Magnus Persson Slutrapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /09 Ett nytt regelverk för sjukresor tas fram under planperioden, diarienummer God hälsa hos invånarna Kalmar Länstrafik Karl-Johan Bodell Hanteras i samband med budget och plan /17 Erfarenheter från projektet Kultur och hälsa ska implementeras, diarienummer God hälsa hos invånarna Bildnings- och kulturförvaltningen Gull-Britt Johansson Rapporteras på folkhälsoutskottet den 20 september Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstingsservice Centrala verksamheter HR-enheten Peter Rydasp, Jörgen Ohlsson Delrapport 1 på landstingsstyrelsen 31 oktober Delrapport 2 på landstingsstyrelsen den 5 september Slutrapport på landstingsstyrelsen den 19 september /04 En handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus, diarienummer God hälsa hos invånarna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Johan Rosenqvist Delrapport på landstingsstyrelsen den 5 september Slutrapport på landstingsstyrelsen den 19 september /05 En struktur för kunskapsstyrning för att skapa ett sammanhållet system från kunskapsstöd till uppföljning och där kedjan är tydlig från nationellt och regionalt till lokalt arbete, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober Reviderad inför landstingsstyrelsen den 31 oktober 2017

13 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 17/07 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /08 Utreda möjligheten till förstärkt samarbete med kulturorganisationerna inom integrationsområdet, diarienummer God hälsa hos invånarna Bildnings- och kulturförvaltningen Gull-Britt Johansson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 februari /10 Ta fram en strategi för att dra största fördel av EU:s fonder till att stärka vården och det förebyggande arbetet, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Magnus Persson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 februari /11 I projektform undersöka om Alaska-konceptet för teambaserad primärvård går att anpassa till svenska förhållanden, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Beställarenheten Sofia Hartz Rapporteras på landstingsstyrelsen den 21 mars /13 Uppföljning av erbjudande om heltid, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Centrala verksamheter HR-enheten Peter Rydasp Rapporteras på personaldelegationen den 20 september Rapporteras på landstingsstyrelsen den 6 december /17 Bidrag till länets pensionärs- och funktionshinderorganisationer ska ses över, diarienummer God ekonomisk hushållning Centrala verksamheter Ekonomienheten Ingeborg Eriksson Gunnarsson Arbetas in i kommande landstingsplan. Reviderad inför landstingsstyrelsen den 31 oktober 2017

14 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Uppföljning av utredningsuppdrag 15/06 handlingsplan för digitala/virtuella tjänster Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner uppföljning av utredningsuppdrag 15/06 - En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns. Bakgrund Landstingsstyrelsen godkände en slutredovisning den 30 mars 2016 av utredningsuppdrag 15/06 En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns. Samtidigt gavs ett uppdrag om att ta fram en strategi för digitala tjänster. En digital strategi antogs av landstingsstyrelsen den 8 februari Utifrån strategin har ett arbete med vidare aktiviteter kring digitalisering planerats och påbörjats. Aktiviteterna i den handlingsplanen som nu följs upp är med i det arbetet. Uppföljningen redovisas utifrån de aktiviteter som återfinns i handlingsplanen där varje aktivitet kommenteras. Magnus Persson Utvecklingsdirektör Bilaga Uppföljning av handlingsplan för digitala/virtuella tjänster. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon vx Bankgiro

15 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten Sida 1 (4) Datum Diarienummer Uppföljning av utredningsuppdrag 15/06 Handlingsplan för digitala/virtuella tjänster Handlingsplanen för digitala/virtuella tjänster innehåller följande aktiviteter. Varje aktivitet kommenteras nedan. 1. Ta fram en övergripande strategi för användandet av digitala och virtuella tjänster. Klar. Beslutad av landstingsstyrelsen februari Implementera digital/virtuell hälsocentral Pilotprojekt digital hälsocentral (Mönsterås, Mörbylånga, Kvarnholmen, Kalmar och Emmaboda) klart. Projektet är delredovisat till landstingsstyrelsen, juni Slutredovisning genomförs, oktober Planering av breddinförande pågår inom primärvårdsförvaltningen. Sedan september 2017 finns möjlighet för länsinvånare att, i utvalda artiklar på 1177.se, finna ett lokalt tillägg med länk till en egenanmälan som tas om hand på en länsövergripande virtuell rehabiliteringsmottagning. Se vidare slutredovisning av projekt digital/virtuell hälsocentral. 3. Tillgång till Cosmic vid hembesök. Det är idag tekniskt möjligt att nå Cosmic vid hembesök via bärbar dator med mobilt bredband. Denna lösning är dock inte optimal då den kräver en hel del bandbredd och mobil täckning varierar stort i vårt län. Stöd för förbättrad funktionalitet gällande mobilt användande finns med i utvecklingsplan för Cambio Cosmic vilket kommer ge möjlighet att nå journalsystemet via andra mobila enheter som surfplatta och mobiltelefon. 4. Undersökningar med instrument, inklusive dataöverföring, vid hembesök/egenmätning i hemmet. Mätutrustning, som idag finns tillgänglig men ännu inte används i någon större omfattning, ska utvärderas om och hur det kan användas Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon vx Bankgiro

16 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (3) av kommunernas sjuksköterskor i samverkan med hälsocentral. Ett möte för att initiera verksamheten kommer att ske i Högsby i oktober. 5. Egenmottagning/mätning framförallt i glesbygdsområden, till exempel spirometri- och blodtrycksmätning. Högsby hälsocentral har skapat ett rum avsett för patientens egenmätningar där det i dagsläget finns möjlighet att genomföra blodtrycksmätningar. Ett sådant rum kan även vara placerat i annan lokal, och som start valdes en hälsocentral för att vid behov kunna få stöd av vårdpersonal samt erhålla en inlärningsvinst för medarbetarna på hälsocentralen. 6. Digitala undersökningsrum. Tankar finns sen tidigare om ett digitalt undersökningsrum på hälsocentral, utrustat med videokommunikation och medicinska mätoch undersökningsinstrument. Patienten kan då gå till sin närliggande hälsocentral och med assistans av sjuksköterska genomföra besök/konsultation med läkare på distans. Bemanningen av vårdresurser som arbetar på distansenheten kan utgöras av intresserade läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som hanterar och utvecklar vård på distans, som till exempel virtuella vårdmöten, monitorering av egenmätningar av patient och coaching/guidning av patienter med kroniska sjukdomar. Finns behov av ett pilotprojekt. 7. Sjuksköterskebedömning via video i TeleQ. Utveckling av en integration mellan TeleQ och videoplattformen pågår. Tekniska tester kommer att genomföras för att därefter övergå till mer verksamhetsnära tester. 8. Videolänk/stöd vid hembesök. Teknik finns för att upprätta videolänk vid hembesök, till exempel för kunna konsultera med läkare på hälsocentral. Kvarstår att utreda rutiner, bemanning och att förse kommunens sjuksköterskor med erforderlig utrustning. Finns även en koppling till punkt 4 då sjuksköterskorna skulle kunna ha med sig mätutrustning ut till patienten vid behov. 9. Jourdoktor på distans. Tekniken finns. Kvarstår att utreda rutiner och ett förändrat arbetssätt. Se punkt Konsultation från sjukhusspecialist, till exempel ortoped. Tekniken finns. Kvarstår att utreda rutiner och ett förändrat arbetssätt. Se punkt Hudbedömning via mobiltelefonkamera (dermatoskop). Breddinförande av bildhantering i Cosmic påbörjat inom Primärvårdsförvaltningen. Funktionen för bildhantering i Cosmic är infört på Gamleby hälsocentral, Stora Trädgårdsgatans hälsocentral, Ankarsrums hälsocentral, Esplanadens hälsocentral, Kvarnholmen

17 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 3 (3) Kalmar och Hultsfreds hälsocentral. Införande på resterande landstingsdrivna hälsocentraler pågår. 12. Psykolog och specialistsköterska på distans. Ingår i digital hälsocentral. Se punkt ST-handledning via video. En genomlysning av regelverket kring ST-handledning behöver göras. 14. Videovårdplanering enligt nya BAL-rutiner. Arbete pågår med att implementera arbetssätt och rutiner pågår för att hantera videovårdplaneringar i samband med nya Lagen om Samverkan som ersätter BAL-lagen. Samverkan sker med kommun och regionförbundet i denna fråga. Primär kanal att genomföra vårdplaneringar kommer att vara videovårdplaneringar, förberedelser för detta pågår. 15. Videomöten med interna och externa parter angående till exempel sjukskrivningar (Försäkringskassan), interna möten, utbildning och konferenser. Tekniken finns. Vidare dialog med Försäkringskassan behövs. 16. Min hälsoplan (effektåtgärd via uppdrag 15/01). Hälsoplan som funktion i Cosmic kommer att testas i pilot under hösten 2017 på medicin, avdelning 4 Oskarshamns sjukhus. En skrivmall med fasta val har tagits fram. Fokus blir sökordet Personlig berättelse för att nå en person- och familjecentrerad vård. Många av de lösningar som beskrivs i Utredningsuppdrag 15/06 återkommer i aktivitetsplaneringen för Handlingsplan digitalisering Magnus Persson Utvecklingsdirektör

18 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/02 - Handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/02 - Handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning. 2. Landstingsstyrelsen antar Handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning att gälla från och med den 1 december 2017 och tills vidare. Bakgrund I landstingsplanenen för fick landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning. I samband med att den funktionshinderpolitiska planen upphörde vid årsskiftet 2015/2016 beslutade landstingsfullmäktige att frågor som rör personer med funktionsnedsättning skulle införlivas i landstingsplanen. Detta innebär att funktionshinderperspektivet integreras i landstingets alla verksamheter på ett naturligare sätt och stärker arbetet med funktionshinderpolitiken. Underlag till denna handlingsplan har utgjorts av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN:s konvention om barnets rättigheter, Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät samt Diskrimineringslagen 2008:567. Utifrån landstingsplanen samt de underlag som beskrivs ovan har en övergripande målsättning tagits fram. Målsättningen är uppdelad i två områden där fokus ligger på: hälsofrämjande verksamhet för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

19 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) När det gäller hälsofrämjande mål ska dessa ingå i Handlingsplanen för landstingets folkhälsoarbete En god och jämlik hälsa för alla. Därmed innehåller inte denna plan mått som gäller hälsofrämjande mål. Denna plan blir ett övergripande dokument så att alla förvaltningar och sedan alla verksamheter kan och ska arbeta vidare med specifika mätbara mål i sina respektive styrkort. Handlingsplanen är redovisad på Funktionshinderrådet den 12 september Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Mimmi Hogland Blomkvist Funktionshinderstrateg Bilagor 1. Handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning. 2. Nuläge målvärden i handlingsplanen som rör personer med funktionsnedsättning.

20 Handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning

21 Bakgrund I samband med att den funktionshinderpolitiska planen upphörde vid årsskiftet 2015/2016 beslutade Landstingsfullmäktige att frågor som rör personer med funktionsnedsättning skulle införlivas i Landstingsplanen. Detta innebär att funktionshinderperspektivet integreras i Landstingets alla verksamheter på ett naturligare sätt och stärker arbetet med funktionshinderpolitiken. I samband med att Landstingsplanen antogs utdelades ett uppdrag att ta fram en handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättning. Under 2016 skrev Myndigheten för delaktighet ett förslag till hur funktionshinderpolitiken ska bedrivas 9 år framåt. Detta förslag är nu ute på remiss hos olika instanser. Beslut om den nationella funktionshinderpolitiken är därför ännu inte fattat. Underlag till denna handlingsplan har utgjorts av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN:s konvention om barnets rättigheter, Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät samt Diskrimineringslagen 2008:567. Socialstyrelsen har definierat funktionsnedsättning i ett brett perspektiv. Termdefinitionen är: Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är denna definition planen utgår ifrån. Metod Utifrån Landstingsplanen samt de underlag som beskrivs ovan har en övergripande målsättning tagits fram. Målsättningen är uppdelad i två områden där fokus ligger på: hälsofrämjande verksamhet för personer med funktionsnedsättning och FN s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

22 När det gäller hälsofrämjande mål ska dessa ingå i Handlingsplanen för landstingets folkhälsoarbete En god och jämlik hälsa för alla. Därmed innehåller inte denna plan mått som gäller hälsofrämjande mål. Denna plan blir ett övergripande dokument så att alla förvaltningar och sedan alla verksamheter kan och ska arbeta vidare med specifika mätbara mål i sina respektive styrkort. Övergripande mål Landstinget i Kalmar län har visionen att vara hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv. Målsättningen är att ha nöjda invånare med hög livskvalitet, god hälsa hos invånarna, vara en attraktiv arbetsplats samt att ha god ekonomisk hushållning. En jämlik och hållbar verksamhet med mångfald som grund och som respekterar och främjar alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt säkerställer delaktighet för alla personer med funktionsnedsättning. Ansvaret för detta ligger hos landstinget inte hos individen. Alla som kommer i kontakt med landstinget ska känna sig sedda, få ett bra bemötande och god service. Utgångspunkten är invånarens helhetsupplevelse av ett möte med någon av landstingets verksamheter. Landstingets lokaler och verksamheter ska vara tillgängliga för alla. Miljöerna ska vara anpassade och nya lokaler ska från början vara planerade såväl fysiskt, auditivt (hörsel), visuellt (syn) som kognitivt (tankeprocess) för alla. Det ska vara enkelt att kontakta landstingets verksamheter via telefon eller digitalt via landstingets webbplats. Särskilt stöd ges till folkhögskolornas elever med funktionsnedsättningar. Landstingets kollektivtrafik ska erbjuda tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och hållplatsernas utformning prioriteras i samverkan med kommuner och Trafikverket. Alla människor ska ha möjlighet att vara fullt delaktiga, erkännas som jämlika deltagare där beslut fattas som rör deras liv. Beslut ska tas tillsammans med individen i största möjliga mån, inte tas om individen.

23 De hälsofrämjande målen ska ingå i Handlingsplanen för landstingets folkhälsoarbete En god och jämlik hälsa för alla. Vid nästa revidering av handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete bör även personer med funktionsnedsättning beaktas ytterligare i planen genom att olika aktiviteter även är riktade mot denna grupp eftersom landstinget eftersträvar en god och jämlik hälsa för alla. Uppföljning Resultaten och uppföljning av aktiviteter inom funktionshinderområdet ska följas upp och redovisas kontinuerligt till Funktionshinderrådet. Länets funktionshinderråd ska även används som remissinstans i frågor som rör personer med funktionsnedsättning. I takt med att samhället förändras ska denna handlingsplan uppdateras med nya mål och mått var tredje år. Strategiska utvecklingsområden Följande mål inom funktionshinderområdet har lyfts fram som särskilt viktiga att arbeta med under planperioden: Ökad samverkan med länets funktionhindersorganisationer och funktionshinderråd/tillgänglighetsråd i länets kommuner Mått Målvärde Ansvarig Finns samverkansavtal med länets funktionshinderorganisationer Länsövergripande träffar med kommunernas funktionshinderråd/tillgänglighetsråd Ja/Nej 1/år Landstingsservice Landstingsservice Exempel på aktiviteter: Utreda möjligheten att skriva ett samverkansavtal med länets funktionshinderorganisationer

24 Initiera samverkan med Regionförbundet och alla länets kommuner för att kunna gå vidare med den nationella funktionshinderhinderpolitiken gemensamt Länsövergripande träffar med kommunernas funktionshinderråd/tillgänglighetsråd En kollektivtrafik för alla Mått Målvärde Ansvarig Andelen tillgänglighetsanpassade fordon i kollektivtrafiken Andel av resenärerna som åkt färdtjänstresa som är nöjda i 100 % Kalmar länstrafik 98 % Kalmar länstrafik Andel av resenärerna som åkt sjukresa som är nöjda 96 % Kalmar länstrafik Andel nöjda med handläggningstid (färdtjänst/sjukresa) 90 % Kalmar länstrafik Andel nöjda med bemötande i myndighetsutövningen 95 % Kalmar länstrafik Exempel på aktiviteter: Tillgänglighetsanpassning av fordon i kollektivtrafiken Åtgärder vidtas vid klagomål inom färdtjänsten Ett systematiskt arbete för ökad tillgänglighetsanpassning av bytespunkterna i kollektivtrafiken. Utbildning och bemötande Mått Målvärde Ansvarig Andelen studerande som upplever att de får det stöd de behöver för att nå sina mål 90 % Bildningsoch kulturförvalt ningen

25 Exempel på aktiviteter: Studerande på landstingets folkhögskolor erbjuds det stöd de behöver för att nå sina mål Landstingets medarbetare ökar sin kunskap inom funktionshinderområdet Landstingets medarbetare arbetar enligt principen personcentrerad vård Tillgänglighet Mått Målvärde Ansvarig Exempel på aktiviteter: Inventering av lätt avhjälpta hinder i landstingets lokaler för att öka den fysiska tillgängligheten Åtgärda lätt avhjälpta hinder i landstingets lokaler Säkerställa att fysisk tillgänglighet är god vid nybyggnation Kontinuerligt se över om Ltkalmar.se är anpassad för olika typer av funktionsnedsättning Anställning Mått Målvärde Ansvarig Antal anställda med lönebidrag Öka årligen Inventering av lätt avhjälpta hinder gjord Ja/Nej Landstingsservice HRenheten Exempel på aktiviteter: Gradvis öka antalet anställda med lönebidrag

26 Nuläge målvärden i handlingsplanen som rör personer med funktionsnedsättning Ökad samverkan med länets funktionhindersorganisationer och funktionshinderråd/tillgänglighetsråd i länets kommuner Mått Målvärde Nuläge Finns samverkansavtal med länets funktionshinderorganisationer Länsövergripande träffar med kommunernas funktionshinderråd/tillgänglighetsråd Ja/Nej 1/år 2017: Nej 2017: Finns på presidienivå En kollektivtrafik för alla Mått Målvärde Nuläge Andelen tillgänglighetsanpassade fordon i kollektivtrafiken Andel av resenärerna som åkt färdtjänstresa som är nöjda i Andel av resenärerna som åkt sjukresa som är nöjda Andel nöjda med handläggningstid (färdtjänst/sjukresa) Andel nöjda med bemötande i myndighetsutövningen 100 % 2016: 94 % 98 % 2016: 95 % 96 % 2016: 93 % 90 % 2016: 80 % 95 % 2016: 87 % Utbildning och bemötande Mått Målvärde Nuläge Andelen studerande som upplever att de får det stöd de behöver för att nå sina mål 90 % Våren 2017: 90 % Tillgänglighet Mått Målvärde Nuläge Inventering av lätt avhjälpta hinder gjord Ja/Nej Planering för ny inventering pågår Anställning Mått Målvärde Nuläge Antal anställda med lönebidrag Öka årligen April 2017: 24 st

27 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Reviderad Sida 1 (1) Diarienummer Diarienummer Landstingsstyrelsen Slutredovisning av digital hälsocentral och virtuell mottagning del av utredningsuppdrag 16/05 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av digital hälsocentral och virtuell mottagning - del av utredningsuppdrag 16/ Landstingsstyrelsen antar fortsatt utveckling av digital hälsocentral och virtuell mottagning i enlighet med utvecklings-och folkhälsoenhetens förslag. Sammanfattning Digitala hälsocentraler gör att invånare kan få tillgång till vård utan att behöva åka in till hälsocentralen. Via en digital hälsocentral kan patienter möta vården via till exempel ett videomöte och få hjälp med besvär som inte kräver en fysisk kontakt. Plattformen för Digitala Vårdmöten, bygger på redan etablerade system inom Landstinget och används nu av fyra hälsocentraler i länet (Mönsterås, Kvarnholmen, Mörbylånga och Emmaboda) där man utvärderat konceptet för Digitala Vårdmöten. En Virtuell mottagning definieras som en vårdenhet som inte är fysiskt lokaliserad, bemannas av personal från andra fysiskt lokaliserade enheter och som endast erbjuder digitala tjänster. Arbetet med att etablera en Virtuell mottagning sker tillsammans med Rehab Söder och Samrehab. Magnus Persson Utvecklingsdirektör Handlingar Slutredovisning av utredningsuppdrag 16/05 Digital hälsocentral och Virtuell mottagning. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

28 Slutredovisning av utredningsuppdrag Digital hälsocentral och Virtuell mottagning

29 Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag och syfte Genomförande Digital Hälsocentral Invånarsamverkan Utvärdering av digitala vårdmöten Patientintervjuer Intervjuer vårdpersonal Samverkan med andra landsting Slutsatser Virtuell Mottagning Nästa steg Breddinförande Primärvården Breddinförande samrehab/rehab söder och vidareutveckling av virtuell mottagning Utveckling av teknik och funktion Införande videovårdmöten psykiatri Basfunktioner... 8

30 Slutredovisning av utredningsuppdrag Digital hälsocentral och Virtuell mottagning 1 Bakgrund Ett uttalat fokusområde som landstinget har är digitalisering och att erbjuda invånare digitala kontaktvägar med vården som komplement till de mer traditionella. Digitala hälsocentraler gör att invånare kan få tillgång till vård utan att behöva åka in till hälsocentralen. Via en digital hälsocentral kan patienter möta vården via till exempel ett videomöte och få hjälp med besvär som inte kräver en fysisk kontakt. I Landstingsplanen finns att läsa: Digitala hälsocentraler gör att invånare kan få tillgång till vård oavsett var man bor och utan att behöva åka in till hälsocentralen. Via en digital hälsocentral kan patienter träffa läkare via till exempel ett videomöte och få hjälp med besvär som inte kräver en fysisk kontakt. Under planperioden ska förutsättningarna för att införa en digital hälsocentral utredas. I februari 2016 togs beslut i Landstingsstyrelsen om att godkänna Utredningsuppdrag 15/06 där en av aktiviteterna är att implementera koncept för Digital Hälsocentral. 2 Uppdrag och syfte Syftet är att erbjuda invånare och patienter möjlighet att möta vården digitalt och arbetet sker genom att genomföra ett funktionstest av lösning för digital hälsocentral. Testerna ska vara vägledande för, hur och om, denna typ av tjänster ska vidareutvecklas och breddas. Arbetet har skett i projektform och startade och pågår 1 år, en första delleverans gjordes Erfarenheterna från funktionstestningarna har utvärderats kontinuerligt så att lösningen har kunnat vidareutvecklas och förfinas under vintern och våren. Dessutom implementeras konceptet även för Virtuell mottagning som innebär att en mottagning utan fysisk adress och med endast digitala tjänster etableras och testas. 3 Genomförande 3.1 Digital Hälsocentral Den 1 november 2016 gjordes delleverans där en första version av plattformen för Digitala Vårdmöten togs i drift där fyra hälsocentraler i länet (Kvarnholmen, Mörbylånga, Mönsterås och Emmaboda) har kunnat prova konceptet för Digitala Vårdmöten, d.v.s. vårdbesök via video. I februari 2017 uppdaterades plattformen med nya utökade funktioner. Under piloten har patienter erbjudits att genomföra återbesök via video. En av anledningarna till att man valde att börja med just återbesök är erfarenheter från Norge som visat att kvaliteten på samtalet med patienten blir mycket bättre i de fall det har föregåtts av ett fysiskt möte, d.v.s. att vårdpersonalen har en befintlig vårdrelation med patienten. Förutom att kvaliteten på vårdbesöken var viktig var det också viktigt att endast relevanta 3

31 Slutredovisning av utredningsuppdrag Digital hälsocentral och Virtuell mottagning besök gjordes via video för att säkerställa att vårdresurserna utnyttjades effektivt inom primärvården. Alla fyra hälsocentraler har försätts med nödvändig utrustning för att kunna genomföra Digitala Vårdmöten, dubbla bildskärmar, headset och webbkameror. Den plattform för Digitala Vårdmöten som realiseras bygger på befintliga system inom Landstinget så som journalsystemet Cosmic, videosystemet Acano och 1177 vårdguidens e-tjänster vilket gjort att inga investeringar har behövt göras. 3.2 Invånarsamverkan I projektet har en referensgrupp bestående av medborgare funnits, som träffats regelbundet för att tycka till om lösningen som tagits fram, och ge förslag på vidareutveckling. En intressant erfarenhet i detta arbete är insikten att vi inom vården behöver vara försiktiga med att åldersdiskriminera patienter vad gäller teknikmognad. Många äldre skypar med barnbarnen och är bekväma med videomöten. Referensgruppen är positiv till konceptet kring digital hälsocentral som har presenterats och demonstrerats för dem men har uttryckt tveksamhet för hur landstinget ska lyckas med att marknadsföra och sälja in den nya typen av vårdmöten till länets invånare. 3.3 Utvärdering av digitala vårdmöten I arbetet med att utvärdera digitala vårdmöten mot invånarbehovet används flera olika datakällor för att få en så bred bild som möjligt: Data från genomförda möten Frågeformulär från vårdpersonal Referensgruppen Intervjuer med vårdpersonal Intervjuer med patienter Patientintervjuer Tre patienter som genomfört digitala vårdmöten vid tre olika hälsocentraler har intervjuats, en kvinna och två män. Patienterna har valts ut av verksamhetscheferna vid respektive hälsocentral, i samråd med berörd personal. Vid intervjuerna berördes följande frågeställningar: Om man kände till möjligheten till digitalt vårdmöte. Hur man fick kännedom om möjligheten digitalt vårdmöte. Vem som tog initiativ till ett digitalt vårdmöte. Vilken information man fick innan mötet. Hur lätt eller svårt man tyckte att det var att koppla upp sig. Om man hade någon erfarenhet av videosamtal sedan tidigare. Hur mötet fungerade generellt. 4

32 Slutredovisning av utredningsuppdrag Digital hälsocentral och Virtuell mottagning Upplevelsen av digitalt vårdmöte jämfört med fysiskt vårdmöte. Om man vill genomföra fler digitala vårdmöten. Vad landstinget kan göra för att förbättra tjänsten ytterligare. Svaren på dessa frågeställningar visar följande: Lösningen för digitala vårdmöten upplevs som användarvänlig, det är lätt att ansluta och informationen innan möte är bra och lätt att förstå. Upplevelsen av digitalt vårdmöte jämfört med fysiskt möte är att om ett fysiskt möte krävs så är ett digitalt möte minst lika bra. En patient tycker att upplevelsen kan likställas med ett mellanting av fysiskt och telefonmöte. Patienterna vill gärna genomföra fler digitala vårdmöten, då det sparar tid och pengar för den enskilde. En patient lyfter de positiva miljöeffekterna och en patient har fler digitala vårdmöten inbokade. Samtliga tycker att digitalt vårdmöte är ett mycket bra alternativ när fysisk närvaro inte behövs, som vid provtagning etc. Citat från en patient: -Det är perfekt att slippa planera och åka intill stan för ett besök på några minuter utan kunna sitta hemma som man är och genomföra mötet. Det är ofta att man är stressad som det är ändå och man har mycket att göra. En patient tycker att första vårdmötet bör vara fysiskt, då man etablerar en annan kontakt och särskilt om man inte är van vid videomöten. Förbättringsförslag från de intervjuade patienterna är landstinget bör jobba ännu mer med att erbjuda denna möjlighet och att informera bredare, dels vid besök på hälsocentralerna, men även via social media. Information vad ett digitalt vårdmöte kostar i förhållande till ett traditionellt fysiskt besök upplevdes vid intervjutillfället som otydligt och kan förbättras. En patient upplevde att man fått vänta innan läkaren anslutit till mötet och kände att man befann sig i ingen mans land under tiden Intervjuer vårdpersonal Tre medarbetare som genomfört digitala vårdmöten vid tre olika hälsocentraler har intervjuats, en sjuksköterska och två läkare. Medarbetarna har valts ut av verksamhetscheferna vid respektive hälsocentral. Vid intervjuerna berördes följande frågeställningar: Vem som tog initiativ till ett digitalt vårdmöte. Vad som avgjorde att man föreslog ett digitalt vårdmöte för patienten. Hur lätt eller svårt man tyckte att det var att koppla upp sig. Om man hade någon erfarenhet av videosamtal sedan tidigare. Hur mötet fungerade generellt. Upplevelsen av digitalt vårdmöte jämfört med fysiskt vårdmöte. Om man vill genomföra fler digitala vårdmöten. 5

33 Slutredovisning av utredningsuppdrag Digital hälsocentral och Virtuell mottagning Vad landstinget kan göra för att förbättra tjänsten ytterligare. Svaren på dessa frågeställningar visar följande: Lösningen för digitala vårdmöten upplevs som användarvänlig, det är lätt att ansluta. En medarbetare fick inte kameran att fungera vid sitt första möte. Upplevelsen av digitalt vårdmöte jämfört med fysiskt möte är att om ett fysiskt möte inte krävs så är ett digitalt möte minst lika bra. En medarbetare är påtagligt positiv då patienten kunde visa saker man hade hemma eller på jobbet och upplevelsen är att det blir mer personligt. Citat: -För mig gav det mer när patienten kunde vis och demonstrera saker som man inte hade kunnat på hälsocentralen. Man möter dem i sin naturliga miljö. En medarbetare hade genomfört mer än 5 digitala vårdmöten och upplevde att samtliga hade varit bra. Samtliga vill genomföra fler digitala vårdmöten. Två medarbetare upplever inte tidsvinster för vården initialt, men ser möjligheter till kortare och effektivare möten. En medarbetare kommer att använda digitala vårdmöten för återbesök. Förbättringsförslag från en av de intervjuade medarbetarna är att se över möjligheten att implementera ett triageringssystem i lösningen. 3.4 Samverkan med andra landsting Flera landsting och regioner i landet har visat intresse för Kalmars lösning. Under projekttiden har projektet haft kontakt och värdefullt utbyte med Region Jönköping, Landstinget i Uppsala, Region Halland och Landstinget i Västernorrland. 4 Slutsatser Den plattform för Digitala Vårdmöten som etableras utgör en bra grund att bygga vidare på och lösningen har stor potential för att kunna erbjuda nya former av vårdbesök som möter behovet hos invånare och patienter. Det är viktigt att de nya besöksformerna i stort gagnar både patient och vårdpersonal. Om nyttan för vårdpersonal och verksamhet upplevs för låg är det svårt att få engagemang i arbetet och om nyttan för patienter upplevs för låg blir det svårt att få volym i att använda de nya besöksformerna. Teknik och arbetssätt kring digitala vårdmöten utvecklas i rask takt och det som görs idag behöver därför ifrågasättas löpande för ständiga förbättringar. En fördel med den lösning som nu införs är att landstinget själva styr över utvecklingen av plattformen och då också kan välja vilka funktioner eller koncept som ska realiseras. En nyckelfaktor vid satsningar av denna typ är att det finns engagemang och vilja inom den verksamhet där satsningen görs och ledningens stöd. Att utveckla nya arbetssätt och att etablera dessa i vården tar tid och är utmanande. Koncept och lösningar som skapar förutsättningar för ökad effektivitet behöver också få ta tid och olika idéer prövas för att hitta bästa lösningen. 6

34 Slutredovisning av utredningsuppdrag Digital hälsocentral och Virtuell mottagning Många inom vården känner sig osäkra inför att använda videomöten som verktyg. Ett sätt att hantera detta är att använda mer videomöten generellt, t.ex. administrativa möten personal emellan. Att sprida kunskap och öka tillgången till personlig videoutrustning bidrar till att öka tryggheten med tekniken och arbetssättet. Säkerheten i plattformen är viktig och uppfyller idag ställda krav. Samtidigt pågår det ett nationellt arbete inom 1177 kring hur denna typ av tjänst ska designas så resultaten av detta arbete behöver helt eller delvis implementeras i landstingets plattform för Digitala vårdmöten. 5 Virtuell Mottagning I början av 2017 fick projektet en förfrågan från Samrehab och Rehab Söder att utforma ett koncept för virtuell mottagning, då man såg ett behov av att ge sina patienter möjlighet att kontakta och träffa dessa funktioner digitalt, även vid initial kontakt. Detta koncept togs in i projektet då det ansågs kunna använda samma teknik som digital hälsocentral och även ge en möjlighet att arbeta fram en metod för virtuella förstabesök efter triagering. Den virtuella mottagningen kontaktas via ett webbformulär där patienten meddelar vården sina besvär och som fungerar som ett triageringsverktyg för vården. Vården återkopplar till patienten inom en arbetsdag och föreslår antingen egenvård, besök på en fysisk mottagning eller ett videobesök, som i så fall bokas in på den virtuella mottagningen. En stor nytta med en virtuell mottagning är möjligheter till bättre resursutnyttjande då personal från hela länet, oberoende var de fysiskt befinner sig, kan träffa de patienter som söker sig hit. Varken personal eller patienter behöver resa. 6 Nästa steg Som nästa steg inom området för patientvideobesök kommer följande arbeten för breddinförande och teknisk och funktionell vidareutveckling att startas under hösten 2017: 6.1 Breddinförande Primärvården För att ge ökade möjligheter till en för patienten högre tillgänglighet till vården, startas ett breddinförande av digitala vårdmöten som tjänst inom landstingets primärvård. Införandet sker med utgångspunkt från de erfarenheter som finns från genomförd PoC och målet är att samtliga hälsocentraler ska erbjuda digitala vårdmöten till sina patienter. Arbetet kommer att ske parallellt med breddinförande för samrehab/rehab söder, införande av videovårdmöten inom psykiatrin och vidareutveckling av teknik och funktionalitet för digitala vårdmöten, projekten ska samarbeta och jobba nära varandra. 7

35 Slutredovisning av utredningsuppdrag Digital hälsocentral och Virtuell mottagning 6.2 Breddinförande samrehab/rehab söder och vidareutveckling av virtuell mottagning Med samma syfte som breddinförandet av digitala vårdmöten i primärvården startas ett projekt även för breddinförande inom samrehab/rehab söder. Målet för detta arbete är även att vidareutveckla konceptet för virtuell mottagning som är oberoende av en fysiskt organisatorisk enhet och som i förlängningen kan användas av fler verksamheter inom landstinget. 6.3 Utveckling av teknik och funktion Med syfte att ge patienten en ännu mer kvalitetssäkrad och användarvänlig tjänst, ska digitala vårdmöten vidareutvecklas och förbättras både tekniskt och funktionellt. Arbetet kommer att ske parallellt och i nära samarbete med de båda projekten för breddinförande inom primärvård och samrehab/rehab söder. Förutom att öka kvaliteten och användarvänligheten är målet att ge verksamheten möjlighet att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt och bättre möjligheter att prioritera och fokusera på fysiska möten för de patienter som har störst behov. Exempel på utvecklingsområden: Utveckling av plattformen för att möjliggöra flerpartsmöten, t.ex. mellan vårdpersonal från landstinget, kommunsköterska, anhörig, tolk eller Försäkringskassan, via stark inloggning. Utveckla så att den starka inloggningen på 1177.se följer med in i videomötet. Möjlighet för patienter att chatta med vårdpersonal som del i en kontakt eller inför ett vårdbesök. Möjlighet för patienter att skicka egentagna bilder till vården inför ett digitalt vårdbesök Vidareutveckling av funktionen för webbtriagering som används inför besök på den virtuella mottagningen. Införa TeleQ-funktion på den virtuella mottagningen enligt samma princip som fysiska mottagningar har. 6.4 Införande videovårdmöten psykiatri För att ge även patienter som befinner sig i andra delar av landstingets verksamhet än primärvård och rehabilitering möjlighet till digitala vårdmöten, införs tjänsten inom psyiaktrin i detta nästa steg. 6.5 Basfunktioner Förutom punkterna ovan behöver följande saker göras för att användningen av plattformen för digitala vårdbesök ska kunna breddas. En supportfunktion för patienter behöver etableras. Ett antal rutiner behöver etableras inom vården och IT för att plattformen ska kunna produktionssättas på bred front. 8

36 Slutredovisning av utredningsuppdrag Digital hälsocentral och Virtuell mottagning Plattformen behöver lämnas över till förvaltning i enlighet med landstingets förvaltningsmodell. 9

37 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/17- Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/17- Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras. Bakgrund Projektet Hälsa & Kultur har pågått i tre år och genomförts med stöd från Statens Kulturråd, Regionförbundet i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län. En rad projekt har genomförts för att söka bra metoder för samverkan. Merparten har genomförts i pilotkommunerna Emmaboda, Mönsterås och Västervik. Uppdraget redovisas genom en beskrivning av goda exempel som alla kan implementeras i ordinarie landstingsverksamhet i samverkan med kulturaktörer och kommuner. Genom projektet har kontakter knutits med liknande satsningar i andra län och forskning på området. Den kunskapen kommer att vara ett stöd i arbetet med att skapa hälsosamma miljöer för personal, patienter och besökare. Gull-Britt Johansson Bildningschef Bilaga Slutredovisning. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Utbildningsverksamhet Box Kalmar Besöksadress Telefon Bankgiro

38 Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras

39 Sammanfattning Projektet Hälsa & Kultur var ett treårigt projekt som syftade till att skapa en arbetsmodell med struktur och metoder för en ökad samverkan mellan kulturverksamheter, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Emmaboda, Mönsterås och Västervik har varit pilotkommuner och testat olika metoder för hur samverkan mellan hälsa och kultur kan bidra till att människor upplever en ökad hälsa. Insatserna tar avstamp i aktuell forskning kring kultur som en kreativ kraft som bidrar till att utveckla våra sinnen och förmågor. Förutom arbetet i pilotkommunerna har det varit möjligt för andra aktörer att söka medel till utvecklingsprojekt. Hälsa & Kultur-projektet har finansierats genom medel från Statens Kulturråd, Regionförbundet i Kalmar län samt Landstinget i Kalmar län. Delprojekten har riktat sig till personer med nedsatt hälsa. En slutsats är ändå att flera av insatserna också är användbara i ett förebyggande hälsoarbete. En majoritet av projekten har riktats till äldre, eftersom projektmedel från Statens Kulturråd haft huvudfokus på målgruppen äldre. Projektet har utvärderats i tre delar av forskare vid Linnéuniversitetet. Förut projektet som helhet har två delprojekt utvärderats: - Kulturarv för äldreomsorgen. En utvärdering av arbetet med kulturarv som metod inom äldreomsorgen på Rönningegården i Mörbylånga kommun. - Konst och hemslöjd i Emmaboda. Projektet riktade sig till personer om är i kontakt med socialpsykologin och utvärderingen speglar påverkan på hälsan genom minskning av medicinering och skattning av upplevd hälsa. Flera av projektverksamheterna har övergått i ordinarie verksamhet. Kommunala verksamheter har tagit en mer aktiv roll än landstingets verksamheter. Många av erfarenheterna från kommunala projekt kan vara direkt överförbara till landstingets verksamheter. Inom projektet har genomförts utbildningar, seminarier, föreläsningar och diskussioner. Kontakter har knutits med liknande satsningar i Sverige, inte minst genom nätverket Kultur i vården.

40 Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras 1 Bakgrund Projektet Hälsa & Kultur har pågått under tre år. Under den tiden har en rad projekt genomförts med stöd av Statens Kulturråd, Regionförbundet i Kalmar län och landstinget i Kalmar län. Emmaboda, Mönsterås och Emmaboda har varit pilotkommuner. En rad metoder har testats i samverkan mellan kultur, omsorg och hälso- och sjukvård. En första konferens genomfördes 2013 som presenterade både forskning och verksamheter inom temat. En viktig utgångspunkt var hur konst och arkitektur kan bidra till en hälsofrämjande miljö. Viktiga rön kring musikens betydelse för hälsan presenterades som stöd för det fortsatta arbetet: Musik man gillar förbättrar återhämtningen efter stroke Dans hejdar och lindrar problem vid Parkinsons sjukdom Musik lindrar smärta Mångsidig stimulans av hjärnan underlättar inlärning Att själv musicera förbättrar arbetsminnet och därmed förmågan att lära sig olika saker. Under projektet har goda exempel och erfarenheter samlats. Projektet har utvärderats med stöd av forskare på Linnéuniversitetet. Två av delprojekten har följts och utvärderats av forskare. 2 Erfarenheter från projektet En strävan inom projektet Hälsa & Kultur har varit att, med aktuell forskning som stöd, finna metoder för samverkan som bidrar till en ökad hälsa. Goda exempel har samlats som stöd för det fortsatta arbetet. Rehabprojekt - Konst och hemslöjd i Emmaboda Deltagare från socialpsykiatrin hade regelbundna träffar under ett halvår tillsammans med en konstnär och en slöjdare och fick möjlighet att själva vara kreativa. Återbruk var en av de utvalda metoderna, vilket gynnade både miljön och deltagarna i processen. Forskningsrapporten som togs fram visade att flertalet av deltagarna upplever sin hälsa som bättre efter deltagande i kulturaktiviteter. Att kunna minska på medicinering har påtalats som en effekt. Efter projektet har samtliga deltagare i arbetsför ålder antingen påbörjat arbetspraktik eller utbildning. Verksamheten har implementerats och är nu ett ordinarie erbjudande i Emmaboda. Kultur på recept i Mönsterås Projektets syfte var att prova enkla och långsiktigt hållbara metoder för att öka välbefinnande och hälsa och bryta isolering genom att erbjuda deltagande i kulturaktiviteter. Grundtanken var Kultur på recept som förebyggande hälsovård i likhet med Motion på recept. Målgruppen var nyblivna pensionärer, sjukskrivna och personer med psykisk ohälsa. Deltagarna fångades upp av hälsocentralens livsstilsmottagning. De erbjöds ett kulturkort med tillgång till kultur och studiecirklar. Arbetet kommer att 3

41 Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras fortsätta efter projektets slut och det finns en ambition att sprida erfarenheterna till fler hälsocentraler. Dans med äldre En utbildning/inspirationsdag på temat dans för äldre genomfördes för personal inom äldreomsorg. Deltagarna fick lära olika metoder för att arbeta med musik och rörelse bland äldre. Intresset var mycket stort och arbetet har fortsatt på äldreboenden. Kulturombud inom vård och omsorg i Västervik Västerviks kommun har utsett 14 kulturombud inom vård och omsorg, två för varje geografiskt område i kommunen. Deras arbete fick en gemensam start genom inspirationsdagen dans med äldre. Metoderna förankrades inom omsorgen med stöd av danspedagogen på Kulturskolan. Flera av äldreboendena har fortsatt med dans och arbetssättet har spridits i länet. Kulturombud finns nu i flera kommuner. Projektet har bidragit till att stärka samverkan mellan socialförvaltningen och kulturenheten. Clowner inom vuxenpsykiatrin i Västervik Vuxenpsykiatrin i Västervik fick fyra besök av professionella clowner som är specialutbildade för att arbeta med barn och vuxna med ohälsa. Vid varje tillfälle mötte clownerna 30 personer. Målet var att undersöka vad som sker i mötet mellan clowner, patienter och personal och se hur mötet påverkar graden av välbefinnande. Clowner i vården bedömdes vara bra för att bryta språkliga barriärer då de kommunicerar med kroppsspråk, musik och magi. Clownerna var öppna för att hantera situationer som uppkommer och behövde inte hålla sig till ett givet manus. Både clownerna och ansvarig läkare framhåller vikten av att kunna jobba under en längre period för att t ex kunna mäta minskad användning av medicin. Kulturarv som metod inom äldreomsorgen Kalmar och Mörbylånga Länsmuseet har tillsammans med äldreomsorgen i Mörbylånga och Kalmar utvecklat en metod för att använda kulturarvet inom omsorgen. Genom att använda de äldres kulturarv, livsberättelser, föremål och lokala kulturmiljöer, kan man skapa en mer meningsfull tillvaro för de äldre. De har arbetat med minnesväskor, tidsresor, berättelser, historiska kläder och platser, traditioner, matlagning och musik. Länsmuseet har genomfört utbildningar för chefer och undersköterskor på flera boenden. En särskild satsning har gjorts på Rönningegården i Mörbylånga som utvecklats till profilboende kring kulturarv. Fler profilboenden är under uppbyggnad. Nöjesparken Kalmar, Mönsterås och Emmaboda Byteatern Kalmar Länsteater producerade en musikalisk varietéföreställning, Nöjesparken. Föreställningen var uppdelad i tre besök där det första var ett berätteri om svunnen tid. Vid det andra besöket kompletterades berättelserna med andra sinnen som lukt, smak och känsel. Vid det tredje besöket väcktes berättelserna till liv på scen i en föreställning med musik, sång, sketcher och lotterier. Syftet var att levandegöra gamla minnen hos de äldre, at få dela dem med andra och ge individen ett större sammanhang. Av den utvärdering som gjordes framgick att deltagarna upplevde ett ökat välbefinnande i nuet. Andra kommuner i länet har köpt in Nöjesparken i efterhand och Byteatern kommer åter att ta upp den i sitt utbud. Kravlös dans Emmaboda 4

42 Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras Ett erbjudande om att lära sig streetdance riktades till elever med nedsatt psykisk hälsa. Pojkar och flickor från årskurs 7 träffades en kväll i veckan i sex veckors tid under ledning av en utbildad dansare. Rekryteringen var en utmaning, men resultatet av verksamheten är gott. Hemslöjdsutveckling med äldreomsorgen Kalmar Projektet var ett samarbete mellan Hemslöjden i Kalmar län och träffpunkterna på två äldreboenden i Kalmar kommun. Syftet var att utveckla det som man benämnde som pysselverksamhet. Hemslöjdskonsulenten och hantverkare har i samverkan med personalen i äldreomsorgen provat nya metoder och material med de äldre besökarna. Fyra slöjdidéer som togs fram har sedan presenterats i en manual som spridits till äldreomsorgen runt om i länet. Musikserum Högsby, Emmaboda och Mönsterås Länsmusiken samarbetade med tre kommuner kring ett integrationsprojekt. Målgruppen var ensamkommande flyktingbarn, asylsökande barn och barn som nyligen hade beviljats uppehållstillstånd. Länsmusikens barn- och ungdomsverksamhet producerade uppsättningen Bastien & Bastienne för att skapa en mötesplats och göra operakonsten tillgänglig för alla. Länsmusikens pedagog och producent träffade utvalda grupper inför föreställningen. Inom ramen för föreställningen lyftes frågor som: Hur agerar man mot varandra? Vad händer med människor när vi flyttas till en ny miljö. Kultur och digital tillgänglighet i Kalmar län Reaktor Sydost, Kalmar konstmuseum har gjort en förstudie om Kultur och digital tillgänglighet i Kalmar län. Genom intervjuer med personal på olika typer av boenden, träffpunkter, bibliotek och sjukhus, har gruppen undersökt vilket behov som finns av digital kultur och vilka möjligheter man har att ta emot livesändningar. Ett antal provsändningar via sociala medier har gjorts. Det har upplevts positivt då gruppen har kunnat interagera med mottagarna. Gruppen föreslår att en app tas fram i syfte att ge en överblick över det regionala kulturutbudet och introducera användarna att till exempel producera inslag och ta emot livesändningar. Gruppen föreslår också att länets konsulenter håller utbildningar för kulturverksamheter, kulturombud och omsorgspersonal. Ideella organisationer skulle kunna vara en resurs i det digitala arbetet. 3 Slutsatser och rekommendationer Inom ramen för projektet Hälsa & Kultur har redovisats en rad goda exempel som visar hur kultur berikar människor liv, främjar hälsa och bidrar till att människor får ett friskare, tryggare och rikare liv. De exempel som presenteras är möjliga att implementera i landstingets verksamhet och i samverkan med kommuner och kulturverksamheter. Implementeringen startar genom flera insatser: - hälsa & kultur tydliggörs i landstingsplanen och följs upp i nätverket för hälsofrämjande organisation - Kultur på recept utvecklas som koncept och sprids successivt till fler hälsocentraler. 5

43 Erfarenheter från projektet Hälsa & Kultur ska implementeras - Erfarenheterna från Hälsa & Kultur implementeras på hälsocentralernas livsstilsmottagningar och landstingets rehabverksamheter. - Projektet erfarenheter och koncept för Kultur på recept sprids till aktörer inom hälsoval. - Kulturens roll som komplement i rehabilitering stärks i samverkan med kommunerna genom länsgemensam ledning - Regionala kulturverksamheter bidrar med kunskap och utbildningsinsatser samt bistår med kontakter med kulturutövare för att underlätta spridning i länet. Förutom goda exempel att arbeta vidare med har projektet bidragit till en ökad kunskap och insyn i forskning kring hälsa och kultur. Det är kunskap som bland annat är till nytta i strävan att skapa miljöer som främjar hälsa för personal, patienter och besökare. Inte minst gäller det byggnationen av nya lokaler för psykiatrin. Hälsa och kultur kan vara vägledande, i utformning av både lokaler och verksamhet. 6

44 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (3) Planeringsenheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/05 - struktur för kunskapsstyrning Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/05 - en struktur för kunskapsstyrning ska beskrivas, för att skapa ett sammanhållet system från kunskapsstöd till uppföljning och där kedjan är tydlig från nationellt och regionalt till lokalt arbete. 2. Återrapportering ska ske i mars Bakgrund I landstingsplanen för fick landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en struktur för kunskapsstyrning för att utveckla det lokala arbetet för att dra nytta av det som görs nationellt och regionalt. Svensk hälso- och sjukvård är ett komplext och svårstyrt system där huvudsyftet är att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den särskilda utredaren Sofia Wallström påpekar i sin Kunskapsstödsutredning (SOU 2017:48) att bästa praxis inom den medicinska professionen bygger förutom på vetenskaplig evidens även på erfarenhetsbaserad kunskap och på kunskap baserad på mätningar av uppnådda resultat, vilket också ska vägas ihop med varje patients behov, förutsättningar och önskemål. Det finns också flera tidigare nationella utredningar som pekar på att svensk hälso- och sjukvård behöver bli bättre på att styra med kunskap som komplettering till andra befintliga styrmodeller. Kunskapsstödsutredningen menar att den kunskap som skapas i det dagliga arbetet är en viktig del och varje patientmöte är ett tillfälle för lärande och bör kunna följas upp, varför det är därför viktigt med god tillgång till egna data. För att styra med kunskap behövs evidens (kunskapsstöd), stöd till att utveckla arbetet (förbättringsarbete) och möjlighet att följa det egna arbetet (uppföljning). Modellen syftar till att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. En nationellt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning kommer att delas upp i olika kunskaps- och samverkansområden kallade programområden respektive samverkansgrupper. Det kommer att krävas kontinuerlig samverkan mellan professionerna samt mellan programområdena för att Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon Bankgiro

45 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (3) täcka in bland annat patientprocesser och multisjuklighet. Programområdet kan bilda expert- eller projektgrupper, som bistår programområdet inom ett specifikt område eller i specifika frågor. Samtliga sjukvårdsregioner ska representeras i programområdena och i samverkansgrupperna med minst en ledamot, som är tänkta att utgöra en länk till den egna sjukvårdsregionens arbete med kunskapsstyrning. Landstinget i Kalmar län har i likhet med samtliga andra Regioner och Landsting i Sverige under år 2017 inlett en etableringsfas för att skapa en gemensam nationell struktur för kunskapsstyrning. För att lyckas med detta behöver Landstinget i Kalmar län komplettera och i viss mån omvandla satsningarna på vårt processarbete och satsningarna på Varje dag lite bättre med en utökad satsning på en lokalt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Denna satsning bör gå i linje med satsningen på kunskapsstyrning både nationellt, men i synnerhet regionalt, under de kommande åren. En lokal utredning är genomförd och i analysarbetet framkommer behov av vidare arbete inom vissa områden. I detta arbete kommer utredningens analys och särskilt följande utvecklingsområden att beaktas: - Landstingets kvalitetsuppföljningsarbete utvecklas för att omfatta samtliga sjukvårdande förvaltningar och hela vårdkedjan. - Stödfunktioner ska användas på bästa sätt för att skapa ett optimalt ledningsstöd på olika nivåer. - Läkemedelsfrågorna integreras i den samlade kunskapsstyrningen samtidigt som erfarenheter från detta område sprids till andra delar, I detta ska ett eventuellt lagförslag om vårdkommitté istället för läkemedelskommitté beaktas. - Gemensamma funktioner och stöd inom sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet bör återrapporteras först i mars 2019 med anledning av att vi då vet mer om de nationella och de regionala programområdenas struktur och faktiska arbete. Den nationella och regionala strukturens kopplingar och bärighet på vår lokala organisation bör vid det laget ha hunnit testas och utvecklas. Vid den tidpunkten bör vi, på ett mer konkret och tydligt sätt, kunna föreslå en sammanfogning av nationella, regionala och lokala system, i syfte att ha bästa tillgängliga kunskap i varje patientmöte samt ge en vård på lika villkor till flickor och pojkar, kvinnor och män. Malin Beddesand Utredare Planeringsenheten Karl Landergren Planeringsdirektör Planeringsenheten

46 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 3 (3) Bilagor 1. Redovisning av struktur för kunskapsstyrning Sveriges kommuner och Landsting (2017), Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med sikte mot ett gemensamt nationellt system. 3. Kunskapsstödsutredningen, SOU 2017:48, Kunskapsbaserad och jämlik vård, förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård.

47 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning

48 Sammanfattning Svensk hälso- och sjukvård är ett komplext och svårstyrt system där huvudsyftet är att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den särskilda utredaren Sofia Wallström påpekar i sin Kunskapsstödsutredning (SOU 2017:48) att bästa praxis inom den medicinska professionen bygger förutom på vetenskaplig evidens även på erfarenhetsbaserad kunskap och på kunskap baserad på mätningar av uppnådda resultat, vilket också ska vägas ihop med varje patients behov, förutsättningar och önskemål. Det finns också flera tidigare nationella utredningar som pekar på att svensk hälso- och sjukvård behöver bli bättre på att styra med kunskap som komplettering till andra befintliga styrmodeller. Kunskapsstödsutredningen menar att den kunskap som skapas i det dagliga arbetet är en viktig del och varje patientmöte är ett tillfälle för lärande och bör kunna följas upp, varför det är därför viktigt med god tillgång till egna data. För att styra med kunskap behövs evidens (kunskapsstöd), stöd till att utveckla arbetet (förbättringsarbete) och möjlighet att följa det egna arbetet (uppföljning). Modellen syftar till att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. En nationellt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning kommer att delas upp i olika kunskaps- och samverkansområden kallade programområden respektive samverkansgrupper. Det kommer att krävas kontinuerlig samverkan mellan professionerna samt mellan programområdena för att täcka in bland annat patientprocesser och multisjuklighet. Programområdet kan bilda expert- eller projektgrupper, som bistår programområdet inom ett specifikt område eller i specifika frågor. Samtliga sjukvårdsregioner ska representeras i programområdena och i samverkansgrupperna med minst en ledamot, som är tänkta att utgöra en länk till den egna sjukvårdsregionens arbete med kunskapsstyrning. Landstinget i Kalmar län har i likhet med samtliga andra Regioner och Landsting i Sverige under år 2017 inlett en etableringsfas för att skapa en gemensam nationell struktur för kunskapsstyrning. För att lyckas med detta behöver Landstinget i Kalmar län komplettera och i viss mån omvandla satsningarna på vårt processarbete och satsningarna på Varje dag lite bättre med en utökad satsning på en lokalt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Denna satsning bör gå i linje med satsningen på kunskapsstyrning både nationellt, men i synnerhet regionalt, under de kommande åren.

49 Innehåll 1 Bakgrund En nationell struktur för kunskapsstyrning Utredningsuppdrag Tillvägagångsätt Beskrivning av nuläge Regional struktur för kunskapsstyrning Lokal struktur för kunskapsstyrning Processorienterat arbetssätt Kunskapsorienterat arbetssätt Enkät om arbetet med lokal kunskapsorientering i verksamheten Workshop kring arbetet med lokal kunskapsorientering i verksamheten Länsgemensam Ledning i samverkan Analys Från Varje dag lite bättre och processorientering till den nationella modellen för kunskapsstyrning Förslag till åtgärder Bilagor... 19

50 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning 1 Bakgrund Svensk hälso- och sjukvård är ett komplext system där huvudsyftet är att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, vilket anges i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Inom systemet finns många olika aktörer som medicinsk profession, administrativ ledning och förtroendevalda politiker som inte sällan kan ha konkurrerande mål och intressen 1. I Sverige, liksom i många andra länder, arbetar man för att ena profession och administration omkring styrningen av vården och öka den delen av styrningen som utgår ifrån bästa tillgängliga kunskap i varje patientmöte. Man önskar på detta sätt få in både ett professionellt perspektiv med medicinsk expertkunskap och ett systemteoretiskt perspektiv som rymmer organisationsteori, förbättringskunskap och hälsoekonomiska bedömningar. Arbetet med kunskapsstyrning har pågått under lång tid men en viktig milstolpe för landets alla Landsting och Regioner var när den första nationella rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publicerades år År 2009 skapades en nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning där samtliga sjukvårdsregioner och berörda myndigheter ingår. Därefter har Sveriges kommuner och Landsting, SKL, drivit ett utvecklingsprojekt för ökad kunskapsstyrning som bland annat innefattade en studieresa till Intermountain Healthcare i Utah, USA. Flera rapporter av bland andra Socialstyrelsen och SKL har producerats och analyser har genomförts av läget gällande processen för ökad styrning med kunskap. Den särskilda utredaren Sofia Wallström sammanfattar denna långa historia av arbete för ökad kunskapsstyrning på ett tydligt och strukturerat sätt i sin Kunskapsstödsutredning (SOU 2017:48). Wallström påpekar att bästa praxis inom den medicinska professionen bygger förutom på vetenskaplig evidens även på erfarenhetsbaserad kunskap och på kunskap baserad på mätningar av uppnådda resultat, vilket också ska vägas ihop med varje patients behov, förutsättningar och önskemål 2. Att ha tid och förmåga att sålla ut vilka av alla de artiklar och studier i mängden som publiceras som egentligen innehåller nyheter som faktiskt förändrar eller kan förändra vårdresultatet för invånarna, är en utmaning, för vissa områden mer än för andra 3. Det finns flera nationella utredningar som pekar på att svensk hälso- och sjukvård behöver bli bättre på att styra med kunskap som komplettering till andra befintliga styrmodeller. Och för att stärka styrningen med kunskap finns sedan år 2015 förordning (2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst som stöd. Syftet är att styrningen med kunskap ska bidra till att målen i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen (2001:453) uppfylls. Målet är att styrningen med kunskap ska bidra till en mer jämlik och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. God vård bedrivs med bästa tillgängliga kunskap. Patienterna ska kunna lita på att den vårdpersonal de möter förhåller sig till de senast fastslagna rönen 1 Hallin, B. & Siverbo, S. (2002). Jakten på den goda styrningen En kunskapsöversikt kring styrning och organisation inom hälso- och sjukvården. Rapport Nr 3, Centrum för hälso- och sjukvårdsanalys, Göteborg. 2 SOU 2017:48, Kunskapsstödsutredningen, Kunskapsbaserad och jämlik vård, förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. 3 Ibid 4

51 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning inom området och med patientens bästa i fokus. I kunskapsstödsutredningen 4 anges att de vårdande professionerna har svårigheter i att hitta kunskap bland en mängd olika kunskapsstöd. Behovet av att kunskapsstöd samlas på ett enkelt sätt, möjligen i någon form av nationell portal eller motsvarande, lyfts. Vårdpersonal tar till sig information på olika sätt och därför krävs olika former av interventioner för att nå olika personer med samma budskap. Budskapen kan framföras via Educational outreach med besök på arbetsplatser, digitaliserade beslutsstöd eller interaktiv undervisning 5. Kunskapsstödsutredningen visar vidare att såväl forskning som praktiska erfarenheter i svensk hälso- och sjukvård pekar mot att de vårdsystem som lyckas bäst med att använda bästa kunskap inte är de som centralt tar fram kunskap för att sprida till vården, utan de som arbetar integrerat och inkluderande. Den nationella utredningen menar att den kunskap som skapas i det dagliga arbetet är en viktig del och varje patientmöte är ett tillfälle för lärande och bör kunna följas upp, varför det är därför viktigt med god tillgång till egna data En nationell struktur för kunskapsstyrning För att öka graden av styrning med hjälp av kunskap har samtliga sjukvårdsregioner i Sverige inom ramen för en överenskommelse med staten, och med hjälp av Sveriges kommuner och Landsting (SKL), etablerat tio nationella programråd sedan år Tre områden inom kroniska sjukdomar; astma/kol, diabetes och stroke. Tre områden inom psykisk hälsa; ADHD, barn och ungas psykiska hälsa samt depression och ångest och därtill även fem nyckelområden inom vården; antibiotikaförebyggande arbete, biobanker, internetbaserad stöd och behandling, levnadsvanearbete i hälso- och sjukvården samt primärvård 8. De nationella programrådens uppdrag är att kartlägga och identifiera forskningsbehov, utarbeta mål och indikatorer för vårdens kvalitet, identifiera och sprida framgångsfaktorer, ta fram kunskapsunderlag, följa och analysera kunskapsutveckling och ge konsensusutlåtanden när vetenskapligt stöd saknas 9. Syftet är att åstadkomma en kunskapsbaserad och mer jämlik vård samt att använda befintliga experter på ett mer resurseffektivt sätt 10. Programrådsstrukturen ska vidgas och huvudmännen har satt upp den gemensamma visionen Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Landstingen och regionerna förbinder sig i och med etableringen av den nya nationella strukturen att bland annat anpassa och långsiktigt säkra sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen samt avsätta 4 SOU 2017:48, Kunskapsstödsutredningen, Kunskapsbaserad och jämlik vård, förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. 5 Ibid 6 Ibid 7 Sveriges kommuner och Landsting (2017), Kunskapsstyrning, nationella programråd, gramrad.1814.html (Publicerad:17 maj 2017) 8 Ibid 9 Sveriges kommuner och Landsting (2017), Nationella programrådens uppdrag. gramrad/nationellaprogramradensuppdrag.9461.html (Publicerad: 25 juli 2016) 10 Sveriges kommuner och Landsting (2016), Jämlik vård och hälsa arbeten som pågår för att uppnå en mer jämlik vård och hälsa, Finns att ladda ner på SKLs webbutik: 5

52 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning tillräckliga resurser 11. Respektive landsting och sjukvårdsregion förväntas samplanera med kommunerna och tanken är att det lokalt ska byggas upp strukturer som kan möta upp mot den nationella programrådsstrukturen 12. Figur 1: En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, ur: Etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, Sveriges kommuner och landsting, Modellen i figur 1 beskriver en sammanhållen nationell kunskapsstyrningsstruktur med tre delar, kunskapsstöd, stöd för utveckling och stöd för uppföljning och analys. För att styra med kunskap behövs evidens (kunskapsstöd), stöd till att utveckla arbetet (förbättringsarbete) och möjlighet att följa det egna arbetet (uppföljning) 13. Modellen syftar till att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient 14. De nationella samverkansområdena handlar om kunskapsstöd och stöd för uppföljning, vilka är markerade mörkblå i modellen. Den ljusblå ovalen i modellen, stöd för utveckling, behöver samordnas lokalt och regionalt för största möjliga framgång. 11 Sveriges kommuner och Landsting (2017), Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med sikte mot ett gemensamt nationellt system. Finns att ladda ner på SKLs webbutik: 12 SOU 2017:48, Kunskapsstödsutredningen, Kunskapsbaserad och jämlik vård, förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. 13 Ibid 14 Ibid 6

53 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning Figur 2: Matrismodell över organisationsstrukturen för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, ur: Etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, Sveriges kommuner och landsting, Ovanstående figur beskriver hur den nationella strukturen för en sammanhållen kunskapsstyrning, är tänkt att delas upp i olika kunskapsområden. Det kommer att skapas 19 nationella programområden och sju nationella samverkansgrupper, se figur 2. Vissa av programområdena är mer omfattande än andra och det kommer att krävas kontinuerlig samverkan mellan professionerna samt mellan programområdena för att täcka in bland annat patientprocesser och multisjuklighet. Programområdet kan ha behov av att tillsätta undergrupper för genomförandet av sitt uppdrag, s.k. expert-/projektgrupper, som bistår programområdet inom ett specifikt område eller i specifika frågor 15. Allmänmedicin, omvårdnad och patientinvolvering är tänkta att ingå som en del av konkreta arbeten inom samtliga programområden. Samtliga sjukvårdsregioner ska representeras i programområdena och i samverkansgrupperna med minst en ledamot, som är tänkta att utgöra en länk till den egna sjukvårdsregionens arbete med kunskapsstyrning. Avsikten är att det lokalt ska byggas upp strukturer som kan möta upp mot den nationella programrådsstrukturen, där även kommunerna involveras 15 Sveriges kommuner och Landsting (2017), Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med sikte mot ett gemensamt nationellt system. Finns att ladda ner på SKLs webbutik: 7

54 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning Figur 3: Samspel mellan olika nivåer för ökad kunskapsstyrning, ur: Etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, Sveriges kommuner och landsting, Kunskapsstyrningsmodellen förutsätter representation från landsting och regioner i form av experter genom hela strukturen, på de olika nivåerna i systemet, nationell, regional och lokal 16, se figur 3. Representanterna från landsting och regioner, med stark förankring på hemmaplan, ska i samverkan utgöra de olika grupperingarna och genomföra arbete på samtliga nivåer i systemet med stöd från SKL och staten. Mikronivån är den nivå som träffar patienten, det vill säga verksamheten, med verksamhetschefen som ytterst ansvarig. Enligt det rådande förslaget är huvuduppdraget för verksamheten på mikronivå att, med stöd av meso- och makronivå 17 : Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Mesonivån innefattar både den lokala Landstingsnivån med Landstingsledningen som yttersta ansvarig, men också den regionala sjukvårdsregionsnivån med ansvar för de kommande regionala 16 Sveriges kommuner och Landsting (2017), Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med sikte mot ett gemensamt nationellt system. Finns att ladda ner på SKLs webbutik: 17 Ibid 8

55 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning programområdena och med sjukvårdsregionens ledning som yttersta ansvarig. Mesonivån ansvarar för att 18 : Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha ett tydligt ägarskap för resultaten Ansvara för regionalt processarbete Säkerställa processer över administrativa gränser samt landstingsgränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Makronivån rör den nationella nivån med ansvar för de nationella programområdena där huvudmännen i samverkan respektive staten är de ytterst ansvariga och ansvarsområden på denna nivå är 19 : Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Skapa förutsättningar för samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Skapa förutsättningar för samverkan i arbetet med indikatorer för god vård och målnivåer kopplat till dessa indikatorer Skapa förutsättningar för samverkan för större nytta av kunskapsunderlagen, beslutsstöd och implementering Skapa struktur för arbetet med nationella vårdprogram och uppföljning genom kvalitetsregister För att utveckla strukturen för den nationella kunskapsstyrningen och nå en övergripande inriktning för hälso- och sjukvårdens utveckling tillsattes Kunskapsstödsutredningen (SOU 2017:48). I denna utredning beskrivs på ett tydligt sätt det gångna och det nuvarande arbetet med kunskapsstyrning tillsammans med framtida förslag om utveckling, vilka till stor del går i linje med landstingens/regionernas gemensamma modell för kunskapsstyrning Utredningsuppdrag Föreliggande rapport är en redovisning av utredningsuppdrag 17/05. Uppdraget anger att en struktur för kunskapsstyrning ska beskrivas, för att skapa ett sammanhållet system från kunskapsstöd till uppföljning och där 18 Sveriges kommuner och Landsting (2017), Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med sikte mot ett gemensamt nationellt system. Finns att ladda ner på SKLs webbutik: 19 Ibid 20 Ibid 21 Ibid 9

56 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning kedjan är tydlig från nationellt och regionalt till lokalt arbete, diarienummer Tillvägagångsätt Utredningen har tagit del av förslaget på nationell sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Underlag till utredningen har inhämtats genom studier av nationella och lokala förarbeten och litteratur. Utredningen har deltagit i en regional workshop om hur Sydöstra sjukvårdsregionen ska utveckla sin befintliga kunskapsstyrningsstruktur för att överensstämma med det nationella förslaget. Utredningen har genomfört en kartläggande enkät angående befintlig lokal kunskapsstyrningsstruktur till samtliga verksamhetschefer inom Landstinget i Kalmar läns sjukvårdande förvaltningar. Utredningen har genomfört en lokal workshop med företrädare som innehar strategiska funktioner för Landstinget i Kalmar läns sjukvårdande förvaltningar samt relevanta funktioner inom Landstingsdirektörens stab. Syftet med den lokala workshopen var att presentera utredningens enkät, analys och preliminära förslag samt diskutera och inhämta synpunkter inför vidare arbete. Utredningen har vidare tagit del av den nationella utredningen kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Utredningen har också deltagit två i diskussioner rörande lokal struktur med Landstinget i Kalmar läns Sjukvårdsledning. Telefonintervju har genomförts med projektledare för regional projektgrupp för kunskapsstyrning av Sydöstra sjukvårdsregionen. Löpande diskussioner har förts med Sveriges kommuner och Landsting beträffande aktuellt läge i arbetet med den nationella strukturen. 4 Beskrivning av nuläge 4.1 Regional struktur för kunskapsstyrning Landstinget i Kalmar län ingår i den Sydöstra sjukvårdsregionen tillsammans med Region Östergötland och Region Jönköpings län. I Region Östergötlands linjeorganisation har en samverkansnämnd inrättats med representanter från övriga medlemslandsting. Regionsjukvårdsarbetet styrs efter principerna om gemensamt ansvar, inflytande och gemensam uppföljning vilket innebär att samtliga ingående landstingsledningar styr regionsjukvården, deltar i regionala medicinska programgrupper och centrumråd samt deltar i regionsjukvårdsstaben och formar uppföljningen 22. Det finns fyra centrumråd som har till uppgift att ta fram förslag på och följa upp resurstilldelning, produktion och ekonomisk ersättning för regiongemensam vård inom sina respektive verksamhetsområden samt regiongemensamma vårdprogram och riktlinjer. De ska också vara ett samarbetsforum och kan betraktas som övergripande uppdragsgivare för de arbetsgrupper som kallas regionala medicinska programgrupper, RMPG. Samverkansnämndens tjänstemannastöd utgörs av regionsjukvårdsledningen, som dels har en beredande funktion för nämnden, dels en koordinerande funktion för nyss nämnda regionala centrumråd och medicinska programgrupper. I sin nuvarande form har den Sydöstra sjukvårdsregionen 22 Region Jönköpings län, Organisation för sydöstra sjukvårdsregionen, 10

57 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning 18 regionala medicinska programgrupper vars uppdrag är att bland annat bevaka utvecklingen inom sitt område, understödja samarbetet i regionen samt sammanställa regionala vårdriktlinjer 23. Samtliga sjukhus i Landstinget i Kalmar län ingår i de respektive medicinska regionala programgrupperna. Regionsjukvårdsledningen tillsatte sommaren 2017 en regional projektgrupp för kunskapsstyrning i Sydöstra sjukvårdsregionen, där två personer från varje landsting/region ingår. Projektgruppens uppdrag är att identifiera nödvändiga aktiviteter för att kunna knyta ihop de befintliga RMPG med den nya strukturen för de Regionala medicinska programområden som ska bildas, RMPO. De ska också uppdatera uppdraget för RMPG för att passa in i den nya strukturen med RMPO samt skapa ett förslag på struktur för regional kunskapsstyrning för sydöstra sjukvårdsregionen. Målet är att projektgruppens förslag tas upp för beslut på RSL i oktober. Ett uppstartsmöte har hållits och ett avstämningsmöte med regionsjukvårdsledningen är genomförd. I grunden styrs projektet utifrån den nationella strukturen vad gäller modell, tidplan och programområden. Till halvårsskiftet år 2018 ska strukturen vara på plats både nationellt och regionalt. Dagens RMPG ska ha omvandlats till Regionala medicinska programområden och bemannats utifrån de RMPG som finns idag samt kompletterats med de RMPO som inte finns idag, i motsvarighet till den nationella strukturen. Landstinget i Kalmar läns arbete med kvalitetsfrågor bedrivs både inom landstinget och inom sjukvårdsregionen. 4.2 Lokal struktur för kunskapsstyrning Landstinget i Kalmar län har tagit ett beslut om att arbeta med kunskapsstyrning och processarbete som två samverkande krafter för att ge vårdens professionella bästa möjliga förutsättningar att ge bästa möjliga vård i varje enskilt patientmöte. Både förbättringskunskap och professionell kunskap behövs för att utveckla hälso- och sjukvården. Landstinget i Kalmar län har en lång tradition av kvalitetsarbete och öppen redovisning av resultat, vilket underlättades i hög grad då den första rapporten för Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publicerades år Strax därefter påbörjande Landstinget en målmedveten satsning på förbättringskunskap. Konceptet för ständiga förbättringar kallas för Varje dag lite bättre kraften hos många och det är utvecklat utifrån Paul Bataldens 24 lära om att expertis och evidens måste gå hand i hand med kunskaper om förbättringar och systemförståelse, se figur Region Jönköpings län, Regionala medicinska programgrupper (RMPG), sydöstra sjukvårdsregionen, 24 Batalden PB, Stoltz P. A Framework for the Continual Improvement of Health Care: Building and Applying Professional and Improvement Knowledge to Test Changes in Daily Work. The Joint Commission Journal on Quality Improvement. 19(10): , October

58 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning Figur 4: Utvecklad med inspiration av Paul Batalden I chefernas uppdrag ingår att vara förbättringsledare med ansvar att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete varje dag i syfte att ständigt öka kvalitet och förbättra resultat. För att lyckas måste organisationen tillhandahålla stöd för våra chefer i bland annat kompetensutveckling, kunskapsstöd, data och analysstöd. Uppföljning och analys av verksamheten är ett led i landstingets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Processorienterat arbetssätt För att förbättra vissa av processerna i hälso- och sjukvårdssystemet fattade Landstinget i Kalmar län år 2008 ett politiskt beslut om att utveckla arbetet med att identifiera och definiera patientprocesser tillsammans med utvecklingen av system för mätning av dessa patientprocesser. Målet med processorienteringen har varit att utifrån patientens behov skapa effektivare flöden, öka vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet samt jämlik och jämställd vård genom organisations- och förvaltningsövergripande samverkan. Efter nio års arbete med processorientering är den sammanvägda bedömningen, som beskrivs i ett internt beslutsunderlag till sjukvårdsledningen 25, att processorienterat arbete tillför stort värde och att grupperna har åstadkommit mycket som inte varit möjligt utan processorientering. De samordnande funktioner, som kallas för processledare, har i utvärderingar gjort bedömningen att processarbetet bidrar till patientfokusering samt till förbättrat samarbete över organisatoriska gränser. Dock har det funnits utmaningar i form av att en stor mängd arbetstid har gått åt för processgrupperna samt i att stödresurserna i form av verksamhetsutvecklare och utdataansvariga inte alltid har räckt till. Den sammanlagda bilden visar att man för att kunna expandera det processorienterade arbetssättet till fler sjukdomsområden än de befintliga nio processområdena samt arbetet med standardiserade vårdförlopp antingen behöver tillföra betydande resurser eller finna ett sätt att arbeta mer resurseffektivt. 25 Landergren Karl & Gorton Ylva, Kunskapsstyrning och processarbete i Landstinget i Kalmar län, Beslutsunderlag till Sjukvårdsledning

59 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning Kunskapsorienterat arbetssätt Parallellt med utvecklingen av processorienteringen har arbete med utveckling av kunskapsstyrning pågått, i länet liksom i riket i övrigt. Kunskapen om patienterna finns i vår sjukvårdsorganisation i huvudsak ute i verksamheterna där vårdens professionella verkar och möter patienterna. Kunskapsstyrning praktiseras därmed genom att stödja dessa professionella i arbetet genom att tillhandahålla lättillgängliga och aktuella kunskapsstöd samt hjälp med uppföljning och analys. Kunskapsstyrningen ska bidra till att utveckla ett lärande system. Därför är det minst lika viktigt att den kunskap som finns ute i organisationen enkelt kan komma administrativ ledning till del för att beslutsunderlag ska bli faktabaserade och realistiska, som att kunskapsstöd på ett enkelt sätt kan föras ut till de professionella inför patientmöten. Det nationella arbetet, och därmed också det lokala arbetet, bygger på en modell för kunskapsstyrning där delarna kunskapsstöd, uppföljning och utveckling ingår som olika delar, men där de måste vara tätt sammankopplade med varandra i en helhet för att systemet ska fungera. Arbetet måste därför ske i samverkan mellan alla delar i landstingets sjukvårdande förvaltningar samt landstingsdirektörens stab som är engagerade i det kunskapsorienterade och det processorienterade arbetet. Inom Landstiget i Kalmar län har till exempel arbete med implementering av nationella riktlinjer, regionsamarbete, vårdprogram/vårdriktlinjer, strategier för ordnat införande, analys av uppföljningar så som Öppna Jämförelser samt rationell läkemedelsanvändning innefattats i det lokala arbetet med kunskapsstyrning. Sjukvårdsledningen i landstinget är den närmaste ledningen under landstingsdirektören och efterfrågar rapporter från samtliga områden inom den interna kunskapsstyrningen, se figur 5. Rapporter med direkt uppdrag från landstingsplanen återkopplas även till den politiska ledningen i Landstingsstyrelsen. Figur 5. Lokal ledningsstruktur för kunskapsstyrning Landstinget i Kalmar län har i likhet med samtliga andra Regioner och Landsting i Sverige under år 2017 inlett en etableringsfas för att skapa en gemensam nationell struktur för kunskapsstyrning. För att lyckas med detta behöver Landstinget i Kalmar län komplettera och i viss mån omvandla satsningarna på vårt processarbete och satsningarna på Varje dag lite bättre 13

60 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning med en utökad satsning på en lokalt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Denna satsning bör gå i linje med satsningen på kunskapsstyrning både nationellt, och i synnerhet regionalt, under de kommande åren Enkät om arbetet med lokal kunskapsorientering i verksamheten För att Landstinget i Kalmar län ska kunna bygga vidare på den nationella och den regionala strukturen för en sammanhållen kunskapsstyrning har utredningen genomfört en kartläggande enkät som beskriver nuläget för den lokala strukturen för kunskapsorientering i Landstinget i Kalmar läns sjukvårdande verksamheter. Enkäten skickades ut till samtliga 111 verksamhetschefer som arbetar inom de sjukvårdande förvaltningarna samt inom tandvård. Hälften av cheferna besvarade enkäten men dock ingen från den privata sektorn. De frågor som ställdes i enkäten syftade till att belysa verksamhetschefernas upplevelse av hur det lokala arbetet med kunskapsstyrning fungerar i praktiken i dagsläget samt vilka eventuella behov av förbättringar som finns för framtiden. Kunskapsstöd En majoritet av verksamhetscheferna efterfrågar en nationell kunskapsdatabas, i likhet med nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvård, som kan användas för kunskapsstöd inom alla medicinska specialiteter. Denna kunskapsdatabas bör vara synkroniserad med det nationella rådgivningsstöd som används nationellt av alla, 1177 Vårdguiden på telefon. Flera av verksamhetscheferna poängterar att det finns lokala PM/riktlinjer som inte är samstämmiga med nationella riktlinjer och att andra nationella riktlinjer är inte kända för alla intressenter. Vissa av verksamhetscheferna menar att Landstinget saknar kommunikationskanaler för nationella dokument och rapporter samt en beskriven process för hur nya metoder ska bedömas och implementeras. Någon av cheferna poängterar att KTC, Landstingets kliniska träningscenter, bör kunna ge möjligheter till både kunskapspåfyllnad, förbättring och uppföljning. Vissa av verksamhetscheferna påpekar att det finns behov av kunskapspåfyllnad som vi inte kan erbjuda internt och de har behov en större utbildningsbudget för att kunna använda sig av externa utbildningar. Ytterligare andra av verksamhetscheferna poängterar att den del av kunskapsstyrningen som har med kunskapsstöd och kunskapspåfyllnad att göra fungerar bra, både gällande interna och externa utbildningar. Förbättringskunskap Flertalet verksamhetschefer anser sig ha tillräckliga kunskaper i förbättringsoch utvecklingsarbete men de allra flesta säger samtidigt att de gärna skulle förbättra sina kunskaper ännu mer. Många av cheferna uppger att de har deltagit i landstingets interna utvecklande ledarskapsutbildning och flera av dem har medarbetare som deltagit i olika förbättringsprogram. Många verksamhetschefer understryker att det är viktigt att alla medarbetare är delaktiga i förbättringsarbetet och vissa menar att målet för arbetet är att medarbetarna själva initierar och genomför det förbättringsarbete som ska göras, då de är experterna på verksamheten. Dock anser en majoritet av verksamhetscheferna att deras medarbetare inte har tillräckliga kunskaper i förbättrings- och utvecklingsarbete. Detta sägs främst bero på kunskapsbrist men också på tidsbrist hos medarbetarna att hinna lära sig förbättringskunskap då de har fullt upp med vårdproduktion. Många av 14

61 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning cheferna anser det vara viktigt att medarbetarna får mer utrymme för att arbeta med förbättringsarbete och att det skapas balans mellan lokala verksamhetsutvecklingsprojekt och centralt beslutade utvecklingssatsningar. Verksamhetsuppföljning Majoriteten av verksamhetscheferna anser att de kan följa sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt när det gäller vårdproduktion, även om många av de svarande menar att tillförlitligheten på data måste höjas. De har dock svårt att överskåda kvaliteten och patientnöjdheten då det inte alltid finns data som avspeglar dessa aspekter. Patientenkäten anses vara ett bra komplement men är inte heltäckande. Drygt 60 procent av verksamhetscheferna uppger sig ha tillgång till kunskap och verktyg för att kunna analysera nödvändig data för att kunna följa sin verksamhet men flera av dem påpekar att de inte anser sig ha tillräckliga kunskaper inom alla aspekter för att känna sig trygga med datauttag. Många har därför andra funktioner inom organisationen till hjälp för datauttag. Flera av verksamhetscheferna anser att vi bör skapa mer enhetliga IT-system där det inte går att få ut motstridiga data beroende på vilket system man använder sig av. Data bör heller inte släpa efter så mycket som det gör idag. Förslag framkommer från flera chefer om att det bör finnas en stödfunktion som kan hjälpa till att hitta fastslagna riktlinjer och register samt agera som konsultationsservice när det gäller uppföljning och datauttag Workshop kring arbetet med lokal kunskapsorientering i verksamheten Under våren 2017 arrangerades en lokal workshop i syfte att samla in synpunkter och kunskaper om arbetet med lokal kunskapsstyrning, både det befintliga arbetet och ett önskat framtida läge. Deltagarna som bjöds in på workshopen innehade strategiska administrativa funktioner inom Landstingsdirektörens stab samt inom de hälso- och sjukvårdande förvaltningarna och tandvården. De förvaltningar som uppgav förhinder till workshopen konsulterades i efterhand och fick på så vis möjlighet att tillföra sina erfarenheter och synpunkter. Under workshopen presenterades det nationella förslaget till en samlad struktur för kunskapsstyrning tillsammans med den lokala bilden av kunskapsstyrning i Landstinget i Kalmar län som getts av verksamhetscheferna genom ovan beskrivna enkät. Det föreslogs bland annat att det bör bildas stödstrukturer med en ledningsstödsfunktion på olika nivåer, som kliniknivå, sjukhusnivå och stabsnivå, för att hjälpa ledningarna med följande saker som knyter an till kunskapsstyrningsstrukturen: - Data och indikatorer - Informationsöverföring - Verksamhetsutveckling - Dokumentation som rutiner och vårdstöd Deltagare från Landstinget i nuvarande RMPG, blivande RMPO (regionala medicinska programområden), och nuvarande NPR, blivande NPO (nationella programområden), bör vara verksamhetsanknutna och ha tätt samarbete med stödfunktionerna. För att det inte ska bli rörigt mellan representanterna i de kommande RMPO och NPO samt de sammanhållande stödfunktionerna måste det skapas tydliga uppdragsbeskrivningar och rollfördelningar. Ett medskick var att benämning med ordet medicinsk i RMPO ger för stort fokus på det medicinska vilket kan uppfattas som 15

62 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning exkluderande av andra funktioner. Nuvarande processtänk måste beaktas och hållas i. Slutsatsen efter workshopdagen var att samtliga deltagare upplevde ett behov av att bygga på de befintliga strukturer som redan finns. Denna bild delades även av de förvaltningar som konsulterades i efterhand. Deltagarna ansåg det vara viktigt att inte tappa fart i arbetet med patientorienterade processer och standardiserade vårdförlopp samt de uppföljningsvägar som redan finns genom befintliga ledningsgrupper, basenhetschefsmöten och arbetsplatsträffar. Funktioner för ledningsstöd behövde byggas upp och roller och mandat förtydligas så att det blir en röd tråd genom hela systemet från NPO till lokala verksamheter. De ansåg oss vara i behov av att komplettera och utveckla vårt lokala arbete vid Landstinget i Kalmar län för att passa in i, och kunna dra största nytta av, de kunskapsstyrningsstrukturer som skapas både nationellt och regionalt. I Kunskapsstödsutredningen 26 nämns att verksamhetsnära kunskap, erfarenhet och behov bör bli mer vägledande och att staten inte bör detaljstyra vården, utan utveckla en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende. Detta rimmar väl med de åsikter som fördes fram på den lokala workshopen omkring kunskapsstyrning i Landstinget i Kalmar län Länsgemensam Ledning i samverkan I nämnda Kunskapsstödsutredning förväntas respektive landsting och sjukvårdsregion samplanera med kommunerna och tanken är att det lokalt ska byggas upp strukturer som kan möta upp mot den nationella programrådsstrukturen 27. I Kalmar län finns redan en sådan samverkansstruktur som kallas Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsade område hälso- och sjukvård i Kalmar län. Inom samverkansstrukturen finns samverkansområdena äldre, missbruk och beroende, barn och unga, funktionsnedsättning, psykisk hälsa och e-hälsa, se 26 SOU 2017:48, Kunskapsstödsutredningen, Kunskapsbaserad och jämlik vård, förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. 27 Ibid 16

63 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning figur 6. Varje samverkansområde har en arbetsgrupp som driver gemensamma frågor och samverkar omkring aktuella frågor i länet. Denna struktur kommer att ligga till grund för en långsiktig samverkan mellan kommuner och Landsting i Kalmar län och skulle mycket väl kunna utökas för att passa framtida samverkanssyften inom kunskapsstyrningsområdet. Figur 6. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsade område hälso- och sjukvård i Kalmar län 5 Analys 5.1 Från Varje dag lite bättre och processorientering till den nationella modellen för kunskapsstyrning Landstinget i Kalmar län har arbetat länge med kunskapsstyrning och mycket aktivt och framgångsrikt med förbättringsarbete samt Varje dag lite bättre-satsningen. Vi har tagit många steg mot en ökad kunskapsstyrning, inte minst när det gäller de verksamhetsanknutna analysansvariga av resultat från Öppna Jämförelser, läkemedelsterapigrupper, Standardiserat vårdförlopp, Strukturerad journalföring, det pågående arbetet med att förbättra ledningssystemet och satsningen på de prioriterade processerna. Dock har de tagna stegen inte alltid varit sammanhållna och arbetet har ibland upplevts som spretigt. De prioriterade processerna har varit ett framgångsrikt exempel när det gäller att se helheten i kunskapsstyrningsmodellen. Processerna valdes utifrån att Landstinget ville åtgärda de resultat i Öppna Jämförelser som ledningen prioriterade som mest akuta att komma till rätta med. Arbetet sammanställde och spred kunskap, strävade efter att förena varierande arbetssätt mellan 17

64 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning olika enheter samt säkerställde att data fördes in i journalsystem och togs ut på rätt sätt för en tillförlitlig verksamhetsuppföljning. För att nå målet om en mer kunskapsbaserad och jämlik vård har huvudmännen skapat en nationell modell för kunskapsstyrning. Landstinget i Kalmar län har beslutat att ingå i denna struktur och utredningen bedömer att Landstinget kan uppnå stora vinster genom att samverka inom den nationella, och den regionala, strukturen. Samverkan, i framförallt den sydöstra sjukvårdsregionen, kommer att kunna underlätta och delvis ersätta lokala underlag och beslut. Utredningen delar den nationella kunskapsstödsutredningens analys om att kunskapsstöd kan bidra till en mer jämlik vård men att förväntningarna måste vara realistiska då ojämlikhet har många strukturella orsaker 28. Landstinget behöver utöver kunskapsstyrningsarbetet även öka samverkan omkring de samhällsstrukturer och med de organisationer som har en stor inverkan på den ojämlika fördelningen av hälsa. Kunskapsstyrningsmodellen syftar också till att Landsting och regioner ska få en tydligare inriktning på att vara lärande organisationer. Även här kan samverkansvinster nås, men den största delen av förbättringskunskapen måste ändå ske på hemmaplan, i den egna verksamheten. Därför bör det interna arbetet med förbättringskunskap stärkas och både chefer och personal bör få ökade möjligheter till kunskapshöjande insatser. Utredningen har i dagsläget inget förslag på organisationsstruktur för Landstinget i Kalmar läns kunskapsstyrning, mycket beroende på att den nationella strukturen inte är sjösatt och att den regionala strukturen för kunskapsstyrning inte är fastslagen ännu. Utöver detta är den nationella Kunskapsstödsutredningen fortfarande ute på remiss. Dock anser utredningen att Landstinget i Kalmar län behöver ta med sig lärdomar, befintliga strukturer och samverkansvägar från vårt tidigare kunskapsstyrningsarbete in i framtidens gemensamma nationella och regionala kunskapsstyrningsarbete. Centrala stödresurser behöver samordnas och på så sätt bidra till värdeskapande i vården. Många funktioner behöver samverka i stöd till ledningar på olika nivåer i Landstinget. Dessa funktioner finns idag spridda på flera enheter i landstingsdirektörens stab och i förvaltningarna. Exempel är patientprocessamordnare, verksamhetsutvecklare, apotekare, utdatakompetens, informatik-/vårdriktlinjekompetens, ekonom/controller, informatör, folkhälsoutvecklare, regionsjukvårdssakkunnig, kontaktperson för Öppna jämförelser, utredare med flera. Det är även av yttersta vikt att besluts- och kommunikationsstrukturer, mandat och roller beskrivs på ett tydligt sätt i denna komplexa struktur för gemensam kunskapsstyrning. Rollerna för stödfunktionerna som ordförande, processledare, programområdesmedlemmar och arbetsgruppsmedlemmar måste beskrivas och befästas i strukturerade förordnanden på nationell, regional och lokal nivå. Stödfunktionerna på nationell, regional och lokal nivå måste även de få tydliga uppdrag för att kunna bidra till kunskapsstyrningen på ett tillfredsställande sätt. Det kommer att vara nödvändigt med kompetensutveckling för att stödfunktionerna ska ha samma kunskapsgrund att stå på samt hitta rätt sin del i det gemensamma arbetet. Ett förvaltningsövergripande utvecklingsuppdrag behöver ges och 28 SOU 2017:48, Kunskapsstödsutredningen, Kunskapsbaserad och jämlik vård, förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. 18

65 Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning Sjukvårdsledningens styrande roll behöver kompletteras med sjukhuschefernas ansvar och styrande roll. 6 Förslag till åtgärder Den regionala strukturen för kunskapsstyrning, som ska docka an till den nationella strukturen, har i den Sydöstra sjukvårdsregionen ännu inte hunnit falla på plats och Sofia Wallströms Kunskapsstödsutredning (SOU 2017:48) är vid författandet av föreliggande rapport ute på remiss. Vi vill därför inte låsa fast oss i ett förslag som utgår ifrån en bild som kan komma att förändras under det kommande året. Utredningen föreslår att fortsätta det påbörjade arbetet med lokal kunskapsstyrning och i detta beakta utredningens analys och särskilt följande utvecklingsområden: - Landstingets kvalitetsuppföljningsarbete utvecklas för att omfatta samtliga sjukvårdande förvaltningar och hela vårdkedjan. - Stödfunktioner ska användas på bästa sätt för att skapa ett optimalt ledningsstöd på olika nivåer. - Läkemedelsfrågorna integreras i den samlade kunskapsstyrningen samtidigt som erfarenheter från detta område sprids till andra delar, I detta ska ett eventuellt lagförslag om vårdkommitté istället för läkemedelskommitté beaktas. - Gemensamma funktioner och stöd inom sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet återrapporteras i början av Bilagor Namn på bilagan Bilaga 1 Sveriges kommuner och Landsting (2017), Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med sikte mot ett gemensamt nationellt system. Bilaga 2 Kunskapsstödsutredningen, SOU 2017:48, Kunskapsbaserad och jämlik vård, förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. 19

66 Till Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket och Landstingsdirektörsföreningen inför ställningstagande Vårt dnr: 15/06658 Ert dnr: (25) SAMVERKAN FÖR EN MER KUNSKAPSBASERAD, JÄMLIK OCH RESURSEFFEKTIV VÅRD Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Förankrings- och beslutsprocess: 1. NSK-region beredning 26 januari Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket (HSD) beredning 26 januari Landstingsdirektörsföreningen (LD) beredning 27 januari Lokal beredning i landsting och regioner 5. Landstingsledningsseminarium avstämning 9 februari HSD ställningstagande med rekommendation till LD 23 februari LD ställningstagande utifrån rekommendation från HSD - 24 februari Sjukvårdsdelegationen beredning 9 mars Sjukvårdsdelegationen beslut om rekommendation till SKL:s styrelse 6 april SKL:s styrelse beslut om rekommendation till landsting och regioner 12 maj Lokala politiska beslut maj-oktober 2017 Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, g:\avd vård & omsorg\sektionen hälso- och sjukvård\strukturer för kunskapsstyrning\förslag sammanhållenstruktur samt framtidens kvalreg\ställningstagande etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning docx

67 (25) Sammanfattning och förslag Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Under 2016 tog landsting och regioner beslut om att gemensamt långsiktigt delta i, stödja och finansiera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Genom att etablera en ändamålsenlig och effektiv struktur som långsiktigt ger stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. En interimistisk styrgrupp med representanter från huvudmännen och SKL tillsattes i augusti Uppdraget var att etablera en sammanhållen struktur, utifrån förslagen i beslutsunderlaget om En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård (se bilaga 1). Styrgruppen har under hösten arbetat fram förslag till organisationsstruktur, styrmodell, roller, ansvar och uppdrag för den nationella nivån men även för den regionala och lokala nivån. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Det är i mötet mellan vårdpersonal och patient som värdet skapas. Det är där det avgörs och är avgörande hur effektiv och ändamålsenligt kunskapsstyrningssystemet, på alla nivåer, är. Vägledande för det som görs nationellt gemensamt är att det sker inom områden där samverkan är mer ändamålsenligt och effektivt än att varje landsting gör arbetet var för sig och att det kompletterar och stödjer det som behöver göras på regional och lokal nivå. Samverkan sker i första hand kring de två delkomponenterna kunskapsstöd och stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys. Andra viktigt delkomponenter för en effektiv kunskapsstyrning är stöd till utveckling och stöd till ledarskapet, vilket det bäst ges förutsättningar för lokalt. Figur 1. En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning.

68 (25) En ledstjärna för det gemensamma arbetet är visionen om att vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Förslag till ställningstagande Att landsting och regioner i samverkan arbetar utifrån den gemensamma visionen: Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Att landsting och regioner samarbetar inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. Att landsting och regioner anpassar sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen med syfte att få styrka genom hela systemet. Att landsting och regioner långsiktigt säkrar en regional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukturen. Att landsting och regioner avsätter resurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledare för aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper. Att landsting och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisations- och styrmodell för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning genom att: o inrätta nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält o tillsätta nationella samverkansgrupper med experter inom tvärgående områden så som; uppföljning och analys, läkemedel och medicinsk teknik, patientsäkerhet etc. o tillsätta en strategisk styrgrupp styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) o tillsätta en beredningsgrupp som bereder ärenden inför ställningstagande och beslut i styrgruppen (SKS) o inrätta en nationell stödfunktion, som utgår från och i första hand bemannas från SKL Att landsting och regioner följer och gör de förändringar som krävs regionalt och lokalt utifrån beslut tagna av styrgruppen (SKS) i frågor rörande den nationella strukturen. Att landsting och regioner utifrån en rekommendation från SKL:s politiska ledning tar politiskt inriktningsbeslut om styrgruppens uppdrag, mandat och den finansiella ram som styrgruppen råder över för det gemensamma arbetet och att sjukvårdshuvudmannens politiska ledning utser landstings- /regiondirektören till ombud för hantering av frågan framåt.

69 (25) Varje enskilt landsting och region är som huvudman enligt lag ansvarig för att bedriva en god vård som är kunskapsbaserad och jämlik. Beslut från styrgruppen (SKS) är därmed vägledande i form av rekommendationer till landsting och regioner. Finansieringen för samverkansdelarna inom strukturen sker genom de landstingsgemensamt avsatta medlen som finns beslutade (se avsnitt Finansiering samt i bilaga 1) med eventuella tillägg av statliga medel via överenskommelser mellan SKL och staten. Finansieringsnivån höjs årligen utifrån LPI-index (exkl. läkemedelskostnader). Särskilda satsningar eller utökning av den gemensamma finansiella ramen tas beslut om i särskild ordning.

70 (25) Inledning För att patienterna ska mötas av och få en god vård som ges på lika villkor, är kunskapsbaserad och av hög kvalitet krävs att vårdens personal enkelt har tillgång till aktuell kunskap och verkar i en lärande miljö. Vårdens processer och resultat behöver följas upp och återföras på olika nivåer i systemet. Transparens och öppna jämförelser ökar möjligheter till lärande. Kunskapsunderlagen som möter användarna behöver vara samordnade, framtagna på relevanta områden och utformade så att de är lätta att använda i vårdmötet, exempelvis i form av beslutsstöd. Användning av bästa tillgängliga kunskap leder till en hälso- och sjukvård med mindre variationer, bättre effektivitet och högre kvalitet. Den nationella programrådsstrukturen, med ledning av Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK och NSK-region), har under flera år byggts upp av huvudmännen med stöd av SKL och staten. Under 2015 genomfördes en utvärdering 1 av modellen där det konstaterades att det fanns ett behov av ökad samordning av huvudmännens kunskapsstyrning och en tydligare organisation för detta arbete. Att uppdrag, organisation, ledning och styrning behöver förtydligas och att en kunskapsstyrningsstruktur permanentas. Programrådsstrukturens fokus har varit på kunskapsunderlag och kunskapsstöd vilket behöver kopplas ihop med övriga delkomponenter för en effektiv kunskapsstyrning uppföljning, öppna jämförelser och analys samt stöd till utveckling och stöd till ledarskapet. Under 2016 tog landsting och regioner beslut om att etablera en gemensam sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, med stöd av SKL (se bilaga 1). En interimistisk styrgrupp har under hösten 2016 arbetat fram aktuellt förslag om hur en sådan modell för huvudmännens kunskapsstyrningssystem bör fungera och hur fördelningen av uppdrag, ansvar och roller bör se ut utifrån visionen om att vi når framgång tillsammans och att den framgången räknas i liv och jämlik hälsa. Med visionen som gemensam ledstjärna, en modell att verka genom och en tydlig ansvarsfördelning avser huvudmännen att skapa ett lärande och stödjande system för hälso- och sjukvården där: Bästa tillgängliga kunskap används i varje enskilt patientmöte Patientmötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå Ny kunskap snabbt kan omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat 1 Ulf-Johan Olson, Nationella programråd, Lägesavstämning och förslag kring det nationella programrådsarbetet och NSK-regions roll som ledningsgrupp för arbetet,

71 (25) Nationella kvalitetsregister en avgörande uppföljningsplattform Parallellt med framtagandet av huvudmännens kunskapsstyrningsmodell har styrgruppen för Nationella kvalitetsregister tillsatt en projektgrupp med uppdraget att ta fram förslag kring Framtidens kvalitetsregister. Målet som styrgruppen för kvalitetsregister har pekat ut är bland annat att förändra och vidareutveckla systemet för Nationella kvalitetsregister till att bli en integrerad del av kunskapsstyrningen och uppföljningen av svensk hälso- och sjukvård samt att registrens stöd för att uppnå jämlik hälsa och en resurseffektiv vård och omsorg utvecklas och förstärks. En kommande styrfunktion för kunskapsstyrningsmodellen behöver nära samverka med motsvarande funktion för Nationella kvalitetsregister för att säkra att de nationella kvalitetsregistren blir en integrerad del i kunskapsstyrningssystemet. Den interimistiska styrgruppen för etableringen av kunskapsstyrningsstrukturen har tagit höjd för arbetet med nationella kvalitetsregister som en integrerad del i modellen. Med sikte mot ett gemensamt nationellt system För att få till ett nationellt kunskapsstyrningssystem behöver det även inbegripa kommunerna och staten. Den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning omfattar i ett första steg den verksamhet som landstingen ansvarar för men dialog pågår för att hitta former för kopplingen även till det gemensamma arbetet med kommunerna. Utifrån överenskommelsen om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten pågår ett arbete med framtagande av en modell och ett partnerskap för samverkan mellan de regionala samverkans- och stödstrukturerna samt nationell nivå, till stöd för socialtjänst men även närliggande hälso- och sjukvård. Inom ramen för framtagandet av den planen och modellen förs dialog med representanter från den interimistiska styrgruppen för kunskapsstyrning på hälso- och sjukvårdsområdet. Landsting, regioner och SKL behöver samverka med staten för att få till ett samordnat och effektivt kunskapsstyrningssystem som ger stöd till och utgår från patienternas och vårdpersonalens behov. I departementensskrivningen En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (DS 2014:9) beskrivs att den statliga kunskapsstyrningen behöver kommuniceras på ett samordnat sätt genom effektiva kanaler. Genom huvudmännens kunskapsstyrningsmodell får staten en struktur att verka igenom för att genererad kunskap ska nå dit den skapar värde. Landstingen ansvarar för implementeringen av aktuell kunskap och kan genom professionella grupperingar, som finns i strukturen, bidra med expertis in i statens arbeten. Regeringen har tillsatt en utredning gällande Ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården (2015:127). Utredningen ska komma med förslag på hur staten ännu bättre kan bidra till att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män, och hur följsamhet till nationella kunskapsstöd ska uppnås. Utredningens förslag blir viktiga för hur samspelet mellan stat, landsting och regioner - mot det gemensamma målet om en mer kunskapsbaserad och jämlik vård - kan komma att se ut framåt.

72 (25) Samspel i en ökad kunskapsstyrning Hälso- och sjukvården är en komplex, kunskapsintensiv och multiprofessionell miljö vilket har stor betydelse inte minst för ledning och styrning. Det kan därför vara till hjälp att dela in systemet i olika nivåer för att beskriva vilka olika behov som finns och vilka uppgifter delarna har beroende på var de befinner sig i systemet. En allt mer använd indelningsform för detta är att utgå från mikro-, meso- och makronivå. I komplexa system skapas resultat genom samspel mellan delarna. Varje nivå behöver ge stöd till nästa nivå i systemet makronivån till mesonivå, mesonivån till mikronivån och mikronivån till patienten. Det stora arbetet sker på mikronivå, där värdet skapas i patientmötet. Det behövs en stark mesonivå för att ge mikronivån det stöd som behövs, och för att vara mottagare av det samlade stödet och kunskapen från makronivån. Ledningens uppgift är att peka ut riktningen till exempel i form av bättre resultat, skapa enkla regler, sätta tydliga mål, systematiskt följa upp, ge återkoppling och vid behov korrigera målen. Data för att följa resultaten är avgörande, till exempel i form av data från kvalitetsregister. På de olika nivåerna behövs olika data och de behöver användas på olika sätt. Figur 2. Samspel mellan olika nivåer för ökad kunskapsstyrning.

73 (25) Roller, ansvar och uppdrag på olika nivåer i systemet Patienten allt börjar och slutar hos patienten Samarbetet mellan patienten, närstående och vårdpersonalen leder till bättre hälsa, högre vårdkvalitet och frigör resurser. Med hjälp av modern teknik kan vinsterna bli ännu större och patienten kan i allt större utsträckning delta i sin egen vård. Patienter har i dag bättre möjligheter än tidigare att få information, vilket kan leda till att de möter professionerna på ett mer jämlikt sätt. Utvecklingen ställer krav på nya sätt att möta patienten och därmed krav på ändrade arbetssätt. Mikronivån verksamhet, teamet och mötet med patienten Aktörer och grupperingar på mikronivå ska enkelt ha tillgång till och använda bästa möjliga kunskap. De behöver även ha tillgång till uppföljningsdata som kan analyseras ofta för att ständigt kunna förbättra sig. För att kunna förändra behöver verksamheten/teamet ha satt upp mål och följa sina resultat för att se mönster, vilket kan ge information som leder till att man behöver ändra sina arbetssätt. Huvuduppdraget för verksamheten är att, med stöd av meso- och makronivå: Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida god erfarenheter vidare Mesonivån landsting, region, sjukvårdsregion och samverkan med kommuner Aktörer och grupperingar på mesonivån har i uppdrag att stödja implementering, utveckling och förbättring av verksamheten (mikronivån). Ledningar på mesonivån behöver följa upp, fråga efter resultat och föra dialog om kvalitet med verksamheten. Huvuduppdraget för aktörer och grupperingar på mesonivån är att: Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha ett tydligt ägarskap för resultaten Ansvara för regionalt processarbete Säkerställa processer över administrativa gränser samt landstingsgränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan

74 (25) Makronivån landsting och regioner i samverkan, SKL och samverkan med staten Aktörer och grupperingar på makronivå har i uppdrag att underlätta samverkan mellan huvudmännen och med myndigheter. De behöver skapa strukturer för att ge förutsättningar för gemensamt framtagande av användbara kunskapsunderlag och uppföljningar, som stöd för systemet. Makronivå kan också bidra i meso- och mikronivåns lärande och utveckling genom att t.ex. skapa arenor för erfarenhetsutbyte. Huvuduppdraget för aktörer och grupperingar på makronivån är att: Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Skapa förutsättningar för samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Skapa förutsättningar för samverkan i arbetet med indikatorer för god vård och målnivåer kopplat till dessa indikatorer Skapa förutsättningar för samverkan för större nytta av kunskapsunderlagen, beslutsstöd och implementering Skapa struktur för arbetet med nationella vårdprogram och uppföljning genom kvalitetsregister

75 (25) Organisationsstruktur En förutsättning för framgång, långsiktighet och hållbarhet är att kunskapsstyrningsstrukturen är en representativ modell. Med det menas att det är representanter från landsting och regioner, med stark förankring på hemmaplan, som i samverkan utgör de olika grupperingarna och genomför arbete på samtliga nivåer i systemet med stöd från SKL och staten. En drivkraft för delaktighet från samtliga landsting och regioner är att från landets samlade kompetens få tillgång till och bidra till det kunskapsstöd och stöd till uppföljning som systemet på makro- och mesonivå kan bidra med till patientmötet på hemmaplan. Huvudmännens kunskapsstyrningsmodell bygger därmed på representation från landsting och regioner i form av experter genom hela strukturen, på de olika nivåerna i systemet. Från olika medicinska programgrupper eller motsvarande på mikronivå, till medicinska samverkansgrupper eller motsvarande på mesonivån och vidare till nationella samverkansgrupper på makronivå landsting och regioner i samverkan. Det finns representation i form av experter från samtliga sjukvårdsregioner i de nationella programområdena och samverkansgrupperna. De olika expertgrupperingarna på makronivå behöver hitta former för samverkan med relevanta myndigheter, professions- och patientorganisationer. Figur 3. Kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård. Matrismodell.

76 (25) Nationella programområden Ett nationellt programområde består av experter med representation från samtliga sjukvårdsregioner som har ett tydligt uppdrag och mandat att företräda regionen inom det specifika sjukdoms-/organisatoriska området. Gruppen består av deltagare från alla sjukvårdsregioner och en multiprofessionell sammansättning ska eftersträvas liksom representativet från så väl sjukhus- som primärvård. Antalet deltagare som behövs för att nå både representativitet och multiprofessionell sammansättning i de olika programområdena kan variera. Programområdets uppdrag är att leda och samordna kunskapsstyrningen inom aktuellt fält. De har bland annat uppdraget att följa upp och analysera sitt område, göra behovsanalyser, identifiera när det saknas kunskapsstöd och bidra i arbetet med användning och utveckling av relevanta nationella kvalitetsregister. Analyser inom fältet och förslag från enskilda programområden ska innehålla ekonomiska värderingar som underlag för prioriteringar. Programområdet kan ha behov av att tillsätta undergrupper för genomförandet av sitt uppdrag, s.k. expert-/projektgrupper, som bistår programområdet inom ett specifikt område och/eller i specifika frågor. Expert-/projektgrupper kan t.ex. bidra i framtagande av nationella vårdprogram, delta i arbete med nationell och regional nivåstrukturering samt bidra i diskussioner om kompetensförsörjning och e-hälsa. T ex kan det vara ändamålsenligt att programområdet för Endokrina sjukdomar till sin hjälp tillsätter en expertgrupp för diabetes med företrädare från samtliga regioner och relevanta kvalitetsregister. Primärvårdsperspektivet ska särskilt beaktas och patientinvolvering ska alltid övervägas i de konkreta arbeten programområdena och dess expertgrupper initierar. Programområdena har även i uppdrag att nära samverka med varandra i de områden där det utifrån patientperspektivet bedöms nödvändigt. Detta blir särskilt viktigt utifrån perspektivet multisjuklighet och i det förebyggande arbetet. Vidare ska de programområden som avser diagnostik, vård och behandling utifrån en mer organisatorisk aspekt genomföra sitt uppdrag i nära samverkan med de mer medicinska områdena. Nationella programområden tillsätts utifrån vad bedöms ge förutsättningar för en effektiv kunskapsstyrning för hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet. Programområden bildas initialt på aggregerad nivå dels med utgångspunkt i den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10-SE och dels utifrån ett antal områden av mer organisatorisk karaktär (se lista nedan).

77 (25) Förslag till programområden Infektion Cancer Endokrina sjukdomar Psykiska sjukdomar Nervsystemet Ögon Öron/näsa/hals Hjärta/kärl Andningsorgan Rörelseorganen Hud/Venereologi Kirurgi inkl. matsmältning Urologi samt njure Kvinnosjukvård och förlossning Barn/Unga Sällsynta sjukdomar Tandvård Nära vård Akutvård Medicinsk diagnostik Rehabilitering och habilitering Omvårdnad Värdskapet för programområdena fördelas mellan regionerna. Ordförande blir den expert vars region är värd. Ordförande fastställs av styrgruppen. Till varje programområde finns det ett regionalt processtöd i form av en processledare som tillsätts och finansieras av värdregionen. Den nationella stödfunktionen har i uppdrag att stödja respektive programområdes processledare i arbetssätt och metodanvändning. Programområdena behöver hitta former för samverkan med myndigheter i de fall de har uppdrag kopplat till programområdets fält såsom t ex Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Den programrådsstruktur som för närvarande arbetar på uppdrag av NSK-region modifieras och införlivas i ovanstående programområden. Utgångspunkten för programområdesstrukturen ligger i linje med hur det till stora delar ser ut över landet idag vad gäller indelning av regionala och lokala medicinska programgrupper eller motsvarande. Det får därför utgöra ett utgångsläge och en grundstruktur för landstingen och regionernas gemensamma kunskapsstyrningsarbete samt för den anpassning som behöver göras regionalt och lokalt. Införandetakten för de olika programområdena kan se olika ut utifrån förutsättningar och nuläge. Regional och lokal följsamhet till den gemensamma strukturens införandetakt ska eftersträvas. Över tid kan det vara önskvärt och ändamålsenligt att ha en annan utgångspunkt för programområdesstrukturen, en utveckling som då görs tillsammans över landet.

78 (25) Nationella samverkansgrupper Nationella samverkansgrupper tillsätts initialt för följande sex områden: Metoder för kunskapsstöd, Nationella kvalitetsregister, Uppföljning och analys, Läkemedel och medicintekniska produkter, Forskning och Life Science samt Patientsäkerhet. Uppdraget är att leda och samordna det nationellt gemensamma arbetet inom området. Dessa samverkansgrupper bemannas med experter och företrädare från respektive sjukvårdsregion samt från SKL. De sex samverkansgrupperna kan om det bedöms relevant även bestå av företrädare från myndigheter och andra intressenter antingen som ordinarie medlemmar alternativt som adjungerade. De kan även vid behov knyta till sig expertgrupper, referensgrupper, nätverk etc. Samverkansgrupperna utgår från områden där det i dagsläget finns nationellt gemensamma strukturer och/eller arbeten. Samverkansgrupperna leds av en av de regionala företrädarna alternativt av en regionalt oberoende samordnare. Arbetet inom områdena sker i löpande samarbete med programområdena och övriga samverkansgrupper i modellen. Ordförande för respektive samverkansgrupp nomineras av gruppen och fastställs av styrgruppen. Samverkansgrupperna behöver hitta former för samverkan med myndigheter i de fall de har uppdrag kopplat till aktuellt område. Samverkansgrupperna stöds av och samspelar med den nationella stödfunktionen i dess arbete. I takt med etableringen får det prövas om strukturen för samverkansgrupper behöver modifieras eller om ytterligare samverkansgrupper behöver inrättas, t ex för tillfälliga satsningar. Metoder för kunskapsstöd Samverkansgruppen för Metoder för kunskapsstöd liknar dagens Nationella samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK-region). Samverkansgruppen fungerar som en stödfunktion för programområdenas arbete med olika typer av nationella kunskapsstöd. För behovsinventering, förankring och spridning kan samverkansgruppen ha en referensgrupp bestående av flera regionala företrädare. Inom ramen för samverkansgruppens uppdrag ligger till exempel att; Ta fram arbetssätt för programområdena i sitt uppdrag att leda och samordna kunskapsstyrningen inom sitt fält Hantera rutiner för nominering och bemanning i de olika programområdena Säkerställa jävsregler för ledamöter/experter i de olika programområdena med tillhörande expert- och projektgrupper Ta fram arbetssätt för hur nationella vårdprogram utarbetas, förankras och sprids Ta fram arbetssätt för hur underlag för regional nivåstrukturering utarbetas, förankras och sprids Exempel på ett uppdrag som kan finnas kopplat till samverkansgruppen är arbetet med Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Det är en viktig plattform och infrastruktur för 13

79 (25) att öka förutsättningar för jämlik vård genom att se till att vårdens medarbetare, var i landet man än befinner sig, har smidig tillgång till bästa tillgängliga kunskap. Nationella kvalitetsregister Samverkansgruppen för Kvalitetsregister leder och samordnar det nationellt gemensamma arbetet inom kvalitetsregisterområdet. Vilket uppdrag gruppen ska ha och hur den ska vara sammansatt är ännu inte klart då Styrgruppen för nationella kvalitetsregister har tillsatt en särskild projektgrupp för att ta fram förslag om Framtidens kvalitetsregister. Det förslaget ska vara klart vid utgången av mars och kan komma att påverka utformningen av aktuellt samverkansområde och dess uppdrag. Uppföljning och analys Samverkansgruppen för Uppföljning och analys leder och samordnar det nationellt gemensamma arbetet inom uppföljningsområdet för hälso- och sjukvård. Gruppen hanterar och bereder frågor som rör utveckling, drift och förvaltning avseende registrering, insamling, lagring, presentation och analys av vårddata för olika ändamål. Ett viktigt uppdrag för gruppen är att, tillsammans med kompetens och resurser på SKL, ta fram underlag och bistå programområdena i deras analyser inom sitt fält. Samverkansgruppens ledamöter har expertkunskap eller ansvarig roll för uppföljning inom sitt landsting/regionen. Företrädare från myndigheterna, i första hand Socialstyrelsen, bör knytas till gruppen. Gruppens bildande och nya arbetsformer kan innebära att existerande nätverk inom uppföljningsområdet slås ihop eller får förändrade roller. Viktiga frågeställningar och utvecklingsområden för samverkansgruppen är bl. a; Vilka datainsamlingar ska avvecklas, bestå eller utvecklas? För vilka sjukdomstillstånd och ur vilka kvalitetsaspekter saknas det data och bra data? Vilka brister är så viktiga att nya datainsamlingar bör göras, och hur? Utveckling och ställningstagande till olika presentationslösningar, både för att undvika merkostnader och för att underlätta för användare. Utveckling av rapportering och analys av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Exempel på aktuella datainsamlingsområden; Väntetider i Vården; väntetidsrapporteringen Nationell Patientenkät Hälso- och sjukvårdsbarometern Standardiserade vårdförlopp i cancersjukvård Patientsäkerhet; punktprevalensmätning, markörbaserad journalgranskning, VRI m m Vårdplatsanvändning; överbeläggningar, utlokaliseringar, utskrivningsklara patienter Slutenvårdsdatabasen; slutenvårdsanvändning för individer 65 år och äldre KPP-databasen 14

80 (25) Verksamhetsstatistik PrimärvårdsKvalitet Utvidgad tillgänglighet i primärvården Infektionsverktyget (genom Inera) Berörda tjänstemän på SKL stödjer samverkansgruppens arbete genom att inom ramen för det nationellt gemensamma arbetet samla in och sammanställa data, utveckla insamlingssätt, arbeta med utveckling av nya indikatorer och utveckla presentationsytor utifrån bland annat datainsamlingsområdena ovan. Läkemedel och medicintekniska produkter Samverkansgruppen för Läkemedel och medicintekniska produkter leder och samordnar det nationellt gemensamma arbetet inom området. Inom ramen för samverkansgruppens uppdrag ligger till exempel att leda och samordna; Arbetet med landstingens samverkansmodell för läkemedel med ordnat införande av nya läkemedel, gemensamma prisförhandlingar och upphandlingar NT-rådets arbete med förankring och kommunikation till programområden i samband med rekommendationer av nya läkemedel, som kan få en inverkan på t ex nationella vårdprogram Samverkan med läkemedelskommittéerna Samverkan vid införande av nya medicintekniska produkter. Exempelvis utveckla kanaler till programområden för att identifiera nya produkter där samverkan krävs (horizon scanning), kommunikation av nationella kunskapsunderlag och rekommendationer, förankring av gemensamma rekommendationer, samverkan kring uppföljning och koordinering av kommunikation gällande nya medicintekniska produkter Arbetet med att initiera utveckling av kunskapsunderlag som stöd för beslut om införande, t.ex. förenklade HTA-analyser som kan utvecklas av ett landsting för alla landstings räkning Arbetet med att föra dialog med upphandlingsnätverk för medicinsk teknik Till sin hjälp kan samverkansgruppen utse expert- och projektgrupper, referensgrupper, nätverk etc. Berörda tjänstemän på SKL bistår i samordningen av redan etablerade nätverk och är stöd till det löpande arbetet i landstingens samverkansmodell för ordnat införande av läkemedel. Forskning och Life Science Samverkansgruppen för Forskning och Life Science leder och samordnar det nationellt gemensamma arbetet inom området. Inom ramen för samverkansgruppens uppdrag ligger till exempel att; Bistå Nationell styrgrupp för ALF (representanter från Universitetslandsting och statliga representanter med syfte att föreslå hur den forskning som bedrivs med ALF-medel ska utvärderas samt följa resultatet) 15

81 (25) Samordna landstingens FoU-chefer i ett nätverk. Nätverket har som uppdrag att följa och samordna utvecklingen inom hälso- och sjukvårdens FoU i landsting och regioner, dela erfarenheter och problem samt initiera och driva strategiska utvecklingsfrågor Bistå i frågor avseende nationella satsningar som exempelvis klinisk behandlingsforskning, nationell samordning av kliniska studier och andra nationella initiativ Omvärldsbevaka Stödja koppling mellan programområden och regionala forskningsnoder Till sin hjälp kan samverkansgruppen utse expert- och projektgrupper, referensgrupper, nätverk etc. Patientsäkerhet Samverkansgruppen för Patientsäkerhet fungerar som en stödfunktion för det nationellt gemensamma patientsäkerhetsarbetet. För behovsinventering, förankring och spridning har samverkansgruppen bl. a ett patientsäkerhetsnätverk med kontaktpersoner från samtliga landsting och regioner och län. Samverkansgruppen möter kontinuerligt myndigheterna, i första hand Socialstyrelsen. Inom ramen för samverkansgruppens uppdrag ligger till exempel att; Stödja utveckling, drift och förvaltning av ett antal evidensbaserade åtgärdspaket som rör patientsäkerhet Stödja utveckling, drift och förvaltning av uppföljningssystem kopplat till patientsäkerhet t ex punktprevalensmätningar, överbeläggningsuppföljning, infektionsverktyget osv Sammanställa analys och lägesrapporter Stödja ledning- och styrning för patientsäkerhet genom t ex nationellt ramverk för patientsäkerhet Berörda tjänstemän på SKL bistår samverkansgruppen i olika aktiviteter som rör kunskapsstöd, uppföljning, utveckling och ledarskap inom patientsäkerhetsområdet. 16

82 (25) Nationell stödfunktion En nationell stödfunktion tillsätts med uppdrag att stödja programområdena och samverkansgrupperna i deras arbete. Med det menas att ge stöd till samverkansgrupperna och de regionala processtöden i programområdena genom att t ex; Bidra med koncept, mallar och till ett likartat arbetssätt inom strukturen Säkra strukturens inre samverkan dvs. att programområdena hittar former att samverka mellan sig samt med och mellan samverkansgrupperna Samspela med och stödja samverkansgrupperna och beredningsgruppen i beredning av underlag för beslut och ställningstagande i styrgruppen Skapa mötesplatser och tillhandhålla plattform för informationsspridning, med utgångspunkt från SKL för regioner och landsting i samverkan Vara ett administrativt stöd till styrgruppen, inklusive en sekreterarfunktion Hantera processen för verksamhetsplaner, budget och inhämtningen av gemensamma medel för modellen Säkra att programområdena och samverkansgrupperna bemannas med SKLrepresentation där det bör/ska finnas Bidra med kompetens i drift, förvaltning och utveckling inom de olika programoch samverkansområdena Den nationella stödfunktionen utgår ifrån och bemannas i första hand från SKL. Regionala strukturer En förutsättning för att kunskapsstyrningsmodellen ska nå maximal nytta är att huvudmännen möter upp med lokala och regionala kunskapsorganisationer som initierar frågor för nationella samverkan samt kan ta emot, anpassa och omsätta det som tas fram nationellt, så att det når hela vägen ut till patientmötet. Lokalt och regionalt finns det redan idag olika medicinska programgrupper, samverkansgrupper och kunskapsstyrningsorganisationer som blir viktiga samarbetsytor. För att underlätta samverkan ytterligare behöver landsting och regionerna se över och anpassa sina kunskapsstyrningsorganisationer till den nationella programområdesoch samverkansstrukturen, i syfte att få styrka genom hela systemet. Kunskapsstyrningsorganisationen på regionalnivå behöver bli stark för att kunna bidra till det nationellt gemensamma arbetet, för att förankra i sjukvårdsregionen, föra ut kunskapen och stödja implementeringen. Den regionala och lokala nivån är vidare helt avgörande för att identifiera behov av förändring och behov av gemensam nationell samverkan. 17

83 (25) Styrmodell Ledningen på makronivå har en viktig uppgift i att stödja och verka för en kunskapsbaserad och jämlik hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Styrmodellen för huvudmännens kunskapsstyrning behöver ge stöd för samverkan i hela systemet, över hela landet. Det behöver ges förutsättningar för nationellt gemensamt och samordnat arbete med framtagande av målgruppsanpassade kunskapsunderlag och uppföljningar. Styrmodellen ska bidra till att peka ut och hålla gemensam riktning för landstingens kunskapsstyrningsarbete i samverkan. Strategisk styrgrupp En strategisk styrgrupp tillsätts - styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS). Styrgruppen ska verka för att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännen och professionen och att den är samordnad, effektiv, ändamålsenlig och användbar. Det motsvarar det uppdrag Rådet för styrning med kunskap har utifrån statens ansvar och roll gentemot huvudmännen. Styrgruppens sammansättning och dess möten avser även att vara ett stöd och en arena för dialog mellan huvudmännen och staten i dessa frågor på tjänstemannanivå. Styrgruppen bör finna former för strategiska samverkansmöten med staten, t ex. i form av Rådet för styrning med kunskap. Uppdraget för styrgruppen är att godkänna verksamhetsplaner, fördela och följa upp de gemensamma medlen, hålla riktningen utifrån vision- och målbeskrivning och göra horisontella prioriteringar för kunskapsstyrningsfältet. Styrgruppen beslutar om nya och eventuell avveckling av programområden samt justeringar i programområdesstrukturen för att säkerställa ändamålsenlighet och följsamhet till utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Styrgruppen får sitt uppdrag och mandat från politiken. SKL:s politik beslutar om en rekommendation till landsting och regioner om att ta politiskt inriktningsbeslut om styrgruppens uppdrag, mandat och den finansiella ram som styrgruppen råder över för det gemensamma arbetet. Nuvarande finansiella ram finns beskriven i aktuellt underlag men kan behöva justeras över tid. Sjukvårdshuvudmannens politiska ledning rekommenderas vidare att utse landstings-/regiondirektören till ombud för hantering av frågan framåt. Styrgruppen säkrar att strukturen följs upp kontinuerligt gällande innehåll och funktionssätt liksom dess ekonomiska konsekvenser. Styrgruppen bemannas med representanter från tjänstemännens chefsnätverk på följande sätt: Två representanter från landstingsdirektörsföreningen Fyra representanter från hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket Samtliga sex sjukvårdsregioner ska vara representerade. Utöver dessa representanter ingår: En representant från SKL, förslagsvis direktören för avdelningen för vård och omsorg 18

84 (25) Styrgruppens ledamöter, samt dess ordförande, utses av landstings- och regiondirektörer i enlighet med uppdraget som ombud för huvudmannen, med undantag för representanten för SKL, vilken utses av förbundets verkställande direktör. Vid behov kan styrgruppen utökas med ytterligare ledamöter. En sekreterarfunktion bemannas från SKL. Representanter från ekonomidirektörsnätverket, personaldirektörsnätverket och informationsdirektörsnätverket adjungeras. Styrgruppen utser vid behov ett arbetsutskott som bemannas utifrån gruppen med minst två av hälso-och sjukvårdsdirektörerna, SKL:s representant samt sekreterare. Uppdraget är att hantera löpande ärenden och frågor för styrgruppens räkning. Styrgrupp och arbetsutskott behöver hitta former för samverkan med relevanta myndigheter, professions- och patientorganisationer. Styrgruppen avrapporterar löpande till hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket och landstingsdirektörsföreningen. Beredningsgrupp En beredningsgrupp tillsätts av styrgruppen. Beredningsgruppen stödjer styrgruppen i dess uppdrag genom att ta emot och bereda underlag från programområdena inför ställningstagande, horisontella prioriteringar och beslut i styrgruppen. Uppdraget sker i samspel med samverkansgrupperna och den nationella stödfunktionen. Beredningsgruppen bidrar även till att säkra och stödja samordning mellan programområden och mellan programområdena och samverkansgrupperna. Gruppen har även en viktig funktion i att säkra och stödja perspektiv så som t.ex. vårdkedjor, multisjuklighet och ekonomisk värdering in i programområdenas arbete samt att förankra pågående arbete ut i respektive region. Beredningsgruppen består av representanter från samtliga sjukvårdsregioner. Styrgruppen beslutar om beredningsgruppens sammansättning och omfattning utifrån behov. 19

85 (25) Figur 4. Styrmodell för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Politiken För politiken nationellt, regionalt och lokalt kan strukturen ge stöd och underlag för att leda och styra mot en mer jämlik och resurseffektiv hälso- och sjukvård. Utifrån analyser inom samverkansstrukturen, med hela landets kunskap och data som underlag, kan politiska beslutsunderlag tas fram för den egna regionala och lokala planeringen och prioriteringen. Därmed ges förutsättningar för mer kraftfulla och underbyggda analyser och underlag om t.ex. utvecklingen av en mer jämlik vård. En nuvarande viktig politisk gruppering för styrgruppen att ge stöd och underlag till är Huvudmannagruppen i sin formaliserade dialog med staten om huvudmännens behov av och former för statlig kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Genom att huvudmannagruppens uppdrag nu föreslås sammanlänkas med SKL:s ordinarie politik ges förutsättningar för att förankringen mellan SKL:s medlemmars politiska dialog och medlemmarnas tjänstemannadialog i form av styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (hälso- och sjukvård) blir starkare. De regionala och lokala kunskapsorganisationerna förser aktuell politik med underlag utifrån den samlade kunskapen och analysen, nedbruten utifrån relevanta geografiska områden. 20

86 (25) SKL:s politik, Huvudmannagruppen och den regionala/lokala politiken har i sin tur sedan former för dialog med rikspolitiken. Huvudmännen och statens styrgrupp för nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister är avgörande för att på olika nivåer i systemet kunna följa, jämföra och lära av vårdens resultat. Stora satsningar har gjorts och görs även framåt från staten, huvudmännen och vårdens personal för att det ska finnas kvalitetsregister som stöd och stimulans för en bättre hälso- och sjukvård. Styrgruppen för nationella kvalitetsregister har utsett en projektgrupp för Framtidens kvalitetsregister med uppdraget att ta fram förslag på hur kvalitetsregistersystemet kan utvecklas och bli en integrerad del av kunskapsstyrningen och uppföljningen av svensk hälso- och sjukvård. Styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) behöver nära samverka med nuvarande och en framtida styrgrupp för de nationella kvalitetsregistren. Inom ramen för kunskapsstyrningsmodellen tillsätts en särskild samverkansgrupp för kvalitetsregister (se ovan under Samverkansgrupp för Nationella kvalitetsregister) med en tillhörande stödfunktion för den nationella samordningen och administrationen. 21

87 (25) Finansiering Bakgrund Under 2014 tog landsting och regioner beslut om att gemensamt etablera och finansiera ett antal samverkansstrukturer, eller långsiktiga stödstrukturer. Det handlar om samverkansmodell för ordnat införande inom läkemedelsområdet, en gemensam stödstruktur för Nationell Patientenkät och den nationella programrådsstrukturen. Utveckling av samverkan, samordningen och innehållet i strukturerna har byggts upp under ett antal år med hjälp av statlig finansiering. Det finns även andra samverkansstrukturer som utvecklats de senaste åren, exempelvis inom ramen för cancersatsningen med RCC i samverkan samt Nationella kvalitetsregister som finansieras gemensamt av stat och landsting. Satsningarna drivs via överenskommelser mellan staten och SKL. För Nationella kvalitetsregister löpte den femåriga gemensamma satsningen från landstingen och staten ut den 31 december Under 2017 är det ett övergångsår där en projektgrupp, utsedd av styrgruppen för kvalitetsregister, har uppdraget att ta fram förslag om Framtidens kvalitetsregister som en integrerad del av kunskapsstyrningssystemet. Satsningen på cancerområdet pågår till och med 2018 och inför avslutningen bör det finnas en långsiktig plan för den stödjande strukturen och gemensamma arbetet och det bör, så långt som möjligt, integreras i den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning. Inom området psykisk hälsa och ohälsa har det under flera år gjorts satsningar genom överenskommelser mellan staten och SKL. Överenskommelsen för 2017 har en liknande inriktning som tidigare men utgör också utgångspunkten för arbetet de närmaste åren utifrån behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa. Området psykisk hälsa avses vara en integrerad del av huvudmännens kunskapsstyrningsmodell, på alla nivåer i systemet, med utgångspunkt i pågående arbete och struktur. En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Finansiering nationellt gemensamt I och med beslutet om en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning står landsting och regioner för en långsiktig finansiering av den verksamhet och de funktioner de vill samordna med stöd av SKL på aktuellt område. I strukturen integreras nuvarande samverkansstrukturer som tidigare beslutats om. Det ger förutsättningar för en helhetssyn, att stödet och tjänsterna tillhandahålls på ett effektivt, sammanhållet och ändamålsenligt sätt samt att ledningen och styrningen blir tydlig. Finansieringen för de nationella delarna inom strukturen sker genom de landstingsgemensamt avsatta medlen som finns beslutade (se bilaga 1) med eventuella tillägg av statliga medel via överenskommelser mellan SKL och staten. 22

88 (25) De landstingsgemensamma medlen för nationella samverkansstrukturer inom aktuellt område, med stöd av SKL, består i nuläget av följande delar och nivåer: Kunskapsstöd Nationella programrådsstrukturen (7 miljoner/år) Biobanksrådet (0,8 miljoner/år) Landstingens samverkansmodell för ordnat införande av läkemedel (11 miljoner/år) Uppföljning, Öppna jämförelser och analys Stöd till uppföljning, Öppna jämförelser och analys (30 miljoner/år) Stödstruktur för Nationell Patientenkät (5,3 miljoner/år, ) Nationella kvalitetsregister (100 miljoner/år) Totalt: kr Kostnaden fördelas per landsting och region utifrån befolkningsmängd. Medel som landstingen långsiktigt gemensamt avsätter för kunskapsstyrningsstrukturen behöver på sikt bli mer av en totalpott. Finansieringsnivån höjs årligen utifrån LPI-index (exkl. läkemedelskostnader). Särskilda satsningar eller utökning av den gemensamma finansiella ramen tas beslut om i särskild ordning. Utifrån de gemensamma medlen kan styrgruppen göra fördelning och prioritering med visionen som ledstjärna. Staten har över tid bidragit med medel, och gör så fortfarande, för utvecklingsinsatser av olika slag. I de fall staten, genom överenskommelser mellan SKL och staten, finansierar en uppbyggnad inom ett område där huvudmännen långsiktigt förväntas stå för förvaltning och fortsatt utveckling så behöver det göras hållbart från början. Förutsättningar för hållbarhet är bland annat att det inte görs för stort, för kostnadsdrivande och att det inte går bredvid linjen och befintliga strukturer. Finansiering regionalt och lokalt Utöver finansieringen för det nationellt gemensamma står landstingen för kostnader för den avgörande kunskapsstyrningsorganisationen regionalt och lokalt. Landsting och regioner behöver avsätta resurser till att bemanna och processleda nationella programområden samt bemanna samverkansgrupper och styrgrupp. Landstingen kan genom en gemensam struktur enklare fördela arbete över landet, alla behöver inte göra allt och man kan byta tjänster med varandra. I takt med att en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning byggs upp ska landstingen kunna växla över en del arbete som i nuläget sker på hemmaplan till nationell nivå. Landstigen behöver gå igenom sina grupperingar och deras uppdrag för att undvika dubbelarbete, inom en nivå och mellan nivåer. Nytta behöver över tid kunna räknas hem i form av en vård av högre kvalitet, som ges utifrån bästa möjliga tillgängliga kunskap, är mer jämlik över landet och det med hjälp av ett mer resurseffektivt samlat system. 23

89 (25) Utvecklingsinsatser som övergår i långsiktig förvaltning Med stöd av medel via överenskommelser mellan staten och SKL bedrivs nationellt gemensamma utvecklingsprojekt. Ofta drivs projekten av SKL, tillsammans med landsting och regioner. Vissa projekt avslutas men för några behövs det beslut om långsiktig förvaltning och finansiering. Projekt som berör kunskapsstyrningsområdet, och som ska leva kvar i olika former, behöver integreras i modellen. Vid behov av utökad gemensam finansieringsram tas beslut i särskild ordning. Redan vid beslut om att starta upp ett projekt bör förvaltningsfrågan finnas med. Exempel på ett pågående projekt som närmar sig sitt slut och där beslut om långsiktig hantering och finansiering behöver tas är följande: Nationellt kliniskt kunskapsstöd Nationellt kliniskt kunskapsstöd är en utvecklingsinsats där SKL, tillsammans med landsting och regioner, samordnar ett arbete för att ta fram gemensamma nationella kliniska kunskapsstöd - innefattande diagnos- och behandlingsrekommendationer. Arbetet har bedrivits sedan 2015 och har sin grund i den förstudie från 2014 som både visade på ett stort behov av verksamhetsnära kunskapsstöd i primärvården och på vinster i att samordna utvecklingen. Arbetet bedrivs som projekt, genom en överenskommelse mellan SKL och regeringen kring insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar, under åren Nationellt kliniskt kunskapsstöd är en viktig plattform och infrastruktur för att öka förutsättningar för jämlik vård genom att se till att vårdens medarbetare, var i landet man än befinner sig, har smidig tillgång till bästa tillgängliga kunskap. Infrastrukturen är uppbyggd för att kunna hantera utvecklingen mot allt mer strukturerad information som omfattar även beslutsstödsdelar, och för att informationen ska kunna överföras automatiskt för att presenteras i framtida vårdinformationssystem. Innehållsmässigt är kunskapsstöd för primärvården det första som tas fram, men avsikten är att infrastrukturen ska kunna användas oavsett område och därför testas den även inom specialiserad vård genom ett delprojekt inom barnmedicin. Avsikten är att plattformen och arbetet blir en integrerad del av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning inför 2018 för en långsiktig förvaltning, utveckling och finansiering av i första hand landsting och regioner. SKL och Inera arbetar med att ta fram former för förvaltningen. Avsiktsförklaring gällande långsiktig finansiering, på totalt 13,8 miljoner/år, går ut till landsting och regioner för ställningstagande under mars månad. 24

90 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

91 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag är att överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet med uppdraget är att säkerställa att den hälsooch sjukvård som ges befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. En bred tolkning av kunskapsstyrning och kunskapsstöd Utredningen menar att kunskapsstyrning och kunskapsstöd behöver tolkas brett, och innefatta alla de aktiviteter som behövs på alla nivåer för att varje patientmöte ska vara grundat på bästa kunskap. Det räcker inte att ta fram kunskapsstöd, exempelvis i form av nationella riktlinjer eller vårdprogram, utan det behövs insatser för att förbättra förutsättningarna för användningen av bästa kunskap. I kunskapsstyrningen ingår kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. Kunskapsstyrningen bidrar till att utveckla ett lärande system. Inledande kommentar De senaste årens utveckling har i hög grad inriktats mot att uppnå högre kvalitet och mer jämlik vård genom ökad centralisering. Ett stort antal snarlika insatser med nationell prägel har utförts av myndigheter, landsting, olika professionsgrupper och andra aktörer såsom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Landsting och kommuner, som har ansvaret för driften av hälso- och sjukvården, har endast haft ett svagt eller indirekt deltagande och inflytande. Sammantaget har 17

92 Sammanfattning SOU 2017:48 detta lett till en splittrad kunskapsstyrning. Framför allt har genomslaget av insatserna blivit alltför blygsamt, och vägen till ökad patientnytta har i uppföljningar i flera fall visat sig vara för lång. Utredningen konstaterar att oönskade skillnader över landet kvarstår och att viss del av vården behöver en mer centraliserad struktur. Men för att nå målen om en kunskapsbaserad och jämlik vård bedömer utredningen att huvudmännen själva måste äga de processer de sist och slutligen ändå är ansvariga för. En annan ordning förutsätter en ändrad ansvarsfördelning och en ändrad organisering av hälso- och sjukvården. Utredningen lämnar i och med detta betänkande förslag som bedöms realistiska att genomföra i närtid. För att förslagen ska kunna genomföras och leda till de önskade effekterna krävs en tillitsfull och effektiv samverkan mellan staten och huvudmännen, där professionerna och patientföreträdare ges stort utrymme att bidra. Om tillräckliga effekter av förslagen inte nås så bedömer utredningen att en ändrad ansvarsfördelning mellan staten och huvudmännen bör övervägas. Bättre förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård Efter mer än tio års öppna jämförelser av vårdens resultat i Sverige är den generella bilden att oönskade variationer inte minskat i den omfattning som krävs mot bakgrund av de lagstadgade målsättningarna om god vård på lika villkor över hela landet. Utredningens bedömning är att det krävs en skärpt nationell styrning för att åstadkomma en kunskapsbaserad och jämlik vård. Med nationell avses sådana åtgärder eller dylikt som sker i hela landet, dvs. en enhetlig tillämpning. Mot bakgrund av att utredningen inte har i uppdrag att ändra den grundläggande ansvarsfördelningen mellan staten och huvudmännen, eller föreslå ändringar i kommunallagen, lämnar utredningen förslag som syftar till att åstadkomma detta genom en kombination av utvecklad statlig styrning och förtydligade krav på att landsting och kommuner tar ett ökat ansvar för nationell kunskapsstyrning inom sitt lagstadgade uppdrag att svara för hälso- och sjukvården. Såväl forskning som praktiska erfarenheter i svensk hälso- och sjukvård pekar mot att de vårdsystem som lyckas bäst med att använda bästa kunskap inte är de som centralt tar fram kunskap för att sprida till vården, utan de som arbetar integrerat och inkluderande. 18

93 SOU 2017:48 Sammanfattning Detta innebär att den kunskap som skapas i det dagliga arbetet är en viktig del, men också att kulturen uppmuntrar till lärande och att verksamheten har tillgång till egna data. För att organisationen och kulturen ska uppmuntra till utveckling, innovation och lärande är tillit en viktig komponent. Omfattande detaljstyrning riskerar att minska förmågan till innovation och anpassning till professionernas behov, vilket ytterst riskerar att drabba patienten. Mot den bakgrunden lämnar utredningen förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för professionerna att verka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, att få tillgång till nationella kunskapsstöd och att involvera patienterna. Utredningens kartläggning Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd som pågår på olika nivåer inom hälso- och sjukvården. Kartläggningen visar på ett stort antal aktörer inom kunskapsstyrningen och att en stor mängd aktiviteter och initiativ pågår. Kartläggningen visar hur komplex kunskapsstyrningen är och på behovet av förenkling. Kartläggningen visar att staten är mycket aktiv inom kunskapsstyrningen och svarar för en mängd olika initiativ. Regeringen och SKL har tecknat ett flertal överenskommelser med olika inslag av kunskapsstyrning. För att öka samordningen mellan berörda myndigheter har regeringen inrättat Rådet för statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Rådets genomgång av myndigheternas arbete visar på en stor mängd kunskapsstöd med skiftande karaktär. Regeringen har uttalat att detaljstyrningen generellt bör minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende. Landstingen genomför även de en stor mängd aktiviteter gällande kunskapsstyrning. Alla landsting har olika organisatoriska enheter som ansvarar för utarbetande av och stöd till användning av kunskapsstöd m.m. Dessutom samarbetar landstingen om olika delar av kunskapsstyrning inom ramen för de sex sjukvårdsregionerna. Ett exempel som bedöms framgångsrikt är satsningen på regionala cancercentrum (RCC). Läkemedelskommittéerna arbetar aktivt 19

94 Sammanfattning SOU 2017:48 med datadrivet och lokalt förankrat förbättringsarbete inom läkemedelsområdet. Professionerna och patienterna är de som har mest kunskap om sjukdomar, symptom, behandlingar och hur det påverkar hälsan och livskvaliteten. Flera professionsföreningar tar fram kunskapsstöd i egen regi. Även patientföreningar är aktiva inom kunskapsstyrningen och tar fram olika typer av stöd. Uppföljning är en avgörande komponent i kunskapsstyrningen och Sverige har en lång tradition av registerverksamhet. Inom hälsooch sjukvården finns ett hundratal kvalitetsregister och flera nationella hälsodataregister. Uppföljning kan användas för olika syften, såsom förbättringsarbete eller kontroll. Bristande tillgång till data är ofta ett problem, både på nationell och lokal nivå. Den ökade digitaliseringen ändrar förutsättningarna på ett betydande sätt vad gäller kunskapsstyrning; generering av ny kunskap, tillgängliggörande av kunskap samt uppföljning och utvärdering. Digitaliseringen kräver och möjliggör också nya arbetssätt, både vad gäller nya arbetsformer och nya metoder på process- och strukturnivå. Digitaliseringen ger patienten bättre förutsättningar att bli en del av vårdteamet. Detta sammantaget har en avgörande betydelse för vårdens och kunskapsstyrningens utveckling. Utredningens internationella utblick visar att nationella riktlinjer som regel riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal, men sällan är obligatoriska. Socialstyrelsens nationella riktlinjer särskiljer sig i ett internationellt perspektiv genom att de riktar sig till beslutsfattare, inte kliniskt verksam personal, och genom att de innehåller prioriteringar. I de enkäter som utredningen under 2016 genomförde tillsammans med Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Fysioterapeuterna och Svenska Läkaresällskapet framkommer att de kunskapsstöd som används mest är kommersiella webbstöd eller att fråga en kollega. Nationella riktlinjer används, men inte främst i det dagliga arbetet, utan mer sällan. It-baserade beslutsstöd förekommer i begränsad utsträckning. Vissa grupper uttryckte brist på tillgång till kunskapsstöd, till exempel sjuksköterskor och fysioterapeuter i kommunal verksamhet. Det finns en omfattande forskning om hur en policy går från beslut till implementering. Forskningen ger inga enkla svar på hur en kunskapsbaserad och jämlik vård ska nås, men tydligt är att samman- 20

95 SOU 2017:48 Sammanfattning ställning och spridning av skriftligt material, t.ex. en nationell riktlinje, inte är tillräckligt för att påverka praxis. Nationella riktlinjer bör vara vägledande, inte bindande Utredningens bedömning är att nationella riktlinjer bör vara vägledande, inte obligatoriska eller mer bindande. I utredningens uppdrag ingår att särskilt beakta Socialstyrelsens nationella riktlinjer, men bedömningen är giltig även för andra riktlinjer. Det är, enligt utredningens mening, andra faktorer än ett obligatorium som är betydelsefulla för att nå kunskapsbaserad och jämlik vård. Därutöver finns det flera andra skäl som talar emot att göra nationella riktlinjer obligatoriska. Ett centralt skäl som talar emot obligatoriska riktlinjer är det faktum att patienten inte är standardiserbar. Riktlinjer skrivs på gruppnivå medan alla bedömningar måste ske utifrån den enskilda individen. Många patienter har flera sjukdomar, medan riktlinjer ofta är diagnosspecifika. Multisjuklighet omöjliggör i princip krav på följsamhet till riktlinjer för varje enskilt tillstånd. Att införa obligatoriska riktlinjer bidrar vidare till minskad professionell autonomi och riskerar sända en signal om brist på tillit till vårdens professioner. För en stor del av den vård som utförs är evidensen svag eller saknas. Riktlinjer kan aldrig bli heltäckande, och det bedöms orimligt att ha obligatoriska riktlinjer endast på vissa delar av vården, mot bakgrund av målsättningen om att nå en jämlik vård. Komplexiteten och det snabba tempot i kunskapsutvecklingen riskerar att göra nationella riktlinjer inaktuella, om de inte uppdateras tillräckligt ofta. Riktlinjer är sällan obligatoriska i andra länder. De exempel på obligatoriska riktlinjer som utredningen identifierat innehåller huvudsakligen regler kring patientsäkerhet, vilket inte går att jämföra med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Avslutningsvis finns legala skäl som talar emot obligatoriska riktlinjer. Att staten skulle reglera vården genom obligatoriska riktlinjer är ett ingrepp i det kommunala självstyret och ologiskt utifrån nuvarande organisation av hälso- och sjukvården samt de principer för styrningen av hälso- och sjukvården som varit gällande sedan införandet av den målinriktade ramlagstiftningen i form av hälso- och sjukvårdslagen. Det är lämpligt att den som har betalningsansvaret 21

96 Sammanfattning SOU 2017:48 också har rådighet över kunskapsstyrningen. Däremot kan staten med fördel skapa incitament för sjukvårdshuvudmännen att nå ökad nationell enhetlighet genom att villkora specialdestinerade statsbidrag med följsamhet till nationella beslut eller ställningstaganden. En lagstiftning om bindande riktlinjer skulle kräva tydlighet om hur professionerna ska agera inom områden där det saknas riktlinjer, eller i situationer där ny forskning eller internationella riktlinjer visar att de gällande nationella riktlinjerna i praktiken innebär sämre vård. Detta bedöms lagstiftningstekniskt komplicerat, och kräver en lång rad undantag och dispenser, vilket riskerar urholka effekten när det gäller att åstadkomma en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. Överväganden och förslag Utredningen kan mot bakgrund av genomförd kartläggning konstatera följande. Det finns ett stort antal kunskapsstöd som riktar sig till många delar av vården. Det finns undantag, exempelvis inom områden där evidens saknas. Vissa professionsgrupper har också sämre tillgång till stöd. Men den generella bilden är att det finns ett stort utbud av kunskapsstöd, som inte sällan dubblerar och överlappar, och i vissa fall t.o.m. motsäger varandra. Många olika aktörer tar fram kunskapsstöd, t.ex. myndigheter och landsting. De olika professionsgruppernas förutsättningar att delta i utarbetandet av kunskapsstöd är ojämna. Snarlika kunskapsstöd tas fram i flera olika sammanhang. Det finns många olika initiativ som syftar till att uppnå en bättre samordning av olika aktörer inom kunskapsstyrningen. Fokus ligger mer på produktion av kunskapsstöd än på uppföljning, analys och stöd till verksamhetsutveckling. Genomslaget för många kunskapsstöd är blygsamt. De oönskade variationerna har inte minskat i den utsträckning som krävs mot bakgrund av målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen om kunskapsbaserad och jämlik vård. 22

97 SOU 2017:48 Sammanfattning Problembeskrivningen visar att det behövs en förnyad ansats för att uppnå målen om en kunskapsbaserad och jämlik vård. Utredningens utgångspunkter kan sammanfattas enligt nedan. Den grundläggande ansvarsfördelningen mellan staten och huvudmännen gäller. Tillit till vårdprofessionernas arbete är av stor vikt för att uppnå en lärande organisation. Patienten är en viktig aktör i vården och behöver ges förutsättningar att delta i kunskapsstyrningen. Utifrån dessa utgångspunkter görs följande bedömningar: Verksamhetsnära kunskap, erfarenhet och behov bör bli mer vägledande. Staten bör inte detaljstyra vården, utan utveckla en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende. Det behövs en utvecklad struktur för den nationella kunskapsstyrningen där staten på ett mer effektivt sätt tar sitt övergripande ansvar för att, i samråd med huvudmännen, inom ett tydligt ramverk nå en övergripande inriktning för hälso- och sjukvårdens utveckling. Grunderna för statens styrning som sattes redan i samband med hälso- och sjukvårdslagens ursprungliga ikraftträdande är goda utgångspunkter för detta. Tillförlitliga uppföljningar som förmår påvisa oönskade variationer, och pekar ut både goda och mindre goda exempel, är centralt. Lika viktigt är vad som händer som en följd av vad uppföljningarna visar. Tendensen att hantera brister i vården genom fragmentiserade, ofta kortsiktiga, nationella uppdrag behöver vändas. Vidare behövs tydligare kommunikationsvägar för att sprida goda exempel. Landstingen har påbörjat etableringen av en landstingsgemensam nationell modell för kunskapsstyrning, bland annat med utgångspunkt i erfarenheterna från arbetet med regionala cancercentrum. Utredningen bedömer att detta kan skapa nya och bättre förutsättningar för att nå målen om en kunskapsbaserad och jämlik vård, eftersom landstingen genom sitt lagstadgade ansvar för vården behöver ta ett större ansvar och vara mer delaktiga i den nationella kunskapsstyrningen. 23

98 Sammanfattning SOU 2017:48 Kunskapsstödet till kommunerna är i dagsläget splittrat. Utredningen bedömer att kunskapsstödet till professionerna som verkar i kommunal vård behöver förstärkas. De förslag som utredningen lämnar ska ses som ett första steg för förstärkt kunskapsstyrning i kommunal vård. I takt med att den kommunala vården utvecklas framgent kommer också kunskapsstyrningen och formerna för styrningen att behöva utvecklas. Utredningen vill framhålla vikten av att utöver den statliga kunskapsstyrningen använda hela utrymmet av statliga styrmedel i syfte att främja nationell enhetlighet. Det som främst avses är att specialdestinerade statsbidrag villkoras med krav på följsamhet till nationella beslut eller ställningstaganden. Det kan exempelvis göras för att stimulera utveckling och användning av nationella standarder eller gällande ersättningen till landstingen för kostnader inom läkemedelsförmånerna. Då detta avser styrning som faller utanför utredningens uppdrag utvecklas det inte närmare i betänkandet. Lagförslag För att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av förutsättningarna för nationell kunskapsstyrning lämnar utredningen följande lagförslag. Förtydliganden i hälso- och sjukvårdslagen om att professionerna ska ha goda förutsättningar att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och att det är huvudmannen respektive verksamhetschefen som har ansvaret att skapa dessa förutsättningar. Om personalen inte har goda förutsättningar att utöva sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet innebär det att lagens krav på en god vård inte är uppfyllt. Förslagen kompletterar befintlig lagstiftning som säger att hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förtydliganden i hälso- och sjukvårdslagen om att landstingen ska vara skyldiga att samverka nationellt om kunskapsstyrning, samt att landstingen och kommunerna som är belägna i landstinget ska vara skyldiga att samverka om kunskapsstyrning. 24

99 SOU 2017:48 Sammanfattning Lagen om läkemedelskommittéer upphävs och ersätts av den nya lagen om vårdkommittéer. Särbehandlingen av läkemedelsområdet upphör därmed och läkemedelskommittéernas uppdrag vidgas till att omfatta all vård. Kommittéerna byter namn till vårdkommittéer. Uppdraget ska vara att verka för en nationell kunskapsstyrning i landstinget och i de kommuner som är belägna i landstinget. Vårdkommittéerna ska verka för att nationella kunskapsstöd används och att vårdens resultat följs upp samt på annat sätt stödja hälso- och sjukvården i arbetet med att nå en kunskapsbaserad och jämlik vård. Vårdkommittéerna ska inte utfärda egna rekommendationer om det finns nationella rekommendationer eller ställningstaganden. En växande del av sjukvården sker inom ett kommunalt huvudmannaskap. Utredningen bedömer att en huvudsaklig del av kunskapsstödet till kommunerna bör ske via vårdkommittéerna. Övriga förslag Samråd mellan regeringen och landstingen Utredningen föreslår att regeringen och landstingen inrättar ett nära och regelbundet samråd. Inom samrådet bör regeringen och landstingen, utifrån en gemensam målbild för hälso- och sjukvårdens utveckling, bland annat överenskomma om insatser till följd av identifierade brister vad gäller kunskapsbaserad och jämlik vård, fastställa en nationell process för särskilda satsningar och därmed öka förutsättningarna för genomslag i hela landet, samt minska risken för fragmentisering genom separata överenskommelser. Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ges i uppdrag att ta fram utvecklade uppföljningsunderlag. Erfarenheterna från tillsynen som Inspektionen för vård och omsorg genomför samt uppföljningar om folkhälsans utveckling från Folkhälsomyndigheten bör komplettera uppföljningsunderlagen. 25

100 Sammanfattning SOU 2017:48 Regeringen bör i ökad utsträckning nyttja berörda myndigheter för att bidra i arbetet med det föreslagna samrådet, främst i form av Socialstyrelsen. Ett kansli för kunskapsbaserad och jämlik vård inrättas i Regeringskansliet med uppgift att bistå regeringen i samrådet med landstingen och komplettera stödet från myndigheterna. Professionernas tillgång till digitala kunskapsstöd Utredningen föreslår att en nationell kunskapstjänst inrättas i syfte att skapa förutsättningar för vårdprofessionerna hos alla sjukvårdshuvudmän och vårdgivare att enkelt söka och få tillgång till kunskap. I tjänsten bör, förutom kvalitetssäkrade kunskapsstöd, även avgiftsfri tillgång till vetenskapliga artiklar ingå. Till kunskapstjänsten kopplas SBU:s upplysningstjänst, för att ytterligare stärka effekten och kvaliteten i tjänsten. Statliga myndigheters roller och uppdrag Socialstyrelsens instruktion ändras för att förtydliga Socialstyrelsens roll i kunskapsstödjande och styrande hänseende. Med detta ges Socialstyrelsen en särställning bland de kunskapsstödjande myndigheterna. Detta innebär också förändringar i förordningar till övriga myndigheter som för närvarande ingår i Rådet för statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Rådet för statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst koncentrerar sitt arbete till frågor som rör socialtjänst och byter namn till Rådet för statlig styrning med kunskap avseende socialtjänst. Även förordningen som reglerar Rådets arbete byter namn och heter förordningen om statlig styrning med kunskap avseende socialtjänst. Den nya Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd föreslås ingå i Rådet. Efter en reducering av antalet myndigheter med tre föreslås därmed att sju myndigheter ingår i Rådet. 26

101 SOU 2017:48 Sammanfattning Regeringsuppdragen till Socialstyrelsen bör bli mer övergripande i syfte att stödja en mer strategisk statlig styrning vilket innebär ett minskat antal regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ges huvudansvar för att stödja huvudmännen i frågor som syftar till att utveckla och använda kunskapsstöd genom ökad digitalisering, bland annat genom standarder, nationellt fackspråk och informationsstruktur. Socialstyrelsens nationella riktlinjer renodlas till årliga underlag för planering och prioritering till stöd för politiker och andra beslutsfattare inom landsting och kommuner. Riktlinjerna ska innehålla underlag för både horisontella och vertikala prioriteringar. Syftet är att ge bästa kunskap inför strukturbeslut och övergripande resursfördelningsbeslut. SBU utvecklar den nationella upplysningstjänsten och stödet till systematisk utbildning och handledning till de som gör kunskapsunderlag. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer upphör som separat kunskapsstödsprodukt. Socialstyrelsen blir ansvarig myndighet för rekommendationer om läkemedelsbehandling och Läkemedelsverket bör bistå Socialstyrelsen med erforderliga underlag. Utredningen föreslår en förstärkt nationell uppföljning av kunskapsbaserad och jämlik vård. Syftet är att stimulera till förbättring, öka vårdens transparens nationellt samt identifiera och sprida goda exempel. Vidare ska uppföljningen ge regeringen förutsättningar att se när jämlikhet och kvalitet brister och lägga detta till grund för ansvarsutkrävande och samråd om möjliga förbättringsåtgärder. Utredningen föreslår att: Socialstyrelsen ges i uppdrag att ansvara för en nationell, regelbundet återkommande uppföljning och djupgående dataanalys. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ges i uppdrag att ta fram en regelbundet återkommande analysrapport utifrån ett patient- och brukarperspektiv. 27

102 Sammanfattning SOU 2017:48 Observationer och iakttagelser från Inspektionen för vård och omsorg samt Folkhälsomyndigheten tillvaratas inom den nationella uppföljningen. Genomförande Utredningen föreslår att en genomförandekommitté tillsätts för att möjliggöra ett effektivt genomförande av utredningens förslag och i samverkan med landstingen genomföra de insatser som behövs för att skapa förutsättningar för en förstärkt nationell kunskapsstyrning. Rekommendationer till landstingen Utredningen rekommenderar landstingen att landstingens nationella struktur för kunskapsstyrning: regleras på ett långsiktigt hållbart sätt, tydligt reglerar formerna för professionernas respektive patientföreträdares representation och involvering på alla nivåer, samt ges ett uttalat ansvar för att involvera kommunerna och ge kunskapsstöd i den kommunala hälso- och sjukvården. 28

103 Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/07 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/07 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre. Bakgrund I landstingsplanenen för fick landstingsdirektören i uppdrag att utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre. Med målet att snabbare uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre kommer införandet av hälsosamtal och Geriatrisk riskprofil (GRP) inom Hälsoval att fortsätta. Alla vårdande enheter behöver också arbeta för att stärka och följa upp kompetensutvecklingen kring äldres psykiska ohälsa samtidigt som tillgång till psykologisk behandling efter behov ska säkras för alla invånare oavsett ålder Flertalet äldre människor i Kalmar län lever ett gott liv och klarar sig utan stöd från vård och omsorg. Med stigande ålder ökar dock risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar. Den förebyggande vården är viktig så att den äldre kan fortsätta leva ett aktivt och rikt liv så länge som möjligt. Detta ställer krav på helhetssyn, kontinuitet och en flexibel och lyhörd organisation mellan kliniker, enheter och mellan huvudmän. Depression och ångestsyndrom utgör en betydande del av den växande psykiska ohälsan i befolkningen. Äldre personer får i liten utsträckning tillgång till den behandling som psykologer/kuratorer/terapeuter erbjuder i primärvården. Psykologisk behandling som kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT) till äldre ges knappast alls trots att samtalsbehandling är en rekommenderad behandling enligt de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

104 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Anita Bergsell Utredare Karl Landergren Planeringsdirektör Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 17/07 - Utreda/föreslå metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, daterad den 20 september 2017.

105 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Utredningsuppdrag 17/07 Handläggare Anita Bergsell Planeringsenheten Datum: Version: 05 Dnr:

106

107 Sammanfattning Med målet att snabbare uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre, föreslår denna utredning att landstinget fortsätter införandet av hälsosamtal och Geriatrisk riskprofil (GRP), inom Hälsoval. Alla vårdande enheter ges i uppdrag att stärka och följa upp kompetensutvecklingen kring äldres psykiska ohälsa och att alla invånare oavsett ålder har tillgång till alla behandlingsalternativ som finns tillgängliga. Flertalet äldre människor i Kalmar län lever ett gott liv och klarar sig utan stöd från vård och omsorg. Med stigande ålder ökar dock risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar. Den förebyggande vården är viktig så att den äldre kan fortsätta leva ett aktivt och rikt liv så länge som möjligt. Detta ställer krav på helhetssyn, kontinuitet och en flexibel och lyhörd organisation mellan kliniker, enheter och mellan huvudmän. Depression och ångestsyndrom utgör en betydande del av den växande psykiska ohälsan i befolkningen. Äldre personer får i liten utsträckning tillgång till den behandling som psykologer/kuratorer/terapeuter erbjuder i primärvården. Psykologisk behandling som kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT) till äldre ges knappast alls trots att samtalsbehandling är en rekommenderad behandling enligt de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom 1. Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa/sjukdom och statistik visar att majoriteten av äldre som tar livet av sig har en psykisk sjukdom vid självmordstillfället (cirka 65-75%). Frekvensen självmord är nästan tre gånger så hög bland män över 75 år som i gruppen män som helhet. Äldre personer som begått självmord har i mycket mindre utsträckning än andra åldersgrupper haft psykiatrisk vård året före eller behandling med psykofarmaka sex månader innan självmordet. Bland unga människor kan självmordsförsök föregå ett självmord, motsvarande siffra för äldre är 2-4 försök Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP 2013)

108 Innehåll 1 Inledning/bakgrund Värdegrund Interna strategier och styrdokument Begreppsförklaringar... 6 Depressiv sjukdom vid åldrandet... 6 Ångest hos äldre... 6 Psykotiska sjukdomar hos äldre... 7 Suicidalitet hos äldre Syfte och mål Metod Resultat Pågående arbete inom landstinget... 9 Hälsoval... 9 Specialistpsykiatrin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Införande av fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (SIP)10 Utveckling och Folkhälsa Projekt Suicidprevention En pilotstudie i primärvården Länsgemensam ledning Asyl och flyktinghälsovården Magisteruppsats vid Linnéuniversitetet i Kalmar Våld mot äldre Hälsa och Kultur i hälsolänet Kalmar Datainsamling Arbetssätt i andra landsting/regioner Region Östergötland... Fel! Bokmärket är inte definierat. Region Skåne Västra Götaland Nationella dokument/arbete Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen Från SBU rapporten: FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Webbaserad kunskapsportal Hjärnkoll MIND (SKL) ger mänskligt stöd Hjälplinjen Analys och slutsatser Bilagor Bilaga 1 Riktlinje fast vårdkontakt Bilaga 2 GRP manual Referenser... 23

109 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 1 Inledning/bakgrund Psykisk ohälsa hos äldre är ett område som hamnar i skymundan. Oftast erbjuds medicinering framför andra alternativa behandlingar. Det saknas forskning och följaktligen kunskap på många områden avseende äldres psykiska ohälsa. En inbyggd blindhet i vår kultur kring psykisk ohälsa och sjukdom efter 65 års ålder medverkar till områdets eftersatthet vilket i sin tur leder till ojämlika villkor. Ett hälsosamt åldrande kännetecknas av social gemenskap, meningsfull sysselsättning och goda levnadsvanor. Under ålderdomen minskar i regel umgängeskretsen, och för vissa är ensamheten en faktor som leder till att psykisk ohälsa utvecklas. En av tre personer som nått pensionsåldern lever med någon form av psykisk ohälsa, där depression är den vanligaste. Äldre personer begår självmord procentuellt oftare än andra åldersgrupper och äldre män är kraftigt överrepresenterade. Det kan vara svårt att upptäcka en depression hos äldre. Det är vanligt att äldre personer inte visar nedstämdhet lika tydligt som yngre. Det är vanligare med agitation (en inre spänning, motorisk oro) men även med hämningar (långsammare tal, fördröjda svar, nedsatt reaktionsförmåga). Irritabilitet är också ett vanligt symptom vid depression hos äldre. Många kontakter med primärvården och besök på akutmottagning beror på oro, ångest, begynnande kognitiv svikt och demenssjukdom. Kroniska sjukdomar såsom hjärtsvikt, demens och stroke ger en ökad risk för depression. Många personer med en demenssjukdom drabbas också av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD). 1.1 Värdegrund Hälso och sjukvårdens värdegrund uttrycks i 2 HSL: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården Landstingets värdegrund: Landstingets värdegrund bygger på principen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Landstingets mål är en jämställd och jämlik hälsa för alla invånare och att varje invånare ska kunna leva ett aktivt liv efter sina förutsättningar. 5

110 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 1.2 Interna strategier och styrdokument Strategi och handlingsplan , samordnade äldregruppen Kalmar län. Handlingsplan Våld i nära relationer 4 Handlingsprogram för självmordsförebyggande åtgärder i Kalmar län 5 Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa Handlingsplan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 1.3 Begreppsförklaringar 7 Depressiv sjukdom vid åldrandet Ett depressivt tillstånd karakteriseras av nedstämdhet och glädjelöshet. Man känner sig trött och orkeslös, har ingen matlust och sover dåligt. Oro och ångest är vanligt förekommande. Till slut kan man uppleva en stark känsla av meningslöshet och värdelöshet. Man kan uppleva sig själv som en belastning för andra så att man kan få tankar på suicid. Särskilt hos äldre med andra sjukdomar är det mycket viktigt att upptäcka en depression. Den är vanligt förekommande vid en rad olika kroppsliga sjukdomar och försämrar prognosen för dessa. Det är personer i närheten, anhöriga, vårdpersonal som kan iaktta förändringar i stämningsläget och beteenden och kan således bli den viktigaste källan för information till vården. Ångest hos äldre Till ångestsjukdomarna räknas generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom och posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Ångest är vanligt förekommande och ångestsjukdomar börjar oftast tidigt i livet. Om en äldre person insjuknar med ett nytt ångesttillstånd bör man i första hand tänka på depression och även kroppslig sjukdom. Ibland kan det vara svårt att skilja kroppsliga symptom som hjärtklappning, bröstsmärtor eller andfåddhet ifrån ångest. Även vissa läkemedel kan förstärka ångestupplevelsen. 3 och handlingsplan pdf 4 i nära relationer 5 för självmordsförebyggande åtgärder i Kalmar län 6 handlingsplan för psykisk hälsa i Kalmar län 7

111 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Psykotiska sjukdomar hos äldre Psykotiska symptom förekommer vid en rad olika psykiatriska men även kroppsliga sjukdomar. De kan förekomma som biverkan av läkemedelsbehandling, eller orsakas av försvagat hälsotillstånd vid till exempel infektion eller abstinens. Särskilt vanliga är de vid samtidig förekomst av demens. Psykotiska tillstånd kännetecknas av hallucinationer och vanföreställningar. Förankringen i verkligheten har gått förlorat, oftast är tillståndet förknippat med hög ångest i det akuta läget. Psykossjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar med psykotiska symptom. Suicidalitet hos äldre Suicidrisken är förhöjd för äldre, särskilt för män. Riskfaktorer är bland annat ensamhet, relationsproblem, kroppslig sjukdom, ångest och alkoholmissbruk. Många har lättare att beskriva kroppsliga besvär när man söker vård än eventuella symptom på depression och ångest, känsla av meningslöshet eller uppgivenhet. 7

112 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 2 Syfte och mål I landstingsplanen för gavs uppdraget utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 8. Syftet med uppdraget är att kartlägga vilka metoder som finns och ge förslag på förbättringar för att snabbare uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre. Utredningen ska söka svar på: vilka metoder som finns tillgängliga för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 2.1 Metod Metoder som har använts i utredningen är genomgång av litteratur/styrdokument, intervjuer med representanter inom primärvård, hälso- och sjukvård, specialistpsykiatri, hälsoval, äldresamordnare och utveckling- och folkhälsa. Dataunderlaget är hämtat från Cosmic vårddatalager. 8 Landstingsplanen

113 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 3 Resultat 3.1 Pågående arbete inom landstinget Offentlig och privat primärvård För att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos äldre har man inom offentliga och privata hälsovalsenheter sedan en tid arbetat med: Hälsosamtal och Geriatrisk riskprofil (GRP v.g.se bilaga 2) för personer 75 år och äldre som införs succesivt. Syftet med riskbedömningen med hjälp av GRP är att hitta personer som kan vara i behov av stöd och samordning. Personen riskbedöms bland annat utifrån ensamboende, kontakter med vården, minnessvårigheter, oro och ångest. De som får 3 poäng eller mer erbjuds ett hälsosamtal med sjuksköterska på hälsocentralen. Hälsosamtalet görs antingen på mottagningen eller i personens hem. I hälsosamtalet tas den psykiska och fysiska hälsan upp, livsstil, social situation samt risk för undernäring och fall. Utifrån vad som framkommer vid hälsosamtalet erbjuds olika åtgärder såsom fast vårdkontakt, samtal, kontakt med läkare eller psykolog, stöd till livsstilsförändringar exempelvis fysisk aktivitet och goda matvanor. Tips och kontakt förmedlas angående social samvaro på öppna träffpunkter, föreningar och ideella organisationer. Vid behov tas kontakt med kommunen för larm, matdistribution, hemtjänst och hemsjukvård. Samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med den äldre, ev. närstående och berörda vård- och omsorgsgivare görs vid mer omfattande vårdoch omsorgsbehov. På några hälsovalsenheter i länet har man en samordningsfunktion för äldre, antingen en äldresjuksköterska eller en teamsjuksköterska med ett ansvar för äldre. Sjuksköterskan har både mottagning och telefonkontakt samt gör hembesök i begränsad omfattning. En viktig uppgift är att upptäcka psykisk ohälsa hos den äldre exempelvis depression, förmedla kontakt med läkare och ev. psykolog samt vara ett stöd och samtalspartner. Ett pilotprojekt har startas på ett par hälsovalsenheter med vårdplanering via video där sjuksköterskan i kommunen är hemma hos patienten och kopplar upp sig med läkare och/eller sjuksköterska på hälsovalsenheten. Målet är att kunna erbjuda vårdplanering/sip via video på samtliga hälsovalsenheter vid årsskiftet 2018 i samband med arbetet kring den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Hälsoval Inom ramen för Hälsovalsmodellen har sedan 1 januari 2017 införts en särskild ersättning för hälsosamtal för att skapa struktur i det förebyggande arbetet för de äldre. Genom att riskbedöma personer som är 75år och äldre med Geriatrisk riskprofil (GRP) och hälsosamtal ökar chansen att hitta personer som kan vara i behov av stöd och samordning. (För mer information om hälsosamtal/grp se under Offentlig och privat primärvård). I hälsovalsavtalet för 2018 införs till följd av nya lagen att vårdenheterna har en samordnande roll i vården av de mest sjuka äldre och invånare med kroniska sjukdomar oavsett ålder. För att klara detta tillsätts en ny funktion 9

114 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Vårdsamordnare, vars arbetsbeskrivning är under utarbetande. Vid intervju med avtalsskrivare lyfts vissa ansvarsområden för vårdsamordnaren fram, bl.a. ska fast vårdkontakt och samordnad individuell plan erbjudas alla med behov av samordning. Vårdsamordnaren ska ta huvudansvar för regelbunden dialog med kommunens hemsjukvård och särskilda boendeformer och samordna dialogen mellan distriktsläkare, hemsjukvården och specialistvården. Specialistpsykiatrin Under 2016 påbörjades en satsning med utbildning i suicidprevention, SPiSS (Suicidprevention i Svensk Sjukvård). SPiSS omfattar fyra webbkurser med grundläggande kunskap i suicidologi. Samtlig vårdpersonal inom psykiatrin kommer att omfattas av utbildning som delvis är interaktiv och avslutas med ett kunskapstest. Repetitionsutbildning skall sedan göras 1ggr/år. Psykiatri E-bas är en del av regeringens satsning på att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och i den psykiatriska hälso- och sjukvården. Vid kompetensinventeringen inom psykiatriförvaltningen har framkommit önskemål om att gå vidare med satsningen. E-bas utbildningen startade i januari 2017 med uppstartsföreläsning för utbildningsledare och därefter riktade föreläsningar till personalen. Geriatriska kliniken Länssjukhuset En helhetsvård som ser hela människans behov och att patienten inte bara ses som en diagnos är en värdegrund som geriatriken har och arbetar efter. I samarbete med psykiatriska kliniken har rutiner utarbetats kring suicidnära patienter och patienter med BPSD- problematik 9 (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Kurser finns för sorgearbete, och att leva med cancer, för att försöka minska oro, ängslan och ångest kring olika livshändelser. Sinnenas Park fungerar som en oas för denna patientgrupp men även för anhöriga. Införande av fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (SIP) Landstinget arbetar aktivt med flera insatser som ska stärka patientens delaktighet och det ska finnas fokus på att erbjuda fast vårdkontakt samt vårdplan i landstingets alla förvaltningar. I riktlinjen som togs fram (2016) för fast vårdkontakt finns beskrivet vilket uppdrag fast vårdkontakt har. (bilaga 1) Utvecklings- och folkhälsoenheten NASP 10 (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) har fått i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting att hålla instruktörsutbildningar i MHFA (Mental Health First Aid) för äldre. Tyngdpunkten är pedagogik i kombination med orientering om psykisk ohälsa hos äldre. Inom Utvecklings- och folkhälsoenheten har man en övergripande plan för att utbilda instruktörer i MHFA. Tre medarbetare från landstinget har gått instruktörutbildning. Dessa instruktörer utbildar nu under hösten 2017 samtlig personal på länets ungdomsmottagningar. Under 2018 är planen att utbildningarna i MHFA ska samordnas och erbjudas via KTC så att man kan öppna upp kurserna

115 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre så att alla i landstinget har möjlighet att gå. Strukturen och formerna för detta ska arbetas fram under hösten. Projekt Suicidprevention Under våren 2017 har ett projekt startats i landstinget kring suicidprevention. Syfte är att ta fram konkreta åtgärder för hur olika verksamheter ska agera och interagera med varandra samt vilket ansvar den enskilde medarbetaren har i kontakt med den suicidnära patienten. Målet är ett tydligare och patientsäkrare handläggande av dessa patienter. Projektet förväntas vara klart under våren En pilotstudie i primärvården Skräddarsydd KBT för äldre vuxna med ångest, oro och eventuell samsjuklig depression. Syftet med studien som bedrivs på Slottsgatans Hälsocentral är att undersöka om skräddarsydd KBT har effekt för gruppen äldre vuxna. Behandlingen skräddarsydds utifrån deltagarnas problematik. Studien är pågående, så det går därför inte att uttala sig ännu om behandlingseffekten. Det medskick behandlaren i nuläget ser är: Det som skiljer sig i behandlingen jämfört med yngre patienter är att tempot på informationen kan inte vara lika högt. Den äldre behöver mer tid för förändringar. Det behövs också information och kunskap till personalen. Länsgemensam ledning Det är viktigt att kommunerna och landstinget samarbetar kring äldres hälsa, och tillsammans arbetar fram ett arbetssätt som gynnar äldre. Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län är en strategi och handlingsplan ( ) som länsgemensam ledning i samverkan tagit fram och aktivt arbetar utifrån. I Samordnade äldregruppen i länet pågår ett arbete med fokus på samordnad individuell plan (SIP) och fast vårdkontakt, utveckling av avancerad hemsjukvård, utveckling av digitala lösningar och planering av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård m.m. I början av 2017 anordnades en välbesökt dag med fokus på psykisk hälsa hos äldre. Asyl och flyktinghälsovården Asyl och flyktinghälsovårdens uppdrag är att erbjuda en kostnadsfri, frivillig hälsoundersökning till alla asylsökande, flyktingar och tillståndslösa samt anhöriginvandrare. Ser man ett vårdbehov vid hälsoundersökningen så remitterar man vidare till lämplig instans som primärvård, psykiatri eller hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vilket gäller patienter i alla åldrar. 11

116 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 3.2 Magisteruppsats vid Linnéuniversitetet i Kalmar Patienters erfarenheter av kontakt med äldresköterska inom primärvården Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter av kontakt med äldresköterska inom primärvården. Patienterna i studien beskrev att samtalet var den viktigaste erfarenheten. Samtalet bidrog med stöd och trygghet i vardagen. Patienterna uttryckte en oro över framtiden, om att livet plötsligt kan förändras och att de inte alltid förstod information från andra vårdkontakter. Patienterna beskrev att de i samtalen med äldresköterskan fick prata om saker som de upplevde var viktiga för dem, inte bara samtala om sjukdom. De äldres erfarenheter innefattar en önskan om att det är en och samma person som ger vård och omsorg, att tillräckligt med tid är avsatt för vårdkontakten och att hälso- och sjukvården planeras tillsammans med den äldre. 3.3 Våld mot äldre Det är få studier som utvärderar effekterna av interventioner som riktar sig till offer för partnervåld. Äldre personer kan ibland vara beroende av andra för att klara sin vardag. De kan vara fysiskt svaga eller kognitivt nedsatta, vilket innebär att de har en ökad risk för att utsättas för våld, och svårigheter att göra sin röst hörd. Att utsättas för våld är nära sammankopplat med negativa psykologiska konsekvenser, som exempelvis depression, ångest, sömnproblem och ibland även posttraumatiskt stressyndrom. När en äldre person utsätts för våld är det därför viktigt att man erbjuder behandlings- och stödinsatser eller praktisk hjälp för att förbättra den psykiska hälsan, förebygga ytterligare våld och underlätta vid anmälningar och utredningar. För information om hur landstinget arbetar med våld i nära relationer v.g. se Hälsa och Kultur i hälsolänet Kalmar 11 Landstinget och Regionförbundet har initierat ett projekt kring hälsa och kultur, som slutfördes hösten Syftet var att skapa en arbetsmodell med struktur och metoder för samverkan mellan kulturorganisationer samt vård och omsorg inom äldrevård, psykiatri och hälsocentraler. Den övergripande tanken för projektet var att mötet mellan kultur och vård kan skapa bättre hälsoförutsättningar för länets innevånare, något som forskning tydligt visar. Projektet Kulturarv som metod inom äldreomsorgen har fallit väl ut och på Rönningegården i Mörbylånga kommun har arbetet med kulturarv blivit ett stöd för att utveckla det sociala innehållet i omsorgen om äldre samt arbeta mer personcentrerat. I Emmaboda kommun har projektet Rehab konst och hemslöjd integreras i kommunens ordinarie verksamhet. I Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande år 2000 Hälsa på lika villkor framhölls att det finns vetenskapligt stöd för att kulturaktiviteter är ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. 11

117 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 3.5 Datainsamling Antal besök fördelat på olika professioner inom hälsoval: Att möta psykisk ohälsa åligger olika professioner, där läkarbesök allmänt är dominerande men hos äldre ännu mer. Psykisk ohälsa (F00-F99) är ett vitt begrepp som innefattar såväl subjektiva, lätta besvär som allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd. Cirkeldiagrammen (1) och (2) visar antal besök fördelat mellan olika yrkesgrupper uppdelat efter ålder. Diagram 1: Antal besök år 2016 per vårdgivare med F diagnos (F00-F99) i åldern år Diagram 2: Antal besök år 2016 per vårdgivare med F diagnos (F00-F99) i åldern 65 och äldre 13

118 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Diagram (3) visar hur många hälsosamtal som görs uppdelat på tredjedelen lägst antal samtal och högst antal samtal gjorda. En tredjedel av hälsocentralerna ligger i mitten och visas inte här. 335 samtal för den hälsocentral som gör flest mot 3 för den hälsocentral som gör längst antal. Diagram 3 Antal hälsosamtal för patienter 65 år och äldre på hälsocentralerna 3.6 Arbetssätt i andra landsting/regioner Region Skåne Regional samverkansgrupp Psykiatri i Skåne tog beslut under våren 2015 att tillsätta ett utskott kring äldres psykiska hälsa med syfte att omvärldsbevaka och sätta fokus på frågan. Resultatet blev en nulägesbild samt rekommendationer på förbättringsområden. Viktiga förbättringsområden: Utbildning och ökad kompetens Från tidig upptäckt till vård och behandling Stödjande insatser Samverkan Till varje förbättringsområde finns rekommendationer till berörda verksamheter för fortsatt arbete och utveckling.

119 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Västra Götaland I västra Götaland har man satsat mycket på utbildning, målet är att all personal ska vara utbildad i MHFA (Mental Health First Aid). Man planerar en större konferens för att sprida kunskap och få insikt i varandras arbete. Den enskilde ska uppleva att vården och omsorgen är samordnad och sammanhållen, vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus samverkar runt de sjuka äldre. 3.7 Nationella dokument/arbete Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen 12 Regeringen beslutade 2015 att tillsätta en särskild utredare för att ta fram ett förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Den 31 mars 2017 överlämnade utredaren Susanne Rolfner Suvanto sitt slutbetänkande (Läs mig SOU2017:21). Utredningen har tagit fram ett förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. För att äldre personer ska få vård och omsorg av god kvalitet krävs insatser både från äldreomsorgen enligt socialtjänstlagen och från landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård. Ett förslag i utredningen är ett nationellt kunskapscentrum om äldre och psykisk hälsa. Framtiden får utvisa vilka förslag från utredningen regeringen ämnar gå vidare med. Från SBU rapporten 13 : I SBU:s rapport Behandling av depression hos äldre från år 2015, utvärderades läkemedelsbehandling, psykologisk behandling och ett antal andra metoder. Rapporten visar att när det gäller depression hos äldre kan psykologisk behandling i form av så kallad problemlösningsterapi har effekt. Den visar också att antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) har sämre effekt hos äldre än hos den övriga befolkningen. FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskning i korthet är en serie publikationer från Forte som kort beskriver kunskapsläget på ett samhällsrelevant område. I publikationen Ångest och depression hos äldre 14 som har tagits fram av en grupp forskare och samhällsföreträdare ges en kort beskrivning av att det behövs mer forskning kring äldre och psykisk ohälsa, samt att förbättra kunskapen om depression hos befolkningen i stort, så att fler personer med depression kan få adekvat behandling. Webbaserad kunskapsportal Under 2011 utvecklade Socialstyrelsen en webbaserad kunskapsportal ( i samverkan med SKL och flera statliga myndigheter. Kunskapsguiden är en nationell plattform som samlar befintliga och ny kunskap SBU Rapport Behandling av depression hos äldre

120 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre inom området psykisk ohälsa och vård och omsorg om äldre personer. Målet är att personalen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst ska kunna använda Kunskapsguiden för att lätt hitta både praktiska och teoretisk kunskap som kan vara till stöd i arbetet. Hjärnkoll 15 Hjärnkoll är ett riksförbund (sedan 2015) som arbetar med att öka öppenheten och förbättra kunskapen kring psykisk ohälsa. Hjärnkollambassadörerna föreläser utifrån sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa och bidrar med värdefulla strategier och verktyg. Man kan boka en ambassadör för en kortare föreläsning eller för en halv- eller heldagsutbildning. Hjärnkoll har över 350 ambassadörer i hela landet, i olika åldrar och med olika erfarenheter. MIND 16 ger mänskligt stöd. Mind grundades 1931 och hette ursprungligen Sfph (Svenska föreningen för psykisk hälsa). Mind s vision är arbetar för ett samhälle som uppmärksammar och aktivt motverkar psykisk ohälsa, där personer med psykisk ohälsa blir respekterade och får det stöd de behöver, och där ingen tar sitt liv. I december 2012 startade äldretelefonen dit man kan ringer om man är 60+ och vill prata om psykisk ohälsa. Det är inte terapi, inte behandling, utan ett medmänskligt stöd, ångestlindring och tröst i stunden. Hjälplinjen 17 Nationella hjälplinjen är en organisation bekostad av staten och under uppsyn av Socialstyrelsen. Hjälplinjen ger kostnadsfri psykologisk hjälp vid livskris. (finns på 1177) Hjälplinjen kan vara ett bra alternativ till ett första stödsamtal. NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) Både internationellt och i Sverige har äldre (65+) en hög självmordsfrekvens som utgör cirka en fjärdedel av alla självmord i Sverige. Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa/sjukdom och statistik visar att majoriteten av äldre som tar livet av sig har en psykisk sjukdom vid självmordstillfället (cirka 65-75%). Frekvensen självmord är nästan tre gånger så hög bland män över 75 år som i gruppen män som helhet. Äldre personer som begått självmord har i mycket mindre utsträckning än andra åldersgrupper haft psykiatrisk vård året före eller behandling med psykofarmaka sex månader innan självmordet. Bland unga människor kan självmordsförsök föregå ett självmord, motsvarande siffra för äldre är 2-4 försök Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP 2013)

121 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 4 Analys och slutsatser Flertalet äldre människor i Kalmar län lever ett gott liv och klarar sig utan stöd från vård och omsorg, men med stigande ålder ökar risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar. Den förebyggande vården är viktig så den äldre kan fortsätta leva ett aktivt och rikt liv så länge som möjligt. Detta ställer krav på helhetssyn, kontinuitet och en flexibel och lyhörd organisation mellan kliniker, enheter och mellan huvudmän. Psykisk ohälsa får inte gömmas undan och glömmas bort bara för att man har passerat 65-årsstrecket. Äldre med psykisk ohälsa finns på alla vårdnivåer inom sjukvården, inom primärvården där kanske flest äldre har kontakt men även inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen. En viktig grund för ett bra omhändertagande är att personalen har kompetens kring psykisk ohälsa/sjukdom hos äldre personer. Utbildningar som pågår inom landstinget är SPiSS och E-bas inom psykiatriförvaltningen, samt instruktörutbildning i MHFA (Mental Health First Aid). MHFA-instruktör lär ut hur man känner igen och ingriper vid kriser, tar emot information och hur man bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig psykiatrisk hjälp. Instruktörsutbildning i MHFA ges av huvudinstruktörer vid NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa). Landstingets utbildade MHFA-instruktörer bör samverka med KTC verksamheten, så att hela landstinget kan nyttja deras kunskap för utbildning till övrig personal. Alternativ till farmakologisk behandling behöver i enlighet med nationella riktlinjer erbjudas fler patienter i alla åldrar. Utvecklingsarbete kopplat mot den nationella stöd- och behandlingsplattformen pågår i landstinget. Av antalet besök på grund av psykisk ohälsa på hälsocentral 2016 var 5,7 % till psykolog/psykoterapeut/kurator för patienter 65 år och äldre medan samma siffra för åldern år var 30,7%. Dessa siffror från vårddatalagret i Cosmic visar att besök till dessa professioner, där KBT behandling oftast ges, inte erbjuds till äldre personer i lika hög utsträckning. Om pilotstudien kring skräddarsydd KBT för äldre som pågår visar positiv effekt bör den utvecklas inom landstinget då äldre inte får tillgång till behandlingen i den utsträckning som är önskvärt. Successivt inom primärvården erbjuds hälsosamtal till personer 75år och äldre och som uppvisar en riskprofil. Äldre i riskzonen kan bland annat upptäckas via metoden Geriatrisk riskprofil (GRP). Syftet med riskbedömningen med hjälp av GRP är att hitta personer som kan vara i behov av stöd och samordning. Utdata från vårddatalagret i Cosmic visar att det skiljer sig mellan hälsocentralerna i utförda av hälsosamtal. Arbetet med hälsosamtal bör fortsätta att införas så att alla invånare oavsett bostadsort får samma möjlighet till hälsosamtal. På några hälsovalsenheter i länet har man en samordningsfunktion för äldre, antingen en äldresjuksköterska eller en teamsjuksköterska. I uppföljning som gjorts (magisteruppsatsen vid Linnéuniversitetet), framkommer det att den äldre värdesätter relationen och omsorgen som ges och känner sig tryggare och mindre orolig. Landstinget arbetar aktivt med flera insatser som ska stärka patientens delaktighet och det finns fokus på att erbjuda fast vårdkontakt samt vårdplan i landstingets alla förvaltningar. Hösten 2016 togs riktlinje för fast vårdkontakt 19 fram i landstinget för samtliga vårdverksamheter. 19 Riktlinje Fast vårdkontakt, se bilaga 1 17

122 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Till följd av nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård införs i hälsovalsavtalet för 2018 att vårdenheterna har en samordnande roll i vården av de mest sjuka äldre och invånare med kroniska sjukdomar oavsett ålder. För att klara detta samordningsansvar införs en ny funktion Vårdsamordnare, vars arbetsansvar är under framtagande. För den äldre med psykisk ohälsa som besöker akutmottagningen kommer vårdsamordnare vara ett stöd och tillgång för att skapa trygghet och ett bättre omhändertagande. När det gäller personer med kognitiv svikt och demenssjukdom finns Omsorgsvårdprogram för personer med demenssjukdom i Kalmar län. Detta håller på att revideras utifrån de nya nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2016, vilket beräknas vara klart under våren Sedan flera år har sjukhusen och vissa kommuner vårdplanerat via video med bra resultat. Ett pilotprojekt har startas på ett par hälsovalsenheter med vårdplanering via video där sjuksköterskan i kommunen är hemma hos patienten och kopplar upp sig med läkare och/eller sjuksköterska på hälsovalsenheten. Fördelen med ett hembesök är att kommunsköterskan kan stämma av patientens hälsoläge i hemmiljön och signalera/samarbeta med hälsocentralen om åtgärder behövs kring patientens psykiska mående. Detta kommer också att vara ett bra hjälpmedel när den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft Landstinget och Regionförbundets projekt Hälsa och Kultur har inom vissa områden t.ex. kulturarv som metod inom äldreomsorgen (Mörbylånga kommun) och rehab - konst och hemslöjd (Emmaboda kommun) fallit väl ut och integrerats i kommunernas ordinarie verksamhet. I Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande år 2000 Hälsa på lika villkor framhölls att det finns vetenskapligt stöd för att kulturaktiviteter är ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Ett mer aktivt deltagande i kulturlivet skulle sannolikt medföra en bättre och en mer jämlik hälsa i befolkningen och därför är en fortsatt satsning inom området viktigt för landstinget. Åtgärdsförslag: Mot bakgrund av vad som framkommit i denna utredning kommer Primärvårdsförvaltningen/Hälsoval i samverkan med Psykiatriförvaltningen och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbeta för att; stärka och följa upp kompetens inom området psykisk ohälsa hos äldre säkra tillgång till psykologisk behandling efter behov för alla invånare oavsett ålder fortsätta arbetet med införande av hälsosamtal och Geriatrisk riskprofil (GRP)

123 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 5 Bilagor Bilaga 1 Riktlinje fast vårdkontakt Bilaga 2 Geriatrisk riskprofil 5.1 Bilaga 1 Riktlinje fast vårdkontakt Syfte Säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården. Mål Alla patienter som önskar ska få fast vårdkontakt Giltighet Målgrupp Samtliga vårdverksamheter inom Landstinget i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Karl Landergren Revideras och följs upp September 2017 Beslutsdatum Beslutat av Krister Björkegren Landstingsdirektör 19

124 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Patientens rätt till fast vårdkontakt Inledning Den 1 juli 2010 ersattes kravet på att utse en patientansvarig läkare (PAL) med en ny bestämmelse i 29 a HSL. Enligt den ska verksamhetschefen säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Detta gäller i synnerhet när flera kompetenser, vårdnivåer, vårdgivare och både kommunal och landstingskommunal hälso- och sjukvård är inblandade. Om det är nödvändigt för att tillgodose behov enligt ovan eller om en patient begär det ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Samordningsansvaret ligger på hälso- och sjukvården, inte hos patienten själv. En fast vårdkontakt kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen. Det kan i vissa fall också vara en administrativ funktion som samordnar patientens vård. Ansvar och roller Verksamhetschef ansvarar för att: utse fast vårdkontakt att denna rutin är känd och tillämpad inom den egna verksamheten samtycke från patienten har erhållits och att bestämmelserna om sekretess beaktas vid eventuell samverkan mellan vårdgivare. Verksamhetschefen kan delegera ovanstående uppgifter till enhetschef. Uppdrag Fast vårdkontakt Vara samordnare för vårdens insatser och vid behov kalla till samordningsmöten. Informera patienten om aktuell och planerad behandling samt säkerställa att patienten, och vid behov närstående, har fått nödvändig information och därmed kan ta ställning till den planerade behandlingen, vilket ska dokumenteras i journalen. Informera patienten om valfrihet, val av vårdgivare och vårdgarantin. Förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården och stödja insatser vid övergångar mellan olika vårdenheter. Vara kontaktperson för andra delar av sjukvården, för socialtjänsten, andra berörda myndigheter, till exempel Försäkringskassan Den fasta vårdkontakten, som exempelvis utses i samband med samordnad individuell vårdplanering, ska tillsammans med patienten utforma en individuell plan for att patienten ska få sina behov av insatser tillgodosedda, vilket ska dokumenteras i journalen. Rutin fast vårdkontakt Varje verksamhet ska utforma en egen lokal rutin som beskriver hur det praktiska arbetet ska utföras för hur och när en patient ska få en fast vårdkontakt. Nedan anges vad som bör framgå av rutinen. Fastställa behov Utse fast vårdkontakt Informera patienten Dokumentera Samordna vårdinsatser

125 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre Fastställa behov av fast vårdkontakt En fast vårdkontakt ska utses när patienten själv önskar det eller när det bedöms lämpligt. Av rutinen ska framgå vem som gör bedömningen av att en fast vårdkontakt ska utses. Patienter med stora och komplexa vårdbehov som kräver insatser från olika delar av vården behöver en fast vårdkontakt. Detsamma gäller patienter som ofta är aktuella i akutsjukvården. Bedömningen bör grundas på en samlad bild av patientens behov och den kan behöva förändras utifrån behov. Utse Fast vårdkontakt Verksamheten ska fastställa vem eller vilka funktioner som i första hand ska utgöra fast vårdkontakt för en patient. Det kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, men det kan också vara någon ur den administrativa personalen. När patienten själv uttryckt önskemål om vilken person han eller hon vill ha som fast vårdkontakt bör önskemålet, om möjligt, tillgodoses. När patienten lider av livshotande tillstånd ska den fasta vårdkontakten alltid vara en legitimerad läkare (SOSFS 2011:7). Denne ska utses så snart som möjligt efter det att en behandlande läkare har konstaterat tillståndet och har ansvar för att fastställa mål för vården samt ta ställning till hur patientens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Information till patienten om fast vårdkontakt Den fasta vårdkontakten ska informera patienten om vem/vilka som är fast vårdkontakt och hur patienten ska komma i kontakt med sin utsedda fasta vårdkontakt. Att information getts ska dokumenteras i journalen. Dokumentation i Cosmic Vem eller vilka som utses till fast vårdkontakt dokumenteras under sökordet Fast vårdkontakt i gemensamma patientdata i Cosmic med namn, titel och kontaktväg. Var observant på att inte skriva över någon information i sökordet utan endast tillföra information i de fall då patienten har flera fasta vårdkontakter. Det görs genom att kopiera historiken och skriva till den nya informationen. När behov av fast vårdkontakt inte längre finns ska detta dokumenteras. Det ska även dokumenteras om patienten erbjudits fast vårdkontakt men tackat nej. Samordna vårdinsatserna Vissa patienter kan komma att ha fler än en fast vårdkontakt, till exempel om patienten har kontakt med flera olika delar av sjukvården, olika enheter eller vårdgivare eller både kommunal och landstingskommunal hälso- och sjukvård. Om patienten har flera fasta vårdkontakter ska den fasta vårdkontakten där patienten har sin huvudsakliga vård ha ett samordningsansvar för de fasta vårdkontakterna. Samordningsansvaret ligger på Hälso- och sjukvården och inte på patienten själv och de fasta vårdkontakterna ansvarar för att i samråd med patienten, eller dennes företrädare, kommunicera med varandra for att samordna planering och genomförande av vård och omsorg. 21

126 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre För att samordning ska kunna ske och information förmedlas till andra vårdgivare eller myndigheter, måste patienten samtycka och verksamheterna beakta sekretessbestämmelserna 5.2 Bilaga 2 GRP manual

127 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre 6 Referenser Diagram Diagram 1 Utdata från Cosmic av besök till vårdgivare ålder år inom hälsoval Diagram 2 Utdata från Cosmic av besök till vårdgivare ålder 65 och över inom hälsoval Diagram 3 Utdata från Cosmic av antal hälsosamtal år 2016 inom hälsoval Litteratur Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen (fotnot 1) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, (fotnot 2) Hemsida Vårdriktlinjer.se, samordnade äldregruppen Kalmar län (fotnot 3) Intranätet- Navet, Handlingsplan Våld i nära relationer (fotnot 4) Regionförbundet.se, Handlingsplan för självmordsförebyggande åtgärder (fotnot 5) Regionförbundet.se, Gemensam handlingsplan för psykisk ohälsa (fotnot 6) Vårdriktlinjer.se, begreppsförklaringar (fotnot 7) Ltkalmar.se, Landstingsplanen (fotnot 8) Bpsd.se Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (fotnot 9) NASP.se Nationellt centrum för suicidforskning (fotnot 10) Passion för livet, Region Jönköpings län tillsammans med SKL (fotnot 11) Hälsa och kultur, Landstinget tillsammans med Regionförbundet (fotnot 12) Almstudien, se Region Östergötland (fotnot 13) Regeringen.se Nationell kvalitetsplan (fotnot 14) SBU rapport, behandling av depression hos äldre (fotnot 15) Forte rapport, forskning i korthet (fotnot 16) Hjärnkoll, nationellt uppdrag (fotnot 17) Mind, SKL webb (fotnot 18) Hjälplinjen webb på 1177, (fotnot 19) 23

128 Landstingsservice Landstingsservice gemensamt TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1 (1) Diarienummer Diarienummer Nya lokaler avseende landstingets hälsocentral i Berga Centrum, Kalmar Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom nytt hyresavtal för och utformning av nya lokaler för landstingets hälsocentral i Berga Centrum, Kalmar. 2. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsservice att teckna avtal med LW Bostäder AB. 3. Ekonomiska konsekvenser får arbetas in i kommande plan- och budget. a. Hyra kronor/år, hyrestid från och med den 1 mars 2019 till och med den 28 februari I hyran ingår kostnader för energi och underhåll. b. Kostnad för investeringar som inte ingår i hyresvärdens entreprenad bedöms till kronor. c. Konstnärlig utsmyckning bedöms till kronor. Bakgrund Landstingsservice fick på landstingsstyrelsens budgetberedning den 18 april 2017, 21, i uppdrag att förhandla villkor för ett hyresavtal avseende nya lokaler för hälsocentralen i Berga Centrum. Förstudie och förhandling är nu avslutad och ett hyresavtal finns för undertecknande. Fastighetsägaren reserverar sig för att en förutsättning för projektets genomförande är att bygglov erhålls. Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Lars Mattsson Primärvårdsdirektör Primärvårdsförvaltningen Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

129 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1 (1) Svar till Regionlabbet för idrott och hälsa angående bidragsansökan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen avslår ansökan om bidrag med hänvisning till utvecklings- och folkhälsoenhetens yttrande. Bakgrund Regionlabbet har i skrivelse daterad den 18 juli 2017 ansökt om ett årligt bidrag på kronor. Utveckling- och folkhälsoenheten har yttrat sig enligt följande. Yttrande Landstinget i Kalmar län stödjer Regionlabbets verksamhet genom att vara medlemmar i den ideella föreningen. Landstinget ger bidrag till verksamheter som främjar hälsa och god vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Enligt landstingsplanen ska landstinget arbeta för att främja hälsa hos befolkningen med prioriterade områden: ett tobaksfritt län, fysisk aktiva invånare, psykisk hälsa samt jämställd och jämlik hälsa genom hela livet. Landstingets inriktning är att detta arbete skall ske på bred bas, med lika villkor över hela vårt län. Mot denna bakgrund föreslår utvecklings- och folkhälsoenheten att landstingsstyrelsen avslår Regionlabbets ansökan om ett årligt bidrag på kronor eftersom den verksamhet som idag bedrivs inom Regionlabbet inte är folkhälsoinriktad med bred bas på lika villkor över hela länet. Magnus Persson Utvecklingsdirektör Sandra Karlsson Folkhälsoutvecklare Bilaga Ansökan från Regionlabbet daterad den 18 juli Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon vx Bankgiro

130

131 Ekonomienheten Sektionen för hållbar utveckling TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (2) Diarienummer Landstingsstyrelsen Strategi för klimatkompensation för flygresor Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar Strategi för klimatkompensation för flygresor enligt redovisat förslag. Ekonomiska konsekvenser av strategin arbetas in i kommande landstingsplan. Kostnaden för 2018 års åtgärder beräknas till 1,0 Mkr. En plan för kompensationsåtgärder för 2018 ska redovisas i landstingsstyrelsen den 7 februari Bakgrund Fossilbränslefri region 2030 har som delmål att alla samhällsbetalda resor ska vara klimatneutrala år Landstingsfullmäktige beslutade år 2014 i Hållbarhetsprogrammet att planera för klimatkompensation i enlighet med delmålet om klimatneutrala samhällsbetalda resor till år Föreslagen klimatkompensation omfattar i första hand resor med flyg och syftar till att minska landstingets koldioxidutsläpp i stort. De ekonomiska konsekvenserna av strategin arbetas in i kommande landstingsplaner. För 2018 beräknas kostnaden uppgå till 1,0 Mkr, baserat på 15 % kompensation på 2016 års kostnad som uppgick till 6,7 Mkr. Landstingsstyrelsen ska årligen besluta om en plan för kompensationsåtgärder utifrån landstingsfullmäktiges anslag. Planen för kompensationsåtgärder för 2018 föreslås redovisas i landstingsstyrelsen den 7 februari Johanna Schelin Hållbarhetschef Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

132 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Bilaga Strategi för klimatkompensation för flyg.

133 Strategi för klimatkompensation för flygresor Syfte Tydliggöra hur arbetet med klimatkompensation skall tillämpas för flygresor inom Landstinget i Kalmar län i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Mål Att klimatkompensationsmodellen skall bidra till att öka takten till övergång från fossila till förnyelsebara bränslen. Vidare att koldioxidutsläppen från landstingets verksamhet skall minska i stort. Giltighet Tillsvidare. Målgrupp Strategin omfattar hela landstinget och samtliga tjänstresor med flyg. Ansvarig för dokumentet Hållbarhetschef Revideras och följs upp Löpande Beslutsdatum Beslutat av Landstingsstyrelsen

134 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(3) Strategi för klimatkompensation för flygresor Bakgrund Fossilbränslefri region 2030 har som delmål att alla samhällsbetalda resor ska vara klimatneutrala år Utsläppen från landstingets flygresor är drygt 500 ton (2016) och står för 4 % av landstingets totala utsläpp (vilket omfattar uppvärmning, elförbrukning, ambulanstransporter, medicinska gaser, köldmedier, avfallshantering, kollektivtrafik, tjänsteresor). Landstingets flygresor har minskat med 7 % sedan 2012, vilket motsvarar en reduktion på 40 ton koldioxid. Arbetet ska fortsätta för att minska antalet flygresor. Klimatkompensation syftar till att påskynda takten i att dels resa mindre, dels minska landstingets koldioxidutsläpp genom åtgärder som bidrar till minskade utsläpp. Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2014 genom Hållbarhetsprogrammet att planera för klimatkompensation i enlighet med delmålet om klimatneutrala samhällsbetalda resor till år Klimatkompensationen introduceras i första hand för resor med flyg. Ett länsövergripande modell ligger till grund för denna strategi, se bild 1. Bild 1: Utvecklingsplan för fossilbränslefria resor i Kalmar län

135 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(3) Klimatkompensation Klimatkompensationen beräknas en gång per år i form av en procentsats på kostnaden per år när det gäller flygresor (inrikes och utrikes). o 2016: 15 % o 2017: 25 % o 2018: 25 % o 2019: 40 % Kompensationsåtgärder och finansiering För att kompensera för utsläpp för Landstingets flygresor ska åtgärder väljas utifrån landstingets klimatstrategi. Landstingets största utsläppsposter som ligger inom klimatmålet är kollektivtrafik, tjänsteresor, lustgas och ambulanstransporter. Utsläpp sker även indirekt från landstingets verksamhet genom upphandling av produkter som engångsartiklar, godstransporter och livsmedel. Landstingsstyrelsen fattar årligen beslut om plan för kompensationsåtgärder. I samband med beslut om Landstingsplan avsätts finansiering för åtgärder. Utvärdering Landstinget avser att årligen utvärdera om klimatkompensation är ett kraftfullt styrmedel och rätt åtgärd för att minska koldioxidutsläppen i stort.

136 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (2) Diarienummer Yttrande över betänkandet Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget i Kalmar län har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. Idag finns regler för hur läkemedel ska bytas ut på apotek, om det finns billigare alternativ som Läkemedelsverket har bedömt vara medicinskt och farmaceutiskt likvärdiga. Detta gäller i dagsläget endast för läkemedel som betalas via läkemedelsförmånerna. Vid förskrivning enligt Smittskyddslagen är läkemedlen kostnadsfria för patienten, och landstinget står för hela kostnaden. Förslagen i promemorian går ut på att utbytesreglerna vidgas, till att även omfatta: a) Läkemedel utan förmån, om det finns ett utbytbart alternativ inom förmånerna. Ett villkor för utbyte ska vara att receptet är försett med arbetsplatskod. Patient kunna motsätta sig utbyte av läkemedel utan förmån till ett alternativ inom förmånen, men får då betala hela kostnaden själv. b) Läkemedel som förskrivs enligt Smittskyddslagen (SML). Även de preparat som utbytet sker mot ska vara kostnadsfria för patienten. Vid förskrivning enligt SML ska de av TLV beslutade priserna gälla. Avsaknad av arbetsplatskod ska inte utgöra ett expeditionshinder. Patient ska inte kunna motsätta sig utbyte av läkemedel som förskrivs enligt Smittskyddslagen. Förskrivare och/eller expedierande farmaceut ska kunna motsätta sig utbyte enligt samma regler som gäller idag, dvs. på medicinska eller farmaceutiska grunder. Reglerna för läkemedel som förskrivs enligt SML ska gälla även när läkemedlet förskrivits av annan behörig än en läkare, t ex barnmorska. Vidare föreslås vissa följdförändringar angående bemyndigande att utge föreskrifter, sanktionsavgifter, prövning och tillsyn, systemförändringar etc. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

137 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Landstinget föreslås tillstyrka utredningen i stort, se bifogat yttrande. Ellen Vinge Specialistläkare, Ordf i Läkemedelskommittén Petra Hallén Leg. apotekare, läkemedelschef Bilagor 1. Yttrande över betänkandet utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds ) daterat den 5 september Sammanfattning av betänkandet.

138 YTTRANDE Datum Sida 1 (1) Diarienummer Socialdepartementet Ds 2017:29 Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel Landstinget i Kalmar län (LKL) tillstyrker förslagen om utökade möjligheter till utbyte av dels läkemedel som inte ingår i förmånen till läkemedel i förmånen, och dels utbyte av läkemedel som förskrivs enligt Smittskyddslagen (SML). LKL tillstyrker förslaget om att TLVs fastställda priser ska gälla även vid förskrivning enligt SML, genom att en särskild bestämmelse införs i lagen om läkemedelsförmåner m.m. Promemorian är inte tydlig angående utbyte av läkemedel som subventioneras av annan myndighet eller organisation, t ex Migrationsverket för akut vård av asylsökande eller landsting/regioner enligt lokala politiska beslut (till exempel preventivmedel för unga kvinnor som är år eller antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt). Det är oklart om även dessa läkemedel regelmässigt kommer att bytas ut mot billigare alternativ, eller om apoteken kan avstå från utbyte med motiveringen att läkemedlen inte betalas via förmånssystemet. Det är också oklart om TLVs fastställda priser ska gälla även vid landstingssubvention, eller om apoteken ges viss frihet att själva påverka priset när de inte betalas via läkemedelsförmånen. LKL tillstyrker förslaget att läkemedel som förskrivits enligt SML ska kunna expedieras även om arbetsplatskod saknas på receptet. Normalt krävs arbetsplatskod på receptet för att patienten ska få subvention inom förmånen, men avsaknad av arbetsplatskod är inget expeditionshinder på apoteket. Vid förskrivning enligt SML betalas hela kostnaden av patientens hemlandsting, eller om patienten inte har personnummer, så betalar det landsting där förskrivaren är verksam. Vid förskrivning enligt SML måste syftet att förhindra smittspridning väga tyngre än behovet av förenklad administration för apotek respektive landsting baserat på arbetsplatskoden. LKL tillstyrker förslaget att de regler som gäller läkemedel som förskrivs enligt SML ska gälla även för behöriga förskrivare som inte är läkare, t ex barnmorskor. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

139 Ds 2017:29 Innehåll Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket E-hälsomyndigheten Läkemedelsverket Konsekvenser för domstolarna Övriga konsekvenser Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168) Förslaget till lag om ändring i apoteksdatalagen (2009:367)

140

141 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1 (1) Diarienummer Diarienummer Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och Överenskommelse för 2018 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen fastställer Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och överenskommelse med Folktandvården, att gälla under Bakgrund Folktandvårdens uppdrag och överenskommelse ses över årligen. Beställarenheten redovisar bilagorna Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och överenskommelse, Ersättning för överenskommelsen samt Riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna för 2018 års Folktandvårdsuppdrag. Översynen har lett följande justeringar: Dokumentet har anpassats till den nya LOV för barntandvård som införs 1 april 2018 därav har uppdraget gällande barn 3-22 setts över i texten. Sofia Hartz Beställarchef Bilaga till Överenskommelsen 1. Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och överenskommelse med följande underbilagor Ersättning för överenskommelsen Riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

142 Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och överenskommelse Syfte Beskriva och förtydliga landstingets ansvar för den organiserade tandvården till barn, ungdomar och unga i de åldrar där landstinget har ett särskilt ansvar liksom innehållet i Folktandvårdens grunduppdrag och särskilda överenskommelse gällande landstingsfinansierade vårdinsatser och därtill hörande ersättningar. Mål Skapa en tydlighet i Folktandvårdens grunduppdrag och landstingsfinansierade uppdrag. Tydliggöra ersättningen avseende vårdinsatser inom den organiserade tandvården till barn, ungdomar och unga vuxna upp till och med det år de fyller 22 år, utgående från landstingets riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Giltighet 2018 Målgrupp Förtroendevalda inom landstinget, Folktandvården och privata tandvårdgivare Ansvarig för dokumentet Beställarenheten Revideras och följs upp Varje år Beslutsdatum Beslutat av

143 2 Innehållsförteckning Bakgrund Landstingets ansvar Grunduppdrag & överenskommelse... 4 Folktandvårdens grunduppdrag Bakgrund Prioriteringar Tillgänglighet Utbud & dimensionering Akuttandvård & jour Vårdinriktning Samarbete med andra aktörer Tolk Frisktandvård Forskning och utveckling (FoU) Kvalitetsarbete och patientsäkerhet Miljöarbete Läkemedel Ekonomiska förutsättningar inom grunduppdraget Analys, planering och uppföljning... 9 Överenskommelse Allmänt Bakgrund Tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna Beh. ansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år Beh. ansvar för barn till och med det år barnet fyller 2 år Akutbehandling barn 0-2 år skrivna i annat län/land Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna Tandvård till asylsökande barn, ungdomar och unga vuxna... 14

144 3 2.5 Specialist- och sjukhustandvård för barn, ungdomar och unga vuxna 0-22 år Kollektiva preventiva insatser Utbildningsinsatser för privata vårdgivare Särskilt ansvar för tandvård till vuxna Allmänt Konsultationer och samverkan Utökat garantiåtagande Specialist- och sjukhustandvård för vuxna Tandvård till asylsökande vuxna Uppsökande tandvård till vuxna Rekrytering m.m Introduktion av nyutexaminerade och nyrekrytering Utbildning av specialisttandläkare Förändring under giltighetstiden Uppföljning... 18

145 4 Bakgrund 1 Landstingets ansvar Tandvårdslagen (TVL) ålägger landstinget ett planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat regi. Varje landsting skall erbjuda en god tandvård till dem som är bosatta, kvarskrivna eller stadigvarande vistas inom landstinget. I lagtexten fastslås också att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen och att planering skall ske utifrån befolkningens behov Inom tandvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas. Landstinget skall särskilt svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna upp till 22 år. specialisttandvård för vuxna, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa funktionsnedsatta samt bland dem, som har ett varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser (N-tandvård), tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling (S-tandvård), tandvård till personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning (F-tandvård) tandvård till de som inte är bosatta i Sverige men har rätt till vårdförmåner. tandvård till asylsökande personer i Sverige. övrig tandvård till vuxna i den omfattning som landstinget bedömer lämpligt. Landstinget skall även tillgodose behovet av akuttandvård till dem som vistas i länet. 1.1 Grunduppdrag & överenskommelse I Folktandvårdens grunduppdrag finns en övergripande beskrivning gällande Folktandvårdens åligganden. Landstinget står för finansieringen av delar av de områden landstinget ansvarar för. De delar som är landstingsfinansierade regleras genom den årliga överenskommelsen mellan Landstingsstyrelsen och Folktandvården.

146 5 Folktandvårdens grunduppdrag 1. Bakgrund Folktandvårdens syfte är att tillsammans med kunder och intressenter bidra till en bättre livskvalitet genom att skapa förutsättningar för god munhälsa. I Tandvårdslagen, 5, fastslås att varje landsting skall erbjuda en god tandvård till dem som är bosatta inom landstinget. Här står också att den tandvård, som landstinget bedriver i egen regi, benämns folktandvård. Vad gäller den i privat regi bedrivna tandvården har landstinget inga direkta styrningsmöjligheter. Samtidigt åläggs landstinget, i 8 TVL, ett planeringsansvar även för den tandvård, som erbjuds av annan än landstinget. Således måste landstinget ta hänsyn till det privata utbudet vid planering av egna insatser. En del i landstingets ambition med Folktandvårdens verksamhet, är att Folktandvården tar ett yttersta ansvar för att landstingets åtagande fullgörs. Det innebär att Folktandvården ges ett sista-hands-ansvar för länsinvånarna. I Tandvårdslagens 2 poängteras att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Med utgångspunkt från tandvårdslagens mål, är landstingets inriktningsmål för Folktandvården att driva en verksamhet med fokus på åtgärder som förebygger munsjukdomar och främjar såväl munhälsa som allmän hälsa hos länsinvånarna. Tandvårdslagen definierar vilka grupper av befolkningen som skall ges särskild uppmärksamhet inom tandvården. För att uppfylla lagens intentioner och säkra en så rättvis tillgång till tandvård som möjligt och samtidigt ha klart var resurser främst skall läggas vid resursbrist, krävs prioriteringar. För samtliga länsinvånare gäller, oavsett ålder, möjligheten till fritt val inom tandvården. Folktandvården har, genom politiska direktiv, fått ett särskilt ansvar för vårdinsatser för äldre när det gäller uppsökande verksamhet. Folktandvården bär också ensamt ansvaret för tandvårdsinsatser till barn under 3 år samt för kollektiva preventiva insatser. 2. Prioriteringar Utifrån landstingets ansvar gäller för Folktandvården nedanstående prioriteringar i fallande ordning: 1. Barn, ungdomar och unga vuxna med akuta besvär (inklusive asylsökande) 2. Vuxna med akuta besvär. Hit hör också patienter med akutremisser från sjukvården samt vuxna asylsökande. 3. Odontologiskt motiverad tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna inom den organiserade vården. 4. Särskilt ansvar för alla barn i åldrarna 0-2 år. 5. Behandling med STB (särskilt tandvårdsbidrag), F-tandvård (tandvård för personer med viss långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning) samt tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid. 6. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade.

147 6 7. Frisktandvårdspatienter 8. Tandvård till vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande, inklusive asylsökande. 9. Tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna samt övrig tandvård som inte är odontologiskt motiverad. Prioriteringarna gäller för Folktandvården i sin helhet. Folktandvården är en sammanhållen organisation och dess ledning ansvarar för att resurserna fördelas inom hela länet utifrån prioriteringsordningen. Inom varje grupp bör individer med störst behov behandlas först. Samtidigt skall Folktandvården som aktör med ett sista-hands-ansvar garantera att landstinget kan erbjuda samtliga länsinvånare tandvård. 3 Tillgänglighet 3.1 Utbud & dimensionering Landstingets ambition är att tandvårdsutbudet skall täcka vårdbehovet och vara likartat i hela länet. Befolkningen skall oavsett bostadsort ha en likartad tillgänglighet till tandvård. Dessutom bör länsinvånarna ha möjligheter att välja bland olika vårdgivare. Det innebär att Folktandvården skall ta särskild hänsyn till kommuner med liten eller ojämn privattandvårdsverksamhet och att Folktandvården skall ha minst en allmäntandvårdsklinik i varje kommun. I glesbygdsområden med ingen eller svagt utbyggd tandvårdsverksamhet har Folktandvården ansvar för att upprätthålla ett tillräckligt tandvårdsutbud inom rimliga ekonomiska villkor. Detta kan t.ex. ske genom en utveckling av mobil tandvård för att komplettera och förstärka verksamheten vid klinikerna. Folktandvårdens lokaler skall vara anpassade för funktionsnedsatta personer. Klinikerna ska erbjuda en hög tillgänglighet baserat på länsinvånarnas behov och klinikerna ansvarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, kunder och närstående 3.2 Akuttandvård & jour Folktandvården ansvarar för att en tillfredsställande akuttandvård fungerar i hela länet. Detta innebär att Folktandvården ansvarar för att ta hand om samtliga akutsökande patienter på adekvat sätt både under vardagar och helgdagar i form av jourverksamhet. Behövlig specialisttandvårdsresurs skall finnas tillgänglig. Vid tidpunkter på dygnet då tandläkare inte finns tillgänglig, skall Folktandvården svara för att vårdsökande kan få hjälp via sjukvårdens akutmottagningar. 4. Vårdinriktning Folktandvården skall bedriva en vård och ett omhändertagande som svarar mot de krav som ställs i tandvårdslagen. Största delen av de tandvårdsinsatser som utförs, är av rekonstruktiv art. Det beror på att individen själv inte upptäcker tandsjukdomar i munhålan förrän i ett mycket sent stadium. Det är därmed väsentligt att Folktandvården arbetar med preventiva insatser på såväl population- som individnivå.

148 7 Karies är den vanligaste sjukdomen i munhålan och betraktas i huvudsak som en vällevnadssjukdom. En ändrad livsföring kan snabbt medföra att en individ löper en ökad risk för att utveckla en tandsjukdom. Samtidigt samverkar samhälleliga faktorer med socioekonomiska och individuella på ett komplicerat sätt till denna risk. Riskerna är också olika i olika åldrar. I vuxen ålder är ofta sjukdomsrisken låg och huvuddelen av vårdinsatserna är utbyte av havererade lagningar eller bettrehabiliterande åtgärder beroende på tidigare skador. Yngre individer däremot kan, beroende på flera föränderliga riskfaktorer, löpa stor risk att utveckla tandsjukdomar utan att vara medvetna om detta. Tandvårdens primärprevention - de regelbundna kontrollerna hos tandvården - syftar till att upptäcka sjukdomar i munhålan i ett tidigt stadium. Följande struktur bör därför prägla Folktandvårdens tandvårdsinsatser. Detta gäller samtliga tandvårdsområden och till samtliga åldrar: Utbildnings- och informationsinsatser som strävar efter att ge länets invånare en hög grad av hälsolitteracitet. Hälsofrämjande åtgärder, som syftar till att hjälpa individen att utveckla och bibehålla en god munhälsa. Hit hör information och attitydpåverkan vad gäller individens livsstil, kost- och tobaksvanor. Sjukdomsförebyggande åtgärder, som syftar till att förhindra att tandsjukdom uppstår. Exempel på sådana åtgärder är fluorprofylax och munhygieninstruktion. Sjukdomsbehandling, som syftar till att behandla förefintlig sjukdom. Hit hör insatser för påverka individen att ändra sina kostoch hygienrutiner och för att påverka individens bakterieflora i munhålan. Rehabiliterande åtgärder, som syftar till att återställa förlorad funktion eller estetik, vilket vanligtvis är fyllningsterapier. Sekundärpreventiva åtgärder utifrån risk för förnyad sjukdom och planering av åtgärder för att förhindra att sådan uppstår. 5. Samarbete med andra aktörer Folktandvården ska arbeta med såväl riktade insatser till individen som övergripande kollektiva insatser ute i kommunerna. Folktandvården ska inte bara arbeta med information och upplysning utan också försöka påverka länsinvånarna till ett bra hälsobeteende. Bland de kollektiva preventiva vårdinsatser som Folktandvården förväntas utföra ingår att samverka med andra verksamhetsområden i landstinget (t ex primärvården), myndigheter, kommuner och organisationer för att på bästa sätt nå länsinvånarna. 5.1 Tolk Personal med patientkontakt ska förstå och kunna göra sig förstådd på svenska och Folktandvården ska tillhandahålla tolkhjälp till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk. Språktolk rekvireras via landstingets upphandlade tolkförmedling. Teckenspråks-, dövblindtolk och vuxendövblindtolk/skrivtolk ska rekvireras via landstingets tolkcentral. Språktolk kan rekvireras som platstolk, telefon- och videotolkning. Tolktjänsterna är kostnadsfria för patienten.

149 8 6. Frisktandvård Folktandvården ska erbjuda samtliga vuxna från det år de lämnar den organiserade tandvården, som alternativ till den åtgärdsbaserade tandvården, en tandvård grundat på ett fast pris baserat på individens risk för att utveckla ohälsa. Syftet med Frisktandvården är att stimulera patienten till att uppnå och bibehålla en god tandhälsa. 7. Forskning och utveckling (FoU) För att kunna verka för en god tandhälsa hos befolkningen behöver kunskap om länets tandhälsa och metoder för att påverka densamma finnas och utvecklas. Kunskap måste också finnas om behandlingsmetoder och deras effekter och prognoser. Ofta finns generella kunskaper, men det krävs också kunskap om lokala förhållanden. Det senare kräver att det inom landstinget bedrivs odontologisk forskning och utveckling. Folktandvården skall främst via specialisttandvården följa den utveckling som sker inom odontologin. Med specialisttandvårdens hjälp skall Folktandvården kontinuerligt utveckla verksamheten, så att länsinvånarna erbjuds en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård. Folktandvårdens specialisttandvård åläggs av landstinget ett särskilt ansvar för att driva utvecklingsarbete och att initiera egna forskningsinsatser syftande till en utveckling inom tandvården, som gynnar länsinvånarna. Det är också angeläget att forskning och utveckling kan bedrivas i olika former och i olika verksamhetsgrenar. För att forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna bedrivas under så optimala förhållanden som möjligt, bör samverkan ske med andra aktörer. Folktandvården förväntas därför samverka med de odontologiska fakulteterna/institutionerna vad gäller forskning och utveckling; i första hand Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. Samarbete med högskolorna ger också större möjligheter till personalutvecklingsinsatser. 8. Kvalitetsarbete och patientsäkerhet Som patient har den enskilde mycket små möjligheter att värdera kvaliteten i den tandvård som erbjuds. Man kan inte heller avgöra om en särskild behandlingsmetod ger ett optimalt resultat eller om en vårdinsats är effektiv. Enligt tandvårdslagen, 3, skall tandvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god tandvård. Det innebär bland annat att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Folktandvården ska aktivt verka för att dessa krav på god tandvård uppfylls. Således skall Folktandvården systematiskt planera och utveckla verksamheten så att vårdens kvalitet säkerställs. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är utgångspunkt för detta utvecklingsarbete. 9. Miljöarbete All landstingsverksamhet ska arbeta kontinuerligt och strategiskt för en miljövänlig etablering och en miljövänlig och hållbar utveckling. Folktandvården är en organisation, som arbetar med material och processer, som kan ha en negativ inverkan på miljön och ska i möjligaste mån förebygga föroreningar med modern teknik och metoder som kan stärka och utveckla ett positivt miljöarbete. Folktandvården ska följa landstingets

150 9 hållbarhetsprogram med tydliga och mätbara mål och ha ett offensivt miljöarbete inom för landstinget beslutade fokusområden, som handlar om att främja hälsa, förebygga föroreningar och förbättra resurshanteringen 10. Läkemedel Folktandvården ska följa Landstingets i Kalmar län läkemedelskommittés rekommendationer. De läkemedel som skrivs ut till patienter belastar Folktandvården med kostnader motsvarande läkemedelsförmånen. Kostnaderna för kommande år beräknas med hjälp av tidigare förskrivningar och Folktandvården ersätts för dessa beräknade kostnader. 11. Ekonomiska förutsättningar inom grunduppdraget Landstinget har ett ansvar för att erbjuda god tandvård till alla som är bosatta eller stadigvarande vistas i länet. Det innebär att Folktandvården ges ett ansvar för att erbjuda tandvård till de, som inte kan få vård på annat sätt. För att alla länsinvånare skall kunna erbjudas ett omhändertagande, garanterar landstinget med hjälp av Folktandvården en rimlig tillgänglighet till tandvård i länet. Folktandvården skall också kunna erbjuda dem som har behov av tandvård ett alternativ till privattandvården. Den tandvård Folktandvården erbjuder till vuxna, där inte landstinget har ett särskilt finansieringsansvar, skall finansieras via patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet. Landstingsfullmäktige fastställer den prislista som Folktandvården skall tillämpa i länet vad gäller åtgärdsbaserad tandvård och Frisktandvård. Landstinget ersätter Folktandvården för åligganden i form av särskilda uppdrag, som inte kan finansieras på annat sätt. Hit hör också så kallat folktandvårdsspecifika kostnader, dvs kostnader som inte har sin motsvarighet inom privattandvården. Folktandvårdens tandvårdstaxa och landstingsbidrag grundas på att Folktandvården skall tillämpa den kommunala självkostnadsprincipen. Vid beräkning av självkostnaden ingår de ekonomiska krav som årligen fastställs av landstingsfullmäktige. 12. Analys, planering och uppföljning Gränsen mellan behov, efterfråga och konsumtion är otydlig. En viktig utgångspunkt är dock att befolkningens tandhälsa är en del i deras allmänna hälsa. Behoven av vårdinsatser nu och framöver till befolkningen kan beskrivas utifrån nuvarande och historisk vårdkonsumtion, vårdköer, framtida prognoser baserade på epidemiologiska och demografiska studier samt befolkningens attityd till hälsa. Utifrån landstingets åligganden enligt tandvårdslagen ska Folktandvården bedöma förväntade vårdbehov i länet och omfattningen av de tandvårdsinsatser som kommer att krävas. Tillsammans med politiska direktiv ska denna bedömning ligga till grund för Folktandvårdens årliga verksamhetsplan, vilken i sin tur underställs den politiska ledningen för godkännande.

151 10 För att kunna göra behovsbedömningar ska Folktandvården göra kontinuerliga uppföljningar av sin egen verksamhet och i förekommande fall också ta fram underlag till övergripande vårdbehovsanalyser på landstingsbasis. Tandhälsoutvecklingen inom den organiserade tandvården till barn, ungdomar och unga vuxna har kunnat följas sedan långt tillbaka. Däremot finns det få data, som visar tandhälsans utveckling bland vuxna i länet. Det är väsentligt ur planeringssynpunkt att veta hur de vuxnas tandhälsa utvecklas. Därför ska Folktandvården kontinuerligt utifrån tillgängliga uppföljningsresurser följa utvecklingen av tandhälsan inom såväl den organiserade vården som vuxentandvården i länet. Uppföljning kan ske genom samverkan med Folkhälsocentrum och den uppföljning som där sker av hälsoutvecklingen i länet. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ställer ett antal krav på vårdgivar-, chefsoch medarbetarnivå. Uppföljning av hur Folktandvårdens organisation och verksamhet svarar mot dessa krav skall göras kontinuerligt. Överenskommelse 1. Allmänt Detta dokument beskriver den överenskommelse som gäller mellan Folktandvården Kalmar och Beställarenheten avseende allmäntandvård och viss specialisttandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 0-22 år. Överenskommelsen omfattar även viss tandvård till vuxna. Det åligger Folktandvården att kontinuerligt och vid behov samordna och diskutera frågor med Landstingets Beställarenhet. De frågor som avses är allmäntandvårdens och specialisttandvårdens bemanning, organisation, kvalitet och tillgänglighet. 1.1 Bakgrund De lagar och föreskrifter som bestämmer förutsättningarna för överenskommelsen är Tandvårdslagen och Socialstyrelsens delegationsföreskrifter samt FN:s barnkonvention, se även Riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna på landstingets hemsida. En ytterligare förutsättning är Folktandvårdens grunduppdrag. De delar som ingår är: 1. Behandlingsansvar för barn 0 2 år Folktandvården Kalmar ansvarar för tandvårds-insatser för alla länets barn t o m det kalenderår barnet fyller 2 år. 2. Barn 0 2 år som är folkbokförda i annat län/land och som kontaktar vårdgivaren för akuta besvär, vid planerad vård, får den aktuella tandläkaren överenskomma med den som har individen listad om vårdens omfattning och om ersättningen.

152 11 3. Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3 22 år Folktandvården Kalmar har ett specifikt vårdansvar för Barn, ungdomar och unga vuxna 3 22 år som inte gör ett aktivt val av vårdgivare. Detta benämns Folktandvårdens sistahandsansvar. 4. Tandvård till asylsökande barn och unga - landstinget garanterar via Folktandvården Kalmar, att asylsökande barn och unga vuxna, till och med det år de fyller 19 år, får ett fullständigt omhändertagande. 5. Kollektiva preventiva insatser - insatser som är av hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande karaktär och som riktas till grupper av barn, ungdomar och unga vuxna. 6. Specialisttandvård för barn, ungdomar och unga vuxna. 7. Utbildningsinsatser för privata vårdgivare - landstinget ordnar, via Folktandvården Kalmar, utbildningar inom området tandvård till och unga. 8. Särskilt ansvar för tandvård till vuxna. 9. Uppsökande tandvård till vuxna. 10. Rekrytering. Överenskommelsen och dess bilagor ses över årligen. 2. Tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna Utgångspunkten för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna är Landstingets framtagna och beslutade Riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna, se landstingets hemsida. Alla barn, ungdomar och unga vuxna mellan 0 och 22 år som bor i länet ska erbjudas vård och munhälsoinformation på lika villkor. Målet för den organiserade tandvården är att ungdomar och unga vuxna har en frisk mun med god estetik, inte är tandvårdsrädda och har goda kunskaper i egenvård för att kunna ta ansvar för sin framtida munhälsa. Från och med så kommer Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) att tillämpas gällande allmäntandvården till barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år. Det innebär att alla vårdgivare som avser att behandla dessa patienter måste vara auktoriserade av Landstinget i Kalmar Län. Patienterna har därmed möjlighet till att själva göra ett aktivt val av vårdgivare. Fram tills LOV träder i kraft så gäller punkt Beh. ansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år Folktandvården ska fram tills att LOV införs ansvara för att de patienter som är aktivt listade hos vårdgivare ges fullständig allmäntandvård. Allmäntandvården ska bedrivas i enlighet med Riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna, och övriga gällande rutindokument, se landstingets hemsida.

153 Beh. ansvar för barn till och med det år barnet fyller 2 år Folktandvården ansvarar för tandvårdsinsatser för alla länets barn t o m det kalenderår barnet fyller 2 år. Tandvården ska bedrivas enligt följande: Barn 8-12 månader Barn och vårdnadshavare ska kallas till BHV eller till tandkliniken för en munhälsokontroll med individuell tandhälsorådgivning. Tandvårdspersonal utför detta. Tandvården ansvarar för att uppdraget blir utfört. Inspektion av barnets tänder och placksituation. Information om kost, karies och munhygien. För barn med frambrutna tänder genomförs en praktisk tandborstövning med vårdnadshavaren. Rekommenderas användning av fluortandkräm 1000 ppm, 2 gånger dagligen, från första tanden. En liten mängd, motsvarande ytan av barnets lillfingernagel, ska användas. Vid förekomst av förlängda frekventa nattliga måltider i kombination med bakteriebeläggningar på tänderna informeras om ökad kariesrisk och barnet följs upp på tandkliniken. Även de barn som uppvisar andra kariesriskfaktorer eller initiala eller manifesta kariesskador ska ges en individuell uppföljning och behandling på tandkliniken. Dessa barn skall riskgrupperas och terapiplaneras av tandläkare. Vid uttalad kariesrisk bör pedodontikliniken konsulteras.

154 Barn månader Barnet och vårdnadshavare kallas till kliniken för en munhälsokontroll, detta utförs av tandsköterska eller tandhygienist. Innehåll; se ovan. Personalen som möter barnen vid 8-12, månaders ålder ska ha nära samarbete med pedodontikliniken. Pedodontikliniken ska ställa upp med årlig utbildningsdag speciellt utformad för denna personalgrupps behov. Viktigt att sträva efter kontinuitet i dessa besök så att samma personal i möjligaste mån möter barnet och vårdnadshavaren vid båda besöken. Samverkan med barnhälsovården (BHV) sker enligt lokalt upprättade samverkansplaner (se rutindokument Rutiner vid extern verksamhet inom barn- och ungdomstandvården på Landstingets hemsida). 2.2 Akutbehandling barn 0-2 år skrivna i annat län/land Folktandvården har ett specifikt ansvar att säkerställa att barn 0-2 år som är skrivna i annat län/land och som kontaktar Folktandvården vid akuta besvär får den tandvård som är nödvändig Barn 0-2 år skrivna i annat län Akut behandling av barn 0-2 år skrivna i annat län faktureras den tandläkare som barnet är listad hos i folkbokföringslänet Barn 0-2 år skrivna i annat land Alla barn, ungdomar och unga vuxna 0-2 år från Norden, EU, Liechtenstein och Schweiz har rätt till fri akut tandvård vid tillfällig vistelse i Sverige. För att få vården ska patienten ha med sig och kunna uppvisa ett EU-kort eller provisoriskt intyg om innehav av EU-kort. Faktura med bifogad kopia på det giltiga EU kortet, både fram- och baksida, eller intyget, skickas till NAVI Umeå. Barn, ungdomar och unga vuxna 0-2 år från andra länder än de som anges ovan är också berättigade till akuttandvård. Dessa patienter betalar sin tandvård själva. 2.3 Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna Detta ansvar gäller alla patienter i åldern 3-22 år. Tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna ska bedrivas i länets alla kommuner, på de orter och platser, där Folktandvården i dag har verksamhet. Klinikerna ska vara spridda över länet så att tandvård kan ges med god och likvärdig tillgänglighet. Där avståndet till stationär tandvårdsklinik är stor, ska undersökning och viss behandling kunna erbjudas vid mobil tandvårdsklinik med likvärdig utrustning som vid stationär klinik. Folktandvården ska fortsätta att utveckla mobil tandvård för att komplettera och förstärka verksamheten vid klinikerna. De barn, ungdomar och unga vuxna som inte gör ett aktivt val av vårdgivare ska erbjudas tandvård inom Folktandvården på samma villkor som de som aktivt har valt Folktandvården.

155 Tandvård till asylsökande barn, ungdomar och unga vuxna Landstinget garanterar via Folktandvården, att asylsökande barn, ungdomar och unga vuxna, till och med det år de fyller 19 år, får ett fullständigt omhändertagande med en vård som är anpassad efter och med hänsyn tagen till den enskildes förutsättningar. Folktandvården ska vid behov samverka med andra myndigheter. Folktandvården ska på samma sätt ge tandvård till andra barn, ungdomar och unga vuxna som vistas i landet utan tillstånd, när de söker tandvårdsbehandling. 2.5 Specialist- och sjukhustandvård för barn, ungdomar och unga vuxna 0-22 år Barn, ungdomar och unga vuxna ska erhålla den specialisttandvård som krävs utifrån sina behov. Specialisten avgör om patienten har ytterligare behov av specialisttandvård utomläns vilket alltid ska föregås av en skriftlig remiss. För att tillgodose patientens vårdbehov och kunna ge en fullständig behandling ska allmäntandvården och hela specialisttandvården ha ett nära och väl fungerande samarbete. Samarbetet ska organiseras så att det ger god service till såväl patienten som till vårdnadshavare. En samsyn vad gäller värderingar, prioriteringar och vårdinnehåll mellan allmäntandvård, specialisttandvård, privattandläkare och Landstinget i Kalmar län är en förutsättning för en som kräver särskilda insatser pga. medicinska skäl, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, behandlingsomognad på grund av låg ålder, tandvårdsrädsla och/eller särskild kariesproblematik kostnadseffektiv tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna med god kvalitet. Specialisttandvård ska ges efter remiss från tandvården eller sjukvården Pedodonti Barn och ungdomar som kräver särskilda insatser pga. medicinska skäl, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, behandlingsomognad på grund av låg ålder, tandvårdsrädsla och/eller särskild kariesproblematik samt komplicerade eller sällsynta odontologiska tillstånd ska behandlas av specialisttandläkare inom ämnesområdet pedodonti. Unga vuxna fr.o.m. det år de fyller 18 år får ovanstående insatser utförda av annan specialisttandvård, inklusive sjukhustandvården. I de fall patient kontinuerligt ges behandling inklusive revisionsundersökning inom specialistklinik i Pedodonti kan patienten inte samtidigt vara listad hos annan vårdgivare inom allmäntandvården. Det är specialisttandläkare i Pedodonti som i varje fall beslutar om patienten är revisionspatient hos Pedodontikliniken. I dessa fall ska kliniken erhålla ersättning för detta vårdansvar, se bilaga 1: Ersättning för överenskommelsen. De patienter som avses är inte patienter som remitterats till pedodontin och där behandlingen avslutats inom ett år från behandlingsstart med remissvar. Patienter som har en del av sitt totala tandvårdsomhändertagande inom pedodontin, t.ex. tillstånd som kräver uppföljning över tid, är listade på sin ordinarie klinik.

156 15 Pedodontin har också en viktig roll när det gäller samarbetet med de fungerande barntandvårdsteamen inom allmäntandvården Tandreglering/ortodonti Folktandvården har via ortodontin ett övergripande ansvar för all tandreglering. Barn, ungdomars och unga vuxnas ordinarie tandläkare ska identifiera avvikelser från normal bettutveckling vid en tidpunkt då prognosen för ett positivt resultat av behandling är gynnsam, och vid behov konsultera Folktandvårdens ortodontister. Folktandvården ska, via specialisttandvården erbjuda samtliga barn, ungdomar och unga vuxna, erforderlig tandregleringsbehandling, baserad på Socialstyrelsens objektiva och subjektiva behandlingsbehovsindex, lokalt rutinprogram - rutin vid ortodontikonsultation, kompletterat med behandlande ortodontists bedömning. I tandregleringsspecialisternas uppdrag ingår att efter behov samverka med sjukvården rörande barn och ungdomars bettavvikelser och missbildningar i ansikts- och käkregionen. Folktandvårdens tandregleringsspecialister avgör om en patient har behov av ytterligare specialisttandvård utomläns som alltid skall föregås av en skriven remiss. 2.6 Kollektiva preventiva insatser Med kollektiva insatser menas de insatser som är av hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande karaktär och som inte riktas till en enskild individ, utan riktas till grupper av barn, ungdomar och unga vuxna. Folktandvården ska samverka med länets kommuner i syfte att utveckla och förbättra tandhälsan hos alla förskolebarn i länet. Landstinget i Kalmar län uppdrar åt Folktandvården att bedriva kollektiv profylax, dvs. förebyggande klinikexterna åtgärder på gruppnivå (se rutindokument Rutiner vid extern verksamhet inom barn- och ungdomstandvården på Navet). Landstinget utövar via Folktandvården sitt ansvar för att alla barn, tonåringar och unga vuxna boende inom länet erbjuds vård på lika villkor och att informationens innehåll blir så likartat som möjligt. Elever i särskolor och träningsskolor samt deras lärare och assistenter ska också erhålla anpassade kollektiva insatser som munhygieninformation och mun-hygienträning. Alla vårdnadshavare ska få tandhälsoinformation kopplad till barnhälsovårdscentralernas uppföljning och rådgivning. Preventiva arbetet i förskolan erbjuds i form av tandborstning med fluortandkräm. Dessutom ska alla barn få tandhälsoinformation i förskolan/lågstadiet vid minst ett tillfälle. Äldre skolbarn bör få tandhälsoinformation och även tobaksinformation i skolan, gärna i samband med lektioner om kroppen. Projektet Tobaksfri Duo har gett resultat i minskat tobaksbruk hos högstadieungdomar. Tobakspreventiva åtgärder ska utvidgas och kommer att riktas till länets samtliga högstadieoch gymnasielever. Förstärkt kollektiv fluorprofylax, exempelvis fluorsköljning i skolan för alla stadier, ska erbjudas skolledningarna Tobaksprevention Tobaksprevention till äldre barn, ungdomar och unga vuxna sker i första hand som information i skolan och ingår i ersättningen för Folktandvårdens särskilda ansvar

157 16 Tobaksprevention t ex Tobaksfri Duo är en effektiv och framgångsrik metod för att förebygga tobaksbruk bland ungdomar. Metoden bygger på en väl strukturerad organisation, vuxenstöd, information, attitydpåverkan och positivt grupptryck. Denna verksamhet bedrivs i Kalmar län av Folktandvården i samarbete med länets skolor och kommuner. Tobaksfri Duo ersätts i särskilt ordning inom ramen för Folktandvårdens särskilda ansvar. Målet är att länets barn och ungdomar är tobaksfria år Folktandvården har utökat det tobakspreventiva arbetet genom ett arbete riktat mor gymnasiet i form av tobaksfri utmaning för gymnasielever. 2.7 Utbildningsinsatser för privata vårdgivare Landstinget ordnar, via Folktandvården, utbildningar inom området tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Vid vidareutbildningarna ska Folktandvårdens tandläkare och privata tandläkare med vårdavtal med landstinget delta till självkostnadspris. Interna föreläsare debiteras inte. Då externa kursgivare anlitas uttas en kursavgift. 3. Särskilt ansvar för tandvård till vuxna 3.1 Allmänt För patienter som behandlas inom landstingets tandvårdsstöd d v s personer som omfattas av tandvårdslagens 8 a och där annan vårdgivare inte ansvarar för tandvården har Folktandvården ett särskilt ansvar att erbjuda ett adekvat tandvårdsomhändertagande. Behandlingen ska normalt ske i den kommun patienten är bosatt. Den vård som avses är nödvändig tandvård och munhälsobedömning, tandvård som led i sjukdomsbehandling samt tandvård med särskilt tandvårdsstöd. Folktandvården har dessutom ett särskilt ansvar för patienter som är bosatta eller stadigvarande vistas i länet och som saknar annan vårdgivare. Ansvaret för olika grupper av vuxna ska följa tidigare beskriven prioriteringsordning. I detta särskilda ansvar ingår rådgivning och konsultation. 3.2 Konsultationer och samverkan Specialisttandvården ska också vara en resurs och ett kompetenscentrum för allmänna odontologiska frågor som inte rör enskild patient, för så väl tandvården som hälso- och sjukvården i landstinget. Offentlig såväl som privat vårdgivare i allmäntandvård och sjukvård ska kunna ta del av den kompetens som specialisttandvården innehar. Specialist- och sjukhustandvården har därför ett särskilt ansvar för att följa utvecklingen inom tandvårdsområdet och för att bedriva forskning och utveckling som gynnar länsinnevånarna. Folktandvården åtar sig att efter samråd med primärvården och psykiatrin ha rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas. Folktandvården ska kontinuerligt stödja primärvården och psykiatrin i dessa frågor. Folktandvården ska tillsammans med berörda aktörer i sjukvården stödja en adekvat munvård och ett omhändertagande så att munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter.

158 Utökat garantiåtagande Utöver de statligt fastställda garantierna för omgörning av fast och avtagbar protetik har Folktandvården ett tydligt utökat garantiåtagande för utförd protetisk behandling, vanliga lagningar, rotbehandlingar och i vissa fall avslutad ortodontibehandling. Detta för att värna om vårdkvalitet och patienttrygghet. De särskilt framtagna och utökade garanti- och omgörningsreglerna inom Folktandvården skapar enhetlighet och trygghet både i organisationen och för patienten när det gäller odontologiska insatser som inte fungerar som tänkt. En strukturerad uppföljning bidrar till förutsättningar att följa och stärka vårdkvaliteten. Uppföljning görs med åtgärdskod. Detta oavsett om patienten är Frisktandvårds- eller taxepatient och oavsett vem den ursprungliga behandlaren är. 3.4 Specialist- och sjukhustandvård för vuxna Landstinget har enligt tandvårdslagen ansvar för specialisttandvård även för vuxna. I Landstinget i Kalmar län ansvarar Folktandvården för att detta ansvar uppfylls. Specialist- och sjukhustandvården behandlar patienter på remiss från privata och offentliga vårdgivare. Enligt SFS 1998: åligger det dessutom Folktandvården att till hälsooch sjukvårdsavgift erbjuda viss oralkirurgisk behandling. Endast sådana oralkirurgiska insatser som kräver sjukhusresurser omfattas av dessa avgiftsregler. Behandlingen kräver ett samarbete mellan oralkirurg och olika medicinska specialiteter eller att det finns tillgång till sådana specialister. Medan specialisttandvården behandlar patienter utifrån frågeställningar som berör den enskilda specialiteten, behandlar sjukhustandvården patienter som är i behov av tandvård eller som kräver nära tillgång till kompletteringar av sjukhusresurser viket kräver att sjukhustandvården är lokaliserad till sjukhusen i länet. Specialist och sjukhustandvården har prioriteringsordningar för vilka fall som främst ska åtgärdas och prioriterar, som remissinstans, utifrån behov och resurser. Genom att ha ett nära samarbete med allmäntandvården förväntas specialistoch sjukhustandvården aktivt medverka till att utveckla och styra allmäntandvården mot kostnadseffektiv och högkvalitativ vård (professionell styrning). 3.5 Tandvård till asylsökande vuxna Folktandvården ansvarar för akut tandvård till vuxna asylsökande som vistas i länet och ska ha en organisation som säkerställer att asylsökande får akut tandvård vid behov. På samma sätt ska Folktandvården ge tandvård till personer som vistas i landet utan tillstånd s.k. papperslösa, när de söker tandvårdsbehandling. 6. Uppsökande tandvård till vuxna Folktandvården ska bedriva den uppsökande verksamheten på uppdrag av landstinget. Patienter som omfattas av det särskilda tandvårdsstödet och som valt Folktandvården som vårdgivare ska erbjudas ett adekvat

159 18 tandvårdsomhändertagande. Folktandvården ska därför erbjuda nödvändig tandvård till dessa patienter och patientens fria val av tandläkare gäller. 7. Rekrytering m.m. 7.1 Introduktion av nyutexaminerade och nyrekrytering Folktandvården har ett ansvar för att samverka med de olika utbildningsinstitutioner som bedriver tandläkarutbildning, tandhygienistutbildning och tandsköterskeutbildning. Denna samverkan består framför allt i att ta emot studerande för verksamhetsförlagd utbildning vid tandvårdsmottagningar i länet efter överenskommelse med de olika skolorna, men även andra former av samverkan kan vara aktuell t ex handledning och klinisk träning för nyutexaminerade tandläkare. Folktandvården ska också erbjuda lärlingsplatser. 7.2 Utbildning av specialisttandläkare Utbildningskostnader vid uppdragsutbildningar av egna specialisttandläkare finansieras av landstinget. Landstinget i Kalmar län finansierar dessutom i samverkan med andra landsting samtliga nationella utbildningsplatser, inklusive fakultetsplatser vid tandläkarhögskolor, för specialisttandläkare. 8. Förändring under giltighetstiden Parterna har rätt att påkalla omförhandling av åtagande och/eller ersättningsbelopp om väsentliga verksamhetsförändringar inträffar under giltighetstiden. Förändringar som kan påverka vårdutbud och tillgänglighet ska prövas av landstingsstyrelsen, före genomförande. Förändringar i verksamhetsförutsättningar under löpande giltighetstid ska regleras i tilläggsöverenskommelse till denna överenskommelse. 9. Uppföljning Det är väsentligt att kunna följa upp och bedöma resultatet av folktandvårdens verksamhet. Således ska vårdproduktionen, vårdkvaliteten och patientbemötande till exempel tillgänglighet regelbundet följas upp. Verksamheten ska dessutom följas upp och redovisas i form av hälsoekonomiska studier. Landstingets beställarenhet ansvarar för att följa upp verksamheten. Folktandvården och Beställarenheten har ett gemensamt ansvar för att etablera och utveckla system och organisation för uppföljning av den verksamhet som utförs av Folktandvården.

160 Bilaga 1- Ersättning för överenskommelsen Omfattning Folktandvårdens vuxentandvård, såväl allmäntandvård som specialisttandvård till enskilda patienter, finansieras genom patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet dels från Försäkringskassan, dels från landstingets tandvårdsstöd. Ersättning enligt denna överenskommelse avser således inte tandvård för vuxna (förutom asylsökande och den uppsökande verksamheten), då Folktandvårdens ersättning består av patientavgifter och ersättning via Försäkringskassan. 1. Ersättning för barn, ungdomar och unga vuxna 1.1 Ersättning för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna (3-22 år) Från och med regleras och ersätts allmäntandvården 3-22 år enligt LOV. Under perioden till och med uppgår ersättningen till 92.50:- per individ och månad för allmäntandvård. 1.2 Ersättning för särskilt ansvar för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna (0-22 år) Ersättningen för Folktandvårdens särskilda ansvar för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna uppgår till 66:-/individ. I det särskilda ansvaret ingår: Behandlingsansvar för barn 0 2 år Folktandvården Kalmar ansvarar för tandvårds-insatser för alla länets barn t o m det kalenderår barnet fyller 2 år. (Punkt 1) - Barn 0 2 år som är folkbokförda i annat län/land och som kontaktar vårdgivaren för akuta besvär, vid planerad vård, får den aktuella tandläkaren överenskomma med den som har individen listad om vårdens omfattning och om ersättningen. (Punkt 2) - Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3 22 år Folktandvården Kalmar har ett specifikt vårdansvar för Barn, ungdomar och unga vuxna 3 22 år som inte gör ett aktivt val av vårdgivare. Detta benämns Folktandvårdens sistahandsansvar. (Punkt 3) - Kollektiva preventiva insatser - insatser som är av hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande karaktär och som riktas till grupper av barn, ungdomar och unga vuxna. (Punkt 5) - Utbildningsinsatser för privata vårdgivare - landstinget ordnar, via Folktandvården Kalmar, utbildningar inom området tandvård till och unga. (Punkt 7) 1.3 Ersättning för tandvård till asylsökande barn, ungdomar och unga vuxna Ersättning för detta uppdrag lämnas i särskild ordning från Migrationsverket för utförd behandling med ersättning enligt Folktandvårdens prislista för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna vilka ännu inte blivit kommunplacerade. Asylsökande personer omfattas av den fria tandvården till och med det år de fyller 19 år. (Punkt 4)

161 1.4 Pedodonti I de fall patient ges kontinuerlig behandling inklusive revisions-undersökning inom specialistklinik i Pedodonti ska samma klinik erhålla ersättning för detta vårdansvar. Ersättningen uppgår till 1088: - per år och barn. Detta gäller från och med (Punkt 6) 2. Ersättning för särskilt ansvar för tandvård till vuxna 2.1 Ersättning för tandvård till asylsökande vuxna Folktandvården ansvarar för akut tandvård till vuxna asylsökande som vistas i länet samt för personer som vistas i landet utan tillstånd s.k. papperslösa. Ersättning för detta uppdrag lämnas i särskild ordning från Migrationsverket för utförd behandling enligt Folktandvårdens gällande prislista. (Punkt 8) 2.2 Ersättning för uppsökande verksamhet För uppsök i Särskilt boende utgår 690:-/st För uppsök i Eget boende utgår 1035:-/st Munvårdsutbildning inom uppsök ersätts med 1000:- per utbildningstimme. (Punkt 9) 3. Rekrytering m.m. 3.1 Introduktion av nyutexaminerade och nyrekrytering Finansieras separat genom anslag från Landstinget i Kalmar Län.

162 Ekonomisk redovisning för varje uppdrag Summa per verksamhet efter fördelning tkr, inkluderar internposter Verksamhetsgrenar KU/KS Summa intäkter Summa kostnader Årets resultat Kommentar, resurshantering, subvention mm Föregående års resultat Folktandvården Tandvård till barn, unga och unga vuxna Allmäntandvård 3-21 år Särskilt ansvar Befolkningsansvar jour Specialisttandvård KU KS KS KS Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna Särskilt ansvar Befolkningsansvar jour Specialisttandvård KU KU KU KU Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionsnedsatt, samt tandvård som led i sjukdomsbehandling KU/KS Särskilda uppdrag Forskning ST-utbildning Introduktion av nyutexaminerade Nyrekrytering Övriga mindre projekt och uppdrag KS KS KS KS KS KS Summa Folktandvården KU=Konkurrensutsatt; KS=Konkurrensskyddad

163 Riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 2018 Syfte Att tillhandahålla länsövergripande riktlinjer för den organiserade tandvården till barn, ungdomar och unga vuxna. Mål Att skapa kännedom hos tandvårdspersonal om hur tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna bör bedrivas. Giltighet 2018 Målgrupp Tandvårdspersonal i Folktandvården Landstinget i Kalmar län samt tandvårdspersonal inom privat tandvård, som har avtal med Landstinget i Kalmar län. Ansvarig för dokumentet Beställarenheten för tandvård Revideras och följs upp Årsbasis Beslutsdatum November 2017 Beslutat av Landstingsstyrelsen

164 Innehåll 1. Förord Bakgrund Lagar och föreskrifter Mål för den organiserade tandvården Allmänna villkor Teamtandvård Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall Karies - diagnostik och terapi Gingivit/parodontit diagnostik och terapi Förebyggande åtgärder Hälsodeklaration Mineraliseringsstörning Tandslitage Störning i bettutveckling Hörntänder extra uppmärksamhet Orofacial smärta och funktionsstörning i käksystemet Trauma Protetisk behandling Tandblekning Visdomständer Medicinska riskpatienter Bilaga 1: Terminologi och övriga lagar m.m

165 1. Förord Detta är ett policydokument som beskriver hur tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna bör bedrivas i Kalmar Län. Dessa riktlinjer kompletteras av s.k. rutindokument som finns på landstingets hemsida. Rutindokument ger ytterligare anvisningar i speciella fall. Riktlinjerna och rutindokumenten revideras kontinuerligt i takt med den odontologiska utvecklingen. 2. Bakgrund Tandhälsan hos barn och unga har genomgått en dramatisk förbättring under de senaste decennierna. Antalet fyllningar i såväl det primära som det permanenta bettet har minskat. Förklaringar till detta är allmän användning av fluortandkräm från första tanden, förbättrade preventionsprogram, men också en förändrad syn på kariesprogressionens hastighet och hur en kariesskada ska behandlas. Samtidigt ses en fortsatt ojämn fördelning av tandhälsan i populationen, främst beroende på socioekonomiska och sociokulturella faktorer. En utmaning för framtiden är att kunna hjälpa högkariesgruppen till en bättre situation, samtidigt som tandhälsan bevaras i den friska gruppen. En förutsättning för detta är individanpassade åtgärder baserade på god diagnostik och riskbedömning samt extern verksamhet som stimulerar till munhälsovårdsinsatser på alla arenor. Befolkningens och individens krav på gott omhändertagande avseende service, bemötande, och vårdresultat kommer att öka. Landstingsfullmäktige beslutade även att anta en handlingsplan för hur vården ska arbeta efter FN:s barnkonvention. Under 2018 införs Vårdval Tandvård i Kalmar Län i enlighet med Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Därmed har barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år rätt att fritt välja auktoriserad allmäntandläkare inom Kalmar län, såväl offentlig som privat. I Kalmar län är man barn och ungdom från 0 års ålder till och med 17 års ålder, samt ung och vuxen från det år man fyller 18 år och till och med 22 år. Den organiserade tandvården omfattar alla från 0 års ålder till och med 22 års ålder. 3. Lagar och föreskrifter De lagar och föreskrifter som framförallt är aktuella i barn- och ungdomstandvården är tandvårdslagen och socialstyrelsens delegationsföreskrifter. Tandvårdslagen: Ålägger landstinget planeringsansvar för all tandvård i länet med ett direkt vårdansvar för barn, ungdomar och unga vuxna upp till och med det året de fyller 22 år, samt för specialisttandvård. Det innefattar även asylsökande barn och s.k. gömda barn (Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. SFS 2008:344). Socialstyrelsens delegationsföreskrifter: Inom all hälso- och sjukvård sker delegering av arbetsuppgifter. En av delegationsföreskrifterna berör hela hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård) och en är särskilt inriktad mot tandvård (SOSFS 2002:12 Socialstyrelsens föreskrifter om delegering inom tandvården). I den mer allmänna föreskriften finns bland annat beskrivning av skillnaden mellan formell och reell kompetens, hur delegering ska gå till samt förutsättningar för delegering. I den mer specifika tandvårdsföreskriften finns i 1 en uppräkning av uppgifter som inte får delegeras. 3

166 Inom tandvården är det enbart ett fåtal arbetsuppgifter som kräver delegeringsbeslut. Ett delegeringsbeslut ska vara skriftligt. Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989) ska ligga som grund för alla som arbetar med barn och ungdomar. All vårdpersonal är skyldiga att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa (Socialtjänstlagen SFS 2001:453, uppdaterad SFS 2013:633). Övriga lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd: se bilaga 1 4. Mål för den organiserade tandvården Målet för tandvården är att alla patienter ska ha en god tand- och munhälsa. Vården ska vara lika för alla, av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande insatser. All behandling ska syfta till att avbryta pågående sjukdom och förhindra att ny sjukdom uppkommer. Målet är att vidmakthålla och utveckla en preventivt inriktad vård med ett minimum av operativ terapi samt att skapa en positiv attityd till tandvård. Vårdnadshavarnas ansvar för de små barnens tandhälsa liksom de större barnens och ungdomarnas egenansvar bör uppmuntras och betonas. 5. Allmänna villkor Den organiserade tandvården omfattar alla från 0 års ålder till och med 22 års ålder. Landstingets syfte med den organiserade barn- och ungdomstandvården är att bidra till livskvaliteten i Kalmar län genom att skapa förutsättningar för en god munhälsa. Tandvården ska vara evidensbaserad i syfte att säkerställa en god och säker vård till en rimlig kostnad. Den kliniska verksamheten bygger på etablerade kliniska metoder och terapeutens kliniska erfarenhet i samråd med patientens och vårdnadshavarens önskemål. Vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patient och vårdnadshavare. Varje barn, ungdom och ung vuxen ska ha en patientansvarig tandläkare som ska tillgodose behovet av fullständig tandvård. Patientansvarig tandläkare ska dokumenteras i journalen. Barn och/eller vårdnadshavare ska informeras om munstatus och vårdgivaren ska informera om vilka behandlingsalternativ som finns samt motivera sitt rekommenderade terapival. Barn, ungdomar och unga vuxnas goda munhälsa ska bibehållas och förbättras och gruppen med många kariesskador ska minskas. Resurserna ska fördelas så att riskgrupperna prioriteras. Ett absolut krav är att barn och ungdomar ska slippa infektion, smärta i tänder/käkar och ges en god bettfunktion. Barn, ungdomar och unga vuxnas ska uppleva trygghet i tandvårdssituationen. Barn och ungdomar eller dess vårdnadshavare som inte behärskar svenska språket eller som har ett kommunikativt funktionshinder ska vid tandvårdsbesöken ha tillgång till tolk. För att tillgodose patientens vårdbehov och kunna ge en fullständig behandling ska allmäntandvården och hela specialisttandvården ha ett nära och väl fungerande samarbete. Samarbetet ska organiseras så att det ger god service till patient och vårdnadshavare. Innan specialisttandvården har påbörjat sin behandling av patienten ansvarar remitterande tandläkare för patientens behandling. Det är viktigt att profylaktisk behandling och ev. 4

167 tandvårdsträning vid tandvårdsrädsla fortsätter under väntetiden till specialisttandvården. Remitterande tandläkare ansvarar under väntetiden för omhändertagande av akuta besvär, men specialisttandvården står till tjänst med konsultation och även behandling om så bedöms som nödvändigt. All behandling ska ske så smärtfritt som möjligt. Vid behov ska möjlighet till sedering finnas. Omhändertagandet ska ske på ett sätt som optimerar kooperation och minimerar framtida tandvårdsrädsla. Barn i låg ålder eller barn med behandlingsomognad eller behandlingsovana ska erhålla inskolning eller tillvänjningsbehandling. Vid behov ska patient kunna få tillgång till behandling under sedering med lustgas eller sederande farmaka. I situationer då diagnostik och tandbehandling inte kan utföras konventionellt, dvs. med patienten i vaket tillstånd, ska möjlighet till tandbehandling under narkos finnas. Patienterna remitteras då till specialistklinik i pedodonti. Barn och ungdomar med särskilda behov, som allvarlig eller kronisk sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, ska erbjudas tandvård anpassad till deras behov och förutsättningar. Många av dessa barn har en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är viktigt att vården är strukturerad, att det finns en långsiktig planering och att det sker ett samarbete med patientens andra vårdkontakter. Detta ökar tryggheten för patient och vårdnadshavare. Hälsodeklaration med medicinska diagnoser, allergier, medicinsk vård och medicinering ska uppdateras vid varje undersökningstillfälle, dvs. vid revisionsundersökning hos tandläkare eller vid tandhygienistundersökning. 6. Teamtandvård Tandvården bedrivs i team som består av tandläkare, tandhygienist och tandsköterska. Teamtandvården öppnar möjlighet till nya arbetsformer med tydlig inriktning på förebyggande vård avseende både munsjukdomar och tandvårdsrädsla. En stor del av barntandvården sköts av tandhygienister och tandsköterskor. I tandsköterskans kompetens ingår inskolning, tandvårdsträning, information om tandsjukdomar och deras förebyggande, insamling av statusuppgifter, munhygieninstruktion, puts och polering av tänder, fluorlackning, antimikrobiell behandling, samt att ta röntgenbilder efter anvisningar av ansvarig tandläkare eller tandhygienist. Tandläkaren har huvudansvaret för all vård som ges till patienten. Tandläkaren ansvarar mer specifikt för all diagnostik, bedömning av tand- och bettutveckling/bettfunktion, riskbedömning, beslut om revisionsintervall, terapiplanering, beslut om behov och val av smärtkontroll, ev. behov av sedering vid behandling. Tandhygienisten arbetar på egen legitimation vad gäller diagnostik av karies, gingivit och parodontala sjukdomar samt utför hygienbehandling. Tandsköterskan med lång erfarenhet av tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna kan självständigt ta hand om inskolning och kariesprofylax och är tandläkaren och tandhygienisten behjälplig med insamlande av underlag för diagnostik och terapiplanering. 7. Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall Varje vårdgivare/behandlare ska systematiskt utföra bedömning av patienternas s.k. risk och friskfaktorer. Riskbedömning genomförs på individuell nivå och utifrån riskbedömningen 5

168 kan individen placeras i en riskgrupp. Riskbedömningen tar hänsyn till sociala, medicinska och odontologiska faktorer kompletterad med den klinisk undersökning. Riskbedömningen är även en utgångspunkt för såväl terapiplan som fastställande av tidpunkt för nästa undersökning. Tabell 1: Risk- och friskfaktorer Friskfaktorer /indikatorer: Regelbundna måltider (4-5 per dag) Vatten som törstsläckare Godis max 2 ggr per vecka Daglig tandborstning Hjälp med tandborstningen Bra plackkontroll Bra oral motorik Fluortandkräm 2 ggr dagligen Fluortabletter/fluortuggummi regelbundet Fluorsköljning regelbundet Saknar fyllningar Få ocklusala fyllningar Avstannad sjukdomsaktivitet Friskt tandkött enstaka ställen med gingivit Normal salivsekretion Normal buffringskapacitet Lågt antal kariogena bakterier Normal käkfunktion utan smärta Gott allmäntillstånd Stabila sociala förhållanden Låg karieserfarenhet i familjen Inga eller enstaka återbud Riskfaktorer/indikatorer: Frekventa måltider (>6 ggr per dag) Söt dryck eller måltid på natten Godis flera ggr per vecka Frekvent intag av sura drycker Plack i kombination med frekvent nattlig amning Oregelbunden tandborstning Får inte hjälp med tandborstningen Dålig plackkontroll Dålig oral motorik Ingen regelbunden fluoranvändning Användning av fluorfri tandkräm Tobaksbruk Nyframbrutna tänder Nya eller progredierande kariesangrepp Approximala fyllningar eller många ocklusala Generell gingivit och/eller tandsten Nedsatt salivsekretion Låg buffringskapacitet Högt antal kariogena bakterier Sjukdomar/funktionshinder som påverkar munhälsan Medicinering Instabila sociala förhållanden Hög kariesaktivitet hos syskon Frekventa återbud/ uteblivanden Tandvårdsrädsla i familjen Bristande gränssättning Omvårdnadsbrister Språksvårigheter Terapiplanen utgår från aktuell riskbedömning och riskgrupperingen görs efter varje undersökning av ansvarig tandläkare eller tandläkare/tandhygienist/tandsköterska i samarbete. Terapiplanen fastställs av tandläkaren. Utifrån riskbedömningen placeras patienten i någon av riskgrupperna Frisk, Osäker eller Sjuk. Detta gör det möjligt att göra en bedömning av vilken riskgrupp varje patient ska placeras i, se nedan. I. Frisk (Riskgrupp 0) / Basprogram och egenvård Nästa undersökning senast efter 24 månader. 6

169 II. III. Osäker (Riskgrupp 1) / Basprogram + tilläggsåtgärder Förstärka individens egeninsikt och egenvård. Åtgärder för plackkontroll. Extra fluortillförsel hemma och på kliniken kan övervägas. Nästa undersökning hos tandhygienist eller revisionsundersökning hos tandläkare senast efter 18 månader. I mellanperioden besök hos tandsköterska för förebyggande vård och uppföljning. Besöken individ-anpassas i innehåll och antal. Sjuk (Riskgrupp 2) / Basprogram + individanpassade tilläggsåtgärder utifrån orsaksutredning Klinikbaserad individanpassad profylaktisk behandling hos tandsköterska eller tandhygienist. Antalet besök individanpassas. Överväg rekommendation av högfluortandkräm 5000 ppm (Duraphat, Colgate- Palmolive) till ung-domar över 16 år. I kombination med medicinsk risk. Besöksfrekvens och stödåtgärder anpassas efter sjukdom eller funktionshinder, medicinering och risk för orala komplikationer. Varje patient ska även bedömas utifrån vissa särskilda faktorer: När betoning av föräldraansvar och/eller egenansvar krävs. Vid tandvårdsrädsla krävs utredning av orsaksfaktorer samt behov av inskolning och ev. sedering. Behov av ökad besöksfrekvens för profylax, tandborstningsinstruktion och uppföljning av profylaxinsatser. Behov av bett- och traumakontroller. Tiden mellan två undersökningstillfällen gjorda av tandläkare eller tandhygienist får inte överskrida 24 månader. Samtidigt får inte revisionsintervallet, dvs. tiden mellan två undersökningar av tandläkare inte överskrida 4 år. Sådan undersökning av tandläkare skall samtidigt ske minst vid dessa åldrar, tabell 2: 3 år Fokus på bemötande, kostvanor, hygien och fluortandkräm. 7 år Fokus på bemötande, kostvanor, hygien, fluortandkräm samt bettstatus Anlag permanenta premolare och lägesrelation ök 3: or, se även kap år Fokus på kostvanor, hygien och fluortandkräm samt bettstatus. Anlag permanenta premolare och lägesrelation ök 3: or, se även kap år Fokus på kostvanor, hygien och fluortandkräm samt bettstatus. 19 år Fokus på kostvanor, hygien, fluortandkräm samt ök/uk 8: or. 7

170 Under fyraårsperioden dvs. i mellanperioderna mellan tandläkarens undersökning kan patienten i riskgrupp 0 undersökas av en tandhygienist (tandhygienistundersökning). Tandläkaren har ett särskilt ansvar att anpassa varje patients program och schema för behandling och återkommande undersökningar samt till vilken vårdgivare. Patienter i riskgrupp 1 och 2 måste självfallet ges ett mer omfattande mottagande än det som anges i tabell 2. För att uppnå framgång i behandlingen är det särskilt viktigt att använda hela tandvårdsteamets kompetens, se kap Karies - diagnostik och terapi All kariesdiagnostik innefattar registrering av skador i tändernas hårdvävnad och, vid konstaterad kariesaktivitet, dessutom en orsaksutredning utgående från anamnestiska och kliniska fynd. Vid osäkerhet inhämtas kompletterande uppgifter som saliv- och bakterievärden och/eller uppgifter från kostutredning. All invasiv tandbehandling ska utföras med adekvat smärtkontroll och vid behov kompletteras med sedering. Karies i primära bettet Barn med initial eller manifest kariesskada vid ett eller två års ålder måste ges ett snabbt omhändertagande. Ju yngre barnet är desto snabbare sker kariesutvecklingen. Orsaksinriktade åtgärder är mer angelägna. Initialkaries ska framför allt behandlas med plackkontroll och fluor. Även manifesta kariesskador på buckal- och lingualytor kan med framgång fås att avstanna med hjälp av optimal munhygien och fluortillförsel. Som ett led i att åstadkomma goda hygieniska förhållanden och för att undvika komplikationer är operativ kariesterapi motiverad. Från 3 års ålder är det inte ovanligt att det första kariesangreppet kan vara beläget approximalt på de primära molarerna. Undersökning av barn med approximalytor i kontakt och kariesriskfaktorer bör därför även omfatta bitewingröntgen. Bitewingröntgen tas på individuella indikationer. Det är viktigt att beakta olika primära tänders betydelse. Tändernas värde varierar beroende på bettsituation och kvarvarande tid i bettet. Det är därför mer angeläget att rädda och bevara den andra primära molaren än den första. De primära hörntänderna betyder mer för symmetriförhållanden och tillväxt än framtänderna. Dessa förhållanden bör styra vid prioritering av olika åtgärder. Vid omfattande restaureringsbehov på den första primära molaren bör extraktion övervägas då detta positivt påverkar prognosen för angränsande tand (andra molaren). Fyllningsterapi på första primära molaren uppvisar dålig prognos och stor omgörningsfrekvens. Den andra primära molaren bör hållas under extra uppsikt från och med sexårstandens eruption. Ett distalt kariesangrepp på den andra primära molaren utgör en klar risk för sexårstandens mesialyta. Hygienslipning lämpar sig bäst för fria ytor eftersom slipning i approximalrum medför food impaction med smärta, plackretention och fortsatt progression av kariesskadan. Tänder med indikation på periapikal inflammation ska extraheras. Öppna karieskaviteter bör inte lämnas utan åtgärd. 8

171 Karies i permanenta bettet Information om särskild uppmärksamhet vid eruption av permanenta molarer ska ske. Vikten av tandborstning med fluortandkräm ska understrykas då kariesrisken är stor på nyerupterade tänder. Fissurförsegling av nyerupterade kariesfria permanenta molarer med fissurförseglings-material ska erbjudas. Bitewingröntgen bör tas vid tandkontakter där insyn inte kan erhållas och ska alltid tas på individuella indikationer. Observera betydelsen av att diagnostisera ocklusal dentinkaries på bitewingbilderna. Den ocklusala kariesskadan kan ha en stor utbredning i dentinet och ändå en liten ingångsöppning i emaljen. Alla kariesskador som bedöms vara aktiva ska behandlas. Icke-operativ och orsaksinriktad behandling (t. ex fluorbehandling) ska alltid övervägas. Då operativ behandling bedöms nödvändig ska minimalinvasiv teknik tillämpas. Extraktionsterapi i samråd med ortodontist bör övervägas vid gravt karierade molarer. Endodonti bör utföras enbart i undantagsfall i unga permanenta molarer. 9. Gingivit/parodontit diagnostik och terapi Primära bettet Om stora plackmängder finns eller blödning uppstår vid tandborstning ska särskilda munhygieniska åtgärder sättas in och följas upp. Motivation och instruktion i effektiv munhygien ska baseras på plackinfärgning. Utifrån infärgningsresultatet ges en individanpassad instruktion. Marginal bennivå och ev. förekomst av subgingival tandsten bedöms vid granskning av bitewing. Vid förekomst av fickor och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal destruktion utförs fickmätning på samtliga tänder. Tandsten ska avlägsnas. Parodontala skador ska behandlas i samråd med specialist. Permanenta bettet Om stora plackmängder finns eller blödning uppstår vid tandborstning eller sondering ska särskilda munhygieniska åtgärder sättas in och följas upp. Motivation och instruktion i effektiv munhygien ska baseras på plackinfärgning. Utifrån infärgningsresultatet ges en individanpassad instruktion. Vid kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom utförs fickmätning på samtliga tänder. Marginal bennivå och ev. förekomst av subgingival tandsten bedöms vid granskning av bitewing. Tandsten och fyllningsöverskott ska avlägsnas. Parodontala skador ska behandlas. Vid misstanke om aggressiv parodontit (tidigare benämnt juvenil parodontit) eller systemsjukdom ska remiss gå till specialist. Undersök gärna syskon då ärftlighet kan föreligga. Screening av fickor vid 6:or och 1:or utförs för alla individer vid varje undersökningstillfälle från 15 år. Vid förekomst av fickor > 5mm och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal bennedbrytning utförs fickmätning på samtliga tänder. 9

172 10. Förebyggande åtgärder Individen ska erhålla sådan information om sambandet mellan kost och karies, vikten av god munhygien samt optimal tandborstnings- och tandkrämsteknik, att han/hon själv får möjlighet att på ett bra sätt ta ansvar för sin munhälsa. Kollektiva förebyggande insatser är Folktandvården Kalmars ansvar och regleras i separat överenskommelse. Förebyggande åtgärder på individnivå - Basprogram All tandhälsoinformation bör betona egenansvar och föräldraansvar All tandhälsoinformation vid klinikbesöken ska vara individuellt anpassad till barn/vårdnadshavare. Särskild tyngd på information om tandsjukdomarnas orsaker och följder. Särskild tyngd på information om hur frekventa sackarosintag påverkar tandhälsan. Tandborstningsinstruktion efter munhygienkontroll. Rekommendation av fluortandkräm 1000 ppm från första tanden och från 7 år 1500 ppm. Rekommendation att använda fluortandkräm två gånger per dag samt sila-skum tekniken. Sammanfattat budskap Fluor - Vila Vatten. Fissurförsegling av nyerupterade kariesfria permanenta molarer ska erbjudas. Fluorlackning vid alla undersöknings- eller kontrollbesök, upp till 3 gånger per behandlings-period, med speciell uppmärksamhet på nyerupterade tänder. Tandtrådsinstruktion från 15 års ålder. Förebyggande åtgärder på individnivå - Tilläggsprogram Varje patient med förhöjd risk ska ha ett individuellt tilläggsprogram utifrån genomförd orsaks-utredning med bedömning av medicinska, sociala riskfaktorer samt förekomst av patologiska undersökningsfynd i tänder och parodontiet. Primära bettet Nya manifesta kariesskador Flera initialkariesskador Kvarstående gingivit trots munhygieninstruktion Kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom. Subgingival tandsten Permanenta bettet Flera nya initiala kariesskador Progression av tidigare initiala kariesskador En eller flera nya approximala manifesta kariesskador Två eller flera nya ocklusala manifesta kariesskador Kvarstående gingivit Kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom. Subgingival tandsten 10

173 Vården planeras efter den enskilda individens problemställning. Oral ohälsa är i de flesta fall relaterat till livsstil. Det profylaktiska arbetet bör därför inriktas på beteendeförändring och livsstilsförändring utifrån patientens egen insikt om situationen. Orsaksutredningen ska dokumenteras i journalen. Barn, ungdomar och unga vuxna som fått tandbehandling under narkos har ofta stort behov av stöd och hjälp med både kariesproblematiken och behandlingssvårigheterna / tandvårdsrädslan. Förtroendeskapande insatser som inskolning/tillvänjning/avbetingning i kombination med individanpassad förebyggande vård är grunden för en framtida god tandhälsa och en fungerande tandvårdsituation för patienten. Se rutindokument Uppföljning efter genomgången tandbehandling under narkos på landstingets hemsida. 11. Hälsodeklaration Vid varje undersökningstillfälle ska patientens hälsodeklaration uppdateras. Det är också viktigt att hälsodeklarationen anpassas till patientens ålder. Hälsodeklarationen kan vara utformad på olika sätt men nedanstående frågorna ska alltid ingå: Förekomst av hjärtsjukdom, annan allmänsjukdom eller funktionsnedsättning? Regelbunden medicinering? Förekomst av allergi? Tobakskonsumtion? 12. Mineraliseringsstörning Mineraliseringsskadade tänder ska intensivlackas med fluor. Plackkontrollen av mineraliseringsstörda tänder är mycket viktig för att minska isningsproblematiken. Vid behov av restaurering laga om möjligt initialt med glasjonomercement. Mycket viktigt med god smärtkontroll vid restaurering av mineraliseringsstörda tänder. Det kan krävas komplettering av lokalbedövningen med lustgassedering. Extraktionsterapi i samråd med ortodontist kan övervägas vid gravt mineraliseringsstörda molarer. Vid omfattande generell mineraliseringsstörning ska en etiologisk utredning och terapiplanering utföras tidigt, lämpligtvis efter remiss till specialist i pedodonti. Kronterapi, både långtidstemporära kronor och permanenta kronor eller porslinsfasader kan efter utredning inom specialisttandvården vara indicerat i vissa fall vid grava mineraliseringsstörningar av varierande etiologi. Diagnos mineraliseringsstörning ska noteras i journalen. Diagnoserna varierar och kan avse lokal störning på en eller flera tänder eller en generell mineraliseringsstörning. 13. Tandslitage Tandslitage kan ha olika bakgrund. Det vanligaste i barn- och ungdomsåren är erosivt tandslitage eller kombinerad erosion/attrition. Tandslitage är vanligt både i primära och permanenta bettet. Dental erosion är en kemisk skada som orsakas av syra, som inte är producerad av munbakterier. Attrition är en mekanisk åverkan på tanden genom tand-mottand kontakt, oftast tandgnissling. Vid gravt tandslitage är oftast den erosiva komponenten dominerande. Flera faktorer samverkar för uppkomst av dental erosion. Sura drycker är en vanlig orsak men även magsyra vid frekvent kräkning eller refluxproblem kan vara orsaken. Patienten uppmärksammar ofta inte slitaget förrän det blivit så allvarligt att framtänderna blivit kortare och gulare och tänderna isar. Ett gravt tandslitage utgör ett odontologiskt-tekniskt 11

174 svårbehandlat tillstånd och specialisttandläkare bör konsulteras. Därför är det viktigt att lägga till information om sura drycker i den allmänna munhälsoinformationen och att vid undersökningarna diagnostisera de tidiga tecknen på tandslitage. 14. Störning i bettutveckling Tandläkare ska identifiera avvikelser från normal bettutveckling vid en tidpunkt då prognosen för ett positivt resultat av behandling är gynnsam och vid behov konsultera ortodontist. Vid vårdmodeller där revisionsintervall hos tandläkare är utglesade är det särskilt viktigt att kliniken har rutiner för bevakning av eventuella eruptionsstörningar. All ortodontisk behandling ska ske efter samråd med ortodontist. Patienter med multipla agenesier ska tidigt remitteras till specialistklinik för terapiplanering i multidisciplinär grupp. Att särskilt beakta vid bettutvecklingskontroller: Primära bettet: o Öppna bett pga sugovanor, tvångsförande korsbett, avvikelser i tandantal och eruption. Tidiga växelbettet (ca 6-9 år): o Kvarstående sugovanor, ektopisk eruption 6:or, frontal invertering, tvångsförande korsbett, saxbett, öppet bett, pre- och postnormalitet. o Avvikelse eller asymmetri vid primära incisivers exfoliation eller permanenta incisivers eruption kan tyda på agenesi eller övertal, men även primärtandstrauma. Röntgenkontroll är indicerad. o Efter eruption av permanenta incisiver kontrolleras att samtliga anlag till premolarer och hörntänder finns. Använd befintliga bitewing, eventuellt kompletterade med intraorala röntgenbilder, alternativt panoramaröntgen. Sena växelbettet (10-14 år): o Misstanke om basal käkavvikelse i sagittal och vertikal led, platsförhållanden, ocklusionsavvikelser. Primära molarer i infraocklusion. Eruption 7:or. o Icke-palpabla överkäkshörntänder ska lägesbestämmas (se rutindokument Rutin/anvisning för övervakning av framför allt ök 3:or på Navet). Permanenta bettet: o Dentoalveolära avvikelser, retinerade 3:or, anomalt frenulum med stort diastema mediale, kraftigt avvikande fronttandsestetik, behov av preprotetisk ortodontisk behandling. 15. Hörntänder extra uppmärksamhet Under perioden 8 till 10 års ålder ska hörntanden palperas som en kula buckalt om temporära tandens rot. Om ingen kula kan palperas görs en ny undersökning inom ett år. Vid skillnad mellan palpationsfynden bilateralt röntgas den avvikande sidan. Även palperbara tänder i atypiskt läge röntgas. Om hörntanden inte kan palperas buckalt vid 11 års ålder krävs röntgenundersökning med lägesbestämning med hjälp av minst två bilder med olika projektioner. 12

175 16. Orofacial smärta och funktionsstörning i käksystemet Screening av bettfysiologiskt behandlingsbehov ska göras vid varje undersökning i form av tre frågor: Har du ont i tinning, ansikte, käke eller käkled en gång i veckan eller oftare? Har du ont vid gapning eller tuggning en gång i veckan eller oftare? Har du låsningar eller upphakningar i käken en gång i veckan eller oftare? Frågorna är tillförlitliga från 12 års ålder, men bör kunna besvaras av barn från 7 år. Vid ja-svar ska tandläkare gå vidare med: Undersökning med uppgifter om nagelbitning och tuggummituggning. Klinisk undersökning med registrering av maximal gapning, tydlig palpationsömhet i masseter- och temporalismuskeln, tydlig palpationsömhet över käklederna samt förekomst av käkledsljud. Uttalade avvikelser från normal käkfunktion eller smärta från tinning, käke eller käkleder ska behandlas efter samråd med specialist i bettfysiologi. 17. Trauma Patienten bör tas omhand så snabbt som möjligt. Diagnosen ska baseras på klinisk och röntgenologisk undersökning. Rätt insatta åtgärder i tidigt skede förbättrar prognosen. Akuta åtgärder bör främst inriktas på att eliminera smärta samt skapa en gynnsam situation för läkning och rehabilitering. Samtliga i traumat involverade tänder ska rengöras. Gingivala skador ska behandlas. Vid omfattande traumaskador ska patienten remitteras till specialist för terapiplanering i multidisciplinär grupp. Exartikulerade primära tänder ska inte replanteras. Luxerade primära tänder ska inte reponeras. Vid mer omfattande trauma på små barn konsultera gärna pedodontist. Klorhexidin, antibiotika och tetanusvaccin ska sättas in i indicerade fall. Svenska barn erhåller i regel tetanusvaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder och därefter vid 10 års ålder och får då ett fullgott skydd för framtiden. Risk för att vaccination inte utförts föreligger hos flyktingbarn, invandrarbarn samt barn med allergier. Individuellt utformade tandskydd i mjukplast är indicerat av traumaprofylaktiska skäl vid incisivproklination och dålig läppslutning. Avtagbar klammerplåt med tandersättning eller kompositretinerad onlaybro i framtandsområdet, s.k. etsbro, kan vid tandförlust utföras som långtidstemporär ersättning i avvaktan på annan protetisk behandling. 18. Protetisk behandling Protetisk behandling i det unga permanenta bettet ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet med beaktande av den unga patientens tillväxt, behov och mognad. 13

176 De odontologiskt motiverade implantat, som efter bedömning av vertikal tillväxt i alveolarutskottet, är lämpliga att placera före 22 års ålder ska utföras inom Folktandvårdens specialisttandvård. Omfattande trauma, multipla agenesier, andra omfattande tand- och käkdefekter ska tidigt undersökas och terapiplaneras i multidisciplinär grupp på specialistklinik. I de flesta av dessa fall sträcker sig den protetiska rehabiliteringen till efter avslutad organiserad barn- och ungdomstandvård. 19. Tandblekning Läkemedelsverkets föreskrifter 2012:20, som grundar sig på en ändring i EU: s direktiv 2011/84/EU säger följande: Tandblekning får inte utföras på barn eller ungdomar under 18 år. Tandblekning med tandblekningsmedel, som innehåller eller frisätter mer än 6 % väteperoxid får inte användas i tandvården. 20. Visdomständer Visdomständernas läge, status för omgivande ben och granntand ska bedömas av tandläkare vid revisionsundersökning från ca 16 års ålder. Vid förekomst av patologiska förändringar eller andra tillstånd som kan föranleda kirurgisk behandling åligger det tandläkare att bedöma om behandling kan utföras inom den egna kliniken eller om behov föreligger av konsultation alternativt remittering till specialist i oral kirurgi. 21. Medicinska riskpatienter Före behandling av patienter med medicinska diagnoser där tandvård kan medföra risk, bör kontakt tas med vederbörande läkare. Samråd med pedodontist inför terapiplanering och behandling av patienter med ovanliga diagnoser är tillrådligt. Beträffande rutiner för antibiotikaprofylax eller antibiotikaskydd hänvisas till senaste upplagan av Tandvårdens läkemedel. 14

177 Bilaga 1: Terminologi och övriga lagar m.m. A. Terminologi: Revisionsundersökning: undersökning hos tandläkare Tandhygienistundersökning: undersökning hos tandhygienist Tandhälsokontroll: besök hos tandsköterska mellan undersökningarna för uppföljning samt klinisk bedömning av tänder och gingiva. Tandhälsokontroll: besök hos tandsköterska, får utföras efter skriftlig delegering av tandläkare. B. Övriga lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd: Patientdatalag (SFS 2008:355) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (SFS 1996:786) Lagen om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården (SFS 1984:452, liksom förordningen 1994:1287) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Läkemedelslagen (SFS 1992:859). Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2012:9) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2012:7) Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) Om ändring (LVFS 2012:20) i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2007:4) om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska produkter. Strålskyddslagen (SFS 1988:220) Anestesigaser (AFS 2001:7) Hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18) Gasflaskor (AFS 2001:4) 15

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten FÖRTECKNING Datum Till Landstingsstyrelsen Sida 1 Förteckning över inkomna och avgivna skrivelser till landstingsstyrelsens sammanträde den 31 oktober 2017 Inkomna skrivelser Diarienummer Överenskommelse lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård, Oskarshamns kommun. Diarienummer Uppdrag om statsbidrag för hiv preventivt arbete, Regeringskansliet. Avgivna skrivelser Diarienummer Svar till Elöverkänsligas förening i Kalmar län angående elsanerat besöksrum, vårdrum och konferenslokaler vid nybyggnation av psykiatrins lokaler vid sjukhusen i Kalmar län. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

190 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen/Landstingsfullmäktige Delårsrapport Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut t.o.m. augusti 2017 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2017 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet skall detta föreläggas landstingsstyrelsen för beslut. 2. Landstingsstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i landstingsplanen. 3. Landstingsstyrelsen lämnar följande förslag till landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden till handlingarna. Bakgrund För kommuner och landsting gäller lag om kommunal redovisning. I lagen stadgas bl. a. att kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapport avseende perioden har upprättats. Rapporten finns som bilaga till denna framställning. Under rubriken Förvaltningsberättelse beskrivs årets första åtta månader med utgångspunkt från de fyra strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också uppföljningen av landstingets strategiska mål. Allt siffermaterial redovisas därefter under rubriken Landstinget i siffror. Landstinget uppvisar i delårsbokslutet ett positivt resultat, d.v.s. intäkterna överstiger kostnaderna, med 270 Mkr. För helåret 2017 beräknas ett resultat på +125 Mkr, vilket är 20 Mkr sämre än det budgeterade resultatet. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

191 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Helårsprognosen för förvaltningarna visar ett underskott mot budget på totalt 220 Mkr, medan landstingsgemensamma poster under rubriken Finansiering visar ett budgetöverskott på 200 Mkr. De största budgetunderskotten uppvisas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 177 Mkr, Primärvårdsförvaltningen med 35 Mkr samt Psykiatriförvaltningen med 12 Mkr. Förvaltningar som uppvisar budgetunderskott i prognosen arbetar kontinuerligt med handlingsplaner för att minska kostnaderna. Verksamhetsdialoger förs kontinuerligt med samtliga förvaltningar. Landstingets revisorer ska behandla delårsbokslutet inför landstingsfullmäktiges behandling av ärendet. Elisabeth Storm Tf Ekonomidirektör Gunnar Jonsson Ekonom Bilaga Delårsrapport.

192 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Delårsrapport

193 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGET I KALMAR LÄN DELÅRSRAPPORT PRODUKTION: KOMMUNIKATIONSENHETEN 2

194 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll Inledning 4 Landstingets vision och värdegrund 5 Nöjda invånare med hög livskvalitet 6 God hälsa hos invånarna 10 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats 17 God ekonomisk hushållning 21 3

195 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Inledning Delårsrapporten en uppföljning av landstingets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat för årets andra tertial samt en prognos för helårsutfall för Uppföljningen följer landstingets fyra övergripande målområden, Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi 4

196 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets vision och värdegrund LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV VILKET ÄR UTGÅNGSPUNKTEN I ALLT ARBETE. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder kompetens och tjänster inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning, kultur och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets värdegrund bygger på principen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att skapa rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Verksamhetens värdegrund vilar på orden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet Öppet Rätt kvalitet God ekonomisk hushållning Kunnigt Engagerat 5

197 LANDSTINGSPLAN DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I I KALMAR LÄN Medborgare och kund Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande, god tillgänglighet och alla ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan efter var och ens behov. 6

198 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Bra bemötande Alla som kommer i kontakt med landstinget ska mötas med respekt och god service. Hög kvalitet, bra bemötande och god tillgänglighet ska genomsyra all verksamhet. Det övergripande arbetet med värdegrund och bemötande, som bland annat innehåller Varje-dag-berättelser, har vidareutvecklats med nya filmer, skriftliga berättelser samt frågestöd för att stärka verksamheternas redan pågående arbete. Under året har utbildningar i bemötande genomförts inom flera verksamheter, bland annat inom Folktandvården och Kalmar länstrafik. Värdegrundsarbetet har varit i fokus där bemötande diskuterats på bland annat chefsforum, introduktionsdag för nyanställda och i samband med medarbetardagar. De flesta resultat kring bemötande mäts per helår, men för länets folkhögskolor som följer upp sin verksamhet terminsvis, upplever de studerande i hög utsträckning att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av både personal och andra elever. De upplever också i hög grad att de får rätt stöd för att nå sina mål och möjlighet till att påverka sina studier. God service God service och tillgänglighet till hälso- och sjukvård är angeläget för länets invånare och stärker förtroendet för landstinget. För att bibehålla den goda tillgängligheten pågår ett ständigt förbättringsarbete. Landstingets senaste resultat från Hälso- och sjukvårdsbarometern är liksom tidigare mycket goda. Förtroendet för hälso- och sjukvården är högst i landet. Förtroendet för hälsocentralerna och för sjukhusen jämfört med övriga landsting/regioner placerar sig Kalmar bland topp tre. Förtroendet för 1177 är högre bland kvinnorna än hos männen i länet. Detta gäller både 1177 per telefon och 1177.se. Invånarna upplever mycket god tillgänglighet till den vård de behöver, och placeras som nummer ett i landet med något positivare upplevelse bland kvinnor än bland män. Samma sak gäller tillgången till hälsocentralerna. Tillgången till sjukhusen upplevs lika mellan könen som placerar landstinget på en tredje plats i jämförelse med riket. Män anser i högre grad att vården ges på lika villkor. Totalt anser 61 procent att det är behovet av vård som styr tillgången. Landstinget har undersökt äldre slutenvårdspatienter och deras anhörigas upplevelse av vård och omsorg i Kalmar län. Resultatet visar att de äldre som vårdades på länets sjukhus har en övervägande positiv upplevelse av vården. Majoriteten av patienterna i undersökningen känner sig väl omhändertagna och trygga under sin sjukhusvistelse. Viktiga faktorer som påverkar risken för oplanerade återinskrivningar är patienten och anhörigs delaktighet i planeringen av vården, information till patient och anhörig samt utskrivningstillfälle. Anhöriga till de äldre som ingick i undersökningen anser att det är viktigt att de får vara delaktiga i de beslut som fattas om den äldre, men endast hälften kände att de var det. Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Arbetet med att locka nya resenärer har under flera år byggt på att hitta bra och snabba trafikförbindelser. Invånarnas önskemål är en del i arbetet med att utveckla trafiken. Från och med januari 2017 har en ny undersökningsmetodik i kundnöjdhetsintervjuerna införts. Resultatet från de åtta första månaderna visar på att allmänhetens nöjdhet har ökat med tio procent medan resenärernas nöjdhet har minskat. Kvinnor är betydligt mer positiva till kollektivtrafiken än männen. Nöjdheten med senaste resan med Kalmar länstrafik har sjunkit något, detta har dock inte lett till att resandet minskat. För serviceresorna fortsätter den höga nöjdheten för både färdtjänst- och sjukresor. Det finns tendenser till att nöjdheten sjunker i samband med större helger när efterfrågan ökar på färdtjänst och riksfärdtjänst. Byggnationen av stråktrafiken som inleddes 2008 har kunnat fullföljas och bidrar starkt för tillväxten av resande. Andelen regelbundna resenärer är ca 30 procent av länets invånare, 40 procent är sällanresenärer. Öppen dialog med invånarna Landstinget ska kontinuerligt föra en god och öppen dialog med länets invånare. Patienter och närstående medverkar i allt högre grad i ledningssammanhang, vid workshops och konferenser. Allt fler personer ansluter sig till intressebanken och informationsträffar med dessa personer genomförs löpande. Utvärdering av patienter och närståendes upplevelse av att medverka i dessa sammanhang har genomförts liksom utvärdering av medarbetares upplevelse när de anlitat patient eller närstående för medverkan. Resultatet visar på att medverkan är värdefull för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Patient och närstående uppger att stödet i samband med medverkan är av stor vikt. Det har genomförts en medborgardialog i samband med landstingsfullmäktige i Västervik. Utgångspunkten för dialogen var Framtidens hälso- och sjukvård. Syftet var att få in invånarnas synpunkter på primärvårdens ökade betydelse, behovet av mer vård i hemmet och digitaliseringens möjligheter med vård på distans. NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET 7

199 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Nya sätt att möta hälso- och sjukvården För att kunna erbjuda en vård som motsvarar patienternas behov och är mer kostnadseffektiv behövs nytänkande inom hälso- och sjukvården, en hälso- och sjukvård närmare invånaren och förutsättningar att möta invånaren på nya sätt. Modeller för arbetet kring äldresjuksköterska, trygghetsteam och akutteam håller på att tas fram. Södra länet har i samverkan med akutmottagningen i Kalmar tagit fram en modell där patienter som besöker akutmottagningen, men inte bedöms ha behov av akutvård, erbjuds kontakt via hälsocentralen nästkommande dag. Modellen kommer utvärderas under hösten. Ett projekt har genomförts där invånare och patienter får möjlighet att möta vården digitalt. En digital hälsocentral är en befintlig fysisk hälsocentral som, utöver det traditionella, även erbjuder digitala tjänster och ingångar för att hantera olika typer av ärenden som inte kräver fysiskt besök, till exempel vissa typer av återbesök. En pilot har genomförts där hälsocentraler erbjudit återbesök via video. Detta har resulterat i att Emmaboda, Kvarnholmen, Mönsterås och Mörbylånga nu erbjuder återbesök via video. En utvärdering av användningen har gjorts med patienter, vårdpersonal och referensgrupp som är positiva till digitala vårdmöten som besöksform. Förslaget är nu att arbeta vidare med projekt för att breddinföra digitala vårdmöten i primärvården och inom rehabiliteringen, och ett projekt syftar till att testa konceptet inom slutenvårdens mottagningar. En Virtuell hälsocentral är en särskild virtuell enhet som hanterar ärenden som inte kräver fysiskt besök, även vid första besöket. Koncept för Virtuell mottagning har tagits fram tillsammans med rehabiliteringen i söder och samrehabiliteringen och har benämningen digital rehabilitering (motsvarande virtuell hälsocentral inom primärvården). Konceptet virtuell hälsocentral har realiserats under En kartläggning har påbörjats för att öka nyttjandet av videomöten i vården, både mellan verksamheter och professioner samt med patienter. Smärtenheten har genomfört tester av videomöten med patienter med gott resultat. Landstingets arbete med e-hälsa följer den nationella handlingsplanen. Arbetet med e-hälsa innebär både att standardisera utbudet, breddinföra tjänster och att utveckla och införa nya digitala invånartjänster. Arbete pågår för att utveckla basutbudet på 1177 Vårdguiden och handlingsplaner utefter den digitala strategin som antogs hösten 2016 är framtagna. Breddinförande av digitala anmälningsskärmar sker på länets tre sjukhus samt inom psykiatrin. Anmälningsskärmarna finns nu införda inom primärvården och tillgängliga för invånarna. En handlingsplan har tagits fram för en mer person - och familjecentrerad vård. Ett pilotprojekt är planerat till hösten 2017 där medicinkliniken tillsammans med en hälsocentral i Oskarshamn påbörjar arbetet för patienter med hjärtsvikt 8

200 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Mål och mått: Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande, god tillgänglighet och alla ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan efter var och ens behov. Mått Utfall Målvärde Källa Självskattad hälsa hos invånarna 73 % (K 71 %, M 76 %) 80 % Hälsa på lika villkor Invånarnas uppfattning om att de har tillgång till hälso- och sjukvård 89 % (K 91 %, M 88 %) 90 % Hälso- och sjukvårdsbarometern Invånarnas förtroende för hälso- och sjukvården 73 % (K 73 %, M 72 %) 80 % Hälso- och sjukvårdsbarometern Invånarnas förtroende för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via telefon, % (K 69 %, M 62 %) 80 % Hälso- och sjukvårdsbarometern Invånarnas förtroende för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via webben, 1177.se 63 % (K 67 %, M 58 %) 80 % Hälso- och sjukvårdsbarometern Invånarnas uppfattning om att vården ges på lika villkor 61 % (K 58 %, M 64 %) 80 % Hälso- och sjukvårdsbarometern Invånarnas nöjdhet med KLT 44 % (K 47 %, M 41 %) 60 % KLT (Kolbar) Patienternas helhetsintryck - somatisk öppen- och slutenvård Utfallet för öppenvården är 93 %. M 94 %, K 92 % Utfallet för slutenvården är 91 %. M 93 %, K 89 % 92 % 95 % Nationell Patientenkät Patienternas helhetsintryck - primärvård 84 % (K 83 %, M 85 %) 95 % Nationell Patientenkät Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering somatisk öppen- och slutenvård Utfallet för öppenvården är 84 %. M 83 %, K 84 % Utfallet för slutenvården är 75 %. M 74 %, K 75 % 80 % 95 % Nationell Patientenkät Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering primärvård 81 % (K 81 %, M 83 %) 95 % Nationell Patientenkät Patienternas upplevelse av tillgänglighet somatisk öppen- och slutenvård Utfallet för öppenvården är 91 %. M 92 %, K 90 % Utfallet för slutenvården är 89 %. M 91 %, K 87 % 90 % 95 % Nationell Patientenkät NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET Patienternas upplevelse av tillgänglighet - primärvård 86 % (K 86 %, M 87 %) 95 % Nationell Patientenkät Patienternas upplevelse av respekt och bemötande - somatisk öppen- och slutenvård Utfallet för öppenvården är 84 %. M 83 %, K 84 % Utfallet för slutenvården är 75 %. M 74 %, K 75 % 88 % 95 % Nationell Patientenkät Patienternas upplevelse av respekt och bemötande primärvård 88 % (K 87 %, M 89 %) 95 % Nationell Patientenkät Andel resenärer som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken 75 % (K 82 %, M 72 %) 95 % KLT (Kolbar) Studerandes upplevelse och nöjdhet med utbildningen på folkhögskola 90 % (K 90 %, M 90 %) 95 % Enkät folkhögskolorna K= Kvinna M=Man 9

201 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för att höja länets bildnings- och utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och en levande kultur i hela länet. 10

202 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Främja hälsa Landstinget ska bli en ännu starkare och mer aktiv samhällsaktör inom folkhälsofrågor genom att skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa och en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete är framtagen och politiskt antagen. Arbetet går vidare för att stödja invånarna till mer fysisk aktivitet. Projektet Sund Smart Stark Senior har genomförts i Hultsfred, Mönsterås och Nybro under Uppstart i Kalmar planeras till hösten Arbete pågår för att skapa nätverk mellan fysioterapeuter, hälsokoordinatörer, hälsoinspiratörer i psykiatriförvaltningen, föreningsliv samt Linnéuniversitet för att stödja fler personer att bli fysiskt aktiva. Landstinget har tillsammans med samverkanspartners genomfört två Kom igång satsningar på två skolor i Mönsterås och Mörbylånga kommun. Länets skolor har fått en inbjudan till en länsgemensam utbildningsinsats i pulshöjande aktivitet för att optimera inlärning och psykisk hälsa senare i höst och planering pågår. Insatserna ses som ett första steg till en fortsatt samverkan med länets skolor. Kontraktsmetoden Tobaksfri Duo ska utvecklas även för gymnasiet. Satsningen genomförs i samverkan med två pilotkommuner, Vimmerby och Västervik. Under året ska metoden testas och utvärderas. Utmaningen startade i januari på Västerviks gymnasium med goda resultat. Förankringsarbetet för att värva fler kommuner och skolor har även pågått under våren. Fler skolor i Kalmar har antagit utmaningen och förberedelser för uppstart till hösten har gjorts. Regionens ANDT-strategi (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) är färdigställd och landstinget har ställt sig bakom. Fler tobaksanvändare utbildas inom landstingets olika verksamheter och fler tobaksfria miljöer planeras. Strukturerat samarbete med tobaksavvänjarna mellan sluten-och öppenvård har påbörjats för att förhindra glapp i stödet till de svårast psykiskt sjuka som vill sluta röka. Folktandvården fortsätter sitt preventiva arbete för att ge alla länsinvånare bättre förutsättningar för en god tandhälsa. Till detta hör satsningar på barn och ungdomar, där daglig tandborstning i förskolorna införs successivt i alla länets kommuner. En plan för omhändertagande av gruppen sköra äldre har tagits fram och implementering är planerad. Att förebygga och förhindra suicid och suicidförsök är en prioriterad fråga inom hela hälso- och sjukvården. Utbildning i MHFA, Första hjälpen till psykisk hälsa, anordnas i länet under En larmplan för suicidprevention i det akuta läget är under framtagande och planen har varit ute på en första remissrunda och rutinen förväntas tas i skarp drift under hösten. Jämställd och jämlik hälsa genom hela livet Alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet ska ha lika rättigheter och villkor samt uppleva ett likvärdigt bemötande inom landstingets verksamheter. På folkhögskolorna har utbildningsprojektet kring mänskliga rättigheter avslutats med aktiviteter på respektive skola. Bland annat har utbildning genomförts i samverkan med demokratiakademin, första hjälpen vid psykisk ohälsa samt fortbildning kring HBTQ-frågor. Barnkonventionen kommer att bli lag och kräver tolkning och diskussion kring eventuella nya rutiner eller verksamhetsanpassning. Under året har en workshop om barns rättigheter genomförts och arbete pågår för att uppdatera handlingsplanen för Barnkonventionen. Ett förbättringsarbete inom primärvården kring att tillgodose barns behov av information, råd och stöd när en förälder blir sjuk har genomförts. Arbetet har resulterat i ett stödmaterial som planeras att implementeras i övriga verksamheter. Hälsa är en allt viktigare och integrerad del i mottagandet och introduktionen av asylsökande och nyanlända. Projektet Förbättrade levnadsvanor för asylsökande och nyanlända har nu avslutats och pilotprojektet Hälsostöd har genomförts. Resultatet visar en ökad självskattade hälsa i samtliga fyra grupper, ökad fysisk aktivitet och en ökad frekvens av tandborstning. Vanorna för bruk av socker och tobak var oförändrade hos deltagarna. Asyl- och flyktinghälsovården har ett pågående pilotprojekt i att utbilda gymnasieelever i hälsa vid två skolor i Kalmar Kvinnors hälsa Inom kvinnosjukvården har flera områden identifierats för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa. Ett område där stora satsningar görs är att öka antalet barnmorskor genom att låta sjuksköterskor vidareutbilda sig till barnmorska. Andra områden är bland annat arbete med att förebygga bäckenbottenskador vid förlossningar, motverka övervikt hos blivande mödrar inom mödrahälsovården, amningsutbildning, utbildning av kontaktsjuksköterskor, kampanj för att komma till gynekologisk cellprovtagning, projekt kring samverkan, yrkesrollsutveckling samt parvård. Primärvården planerar för att stärka arbetet med att stödja kvinnors psykiska hälsa och minska ohälsan genom att utveckla det stöd som redan idag erbjuds från psykologer och rehabiliteringskoordinatorer. Hälsa för äldre För äldre som drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa är det viktigt med samordnade vård- och omsorgsinsatser. Inom ramen för länsgemensam ledning har ett flertal riktade insatser genomförts för mest sköra äldre. Det handlar bland annat om förbättrade förutsättningar för en sammanhållen vård och att fortsätta införandet av hälsosamtal till personer över 75 år som har behov. Revidering av program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom i Kalmar län pågår utifrån de nya nationella riktlinjerna. Den geriatriska mottagningen på länssjukhuset utvecklar nya arbetssätt samt förbättrar förutsättningarna för en GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 11

203 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN sammanhållen vård genom digital konsultation till primärvård och kommun. Införande av geriatriker på akutvårdsavdelningen på länssjukhuset i Kalmar har varit lyckat och kommer att fortsätta. Under hösten påbörjas arbete med att införa ett geriatriskt rådgivningsteam på länssjukhuset som senare kan spridas över länet. Äldre med svåra och kroniska sjukdomar som ofta vårdas inom den specialiserade vården har behov av anpassade öppenvårdsmottagningar och rådgivning. Utveckling av detta har även påbörjats i Oskarshamn och Västervik. Andra förbättringsområden är införandet av fast vårdkontakt, samordnad individuell plan samt vårdsamordnare inom primärvården. Andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar har minskar i jämförelse med motsvarande tidsperiod tidigare år. Resultatet påverkas av att både antalet oplanerade återinskrivningar och antal vårdtillfällen har minskat. I januari 2018 kommer Betalningsansvarslagen att förändras till Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen innebär bland annat att ansvar för kallelse till samordnad vård- och omsorgsplanering flyttas från slutenvården till öppenvården. En överenskommelse har tagit fram med länets kommuner och förslag till praktiska anvisningar har arbetats fram. Arbete pågår också att anpassa landstingets informationsöverföringssystem mellan landstinget och länets kommuner utifrån den nya lagen. Tillbaka till arbete efter sjukdom Invånare som drabbas av ohälsa ska snabbt få aktiva, samordnade och individanpassade insatser för att förbättra sin hälsa och kunna återgå i arbete. Ett utvecklingsarbete pågår för att anpassa ST-läkarnas utbildning i försäkringsmedicin till nya författningskrav. I samband med detta pågår arbete att förstärka utbildningar inom området för alla relevanta yrkesgrupper. Landstinget verkar för att en koordineringsfunktion bör finnas på varje sjukskrivande enhet. En uppdragsbeskrivning är framtagen på landstingsnivå. Arbete pågår för att alla rehabkoordinatorer ges möjlighet att utföra sitt uppdrag enligt denna beskrivning. Sjukskrivningskollen är ett nytt utvecklat digitalt stödprogram av landstinget och som tillgängliggörs via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Programmet fungerar som ett verktyg i rehabkoordinatorns arbete och riktar sig till patienter som sjukskrivs för psykisk ohälsa och/eller muskelrelaterad smärta och som har arbetsgivare. Utbildningsinsatser kring Sjukskrivningskollen pågår. Smärtprocessen genomför ett projekt med syftet att genom gränsöverskridande samverkan skapa effektivare flöden som utgår från patientens behov. Medel har beviljats från Samordningsförbundet för att genomföra ett nytt länsövergripande förhållnings- och arbetssätt mellan Landstinget och Försäkringskassan i syfte att minska ohälsan i länet och därmed stärka individen i att ta egenansvar för sin hälsa och sitt välmående. Kvalitet i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska utvecklas med fokus på kvalitet och ökat värde för patienten. Ändamålsenliga processer, kunnig personal och delaktiga patienter är grunden för en god vård med rätt kvalitet. Fokus ligger på att ytterligare förbättra de medicinska resultaten. Resultaten visar att det skett en förbättring med bra resultat inom ortopedi, palliativ vård och stroke. Ett område som visat stor förbättring är diabetesvården, framför allt för diabetiker med typ 1 diabetes. Fortsatt förbättringsarbete sker inom vissa delar av kvinnosjukvård, kirurgisk behandling och cancer i syfte att bli ett av de bästa sju landstingen även inom dessa områden. Totalt sett är Landstinget i Kalmar län på delad fjärde plats i Sveriges kommuner och landstings (SKL) resultatöversikt inom 16 hälso- och sjukvårdsområden. Dagens medicin utsåg Västerviks sjukhus till Sveriges bästa mellanstora sjukhus och Oskarshamn fick utmärkelsen Sveriges bästa mindre sjukhus. Länssjukhuset i Kalmar har gjort stora framsteg och fick en fjärdeplats i samma kategori som Västerviks sjukhus. Robotassisterad titthålskirurgi är en metod som ökat påtagligt under senare år, främst vad gäller operationer vid prostatacancer men också inom kirurgi och gynekologi. Införandet har gått enligt plan och roboten är nu på plats och de första operationerna har genomförts. Nationella riktlinjer för ångest och depression samt för strokesjukvård har bearbetats och konsekvensanalyser har gjorts. Nya omarbetade riktlinjer för schizofreni, demens och sjukdomsförebyggande metoder är att vänta under Neonatalverksamheten i länet har behov av utökade, verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård samt en förbättrad arbetsmiljö. Förstudier är framtagna för om- och tillbyggnad av neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar och för ombyggnad av neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. Ett projekt för att forma en länssamordning inom genetikområdet har startat under året. Projektet utgår från Centrum för hjärtsjukvård i den regionala samverkan. E-remiss innebär att verksamheter har möjlighet att skicka digitala remisser inom och utanför landstinget. Arbetet med e-remiss sker i Sydöstra sjukvårdsregionen och pilot har genomförts under första halvåret av 2017 på hermatologiklinikerna i Region Jönköping, Region Östergötland och Landstinget i Kalmar län. De digitala remisserna har visat sig ge stor nytta för verksamheter inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Pilotklinikerna kommer fortsätta att använda e-remiss och breddinförande planeras till Landstinget utvecklar struktur och organisation för kunskapsstyrning som bygger på den nationella strategin. Arbetet med kunskapsstyrning ska skapa förutsättningar för en mer kunskapsstyrd och jämlik vård. 12

204 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sveriges säkraste hälso- och sjukvård Arbetet för att erbjuda Sveriges säkraste hälso- och sjukvård fortsätter. 10,1 procent av de inneliggande patienterna hade trycksår vid den nationella trycksårsmätningen i mars 2017, varav 5,3 procent var sjukhusförvärvade. Andelen kvinnor med sjukhusförvärvade trycksår var 6,7 procent och män 3,7 procent. Landstinget har ett av de bästa resultaten i landet, men en försämring har skett sedan föregående mätning och det gäller även antal trycksår som uppkommit på sjukhus. I förbättringsarbetet för att minska antalet tryckskador sprids utbildningsfilmer för medarbetare och patienter. Filmerna har tagits fram som ett samarbete mellan Regionförbundet, landstinget, länets kommuner och brukarrepresentation. Årets nationella mätning av följsamheten till hygienrutiner visar ett försämrat resultat för landstinget jämfört med tidigare mätningar, särskilt gäller det desinfektion innan patientkontakt. Även i jämförelse med riket ses en försämring. Däremot följer drygt nio av tio klädreglerna på ett bra sätt. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner ligger på nästan exakt samma nivå som motsvarande tidsperiod Det absoluta antalet infektioner har dock minskat något men så har också antalet vårdtillfällen minskat under sommaren. Förändringar av förekomsten av vårdrelaterade infektioner sker långsamt över flera år och i de fall man ser påtagliga förändringar under enstaka månader betingas dessa framför allt av förändringar av vårdplatser, operativ verksamhet och infektionsförekomst i samhället. Landstingets förskrivning av antibiotika ligger kvar på samma nivå som vid första tertial. Dock ses en påtaglig minskning av antibiotikaförskrivning inom tandvården, vilket kan kopplas till förbättringsarbeten inom både offentlig och privat tandvård. Tillgänglighet Besöken på 1177.se fortsätter att öka. Till och med augusti i år har webbplatsen haft besök vilket är en ökning med 24 procent jämfört med samma period förra året länsinvånare är anslutna till e-tjänsterna vilket är ett stadigt ökande antal. I augusti skedde inloggningar, vilket är 53 procent mer än förra året. Andelen samtal som besvarats inom nio minuter av 1177 Vårdguiden på telefon har förbättrats betydligt sedan i somras. Inflödet av samtal över tid har analyserats för att matcha medarbetarnas arbetstider. Målet är att skapa bästa tänkbara tillgänglighet för den vårdsökande och samtidigt erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna. Andelen av folktandvårdens vuxna kunder som har fått kallelse till allmäntandvården i tid (med maximalt 6 månaders försening) har förbättrats. Köerna har under perioden januari till och med augusti minskat med cirka 600 patienter. Verksamheterna har stort fokus på att minska köerna och nya medarbetare har rekryterats. Landstinget når inte under andra tertialet upp till målet om att 80 procent ska erbjudas operation/behandling inom 60 dagar i den specialiserade hälso- och sjukvården eller för förstabesök i den specialiserade hälso- och sjukvården inom 60 dagar. För att förbättra tillgängligheten planeras insatser inom bland annat hud-, hörsel- och ögonvård samt smärtverksamheten där väntetiderna är särskilt långa. Generellt sett ligger psykiatrin bra till när det gäller tillgänglighetsmålen. Målet om att 90 procent ska få ett förstabesök inom 30 dagar till barn- och ungdomspsykiatrin uppnås under fem av årets åtta månader. Tid till fördjupad utredning och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin har dock varit svår att hålla under En fast vårdkontakt skapar delaktighet och god relation mellan hälso- och sjukvården och patienten. Rutiner har skapats för att identifiera och erbjuda fast vårdkontakt till personer med komplexa vårdbehov. Inom psykiatriska vården ses en ökning av fast vårdkontakt i huvudsakligen i norra länsdelen. Landstinget har påbörjat att på försök utveckla så kallade patientkontrakt tillsammans med Region Halland och Region Norrbotten. Patientkontrakt är en plan över inplanerade vårdinsatser som kan bidra till trygghet för patienten i att veta vilka insatser som är planerade och när de kommer att ske. Hälso- och sjukvården ska bistå patienten med att samordna samtliga vårdkontakter inom primärvård och specialiserad vård och ska säkerställa att den sammanlagda tiden för vård och behandling blir så kort som möjligt. Patienten ska vara delaktig och vara med och utföra planeringen. Ett projekt kring tidig vårdplanering pågår där ansvarig distriktsläkare och sjukhusläkare samplanerar vården både på sjukhus och hemmet. Projektet genomförs på Borgholms hälsocentral och länssjukhuset i Kalmar. Projektet följs och kommer att utvärderas kontinuerligt och erfarenheterna tillvaratas i arbetet med den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ännu bättre cancervård De standardiserade vårdförloppen cancer följer den nationella utvecklingen och ledtiderna har förbättrats avsevärt inom flertalet av dem. Sedan starten för två år sedan har 28 standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancer införts. Över patienter har hittills ingått i något förlopp. Arbetet med standardiserade vårdförlopp är sammanfört med landstingets processarbete inom cancer och sker i samverkan med Regionalt Cancercentrum Sydöst. Enligt den senaste Nationella patientenkäten är patienterna som utretts inom ett standardiserat vårdförlopp i vårt län bland de mest nöjda i landet när det gäller den vård de fått. Landstinget får högre betyg än riket inom samtliga sju indikatorer. Arbetsfördelningen på lokal och sjukvårdsregional nivå går enligt plan och visar att vårdgivare mellan sjukhusen i länet och i regionen har god samordning. För samtliga standardiserade vårdförlopp som är införda är införandefasen passerad och det återstår arbete med att skapa robusthet i varje enskilt vårdförlopp. Under hösten 2017 har landstinget genomfört en utvärdering av införandet tillsammans med Linnéuniversitetet och rapport inväntas. GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 13

205 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Arbetet med cancerrehabilitering har startat inom ramen för Regionalt Cancercentrum Sydöst. En kartläggning av nuläget är genomförd och en handlingsplan finns framtagen. Enligt den nationella utredningen högspecialiserad vård (SOU 2014:11) ska nationell och högspecialiserad vård koncentreras till färre enheter. Från och med januari 2017 opereras alla patienter i länet med rectum- och njurcancer i Kalmar. Parallellt opereras 50 procent av alla patienter med coloncancer i Västervik. Dessutom ska Västervik utvecklas till ett länscentrum under året, vilket innebär en förskjutning av patienter från Kalmar till Västervik. Under januari och februari blev arbetsfördelningen mellan Länssjukhuset i Kalmar och Linköping klart i syfte att bibehålla viss kompetens i Kalmar. Utveckling i hela länet Den 1 januari 2019 övertar landstinget det regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län och slås samman med Regionförbundet. Arbete pågår för att förbereda för regionbildningen. En politisk styrgrupp och en styrgrupp för tjänstemannaprocessen är tillsatta och arbete har startat inom ett antal delområden. Ett förslag på politisk organisation är framtaget och beslut tas på landstingsfullmäktige i november. En ny regional utvecklingsstrategi håller på att tas fram. Länets regionala utvecklingsstrategi anger den övergripande färdriktningen för hur Kalmar län ska utvecklas. Arbetet med att revidera den regionala utvecklingsstrategin har pågått under ett års tid. Strategin är nu utskickad på remiss för synpunkter och förankring till kommunerna, länsstyrelsen, Linnéuniversitetet, Företagarna, LRF, Svenskt Näringsliv och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Andra organisationer och invånare kan också lämna synpunkter på förslaget. Processen för en ny kulturplan pågår under Arbetsprocessen innebär uppföljning av nuvarande plan tillsammans med kulturverksamheter, föreningar och kommuner. Under våren har kulturnämnden träffat alla länets kommuner för dialog. Dessutom har öppna dialoger genomförts för intresserade. Under hösten kommer arbetet att fortsätta med fördjupningsmöten i samverkan med kulturverksamheter, kommuner, länsstyrelsen och civilsamhället. En förstudie för Unika historiska Kalmar och Öland har gjorts. Studien visar bland annat på behovet av samordning i området för att stärka berättelserna om vårt kulturarv och utveckla besöksmålen. Planeringen för nya lokaler för Byteatern Kalmar Länsteater fortskrider parallellt med planeringen av utökat uppdrag. Integration och mångfald Landstingets satsning på nyanlända med utländsk sjukvårdsutbildning har gett resultat. 10 läkare har genomfört/ genomför sin provtjänstgöring varav tre gått vidare till STtjänstgöring. Med stöd av länets integrationsstrategi fortsätter landstinget med att identifiera och ta tillvara på hälso- och sjukvårdskompetens hos nyanlända. Olika verksamheter i landstinget har varit involverade i tillvaratagandet av nyanlända med utländsk sjukvårdsutbildning, vilket bidragit till att satsningen varit väldigt framgångsrik. Genom att erbjuda utbildning i sjukvårdssvenska vid landstingets folkhögskolor och språkpraktik inom hälso- och sjukvården, har landstinget gett förutsättningar för nyanlända att snabbare kunna få sin utländska läkarlegitimation godkänd. Sedan satsningen startade har ett 70-tal nyanlända med utländsk sjukvårdsutbildning deltagit. Höjd utbildningsnivå Verksamheten på folkhögskolorna ska bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i länet och har också en viktig roll i integrationsarbetet. Dels genom en bredd av utbildningar, men också i samverkan med kommuner och frivilligorganisationer med verksamhet på asylboenden och kulturmöten på skolorna. Länets invånare har en jämförelsevis kort teoretisk utbildningsnivå. För folkhögskolorna har det därför varit viktigt att göra insatser som motiverar fler att studera, så att bildningsoch utbildningsnivån höjs. Hösten 2016 startade språkkurser inom satsningen Svenska från dag ett kopplat till två av länets asylboenden. Målet är att stärka svenska språket och kunskapen om samhällslivet. Kurserna vänder sig till asylsökande oavsett boendeform och personer med uppehållstillstånd som bor kvar på Migrationsverkets anläggningar. Andelen deltagare på allmän kurs som har svenska som andraspråk ökade kraftigt under läsåret 2016/2017 och är idag cirka en tredjedel. Många nya svenskar har mött folkhögskolan genom etableringskurser och svenska från dag ett. Folkhögskolorna erbjuder Studiemotiverande folkhögskolekurser, SMF, för deltagare som saknar gymnasiekompetens och står långt från arbetsmarknaden. Deltagarna har sedan möjlighet att studera vidare på allmän kurs. I samverkan med arbetsförmedlingen genomförs också etableringskurser för nyanlända som innehåller studier i svenska och samhällsorientering. Vid senaste mätningen hade 87,5 procent av de som avslutat sin yrkesutbildning arbete sex månader efter avslutad utbildning. För medicinska sekreterare var resultatet 100 procent och för fritidsledare 90 procent. Hållbar utveckling Miljö- och hållbarhetsarbetet ska vara en integrerad del i all verksamhet. Arbetet fortsätter utifrån mål i hållbarhetsprogrammet för Under året har arbetet med att ta fram en verksamhetsplan inom miljö och hållbar utveckling startat upp för Arbetet har involverat många medarbetare och avstamp har gjorts i Agenda 2030 och FN:s 17 hållbarhetsmål. Verksamhetsplanen kommer ersätta hållbarhetsprogrammet som är inne på sitt sista år. 14

206 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstinget har under perioden erhållit bidraget klimatklivet från Naturvårdsverket för att installera en destruktionsanläggning för lustgas vid länssjukhuset i Kalmar. En åtgärd som minskar utsläppen av insamlad lustgas med 95 procent när utrustningen blir driftsatt. En klimatanpassningsplan har tagits fram för hur landstingets verksamhet skall anpassas till kommande klimatförändringar. Syftet är att konkretisera vad som ska åtgärdas för att säkerställa att byggnader och verksamheter står rustade vid exempelvis häftiga skyfall och värmeböljor. Landstingets klimatbokslut för verksamhetsåret 2016 har färdigställts. Både de direkta utsläppen, som klimatmålet avser, och de totala utsläppen har minskat sedan basåret De direkta har minskat med 13 procent sedan basåret, eller drygt 1200 ton, vilket har uppnåtts genom att utsläppen minskat inom samtliga områden, men framförallt inom uppvärmning, tjänsteresor med bil och utsläpp från köldmedier. De totala utsläppen har minskat med 24 procent sedan 2012, främst tack vare förbättrade uppvärmningsmetoder och förnybara bränslen i kollektivtrafiken. Utsläppen från sjukvården har minskat med drygt 1900 ton sedan 2012, bland annat genom att medicinska gaser och köldmedier har minskat. Samtidigt har utsläpp från elförbrukning, ambulanstransporter och avfallshantering ökat något. En klimatstrategi som beskriver ambitioner och mål på lång sikt har antagits i landstingsfullmäktige. Under augusti övergick busstrafiken i länet till 100 procent förnyelsebara bränslen, biogas och HVO. Även landstingets poolbilar och verksamhetsbilar ska bli fossilbränslefria och ett arbete är påbörjat. Målet är att vid utgången av 2020 vara helt fossilbränslefria i enlighet med det regionala miljömålet Nooil. Vid årsskiftet trädde det nya avtalet för giftfria lek- och hobbymaterial i kraft. En uppföljning av avtalet har genomförts på artikelnivå för att säkerställa att de leksaker som levereras är giftfria. Ett avtal som även omfattar belöningsleksaker återstår att få på plats. Folktandvården vid Landstinget i Kalmar län är först ut i Sverige att initiera en förstudie om mikroplaster. Mikroplasterna uppstår då plastfyllningar putsas. Landstinget har även följt upp avtal inom området för hygienartiklar, och samtliga produkter som landstinget har upphandlat är fria från mikroplaster. Sanering av landstingets före detta brandövningsplats vid länssjukhuset påbörjades under våren i syfte att ta bort de föroreningar som påträffats i marken. Saneringen väntas bli klar under hösten trafikutveckling och trafikstyrning, biljett- och betalsystem kombinerat med marknadsföring för att locka fler resenärer till kollektivtrafiken. Punktligheten för busstrafiken är beroende på väderlek och vägarbeten. Under året har utfallet legat på en bra nivå. Tågen har generellt en bra punktlighet till slutstation, Öresundståg har dock sämre punktlighet på grund av långa körsträckor, hastighetsnedsättningar vid banarbeten och gränskontroller vid Öresund. Krösatågen har den i länet bästa punktligheten på närmare 99 procent av tågen i rätt tid plus fem minuter. Kollektivtrafikstrategi 2050 har tagits fram och beslutats av landstingsfullmäktige innan sommaren. Kollektivtrafikstrategin tillsammans med trafikförsörjningsprogrammet, som tagits fram parallellt, utgör en strategiplan för länet. Kollektivtrafikstrategi 2050 är ett strategiskt dokument med tydliga restidsmål som kommer att vara vägledande för framför allt den länsöverskridande trafikutformningen under lång tid framöver. Arbetet har varit nära knutet till framtagandet av den regionala transportplanen och den regionala utvecklingsstrategin för att skapa bred samsyn och gemensamma mål för länet. Ett projekt pågår för att ta fram framtida biljett- och betallösningar. Med digitalisering av alltfler tjänster efterfrågar kunden oftare sömlös betalning för till exempel kollektivtrafikresor. Projektet sker tillsammans med Kronoberg, Jönköping och Halland. För närvarande pågår en översyn av vilka funktioner ett framtida biljettsystem och betalsystem ska innehålla. Kalmar länstrafik har haft stort fokus på starten av det nya trafikavtalet. Trafikstarten av det nya avtalet för linjetrafik och skolresor har avlöpt väl. Drygt 360 nya fordon sattes i trafik augusti. De aktiviteter som planerats till exempel överflyttning av all biljettutrustning från de äldre fordonen till de nya har gått enligt plan. Rapporten Närtrafik på landsbygden har varit ute på remiss till länets samtliga kommuner. Avsikten är att förslaget, efter korrigeringar, ska kunna antas under hösten och beslutade ändringar i trafikupplägg göras därefter GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA En kollektivtrafik för alla En väl utbyggd kollektivtrafik är avgörande för utveckling av geografiska områden. Målsättningen om 45 procents självfinansieringsgrad uppnåddes inte under de första åtta månaderna utan uppgick till 40 procent, på samma nivå som förra året efter tertial två. Arbetet med att höja självfinansieringsgraden är beroende av långsiktiga åtgärder inom 15

207 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Mål och mått: God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för att höja länets bildnings- och utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och en levande kultur i hela länet Mått Utfall Målvärde Källa Andel tobaksfria elever i högstadiet (åk 7-9) 83 % 100 % Folktandvården Antal antibiotikarecept (per inv.) 308 recept 250 recept Folkhälsomyndigheten Andel trycksår sjukhusförvärvade 5,3 % (K 6,7 %, M 3,7 %) 0 % Punktprevalensmätning två gånger per år Vårdrelaterade infektioner 5,3 % 7 % Landstingets infektionsverktyg Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 12,46 % 9 % Landstingets journalsystem, Cosmic Tillgänglighet 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter 49 % 95 % Primärvårdsförvaltningens statistik Kontakt med primärvården samma dag 97 % 100 % Statistik från hälsoval Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 78 % 100 % Statistik från hälsoval Förstabesök i den specialiserade hälso- och sjukvården inom 60 dagar (psykiatri och hälso- och sjukvård) 72 % 80 % Vantetider.se Operation/behandling inom 60 dagar i den specialiserade hälso-och sjukvården 76 % 80 % Vantetider.se Andel patienter med total vistelsetid under 4 timmar Uppgifter registreras i akutliggaren i på akutmottagningar 81 % 80 % samband med besök på akutmottagning Förstabesök inom 30 dagar till barn- och ungdomspsykiatrin 87 % 90 % Vantetider.se Fördjupad utredning/ behandling inom 30 dagar vid barn- och ungdomspsykiatrin 43 % 80 % Vantetider.se Andel vuxna som får kallelse till allmäntandvården i tid (med maximalt 6 månaders försening) 87 % 90 % Vantetider.se Busstrafiken ska hålla tidtabellen med maximalt 3 minuters avvikelse 77 % 80 % Hogias trafikledningssystem Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad 30 % (K 32 %, M 23 %) 40 % KLT (Kolbar) Mängden koldioxidutsläpp inom landstinget ton ton Klimatbokslut som följer Green House Gas (GHG) Protocol Standard (global standard för koldioxid-beräkningar) Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 40 % 50 % Landstingets ekonomisystem Andel studerande som uppnår allmän behörighet på Inrapportering från respektive folkhögskolornas allmänna kurser 67 % 75 % folkhögskolas administration Antal besök inom regionalt kulturutbud Kulturdatabasen Antal besök av barn och unga (0-18 år) inom regionalt kulturutbud Kulturdatabasen K= Kvinna M=Man 16

208 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medarbetare En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare. 17

209 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Strategisk personal- och kompetensförsörjning God bemanning med rätt kompetens är en förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet. Personal- och kompetensförsörjning är därför ett fortsatt prioriterat område. Förslag och åtgärder från den beslutade personal- och kompetensförsörjningsstrategin har börjat förverkligas. Det påbörjade arbetet med införandet av ett IT-stöd för personal- och kompetensförsörjning har fortsatt. Strategins tolv områden börjar nu att omsättas i praktiken. Landstinget arbetar både på kort och lång sikt med att minska beroendet av bemanningsbolag. Den särskilda tidsatta handlingsplanen tillsammans med en nationell strategi för att minska kostnaderna och i syfte att skapa ett oberoende senast den 1 januari 2019 av inhyrd personal har gett en kostnadsminskning. Landstinget fortsätter att minska kostnaderna med cirka 16,3 miljoner i förhållande till samma period 2016, motsvarande cirka 20 procent. Landstinget i Kalmar län är ett av tre landsting/regioner där kostnaderna minskade under Vård- och omsorgscolleges arbete har börjat få en positiv påverkan på framtida personalförsörjning. Arbetet med att få fler lärandeenheter/utbildningsavdelningar för studenter pågår och inom flera förvaltningar har praktikplatser för gymnasieelever anordnats. Rekrytering till en attraktiv arbetsplats Planering pågår med åtgärder för att rekrytera, utveckla och behålla svårrekryterade personalgrupper. Särskilt riktade rekryteringsinsatser till vissa grupper ska prövas. För det flesta personalgrupper är en utvecklad samverkan med olika lärosäten en nyckelfaktor i rekryteringen till en attraktiv arbetsplats. Besök på arbetsförmedlingar, mässor på skolor och universitet har genomförts. En utbildningscentral har startat i nya lokaler vid Vimmerby hälsocentral. Tillsammans med Vårdförbundet i Kalmar län har landstinget enats i en avsiktsförklaring kring gemensamma och långsiktiga mål för att klara en framtida personal- och kompetensförsörjning. Insatser inom en rad områden som lönebildning, arbetstider, mentorsstöd-och utbildning, en utvärdering av utbildningsanställningar, en modell kring ett introduktions- och påbyggnadsår för sjuksköterskor och stimulans för karriärutveckling under hela yrkeslivet har påbörjats. Utveckla och behålla medarbetare Medarbetardagar, utbildningar och olika chefsforum med syfte att stärka medarbetar- och chefskapet har under året genomförts. Förvaltningarnas arbete med värdegrundsfrågan har fortsatt, t ex med varumärkesresor och teamutvecklingsdagar. I arbetet med nyanlända med vårdutbildning erbjuds språkutbildning och praktik. Landstingets satsning på nyanlända med utländsk sjukvårdsutbildning har gett resultat. Tio läkare har genomfört/genomför sin provtjänstgöring varav tre gått vidare till ST-tjänstgöring. Den nya Kompetensportalen samlar utbildningar på ett mer överskådligt vis. I arbetet med Kompetensportalen har nästa fas med kompetensplanering påbörjats. En kursadministratör har anställts vid Kliniskt träningscentrum (KTC) för att bland annat utveckla portalens innehåll. KTC erbjuder all vårdpersonal samt studerande en möjlighet att praktiskt öva teoretiskt inhämtade kunskaper inför möten med patienter. Arbetet med att erbjuda rätt till heltid inom sex månader från det att medarbetarens ansökan har fortsatt. Andelen heltidsanställda på grundtjänst har ökat. Inom projektet Erbjudande om heltid är det framförallt undersköterskor som har sökt om heltidserbjudanden och som påbörjat heltidsanställningar sedan starten den 1 oktober Av de 54 som sökt om heltidserbjudanden finns en man. 39 medarbetare har inom projektet nu arbete på heltid. Projektet är indelat i två etapper och från 1 januari 2018 kan samtliga medarbetare ansöka om heltidserbjudanden. Sedan 1 juni 2016 sker också all annonsering efter tjänster i Landstinget med en kompletterande text om att Landstinget erbjuder heltidstjänst till de som söker. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är en viktig förutsättning för att landstinget ska utvecklas och effektiviseras. Satsning på utvecklingsinsatser för chefer som Chefsdagar, Gröna kortet och utbildningen Utvecklande ledarskap, Indirekt ledarskap och lagutveckling som en del i chef- och ledarskapsstrategin har fortsatt. För att säkerställa tillgången på chefer arbetar landstinget systematiskt och långsiktigt med chefsförsörjning. Ett sjätte chefstraineeprogram med 24 deltagare har startat. Programmet bygger bland annat på landstingets ledarsyn och gemensamma värdegrund. En arbetsgrupp ser över förutsättningar för chefoch ledarskapet tillsammans med en översyn av chefsriktlinjen. Ett tillvaratagande av erfarenheterna från arbetet med Arbetsmiljöverkets tillsyn av första linje chefens arbete har påbörjats. Effektivare resursutnyttjande Projektet Bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården har som syfte att belysa yrkesroller, vårdnära service, digitalisering samt att följa patientens väg i vården. Projektet har visat på flera effektiviseringsmöjligheter inom det vårdadministrativa arbetet. Arbete pågår sedan något år tillbaka kring ett än mer effektivare resursutnyttjande. Nya arbetsformer och flexibla arbetssätt är några punkter i den framtida strategiska personalförsörjningen och där är arbetet med e-hälsa och digitalisering en viktig del. Ökat användande av 1177 Vårdguidens e-tjänster, där man bland annat kan läsa sin journal, förnya recept, och få kontakt med sin hälsocentral, är andra exempel på förbättrade arbetssätt. 18

210 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN En hälsofrämjande arbetsplats vid rehabilitering vid sjukdom och olycksfall nya vägar tillbaka samt förslag om att ta tillvara medarbetarnas engagemang och stimulera till eget ansvar. Planen behandlades i Landstingsstyrelsen i juni. Samverkan med Landstingshälsan och fackliga parter är viktig för att främja hälsa. Landstingshälsans och arbetsplatsernas arbete syftar till att hitta friskfaktorer och främja en god arbetsmiljö för att motverka sjukskrivningar. Arbetet med att förverkliga den nya uppdragsbeskrivningen med förslag på dimensionering för Landstingshälsan, som Landstingsstyrelsen beslutade om i juni, har påbörjats. Utbildning i den nya föreskriften kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har fortsatt. Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visade på att en översyn behöver göras när medarbetare från en verksamhet jobbar på en annan verksamhets arbetsplats n Landstingets strategiska hälsofrämjande arbete handlar om att tillvarata och stärka de möjligheter som finns i arbetsmiljön. Landstinget följer den nationella trenden med en avstannad sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron i augusti 2017 är 5,3 procent, samma nivå som augusti Kvinnornas sjukfrånvaro är nu 5,87 procent och männens 3,48 procent. Ökning av sjukfrånvaron finns inom Primärvårdsförvaltningen, Psykiatriförvaltningen och Folktandvården. Övriga förvaltningar har en minskad eller oförändrad sjukfrånvaro. Inom de förvaltningar som har högre sjukfrånvaro arbetar man med djupare analys av frånvaron för riktade åtgärder och insatser. Den partsgemensamma handlingsplanen för friskare och hälsosammare arbetsplatser med målet att minska sjukfrånvaron är nu beslutad. I planen finns förslag om ökade åtgärder E N AT T R A K T I V, U T V EC K L A N D E O C H H Ä L S O FR Ä M JA N D E A R B E T S PL AT S 19

211 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Mål och mått: En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare. Mått Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter Utfall 5,3 % (K 5,87 %, M 3,48 %) Målvärde 4,2 % Landstingets personal- och Andel medarbetare som har heltidstjänst i landstinget 82 % (K 79 %, M 93 %) 20 löneadministrativa system 90 % Landstingets personal- och K= Kvinna M=Man Källa löneadministrativa system

212 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ekonomi God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 21

213 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. En stark och uthållig ekonomi är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en god hälsooch sjukvård och övrig service. En av hörnpelarna i en stark och uthållig ekonomi är att kostnadsutvecklingen är under kontroll och att det varje år genereras tillräckligt stora överskott för att landstinget ska klara framtida investeringar och pensionsåtagande. För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås. Respektive års resultat ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Landstingets finansiella mål att nå ett resultat på minst 2 procent av skatter och statsbidrag motsvarar ett resultat på 147 Mkr. Prognosen för helåret visar att målet inte kommer att uppnås. Investeringarna ska finansieras med egna medel Målet om egenfinansiering av investeringar förutsätter ett resultat som tillsammans med avskrivningar täcker årets investeringar, nyckeltalet som används benämns självfinansieringsgrad. Om nyckeltalet uppgår till 100 procent eller mer innebär det att samtliga investeringar har kunnat skattefinansieras och landstinget har inte behövt använda sina likvida medel. Baserat på årets investeringsprognos beräknas självfinansieringsgraden uppgå till 94 procent. Omvärldsanalys Ekonomiska förutsättningar Landstingets intäkter påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Ökad tillväxt internationellt ger Sverige goda förutsättningar till ekonomisk tillväxt som kommer landstinget till del via statsbidrag och utjämningssystem. Utvecklingen på arbetsmarknaden är en viktig faktor som påverkar skatteunderlaget och därmed landstingets intäkter. Den samhällsekonomiska bedömningen hämtas från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) EkonomiNytt i september. Efter några års stark tillväxt råder det högkonjunktur i svensk ekonomi och nivån på BNP och arbetade timmar är högre än normalt. Det är framförallt de inhemska delarna i ekonomin som utvecklats starkt. Ökningstalen är en bra bit över historiskt genomsnitt och i år beräknas inhemsk efterfrågan växa ytterligare något. Investeringarnas andel av BNP är på den högsta nivån sedan början av 1990-talet då den höga befolkningstillväxten ställer krav på såväl bostäder som verksamhetslokaler. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden förväntas hålla i sig och antalet sysselsatta ökar För helåret ger det en BNP-ökning på 3,4 procent. Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att skatteunderlaget fortsätter växa i relativt snabb takt även i år. Skatteunderlagstillväxten beräknas till 4,4 procent för år Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva landstingets finansiella styrka och klargöra om landstinget, ur finansiell synvinkel, har en god ekonomisk hushållning. Den finansiella analysen bygger på fyra viktiga aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Mer information om siffror och tabeller som hänvisas till i nedanstående analys finns under rubriken Landstinget i siffror. Resultat och kapacitet Resultat Delårsresultatet efter augusti visar ett överskott, dvs. intäkterna överstiger kostnaderna, med 270 Mkr. Motsvarande period för 2016 var överskottet 154 Mkr. Prognosen för helåret visar ett resultat på +125 Mkr, vilket innebär ett budgetunderskott med 20 Mkr. Resultatprognosen är därmed oförändrad jämfört med förra prognostillfället efter juli. Förvaltningarna prognostiserar ett budgetutfall på -220 Mkr medan skatter, statsbidrag och finansnetto m m beräknas ge ett överskott på 200 Mkr. För helåret 2016 var resultatet +82 Mkr. Sammanfattningsvis präglas såväl utfall efter augusti som helårsprognosen av relativt måttliga kostnadsökningar för egen personal, köpt vård och läkemedel samt fortsatt minskade kostnader för inhyrd personal från bemanningsföretag. Detta tillsammans med god utveckling av skatteintäkter och generella statsbidrag samt avkastningen på pensionskapitalet medverkar till resultatförbättringen jämfört med föregående år. 22

214 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Vid avstämningen mot kommunallagens balanskrav reduceras eller tillförs resultatet poster som inte härrör från den löpande verksamheten. Efter justering för vinster vid försäljning av anläggningstillgångar uppgår prognosen för balanskravsresultatet till 124 Mkr. Verksamhetens intäkter och kostnader Nedan redovisas intäkts- och kostnadsförändringar t o m augusti i jämförelse med samma period föregående år. Verksamhetens intäkter minskar med 3,9 procent, främst beroende på att minskat antal asylsökande medför betydligt lägre ersättningar från Migrationsverket. En viss ökning noteras för övriga riktade statsbidrag såsom cancervård och förlossningsvård/kvinnors hälsa. Förvaltningarnas lönekostnadsökning för intjänad tid t o m augusti uppgår till 2,5 procent. Den bokförda kostnaden ökar med 2,8 procent, eftersom vissa ersättningar utbetalas med en månads eftersläpning. Det förstnämnda måttet ger en mer rättvis bild vid jämförelse med arbetade timmar. Ökningen till följd av 2016 års löneavtal beräknas till 2,9 procent, vilket indikerar en minskad volym. Totalt för landstinget ökar arbetade timmar med 0,1 procent. Att volymen mätt i arbetade timmar totalt sett inte har minskat beror bl a på att arbetstiden för kategorin överläkare/specialistläkare har minskat medan arbetstiden för ST-läkare, som har lägre lön, har ökat. Detsamma gäller för sjuksköterskor/undersköterskor som minskat sin arbetstid medan köks- /städ- /tvättpersonal, som har lägre lön, har ökat. Följden av detta blir att lönekostnadsökningen blir lägre än vad som kan förväntas utifrån förändringen av antalet arbetade timmar. Nedbrutet på förvaltningsnivå finns relativt stora variationer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har minskat arbetade timmar med 0,4 procent bl a beroende på vårdplatsanpassningar, medan IT-förvaltningen ökat arbetade timmar med 4 procent. Bland övriga löneposter kan noteras att ökad sjukfrånvaro medfört att sjuklönekostnaden ökat med 5 procent. Kostnaden för uppräkning av pensionsskulden har minskat med 8 procent beroende på att högre inkomstbasbelopp ger färre och lägre förmånsbestämda pensioner Utbildning och övriga personalkostnader minskar med 16 procent, främst beroende på lägre kostnader för kurser och konferenser. Kostnadsminskningen för bemanningsföretag uppgår till 16,4 procent. Minskningen återfinns inom den specialiserade somatiska och psykiatriska vården medan primärvården visar en ökning. Trenden de senaste månaderna är att minskningstakten blir något lägre och räknat på helår beräknas kostnaderna minska med 9 procent. Prognosen uppgår till 151 Mkr, en ökning med 7 Mkr jämfört med juliprognosen, att jämföra med 166 Mkr för Månadsvis inrapporteras kostnaderna för inhyrd personal till SKL inom ramen för det gemensamma beslutet om oberoende av bemanningsbolag i januari I riket har kostnaderna för inhyrd personal efter andra kvartalet ökat med 17 procent. Kalmar är ett av tre landsting/regioner som minskat kostnaderna. Den köpta högspecialiserade vården utanför länet visar en kostnadsökning med 3 procent. Den största ökningen återfinns inom rättspsykiatrin där fler patienter i kombination med färre egna platser medfört ökat behov av utplacering i andra landsting/regioner. Exklusive rättspsykiatrin blir ökningen av den köpta vården 0,2 procent. Kostnaderna enligt avtal inom regionsamarbetet med Östergötland ökar med 4 procent. Antalet vårdtillfällen som remitterats från Kalmar län till Linköping är ca 8 % fler, vilket medfört en ökning inom den rörliga delen av avtalet. Kostnaderna för somatisk slutenvård efter remiss på övriga sjukhus har minskat betydligt eftersom det var flera dyra patienter med behov av högspecialiserad vård under föregående år. Denna typ av kostnader är svåra att förutse och kan variera mycket mellan åren. Läkemedelskostnaderna ökar totalt med 2 procent. En orsak till den relativt låga ökningen är högre läkemedelsrabatter. Enligt den träffade överenskommelsen om läkemedelsförmånerna ska 70 procent av 2017 års rabatter tillfalla landstinget och 30 procent tillfalla staten. Exklusive rabatterna uppgår den totala kostnadsökningen till 4 procent. Ökningen beror bl a på nya cancerläkemedel samt preparat GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 23

215 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN inom grupperna immunsuppressiva (begränsning av immunsystemets funktion vid transplantationer och autoimmuna sjukdomar) och antikoagulantia (blodförtunnande). Nya läkemedel prövas kontinuerligt inom ramen för ordnat införande. Övriga kostnader för material och tjänster m m ökar med 2,7 procent. De största kostnadsökningarna återfinns inom sjukvårdsartiklar och medicinskt material, IT-utrustning samt dataprogram och licenser. Nytt telefoniavtal medför en kostnadsminskning för samtliga förvaltningar inom gruppen Tele- och IT-kommunikation. Finansnetto Prognosen för helåret visar ett positivt finansnetto med 70 Mkr, vilket är 54 Mkr bättre än budget. Finansiella intäkter avser avkastning på pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Avkastningen beräknas årligen till fyra procent, vilket motsvarar 60 Mkr. Pensionskapitalet visar även i år en fortsatt god utveckling och beräknas ge en avkastning i förhållande till budget med 52 Mkr. Landstingets räntekostnader, som beräknas bli i nivå med budget, består av den årliga ränte- och basbeloppsuppräkningen av pensionsskulden. Skatte- och nettokostnadsutveckling För perioden januari-augusti ökar landstingets intäkter i form av skattemedel, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag med 5,3 procent. I prognosen för helåret beräknas intäkterna öka med 4,7 procent. Prognosen grundar sig på SKL:s bedömning i augusti. Totalt för helåret beräknas intäkterna uppgå till Mkr, vilket medför en positiv budgetavvikelse med 83 Mkr. Den i maj träffade överenskommelsen avseende statens bidrag till läkemedelsförmånen 2017 innebär att landstinget erhåller ett bidrag på 667 Mkr. Jämfört med föregående år ökar bidraget med 8 procent. För läkemedel för behandling av hepatit C ingår i beloppet ett bidrag på 70 procent av den beräknade kostnaden. Liksom tidigare år innehåller överenskommelsen även en vinst- och förlustdelningsmodell som ska tillämpas om de faktiska kostnaderna avviker med mer än tre procent från de överenskomna bidragsbeloppen. I överenskommelsen ingår också en fördelning av den återbäring som landstingen erhåller i form av läkemedelsrabatter, som innebär att under 2017 ska 70 procent av återbäringen tillfalla landstingen och 30 procent ska tillfalla staten. Reglering sker genom att läkemedelsbidraget kommer att justeras ner. Baserat på en prognos för rabatterna skulle det för Kalmars del innbära en nedjustering av bidraget med ca 5 Mkr till 662 Mkr. Under rubriken generella statsbidrag ingår, förutom läkemedelsbidraget, ökade resurser till välfärden, till den del som avser fördelning utifrån mottagande av flyktingar. Resterande del av den s. k. välfärdsmiljarden fördelas efter befolkningsandel och ingår i den kommunalekonomiska utjämningen. Landstingets totala resurstillskott uppgår till 83 Mkr. Nettokostnadsökningen efter åtta månader uppgår till 3,1 procent. För helåret beräknas kostnadsökningen stiga till 3,6 procent. I juliprognosen beräknades ökningen till 3,7 procent. Positivt är att intäkterna från skatter och statsbidrag ökar mer än kostnaderna, men för att uppnå resultatmålet får kostnadsökningen i nuläget inte vara högre än 3,3 procent. Huruvida resultatmålet kommer att uppnås beror till stor del på om förvaltningarna kan bibehålla en relativt måttlig kostnadsutveckling. Investeringar Landstinget har tagit beslut om stora ny- och ombyggnationer de kommande åren. Det avser bland annat lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar, Oskarshamn och Västervik men också lokaler för läkarutbildning på Länssjukhuset i Kalmar, gemensamma landstingslokaler i Emmaboda samt energi- och teknikinvesteringar. Arbetet med lokaler för specialistpsykiatrin pågår i Kalmar och Oskarshamn, däremot är tidplanen i Västervik mer osäker. Ombyggnationen för läkarutbildningen fortsätter och är nu inne i etapp 3 som omfattar ombyggnation för kliniskt träningscenter där inflyttning beräknas till april De ombyggda lokalerna för sjukhusadministration, forskningsenhet och läkarutbildningens administration är färdigställda och inflyttning skedde i början av sommaren. Under året har nya lokaler för Folktandvården samt ombyggnation för vuxenpsykiatrimottagning i Vimmerby tagits i bruk. På Länssjukhuset i Kalmar har rivning skett av en del byggnader som passerat den tekniska livslängden och tomställd mark kommer att användas för parkering. Nybyggnation av ambulansstation i Ålem pågår och inflyttning är beräknad till slutet av året. Planering och genomförande av projekt inom beslutad energiplan fortsätter, dock inte enligt ursprunglig tidplan. Orsaken är brist på resurser i samtliga inblandade led, upphandling, teknikkonsulter och projektledning. Fastighetsinvesteringarna 2017 beräknas uppgå till 295 Mkr, vilket är betydligt lägre än beräknat. Den största förklaringen är tidsförskjutningar i planerade projekt. Den rådande marknadssituationen, med en överhettad byggmarknad, innebär få anbud och brist på resurser med rätt kompetens både när det gäller egen personal och köpta tjänster. Investeringsutgifter för inventarier beräknas uppgå till 140 Mkr. Det avser framförallt återinvestering när det gäller röntgenutrustning, ambulanser, laboratorieutrustning, tekniska hjälpmedel, IT-utrustning samt medicinteknisk utrustning. Soliditet Soliditeten är ett mått på organisationens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel. För att skapa lång- 24

216 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN siktigt stabila förutsättningar bör soliditetsmålet över tid utvecklas positivt så att tillgångarna är större än skulderna. Soliditeten kan beskrivas enligt blandmodellen, med enbart pensionsåtagande intjänade från och med 1998, eller enligt fullfonderingsmodellen då samtliga pensionsåtagande inklusive ansvarsförbindelsen ingår. Soliditeten enligt blandmodellen har varit stabil de senaste åren och beräknas 2017 uppgå till 38 procent. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen beräknas vid årets slut ha ökat från -35 procent till -29 procent. Mellan åren förbättrades soliditeten med sexton procentenheter, vilket till största delen förklaras med att ansvarsförbindelsen minskat samtidigt som det egna kapitalet stärkts. Risk och kontroll Likviditet Landstingets likviditet ska vara tillräcklig för att kunna hålla en god betalningsberedskap. I årsredovisningen 2016 uppgick likviditeten till Mkr och per sista augusti i år till Mkr, en ökning under året med 80 Mkr. Även helårsprognosen visar ett positivt kassaflöde med 31 Mkr. Kassalikviditeten är en indikation på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. När kassalikviditeten är större än 100 procent innebär det att de kortfristiga skulderna kan betalas direkt under förutsättning att de kortfristiga fordringarna kan omsättas lika snabbt. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att landstingets totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Kassalikviditeten beräknas vid årets slut uppgå till 117 procent, vilket skall jämföras med 120 procent föregående år. Placerade pensionsmedel Pensionsmedlen placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Mer information om bolaget finns under rubriken Företag, stiftelser och kommunalförbund. Utvecklingen på den finansiella marknaden är viktig då upp- och nedgångar direkt påverkar landstingets ekonomi. Hittills har bokförda ränteintäkter, vinster/förluster och utdelningar påverkat resultatet positivt med 108 Mkr. Första halvårets positiva tendens vände i början av sommaren och börsutvecklingen präglades av en allt större osäkerhet. Börsbolagen visar fortsatt bra ekonomiska siffror och stigande tillväxt men är efter en lång tid med stigande börser högt värderade. Detta tillsammans med den geopolitiska oron har gjort att aktiemarknaden under sommaren gått ner med 6-7 procent. Under september har dock börsen, med stöd av en starkare global konjunktur och ökad optimism avseende bolagens framtida vinster, delvis återhämtat sig. Marknadsvärdet på de förvaltade tillgångarna har per sista augusti ökat med 4,42 procent, motsvarande jämförelseindex 3,43 procent. Marknadsvärdet är Mkr, vilket är 144 Mkr över anskaffningsvärdet. Aktieandelen som enligt placeringspolicyn inte får överstiga 60 procent, uppgår till 56,7 procent av den totala portföljen. Pensionsåtagande Landstingets totala pensionsåtagande beräknas, enligt Skandias prognos, vid årets slut uppgå till Mkr och består av tre delar; pensioner som är bokförda som avsättning och till största delen består av den förmånsbestämda ålderspensionen, den avgiftsbestämda ålderspensionen som är bokförd som kortfristig skuld och pensioner intjänade före 1998 som finns under ansvarsförbindelsen. Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida utbe- GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGETAVVIKELSE PER FÖRVALTNING, I MKR Budgetavvikelse i Mkr Prognos efter juli 2017 Prognos efter augusti 2017 Differens augusti-juli Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -170,0-177,2-7,2 Primärvårdsförvaltningen -33,1-35,0-1,9 Psykiatriförvaltningen -12,7-12,0 0,7 Folktandvården 0,6 0,6 0,0 Bildnings- och kulturförvaltningen -0,4 0,8 1,2 Kalmar länstrafik 0,0 0,0 0,0 IT-förvaltningen -5,3-9,0-3,7 Landstingsservice -6,5-5,3 1,2 Centraladministrerad verksamhet 14,0 15,4 1,4 varav -landstingsdirektörens stab 15,3 16,4 1,1 -förtroendevalda 0,0 0,2 0,2 -Beställd vård -8,1-7,1 1,0 -övrigt 6,8 5,9-0,9 Landstingsrevision 1,1 1,1 0,0 Summa förvaltningar -212,3-220,5-8,2 Finansiering 192,2 200,5 8,3 Total -20,1-20,0 0,1 Avvikelse 2016 enligt organisation

217 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN talningar och riktlinjerna som styr hur pensionsskulden ska beräknas finns beskrivna i RIPS 17. Ansvarsförbindelsen har historiskt sett ökat varje år, då beloppet för värdesäkring varit högre än summan av utbetalningarna. En lägre värdeuppräkning på grund av låg inflation i kombination med ökande utbetalningar har medför att ansvarsförbindelsen de senaste åren istället har minskat. Den trenden ser ut att fortsätta även När det gäller avsättningen är det intjänande av den förmånsbestämda ålderspensionen och värdesäkringen som ökar skulden, medan utbetalningarna minskar den. Här är inkomstbasbeloppet en avgörande faktor för hur högt intjänandet blir. Ett lägre inkomstbasbelopp ger fler som är berättigade till förmånsbestämd ålderspension. De senaste åren har ökningen varit i nivån 8-9 procent, vilket prognosen pekar på även i år. Landstingets förvaltade pensionsmedel har efter augusti ett marknadsvärde på Mkr, vilket motsvarar 28 procent av det beräknade totala pensionsåtagandet exklusive kortfristig skuld. Medel för resterande pensionsåtagande återlånas av landstinget till investeringar och den löpande verksamheten. Borgensåtagande Landstingets borgensåtagande uppgår till 510 Mkr, varav 504 Mkr avser finansiering av tåg. Resterande åtagande avser borgensförbindelser för lån till Stiftelsen Kalmar läns museum. Verksamhetens resultat Förvaltningarnas prognos för helåret visar en negativ budgetavvikelse på 220 Mkr där huvuddelen av underskottet finns inom den somatiska vården, primärvården och specialistpsykiatrin. Kostnadsutvecklingen i landstingets verksamheter fram till och med augusti månad uppgår till 3,1 procent och det är en minskning i jämförelse med föregående år. En förklaring till minskningen är att kostnaderna för inhyrd personal sjunker samt en låg kostnadsökning för köpt vård och läkemedel. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat inom den somatiska och psykiatriska vården medan de för primärvården beräknas öka något. Vårdförvaltningarnas kostnader och intäkter minskar också som en direkt följd av att antalet asylsökande minskat kraftigt sen föregående år. Beräknad nettokostnadsutveckling för helåret beräknas till 3,6 procent vilket är något för högt om det budgeterade resultatmålet ska nås. I syfte att stärka landstingets ekonomi och skapa balans i förvaltningarnas budgetar har under våren samtliga förvaltningar fått ett förnyat uppdrag att ta fram planer för reducering av kostnader på kort och lång sikt. Förvaltningarna har också uppdrag att ta fram egna planer för digitalisering kopplat till landstingets digitala strategi. Uppföljning av planerna sker kontinuerligt. Kommentarer per förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomiska prognos efter andra tertialet visar ett underskott i förhållande till budget på 177 Mkr. Nettokostnadsutvecklingen efter åtta månader uppgår till 3,3 procent. Förvaltningens ekonomi påverkas av utvecklingen från slutenvård till öppenvård samt en bättre anpassning av vårdplatser som påverkar samtliga kostnader. Nya vårdformer förväntas ge en mer kostnadseffektiv hushållning av resurser och bidra till att nå det ekonomiska målet. Utvecklingen förutsätter ett nära samarbete med primärvård och kommuner för att processerna ska bli effektiva. För primärvårdsförvaltningen beräknas en avvikelse mot budget motsvarande -35 Mkr. Hälsovalsbudgeten har inför 2017 förstärkts med hänsyn tagen till befolkningsökning dvs. antalet listade på länets hälsocentraler. Verksamheten inom hälsoval beräknas 2017 generera ett negativt resultat motsvarande 32,5 Mkr. Orsak är bland annat att kostnaderna för inhyrd personal och läkemedel har ökat. Förvaltningen har under flera år haft stort fokus på rekrytering och kompetensförsörjning men många åtgärder är långsiktiga som utökningar av AT-, ST-läkare och utlandsrekryteringar. Den prognostiserade budgetavvikelsen utanför hälsoval uppgår till -2,5 Mkr. Detta beror bland annat på ökade kostnader inom externa laboratorieundersökningar och tolkkostnader, vilka båda ökat betydligt. Psykiatriförvaltningen beräknar ett underskott mot budget motsvarande 12 Mkr. Ett gediget arbete inom flera områden med syftet att hålla nere kostnader har gett resultat. Ett arbete som fortsätter, men då flera insatser har skett med stora påfrestningar på verksamheten görs en något försiktig uppskattning efter augusti månad. Stort fokus ligger på att rekrytera egen personal och minska beroendet av inhyrd personal. Utöver det landstingsgemensamma arbetet med oberoende av hyrbolag pågår även åtgärder såsom utlandsrekrytering av läkare och sjuksköterskor. Arbetet med nya lokaler fortsätter vilket långsiktigt kommer skapa samordningsvinster med bl. a mer effektiva vårdflöden. Verksamheten inom bildnings- och kulturförvaltningen prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 1 Mkr. Två av landstingets folkhögskolor har inte beviljats fortsatta yrkesutbildningar vilket bl.a. genererar lägre statsbidrag. De har nu anpassat sina personalkostnader och övriga kringkostnader. Inom kulturområdet hålls budgeterade ramar utan avvikelser. Folktandvården beräknar ett positivt resultat mot budget på 1 Mkr, men osäkerhet finns då intäkterna minskar. Detta beror bl.a. på hög sjukfrånvaro samt vakanser i norra länet. 26

218 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Kalmar länstrafiks prognos pekar på ett utfall i nivå med budget. I augusti 2017 påbörjades en ny avtalsperiod för busstrafiken i Kalmar län. I stort har tidplanerna för fordonsbyte och teknikinstallationer följts. IT-förvaltningen prognostiserar ett underskott mot budget motsvarande 9 Mkr. Förvaltningen har under 2017 arbetat för att lägga en grundnivå för framtida digitalisering. Denna basplatta innebär hög säkerhet och tillgänglighet, vilket har inneburit mycket nedlagd tid, investeringar och gett en högre kostnadsnivå än tidigare. Beräknat underskott på 5 Mkr inom Landstingsservice återfinns i huvudsak inom kostverksamheten där förvaltningen tillsammans med hälso- och sjukvårds- och psykiatriförvaltningen har ett uppdrag att bl. a utvärdera dimensioneringen av verksamheten. Senareläggning av investeringar gör att kapitaltjänstkostnader beräknas generera ett överskott mot budget. Inom den centraladministrerade verksamheten beräknas överskott för landstingsdirektörens stab och den övriga verksamheten vilket bl. a beror på outnyttjade särskilda anslag, lägre kostnader för läkemedel samt vakanta tjänster. Underskott beräknas inom Hälsovalsverksamheten vilket i huvudsak består av ökade ersättningar för ST-läkare men även ökade jourkostnader och köpt vård Intern kontroll Granskningen fortlöper som planerat enligt beslutad kontrollplan. Internkontrollplanen för 2017 omfattar sju stycken landstingsgemensamma samt minst två förvaltningsspecifika kontrollmoment per förvaltning. De landstingsgemensamma kontrollmomenten omfattar ett flertal kontroller inom löneprocessen. Nytt för i år är bl.a. kontroll kring nyttjandet av upphandlade bemanningsbolag och kontroll av hur riktlinjen för arbetad tid efterlevs. En utökad kontroll har gjorts av att utanordningslistorna i lönesystemet signeras av ansvarig chef. Resultatet visar att en fortsatt granskning är motiverad och återkoppling till verksamheterna görs löpande. De förvaltningsspecifika momenten omfattar bl.a. avtalsuppföljning, direktupphandling, korrekt/konkurrensneutral bokföring av kostnader i hälsoval, kontroll ersättning till entreprenör inom allmän kollektivtrafik samt kontroll av specialisttandvårdens aktiviteter enligt riksgemensamma riktlinjer. Kontroll har även gjorts av ändrade leverantörer i ekonomisystemet. Granskningen visar på att rutinerna kring ändrade leverantörer efterföljs och att enskilda personer inte ensamt ansvarar för hela kedjan, vilket möjliggör god intern kontroll. Uppföljning och förebyggande arbete görs ett par gånger per år inom någon del inom kurser, konferenser och representation. Under våren har granskning genomförts inom kurser och konferenser för att kontrollera att namn på deltagare eller väldefinierad grupp står angivet i anknytning till verifikationen. Resultatet visar att ett endast ett fåtal verifikationer behöver kompletterad information. Vidare har introduktionspaketet för nya chefer uppdaterats. Syftet är att cheferna ska få aktuell och god kännedom om ekonomin och de styrdokument landstinget använder sig av. Respektive förvaltning avgör när under året som bäst lämpar sig för uppföljning av sina förvaltningsspecifika kontrollmoment och återrapportering sker i anslutning till årsredovisningen GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomi: God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Mått Utfall Målvärde Källa Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 1,7 % 2 % Landstingets ekonomisystem Investeringar ska finansieras med egna medel 94 % 100 % Landstingets ekonomisystem 27

219 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2017 Budget Verksamhetens intäkter Not 1 913,0 949, , , ,5 Verksamhetens kostnader Not , , , , ,2 Avskrivningar Not 3-187,4-181,3-285,0-290,0-273,1 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,8 Skatteintäkter Not , , , , ,7 Utjämning och generella statsbidrag Not , , , , ,4 Resultat före finansnetto 190,4 84,5 55,0 129,1-22,6 Finansiella intäkter Not 6 122,3 89,1 126,9 61,0 138,3 Finansiella kostnader Not 7-42,6-19,1-56,8-45,0-33,3 Resultat före extraordinära poster 270,2 154,5 125,1 145,1 82,4 ÅRETS RESULTAT Not 8 270,2 154,5 125,1 145,1 82,4 Noter till resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter hälso- och sjukvård 81,0 81,3 124,0 Patientavgifter tandvård 90,3 91,8 138,6 Trafikintäkter 239,9 231,1 386,5 Försäljning hälso- och sjukvård 154,2 161,0 215,0 Tandvårdsersättning från Försäkringskassan 31,5 32,8 51,9 Försäljning utbildningsverksamhet 8,6 9,0 11,6 Försäljning medicinska tjänster 18,6 15,7 18,4 Försäljning övriga tjänster 59,0 59,2 94,4 Försäljning material och varor 13,2 13,3 20,5 Specialdestinerade statsbidrag *) 183,0 221,4 355,5 Övriga erhållna bidrag 23,9 23,6 38,7 Realisationsvinster 0,1 0,1 0,3 Övriga intäkter 9,8 9,6 14,1 Summa verksamhetens intäkter 913,0 949, , , ,5 *) Specificering av större statsbidrag Stöd till bättre resursutnyttjande i hälsooch sjukvården - Professionsmiljard 15,4 15,3 22,9 Bildningsverksamhet 42,2 40,8 63,9 Kulturverksamhet 20,3 19,4 29,1 Asylsjukvård 35,1 83,4 119,2 Sjukskrivnings- och rehabprocess 10,4 11,1 16,7 Rehab 11,0 9,8 22,1 Kalmar länstrafik 14,0 14,0 21,0 Psykiatrisatsning 5,5 7,3 9,8 Psykiatri, ungdomsmottagning 3,1 Cancervård SVF 6,5 2,9 17,2 Förlossningsvård/Kvinnors hälsa 12,7 7,7 16,9 Palliativregistret 2,4 3,8 4,9 28

220 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2017 Budget Not 2 Verksamhetens kostnader Löner , , ,2 Sociala avgifter -580,1-564,1-864,7 Pensionskostnader inklusive löneskatt -405,6-405,2-593,3 Övriga personalkostnader -34,9-41,9-69,4 Köpt vård Hälsoval -89,3-84,4-129,4 Köpt vård utanför länet -345,3-335,1-531,0 Trafikentreprenadkostnader -544,6-531,7-809,0 Övrig köp av verksamhet inkl privata specialister -51,8-55,8-87,6 Bemanningsföretag -95,1-113,8-166,1 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -66,0-70,1-112,3 Läkemedel inom förmånen (recept) -390,1-363,2-557,2 Läkemedel utom förmånen (rekvisition) -142,4-156,0-231,0 Sjukvårdsartiklar, material och varor -273,6-259,9-413,3 Lämnade bidrag -85,2-87,3-136,9 Lokal- och fastighetskostnader -98,5-101,5-166,5 Energikostnader -31,7-35,4-58,5 Förbrukningsinventarier/material -45,0-30,6-61,8 Reparation/underhåll inventarier -23,5-20,0-31,8 Sjukresor -41,0-48,0-70,9 Transport-, rese- och fraktkostnader -45,2-49,0-77,8 Tele- och IT-kommunikation, post -24,8-25,6-42,8 IT-program och licenser -19,5-11,2-22,0 IT-tjänster -63,9-63,0-95,5 Konsultkostnader -8,8-8,3-17,5 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -22,4-20,4-30,6 Övriga tjänster -11,9-8,4-17,3 Realisationsförluster -1,0-0,2-1,0 Övriga kostnader -29,7-28,0-43,7 Summa verksamhetens kostnader , , , , ,2 Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år Telefoniutrustning -7,0-3,8-3,0 Fordon -2,0-2,0-2,1 Övrigt -1,7-1,8-1,6 Senare än 1 år men inom 5 år Telefoniutrustning -23,0-0,3-0,2 Fordon -1,0-1,5-1,7 Övrigt -1,5-1,4-1,8 Senare än 5 år Not 3 Avskrivningar Planmässiga avskrivningar Markanläggningar och byggnader -99,0-93,2-152,0-160,6-140,9 Maskiner och inventarier -88,4-88,2-133,0-129,4-132,1 Summa planmässiga avskrivningar -187,4-181,3-285,0-290,0-273,1 Nedskrivningar Summa avskrivningar -187,4-181,3-285,0-290,0-273,

221 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2017 Budget Not 4 Skatteintäkter Preliminära kommunalskattemedel 3 675, , , , ,4 Prognos för avräkningslikvid bokslutsår -34,1-24,7-51,2 39,0-23,5 Justeringspost för slutavräkning föregående bokslutsår 10,9-5,0 10,9 7,8 Summa skatteintäkter 3 651, , , , ,7 Not 5 Utjämning och generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 726,2 674, , , ,3 Kostnadsutjämningsbidrag 97,7 90,8 146,5 147,5 136,1 Regleringsbidrag/-avgift -63,8-75,5-95,7-93,5-113,2 Bidrag för läkemedelsförmånen 444,9 410,3 661,7 615,0 615,4 Ökade resurser till välfärden (del av), fördelning utifrån mottagande av flyktingar 41,0 61,6 61,8 Extra resursförstärkning 16,1 24,1 Tillfälligt bidrag för mottagning av flyktingar 43,7 65,6 Summa utjämning och generella statsbidrag 1 246, , , , ,4 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,3 0,9 1,8 1,0 1,3 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 1,1 1,1 Övriga finansiella intäkter 0,2 0,1 0,2 Pensionsförvaltning 60,0 Avkastning på aktier och obligationer 40,7 40,8 44,9 48,7 Vinster vid försäljn av aktier och obligationer 79,1 43,9 79,1 83,8 Återföring av nedskrivning av kortfristiga placeringar 3,4 4,4 Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 122,3 89,1 126,9 61,0 138,3 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader 0,0-0,1-0,1 Ränteuppräkning av pensionsskuld -29,7-8,2-44,8-45,0-12,5 Övriga finansiella kostnader -0,8-0,6-1,0 Pensionsförvaltning Förluster vid försäljn av aktier och obligationer -9,9-9,6-9,9-17,8 Orealiserade förluster på aktier och obligationer Övriga finansiella kostnader -2,1-0,6-2,1-1,9 Summa finansiella kostnader -42,6-19,1-56,8-45,0-33,3 Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 270,2 154,5 125,1 145,1 82,4 - Reducering av samtliga realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -1,2-0,1-1,2-0,3 + Justering för realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet + Justering för realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet + Orealiserade förluster i värdepapper - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper -3,4-4,4 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 269,0 151,0 123,9 145,1 77,7 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 269,0 151,0 123,9 145,1 77,7 30

222 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN KASSAFLÖDESANALYS MKR Prognos Den löpande verksamheten Årets resultat 270,2 154,5 125,1 82,4 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar 187,4 181,3 285,0 273,1 Nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring pensionsavsättning 137,1 124,4 163,7 160,6 Förändring övriga avsättningar -0,1-0,1 Realisationsvinst/förlust 1,0 0,4 1,0 1,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 595,6 460,5 574,8 517,0 Ökning(-)/minskning(+) placerade pensionsmedel -157,8-103,0-162,0-167,2 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 98,2 100,7 18,4-26,5 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,3-0,7 0,3-1,6 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -244,0-274,9 54,6 34,8 Medel från den löpande verksamheten 292,4 182,7 486,1 356,5 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -211,9-152,7-435,0-319,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,3 0,7 0,3 1,7 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immaterialla anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,3 Medel från investeringsverksamheten -211,3-152,0-434,7-317,8 Finansieringsverksamheten Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder 1,1-0,1 1,1 0,1 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar -2,2-2,2 Medel från finansieringsverksamheten -1,1-0,1-1,1 0,1 Årets kassaflöde 80,1 30,7 50,3 38,8 Likvida medel vid årets början 1 137, , , ,3 Likvida medel vid årets slut 1 217, , , ,2 31

223 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN BALANSRÄKNING MKR Prognos Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader Not , , , ,6 Maskiner och inventarier Not ,0 482,8 520,1 513,8 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 12 44,4 44,8 44,4 44,8 Långfristiga fordringar Not 13 14,3 12,2 14,3 12,2 Summa anläggningstillgångar 2 587, , , ,4 Omsättningstillgångar Förråd 20,1 19,5 20,1 20,4 Fordringar Not ,3 354,3 463,1 481,5 Kortfristiga placeringar Not , , , ,6 Kassa och bank 1 217, , , ,2 Summa omsättningstillgångar 3 237, , , ,8 SUMMA TILLGÅNGAR 5 824, , , ,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 16 Årets resultat 270,2 154,5 125,1 82,4 Resultatutjämningsreserv 106,6 106,6 106,6 106,6 Övrigt eget kapital 2 039, , , ,4 Summa eget kapital 2 416, , , ,4 Avsättningar Avsättning för pensioner Not , , , ,2 Andra avsättningar Not 18 1,4 1,4 1,4 1,4 Summa avsättningar 2 295, , , ,6 Skulder Långfristiga skulder Not 19 4,7 3,4 4,7 3,6 Kortfristiga skulder Not , , , ,5 Summa skulder 1 112, , , ,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 824, , , ,2 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not , , , ,5 Borgensåtaganden Not ,3 490,9 510,3 509,8 32

224 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 9 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde 26,3 26,3 26,3 Årets investeringar 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 26,3 26,3 26,3 Ingående avskrivningar -26,3-26,3-26,3 Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Utgående avskrivningar -26,3-26,3-26,3 Utgående bokfört värde immateriella tillgångar 0,0 0,0 0,0 Not 10 Mark och byggnader Ingående anskaffningsvärde 4 207, , ,2 Årets investeringar, genomförda 72,6 46,8 158,5 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 4 280, , ,8 Ingående pågående investeringsvärden 124,4 105,7 105,7 Årets utgifter 131,1 87,0 177,1 Årets genomförda -72,6-46,7-158,4 Omklassificeringar Utgående pågående investeringsvärden 182,9 146,1 124,4 Ingående avskrivningar , , ,6 Årets avskrivningar -99,0-93,2-140,9 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående avskrivningar , , ,5 Utgående bokfört värde Mark och byggnader 2 023, , ,6 Not 11 Maskiner och inventarier Medicinteknisk apparatur Ingående anskaffningsvärde 803,2 759,8 759,8 Årets investeringar 43,9 25,2 47,3 Årets försäljningar/utrangeringar -13,8-3,1-3,9 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 833,2 781,8 803,2 Ingående avskrivningar -530,9-464,6-464,6 Årets avskrivningar -46,8-47,0-70,0 Årets försäljningar/utrangeringar 13,4 2,9 3,7 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -564,4-508,7-530,9 Utgående bokfört värde Medicinteknisk apparatur 268,9 273,2 272,3 33

225 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Tekniska hjälpmedel Ingående anskaffningsvärde 71,6 77,0 77,0 Årets investeringar 5,9 5,1 8,1 Årets försäljningar/utrangeringar -4,7-7,7-13,5 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 72,8 74,3 71,6 Ingående avskrivningar -53,8-56,8-56,8 Årets avskrivningar -5,8-6,1-8,9 Årets försäljningar/utrangeringar 4,5 6,8 11,9 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -55,0-56,0-53,8 Utgående bokfört värde Tekniska hjälpmedel 17,8 18,3 17,7 Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 632,8 560,2 560,2 Årets investeringar 31,0 35,3 86,8 Årets försäljningar/utrangeringar -5,8-6,3-14,3 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 658,0 589,3 632,8 Ingående avskrivningar -408,9-369,0-369,0 Årets avskrivningar -35,8-35,1-53,3 Årets försäljningar/utrangeringar 5,1 6,2 13,3 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -439,7-397,9-408,9 Utgående bokfört värde Övriga maskiner och inventarier 218,3 191,4 223,8 Utgående bokfört värde Maskiner och inventarier totalt 505,0 482,8 513,8 Not 12 Värdepapper, andelar och bostadsrätter Bostadsrätter, 3 st 0,2 0,4 0,4 Aktier i -Kalmar läns Trafik AB 7,0 7,0 7,0 -Samtrafiken Sverige AB 0,1 0,1 0,1 -Kust till Kust 0,0 0,0 0,0 -Öresundståg AB 0,1 0,1 0,1 -Svenskt ambulansflyg 0,2 0,2 0,2 -Transitio AB 1,0 1,0 1,0 -Almi Företagspartner AB 1,5 1,5 1,5 -Kalmar läns Beställningscentral AB 0,1 0,1 0,1 -Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB 0,0 0,0 0,0 -Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 34,2 34,2 34,2 -Inera AB 0,0 0,2 0,2 Summa 44,4 44,8 44,8 34

226 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 13 Långfristiga fordringar Lån till Kalmar kommun (länsmuseum) 12,2 12,2 12,2 Lån till Kalmar läns musikstiftelse 2,2 Summa 14,3 12,2 12,2 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 112,4 88,2 70,2 Momsfordringar 35,3 26,6 58,1 Statsbidragsfordringar 1,6 6,3 0,0 Preliminär avräkning skatt 0,0 5,6 18,4 Interimsfordringar 230,9 215,5 331,7 Övriga fordringar 3,1 12,1 3,2 Summa 383,3 354,3 481,5 Not 15 Kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel via KLP varav -Aktier 859,4 770,1 767,9 -Räntebärande värdepapper 707,3 581,9 619,7 -Likvida medel 49,7 42,5 71,1 Summa 1 616, , ,6 Principer för värdering beskrivs under avsnittet Redovisningsprinciper, finansiella tillgångar. Aktier Anskaffningsvärde 859,4 770,1 767,9 Marknadsvärde 998,7 910,8 946,2 Ej bokförd värdeökning 139,3 140,7 178,3 Obligationer Anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta 707,3 582,9 619,7 Marknadsvärde inklusive upplupen ränta 712,2 581,9 620,7 Ej bokförd värdeökning 4,9 1,1 Bokförd värdeminskning -1,0 Fullständig förteckning över landstingets innehav finns tillgänglig på landstingets kansli. Not 16 Eget kapital I övrigt eget kapital ingår ackumulerat resultat för Folktandvården med 10,1 Mkr. Not 17 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 2 157, , ,7 Pensionsutbetalningar -25,5-22,0-32,4 Nyintjänad pension 113,2 117,8 160,4 Ränte- och basbeloppsuppräkning 28,5-0,9 7,9 Förändring löneskatt 26,8 24,3 31,4 Övrigt -5,8 5,2-6,7 Utgående avsättning 2 294, , ,2 Aktualiseringsgrad % 95,0 94,0 94,0 35

227 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtalspension 1,7 3,1 2,5 Förmånsbestämd kompletterande pension 1 772, , ,6 Ålderspension 56,2 51,5 55,1 Pension till efterlevande 14,7 15,9 15,4 Visstidspension 0,9 1,7 1,4 Löneskatt 447,9 414,1 421,2 Summa avsatt till pensioner 2 294, , ,2 Visstidspension betalas ut till två f.d. politiker Not 18 Andra avsättningar Ingående avsättning 1,5 1,5 1,5 Miljösanering Kalmar Kungsljuset 3-0,1-0,1-0,1 Utgående avsättning 1,4 1,4 1,4 Not 19 Långfristiga skulder Långfristig förutbetald intäkt 4,7 3,4 3,6 Summa 4,7 3,4 3,6 Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 308,8 278,2 480,6 Statsbidragsskulder 45,9 41,2 14,1 Interimsskulder 662,2 636,8 773,1 varav - preliminär avräkning skatt 46,7 24,7 23,5 - skuld för pensioner, avgiftsbestämd del 91,0 87,9 131,7 - semesterlöneskuld 198,3 195,8 275,0 - okompenserad jour 52,2 50,2 47,6 - övertidsskuld 25,0 25,4 24,5 - arbetsgivaravgifter 76,3 74,0 70,3 - särskild löneskatt 41,6 34,9 39,1 - övriga interimsskulder 131,1 143,8 161,4 Skatteskulder och övr löneavdrag 72,8 71,0 67,3 Övrigt 17,8 14,6 16,4 Summa 1 107, , ,5 Not 21 Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelser Ingående pensionsförpliktelse 4 101, , ,1 Nyintjänad pension 19,8 19,7 42,1 Pensionsutbetalningar -113,0-103,3-154,0 Ränte- och basbeloppsuppräkning 70,6 8,6 33,7 Förändring löneskatt -7,3-17,7-28,0 Övrigt -7,6 4,0-35,4 Utgående pensionsförpliktelse 4 064, , ,5 Aktualiseringsgrad % 94,0 94,0 94,0 36

228 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Borgensförbindelser Transitio AB*) 504,3 484,9 503,8 Stiftelsen Kalmar läns museum**) 6,0 6,0 6,0 Summa borgensförbindelser 510,3 490,9 509,8 SUMMA ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER 4 574, , ,7 *) Landstinget har, LF , ingått solidarisk borgen uppgående till maximalt 8 Mdkr till förmån för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Per har 2,6 Mdkr utnyttjats. Genom avtal med regressrätt begränsas Landstinget i Kalmar läns åtagande till den del som Kalmar länstrafik finansierat fordon genom AB Transitio. Denna del uppgår per till 504,3 Mkr. **) Landstinget har, LF , ingått borgen för lån till Kalmar läns museum uppgående till maximalt 6 Mkr. Landstingets åtagande per uppgår enligt engagemangsbesked till 6 Mkr. Landstinget förbinder sig tillsammans med Kalmar kommun, LF , att se till att Kalmar Läns museums tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap. 1 stiftelselagen. Balansomslutningen i Kalmar läns museum uppgick per till 13 Mkr. Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie landstinget har haft att erlägga för varje år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2017 uppgår premien till 33,7 Mkr. 37

229 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN INVESTERINGSREDOVISNING MKR Prognos Utgifter Mark 0,1 0,1 Markanläggningar 6,7 0,7 3,8 Till- och ombyggnation 47,4 48,7 79,1 Nybyggnation 70,1 30,1 77,6 Reinvestering 6,9 7,5 16,6 S:a Byggnader och mark 131,1 87,1 295,0 177,2 Medicinteknisk apparatur 43,9 25,2 47,3 Tekniska hjälpmedel 5,9 5,1 8,1 Övriga inventarier 31,0 35,3 86,9 S:a Inventarier 80,8 65,6 140,0 142,3 Summa utgifter 211,9 152,7 435,0 319,5 Inkomster Byggnader och mark Inventarier -0,3-0,7-1,7 Summa inkomster -0,3-0,7 0,0-1,7 Nettoutgift 211,6 152,0 435,0 317,8 38

230 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN BYGGNADSPROJEKT MKR Investeringsram/ totalkalkyl Investering t o m Budget 2017 Investering jan-aug 2017 Prognos 2017 Länssjukhuset Kalmar - ny- och ombyggnad för OP, UVA/IVA m m 539,0 525,9 7,7 5,2 14,4 - nybyggnad för specialistpsykiatri 917,0 45,4 80,1 25,8 80,0 - ombyggnad för läkarutbildning 77,9 17,7 44,4 10,8 20,2 - ombyggnad av serverhall 18 B 12,9 12,6 0,3 0,3 0,5 - ny reservkraft serverhall 7,2 0,0 7,0 0,0 2,7 - renovering av behandlingsbadet 14,0 13,7 1,2 0,1 0,3 - parkering (rivning) 10,4 9,5 7,8 6,2 6,7 Oskarshamns sjukhus - nybyggnad för specialistpsykiatri 166,9 23,6 10,5 19,1 46,8 Västerviks sjukhus - ny- och ombyggnad vårdavd/mott 279,4 279,4 1,2 2,2 2,2 - program för specialistpsykiatri 3,7 2,9 1,5 1,9 - nybyggnad för specialistpsykiatri 1 269,8 6,2 93,6 6,1 18,7 Vimmerby - ombyggnad för öppenvårdspsykiatri 27,6 24,7 4,0 7,3 7,4 - nybyggnad för FTV 21,8 20,7 6,5 7,4 8,4 Ölands folkhögskola, nybyggnad kök/matsal 30,7 30,8 7,8 0,2 0,2 Emmaboda, nybyggnation LT-lokaler 116,7 16,1 30,0 9,0 17,9 Ålem, nybyggnation ambulansstation 8,9 7,7 7,7 5,9 7,2 Gemensamt Teknik investeringar 79,2 24,3 28,7 5,9 19,6 Energiplan ,1 46,9 12,3 4,8 8,9 Reinvestering planerat underhåll 17,1 6,9 17,1 6,9 17,1 Opecificerade fastighetsförbättringar ,2 1,5 5,2 1,5 5,2 Ej med i investeringsram LP Ej avslutade tidigare beslutade projekt 127,4 125,0 2,8 5,2 Summa 3 824, ,4 373,1 128,7 291,4 Inom HSF:s röntgenplan 21,3 16,7 0,9 1,5 2,5 Inom LTS investeringsram 1,2 0,8 0,0 0,8 1,2 Summa 3 846, ,0 373,9 131,1 295,1 39

231 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN INVENTARIER MKR Budget 2017 Investering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Röntgenplan 36,8 11,2 Laboratorieplan DC 30,2 5,6 Ambulanser 11,2 7,8 Robot 15,2 11,6 IT-förvaltningen IT-utrustning 28,5 16,0 Landstingsservice Tekniska hjälpmedel 10,5 5,9 Ospecificerade inventarier 75,4 22,5 varav Medicinteknik 39,2 11,4 Summa inventarier 207,8 80,6 varav Beslut enligt LP ,7 Tilläggsbudget enl beslut LF ,6 Ej utlagd tilläggsbudget -0,4 Utrustning/konstnärlig utsmyckning ingår i budget fastighet LP ,3 Del av budgeterad utrustning som avser drift -5,5 Fastighetsinvesteringar finansierade av verksamheten -0,9 Summa 207,8 40

232 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FEM ÅR I SAMMANDRAG 2017(p) Utdebitering Kalmar län 11,37 11,37 11,37 11,37 10,87 Genomsnitt i riket 11,36 11,35 11,29 11,20 11,11 Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, Mkr ) Verksamhetens nettokostnader, Mkr ) Intäktsutveckling, % 4,7 6,0 4,2 5,1 3,3 Nettokostnadsutveckling, % 3,6 5,4 6,2 4,1 4,5 Finansnetto Årets resultat, Mkr Justerat resultat enligt balanskrav, Mkr Eget kapital, Mkr Likviditet, Mkr Kassalikviditet exklusive placerade pensionsmedel, % Nettoinvesteringar, Mkr Pensionsavgifter Pensionsavsättning intjänade from Ansvarsförbindelse, pensionsförpliktelse Totala pensionsförpliktelse Soliditet exklusive pensionsförpliktelser, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser, % ) Fr o m 2014 redovisas bidraget för minskad sjukfrånvaro som specialdestinerat statsbidrag. Redovisades t o m 2013 som generellt statsbidrag. Värdet för 2013 är anpassat till den nya redovisningsprincipen

233 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATREDOVISNING FRÅN FÖRVALTNINGARNA MKR Budgetavvikelse Budgetavvikelse Prognos Prognos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen , , , ,0-177,2-189,3 Primärvårdsförvaltningen -130,8-121,2-205,6-190,8-35,0-29,1 Psykiatriförvaltningen -317,3-302,1-490,6-474,5-12,0-13,3 Folktandvården -48,8-36,2-77,7-63,5 0,6 6,2 Bildnings-och kulturförvaltningen -68,6-68,5-117,7-109,7 0,8 2,8 Kalmar länstrafik -392,2-379,7-568,0-552,3 0,0 2,1 IT-förvaltningen 4,1-4,5-28,6-27,5-9,0-4,3 Landstingsservice Not 1-142,9-144,5-257,3-237,3-5,3-8,1 Centraladministrerad verksamhet Not 1-767,2-728, , ,9 15,4 26,0 Varav - Landstingsdirektörens stab Not 1-88,4-87,6-144,7-131,5 16,4 21,4 - Förtroendevalda -21,8-22,1-36,6-34,8 0,2-0,1 - Beställd vård Not 1-556,8-525,3-858,0-808,0-7,1-9,6 - Övrigt Not 1-100,2-93,2-166,3-153,6 5,9 14,3 Landstingsrevisionen -0,6-0,8-3,4-3,3 1,1 1,1 Summa för förvaltningarna , , , ,8-220,5-205,8 Finansiering 4 872, , , ,2 200,5 182,8 Totalt för landstinget 270,2 154,5 125,1 82,4-20,0-23,0 Not 1 Värden för 2016 är anpassade till 2017 års organisation Organisationsändringar: * Fr o m 2017 överfördes Sektionen för hållbar utveckling från Landstingsservice till Landstingsdirektörens stab * Fr o m 2017 överfördes Läkarutbildningen från Övrigt till Landstingsdirektörens stab * Fr o m 2017 överfördes Landstingets tandvårdsstöd, Barntandvård och Privata specialister från Övrigt till Beställd vård 42

234 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med kommunallagen, lag om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Det innebär att: intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta, tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges, periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed, värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde Sammanställd redovisning Enligt RKR:s rekommendation 8.2 är kommuner och landsting skyldiga att upprätta sammanställd redovisning om: Andelen av koncernföretagens omsättning uppgår till 5 procent eller mer av landstingets totala skatteintäkter och generella statsbidrag, eller om andelen av koncernföretagens balansomslutning uppgår till 5 procent eller mer av landstingets balansomslutning. Inget av dessa villkor är uppfyllda och någon sammanställd redovisning behöver därför inte upprättas. Bedömningen är att en konsolidering inte tillför väsentlig information i förhållande till landstingets resultat- och balansräkning. En beskrivning av verksamheten i landstingets samtliga bolag finns under rubriken Företag och kommunalförbund. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. I delårsbokslutet finns inga jämförelsestörande poster. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats. Statsbidrag Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemet i posten utjämning och generella statsbidrag. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. Specialdestinerade statsbidrag avser bidrag som är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Överenskommelsen gäller och här ingår from föregående år medel från tidigare sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin. Målet med överenskommelsen är att slutföra flera av de insatser som har utvecklats genom tidigare överenskommelser. Sjukmiljarden har tidigare år redovisats enligt kontantprincipen på grund av att vissa delar av bidraget var svårbedömda. Det vill säga i 2016 års bokslut redovisades det bidrag som baserades på resultatet föregående år. I årets prognos tillämpas samma princip. Inför bokslutet kommer dock en ny bedömning att göras för att säkerställa om uppbokning av samtliga villkor i överenskommelsen kan göras i 2017 års bokslut. Kostnader Avskrivningar Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning för utrustning bokförs anskaffningsmånaden medan avskrivning för fastigheter beräknas i samband med att fastigheten tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll används en modell för komponentavskrivning inom fastighetsområdet. Modellen bygger på en schabloniserad komponentavskrivning utifrån tre krav på komponenterna; relativ storlek, olika förväntade livslängder samt någon form av funktionell samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Totalt ingår åtta olika huvudgrupper som i sin tur indelats i 32 anläggningstyper med olika avskrivningstider. Nedanstående avskrivningstider tillämpas normalt för olika typer av anläggningstillgångar. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp. Byggnader år Markanläggningar år Byggnads- och markinventarier år Tekniska hjälpmedel 3 och 5 år IT-utrustning 3 och 5 år Fast inredning och utrustning 10 och 15 år Övriga inventarier 5, 7 och 10 år Immateriella anläggningstillgångar 5 år Gränsdragning mellan kostnad och investering Materiella tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger grän- 43

235 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN sen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till kr. När det gäller immateriella tillgångar bör en viss försiktighet tillämpas. Landstinget har därför valt att tillämpa en beloppsgräns på 3 Mkr. Av samma skäl prövas att immateriella tillgångar kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Detta får till följd att programvarulicenser och andra typer av rättigheter oftast kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Finansiella tillgångar Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i en placeringspolicy som antagits av KLP Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Aktie- respektive obligationsportföljen har värderats var för sig. Leasingavtal Landstinget har enligt definition endast operationell leasing. Klassificeringen beror på i vilken omfattning de ekonomiska riskerna och fördelarna med ägandet finns hos leasingtagaren eller inte. Om avtalets värde är av mindre belopp eller avtalstiden är högst tre år redovisas det alltid som operationell leasing. Under 2017 har ett nytt 5-årigt funktionsavtal tecknats avseende telefoni-växel. Telia Finans har inte kunnat specificera hur stor del av hyran som avser utrustning respektive tjänst, därför redovisas hela hyreskostnaden som utrustning telefoni i not 2 till resultaträkningen. Pensioner Det totala pensionsåtagandet för anställda i landstinget beräknas av pensionsbolaget Skandia enligt RIPS17 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld), på grundval av uppgifter som lämnas av landstinget om löneläge, sysselsättningsgrad med mera. Beräkningen bygger på gällande pensionsavtal och att antal antaganden om bland annat löneutveckling, realränteutveckling, pensionstidpunkt och medellivslängd. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner intjänade fr.o.m redovisas i balansräkningen och att pensionsförmåner intjänade före 1998 återfinns under ansvarsförbindelsen. Pensionsskulden i balansräkningen redovisas dels under avsättningar och dels som en kortfristig skuld. Det som redovisas under avsättningar är intjänande av förmånsbestämd ålderspension (FÅP) som beräknas på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp samt särskild avtalspension enligt överenskommelse. Det som redovisas som en kortfristig skuld, intjänat i år men utbetalas till vald förvaltare nästa år, är den avgiftsbestämda ålderspensionen. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Flextidssaldo Landstinget och de fackliga organisationerna tecknade i inledningen av 2000 ett lokalt flextidsavtal (ramavtal) som fortfarande gäller. Ett eventuellt plussaldo ska regleras med utlägg av flexledighet innan anställningen upphör. I undantagsfall kan flextiden betalas ut i pengar. Beslut ska ha fattats av närmaste chef i god tid innan anställningen upphör. Undantagsfall kan vara en pressad arbetssituation med svårigheter att rekrytera ersättare. Någon skuld för flextidssaldo tas inte upp i balansräkningen då utbetalning endast sker i undantagsfall och bedöms vara av ringa omfattning. Konkurrensneutralitet/tandvårdsverksamhet Tandvårdsverksamheten särredovisas utifrån konkurrenssynpunkt enligt en gemensam modell för samtliga landsting/regioner för mer öppen redovisning. Resultatet kommer att presenteras i årsredovisningen. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en förpliktelse som följd av inträffade händelser och det är troligt att en reglering ska ske samt att en tillförlitlig beräkning kan göras. Avsättningar för miljösanering av såld mark har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Beloppet baserar sig på en bedömning som gjordes i samband med en geoteknisk undersökning under Miljösaneringen kommer att göras i samband med att Kalmarhem bygger bostäder på marken. 44

236 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Företag, stiftelser och kommunalförbund Kalmar Läns Trafik AB, , ägarandel 100 procent Som kollektivtrafikmyndighet för länet har landstinget från och med 2012 tagit över ansvaret för allmän kollektivtrafik, färdtjänst och riksfärdtjänst. Den kvarvarande verksamheten i bolaget omfattar sedan dess framförallt uthyrning av spårfordon till landstinget enligt upprättat hyresavtal. Bolaget äger sex tåg där huvudinriktningen är att dessa ska överlåtas till AB Transitio. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 7 Mkr. Kalmar läns Beställningscentral AB, , ägarandel 100 procent Landstingsfullmäktige beslöt 2011 att KLB skulle avvecklas som juridisk enhet för att övergå i förvaltningsform. Samtliga bilar har därefter avyttrats till kommunala verksamheter och Autoplan, dotterbolag till Swedbank. Från och med 2015 har ingen verksamhet bedrivits, aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), , ägarandel 14,3 procent KLP AB bildades 1996 med uppgift att förvalta länets kommuner och landstingets avsättningar för pensionsändamål. Ägarnas kapitalavsättningar avses fungera som en buffert avseende den s.k. ansvarsförbindelsen för anställdas pensionsförmåner, vars pensionsutbetalningar förväntas nå sin kulmen Aktierna i bolaget innehas av följande kommuner med 100 aktier var; Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby samt Kalmarsunds Gymnasieförbund. Landstinget i Kalmar län och Mönsterås kommun innehar 200 aktier var. Portföljförvaltningen har under året fortsatt att bedrivas i egen regi. De redovisade kostnaderna för bolagets verksamhet motsvarar en förvaltningskostnad på 0,082 procent på portföljvärdet vid årets ingång. I bolagets placeringspolicy anges att verksamheten är inriktad på att skapa bästa möjliga avkastning på de avsättningar som gjorts. Verksamheten ska grundas på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. Placeringar i aktier får inte överstiga 60 procent och ska inte understiga 25 procent av de totala tillgångarna. Placeringspolicyn prövas årligen och godkänns vid det konsortiemöte som äger rum inför årsstämman i bolaget. I samband med fastställande av årsredovisningen 2016 fattades beslut att under 2017 avsätta ytterligare 50 Mkr. Beloppet har betalats in under augusti månad. Den totala avsättningen per 31 augusti uppgår till 587 Mkr med ett marknadsvärde på 1760 Mkr Samtrafiken Sverige AB, , ägarandel 1,8 procent Bolagets uppdrag är att genom samverkan inom planering, biljetter, stationer, information, trafikstörning och tillgänglighet medverka till att öka det kollektiva resandet i Sverige. Kust till Kust AB, , ägarandel 12,5 procent Aktiebolaget ska bedriva verksamhet som syftar till att värna och utveckla järnvägstrafiken till, från och inom Kust till Kustbanans trafiksystem. Öresundståg AB, , ägarandel 12 procent Bolagets uppdrag är att samordna och driva gemensamma frågor för Öresundstågstrafiken i Sverige, inom avtalsfrågor, trafikplanering, fordons- och underhållsfrågor, marknad, försäljning, kvalitet och utveckling. AB Transitio, , ägarandel 5 procent Landstinget i Kalmar län äger tillsammans med andra svenska trafikhuvudmän AB Transitio som är ett samverkansorgan vars uppgift är att anskaffa spårfordon för främst regional järnvägstrafik åt svenska trafikhuvudmän. Syftet är att genom den samordnade anskaffningen minimera kostnaderna för fordonsförsörjningen. AB Transitio har även en mäklarroll när det gäller omfördelningar av fordon mellan användare för att nå ett effektivt fordonsutnyttjande. Inera AB, , ägarandel 0,1 procent Inera AB har funnits sedan 1999 och har på uppdrag av landsting och regioner utvecklat gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och andra stöd för digitalisering inom hälso- och sjukvården. Idag ansvarar Inera för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och produkter, bland annat 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och journal via nätet. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Genom att bredda ägandet ska bolaget kunna främja och stödja utvecklingen av digitala tjänster inom fler verksamhetsområden än hälso- och sjukvård, t.ex. skola, omsorg och samhällsbyggnad. SKL har därför i början av året köpt merparten av aktierna från landsting och regioner och är nu majoritetsägare i bolaget. Alla landsting och regioner äger efter försäljningen fem aktier vardera. Under våren har alla kommuner fått erbjudande om att bli delägare, genom att köpa fem aktier vardera. Inera AB blir därmed en plattform för utveckling och förvaltning av gemensamma digitala lösningar även för kommunerna. Genom förvärvet 45

237 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN kan utvecklings- och förvaltningskostnaderna sänkas och utvecklingstakten höjas genom ett mer samordnat arbete. ALMI Företagspartner Kalmar län AB, ägarandel 49 procent Landstinget i Kalmar län äger Almi Kalmar tillsammans med majoritetsägaren ALMI Företagspartner AB, det nationella moderbolaget. Landstinget utser ombud till bolagsstämman medan Regionförbundet nominerar styrelseledamöter. Bolagets verksamhetsidé är att genom riskfinansiering och affärsutveckling stärka företagande och konkurrenskraften i företag och därigenom medverka till ett växande och dynamiskt näringsliv. Tillsammans med Regionförbundet och länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a. affärsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor. Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan som är politiskt styrd och ägs av länets kommuner samt landstinget. Arbetet innefattar uppdrag från olika statliga myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling. Det övergripande målet är att vara en gemensam organisation med syfte att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Målgrupperna är offentliga aktörer, näringslivet, ideell verksamhet och länsinvånarna. Landstinget betalar 2017 sammanlagt 16,8 Mkr till Regionförbundet, varav medlemsavgift 9,2 Mkr och anslag 7,6 Mkr. Länsmusiken - Kalmar läns Musikstiftelse, Stiftelsen bildades 1988 av Landstinget i Kalmar län. Under några år ansvarade Regionförbundet för verksamheten men sedan årsskiftet 2016 har landstinget ansvar för de ekonomiska anslagen. Verksamheten finansieras av statens kulturråd, landstinget, några av länets kommuner, samarbetande företag och de intäkter som kommer av försäljning av konserter och andra tjänster. Stiftelsens huvudsakliga uppgifter är att producera konserter åt skolor, föreningar och företag i Kalmar län. Stiftelsen arbetar inom tre verksamhetsområden; barn- och ungdomsproduktion, samverkan och produktioner med och till musiklivet i hela länet samt kammarorkestern Camerata Nordica där Kalmar läns musikstiftelse är huvudman. Länsmusiken har som mål att vara tillgängliga i hela länet och att ge alla lika möjlighet att delta i ett mångsidigt och rikt musikliv av god kvalitet. Landstingsfullmäktige har under 2017 tagit beslut om en ansvarsförbindelse där Landstinget i Kalmar län förbinder sig att se till att Kalmar läns Musikstiftelses tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap. 1 stiftelselagen. Med stöd av ansvarsförbindelsen utbetalades, i början av april, 2,2 Mkr till stiftelsen. Stiftelsen Kalmar läns Museum, Kalmar läns museum är regionalt museum för historia och kulturarv. Museet drivs i stiftelseform med Landstinget i Kalmar län, Kalmar kommun och Kalmar läns hembygdsförbund som huvudmän. Stiftelsens ändamål är att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet, förvalta länsmuseets föremålssamlingar och arkivalier och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Samordningsförbundet i Kalmar län Samordningsförbundet bildades Förbundet, som är ett kommunalförbund, är bildat med stöd av Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets kommuner. Medlemmarna finansierar gemensamt den verksamhet som Samordningsförbundet bedriver i länet. Det övergripande målet är att samhällets resurser ska användas optimalt till nytta både för den enskilde medborgaren och för samhället. Den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete men också få en förbättrad livskvalitet. Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg År 2015 tog samtliga landsting/regioner beslut om förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (KSA) som bildades i januari Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg. Förbundet ska bland annat upphandla, äga och finansiera egna ambulansflyg, samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst samt tillhandahålla sjukvårdspersonal. Investeringarna i flygplanen kommer att finansieras genom lån från medlemmarna efter andelstal. Landstingsfullmäktige har därför i mars 2017 tagit beslut om att låna ut högst 14,4 Mkr till KSA. Slutgiltigt belopp fastställs när investeringen är fullgjord och lånet finansieras genom ianspråktagande av landstingets likviditet. 46

238 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ordlista ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Tillgång avsedd för stadigvarande innehav, såsom fastigheter och inventarier. KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter balansdagen. AVSKRIVNING Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång för att kunna fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. AVSÄTTNING De förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias t.ex. avsättning för pensioner. BALANSRÄKNING Visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. LIKVIDITET Betalningsberedskap på kort sikt. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. MEDELVÅRDTID Antalet vårddagar dividerat med antalet inskrivna patienter under perioden. MEDELSKATTEKRAFT Beräknat genomsnitt av skattekronor per invånare. BELÄGGNING Förhållandet mellan antal vårddagar och antal disponibla vårdplatser uttryckt i procent. NETTOKOSTNADER Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. EGET KAPITAL Skillnaden mellan tillgångar och avsättningar och skulder enligt balansräkningen. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Tillgång som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis kundfordringar och förrådsartiklar. EXTRAORDINÄRA INTÄKTER/KOSTNADER Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentliga belopp. INTERNRÄNTA Kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Viktiga händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder och mellan olika landsting. KASSAFLÖDESANALYS Visar kassaflöden från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten samt förändring av rörelsekapital. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av eget kapital. RESULTATRÄKNING Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en viss period till exempel verksamhetsåret. SKATTEUNDERLAG Totalt beskattningsbara inkomster. Uttrycks vanligen i skattekronor, det vill säga skatteunderlaget delat med 100. SKATTEUTJÄMNINGSBIDRAG Bidrag från staten för utjämning av skatteinkomster i olika delar av landet. Beräkningen baseras på medelskattekraften. SOLIDITET Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. VÅRDTID Vårddagar med tillägg för patienter som är inneliggande del av dag, till exempel på intensivvårdsavdelning. KASSALIKVIDITET Omsättningstillgångar exklusive varulager i procent av kortfristiga skulder. ÅRSARBETARE Arbetade timmar dividerat med

239 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstinget i Kalmar län Box 601, Kalmar Telefon Ltkalmar.se

240 Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 8/2017 om att avskaffa pristillägg vid resande över länsgräns Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 8/2017 om att avskaffa pristillägg vid resande över länsgräns med hänvisning till Kalmar länstrafiks yttrande. Bakgrund Christer Jonsson (C) och Eva-Kristina Berg (C) har i motion 8/2017 föreslagit att pristillägget vid resande över länsgräns bör avskaffas. Kalmar länstrafik har yttrat sig enligt följande. Yttrande Vid resande över länsgräns är dagens prisstruktur i biljettsystemen uppbyggt så det nya länets pris börjar vid länsgränsen. Vilket innebär att grundpris för resan betalas i två län istället för ett län. För att priserna inte ska bli orimligt höga finns idag en gränsrabatt som reducerar stora delar av den nya startsumman. Varje län har egen prissättning vilket innebär stora prisskillnader oavsett gränsrabatten. Vid resor över Skånes länsgräns är prisbilden, jämför med resande över andra län, påtaglig (mycket lågt pris i Skåne). Detta kan vi inte påverka utan sänkning av priset för resor i annat län (exempelvis Kronoberg, Kalmar) I arbetet inför ett nytt biljettsystem har analys av prisharmoniseringar mellan länen visat att samtliga län kommer att tappa intäkter om Skånetrafikens prisbild används som grund. För Kalmar län innebär en samordning mot Skånes prisbild att vi tappar ca 20 mkr/år i intäkter. Arbete pågår för att hitta en avståndsbaserad prissättning utan hänsyn till länsgränser. Om möjligt kommer detta att föreslås i Sydtaxa 2.0 som träder i kraft under Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

241 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Karl-Johan Bodell Trafikdirektör Bilaga Motion 8/2017 om att avskaffa pristillägg vid resande över länsgräns.

242

243 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsledningen Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 9/2017 Länets ambulanser ska vara bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 9/2017 om att länets ambulanser ska vara bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor. Bakgrund Britt-Marie Sundqvist (SD) föreslår i motion 9/2017 att länets ambulanser ska vara bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor, för patienternas möjlighet till bästa vård och säkerhet. Yttrande Verksamheten har idag en basbemanning med en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare (undersköterska med vidareutbildning). För att kunna garantera att det alltid finns minst en sjuksköterska i ambulansen har ambulansverksamheten haft som riktmärke att ca 70 % av medarbetarna ska vara sjuksköterskor. Då det under många år inte funnits någon ambulanssjukvårdarutbildning i Sverige har andelen sjuksköterskor på flera av länets ambulansstationer blivit högre än 70 %, dvs. man har konverterat ambulanssjukvårdartjänster till sjukskötersketjänster. Vid det senaste tillfället då konvertering förhandlades, framkom att ambulanssjukvårdare numera utbildas på minst tre orter i landet. Förhandlingen avbröts och man försöker nu istället rekrytera ambulanssjukvårdare. Detta innebär alltså inte en sänkning av kompetenskraven i länets ambulanser, utan endast att den nu rådande ordningen ligger kvar. Man har inte heller ambitionen att återkonvertera på de ambulansstationer där andelen sjuksköterskor överstiger 70 %. Ambulansverksamhetens arbete är mycket varierat och innefattar allt från blåljusutryckning vid olyckor och urakuta sjukdomstillstånd till okomplicerade transporter. På senare år har det skett en ökning av fall där man exempelvis lämnar den vårdsökande i hemmet med uppföljning från en hälsocentral nästkommande dag. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post johan.rosenqvist@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Landstinget i Kalmar län Strömgatan 13 Kalmar Telefon Bankgiro

244 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Inom ramen för landstingets arbete till följd av regeringens pågående utredning Samordnad utveckling för god och nära vård kommer ambulansverksamhetens roll och bemanning behöva ses över. Ett eventuellt beslut om ändrad basbemanning i länets ambulanser bör tas först när det arbetet kommit längre. Med hänvisning till ovanstående föreslås att motionen avslås. Johan Rosenqvist Hälso o Sjukvårdsdirektör Bilaga Motion 9/2017 Länets ambulanser skall vara bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor.

245 LANDSTINGET I KALMAR LÄN 1 INK $- 1 l D.nr....JJQ3.J_j': q... HANDLÄGGES AV: - MOTION KOPIA Till Länets ambulanser skall vara bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor. I dag består ambulanssjukvårdens personal till 70 % av specialistutbildade ambulanssjuksköterskor och till 30 % av undersköterskor. Intentionen och beslutsinriktningen har varit att ambulanssjukvården skall bemannas med specialistkompetenta sjuksköterskor, varvid omkonvertering av 30% skulle genomföras. Landstinget har drivit denna inriktning i den interna verksamheten med avsatta resurser till lön under utbildningstiden till de sjuksköterskor som önskar specialistutbilda sig inom olika verksamheter. Sin grundexamen till legitimerad sjuksköterska har de allra flesta bekostat med studielån. Nu får vi från högsta ledningen i hälsooch sjukvårdsförvaltningen höra att någon omkonvertering inte kommer att ske. Detta betyder att Landstinget inte kan leva upp till devisen om en patientsäker, jämlik och kompetent sjukvård for alla medborgare i länet. Sverigedemokraterna förordar att ambulanssjukvården skall och endast kan vara bemannad med specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Ambulansens personal är först ut på plats före polisinsatser. Det finns en komplexitet i ambulanssjuksköterskornas arbetssituation, som inte kan ersättas med personal som inte har den kompetens som krävs för vård av olycksdrabbade, svårt sjuka, unga som gamla, i en alltmer komplicerad och farlig omvärld med våld, hot och antagonistiska händelser. Vi Sverigedemokrater är djupt oroade över denna degradering av ambulanssjukvården och att inte den tidigare inriktningen för en kompetent och patientsäker ambulanssjukvård följs upp. Med anledning av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta: att länets ambulanser skall vara bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor, för patienternas möjlighet till bästa vård och säkerhet. Oskarshamn

246 Psykiatriförvaltningen Administrativ ledning TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1 (2) Motion 12/2017 Förbättra äldres hälsa genom inrättande av äldrepsykiatriska enheter Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 12/2017 om att förbättra äldres hälsa genom inrättande av äldrepsykiatriska enheter, med hänvisning till pågående arbete inom länsgemensam ledning, Bättre liv för mest sköra äldre där en strategi och handlingsplan för finns framtagen. Bakgrund I motion 12/2017 föreslår Christer Jonsson (C, Malin Sjölander (M), Gudrun Brunegård (KD) och Pierre Edström att landstingsdirektören ges i uppdrag att utreda ett införande av äldrepsykiatriska team enligt den modell som finns i Region Kronoberg. I motionen nämns pågående arbete inom länsgemensam ledning, Bättre liv för mest sköra äldre där en strategi och handlingsplan för finns framtagen. I planen nämns bland annat pilotprojekt Arga Anna som skett i samverkan mellan kommun, primärvård, demensvård och psykiatri och där erfarenheter ska tas tillvara och ligga till grund för fortsatt samverkan när det gäller BPSD. I sammanhanget ska också Utredningsuppdrag 17/07 Utreda/föreslå metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, beaktas. Vuxenpsykiatrin arbetar idag utifrån ett generellt och åldersintegrerat perspektiv för sin målgrupp och säkrar samtidigt omhändertagande och behandling för äldre med psykisk sjukdom. Utöver detta bidrar psykiatrin idag och även fortsättningsvis konsultativt med kompetens till andra aktörer inom vård och omsorg. För att arbetet med psykisk ohälsa hos äldre ska vara framgångsrikt behövs ett bredare arbetssätt än att enbart omfatta specialistpsykiatrin. Landstingets fortsatta arbete med beskrivna patientgrupper bör utformas med inriktning att tillvarata och bygga vidare på de erfarenheter som inryms i Strategi och handlingsplan för mest sköra äldre samt de slutsatser som framkommer i utredningsuppdrag 17/07. Affe Lindén Sjukvårdsstrateg Florence Eddyson Hägg Psykiatridirektör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

247 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Bilaga Motion 12/2017 Förbättra äldres hälsa genom inrättande av äldrepsykiatriska enheter.

248

249

250 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 13/2017 Angående vaccinationsbenägenheten Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 13/2017 angående vaccinationsbenägenheten med att arbete är påbörjat för att framöver ytterligare stärka informationsinsatser i befintliga kanaler samt bidra i det nationella arbetet kring generella insatser i syfte att öka vaccinationsfrekvens hos såväl barn som vuxna. Bakgrund I motion 13/2017 föreslår Henrik Yngvesson (M) att landstingsfullmäktige beslutar att landstinget tar fram ett informationsmaterial följt av utåtriktade kampanjer för att öka antalet barn som vaccineras. Kalmar län har enligt uppgift från Smittskyddsenheten god vaccinationstäckning bland barn, jämfört med riket. Uppföljning av vaccinationstäckning vanligen brukar följas via måttet fullständigt vaccinerade (3 doser) av MPR-vaccinet (Mässling, Röda hund och Påssjuka). För Landstinget i Kalmar län var det 97,4% av barnen födda 2014 som fått sin tredje dos under (Statistiken är för de som är skrivna i länet d.v.s. inte asyl pga. av icke säkra siffror i registreringen av antal doser.) Året innan dess var det 97,6%. Diskussioner som rör vaccination pågår i hela landet och de exempel som nämns i motionen är också från andra län. Familjer får information om barnvaccinationsprogrammet inom barnhälsovården och informationsmaterial som också beskriver vikten av vaccination finns tillgängligt på 1177.se. Inom barnhälsovården arbetar man aktivt med att möta föräldrars oro med saklighet och ta deras frågor och invändningar på allvar. Budskap om vikten av vaccination förmedlas i landstingets befintliga kanaler och arbete för att ytterligare stärka dessa budskap pågår. Eftersom vaccinationsfrågan inte enbart är en lokal fråga för vårt län, kan mer generella insatser i syfte att öka vaccinationsfrekvens hos såväl barn som vuxna med fördel göras gemensamt på nationell nivå. Folkhälsomyndigheten som har det nationella ansvaret för frågorna leder Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13, Kalmar Telefon vx Bankgiro

251 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) arbetet när det gäller vaccinationsfrågor. Insatser som görs bör dessutom ske i nära samverkan mellan hälso- och sjukvård och kommunernas skolhälsovård när det gäller vaccination för barn i skolålder. Jennie Hagberg Landstingsjurist Bilaga Motion 13/2017 Angående vaccinationsbenägenheten.

252

253

254 Landstinget i Kalmar län HR-enheten vid landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Diarienummer Sida 1 (2) Motion 15/2017 angående utredning om ST-tjänster för sjuksköterskor Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 15/2017 angående utredning om ST-tjänster för sjuksköterskor, med hänvisning till pågående arbete. Bakgrund Elin Landerdahl (M) och Tuulikki Åkesson (M) föreslår i motion 15/2017 att Landstinget i Kalmar län utreder möjligheterna att införa ST-tjänster för sjuksköterskor samt tillhörande karriärsteg i ansvar, arbetsuppgifter och lön. Motionärernas tankar ligger i linje med landstingets personal- och kompetensförsörjningsstrategi som antogs av landstingsstyrelsen i december Landstinget i Kalmar län ska vara en attraktiv arbetsgivare och en av Sveriges bästa arbetsplatser. För att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom landstingets verksamheter pågår ett långsiktigt, strukturerat och målmedvetet arbete. Landstinget har bland annat via kollektivavtal med Vårdförbundet inrättat så kallade utbildningsanställningar, där utbildningen från allmänsjuksköterska till specialistsjuksköterska bekostas av arbetsgivaren. Hösten 2017 deltar drygt 60 sjuksköterskor i denna utbildningsform. Vidare finns en nyligen tecknad avsiktsförklaring med Vårdförbundet som berör lönebildning, arbetstider, utvärdering av utbildningsanställningar, introduktionsår och karriärutveckling. Detta arbete har inletts och kommer att utvärderas efterhand. I den antagna planen för klinisk forskning framgår att vi ser över förutsättningarna för upprättande av arbetsbeskrivningar och införande av kvalitet/kombinationstjänster för medellånga vårdutbildningar. Vi kommer även att tillvarata disputerade medarbetares kompetens i utvecklingen av vårdens innehåll. Med ovanstående bakgrund anser vi inte att det behövs en särskild utredning kring karriärsteg utan att pågående arbete får fortsätta. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

255 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Katarina Nilsson HR-strateg Peter Rydasp HR-direktör

256

257 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab HR-enheten Datum Referens Landstingsfullmäktige Motion 16/2017 angående företagshälsovård för sjukvårdspersonal Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motionens förslag att utreda möjligheterna att ge landstingshälsan en tydligare och mer aktiv roll i det förebyggande arbetet med hänvisning till landstingsstyrelsens beslut 110/17 om landstingshälsans uppdrag. Vidare avslår landstingsfullmäktige motionens andra förslag gällande processer för sjukanmälan med hänvisning till det ansvar och uppdrag som redan idag åligger varje chef inom Landstinget i Kalmar län. Bakgrund I motion 16/2017 föreslår Lennart Hellström (M) att landstinget utreder möjligheterna att ge landstingshälsan en tydligare och aktivare roll i det förbyggande hälsoarbetet. Avsikten med motionens första förslag är god och ligger helt i linje med det nyligen avslutade arbete som genomförts av en partssammansatt grupp kring Landstingshälsans uppdrag. I landstingsstyrelsens beslut från den 13 juni 2017 fastslogs att ett av de fokusområden som ska gälla för Landstingshälsan ska vara att stödja och utveckla faktorer kring hälsofrämjande och friska arbetsplatser. I motionens andra del föreslås att landstinget utreder om det går att få en enklare och bättre hantering av sjukanmälan. I motionen nämns att en servicefunktion istället för chefen ska ta emot sjukanmälan. Syftet med förslaget är att göra det enklare för den enskilde och att landstinget med en kontakt bättre kvalitetssäkrar rutinerna kring sjukskrivningar. I chefsuppdraget finns att följa sjukfrånvaron och genomföra rehabiliteringsutredningar och rehabiliteringsinsatser. Vår bedömning är att ett överlämnade av mottagandet till en servicefunktion/motsvarande av sjukanmälan riskerar att försvåra detta uppdrag. En personlig kontakt mellan chef och medarbetare kan dels snabba på insatser och dels ge nödvändig information. En personlig kontakt bygger på en redan befintlig relation Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

258 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) mellan chef och medarbetare. Vår riktlinje kring rehabilitering och arbetsmiljö anger att när en medarbetare drabbas av sjukdom svarar arbetsgivaren/chefen för nödvändiga åtgärder. Detta gäller oavsett om tillståndet har med arbetet att göra eller inte. I landstinget är det chefen som ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Processen med att påskynda start av rehabilitering har föreslagits i den nyligen av landstingsstyrelsen antagna handlingsplanen för friskare arbetsplatser. Att bygga upp ytterligare administrativa rutiner kan försvåra den ambitionen. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen andra del därför avslås. Peter Rydasp HR-direktör Hans-Peter Eriksson HR-strateg Bilaga Motion 16/2017 angående företagshälsovård för sjukvårdspersonal.

259

260

261

262 Kalmar länstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 9/2017 om färdtjänstresor i annan kommun Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 9/2017 om färdtjänstresor i annan kommun med hänvisning till gällande lagstiftning om färdtjänstresor. Bakgrund Britt-Marie Törngren, Västervik, har i medborgarförslag 9/2017 föreslagit att färdtjänstresor ska gälla över kommungränser samt att beställning av färdtjänst göras till hemkommunens beställningscentral. Kalmar länstrafik har yttrat sig enligt följande. Yttrande Varje kommun alternativt landsting bedriver färdtjänst för medborgare som är folkbokförda i kommunen och är berättigad till resa med färdtjänst. Grunden för resande är inom hemkommunen, men om särskilda skäl finns kan resa mellan hemkommun och annan kommun göras, enligt idag fastställd praxis. Som lokal tillämpning erbjuds så kallat RIAK (Resa i annan kommun). Färdtjänstinnehavaren erbjuds att använda sig av färdtjänsten inom landets alla kommuner. Färdtjänstinnehavaren erhåller samma rätt som vid resa inom hemkommunen det vill säga vad gäller fordon, bokning, pris med mera. Om resan passerar en eller flera kommungränser ska detta hanteras i enlighet med Lag om riksfärdtjänst. Tidigare fanns undantag från ovan beskrivet inom område Storstockholm. Resorna likställdes med en resa inom en kommun (länsfärdtjänst). För den enskilde innebar detta tillgång till bil trots förmåga till användande av allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare, det vill säga undantag för prövning av fordon i enlighet med Lag om riksfärdtjänst. I takt med ett allt större resande och en utvidgning av område för Storstockholm ökade huvudmannens kostnader varav länstrafiken valt att återgå till en hantering som för övriga resor inom landet. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

263 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Vad som är viktigt att klargöra är möjligheten för enskild att resa kvarstår som tidigare. Det som förändrats är vår anpassning till gällande lagstiftning, resor inom en kommun hanteras som färdtjänst oavsett var i landet man befinner sig och resor över kommungräns hanteras som riksfärdtjänst. Karl-Johan Bodell Trafikdirektör Bilagor 1. Lokalt taget regelverk, bilaga Medborgarförslag 9/2017 angående färdtjänstresor i annan kommun.

264 Dnr Regelverk för färdtjänst och riksfärdtjänst fr.o.m Landstinget i Kalmar län Regional kollektivtrafikmyndighet Utredningsuppdrag 12/08

265 2 Regelverk för färdtjänst och riksfärdtjänst Inledning Landstinget i Kalmar län har som regional kollektivtrafikmyndighet, från länets kommuner, övertagit ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst fr.o.m Övertagandet gäller både myndighetsutövning och utförande d.v.s. transporter. Myndighetsutövningen har sedan tidigare hanterats av Kalmar Läns Trafik AB (KLT) för 10 av länets 12 kommuner. Grunden/Idén har varit att myndighetsutövningen ska grunda sig på aktuell lagstiftning tillsammans med klargjorda domar och prejudikat d.v.s. rådande nationell rättspraxis. Till detta finns ett lokalt regelverk som fungerar som ett ramverk. Regelverket styr till största delen själva utförandet av transporterna d.v.s. ligger inte till grund för själva myndighetsutövningen då detta annars lätt åsidosätter den enskildes rättssäkerhet. Regelverkets struktur/uppbyggnad är baserat på den politiska viljeinriktningen lokalt d.v.s. varje enskild kommun. Där den rådande rättspraxisen klargjort lägsta nivå är det denna som är gällande om det inte därutöver finns lokalt framtagna regler som ger mer än aktuell lagstiftning ger rätt till. Länets 12 kommuner har till största delen identiska regelverk (skillnader finns). Det landstinget nu har att besluta om är ett nytt regelverk som sekundärt ger länets invånare lika rättigheter och möjligheter oavsett folkbokföringskommun. Dagens lösning med olika regelverk, trots en och samma huvudman, strider mot nationell rättspraxis (kommunallagens likställighetsprincip). Viktigt är, att regelverkets uppbyggnad ses som en del av den totala strukturuppbyggnaden för kollektivtrafiken i stort, detta för att åstadkomma ambitionen En trafik för alla med färdtjänst och riksfärdtjänst (särlösningar) som komplement. Historik Färdtjänst Färdtjänstbegreppet sträcker sig så långt tillbaka som 1960-talet. Då anordnades färdtjänst som ett frivilligt åtagande från kommunernas sida. Färdtjänst sågs som en humanitär insats och som en del av dåvarande benämnda handikappvården. Genom lagändringar i sociallagstiftningen lades det fast att kommunerna hade förstahandsansvaret för handikappvården. Kommunerna fick härav ansvar att medverka till att de (enligt dåtidens vokabulär) handikappade bereddes tillfälle att ta del av kulturlivet och få möjlighet till förströelse. Kommunerna skulle därtill verka för att de handikappade fick kontakt med samhället och med sin omgivning. Vid denna tid ansåg man att frågan om färdtjänst borde organiseras under kommunernas socialnämnder, detta utifrån motiveringen att färdtjänsten ingick som ett led i handikappvården. Av humanitära och ekonomiska skäl ansåg man också att taxi i största möjliga utsträckning borde anlitas för att verkställa färdtjänsten. Under 70-talet inrättades färdtjänst i samtliga kommuner och 1982 blev färdtjänsten en obligatorisk skyldighet genom socialtjänstlagens tillkomst. Färdtjänst kom att betraktas som en kombination av socialtjänst och transporttjänst. Regeringen beslutade i april 1997 att lämna direktiv till bl.a. Vägverket (nuvarande Trafikverket fr.o.m. 1/4 2010) för att upprätta långsiktiga planer för infrastrukturen. I direktiven angavs att 1,5 miljarder skulle reserveras för åtgärder som ökade tillgängligheten för funktionshindrade i kollektivtrafiken under perioden

266 3 Riksfärdtjänst 1979 beslutade riksdagen att under en treårsperiod bedriva försöksverksamhet med riksfärdtjänst. Riksfärdtjänsten var avsedd för personer som på grund av ett svårartat och bestående handikapp måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Riksfärdtjänsten permanentades 1984 och staten blev genom Transportrådet huvudman för verksamheten. Den som åkte riksfärdtjänst behövde inte betala mer än vad en normal tågbiljett (resa i 2:a klass) kostade. Ansvaret för riksfärdtjänsten fördes över på kommunerna 1994, detta exkluderat prissättningen av egenavgiften. Nya lagstiftningar Begreppet nya lagstiftningar kan och ska ifrågasättas. Riksdagen beslutade redan i oktober 1997 om en ny inriktning och ett nytt synsätt när det gäller funktionshindrades resor. Beslutet innebar/innebär att färdtjänst och riksfärdtjänst från tiden för detta inte längre är att behandla som en omsorgsfråga där kommunens insatser ska ses som ett bistånd för att uppnå en skälig levnadsnivå. Begreppet färdtjänst utmönstrades ur socialtjänstlagen. Struktur vid dags datum Som ovan framgår styrs färdtjänsten idag utifrån lag (1997:736) om färdtjänst och riksfärdtjänst utifrån lag (1997:735) om riksfärdtjänst. Lagstiftningarna började bilateralt gälla , detta med en del förändringar/justeringar sedan dess. KLT övertog de första kommunerna, vad det gäller myndighetsutövning, år KLT har sedan dess (i perioder) tagit över ytterligare kommuner för att nu, efter skatteväxlingen, handha myndighetsutövningen åt länets alla kommuner. Det som varit slående under hela tiden är kommunernas svårigheter att ta till sig klargjorda centrala förändringar. Färdtjänst och riksfärdtjänst ska inte jämställas med frågeställningar inom det sociala området utan är att betrakta som en trafikpolitisk fråga. Gång på gång har det via media, brevledes, telefon o.s.v. framförts frågeställningar och påståenden som visar på tron av att färdtjänstens och riksfärdtjänstens innehåll fortfarande ska likställas med det som var gällande från starten d.v.s år bakåt i tiden. Vid dags datum har vi i Kalmar län, vid en jämförelse nationellt, en av de modernaste fordonsflottorna, detta gällande både buss och tåg. Ett rullstolsberoende är idag inget hinder vad det gäller tillgängligheten till allmänna kommunikationer, undantag vissa större Permobiler. Sekundärt innebär detta att det har investerats på just fordonen, hållplatserna, informationen etc. Samhällsekonomiskt bör varje investerad krona i den allmänna kollektivtrafiken minska kostnaderna i den särskilda kollektivtrafiken. Om så inte blir fallet bör en ny inriktning/struktur arbetas fram. För att vi tillsammans ska klara ambitionen En kollektivtrafik för alla är ett länsövergripande regelverk/lokal struktur, eller vad man nu väljer för benämning, ett krav. Materialet nedan visar på de frågeställningar som måste lösas. Färdtjänst (kortfattat) Tillstånd till färdtjänst ska meddelas för dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand och/eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Med inte endast kortvarigt klargör rådande praxis ca 3 månader. Färdtjänsten kan exemplifieras med resor till arbete, skola (ej obligatoriska skolformer), serviceinrättningar m.m. Färdtjänsten är därmed inte att betrakta som ersättning för egen bil, avsaknad av körkort eller som ersättning vid bristfälliga kommunikationer. Färdtjänsten får därtill inte användas för resor till verksamheter inom landstingets regi t.ex. för besök hos läkare/tandläkare, sjukgymnast, distriktssköterska etc.

267 4 Resor som anordnas i kommunala, landstingskommunala, statliga och privata verksamheter ska bekostas av respektive verksamhet enligt principen att varje verksamhet ska stå för sina egna kostnader. Färdtjänst är primärt tänkt att användas i den kommun där den enskilde är folkbokförd; undantag finns. Landstinget som regional kollektivtrafikmyndighet har att meddela föreskrift kring egenavgift vid resa med färdtjänst (är vid dags datum klart). Riksfärdtjänst (kortfattat) Tillstånd beviljas till personer som har ett stort och varaktigt funktionshinder och där det sekundärt uppstår fördyrade reskostnader p.g.a. funktionshindret med dess efterföljande handikapp, detta i jämförelse med kostnaderna för allmänna kommunikationer tåg 2:a klass. Ändamålet med resan/resorna ska vara rekreation, fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet. Riksfärdtjänst gäller för resor från en kommun till en annan kommun inom landets gränser. Kostnaderna för den aktuella resan/resorna får inte anses tillhöra det allmänna, exemplifierade såsom stat, kommun och/eller landsting. Regeringen har att meddela föreskrift kring egenavgift vid resa med riksfärdtjänst.

268 5 Länsövergripande regelverk Tillstånd färdtjänst Varaktighet: Enligt aktuell lagstiftning ska färdtjänst meddelas till de personer som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand och/eller att resa med allmänna kommunikationer. Inte endast tillfälligt likställs med 3 månader och däröver. Tillstånd/legitimering Färdtjänstlagen gör det möjligt att förena tillstånd med föreskrifter och villkor i skälig omfattning. Föreskrifter och villkor kan vara av två slag, generella och individuella. För att möjliggöra detta och därtill erhålla statistik finns tillståndsnivåerna enligt modellen A, B, C och D. A= Innebär att resenären till största del klarar att resa med allmänna kommunikationer och endast för vissa resor har behov av färdtjänst. Tillståndet beviljas med ett visst antal resor. B= Innebär att resenären kan använda sig av allmänna kommunikationer om resa till hållplats anordnas, dock inte grundat på bristfälliga kommunikationer. C= Innebär ett fritt antal resor med bil alternativt minibuss. D= Innebär att resenären enbart klarar specialfordon. Observera att tillstånd enligt modell C och D kan innehålla föreskrifter om att vissa resor ska ske med allmänna kommunikationer, vilket därav innebär individuella begränsningar. Ledsagare Har en person behov av hjälp under själva resan, äger denna rätt att kostnadsfritt resa tillsammans med en annan person, ledsagare/personligt stöd. Personen som agerar ledsagare får inte själv vara berättigad till färdtjänst. Ledsagaren kan inte begära på annan sträckning än innehavaren av tillståndet. Medresenär I mån av plats ges möjlighet att resa tillsammans med annan person, detta utan styrning i tillståndet. Undantag är barn till färdtjänstberättigande förälder (maximerat till ett fordon). Kommentar: Egenavgift för medföljande medresenär är att likställa med egenavgift för färdtjänstberättigad. Service extra, kostnadsfri servicehjälp Den som är beviljad tillstånd till färdtjänst har rätt att få hjälp från och till avhämtnings- och avlämningsadressens entré och till denna hjälp i och ur fordonet. Om resenären anser sig ha ett större hjälpbehov (hjälp till lägenhetsdörr på annat våningsplan, hjälp med bagage etc.), finns möjligheten att ansöka om insatsen Service extra. Om handläggaren beviljar insatsen är denna kostnadsfri. Service extra, servicehjälp mot betalning Den som inte beviljas tjänsten ovan kan mot betalning köpa densamma. Kommentar: Egenavgiften är likställd med avgiften för resa i en zon med allmänna kommunikationer (automatisk prisjustering).

269 6 Resa i annan kommun, RIAK Enligt aktuell lagstiftning ska färdtjänst primärt anordnas inom kommunen d.v.s. den kommunen där innehavaren av tillståndet är folkbokförd. Efter kontakt med handläggare vid KLT ges möjligheten att använda sig av tillståndet nationellt d.v.s. i annan kommun inom Sveriges gränser. Möjligheten ges vid tillfälliga vistelser p.g.a. studier, semester eller liknande (en maximal tid av 3 månader). Antalet resor begränsas att gälla 4 stycken enkelresor/vecka, individuella beslut kan komma i fråga. Hjälpmedel Det är inte alltid innehavaren av tillståndet kan begära att hjälpmedel (avsedda att användas vid destinationen för resan) ska tas med under transporten. I vissa fall kan krävas att hjälpmedlet anskaffas på den aktuella orten. Vid utgång av tillstånd Tillstånd till färdtjänst beviljas alltid för viss tid. Efter tillståndets giltighetsperiod krävs en ny ansökan för nytt tillstånd. Syftet/motiveringen är att ge KLT möjlighet till utvärdering och en eventuell justering av tillståndets innehåll. Överklagande Om rätten till färdtjänst eller annan tilläggstjänst uteblir (lagstadgad sådan), finns möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Ansvarig handläggare vid KLT ska vara den enskilde behjälplig om så önskas. Återkallelse av tillstånd Om en innehavare av tillstånd gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som gäller kan tillståndet återkallas. Gratis kollektivtrafik Färdtjänstberättigade erbjuds kostnadsfri allmän kollektivtrafik tillsammans med en medresenär, detta mot uppvisande av giltigt färdtjänstkort (legitimation kan begäras). Utförande färdtjänst Egenavgift Egenavgiften vid en färdtjänstresa är att jämställa med avgift för resa med allmänna kommunikationer. Geografiskt användningsområde Färdtjänst ska primärt användas för resor i den kommun där personen är folkbokförd. I aktuell lagstiftning framkommer att resenären äger rätt att resa mellan folkbokföringskommunen och en annan kommun (normalt pendlingsavstånd) om det föreligger särskilda skäl. Vidare får myndigheten även anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner. Färdtjänstberättigade i Kalmar län erbjuds resa 40 km från folkbokföringskommunens gräns. Inom aktuell folkbokföringskommun finns ingen gräns gällande avstånd. Beställning av resa Beställning av en resa kan ske via 2 modeller. Modell 1: Innebär att beställningen sker dagen innan själva restillfället. Modell 2: Innebär att det finns möjlighet att beställa en resa fram till 1 timme innan restillfället. Utökad egenavgift tillkommer om resan inte kan samordnas med annan resenär. Egenavgiften är likställd med avgiften för resa i en zon med allmänna kommunikationer (automatisk prisjustering).

270 7 Tider för användande Färdtjänstberättigade i Kalmar län erbjuds använda färdtjänsten dygnet runt. Förskjutning av önskade avrese- och ankomsttider KLT:s beställningscentral har att samordna beställda resor. Resenärer med samma eller närliggande resmål får därför vara beredda på samåkning. Därav kan önskade tider för resa förskjutas med 60 minuter (undantag då ändamålet med resan styrs av fastställd tid). Trappklättrare Beställningscentralen har att mot hemadressen (i första hand) erbjuda trappklättrare i avvaktan på beslut om bostadsanpassning, detta till en maximerad tid av 12 månader. Uppehåll under resan På grund av samordningen och kvaliteten för de övriga resenärerna ges inga möjligheter till kortare uppehåll under själva resan. Individuella undantag kan finnas utifrån funktionshinder. Periodkort/reskassa Möjligheten finns att vid dags datum betala resor (färdtjänst) med periodkort (30:dagars resperiod) alternativt Reskassa, detta i syfte att erhålla likställighet likt resor med allmänna kommunikationer. Ändamålet är arbete/verksamhet/sysselsättning. Periodkort inom färdtjänst har endast att hantera i förväg fastställda adresser/destinationer (folkbokföringsadress mot två destinationer) Personal Personal i tjänst hos färdtjänstberättigad (med kommunalt biståndsbeslut) erbjuds att kostnadsfritt resa tillsammans med tillståndshavaren t.ex. till centrum för att handla. Ledsagning i individuellt tillstånd krävs inte. Bagage Rätten att medtaga inhandlade varor för personligt bruk samt till detta nödvändiga hjälpmedel. Övriga varor nekas p.g.a. minskade möjligheter till samordning. Bilstol/Bilkudde Ska finnas i aktuella fordon enligt avtal, finns specialanpassad individuell stol ska denna medtagas. Avbeställning av resa Vid förhinder ska en bokad resa avbeställas. Om resan inte blir avbokad och ett fordon skickats ut kan en avgift debiteras. Kommentar: Undantag för vissa funktionshinder finns. Betalning Egenavgiften betalas innan resan påbörjas. Husdjur Husdjur får medföras enligt trafikföretagens anvisningar. Om resenären reser med bil eller specialfordon få inte husdjur medtagas. Undantag medges för ledar-, signal- eller servicehund.

271 8 Tillstånd riksfärdtjänst Varaktighet Enligt gällande lagstiftning ska en kommun (landsting som regional kollektivtrafikmyndighet) lämna ersättning för reskostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Användningsområde Inom landets gränser när ändamålet med resan/resorna är rekreation, fritidsverksamhet och/eller annan enskild angelägenhet. Giltighet Ett tillstånd till riksfärdtjänst beviljas vanligtvis för enstaka tur och returresa. Om en resenär reser kontinuerligt mot samma resmål (flera gånger/månad) finns möjligheten att beviljas ett generellt tillstånd (maximerad tid av 1 år) Ledsagare Om behov av hjälp finns under själva resan har resenären rätt till ledsagare. Medresenär Vid tillstånd till riksfärdtjänst finns möjlighet att resa tillsammans med en medresenär, gäller vid resa med bil eller minibuss. Vid resa med allmänna kommunikationer betalar medresenären den faktiska kostnaden. Kommentar: Medresenären betalar egenavgift likt tillståndshavaren. Överklagande Om rätt till riksfärdtjänst avslås finns möjlighet att överklaga det aktuella beslutet. Ansvarig handläggare vid KLT ska vara den enskilde behjälplig. Beställning Beställning av riksfärdtjänst (efter beslut) görs till beställningscentralen vid KLT. Resan ska beställas omgående eller senast 5 dagar innan datum för resa, undantag generellt tillstånd där beställningen ska vara beställningscentralen tillhanda senast dagen innan datum för resa. Vid resa med allmänna kommunikationer kan resenären på egen hand beställa den aktuella resan för att därefter sända in kvitto. Avbeställning Ska göras senast 2 dagar före datum för resa (gärna tidigare), i annat fall kan den enskilde bli ersättningsskyldig för resan i sin helhet. Om resan bokats på egen hand är det den enskilde som ansvarar för avbeställningen. Förskjutning av önskade avrese- och ankomsttider (lokalt framtagen regel) För resor med avstånd upp till 20 mil kan tiden för en avresa förskjutas med en halvdag och för resor därutöver med en heldag. I samband med helger kan större förskjutningar krävas. Avsteg från reglerna kan göras med hänsyn till resenärens funktionshinder och ändamålet med resan. Uppehåll under resan Medges inte generellt. Bagage Vid resa erbjuds möjlighet att medtaga två resväskor. Extra bagage kan medtagas under förutsättning att det finns plats i aktuellt fordon. Undantag är nödvändiga hjälpmedel. Hjälpmedel som inte krävs för själva resan kan bli sända eller hyras på ort för resan.

272 9 Husdjur Husdjur får medföras enligt trafikföretagens anvisningar. Om resenären reser med bil eller specialfordon få inte husdjur medtagas. Undantag medges för ledar-, signal- eller servicehund. Gruppresor Riksfärdtjänst i samband med gruppresor beviljas normalt inte. Finns behov av särskild ledsagare under själva resan, kan ersättning för ledsagarens reskostnad utgå i vissa fall. Gruppresor likställs med resor i chartrat fordon för ett gemensamt ändamål och resan inte anordnas av någons vinstintresse d.v.s. när resan anordnas privat och inte av t.ex. en resebyrå. Grundläggande punkter: Färdtjänst och riksfärdtjänst är och ska ses som trafikpolitiska frågor. Grunden för myndighetsutövningen måste även fortsättningsvis grunda sig på de domar och prejudikat d.v.s. den rådande nationella rättspraxisen som finns, detta utifrån målet om säkerställande av enskilds rättssäkerhet. KLT fortsätter att arbeta efter målsättningen en kollektivtrafik för alla. Utbyggnaden/satsningen på den allmänna kollektivtrafiken ska bidra till färre särlösningar. Viktigt att skilja på begreppen funktionshinder och handikapp. Den allmänna trafiken ska inte vara av den arten att handikapp uppstår. Regelverket/lokala riktlinjer ska fungera/vara ett levande dokument. Kalmar Länstrafik

273

274 Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 10/2017 om rabatterad slutenvårdsavgift Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 10/2017 om rabatterad slutenvårdsavgift till personer med aktivitetsbidrag med att landstinget tills vidare följer Landstingsförbundets (numera Sveriges kommuner och landstings, SKL) överenskommelse A97:23 från den 21 mars Bakgrund I medborgarförslag 10/2017 föreslår Marie Berg att den rabatterade slutenvårdsavgiften för de personer som har hel aktivitetsersättning bör utökas till att gälla hela slutenvårdstillfället och inte enbart de första 30 dagarna. Landstinget följer Överenskommelse om ändrad administration av systemet med avgifter för pensionärer vid sjukhusvård med mera från Landstingsförbundets beslut A97:23, från den 21 mars I överenskommelsen står följande: För förtidspensionärer yngre än fyrtio år gäller emellertid att halv vårdavgift tas under de 30 första dagarna av varje vårdtillfälle. SKLs sammanställning, Patientavgifter från och med den 1 januari 2017 redovisar landstingens och regionernas patientavgifter. Sammanställningen visar att avgifterna varierar mellan landstingen/regionerna. Flertalet landsting/regioner följer dåvarande landstingsförbundets beslut A97:23, på samma sätt som Landstinget i Kalmar län. Ett fåtal av landstingen har inte någon nedsättning av avgiften alls, och vissa har nedsättning beroende på månadsinkomsten för patienten. I Sydöstra sjukvårdsregionen är patientavgiften följande: Region Östergötland och Landstinget i Kalmar län har samma avgiftsregler medan Region Jönköpings län har lydelsen att patienter som har mer än 10 vårddagar betalar därefter 80 kr per vårddag. Landstinget ser det som önskvärt att patientavgifterna inom Sydöstra sjukvårdsregionen överensstämmer, och kommer ta initiativ till en kartläggning inom området och samverka i vidare diskussion i Sydöstra sjukvårdsregionens samverkansnämnd. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

275 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Anita Bergsell Utredare Karl Landergren Planeringsdirektör Bilagor 1. Förbundsstyrelsens beslut A97: Sveriges Kommuner och Landstings sammanställning över patientavgifter.

276

277

278

279

280 Vårt dnr: 17/ Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Landstingens och regionernas kanslier Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2017 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) översänder för kännedom bifogad sammanställning över landstingens och regionernas patientavgifter i öppen och sluten vård, som gäller fr.o.m. den 1 januari Dessa uppgifter finns även tillgängliga via förbundets hemsida här Sveriges Kommuner och Landsting Avd för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Anna-Greta Brodin För kännedom: Landstingens och regionernas uppgiftslämnare Sjukvårdsregionerna/samverkansnämnderna Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, avgiftsmissiv17

281 Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2017 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 18 år får barnen gemensamt avgiftsbefrielse när kostnaderna uppgår till kr. Beloppet är ett högkostnadsskydd som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Region Örebro län har ett högkostnadsskydd på 900 kr. Nästan samtliga landsting har beslutat att barn och ungdom under 20 år inte betalar någon avgift i öppen hälso- och sjukvård. Fr.o.m. 20-årsdagen upphör avgiftsfriheten. Följande landsting tillämpar andra regler. I Sörmland, Kronoberg och Blekinge upphör avgiftsfriheten fr.o.m. det kalenderår personen fyller 20 år. Stockholm tar ut avgift fr.o.m. 18-årsdagen. Gotland tillämpar halv avgift för barn under 18 år. Inom Region Skåne tillämpas patientavgifter fr.o.m. 18 års ålder med undantag av besök inom habiliteringen som är avgiftsfri även för vuxna. Örebro tillämpar ingen besöksavgift för barn och ungdom under 25 år. Region Jämtland Härjedalen har avgiftsfria besök vid ungdomspsykiatrisk mottagning t.o.m. 23-årsdagen. Landstinget i Kalmar län har en avgift på 100 kr för indirekta vårdkontakter t.ex. för konsultation via telefon och internet. I HSL regleras att öppenvård är avgiftsfri för personer som är 85 år eller äldre fr.o.m. den 1/ Landsting/region Primärvård Hembesökstillägg Recept per tfn Specialistläkare Specialistläkare Kommentar husläkare efter remiss Stockholm geriatriker 0 geriatriker** 150 från primärvård* 350 från specialist * Gäller första besöket ** Gäller första besöket med remiss fr husläkare Uppsala * från primärvård * Gäller första besöket Sörmland Östergötland Jönköping 250/0* ** * Gäller första besöket efter remiss från specialistläkare ** Gäller första besöket Kronoberg från primärvård * 0 ** 300 Kalmar Blekinge e-recept 300, 150 psykiatri 100 (besök 1), 300, 150* *Psykiatri Skåne (gäller ej E-recept) (besök 1) * Gäller första besöket ** Efter remiss från spec.läkare samma dag. Halland * 300 psykiatriker 100 (besök 1), 300 *150 när specialist är knuten till vårdenhet inom Vårdval Halland Västra Götaland 100/300* 100/0* gynekolog 100 från primärvårdsläkare** * Vald VC/Annan VC ** Gäller första besöket Värmland * *Undantag för korttidsförskrivningar av vissa beroendeframkallande läkemedel Örebro från primärvårdsläkare* *Gäller första besöket Västmanland Dalarna Gävleborg * * Avgift för recept som inte är överenskomna i smb. med besök Västernorrland från primärvård, 0 från specialistläkare Jämtland Härjedalen (besök 1), 300, 0* *Efter remiss från pv samma dag Västerbotten Norrbotten (besök 1), 200 Gotland * *Avser råd av läkare Avgift_öppen vård_2017

282 Akutmottagning Jourtid Landsting/region Primärvård Akutmott Stockholm 400, 120* ** 200*** Sjukvårdande behandling 100 samt 200 hos fysioterapeut, dietist och arbetsterapeut Kiropraktiker/ Kommentar Naprapater 200**** *Avgift för barn och ungdom under 18 år på sjukhusens akutmottagningar. **Gäller sjukhusens akutmottagningar ***Gäller primärvårdens akutmottagningar ****Endast kiropraktor med vårdavtal. Uppsala 420/250* ** 170*** *Närvårdsakutmottagningar **Primärvård ***Även psykoterapeut Sörmland pv, 400 spec. vård 0 Östergötland vid avtal Jönköping vid avtal Kronoberg * * Endast naprapat med vårdavtal Kalmar vid avtal med kiropraktiker eller naprapat Blekinge * , 150 psykiatri *Jourcentral primärvård 150 Skåne 400 på sjukhus 200 på vårdcentral * 200 *Med undantag för usk, ssk, dsk och skötare som är avgiftsfritt. Halland /0* 100** * Usk, ssk, dsk i närsjukvård ** Kiropraktor och naprapat som har avtal med vårdenhet inom Vårdval Halland. Västra Götaland 200*/ ** 300*** 200*/300 50** 100**** 80***** 200 * Gynekolog, ** Vald VC, *** Annan VC **** Annan VC och övriga mottagningar ***** Vårdval rehab samt sjukgymnast och arbetsterapeut Värmland Örebro Västmanland primärvård 100 Avgiftsfritt för personer över 85 år 150 sjukhusvård Dalarna 350/400* *Akuten Falun och Mora. Högre avgift även dagtid. Gävleborg Västernorrland Jämtland Härjedalen * *Gäller naprapat med vårdavtal. Har inget avtal med kiropraktiker. Västerbotten Norrbotten * * Även mottagnings- och hembesök av distrikts-/ sjuksköterska på hälsocentral, med vissa undantag, kostar 200 kr. Gotland 400*, ** * Gäller även ambulanssjukvård som ges på plats utan efterföljande transport. ** 0 kr vid akutremiss från PV Avgift_öppen vård_2017

283 P-pillersubvention och IVF-avgifter 2017 Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, t.ex. p-piller, ska fr.o.m. den 1 januari 2017 vara avgiftsfria för unga under 21 år. Detta regleras i lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Därutöver hanteras frågan om avgifter i en SKL- rekommendation om subventionering av preventivmedel inom läkemedelsförmånerna för kvinnor t.o.m. 25 år. Rekommendationen innebär att den enskildes kostnad under ett år inte ska överstiga 100 kr vid köp av preventivmedel. Tillämpningen av rekommendationen framgår nedan. Landsting/ region Stockholm P-pillersubvention För ungdomar under 21 år är preventivmedel som omfattas av läkemedelsförmånerna samt p-plåster och p-ring kostnadsfria. För ungdomar från 21 år till dagen innan de fyller 26 år är egenavgiften för preventivmedel som omfattas av läkemedelsförmånerna samt p-plåster och p-ring för 12 månaders förskrivning 100 kronor och för 3 månaders förskrivning 30 kr. T o m år IVF-avgifter 25 år Landstinget följer SKL:s rekommendation. Vanlig patientavgift tillämpas Uppsala Avgiftsfritt 25 år Patienten erbjuds tre behandlingar till ordinarie patientavgifter. Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Kvinnan betalar själv första 3-månadersreceptet. Därefter 100 kr per år. 25 kr för 3 månaders förbrukning. 100 kr för 1-års förbrukning. Gäller endast preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen. Egen kostnad ska inte överstiga 100 kr per år. Preventivmedel ska ingå i läkemedelsförmånen för att vara aktuella för subventionen. Egenavgift 100 kr, endast preventivmedel inom läkemedelsförmånen. Preventivmedel inom läkemedelsförmånen är kostnadsfria för unga under 21 år. Mellan 21 och 25 år tillämpas följande. Gäller alla preventivmedel inom läkemedelsförmånen. 100 kr/år eller 25 kr/kvartal. 25 år Landstinget följer SKL:s rekommendation om tre subventionerade försök. Vanlig patientavgift tillämpas. 25 år Landstinget följer SKL:s rekommendation. Vanlig patientavgift tillämpas. 25 år Tre försök med vanlig patientavgift. 25 år Tre försök per par subventioneras och de betalar ordinarie patientavgifter. 25 år Landstinget följer SKL:s rekommendation från Vanlig patientavgift tillämpas. Avgift_öppen vård_2017

284 Landsting/ region Blekinge P-pillersubvention Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor upp till den dag de fyller 26 år. Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation som preventivmedel och som ingår i läkemedelsförmånen. Den omfattar också gestagen p-piller typ Gestrina/Azalia, hormonspiral Jaydess, p-ring och p- plåster. När särskilda skäl föreligger kan även befintliga p-piller utanför förmånen omfattas. T o m år IVF-avgifter år Tre försök per par subventioneras och de betalar gällande patientavgifter. Skåne Avgiftsfritt 25 år Tre försök per par subventioneras och de betalar gällande patientavgifter. Halland Västra Götaland Värmland Örebro 3 mån = egenavgift 25 kr, 6 mån = egenavgift 50 kr, 12 mån = egenavgift 100 kr >12 mån = egenavgift 100 kr Egenavgift 25 kr per kvartal. Endast preventivmedel inom läkemedelsförmånen. Egenavgift 100 kr, endast preventivmedel inom läkemedelsförmånen. Preventivmedel avsedda för kvinnor är gratis; gäller även för vissa preventivmedel utanför läkemedelsförmånen. Omfattar även asylsökande 25 år Tre behandlingar medges. Patienten betalar gällande patientavgift. 25 år Tre behandlingar per patient till vanlig patientavgift. 25 år Tre behandlingar per patient till vanlig patientavgift. 25 år Tre behandlingar till vanlig patientavgift. Regionen följer SKL:s rekommendation. Västmanland 100 kr per år 25 år Vid IVF-behandling betalas samma avgift som för läkarbesök i öppen vård. Dalarna Egenavgift 200 kr per år 25 år Läkarbesök 350 kr. Annan vårdgivare 150 kr. Endast en avgift per besök. Tre landstingsfinansierade försök enligt prioriteringsnormer. Gävleborg Västernorrland Jämtland Härjedalen 0-20 år avgiftsfritt år egenavgift 100 kr per år 25 år Upp till tre försök per par bekostas av landstinget. Ordinarie patientavgifter gäller. Ytterligare insatser bekostas ej av landstinget. 100 kr per år 25 år En (1) fullskalebehandling och en frystransfer eller ytterligare en fullskalebehandling (totalt två försök). Patienten betalar vanlig avgift. 100 kr per år 25 år Regionen följer SKL:s rekommendation. En avgift på kr införs för alla former av assisterad befruktning fr.o.m. 1/ Västerbotten 100 kr per år 25 år Landstinget följer SKL:s rekommendation. Vanlig patientavgift tillämpas. Norrbotten 100 % per recept subventioneras. 25 år Landstinget följer SKL:s rekommendation. Patienten betalar vanlig avgift. Gotland 100 kr per år. 25 år Ordinarie patientavgift. Avgift_öppen vård_2017

285 Patientavgifter för gynekologisk hälsokontroll Landsting/region Gyn hälsokontroll Kommentar Stockholm 0 Gäller vid riktade hälsokontroller Uppsala 0 Gäller vid riktade hälsokontroller Sörmland 0 Gäller alla riktade hälsokontroller. Ingår i högkostnadsskyddet. Östergötland 0 Jönköping 100 Kronoberg 0 Kalmar 100 Uteblivet ej avbokat besök 400 kr. Blekinge 150 Avgiftsfritt första besöket (23 år) Skåne 120 Avgiftsfritt under 30 år Halland 150 Ingår inte i högkostnadsskyddet Västra Götaland 100 Värmland 0 Örebro 80 Västmanland 200 Avgiftsfritt upp till 25 år Dalarna 150 Gävleborg 100 Västernorrland 150 Jämtland Härjedalen 150 Västerbotten 100 Avgiftsfritt för åringar Norrbotten 200 Gotland 0 Avgiftsfrihet för screening för bröstcancer med mammografi gäller fr.o.m. den 1 juli 2016 Denna avgiftsfrihet regleras i lag (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälsooch sjukvården samt förordning (2016:660) om avgiftsfrihet för screening för bröstcancer med mammografi Avgift_öppen vård_2017

286 Regler för influensavaccin Landsting/ region Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Härjedalen Västerbotten Norrbotten Gotland Regler Influensa- och pneumokockvaccination: Smittskyddsläkaren utfärdar rekommendation. Avgiftsfritt för ålderspensionärer samt för yngre personer som har någon av följande kroniska sjukdomar: kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom; astma (för barn gäller svår astma, grad 4, med funktionsnedsättning); kraftigt nedsatt immunförsvar (av sjukdom eller medicinering); kronisk lever- eller njursvikt; instabil diabetes mellitus; extrem fetma (störst risk vid BMI >40); neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen; flerfunktionshinder hos barn. Gravida betalar ingen avgift för influensavaccination. Behandlingsavgift 150 kr samt vaccinkostnad. För personer äldre än 65 år och för personer inom vissa riskgrupper enligt smittskyddsläkarens anvisningar utgår ingen avgift. Ingen avgift för vaccin och vaccination till riskgrupper och personer 65 år och äldre. Riskgrupper enligt Socialstyrelsen och patienter med nedsatt immunförsvar erbjuds avgiftsfri vaccination. Gratis influensa- och pneumokockvaccinationer till patienter äldre än 65 år samt riskgrupper enligt Socialstyrelsen. Avgiftsfri influensa- och pneumokockvaccin för riskgrupper och personer över 65 år. Enhetlig avgift för influensa- och pneumokockvaccinering. 160 kr per tillfälle. Personer som under året fyller 65 år eller är 65 år och äldre, samt riskgrupper enligt Socialstyrelsen betalar 0 kr för influensavaccinering. Grundavgift för influensavaccinering är 300 kr. Kostnad för vaccin tillkommer. Grundavgift och vaccinkostnad ingår i högkostnadsskyddet. Samtliga invånare över 65 år får influensaoch pneumokockvaccination (med vaccinet Pneumovax) avgiftsfritt. Ingen besöksavgift vid influensavaccination för personer över 65 år hos distriktssköterska/sjuksköterska. Influensavaccination är avgiftsfri för gravida. Avgiftsfri influensa- och pneumokockvaccination för riskgrupper och för personer som fyllt 65 år. Övriga betalar 100 kr och vaccinkostnad. Personer över 65 år och riskgrupper enligt Socialstyrelsen betalar endast vaccinkostnad, 60 kr (2015). Ingår inte i högkostnadsskyddet. Samma regler för utomlänare som önskar vaccinering i Halland. Riskgrupper enligt Socialstyrelsen och personer över 65 år betalar en subventionerad avgift på100 kr. Övriga betalar en avgift för vaccination enligt prislista. Riskgrupper enligt Socialstyrelsen och personer över 65 år betalar ingen avgift. Övriga betalar en grundavgift på 200 kr och vaccinkostnaden. Avgiftsfritt för personer som tillhör de medicinska riskgrupperna enl SoS samt för personer över 65 år. Övriga betalar 180 kr. Personer över 65 år eller tillhör riskgrupp enligt Socialstyrelsen får avgiftsfri vaccination mot influensa och pneumoni. Patienter över 65 och de som tillhör riskgrupper enligt Socialstyrelsen betalar ingen avgift för influensavaccination. Övriga betalar 280 kr. Avgiftsfri influensavaccination fr.o.m. det år personen fyller 65 samt för patienter som går på kontroller för hjärt-, lung-, njursjukdom, astma, diabetes eller immunbrist samt personer enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper. Övriga debiteras grundavgift på 250 kr och vaccinkostnad. Patient som under året fyller 65 år samt äldre och patient som tillhör riskgrupp betalar 70 kr för influensavaccination. Vaccin mot pneumokockinfektion 195 kr. Övriga åldrar och ej riskgrupp betalar en grundavgift hos primärvård 175 kr, och vid specialistklinik är avgiften 300 kr + faktiskt kostnad för vaccin - 30 kr för vaccin. Vaccinationerna ingår inte i högkostnadsskyddet. Riskgrupper enligt smittskyddsmyndighet och personer över 65 år betalar 75 kr. Övriga betalar 130 kr. Riskgrupper enligt central smittskyddsmyndighet och personer över 65 år betalar endast kostnaden för vaccin mot influensa och pneumokockinfektioner. För riskgrupper enligt Socialstyrelsens definition är vaccination mot influensa avgiftsfri. Vid vaccinationskampanjer är de av Socialstyrelsen rekommenderade riskgrupperna avgiftsbefriade. Smittskyddsläkaren beslutar vid behov om vad detta innebär. Avgift_öppen vård_2017

287 Avgifter i sluten vård år 2017 Stockholms läns landsting Ålder Avgift per dag i kr < 18 år 0 18 år 100 Personer under 40 år med hel aktivitets-/sjukersättning betalar 50 kr/vårddag de trettio första vårddagarna. Därefter kostar det 100 kr/vårddag. Landstinget i Uppsala län Ålder Avgift i kr dag 1 30 Avgift i kr dag 31 < Patienter med hel aktivitetsersättning/sjukersättning under 40 år betalar 50 kr även de 30 första dagarna. Landstinget Sörmland Ålder Avgift per dag i kr Region Östergötland Ålder Avgift per dag i kr Patienter med hel aktivitetsersättning/sjukersättning under 40 år betalar 50 kr per dag under de första 30 dagarna. Student med CSN-intyg har avgiftsfri sluten vård. Patienten måste vid varje vårdtillfälle begära en nedsättning av avgiften. Region Jönköpings län Ålder Avgift per dag i kr De patienter som har mer än 10 vårddagar betalar därefter 80 kr per vårddag. Slutenavgift17 1(5)

288 Region Kronoberg Ålder Avgift i kr per dag Patienter med en årsinkomst som understiger kr. Patienter under 40 år med hel sjuk- eller aktivitetsersättning Patienten får själv ansöka om avgiftsnedsättningar. Landstinget i Kalmar län Halv avgift Ålder Avgift i kr per dag Halv avgift under de 30 första dagarna vid varje vårdtillfälle Patienter med hel aktivitetsersättning/sjukersättning under 40 år betalar 50 kr per dag de 30 första dagarna av ett vårdtillfälle. Tvångsvårdade betalar ingen slutenvårdsavgift. Landstinget Blekinge Ålder Avgift i kr per dag < Med årsinkomst från kr Med årsinkomst som är kr eller lägre Överläkare inom psykiatrin kan besluta om avgiftsbefrielse. Region Skåne Ålder Avgift dag 1 30 Avgift dag 31 < Patienter mellan 20 och 39 med hel sjuk- eller aktivitetsersättning Patienten betalar fr.o.m. sjätte vårddagen halv avgift om den skattepliktiga inkomsten, inklusive hel- eller delpension, är lägre än kronor/år. Patienter under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning betalar 50 kr per dag de 30 första dagarna vid varje vårdtillfälle. Slutenavgift17 2(5)

289 Region Halland Ålder Avgift per dag i kr < Personer yngre än 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning betalar halv avgift de 30 första dagarna av varje vårdtillfälle. Personer som vårdas enligt LPT och LRV betalar ingen patientavgift i sluten vård. Avgiftsfrihet gäller också när patient måste vårdas utomläns. Västra Götalandsregionen Ålder Avgift per dag i kr < Högst kr per löpande 30-dagarsperiod Patienter med hel aktivitetsersättning/sjukersättning under 40 år Halv avgift under de 30 första dagarna vid varje vårdtillfälle Landstinget i Värmland Ålder Avgift per dag i kr < Region Örebro län Ålder Avgift per dag i kr < Landstinget Västmanland Ålder Avgift per dag i kr Patienter under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning betalar 50 kr per dag de 30 första dagarna vid varje vårdtillfälle. Landstinget Dalarna Ålder Avgift per dag i kr < Patienter på patienthotell betalar samma avgifter. Slutenavgift17 3(5)

290 Region Gävleborg Ålder Avgift per dag i kr < Landstinget Västernorrland Ålder Avgift per dag i kr Patienter med hel aktivitetsersättning/sjukersättning under 40 år betalar halv avgift (50 kr) de 30 första dagarna av ett vårdtillfälle. Person med bruttoinkomst som är lägre än kr/månad har möjlighet att söka nedsättning. Region Jämtland Härjedalen Ålder Avgift per dag i kr < Patienter betalar högst kr för slutenvård per 30-dagarsperiod. Västerbottens läns landsting Ålder Avgift per dag i kr < Högst kr per 30-dagarsperiod. Patienter med hel aktivitetsersättning/sjukersättning under 40 år betalar 50 kr per dag. Norrbottens läns landsting Ålder Avgift per dag i kr < Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning yngre än 40 år betalar halv vårdavgift under de första 30 vårddagarna av varje vårdtillfälle inom landstinget. Varje vårdtillfälle räknas som en ny 30-dagars-period. Slutenavgift17 4(5)

291 Region Gotland Ålder Avgift per dag i kr < Patienter med hel aktivitetsersättning/sjukersättning under 40 år betalar 50 kr per dag. Patienter med månadsinkomst under kr kan efter ansökan få avgiften nedsatt till 50 kr per dag, fr.o.m. det 15:e vårddygnet. Slutenavgift17 5(5)

292

293 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Politisk organisation för Region Kalmar län samt reviderade Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden med mera Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer den politiska organisationen för Region Kalmar län för mandatperioden Landstingsdirektören får i uppdrag att se över fullmäktiges arbetsordning samt redovisa förslag till nya reglementen till följd av beslutet. 2. Landstingsfullmäktige antar reviderade Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden med mera, daterade den 17 oktober 2017, att gälla för mandatperioden Bakgrund En parlamentarisk arbetsgrupp - bestående av representanter för samtliga partier i landstingsfullmäktige - har tagit fram ett förslag till politisk organisation för region Kalmar län för mandatperioden Inför bildandet av region den 1 januari 2019 har direktivet från landstingsfullmäktige varit att kostnaden för den nya politiska organisationen i regionkommunen inte ska överstiga den samlade kostnaden för landstingets och regionförbundets totala kostnad för den politiska organisationen. Det redovisade förslaget ryms inom den fastlagda kostnadsramen. Till följd av förslaget har Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden med mera reviderats och föreslås gälla för mandatperioden Ingeborg Eriksson tf landstingsdirektör Ann-Sofie Dejke kanslidirektör Bilagor 1. Förslag till politisk organisation daterad den 17 oktober Bild över politisk organisation Region Kalmar län Reviderade Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden med mera. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

294 Sida 1 (6) Datum Diarienummer Politisk organisation för Region Kalmar län Regionfullmäktige (67 ledamöter) Regionfullmäktige är det högsta beslutande organet i regionen och ska besluta i alla ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Av kommunallagen tidigare 3 kap 9 (nya kommunallagen 5 kap 1 ) framgår vilka exklusiva befogenheter fullmäktige har. - Regionfullmäktige ska sammanträda 5 gånger per år. Valberedning (11 ledamöter och 11 ersättare) Då fullmäktige har uppgiften att välja ledamöter och ersättare i styrelse, nämnder och beredningar med mera kommer det även fortsättningsvis finnas en valberedning, vilken har till uppgift att komma med förslag på ledamöter och ersättare till fullmäktige. Revisorer (7 revisorer) Revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges organ för granskning av verksamheten som bedrivs i styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. Styrelse och nämnder Regionstyrelsen (15 ledamöter och 15 ersättare) med utskott, delegation och beredning - Arbetsutskott/krisledningsnämnd (8 ledamöter från regionstyrelsen) - Budgetberedning (samtliga regionråd) - Personaldelegation (7 ledamöter från regionstyrelsen samt 3 ersättare) - Gemensam beredning för forskning och utveckling samt e-hälsa, vilken består av presidierna i regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen har även till uppgift att bereda ärenden som ska gå till fullmäktige. Regionstyrelsen är driftsansvarig nämnd för hälso- och sjukvårdsfrågorna i regionkommunen. Erfarenheterna från tidigare mandatperioder inom landstinget visar att det har varit en effektiv organisation. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr Bankgiro

295 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (6) Till styrelsen knyts ett arbetsutskott med uppgift att bereda ärenden åt styrelsen samt handlägga ägarfrågor avseende regionkommunens hel- och delägda bolag, stiftelser med mera. Arbetsutskottet ska vara tillika krisledningsnämnd. Tidigare har landstingsstyrelsen varit krisledningsnämnd. En budgetberedning knyts till styrelsen, vilken ska bestå av samtliga regionråd och ha till uppgift att upprätta förslag till landstingsplan och årsbudget. Vidare kommer styrelsen ha en personaldelegation, bestående av 7 ledamöter och 3 ersättare, som har ett samlat politiskt sammanhållande ansvar för personalfrågor. Personaldelegationen ska tillsammans med de fackliga organisationerna på regionnivå utgöra ett forum för att diskutera långsiktiga personalfrågor. Slutligen inrättas en gemensam beredning mellan regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden, bestående av de båda organens presidium. Beredningen får till uppgift att bereda frågor kring forskning och utveckling samt e-hälsa. - Regionstyrelsen ska sammanträda 8 gånger per år. - Personaldelegationen ska sammanträda 4 gånger per år. Regional utvecklingsnämnd (11 ledamöter och 5 ersättare) I enlighet med fullmäktiges tidigare inriktningsbeslut inrättas en ny nämnd för regional utveckling. Den regionala utvecklingsnämnden ska ansvara för uppgifter som framgår av lag om regionalt utvecklingsansvar samt i övrigt ta hand om de uppgifter som framgår av regionförbundets nuvarande förbundsordning, med undantag av att utgöra samverkans- och intresseorganisation för länets kommuner. I nämndens uppgiftsområde ingår också att ansvara för de regionala utvecklingsfrågorna kopplat till kulturen. Nämnden ska också svara för regionens folkhögskolor och vara tillika folkhögskolestyrelse. Särskilda protokoll upprättas då regionala utvecklingsnämnden agerar folkhögskolestyrelse. Nämnden har gemensam presidieberedning med kollektivtrafiknämnden. Den regionala utvecklingsnämnden ansvarar dessutom för beredning, förankring och samverkan av strategier och planer med länets 12 kommuner, se vidare nedan om länsberedning. - Regional utvecklingsnämnd ska sammanträda 5 gånger per år. Kollektivtrafiknämnd (7 ledamöter och 3 ersättare)

296 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 3 (6) En nämnd för frågor kring kollektivtrafik inrättas. Nämnden ska utgöra regional kollektivtrafikmyndighet och ansvara för de strategiska frågor som hör till kollektivtrafiken samt driften av kollektivtrafiken. Nämnden har att fastställa förslag till långsiktig målbild för kollektivtrafiken samt behandla förslag till trafikförsörjningsprogram inför beslut i regionfullmäktige. Nämnden behandlar även förslag till trafikförsörjningsprogram för färdtjänst. Nämnden har gemensam presidieberedning med regionala utvecklingsnämnden. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för beredning, förankring och samverkan av strategier och planer med länets 12 kommuner, se vidare nedan om länsberedning. - Kollektivtrafiknämnden ska sammanträda 5 gånger per år. Länsberedning för regionala utvecklingsfrågor Framtagandet av strategier och planer för Kalmar läns utveckling sker genom en gemensam beredning med företrädare för länets kommuner och regionkommunen. Beredningen består av de 11 ledamöterna i den regionala utvecklingsnämnden respektive de 7 ledamöterna i kollektivtrafiknämnden samt respektive kommunstyrelseordförande (KSO) i länets 12 kommuner samt regionstyrelsens presidium. KSO får inte ersättas av annan. Den regionala utvecklingsnämndens ordförande har ansvaret för att sammankalla till länsberedning minst två gånger per år i samband med ordinarie möten. Ansvariga regionråd har ansvaret för löpande samråd med kommunerna inom sina respektive uppgiftsområden. Patientnämnd (7 ledamöter och 7 ersättare) Patientnämnden ska stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom hälso- och sjukvården och utifrån synpunkter och klagomål bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Nämnden utgörs av sju ledamöter och lika många ersättare. - Patientnämnden ska sammanträda 5 gånger per år. Fullmäktigeberedningar En utgångspunkt för den politiska organisationen är att samtliga ledamöter i fullmäktige ska ha ytterligare ett uppdrag, som ger en inblick i någon del av regionens verksamhet. Att inrätta fasta beredningar är ett sätt att stärka fullmäktige som regionens beslutande organ, att vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet. Samtliga ledamöter ska ges möjlighet att fördjupa sin kunskaper och aktivt bidra med dessa i sina partigrupper. Beredningarna ska ha till uppgift att bereda fullmäktiges långsiktiga strategier samt behandla remisser från styrelsen avseende de uppdrag fullmäktige lämnat till regiondirektören och som slutredovisas i styrelsen eller fullmäktige.

297 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 4 (6) En fullmäktigeberedning har inte ansvar för förvaltning eller verkställighet av fullmäktiges beslut men följer utvecklingen inom sitt uppgiftsområde. Beredningarna får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde. Beredning för hälso- och sjukvård (11 ledamöter och 5 ersättare) En beredning för hälso- och sjukvård inrättas, med särskilt ansvar för hälsooch sjukvårdsfrågor. I uppgiftsområdet ingår att utifrån ett medborgar-, patient- och närståendeperspektiv följa utvecklingen hälso- och sjukvård och tandvård. Beredningen för hälso- och sjukvård samt hållbarhetsberedningen ska ha en gemensam presidieberedning. Beredning för hållbarhet och folkhälsa (9 ledamöter, 0 ersättare) En beredning för hållbarhet inrättas. Beredningen har till uppgift att följa hållbarhetsarbetet och därmed arbetet med de globala målen och FN:s Agenda 2030 i all verksamhet. Särskild uppmärksamhet ska riktas till folkhälsoarbetet. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Beredningen för hälso- och sjukvård samt hållbarhetsberedningen ska ha en gemensam presidieberedning. Beredning för invånarfrågor (9 ledamöter, 0 ersättare) En beredning för invånarfrågor inrättas. Beredningens huvuduppgift ska vara att, som ett led i en vitalisering av demokratiarbetet, fördjupa, utveckla och upprätthålla en dialog med länets invånare, grupper av invånare med specifika intressen samt olika brukargrupper/organisationer. - Samtliga beredningar ska sammanträda 5 gånger per år. Brukarråd Funktionshinderrådet i Kalmar län (4 ledamöter + 4 ersättare) Pensionärsrådet i Kalmar län (5 ledamöter + 5 ersättare) Funktionshinderrådet är ett partssammansatt organ vars funktion är att vara ett forum för samverkan i form av överläggningar, samråd och ömsesidig information på läns- och regionnivå mellan regionkommunen och övriga i rådet ingående aktörer och Funktionhinderrörelsens länsorganisationer. På samma sätt är Pensionärsrådet ett partssammansatt organ vars funktion är att vara ett forum för samverkan i form av överläggningar, samråd och ömsesidig information, på länsplanet mellan regionkommunen och Pensionärsrörelsens länsorganisation.

298 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 5 (6) Heltidsanställda förtroendevalda - regionråd Råden utgörs av de heltidsanställda förtroendevalda. Det inrättas 12 heltidsanställda förtroendevalda råd, varav 6 regionråd och 6 oppositionsråd. Härutöver ges möjlighet för representation för ytterligare oppositionsråd för parti som inte ingår i någon organiserad partisamverkan för oppositionen. Ansvarsfördelningen för råden bygger på följande överenskommelse om ansvarsfördelning mellan partierna. - 1 ordförande och 1 vice ordförande i regionstyrelsen med ansvar för regionövergripande frågor och ekonomi - 2 råd för majoritet respektive 2 råd för opposition med ansvar för hälso- och sjukvård - 2 råd för majoritet respektive 2 råd för opposition med ansvar för regional utveckling, kultur och kollektivtrafik - 1 råd för majoritet respektive 1 råd för opposition med ansvar för personaldelegationen - 1 råd för parti i opposition som står utanför organiserad partisamverkan Rådsposterna fördelas enligt följande. Presidierna i nedanstående organ får därmed väljas till tillika råd. Årsarvoden till ordförande i regionstyrelsen utgår med 95 %, av riksdagsledamots årsarvode, övriga med 90 %. Regionråd Ordförande regionstyrelse Ordförande personaldelegation Oppositionsråd vice ordförande i regionstyrelsen vice ordförande personaldelegation Ordförande regional utvecklingsnämnd vice ordförande regional utvecklingsnämnd Ordförande kollektivtrafiknämnd Ordförande hälso- och sjukvård Ordförande hållbarhetsberedning vice ordförande kollektivtrafiknämnd vice ordförande beredning hälsooch sjukvård vice ordförande hållbarhetsberedning + ev företrädare för opposition utan partisamverkan

299 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 6 (6) Övrigt om arvodesbestämmelser Regionfullmäktiges ordförande och vice ordförande får ett årsarvode motsvarande 20 % respektive 15 % av riksdagsledamots årsarvode. Ordförande i beredningen för invånarfrågor får ett uppdrag om 40 % i omfattning och årsarvode med 36 % av riksdagsledamots årsarvode. Vice ordföranden får omfattningen 30 % och 75 % av ordförandens arvode, dvs 27 % av riksdagsledamots årsarvode. Samtliga ersättare i styrelse, personaldelegation, beredningar och nämnder ska ha närvarorätt och få dagarvode. Detta gäller dock inte brukarråden och valberedningen. Samordningsförbundets presidium föreslås få dagarvode vid sidan av sina årsarvoden för 4 sammanträdesdagar med styrelsen per år. Patientnämndens och revisorernas nivåer för årsarvoden kvarstår oförändrade i förhållande till de regler och bestämmelser som gällt under mandatperioden Politiska samordnare för majoriteten och oppositionen ska inte längre finnas. I övrigt föreslås att Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden m.m. ska vara oförändrade och gälla även under kommande mandatperiod. Redovisade regler är dock omarbetade vad gäller de nya benämningarna till följd av att det bildas en region.

300 Politisk organisation Region Kalmar län Revisorer Samverkansnämnd Patientnämnd Valberedning Regionfullmäktige Beredning hälso- och sjukvård Beredning hållbarhet och folkhälsa Beredning invånarfrågor Arbetsutskott Krisledningsnämnd Pensionärsråd Funktionshinderråd Regionstyrelse FoU beredning Personaldelegation Plan- och budgetberedning Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård Kalmar län Kollektivtrafiknämnd Regional kollektivtrafikmyndighet Regional utvecklingsnämnd Folkhögskolestyrelse Länsberedning för regionala utvecklingsfrågor

301 REGLER OCH BESTÄMMELSER FÖR FÖRTROENDEVALDAS ARVODEN M.M. FÖR MANDATPERIODEN Allmänt Arvoden är knutna till arvodet för riksdagsledamot och förändring görs vid samma tidpunkt som för riksdagsledamots arvode. Arvoden Årsarvoden Årsarvoden till ordförande, vice ordförande och ledamöter utgår med nedanstående procentsatser av riksdagsledamots årsarvode. Nedan framgår dessutom de uppdrag som är beräknade att ha en omfattning på minst 40 % av heltid. Procentsats Uppdragets omfattning Regionfullmäktige ordförande 1 20% - vice ordförande 1 15% - Regionstyrelsen regionråd, ordförande 95 % 100 % övriga regionråd och oppositionsråd 90 % 100 % övriga ledamöter i regionstyrelsen 2,5 % Beredning för invånarfrågor ordförande 36 % 40 % vice ordförande 27 % 30% Patientnämnden ordförande 36 % 40 % vice ordförande 27 % 30 % Revisionen ordförande 1 5 % - vice ordförande 1 4 % - övriga ledamöter 2,5 % Samordningsförbundet Ordförande 2 4,5 % - 1:e vice ordförande 2 3 % - 2:e vice ordförande 2 1,5 % - 1 Dagarvode utgår dessutom 2 Dagarvode utgår dessutom för 4 sammanträden med styrelsen per år, arvodet utgår med % av ersättning till heltidsarvoderat regionråd gäller fr.o.m. 1 mars 2016.

302 Revisor dagarvode - Har inte annat angivits utgår inte dagarvode till ovanstående ordförande och vice ordförande för sammanträde i egen styrelse, nämnd, utskott, delegation eller beredning, inte heller vid annan förrättning på grund av sitt uppdrag som ordförande eller vice ordförande eller i organ där vederbörande utsetts av nämnd, utskott, beredning eller delegation. Vid kurser och konferenser som inte kan hänföras direkt till egen nämnd, utskott, beredning eller delegation eller motsvarande ämnesområde utgår dock dagarvode i de fall deltagande påkallats av annan än en egen nämnd, utskott, beredning eller delegation. Dagarvoden Dagarvode utgår med 3,0 % av riksdagsledamots månadsarvode. I arvodet ingår semesterersättning enligt semesterlagens bestämmelser. Beloppet avrundas till närmast högre 10-tal kronor. Arvode för deltagande i gruppmöte kan utbetalas till förtroendevald som har uppdrag och har utsetts av regionkommunen. Partiernas politiska sekreterare har tillsammans med respektive gruppledare ansvar för att det sammanlagda antalet arvodesdagar för respektive parti håller sig inom beslutad budgetram. Dagarvode utgår a) till regionfullmäktigeledamot vid regionfullmäktigemöte samt ett dagarvode för förberedelsearbete med anknytning till fullmäktigeuppdraget. b) till regionfullmäktigeledamot, revisor samt en inte tjänstgörande ersättare per valkrets och i valkretsen representerat parti som deltar i gruppsammanträde inom eller utom regionen, likaså vid sammanträde med gruppstyrelse eller särskild inom partigrupp utsedd utredningskommitté/arbetsgrupp. Antalet gruppmöten styrs utifrån regionkommunens sammanträdesplan. c) till ordförande och vice ordförande i regionfullmäktige samt i revisionen vid de ordförande- respektive vice ordförandekonferenser som anordnas på initiativ av regionstyrelsens ordförande respektive vice ordförande. d) till ledamot (exklusive ordförande och vice ordförande) vid sammanträde i regionstyrelsen, utskott, delegation, beredning, nämnd varvid med sammanträde likställs förrättning för regionstyrelsens, utskottets, delegationens, beredningens, nämndens räkning. e) till ej tjänstgörande ersättare som deltar i sammanträde med regionstyrelsen, utskott, delegation, beredning eller nämnd. Gäller dock inte brukarråd och valberedningen. f) till ersättare vilken enligt regionfullmäktiges eller regionstyrelsens beslut kallats att delta vid sammanträde i regionstyrelsen eller annan nämnd trots att den ordinarie ledamoten är närvarande. g) till regionens revisorer för sådan dag som de har att utföra revisionsuppdrag.

303 h) till ledamot och/eller ersättare enligt ovan likväl för resdag, som föregår eller följer på sammanträde/förrättning mm, dock inte för resdag där resan påbörjats efter kl eller avslutas före kl Varar sammanträde/förrättning inte mer än 6 timmar inklusive färdtid enligt punkterna b-g ovan, utgår arvode i stället med belopp motsvarande 75 % av dagarvodet. Begränsning Arvoden för uppdrag inom regionen får för regionkommunens ledamöter inte överstiga 90 % av riksdagsledamots arvode per år med undantag för regionstyrelsens ordförande där beloppet utgör 95 %. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt 4 kap 12 kommunallagen (1991:900) utgår - i den mån inkomstbortfallet kan påvisas genom styrkt löneavdrag - med det belopp som löneavdraget överstiger dagarvodet. Den som inte kan styrka inkomstbortfallet erhåller i stället som ersättning för förlorad arbetsinkomst mellanskillnaden mellan den högsta sjukpenning som förtroendemannen är berättigad till enligt lagen om allmän försäkring och dagarvodet. På motsvarande sätt kan även ersättning genom styrkta uppgifter utgå enligt 4 kap. 12 a och 12 b kommunallagen (avser skälig ersättning för resekostnader för förtroendevalda med funktionshinder samt skälig ersättning för kostnader för barntillsyn för förtroendevalda med barn med behov av tillsyn). Reseersättning och traktamente Rese- och traktamentsersättning utgår enligt gällande kollektivavtal om resor och traktamenten. Endagsresetillägg utgår då förrättningen äger rum i annan kommun, d v s i annan kommun än bostaden eller tjänstestället, och i mer än 6 timmar enligt lokalt kollektivavtal. För förtroendevald som enligt skattemyndigheten har annat tjänsteställe än bostaden gäller dessutom följande: Vid användandet av egen bil för resa mellan bostad och tjänsteställe gäller den högsta ersättning per mil enligt bilersättningsavtalet oavsett antal mil och vid användande av fri bil enligt nedan utgår samma ersättning som för tjänsteresa. Ersättningen är skattepliktig. Förmånsbil kan ställas till förfogande för regionråd och oppositionsråd och till en politisk samordnare för majoritet respektive opposition i enlighet med regionens policydokument om bilförmån för förtroendevalda och tjänstepersoner. Förtroendevald med tjänsteställe på regionens kansli i Kalmar har i de fall uppdraget kräver rätt att på regionens bekostnad övernatta på anvisat hotell i Kalmar. Detta är en skattepliktig förmån. Vid personligt utlägg ska berörd förtroendevald få en skattepliktig ersättning motsvarande logikostnaden.

304 Färdtidsersättning Färdtidsersättning utgår enligt samma grunder som gäller för tjänsteperson enligt Allmänna bestämmelser. Ordinarie arbetstid definieras härvid dock till kl Sjukdom För förtroendevald som har fast årsarvode motsvarande 40 % eller mer av heltid tillämpas vid sjukdom, olycksfall eller arbetsskada enligt reglerna i Allmänna bestämmelser. För övriga förtroendevalda med fast årsarvode sker reducering av arvodet vid sammanhängande frånvaro överstigande 30 dagar. Arvodering av ersättare för ordförande eller vice ordförande Vid sådan längre bortovaro för ordförande eller vice ordförande att ersättare måste inträda för stadigvarande tjänstgöring beslutar regionstyrelsens presidium om arvodering i varje särskilt fall. Semesterersättning Arvodena inkluderar semesterersättning. Heltidsengagerad har rätt till 7 veckors ledighet per år. Sådan ledighet får inte sparas över ett årsskifte. Regionanställd som har löneavdrag för politiskt uppdrag i regionen bibehåller sin semesterrätt. Övrigt Pensionsbestämmelser Landstinget har under 88/88 antagit normalpensionsreglemente för kommunala förtroendevalda (PRF-KL). Utöver reglementet gäller samma samordningsbestämmelser som för tjänstepersoner. Under 69/93 har landstingsfullmäktige fattat beslut om vissa ändringar i reglementet beträffande dels efterlevandeskyddet, dels förtroendevalda som kvarstår på äldre bestämmelser (LKPRF). Efter framställning (1995:1) från landstingsstyrelsen har landstingsfullmäktige under 12/95 antagit normalpensionsreglemente för kommunala förtroendevalda (PRF-KL) i sin nya lydelse att gälla fr. o m den 1 januari Den nya lydelsen omfattar de ändringar som gjorts i 10 Visstidspension mom. 1 och 15 Livränta mom.1. Under 113/97 fattade landstingsfullmäktige beslut om att årspoängen i PRF-KL ska beräknas på samma sätt som vid beräkning av ATP-poäng. Dessutom beslöts att registrerad partner likställs med make i 13 PRF-KL (efterlevandepension till vuxen). Landstingsstyrelsen beslutade den 5 november 2003, 225, att anta pensionsbestämmelser för förtroendevalda att gälla från och med 2003.

305 Landstingsfullmäktige beslutade den 5 mars 2014, 26, att anta bestämmelserna gällande Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) för nya förtroendevalda, Landstingsfullmäktige beslutade den 4 juni 2014, 59, att mandatperioden , som förkortats med några veckor till följd av ändringar i kommunallagen, ska vad avser reglerna i pensionsbestämmelser för förtroendevalda (PBF) anses omfatta 48 månader. Utbildning av förtroendevalda Den utbildning - i form av kurser och konferenser - som erbjuds de förtroendevalda inom Region Kalmar län är: 1. Regionkommunens introduktionsutbildning för nyvalda. 2. Av Sveriges Kommuner och Landsting eller regionen anordnade centrala och regionala kurser och konferenser efter beslut av regionstyrelse eller nämnd. För deltagande i arrangemang enligt utgår dagarvode, traktamente och ersättning till förtroendevalda enligt regionens bestämmelser. Utöver dessa utbildningsinsatser utgår ett utbildningsstöd till de politiska partierna som är representerade i fullmäktige. I Regler om partistöd framgår villkoren för detta. Politiska sekreterare Tjänsterna som politiska sekreterare är fördelade enligt följande: 1 5 mandat 0,75 tjänst 6 10 mandat 0,90 tjänst mandat 1,0 tjänst 22 eller fler 1,5 tjänst Majoriteten har dock alltid rätt till samma antal tjänster som oppositionen har tillsammans. För anställning gäller Allmänna Bestämmelser i tillämpliga delar liksom bestämmelserna för resor och traktamenten. Respektive parti har att svara för kontorsutrymmen. Ekonomiskt partistöd och utbildningsstöd I Regler om kommunalt partistöd framgår vilka regler som gäller får partistöd och utbildningsstöd. Detta reglemente gäller från och med 1 januari 2019.

306 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Förslag till inriktning för verksamhetsorganisation Region Kalmar län inför övertagande av det regionala utvecklingsansvaret Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner förslag till inriktning för verksamhetsorganisation för Region Kalmar län inför övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret. Bakgrund En parlamentarisk arbetsgrupp - med representanter för alla partier i nuvarande landstingsfullmäktige - har redovisat ett förslag till ny politisk organisation mandatperioden , vilket sammanfaller med att landstinget och regionförbundet bildar Region Kalmar län. Utifrån det förslaget har även ett förslag till inriktning för verksamhetsorganisation för Region Kalmar län tagits fram. Verksamhetsorganisationen ska spegla den politiska organisationen. Regionstyrelsen föreslås vara driftnämnd för hälso- och sjukvården samt tandvården. Följande verksamheter knyts till styrelsens förvaltning; regionstab, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, primärvårdsförvaltningen, psykiatriförvaltningen, tandvårdsförvaltningen, IT-förvaltningen och regionservice. Till kollektivtrafiknämnden knyts en trafikförvaltning och till den regionala utvecklingsnämnden knyts en förvaltning för regional utveckling. Den tidigare bildnings- och kulturförvaltningen inom landstinget föreslås upphöra och gå in i den nya förvaltningen för regional utveckling. I övrigt sker inga förändringar i förhållande till den tidigare förvaltningsstrukturen. Organisation och struktur ska förhandlas med de fackliga organisationerna. Risk- och konsekvensanalys ska genomföras. När förslaget har förhandlats kommer slutligt beslut fattas av landstingsfullmäktige. Ingeborg Eriksson tf landstingsdirektör Bilagor 1. Förslag till inriktning, daterad den 17 oktober 2017 Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

307 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) 2. Bild över verksamhetsorganisation 2019

308 Datum Sida 1 Diarienummer Förslag till inriktning för verksamhetsorganisation Region Kalmar län inför övertagande av det regionala utvecklingsansvaret Verksamhetsorganisationen ska spegla den politiska organisationen. Regionstyrelsen föreslås vara driftnämnd för hälso- och sjukvården samt tandvården. Följande verksamheter knyts till styrelsens förvaltning; regionstab, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, primärvårdsförvaltningen, psykiatriförvaltningen, tandvårdsförvaltningen, IT-förvaltningen och regionservice. Till kollektivtrafiknämnden knyts en trafikförvaltning och till den regionala utvecklingsnämnden knyts en förvaltning för regional utveckling. I övrigt sker inga förändringar i förhållande till den tidigare förvaltningsstrukturen. Regiondirektören är högsta ansvariga tjänsteperson under regionstyrelsens förvaltning och chef över förvaltningscheferna i organisationen och anställer därmed dessa. Regionutvecklingsdirektören - tillika förvaltningschef för förvaltning för regional utveckling - respektive trafikdirektören - förvaltningschef för trafikförvaltning - är ansvariga tjänstepersoner inför sina respektive nämnder. Regiondirektören föreslås ha närvarorätt i regionkommunens samtliga politiska organ och ledningsgrupper. Merparten av de uppgifter som tidigare hanterats av regionförbundet föreslås ingå i en ny förvaltning för regional utveckling. Den tidigare bildnings- och kulturförvaltningen inom landstinget föreslås upphöra och gå in i den nya förvaltningen för regional utveckling. Bildningsverksamheten (folkhögskoleverksamheten) och regionbiblioteket föreslås bilda sektion då de utgör mer av driftsenheter än övriga uppgiftsområden inom regional utveckling. Ansvaret för att samordna och driva frågor om folkhälsa föreslås placeras i förvaltningen för regional utveckling. Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga föreslås tillhöra regionstaben. Inriktningen är vidare att samla merparten av stödfunktioner vid nuvarande regionförbund vad gäller administration till de förvaltningar och enheter där motsvarande uppgifter idag finns inom landstinget. Organisation och struktur ska förhandlas med de fackliga organisationerna. Risk- och konsekvensanalys ska genomföras. När förslaget har förhandlats kommer slutligt beslut fattas av landstingsfullmäktige. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr Bankgiro

309 Region Kalmar län 2019 Regional utvecklingsnämnd Regionstyrelse Kolletivtrafiknämnd Regiondirektör Regionstab Förvaltning för regional utveckling Psykiatriförvaltningen Hälso- och Primärvårdsförvaltningen Regionservice IT-förvaltning sjukvårdsförvaltningen Folktandvården Kalmar länstrafik KLT Västerviks sjukhus Oskarshamns sjukhus Länssjukhuset i Kalmar Diagnostiskt centrum

310 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Reglemente för patientnämnden Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner reglemente för patientnämnden att gälla från och med den 1 januari Bakgrund Patientnämndens reglemente revideras i samband med att det nya klagomålssystemet införs från och med den 1 januari Det nya klagomålssystemet medför bland annat en ny lag för patientnämndsverksamhet, lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälsooch sjukvården. Lagen ersätter lag (1998:1656) lag om patientnämndsverksamhet m.m. Carolina Högström Patientnämndshandläggare Bilagor 1. Reglemente för patientnämnden. 2. Reglemente för patientnämnden med redovisade justeringar. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

311 Sida 1 (4) Datum Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Dnr Reglemente för landstingets patientnämnd Allmänna bestämmelser 1 Patientnämnden har i enlighet med lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso-och sjukvården till uppgift att stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom den 1. hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget, 2. hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommunerna i Kalmar eller enligt avtal med kommunerna och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, samt 3. tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av landstinget. För patientnämnden gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen (1991:900) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 2 Patientnämndens huvudsakliga uppgift är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter att föra fram klagomål till vårdgivaren som bedriver sådan verksamhet som avses i 1 första stycket 1-3 och att få klagomål besvarade av vårdgivaren. Patientnämnderna ska även 1. tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, 2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, 3. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter, och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

312 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (4) 4. informera allmänheten, hälso-och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Om patienten är ett barn ska, patientnämnden särskilt beakta barnets bästa. Patientnämnden ska vidare bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso-och sjukvården anpassas efter patienterna behov och förutsättningar genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma landstinget eller kommunen på riskområden och hinder för utveckling av vården, verka för att patientens rättigheter tas tillvara och dennes integritet skyddas, samverka med, och göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden av relevans av myndighetens tillsyn, rekrytera, utbilda och utse stödpersoner till patienter som vårdas enligt lagen(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt smittskyddslagen (2004:168), såsom opartisk och fristående instans fullgöra vad som i övrigt enligt lag eller författning, landstingsfullmäktiges beslut, åligger nämnden. För fullgörande av sina uppgifter har nämnden rätt att från landstingets verksamheter och tjänstepersoner infordra de uppgifter, få de upplysningar och det biträde som nämnden behöver. 3 Nämnden utgörs av sju ledamöter och lika många ersättare. Ledamöter och ersättare i nämnden väljs av landstingsfullmäktige för en tid av fyra år, räknat fr.o.m. den 1 januari året näst efter det, då allmänna val till landstingsfullmäktige ägt rum. 4 Landstingsfullmäktige utser ordförande och vice ordförande att tjänstgöra den tid, för vilken de blivit valda som ledamöter i nämnden. Är både ordföranden och vice ordföranden förhindrade att inställa sig vid sammanträde med nämnden ska nämnden utse annan ledamot att för tillfället föra ordet. 5 Beredning och föredragning inom nämnden sker genom nämndens presidium.

313 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3 (4) Nämndens sammanträden 6 Nämnden skall för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Utöver de sammanträden som intagits i planen skall sammanträde enligt 6 kap 18 kommunallagen hållas när minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. 7 Skriftlig kallelse gällande de ärenden som ska förekomma på sammanträdet samt handlingar i förekommande ärenden ska i god tid före sammanträdet tillställas varje ledamot i nämnden. Ersättare skall genom utsändande av föredragningslista underrättas om nämndens sammanträde. 8 Är ledamot förhindrad att delta i sammanträde, åligger det ledamoten att skyndsamt meddela detta till nämndens sekreterare, som ombesörjer kallelse av ersättare. Beträffande begränsningar i ersättares tjänstgöringsrätt gäller samma bestämmelser som för landstingsfullmäktige (5 kap kommunallagen). 9 Icke tjänstgörande ersättare äger rätt att närvara vid nämndens sammanträden samt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Delegering 10 Nämnden får uppdra åt särskilt utskott, åt ledamot eller ersättare eller åt någon av patientnämndens tjänstemän att på nämndens vägnar besluta i de grupper av ärenden som fastställs av nämnden. Nämnden har att varje mandatperiod fastställa den delegering av sin beslutanderätt som ska gälla. Kan beslut i ärende, i vilket beslutanderätten delegerats, väntas bli av prejudicerande art eller är ärendet mer svårbedömt eller av större omfattning eller bedöms vara av särskild betydelse för landstingets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, skall ärendet underställas nämnden för beslut. Beslut, som fattas på grund av nu nämnda uppdrag, skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Övriga bestämmelser 11 Från nämnden utgående utlåtanden och skrivelser undertecknas av ordföranden - eller vid förfall för denne av vice ordföranden - med kontrasignation av den tjänsteman nämnden därtill utser. Utlåtanden och skrivelser, föranledda av

314 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4 (4) beslut i ärende, i vilket beslutanderätten delegerats, undertecknas av den, till vilken beslutanderätten delegerats. 12 För nämnden gäller i övrigt vad som stadgas i 3 kap 3-5 samt 10 kap 1-15 kommunallagen. 13 Föreskrifterna i detta reglemente gäller i den mån inte författning eller andra av statlig myndighet meddelade eller fastställda bestämmelser föranleder annat. Detta reglemente gäller från och med den 1 januari Fastställt av landstingsfullmäktige XX den november 2017.

315 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Sida 1 (5) Ny text Borttagen text Reglemente för landstingets patientnämnd Allmänna bestämmelser 1 Patientnämnden har i enlighet med lag om stöd vid klagomål mot hälso-och sjukvården till uppgift att stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom den 1. hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget, 2. hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommunerna i Kalmar eller enligt avtal med kommunerna och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, samt 3. tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av landstinget. För patientnämnden gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen (1991:900) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 2 Patientnämndens huvudsakliga uppgift är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter att föra fram klagomål till vårdgivaren som bedriver sådan verksamhet som avses i 1 första stycket 1-3 och att få klagomål besvarade av vårdgivaren. Patientnämnderna ska även 1.tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, 2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, 3. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter, och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

316 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (5) 4. informera allmänheten, hälso-och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Om patienten är ett barn ska, patientnämnden särskilt beakta barnets bästa. Patientnämnden ska vidare bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso-och sjukvården anpassas efter patienterna behov och förutsättningar genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma landstinget eller kommunen på riskområden och hinder för utveckling av vården. vara självständigt organiserade för att kunna verka opartiskt och fristående, främja god kontakt och kontinuitet i vården genom ett förtroendefullt samarbete såväl med landstingets egna organ, andra kommunala och statliga myndigheter som med patienternas och personalens organisationer, ta bort? verka för att patientens rättigheter tas tillvara och dennes integritet skyddas, förmedla kontakten med myndigheter och organisationer - exempelvis socialnämnd och patientorganisationer - som kan ge patienten stöd och hjälp, informera kontaktsökande om de möjligheter och rättigheter som inryms i patientförsäkrings-, läkemedelsförsäkrings- och rättshjälpssystemen, informera om möjligheten att vända sig till patientförsäkring och läkemedelsförsäkring samt tillhandahålla informationsmaterial och anmälningsblanketter, ta bort? i förebyggande syfte verka för att medicinska, omvårdnadsmässiga, personella, tekniska och etiska förhållanden, som kan innebära risk för felaktig eller otillfredsställande vård eller behandling, uppmärksammas av berördnämnd/direktion/förvaltning och den underställd personal, informera om de möjligheter som finns att vända sig till berörd nämnd och till prövningsinstanser såsom Inspektionen för vård och omsorg (IVO), eller riksdagens ombudsmän (JO), i de fall så bedöms nödvändigt utreda framställda klagomål och om nämnden finner det påkallat hänskjuta ärendet för prövning av berörd nämnd/direktion eller till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller om skälig misstanke om brott föreligger göra anmälan härom till åklagarmyndighet eller polismyndighet, samverka med, och göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av IVO:s tillsyn,

317 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3 (5) senast den sista februari varje år till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten under föregående år, rekrytera, utbilda och utse stödpersoner till patienter som vårdas enligt lagen(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt smittskyddslagen (2004:168), såsom opartisk och fristående instans fullgöra vad som i övrigt enligt landstingsfullmäktiges beslut, lag eller författning åligger nämnden. För fullgörande av sina uppgifter äger nämnden rätt att från landstingets organ och tjänstemän infordra de uppgifter, få de upplysningar och det biträde som nämnden behöver. 3 Nämnden utgörs av sju ledamöter och lika många ersättare. Ledamöter och ersättare i nämnden väljs av landstingsfullmäktige för en tid av fyra år, räknat fr.o.m. den 1 januari året näst efter det, då allmänna val till landstingsfullmäktige ägt rum. 4 Landstingsfullmäktige utser ordförande och vice ordförande att tjänstgöra den tid, för vilken de blivit valda som ledamöter i nämnden. Är både ordföranden och vice ordföranden förhindrade att inställa sig vid sammanträde med nämnden ska nämnden utse annan ledamot att för tillfället föra ordet. 5 Beredning och föredragning inom nämnden sker genom nämndens presidium. Vid förfall för ordföranden och/eller vice ordföranden skall finnas två av nämnden utsedda personliga ersättare. Nämnden ska vidare uppdra beredning och föredragning av visst ärende eller viss grupp av ärenden åt en eller flera särskilda ledamöter eller åt någon av patientnämndens tjänstemän. 6 Sekreterare åt nämnden utses av nämnden. Kan sekreteraren inte närvara vid visst sammanträde eller del där av, utser nämndens ordförande annan sekreterare vid det sammanträdet eller den delen av sammanträdet. Sekreteraren för nämndens protokoll, ombesörjer expediering av nämndens beslut och fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av detta reglemente eller särskilt beslut av nämnden. Nämndens sammanträden

318 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4 (5) 7 Nämnden skall för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Utöver de sammanträden som intagits i planen skall sammanträde enligt 6 kap 18 kommunallagen hållas när minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. 8 Nämnden beslutar själv om plats för nämndens sammanträden. 9 Skriftlig kallelse gällande de ärenden som ska förekomma på sammanträdet samt handlingar i förekommande ärenden ska i god tid före sammanträdet tillställas varje ledamot i nämnden. Ersättare skall genom utsändande av föredragningslista underrättas om nämndens sammanträde. 10 Är ledamot förhindrad att delta i sammanträde, åligger det ledamoten att skyndsamt meddela detta till nämndens sekreterare, som ombesörjer kallelse av ersättare. Beträffande begränsningar i ersättares tjänstgöringsrätt gäller samma bestämmelser som för landstingsfullmäktige (5 kap kommunallagen). 11 Vid sammanträde med nämnden äger landstingsstyrelsens ordförande och vice ordförande, även om de inte är ledamöter i nämnden, rätt att närvara och delta i överläggningarna men inte i besluten samt att få sin mening antecknad till protokollet. Icke tjänstgörande ersättare äger rätt att närvara vid nämndens sammanträden samt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Delegering 12 Nämnden får uppdra åt särskilt utskott, åt ledamot eller ersättare eller åt någon av patientnämndens tjänstemän att på nämndens vägnar besluta i de grupper av ärenden som fastställs av nämnden. Nämnden har att varje mandatperiod fastställa den delegering av sin beslutanderätt som ska gälla. Kan beslut i ärende, i vilket beslutanderätten delegerats, väntas bli av prejudicerande art eller är ärendet mer svårbedömt eller av större omfattning eller bedöms vara av särskild betydelse för landstingets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, skall ärendet underställas nämnden för beslut. Beslut, som fattas på grund av nu nämnda uppdrag, skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

319 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 5 (5) Övriga bestämmelser 13 Från nämnden utgående utlåtanden och skrivelser undertecknas av ordföranden - eller vid förfall för denne av vice ordföranden - med kontrasignation av den tjänsteman nämnden därtill utser. Utlåtanden och skrivelser, föranledda av beslut i ärende, i vilket beslutanderätten delegerats, undertecknas av den, till vilken beslutanderätten delegerats. 14 För nämnden gäller i övrigt vad som stadgas i 3 kap 3-5 samt 10 kap 1-15 kommunallagen. 15 Föreskrifterna i detta reglemente gäller i den mån inte författning eller andra av statlig myndighet meddelade eller fastställda bestämmelser föranleder annat. Detta reglemente gäller från och med den XX Fastställt av landstingsfullmäktige XX datum 2017.

320 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Ombyggnad av lokaler för bårhus i Vimmerby Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att fortsätta processen och genomföra ombyggnation av lokaler för bårhus inom fastigheten Svanen 3 i Vimmerby enligt framtaget underlag. Ekonomiska konsekvenser arbetas in i kommande plan- och budget. Bakgrund Våren 2017 fick Landstingsservice i uppdrag att se över bårhuset i Vimmerby avseende lokalernas estetik. Befintliga lokaler är hårt slitna och i vissa delar undermåliga avseende sin funktion. Dessutom saknas lokal för rituell tvagning av avliden person i Vimmerby. Då Vimmerby numera har en muslimsk begravningsplats är efterfrågan av möjlighet till rituell tvagning en tjänst åt kommunens medborgare som framöver kan förväntas öka. Landstingsservice har genomfört en behovsanalys och en förstudie avseende en ombyggnation och omdisponering av befintliga lokaler för att skapa ett bårhus fristående från fastighetens övriga lokaler, där avsked kan ske på ett värdigt sätt samtidigt som arbetsmiljön i lokalerna förbättras. Total byggproduktionskostnad (2017 års prisnivå) beräknas till 2 Mkr. Kapitaltjänstkostnader beräknas öka med kr/år medan övriga driftkostnader beräknas förbli oförändrade. Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Iréne Brodell Basenhetschef Landstingsservice Bilaga Underlag för inriktnings- och genomförandebeslut daterad den 29 juni Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Bygg- och förvaltarenheten Box Kalmar Besöksadress Sjöbrings väg 4A, Kalmar Telefon vx Fax Bankgiro

321 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för Inriktnings- och genomförandebeslut Ombyggnad av bårhus, hus 01, Svanen 3, Vimmerby Landstinget i Kalmar län 1 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

322 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktnings- och genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Svanen Sammanfattning Efter genomförd förstudie föreslås landstinget investera totalt 2 Mkr i ombyggnation, verksamhetsutrustning och konstnärlig utsmyckning av del av hus 01 inom fastigheten Svanen 3 i Vimmerby. Målet med förstudien har varit att ta fram förslag på lokaler som motsvarar de estetiska krav som ställs på lokal för avskedstagande ta fram förslag på lokaler som motsvarar de krav som ställs på lokal för rituell tvagning ta fram förslag på lokaler som motsvarar de krav som ställs på lokal för en värdig, väl fungerande och praktisk hantering av avliden ta fram förslag på lokaler som motsvarar de krav som ställs på lokal för en värdig, väl fungerande och praktiskt bemötande av närstående till avliden person De ombyggda lokalerna förväntas ge förbättrad service åt de boende i kommunen förbättrad arbetsmiljö för de som hanterar avlidna förenklad hantering av avlidna Ombyggnationen innebär en omdisponering och ombyggnad av befintliga lokaler för att skapa ett bårhus fristående från fastighetens övriga lokaler, där avsked kan ske på ett värdigt sätt samtidigt som arbetsmiljön i lokalerna förbättras. Bakgrund Våren 2017 fick Landstingsservice i uppdrag att se över bårhuset i Vimmerby avseende lokalernas estetik. Befintliga lokaler är hårt slitna och i vissa delar undermåliga avseende sin funktion. Dessutom saknas lokal för rituell tvagning av avliden person i Vimmerby. Då Vimmerby numera har en muslimsk begravningsplats är efterfrågan av möjlighet till rituell tvagning en tjänst åt kommunens medborgare som framöver kan förväntas öka. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) står att det är sjukvårdshuvudmannen som har det lagliga ansvaret för att ta hand om avlidna. Då såväl landsting som kommun kan vara sjukvårdshuvudman har alltså dessa båda ett delat ansvar för omhändertagande av avlidna. Vid ett möte i maj där representanter för Vimmerby kommun, Rundqvists begravningsbyrå i Vimmerby och landstinget i Kalmar län deltog beslöts att ta fram ett förslag där möjlighet till rituell tvagning finns samtidigt som olägenheterna kring det nuvarande bårhuset i Vimmerby åtgärdas. Nulägesbeskrivning Bårhuset i Vimmerby, beläget i Svanen 3, hus 07, plan 1, är i kommunen den enda möjligheten till förvaring av avlidna innan begravningsentreprenör tar hand om kroppen. Vimmerby är dessutom en av tre kommuner i länet som förvarar kroppar inför rättsmedicinsk obduktion. Landstinget i Kalmar län 2 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

323 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktnings- och genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Svanen Estetiken När närstående önskar se den avlidna visas de in i ett befintligt och vackert visningsrum men med ingång från huvudentrén via en promenad i kulvert som är allt annat än estetiskt fullvärdig. Utanför visningsrummet finns i korridoren plats för ett bord och två stolar för närstående i de fall dessa behöver återhämta sig eller vill prata med varandra. Entré för begravningsentreprenörer Idag sker in- och uttransport via vaktmästarnas garage. Ur praktisk synpunkt är en separat entré för begravningsentreprenör önskvärd. Rituell tvagning av avliden En rituell tvagning av närstående avliden sker framför allt inom islam. Efterfrågan av denna möjlighet kan förväntas öka då Vimmerby kommun numera har en muslimsk begravningsplats. I de fall ceremonin hittills har förekommit har den utförts i vaktmästarnas garage då detta är det enda stället med golvbrunn. RWC (rullstolstoalett) RWC finns i hälsocentralens entré men på grund av avståndet och vägen dit är lösningen synnerligen opraktisk. Förslag Framtaget förslag har utgått från en önskan om att tillgodose efterfrågan om möjlighet till rituell tvagning av avliden person, av ett behov av estetiskt sett mer värdiga lokaler vid avsked av avliden samt möjliggöra en praktisk och väl fungerande hantering av avliden person och ett värdigt bemötande av närstående. Förslaget innebär en separat entré till bårhuset och lokaler skilda från fastigheten i övrigt. Entrén kan användas såväl av de yrkespersoner som lämnar och hämtar avliden som av närstående som önskar ta avsked av avliden. Direkt innanför entrén finns ett rum som kan användas till väntrum. I de fall rituell tvagning efterfrågas kan rummet enkelt iordningställas för denna ceremoni. Sittgrupp i korridoren kan då ersätta väntrummets funktion. Befintligt visningsrum kvarstår i sin funktion liksom bårhusets bårbrickskyl. Ett RWC skapas som ersättning för en befintlig toalett, vilket medför att ingen närstående behöver ta sig till någon annan del av byggnaden i samband med visning. Vid nybyggnation och större ombyggnationer kräver Boverkets regelsamling för byggande (BBR) att ett RWC ska finnas inom rimligt avstånd. I förslaget ingår en allmän uppfräschning av befintliga lokaler och viss inredning samt komplettering av konstnärlig utsmyckning. Ombyggnationen bör kunna genomföras utan att verksamheten nämnvärt påverkas. Försörjning Fastighetens ordinarie försörjningsprinciper fungerar i ombyggnaden. Teknisk försörjning El Elförsörjningen i hela fastigheten ligger på Viktig last (VL). Installation av ny LED-belysning med närvarosensorer som allmänbelysning. Landstinget i Kalmar län 3 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

324 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktnings- och genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Svanen Vatten och avlopp Vatten till tvagningsrum och avlopp från detta dras från närliggande befintlig toalett som kommer att rivas. Golvbrunn i tvagningsrummet. Vatten och avlopp till och från RWC tas från befintliga ledningar och avloppsstammar då RWC kan placeras i ett installationsstråk som försörjer befintliga omklädningsrum, placerade längre in i byggnaden. IT Datanätverk för framtida möjlighet till registrering av kroppar till och från bårhuset installeras. Organisationsplan under programskede Styrgrupp Jörgen Ohlsson (förvaltningschef) Iréne Brodell (fastighetschef Landstingsservice Kost och lokalvård Verksamhetschef Åsa Andersson Byggchef Mats Eriksson Byggprojektledare Ej utsedd Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Kvalitetsledare Stefan Westblom (energistrateg) Torbjörn Josefsson (el/tele) Tina Gardelin (bygg) Funktionsplanerare Maja Andersson Externa konsulter Tagna beslut Vid ett möte i Vimmerby togs ett beslut att bårhuset ska vara kvar inom fastigheten Svanen 3 och att rituell tvagning ska kunna erbjudas i närheten av bårhuset. Tidplan Förstudie mars juni 2017 Inriktningsbeslut/genomförandebeslut november 2017 Programarbete/Projektering november december 2017 Byggproduktion våren 2018 Driftsättning sommaren 2018 Landstinget i Kalmar län 4 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

325 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktnings- och genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum Svanen Ekonomi Fastvärde 2017 års prisnivå Total projektkostnad beräknas till 2 Mkr inklusive verksamhetsutrustning och konstnärlig utsmyckning. Löpvärde tom år 2018 I löpvärde beräknas total byggproduktionskostnad till 2,1 Mkr inklusive verksamhetsutrustning och konstnärlig utsmyckning. Byggbranschens konjunktur, regional löneutveckling och ökad personalrörlighet ligger som grund för uppräkning med 5 % per år avseende byggproduktionskostnad medan 2 % uppräkning bedöms för verksamhetsutrustning och konstnärlig gestaltning. Kapitaltjänstkostnader grundade på löpvärde beräknas till ca kr/år och kommer att arbetas in i Landstingsplanen from Risker En riskanalys görs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens. 1) Byggbranschens konjunktur (arbetskraftstillgång, priser etc). 2) Landstingets byggvolym, brist på resurser med rätt kompetens såväl interna som externa. Åtgärder för att hantera dessa risker: 1) Högre marginal avseende projektets tid och budget. 2) Förstärkning av bygg- och förvaltarenhetens organisation. Längre planerings- och projekteringstid. Uppföljning Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget görs i samband med ordinarie delårs- och bokslutsrapportering. Ärendets beredning Landstingsservice (Bygg- och förvaltarenheten och Kost och lokalvård) har berett ärendet. Datum: Handläggare: Jonas Edvardsson (byggprojektledare), Maja Andersson (funktionsplanerare), LTS Bygg- och förvaltarenheten Bilagor 1. Bilaga 1, Planskiss Landstinget i Kalmar län 5 (5) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

326 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Valfrihetssystem inom allmäntandvård för barn och ungdomar 3-22 år Uppdragsbeskrivning och Ersättning för 2018 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige fastställer Avtal, Förfrågningsunderlag och Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna inom Vårdval Barntandvård i Kalmar län, att gälla från och med den 1 april till och med den 31 december Revideringar av förfrågningsunderlaget samt ersättningsbilagan vid den årliga översynen får beslutas av landstingsstyrelsen, så länge revideringarna inte är av principiell karaktär. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 27 september 2017 att införa ett valfrihetssystem enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem ( LOV ) för ackreditering av offentliga och privata utförare av allmäntandvård för barn och ungdomar 3-22 år. Landstingsdirektören fick i uppdrag att genomföra införandet av valfrihetssystemet att gälla från och med den 1 april 2018 samt att ta fram avtal samt ersättningsnivåer för beslut av landstingsfullmäktige. Förslag till Avtal, uppdragsbeskrivning, s.k. Förfrågningsunderlag, Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna har tagits fram. LOV barntandvård kommer att innebära: Valfrihet kring vem som ska utföra vården då patientens fria val blir huvudprincipen Konkurrens mellan leverantörerna som uppmuntrar till kvalitét, renommé och patientnöjdhet. Marknaden blir öppen för framtida aktörer Utöver detta innebär det nya förfrågningsunderlaget en tydlighet i uppdrag för samtliga aktörer. Uppdraget innebär också en tydlig uppföljning av verksamhetens kvalité och av verksamhetens följsamhet till uppdraget. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

327 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Avtalstiden är fyra år. Uppdragsbeskrivningen gäller för ett år i taget. Vid mindre justeringar av förfrågningsunderlaget samt ersättningsbilagan vid den årliga översynen föreslås att dessa får beslutas av landstingsstyrelsen. Sofia Hartz Beställarchef Bilagor 1. Avtal Vårdval tandvård i Kalmar län. 1.1 Förfrågningsunderlag. 2. Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. 2.1 Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna.

328 Dnr 1(8) Avtal Vårdval Tandvård i Kalmar län För Barn, Ungdomar och Unga Vuxna AVTALSPARTER nehålls förteck ning Uppdragstagare (Landstinget) Landstinget i Kalmar Län Box KALMAR Org nr: Hemsida: Kontaktperson avtal: Nathalie Persson Ekonomiassistent, Beställarenheten Kontaktperson samverkan: Nathalie Persson Ekonomiassistent, Beställarenheten E-post: nathalie.persson@ltkalmar.se Telefon: Mobil: Telefax: Uppdragsgivare (Vårdgivare) Org nr: Hemsida: Kontaktperson avtal: Kontaktperson samverkan: E-post: Telefon: Mobil: Telefax:

329 2(8) nehållsförteckning INNEHÅLL AVTALSPARTER BAKGRUND OCH SYFTE VÅRDENHET AVTALSTID ERSÄTTNING LAGAR OCH REGLER SAMVERKAN KONTAKTPERSONER UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING Fördjupad uppföljning MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION FÖRSÄKRING RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET UNDERLEVERANTÖR UPPHÖRANDE AV VERKSAMHET ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG överlåtelse av avtal ÅTERKALLANDE AV GODKÄNNANDE INNEHÅLLANDE AV ERSÄTTNING FÖRTIDA UPPHÖRANDE TVIST HANDLINGARS INBÖRDES ORDNING UNDERSKRIFTER BILAGOR... 8

330 3(8) 1 BAKGRUND OCH SYFTE Vårdval Tandvård i Kalmar Län för Barn, Ungdomar och Unga Vuxna innebär att patienten eller patientens vårdnadshavare då patienten inte är myndig, väljer vårdgivare och därigenom styr ersättningen till vald vårdgivare. Uppdraget ska genomföras i enlighet med Förfrågningsunderlaget, bilaga 1, (Dnr: Parter i detta Avtal är således dels Landstinget i Kalmar län och dels de vårdgivare som väljer att auktoriseras inom Vårdval Tandvård i Kalmar Län. 2 VÅRDENHET Detta Avtal reglerar landstingets bedrivande av verksamheten hos följande vårdgivare: xxxxxxxxxxxxxxx 3 AVTALSTID Avtalet träder i kraft den angivna tillträdesdagen som för detta Avtal är Avtalet gäller till I de fall Part önskar att Avtalet ska upphöra då avtalstiden går ut ska uppsägning ske senast sex (6) månader före avtalstidens utgång. Sker ej uppsägning förlängs avtalet med två (2) år i taget. Uppsägning ska ske skriftligen. I övrigt gäller de uppsägningstider som framgår av kap. 19 om förtida upphörande. 4 ERSÄTTNING Vårdgivare har rätt till ersättning vid fullgörandet av detta Avtal. Se: Bilaga 2, Ersättningsmodell Vårdval Tandvård i Kalmar Län. 5 LAGAR OCH REGLER Vårdgivaren ska följa gällande lagar och förordningar samt tillämpliga regler, föreskrifter och allmänna råd som vid varje tidpunkt under avtalstiden gäller för denna typ av verksamhet. Arbetsgivaransvar Vårdgivaren svarar för löner, sociala avgifter och andra avtalsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Vårdgivaren är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. Meddelarfrihet Vårdgivaren förbinder sig att tillförsäkra sina anställda samma meddelarfrihet som gäller för offentligt anställda enligt tryckfrihetsförordningen. IT-säkerhet För att reglera IT-säkerheten ska vårdgivaren enligt Personuppgiftslagen teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal med landstinget, som genom detta blir personuppgiftsbiträde.

331 4(8) 6 SAMVERKAN Parterna förbinder sig att fortlöpande informera varandra och samråda i frågor av betydelse för den verksamhet Avtalet omfattar. Detta gäller också uppgifter och omständigheter som kan vara av betydelse för uppdragets genomförande. Parterna ska förse varandra med de underlag som behövs. 7 KONTAKTPERSONER Vardera Parten ska utse kontaktpersoner avseende dels Avtalet och dels för samverkan (se punkt 6). Om Part byter kontaktperson eller ändrar kontaktuppgifter ska detta skriftligen meddelas den andra Parten. Kontaktpersoner Landstinget i Kalmar Län Kontaktperson Avtal: Nathalie Persson Telefon: Mail: nathalie.persson@ltkalmar.se Kontaktperson Samverkan: Nathalie Persson Telefon: Mail: nathalie.persson@ltkalmar.se Kontaktpersoner Vårdgivaren Kontaktperson Avtal: Telefon: Mail: Kontaktperson Samverkan: Telefon: Mail: 8 UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING Landstinget följer regelbundet upp verksamheten i syfte att säkerställa att medborgarna får en säker och god vård. Uppföljningen sker i enlighet med Förfrågningsunderlaget, se bilaga 1. Vårdgivaren förbinder sig att medverka i uppföljningsarbetet, bland annat genom att lämna de uppgifter om verksamheten som landstinget efterfrågar. 9 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING Landstinget har rätt att genomföra fördjupad uppföljning för att säkerställa att vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag. Vårdgivaren ska medverka vid sådan fördjupad uppföljning och kostnadsfritt ställa material och dokumentation som

332 5(8) erfordras för revision till förfogande. Fördjupad uppföljning omfattar även rätten att göra de kontroller som behövs för att bedöma om vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt. 10 MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION All marknadsföring av vårdgivarens verksamhet ska vara saklig, relevant och följa regelverket för Vårdval Tandvård i Kalmar län. Vårdgivaren har rätt att i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att avtal slutits med landstinget. Samråd ska ske med landstinget inför marknadsföringsaktiviteter riktade till patienter och invånare samt inför publicering av marknadsföringsmaterial. All information och marknadsföring ska ha en tydlig avsändare. Landstingets roll som landstinget ska framgå i alla relevanta sammanhang, såsom vid information om tillgänglighet, i annonsering, i broschyrer och i annan patientinformation. 11 FÖRSÄKRING Landstingets patientförsäkring via landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) omfattar alla vårdgivares patienter dvs. barn, ungdomar och unga vuxna där landstinget har ansvaret för att erbjuda fri barn och ungdomstandvård. Vårdgivaren är skyldig att i förekommande fall utan kostnad lämna efterfrågade uppgifter till landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Vårdgivaren förbinder sig att under avtalsperioden i övrigt ha erforderliga försäkringsskydd för sina åtaganden. Försäkringsbrev ska vid begäran kunna uppvisas. 12 RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET Vårdgivaren har rätt att bedriva annan verksamhet utöver uppdraget under förutsättning att det inte hindrar åtagandet gentemot landstinget eller inverkar negativt på vårdgivarens utförande av uppdraget. 13 UNDERLEVERANTÖR Vårdgivaren får inte utan landstingets skriftliga godkännande anlita underleverantör/samarbetspartner för att utföra hela eller delar av uppdraget. Vårdgivaren ansvarar i förekommande fall för underleverantörers/samarbetspartners arbete så som för eget arbete. 14 UPPHÖRANDE AV VERKSAMHET Vid upphörande av verksamheten ska vårdgivaren medverka till att denna sker på smidigast möjliga sätt för alla parter och att verksamhet och patienter inte berörs negativt. Vårdgivaren ska informera patienten om hur denne byter till annan vårdgivare. Vårdgivaren ska lämna in samtliga patientjournaler som ej ingår i den gemensamma journalföringen till landstinget för vidarehantering. 15 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Landstinget förbehåller sig rätten att ändra villkoren i Förfrågningsunderlaget, se bilaga 1. Landstinget beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1januari

333 6(8) efterföljande år. Landstinget ska, så snart beslut har fattats om ändring av villkoren, göra dem tillgängliga för vårdgivaren i skriftlig form. Vårdgivaren som inte godkänner förändringen ska senast inom 60 dagar efter det att beslutet delgivits skriftligen anmäla detta till beställaren. Avtalet upphör då att gälla 6 månader efter det att vårdgivaren anmält att förändringen inte godtagits. Fram till dess att avtalet upphör gäller de ursprungliga villkoren. 16 ÖVERLÅTELSE AV AVTAL Alla förändringar avseende ägarförhållanden hos vårdgivaren eller dennes moderbolag ska utan dröjsmål skriftligen meddelas landstinget. Den som övertar detta avtal, dt vill säga tredje Part skall uppfylla alla krav i detta avtal. Part får inte helt eller delvis överlåta eller pantsätta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta Avtal utan den andra Partens skriftliga godkännande. Part utfäster dock att inte oskäligen förvägra motparten att i samband med eventuell intern omorganisation/regionbildning eller motsvarande överlåta Avtalet helt eller delvis på annat företag inom koncernen/nybildad region eller motsvarande där Part ingår förutsatt att avtalsöverlåtelsen inte blir att betrakta som en otillåten direktupphandling enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling. 17 ÅTERKALLANDE AV GODKÄNNANDE Landstinget har rätt att återkalla godkännandet av vårdgivaren om denne inte uppfyller ställda krav på verksamheten eller uppnår de mål som ställs i förfrågningsunderlaget. Detta gäller under förutsättning att vårdgivaren inte vidtagit rättelse inom nittio (90) dagar från det att landstinget skriftligen uppmanat vårdgivaren därom. 18 INNEHÅLLANDE AV ERSÄTTNING Vårdgivaren förbinder sig att i förekommande fall, utan dröjsmål, skriftligen meddela landstinget om risk för bristande tillgänglighet eller annan bristande uppfyllelse av Avtalat uppdrag, samt vilka åtgärder som avses att vidtas för att eliminera uppkommen risk och minimera konsekvenserna av detta. Vid bristande uppfyllelse av uppdraget äger landstinget rätt att innehålla sådan fast beräknad ersättning som normalt utbetalas med viss periodicitet, fram till dess att bristen är åtgärdad. 19 FÖRTIDA UPPHÖRANDE Landstinget har rätt att häva detta Avtal eller del därav till omedelbart upphörande om Vårdgivaren försätts i konkurs, träder i likvidation, ställer in betalningar eller på annat sätt kan antas vara på obestånd eller om Vårdgivaren saknar erforderliga tillstånd. Landstinget har rätt att säga upp detta Avtal eller del därav till upphörande trettio (30) dagar efter avsändandet av den skriftliga uppsägningen om: Vårdgivaren inte fullgör de betalningsskyldigheter avseende skatter, sociala avgifter och övriga betalningsåligganden som enligt lag eller kollektivavtalsliknande avtal åvilar arbetsgivare,

334 7(8) Vårdgivaren i väsentligt hänseende åsidosätter sina skyldigheter enligt detta avtal och inte vidtar rättelse inom trettio (30) dagar efter avsändandet av skriftligt meddelande härom, Vårdgivaren agerar på ett sådant sätt att det allvarligt rubbar förtroendet för vårdgivaren eller landstinget och inte vidtar erforderliga åtgärder senast sextio (60) dagar efter skriftligt påpekande från landstinget eller Socialstyrelsen eller allmän förvaltningsdomstol genom lagakraftvunnet beslut eller delvis förbjudit Vårdgivarens verksamhet enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Vårdgivaren har rätt att säga upp detta Avtal eller del därav till upphörande trettio (30) dagar efter avsändandet av den skriftliga uppsägningen om: Landstinget i väsentligt hänseende åsidosätter sina skyldigheter enligt detta avtal och inte vidtar full rättelse inom trettio (30) dagar efter skriftligt meddelande därom eller om, Landstinget är i dröjsmål med betalning enligt ersättningsmodellen och inte erlägger betalning till vårdgivaren senast trettio (30) dagar efter skriftlig anmaning därom. Vårdgivaren har rätt att säga upp avtalet till upphörande om vårdgivaren inte accepterar de förändrade villkor i Förfrågningsunderlagen och i Ersättningsmodellen som landstinget beslutat om inför kommande kalenderår. Avtalet ska sägas upp inom sextio (60) dagar från det att meddelande om ändringar avsänts till vårdgivaren. Avtalet upphör i sådant fall att gälla 6 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Förfrågningsunderlagen och Ersättningsmodellen i sin lydelse före ändringarna. Om uppsägningen Uppsägning ska ske skriftligen och ska anses ha nått motparten senast sju (7) dagar efter det att uppsägningen översänts med rekommenderad försändelse till motparten under vårdgivarens respektive landstingets adress enligt ovan. 20 TVIST Eventuell tvist angående tolkning eller tillämpning av detta Avtal som inte kan lösas av Parterna gemensamt ska avgöras av allmän domstol med tillämpning av svensk rätt. Landstingets tolkning av avtalet gäller till dess att tvisten slutligt avgjorts. Eventuella tvisteförhandlingar ska i första instans äga rum i Kalmar. 21 HANDLINGARS INBÖRDES ORDNING Avtalshandlingarna kompletterar varandra. Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i följande ordning: 1. skriftliga ändringar och tillägg till detta Avtal och dess bilagor 2. detta Avtal med bilagor 3. eventuella kompletteringar av ansökan 4. vårdgivarens ansökan med bilagor

335 8(8) 22 UNDERSKRIFTER Detta Avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Avtalet är undertecknat av behöriga företrädare för landstinget och vårdgivaren. För Landstinget Ort: Kalmar För Vårdgivaren Ort: Kalmar Datum: Datum: Underskrift Underskrift Sofia Hartz Beställarchef Namnförtydligande Namnförtydligande 23 BILAGOR 1. Förfrågningsunderlag 2. Ersättningsmodellen

336 Vårdval Tandvård i Kalmar län Bilaga 1 till Avtal om Vårdval i Kalmar Län: Förfrågningsunderlag för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna Diarienummer: Datum:

337 Innehåll 1 Definitioner 4 2 Inledning 4 3 Bakgrund 4 4 Grunduppdrag Övergripande uppdrag Målgrupper Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall Specialist- och sjukhustandvård Pedodonti Tandreglering/Ortodonti Oral Kirurgi och Odontologisk Röntgendiagnostik Protetik och Bettfysiologi Trauma Akut tandvård och jouråtagande Avgränsning mellan avgiftsfri tandvård och tandvård enligt taxan Tandvård som inte ingår i grunduppdraget Barn och ungdomar som far illa Rutiner när barn, ungdomar och unga vuxna inte kommer till tandvården Tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna som önskar vård i annat landsting/region än där man är folkbokförd Tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år från andra länder Samverkansråd 12 5 Listningsregler Allmänt om listning Aktiv och passiv listning Information till allmänheten Utflyttning Tillfälligt listningstak Rutin vid övertagande av klinik Rutin när klinik upphör Rutin vid skyddad identitet eller kvarskrivna Administrativa regler Landstingets IT-system för barntandvård 14 6 Allmänna villkor för utförande av grunduppdraget Allmänna villkor Kvalitetskrav Miljöpolicy Personella resurser Dokumentation, journalföring, informationsöverföring Tillgänglighet Lokaler Utrustning, varuförsörjning Sjukresor Tolk IT -system Läkemedel Patientnämnden Information Smittskydd 19 2

338 6.16 Sjukskrivning 19 7 Ersättning för vården 19 8 Uppföljning Landstingets rätt att följa uppdraget Vårdgivare ska samverka vid uppföljning Offentliga redovisningar Mätningar Revision Uppföljningens syfte Mål Löpande och fördjupad uppföljning Epidemiologisk uppföljning, tobak samt patientenkät 21 9 Auktoriseringsförfarande Tidpunkt för igångsättande Ansökningsförfarande Ansökans form och innehåll Rättelse av fel, förtydligande och komplettering av ansökan Ansökningstidens utgång Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet Prövning av ansökan 24 3

339 1 Definitioner Avtal Avtalet som upprättas mellan landstinget och vårdgivare avseende allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Barn ungdomar och unga vuxna Patienter i åldersintervallet 3 år t.o.m. det år man fyller 22 år. Beställarenheten, Beställaren Beställarenheten för tandvård, Landstingets beställarfunktion för barntandvård Journalhandlingar Exempelvis journalkopior, röntgen, remisser och studiemodeller Landstinget Landstinget i Kalmar Län, även benämnt landstinget LOV Lag (2008:962) om valfrihetssystem Specialisttandvård Specialisttandvård och sjukhustandvård Vårdgivare den tandvårdsklinik/tandläkare som blivit auktoriserad av Landstinget i Kalmar Län Vårdvalet Vårdval Tandvård Barn, ungdomar och unga vuxna i Kalmar Län 2 Inledning Landstinget har ett lagstadgat ansvar att erbjuda alla barn, ungdomar och unga vuxna en regelbunden fullständig tandvård. Vården ska tillgodose patienternas behov av trygghet och vara lättillgänglig. System för identifiering av de barn, ungdomar och unga vuxna som landstinget har vårdansvar för ska finnas enligt tandvårdslagen (1985:125). Landstinget får sluta avtal med annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I detta dokument beskrivs landstingets uppdrag till de vårdgivare som auktoriseras att verka inom vårdvalet. Landstinget beslutade i november 2002 att det fria valet av tandläkare inom barn- och ungdomstandvården ska gälla fortsättningsvis. Vårdvalet planeras att införas den 1 april 2018 för barn, ungdomar och unga vuxna i enlighet med Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Vårdvalet innebär att samma barn och ungdomar har rätt att välja mellan de vårdgivare som landstinget har godkänt dvs. auktoriserat och tecknat avtal med. I Kalmar län finns utarbetade riktlinjer för hur tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna ska bedrivas, dessa riktlinjer är den kliniska utgångspunkten för det vårdvalssystem som här beskrivs. 3 Bakgrund LOV reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till patienten och dess vårdnadshavare att välja utförare bland vårdgivarna i ett valfrihetssystem. I november 2017 tog landstinget beslut om att införa LOV inom allmäntandvården till barn, ungdomar och unga vuxna. Beslutet innebar att de vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemet ska ha rätt att etablera sig som utförare av allmäntandvård för barn, 4

340 ungdomar och unga vuxna med offentlig ersättning. Kraven gäller såväl offentliga vårdgivare (Folktandvården Kalmar) som privata vårdgivare som väljer att verka inom vårdvalet. Viktiga grundkrav i vårdvalssystemet är att den offentliga ersättningen följer den enskildes val av utförare och att privata och offentliga vårdgivare ska behandlas lika. Landstingets syfte med den organiserade barn- och ungdomstandvården är att bidra till livskvaliteten i Kalmar län genom att skapa förutsättningar för en god tand-och munhälsa. Befolkningens och individens krav på gott omhändertagande avseende service, bemötande, patient-psykologi och vårdresultat kommer att öka. Det är därför viktigt att kvaliteten i vårdvalssystemet kontinuerligt uppdateras och följs upp. 4 Grunduppdrag Grunduppdraget inom vårdvalet är att bedriva allmäntandvård för alla barn, ungdomar och unga vuxna som är folkbokförda i Kalmar län. I detta avsnitt beskrivs grunduppdrag mer i detalj. 4.1 Övergripande uppdrag Landstinget ansvarar för att alla barn, ungdomar och unga vuxna som är folkbokförda i länet regelbundet erbjuds avgiftsfri, fullständig och regelbunden allmäntandvård och erforderlig specialisttandvård till och med det år de fyller 22 år. All tandvård som är nödvändig för att uppnå ett ur odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat ingår och ska vara avgiftsfri enligt Tandvårdslagen 15 A. Målet för tandvården är att alla patienter ska ha en god tand- och munhälsa. Vården ska vara lika för alla, av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande insatser. All behandling ska syfta till att avbryta pågående sjukdom och förhindra att ny sjukdom uppkommer. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med tandvårdslagen och de grundläggande principerna i den vägledning för God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården som fastställts av Socialstyrelsen. Inom landstinget finnas utarbetade riktlinjer för riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna som anger ett grundläggande vårdprogram för hur barn- och ungdomstandvård ska bedrivas i länet. Riktlinjerna finns på landstingets hemsida och uppdateras årligen. Vården och behandlingen ska så långt det vara möjligt utformas och genomföras i samråd med patient och vårdnadshavare. Barnet och/eller vårdnadshavare ska informeras om munstatus och vårdgivaren ska informera om vilka behandlingsalternativ som finns samt motivera sitt rekommenderade terapival. Varje patient ska ha en ansvarig tandläkare, som har det övergripande vårdansvaret och detta ska dokumenteras i journalen. Patientens terapiplan fastställs av ansvarig tandläkare. I övrigt hänvisas till Tandvårds-lagen (1985:125) inklusive senare ändringar såsom SFS (2014:823). Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän ska bedrivas på ett sådant sätt att patienten och närstående upplever vården som en helhet. Samverkan ska gälla såväl parter inom landstingets organisation som externa parter och myndigheter. Informationen får inte lämnas om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta. 5

341 Vårdgivaren ska integrera ett hälsofrämjande- och förebyggande synsätt vid alla kontakter med patient/medborgare samt i all vård och behandling och uppmuntra till egenvård. Vården ska alltid ske utifrån patientens egna förutsättningar. All behandling ska baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga bevis/evidens. Vid val av behandling ska även hänsyn tas till om behandlingen är kostnadseffektiv. 4.2 Målgrupper De målgrupper som omfattas av vårdvalsuppdraget är: Barn, ungdomar och unga vuxna år som är folkbokförda i Kalmar län eller kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) inklusive barn, ungdomar och unga vuxna med skyddad identitet Papperslösa/gömda flyktingar som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är folkbokförd i Kalmar län enligt lag (2013:407) om hälsooch sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år som är folkbokförda i ett annat län/land och som kontaktar vårdgivare vid akuta besvär, se även 4:14 och 4:15. Vid planerad vård, får den aktuella tandläkaren överenskomma med den som har individen listad om vårdens omfattning och om ersättningen. De målgrupper som dessutom ingår i en överenskommelse med Folktandvården Kalmar: Behandlingsansvar för barn 0 2 år Folktandvården Kalmar ansvarar för tandvårds-insatser för alla länets barn t o m det kalenderår barnet fyller 2 år. Barn 0 2 år som är folkbokförda i annat län/land och som kontaktar vårdgivaren för akuta besvär, vid planerad vård, får den aktuella tandläkaren överenskomma med den som har individen listad om vårdens omfattning och om ersättningen. Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3 22 år Folktandvården Kalmar har ett specifikt vårdansvar för Barn, ungdomar och unga vuxna 3 22 år som inte gör ett aktivt val av vårdgivare. Detta benämns Folktandvårdens sistahandsansvar. Tandvård till asylsökande barn och unga - landstinget garanterar via Folktandvården Kalmar, att asylsökande barn och unga vuxna, till och med det år de fyller 19 år, får ett fullständigt omhändertagande. Specialisttandvård för barn, ungdomar och unga vuxna (se avsnitt 4.3). Kollektiva preventiva insatser - insatser som är av hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande karaktär och som riktas till grupper av barn, ungdomar och unga vuxna. Utbildningsinsatser för privata vårdgivare - landstinget ordnar, via Folktandvården Kalmar, utbildningar inom området tandvård till och unga. 6

342 4.3 Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall. Riskbedömning och riskgruppering ska göras utefter aktuella riktlinjer efter varje undersökning av ansvarig tandläkare eller tandläkare/tandhygienist i samarbete. Intervallet mellan undersökningarna beror på patientens riskbedömning avseende karies och gingivit/parodontit. Patientansvarig tandläkare ansvarar för att intervallet mellan två undersökningar också anpassas med hänsyn till patientens risk att utveckla tand- och bettavvikelse. Patienten undersöks antingen hos tandläkare eller tandhygienist. Utifrån aktuell riskgrupp träffar patienten även tandsköterskor mellan undersökningarna för tandhälsokontroll, förebyggande insatser och uppföljning. Revisionsundersökning, dvs. undersökning av tandläkare får inte överskrida 4 år mellan två olika tillfällen. Under fyraårsperioden kan patienten undersökas av tandhygienist (tandhygienistundersökning), baserat på intervall utifrån riskgrupperingen, se riktlinjerna på landstingets hemsida. Av riktlinjerna framgår att alla patienter måste undersökas minst var 24e månad. All vård ska ha en preventiv inriktning och vid behov ska alla aktuella sjukdomstillstånd behandlas. För vidare information se riktlinjerna för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna på landstingets hemsida som uppdateras årligen. 4.4 Specialist- och sjukhustandvård För att tillgodose patientens vårdbehov och kunna ge en fullständig behandling ska allmäntandvården dvs. privat och offentlig tandvård och hela specialisttandvården ha ett nära och väl fungerande samarbete. Målet är att det ska råda en samsyn vad gäller värderingar, prioriteringar och vårdens innehåll mellan olika vårdgivare och landstinget. Specialisttandvård och sjukhustandvård ska ges efter remiss från allmäntandvården eller sjukvården. Specialisttandvård kan också ges efter organiserat konsultsamarbete mellan allmäntandvård och specialisttandvården. Den offentliga specialisttandvården ansvarar för all ev. vidare-remittering till sjukvården eller annan specialisttandvård inom eller utomläns. Remittering till specialisttandvården får endast avse behandling som kräver specialisttandvårdens resurser. Vid tillstånd som kräver specialist-bedömning och/eller behandling ska specialisttandläkare konsulteras tidigt, för att kunna förebygga eller bryta en eventuell ogynnsam utveckling. Auktoriserade vårdgivare konsulterar och remitterar kostnadsfritt för vård till landstingets specialisttandvård. Vid komplicerade terapival där implantat kan bli aktuellt ska landstingets specialister alltid anlitas för terapiplanering i god tid före vuxen ålder. Endast landstingets egna specialister får anlitas. 4.5 Pedodonti Pedodontisk specialisttandvård ska ges när vården kräver särskilda insatser. Sådana behov är framförallt: medicinska skäl, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, behandlingsomognad på grund av låg ålder, tandvårdsrädsla och/eller särskild kariesproblematik samt komplicerade eller sällsynta odontologiska tillstånd. Detta ska tillämpas på de speciella förhållanden som gäller den växande individen. Patienter ska vid behov kunna erbjudas behandling under vakensedation. Det är möjligheten att kunna utföra sådan behandling på bästa sätt för patienten som styr om behandlingen utförs inom allmäntandvård eller inom specialisttandvården. 7

343 I situationer då diagnostik och tandbehandling inte kan utföras konventionellt, dvs. med patienten i vaket tillstånd, skall möjlighet till tandbehandling under narkos finnas. Patienten remitteras då till specialistklinik i pedodonti. Där görs utredning och planering av tandbehandlingen i samarbete med anestesiklinik. Själva tandbehandlingen under narkos utförs på något av länets sjukhus av tandläkare inom specialisttandvården eller av allmäntandläkare i ett s.k. narkosteam. Teamet handleds av specialisttandläkaren i pedodonti. I de fall patient kontinuerligt ges behandling inklusive revisionsundersökning inom specialistklinik i pedodonti kan patienten inte samtidigt vara listad hos annan vårdgivare inom allmäntandvården. Det är specialisttandläkare i pedodonti som i varje fall beslutar om patienten är revisionspatient hos pedodontikliniken. Revisionspatient inom pedodontin är en patient som får sin fullständiga tandvård inom pedodontin. De patienter som avses är inte patienter som remitterats till pedodontin och där behandlingen avslutats inom ett år från behandlingsstart med remissvar. Patienter som har en del av sitt totala tandvårdsomhändertagande inom pedodontin, t.ex. tillstånd som kräver uppföljning över tid, är listade på sin ordinarie klinik. Pedodontin har också en viktig roll när det gäller samarbetet med de fungerande barntandvårdsteamen inom allmäntandvården. 4.6 Tandreglering/Ortodonti Folktandvården Kalmar bedriver och har ett övergripande ansvar för all tandregleringsverksamhet i länet. Patienternas ordinarie allmäntandläkare ska så tidigt som möjligt identifiera eventuella avvikelser från normal bettutveckling. Det åligger samtidigt allmäntandvården och specialisttandvården inom ortodonti att gemensamt organisera s.k. konsultverksamhet där man på ett planerat sätt möter patienterna för att vid behov uppdatera en vårdplan som fortlöpande möter patienternas behov. Vårdplaneringen ska baseras på Socialstyrelsens objektiva och subjektiva behandlingsbehovs-index, lokala rutinprogram och rutin vid ortodontikonsultation, kompletterat med behandlande tandläkares och ansvarig ortodontists bedömning. Konsultverksamheten sker inom ramen för barnkapiteringsbeloppet. Bedömer specialisten att specialisttandvård behövs, omhändertas patienten inom specialisttandvården. Specialisttandvården inom ortodonti ansvarar för all ev. ortodontisk remittering till sjukvården och ytterligare specialisttandvård inom- och utomläns. Allmäntandläkare ska efter samråd med ansvarig ortodontist erbjuda basal ortodontisk vård till sina patienter. Sådan basal ortodontisk vård ersätts enligt folktandvårdens prislista för tandreglering, se landstingets hemsida. Basal ortodontisk vård är vård som kan utföras inom allmäntandvården och som ortodontist har beslutat om. Sådan vård omfattar bl.a. följande: Interceptiv ortodonti t.ex. bettslipning i det primära bettet för undvikande av tvångsförningar och låsningar. Behandling med avtagbar apparatur exempelvis aktivatorer och olika klammerplåtar. 8

344 Lingualbågar och Quad-Helix. Vården ersätts enligt bilaga 2.2: Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. 4.7 Oral Kirurgi och Odontologisk Röntgendiagnostik Folktandvården Kalmar bedriver oralkirurgisk och odont. röntgenverksamhet som är lokaliserad vid Kalmar och Västerviks sjukhus. Det är en förutsättning för att kvaliteten i arbetet ska kunna upprätthållas att alla vårdgivare som remitterar patienter iakttar de regler och anvisningar som gemensamt ställts upp av länets oral kirurgi och odont. röntgen avd. Detta för att vården och behandlingen i dessa fall ska bli så skyndsam och skonsam för patienterna som möjligt. 4.8 Protetik och Bettfysiologi I vissa situationer är det nödvändigt att utföra fast protetik inom allmäntandvården, se nedan kategorier av patienter: Trauma, egna listade patienter i position 3á till 3á. Patienter som har en eller flera aplasier i position 6 a till 6 a. Patienter med omfattande fluoros-skador i position 6 a till 6 a. Patienter med mineraliserings-störningar: amelogenesis/dentinogenesis/ osteogenesis imperfekta och epidermolysis bullosa i position 6 a till 6 a. Behandling ska ske i samråd med specialist inom Protetik och/eller Pedodonti, se även riktlinjerna för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna på landstingets hemsida. I de fall vårdgivaren söker ersättning för sådan vård ska beställaren bevilja sådan behandling innan behandlingen igångsätts. Detta görs genom att skicka in en förhandsbedömning, blankett för detta finns på landstingets hemsida. Vården ersätts enligt bilaga 2: Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Bettfysiologisk behandling med bettskena kan i vissa fall bli aktuellt inom allmäntandvården för patientgruppen. Sådan behandling ska ske i samråd med specialist inom bettfysiologi, se även riktlinjerna för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna på landstingets hemsida. Vården ersätts enligt bilaga 2.2: Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. 4.8 Trauma Akut trauma på vårdgivarens listade patienter och som i förlängningen omfattar vissa behandlingsåtgärder. I huvudsak avses protetik som kan debiteras landstingets beställarenhet. Vården ersätts enligt bilaga 2.2: Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. 4.9 Akut tandvård och jouråtagande Vårdgivaren ska kunna erbjuda akut tandvård till vårdgivarens listade barn, ungdomar och unga vuxna och på den klinik där vårdgivaren är verksam. Patienter med akuta besvär och akuta tand- eller käksolycksfall skall erbjudas tid så snart situationen kräver och det är praktiskt möjligt. Med akut tandvård avses tandvård som inte kan anstå och där behandlingen ges för att lindra eller eliminera infektion, smärta och obehag från munhålan. I en akutbehandling 9

345 ingår inte att utföra en fullständig behandling. För att höja patientsäkerheten samt förbättra kvalitén i patient-hanteringen ska alltid information av utförd akutbehandling ske utan dröjsmål till den vårdgivare där patienten är listad. Ansvar och fortsatt vård ligger på ordinarie vårdgivare. För akuttandvård ska vårdgivaren vara tillgänglig samma dag under vardagar, antingen genom telefonkontakt eller besök på mottagningen. När kliniken är stängd, ska jourcentral/motsvarande ha möjlighet att hänvisa till jourhavande tandläkare för att klara uppdraget. Vårdgivaren svarar för att informera patienten att vid behov av akut tandvård alltid kontakta sin ordinarie vårdgivare. Vårdgivaren ska om särskilda skäl föreligger kunna hänvisa patienten till annan tandläkare Avgränsning mellan avgiftsfri tandvård och tandvård enligt taxan I normalfallet ska vården planeras så att den är avslutad under det år patienten fyller 22 år. När tandvården fördröjs på grund av resursbrist eller av vårdgivarens prioriteringar ska behandlingen slutföras utan avgift för patienten. Vårdgivaren ska i dessa fall stå för tandvårdskostnaden. Beror fördröjningen på uteblivande eller ombokningar av patienten så bekostas vården av patienten själv enligt Folktandvårdens åtgärds- och prislista, se landstingets hemsida Tandvård som inte ingår i grunduppdraget Tandvård som inte är odontologiskt motiverad ingår inte i den avgiftsfria tandvården för Barn, ungdomar och unga vuxna. Såväl privattandvård som Folktandvården Kalmar kan i mån av resurstillgång erbjuda tandvård till Barn, ungdomar och unga vuxna även i de fall tandvården inte är odontologiskt motiverad, sådan tandvård ska betalas av patienten. Innan barnet är myndigt debiteras vårdnadshavare. Exempel på tandvård som inte omfattas är följande: Olika former av tandskydd för sport och fritid (om detta inte är odontologiskt indicerat som traumaprofylax). Kosmetisk tandvård, d.v.s. tandvård utöver vad som är nödvändigt för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat, t.ex. blekning av tänder, tandsmycken, skalfasader. Byte av felfri fyllning. Ovannämnd tandvård är avgiftsbelagd för patienten även inom specialisttandvården Barn och ungdomar som far illa All personal inom hälso- och sjukvården är enligt Socialtjänstlagen 2001:453, uppdaterad SFS 2013:633, 14 kap, 1, skyldig att genast göra en anmälan till socialtjänsten vid kännedom om eller vid misstanke om att ett barn eller ungdom far illa. På socialstyrelsens websida finns det dokument Barn som far illa eller riskerar att fara illa reviderad version 2014 som utgör vägledning som ska stödja hälso- och sjukvården samt tandvården i deras arbete med att identifiera barn som far illa eller riskerar fara illa och fullgöra den lagstadgade anmälningsskyldigheten till socialnämnden. Vägledningen tar även upp skyldigheten att samverka i frågor som rör dessa barn. Ytterligare information med vägledning och blanketter för anmälan finns på landstingets hemsida. 10

346 Tandvårdens personal ska ha kunskap om hur man omhändertar personer som utsatts för våld i nära relationer, såväl barn som vuxna. Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer finns på landstingets hemsida. Rutin när barn, ungdomar och unga vuxna inte kommer till tandvården finns i riktlinjerna för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna på landstingets hemsida Rutiner när barn, ungdomar och unga vuxna inte kommer till tandvården Dessa rutiner gäller revisionspatienter till och med den dagen ungdomen fyller 18 år. Det är viktigt att de olika stegen följer varandra utan långa tider emellan. Hantering av åringar skiljer sig då de är myndiga. Kommunikationen sker då med berörd individ. 1. Skicka kallelse enligt klinikens rutiner. 2. Om barnet inte dyker upp, ta personlig kontakt med vårdnadshavaren. Kom överens om en ny tid och skicka även den nya tiden per post. 3. Om du inte får personlig kontakt trots upprepade försök, skicka brev och be vårdnadshavaren att ringa innan uppgivet datum, t.ex. inom en månad. 4. Om barnet inte kommer på den tiden heller, ta ny personlig kontakt med vårdnadshavaren. Fråga varför barnet inte har kommit på sitt tandläkarbesök. Informera om att barnet har rätt till tandvård och att detta är en viktig del i barnets fysiska utveckling. Kom överens om en ny tid och skicka även den nya tiden per post. 5. Om barnet inte kommer efter den tredje kallelsen, skicka ett brev till vårdnadshavaren där du informerar om barnet har rätt till tandvård enligt lag och om din anmälningsplikt. Förslag på text: NN har haft tid hos oss på tandvården flera gånger, men inte kommit. Vi har försökt få kontakt med dig som är vårdnadshavare vid flera tillfällen utan att lyckas. Alla barn och unga i Sverige har rätt enligt lag till tandvård som en del i omsorg och utveckling under uppväxten. Vid misstanke om att barn inte får den vård de har rätt till, har vi som tandvårdspersonal skyldighet att ta kontakt med sociala myndigheter. 6. Om ingen kontakt nås med barnet efter detta brev så sänd orosanmälan till sociala myndigheter om barnet är under 18 år och det inte är helt uppenbart att ingen orosanmälan behöver göras. Blankett för anmälan finns på landstingets hemsida. Viktigt att alla steg dokumenteras i journalen. Vårdgivaren som patienten är listad hos svarar för uppkomna kostnader då patienten uteblir. Uteblivande kan debiteras vårdnadshavare/myndig ungdom enligt Folktandvårdens åtgärds- och prislista, denna finns på Landstingets hemsida. 11

347 4.14 Tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna som önskar vård i annat landsting/region än där man är folkbokförd Vårdgivare som behandlar barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år måste ha vårdavtal med patientens hemregion. Vården ersätts enligt hemregionens regler och nivåer för barntandvårdspengen. För ytterligare information se Tandvårdsnätverkets vägledning på landstingets hemsida. För barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år som tillfälligt vistas utanför det län där de är folkbokförda och behöver akut vård får den behandlande tandläkaren fakturera den tandläkare som har individen listad. Vid planerad vård, får den aktuella tandläkaren överenskomma med den som har individen listad om vårdens omfattning och om ersättningen Tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år från andra länder Alla barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år från Norden, EU, Liechtenstein och Schweiz har rätt till fri akut tandvård vid tillfällig vistelse i Sverige till och med den sista december det år man fyller 22 år. För att få vården ska man ha med sig och kunna uppvisa ett EUkort eller provisoriskt intyg om innehav av EU-kort. Faktura med bifogad kopia på det giltiga EU kortet, både fram- och baksida, eller intyget, skickas till NAVI Umeå. Barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år från andra länder än de som anges ovan är också berättigade till akuttandvård. Dessa patienter betalar sin tandvård själva. För barn, ungdomar och unga vuxna som är asylsökande, papperslösa och/eller gömda flyktingar, se avsnitt 4.2 Målgrupper Samverkansråd I samverkansrådet ingår representanter för Folktandvården Kalmar, privata vårdgivare och beställarenheten som tillika är sammankallande. Samverkansrådet sammanträder vid behov och mötena kan vid behov påkallas av någon av parterna. 5 Listningsregler 5.1 Allmänt om listning På landstingets hemsida presenteras de tandläkare/kliniker inom länet som landstinget godkänt och som patienterna kan välja. I landstingets listningssystem finns information för tandläkarna/klinikerna om vilka patienter som har valt att lista sig hos respektive. Informationen uppdateras löpande dels utifrån uppgifter från Skatteverket och dels utifrån vårdgivarnas registrering av nya patienter. 5.2 Aktiv och passiv listning Alla barn, ungdomar och unga vuxna som är folkbokförda i Kalmar Län har rätt att lista sig hos valfri tandläkare/klinik som är godkänd av landstinget. För barn, ungdomar och unga vuxna under 18 år väljer vårdnadshavaren vårdgivare. 12

348 De medborgare som inte aktivt väljer listning eller är nyinflyttade kommer att listas hos närmsta, ackrediterade vårdgivare i det geografiska närområdet, en så kallad passiv listning. Information om att aktivt lista sig förmedlas via landstingets hemsida. I samband med omlistning har patienter via valblanketten medgivit rätt för den nya tandläkaren/kliniken att ta del av journalhandlingar hos den förra. Den nya enheten måste aktivt begära ut dessa, den förra enheten ska utan onödig fördröjning och kostnadsfritt skicka journalkopior och begärt material till den nya enheten. 5.3 Information till allmänheten Landstinget ansvarar för att informera vårdnadshavare till blivande 3-åringar och nyinflyttade om rätten till aktivt val. Där finns även en förteckning över vilka tandläkare som är auktoriserade. 5.4 Utflyttning Landstingets ansvar för patienten upphör den dag då patienten folkbokför sig utanför länet, ersättningen för patienten till dess vårdgivare upphör samma månad. 5.5 Tillfälligt listningstak Minimiantalet listade barn, ungdomar och unga vuxna ska vara minst 25 per tandläkare och år. Vårdgivaren har två år på sig att uppnå detta antal. Vårdgivaren åtar sig att behandla samtliga barn, ungdomar och unga vuxna som listar sig. Är arbetssituationen sådan att ytterligare barn inte kan tas emot och vårdgivaren önskar begränsa totalantalet listade barn så ska skriftlig ansökan tillsammans med handlingsplan lämnas till beställaren som ska besluta om ett eventuellt godkännande och tid för begränsning. 5.6 Rutin vid övertagande av klinik Vid övertagande av en klinik övertar den nya vårdgivaren de listade patienterna. Det åligger den nya vårdgivaren att informera de listade patienterna om detta och att informera om deras möjlighet till aktivt val. De patienter som inte har listats om inom 90 dagar från övertagandet av verksamheten kommer att listas på en Folktandvårdsklinik i det geografiska närområdet, en så kallad passiv listning. 5.7 Rutin när klinik upphör När en tandläkare/klinik flyttar eller upphör är denna ansvarig för att informera listade patienter om detta och uppmana till nytt aktivt val av vårdgivare. De patienter som inte gjort ett aktivt val inom 90 dagar från upphörandet av verksamheten kommer att listas på en Folktandvårdsklinik i det geografiska närområdet, en så kallad passiv listning. Landstinget ansvarar för att informera patienten om en sådan listning sker. 5.8 Rutin vid skyddad identitet eller kvarskrivna Medborgare med skyddad identitet kan välja vårdgivare men ska inte registreras i listningssystemet. För personer med skyddad identitet eller kvarskrivna patienter (se punkt 4.2) ska istället särskilda anvisningar följas, se rutiner för detta på landstingets hemsida. 13

349 5.9 Administrativa regler Patienten/vårdgivaren lämnar in korrekt ifylld och signerad valblankett. För patienter under 18 år väljer vårdnadshavaren enhet och signerar blanketten. Vårdgivaren registrerar patienten i landstingets IT-system för barntandvård. Registreringen ska göras snarast eller senast samma kalendermånad som valblanketten inkommit. Det går inte att datera bakåt i tiden i systemet. Vårdansvaret för patienten övergår till den nya vårdgivaren när registreringen genomförts. Ersättningen betalas ut enligt ersättningssystemet nästkommande utbetalning efter att registrering gjorts. Valblanketten ska förvaras på lämpligt sätt på kliniken i två års tid. Landstinget äger rätt att granska vårdgivarens valblanketter. Patienter som har gjort ett aktivt val kvarstår hos samma vårdgivare till nytt aktivt val sker även om patienten flyttar inom länet. Vårdgivare kan inte själva överföra patienter till annan vårdgivare och inte heller avlista patienter. Vårdgivare kan inte neka patienter att lista sig om inte vårdgivare har erhållit beslut om tillfälligt listningstak Landstingets IT-system för barntandvård Beställaren tillhandhåller ett IT-systemet för barntandvård där alla barn, ungdomar och unga vuxna som är folkbokförda i länet registreras per vårdgivare. Vårdgivaren är skyldig att i detta system utföra de verksamhetsrapporteringar som ingår i uppdraget. Vårdgivaren ska informera patient/vårdnadshavare om att journaluppgifter kommer att registreras digitalt. Vårdgivaren kan i system även själva ta fram uppgifter avseende den egna listningen. Vårdgivaren ska ta ansvar för att alla användare av det IT baserade barnsystemet har behörighet och vad som därtill krävs i form av t.ex. SITHS-kort (e-tjänstekort) eller motsvarande. 6 Allmänna villkor för utförande av grunduppdraget 6.1 Allmänna villkor Vårdgivaren ska bedriva tandvård i enlighet med lagar, förordningar och andra föreskrifter. Samt följa regler och riktlinjer och behandlingsråd eller behandlingsöverenskommelser som fortlöpande fastställs av landstinget. Vårdgivaren ska även följa riktlinjer och anvisningar som anges i kap.4 och kap.5 i detta dokument. Vårdgivarna ska följa gällande landstingsplan, policy och riktlinjer som är tillämpbara och krävs för uppfyllandet av uppdraget. Vårdgivaren har det medicinska ansvaret för uppdragets genomförande och är underställd tillsyn som utförs av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivarna har dessutom att följa de lagar och föreskrifter som gäller för tandvård i Sverige. Det åligger vårdgivare framförallt att vara uppdaterad på de föreskrifter och regler som gäller inom barn- och ungdomstandvården t.ex. tandvårdslagen och socialstyrelsens delegationsföreskrifter. 14

350 6.2 Kvalitetskrav Vårdgivarens verksamhet ska genomsyras av följsamhet till kvalitetsområden som beskrivs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Kvalitetsområdena anger de krav på god kvalitet som regleras i HSL och Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska följa landstingets krav på att redovisning av relevanta uppgifter till Nationella kvalitetsregister samt till tandvårdens övriga kvalitetsregister lämnas in. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav på tandvården. Ett aktivt patientsäkerhetsarbete måste därför alltid genomsyra all verksamhet. Vårdgivaren ska dessutom uppfylla de krav på personal, lokaler och utrustning som är en förutsättning för att god tandvård ska kunna ges. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik och jämställd, effektiv samt ges i rimlig tid. Vårdgivaren ska utan särskilt dröjsmål kunna erbjuda tandvård till alla Barn, ungdomar och unga vuxna som vill välja vårdgivaren som vårdgivare. Vårdgivaren ansvarar för tandvården från och med det datum då patientens val har registrerats d.v.s. övertagandedatumet. Vårdgivaren ansvarar för att rutiner för avvikelsehantering finns på kliniken. 6.3 Miljöpolicy Landstingets miljöpolicy innebär att vårdgivare ska arbeta strukturerat med att minimera sin miljöpåverkan, ta miljöhänsyn, dokumentera detta och sträva efter ständig förbättring och hållbarhet. 6.4 Personella resurser Vårdgivaren ska vid ansökan om auktorisering ha utsett en namngiven verksamhetschef, som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för tandvård. Verksamhetschefen svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för verksamheten. Vid byte av verksamhetschef ska vårdgivaren skriftligen informera Landstinget senast trettio (30) dagar innan ändringen träder i kraft. Verksamhetschefen ansvarar för att upprätthålla en god arbetsmiljö och för att vårdgivaren har tandvårdspersonal i sådan omfattning som krävs för att utföra uppdraget. Detta kan lösas genom att anställa medarbetare eller genom tjänsteköp. Verksamhetschefen ansvarar för att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och legitimation och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen och ges tidsmässigt utrymme för att tillhandahålla en god och säker vård. Det ingår i överenskommelsen med Folktandvården Kalmar att de ska erbjuda utbildningar inom området för tandvård till Barn, ungdomar och unga vuxna. Utbildningarna är öppna för alla auktoriserade vårdgivare att delta i till självkostnadspris. Interna föreläsare debiteras inte. Då externa kursgivare anlitas uttas en kursavgift. Vårdgivaren ska redovisa den fortbildning som medarbetarna fått inom området. 15

351 6.5 Dokumentation, journalföring, informationsöverföring Vårdgivaren ska, i enlighet med gällande lagar och förordningar, föra patientjournaler och bevara dessa på angivet sätt enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården samt följa offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vårdgivare ska kostnadsfritt, med patientens samtycke, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som ger tandvård till patienten. Vårdgivaren ska träffa personuppgiftsbiträdesavtal med Landstinget i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204) då Landstinget behandlar personuppgifter för vårdenhetens (den personuppgiftsansvariges) räkning. Vårdgivaren ska vara ansluten till landstingets HSA-katalog. Vårdgivaren ska, i enlighet med gällande lagar och förordningar, föra patientjournaler och bevara dessa på angivet sätt enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården samt följa offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 6.6 Tillgänglighet Vårdgivaren ska erbjuda såväl akuta som planerade mottagningsbesök. För att alla barn ska ges goda möjligheter att få tandvård ska vårdgivaren erbjuda en hög tillgänglighet dagtid under vardagar, både förmiddag och eftermiddag. Telefontillgängligheten samt tillgången till mottagning ska kunna erbjudas minst 40 timmar/vecka på respektive vårdenhet. Om vårdgivaren har tillfälligt stängt (exempelvis vid sjukdom, semester eller utbildning) ska tydlig hänvisning ske till annan angiven vårdgivare. Under de 40 timmar vårdgivaren är öppen ska den vara tillgänglig per telefon för tidbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov samt kunna ta emot akuta besök och bedriva planerad verksamhet utifrån vårdåtagandet. Övriga tider ska telefonsvarare finnas. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvarare ska bli uppringd samma dag alternativt närmast följande arbetsdag. Vårdgivaren svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, patienter och närstående. På efterfrågan ska vårdgivaren tillhandahålla information i anpassade former. Informationen ska bland annat avse öppettider, tidsbeställning samt hänvisning till andra vårdgivaren då den egna vårdgivaren är stängd. Vårdgivaren ska vara ansluten till invånartjänsten på 1177 och ansvarar för att öppettiderna hålls uppdaterade där. 6.7 Lokaler Vårdgivaren ska svara för att utrustning och lokaler uppfyller myndigheternas krav på hygien, säkerhet och tillgänglighet. Tandvårdsklinikernas lokaler ska uppfylla vid var tid gällande författningskrav och myndighetskrav så att personer med funktionsnedsättning kan besöka lokalerna och ta del av verksamheten. Vid eventuellt byte av lokal eller ombyggnation krävs godkännande av Landstinget. 16

352 6.8 Utrustning, varuförsörjning Vårdgivaren ska inneha de inventarier och den utrustning som krävs för att en god tandvård ska kunna ges. Vårdgivaren ansvarar för och bekostar alla inventarier, all utrustning och underhållet av densamma. All utrustning som används inom verksamheten ska uppfylla vedertagna normer, standarder och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. Vårdgivaren ska se till att bestämmelserna i Lag (1993:584) om medicintekniska produkter och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) följs och ansvarar för att all utrustning erhåller fortlöpande service samt förebyggande och felavhjälpande underhåll. Förråds- och transportkostnader tillkommer vid inköp via Landstingsservice. Den medicinska utrustning som används inom verksamheten ska vara CE-märkt enligt relevant medicintekniskt direktiv och användas enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. För att underlätta för vårdgivaren föreslås att den medicintekniska avdelningen kontaktas inför inköp av medicintekniska utrustningar och produkter så att vårdgivaren kan avgöra om den medicintekniska avdelningen eller leverantören av produkten ska anlitas för service och underhåll. Vårdgivaren ska ha tillgång till den medicintekniska apparatur som krävs för att bedriva tandvård med en god kvalitet inom det allmänmedicinska kompetensområdet. Detta innefattar bland annat akutläkemedel d.v.s. kortison, värktabletter m.m. Vårdgivaren ska själv ombesörja och bekosta inköp av förbrukningsartiklar. Landstingsservice erbjuder vårdgivarna oavsett driftsform att rekvirera de förbrukningsoch sjukvårdsmaterial som lagerförs (finns som lagersortiment) i landstingets centralförråd. Dessa artiklar bekostas av vårdgivaren. Artiklarna ska beställas via landstingets beställarportal. Landstinget i Kalmar län har träffat ramavtal med ett antal varuleverantörer om köp av vissa förbrukningsvaror, som inte lagerförs. Privata vårdgivare äger hos dessa varuleverantörer rätt att efterhöra om köp av förbrukningsvaror också kan ske på de villkor som avtalats med Landstinget. Det ankommer på vårdgivaren att träffa ett eget hängavtal med berörda varuleverantörer. Förteckning över avtalsområden och vårdgivare lämnas av Landstingets upphandlingsavdelning på begäran. 6.9 Sjukresor Vårdenheten ska informera patienten om Landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Ytterligare information finns hos Kalmar Länstrafik KLT Tolk Språktolk ska anlitas när patienten inte kan förstå eller uttrycka sig på svenska språket Tolk eller tolkförmedling med vilken Landstinget har avtal ska anlitas. Rutin för beställning finns på Landstingets hemsida. För döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade barn eller ungdomar finns särskild tolkservice. Landstinget svarar via Folktandvården Kalmar för dessa tolkkostnader. 17

353 6.11 IT -system Uppdragstagaren ska när avtalet träder i kraft ha ett e-tjänstekort utfärdat av Telia e- legitimation och måste vara ansluten till HSA/SITHS via ombud, för ytterligare information sök på tredjepartanslutning via SITHS-ombud på Vårdgivaren ska säkerställa att följande tjänster ingår i tredjepartanslutningen: a. Organisation i HSA (vårdgivaren får då ett HSA-id) är obligatoriskt b. SITHS-kort (kortet är nödvändigt för att logga in i Landstingets IT-system för barntandvård) c. E-legitimation (en i varje organisation måste ha detta för att ombuden ska kunna identifiera organisationen vid utlämning av kortet, alltså nödvändigt för alla som är ensamma i sin organisation) Uppdragstagare ska meddela sitt HSA-id som består av den anslutna organisationens org.nr samt en siffer-/bokstavskombination. OBS kortläsare krävs till datorn. Den anslutande datorn ska vara försedd med Microsoft Windows 7 eller senare med Internet Explorer 9 eller senare. Operativsystem och mjukvara ska vara försedd med de senaste säkerhetsuppdateringarna. Antivirus och personlig brandvägg ska vara aktiverad och försedd med de senaste uppdateringarna Läkemedel Läkemedelsbehandlingen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Beträffande rutiner för antibiotikaprofylax eller antibiotikaskydd hänvisas till Tandvårdens läkemedel, aktuell utgåva, finns på landstingets hemsida. Vårdgivare inom vårdvalet ska följa följande policys och rekommendationer: Läkemedelskommitténs rekommendationer, läkemedelssektionens riktlinjer, TLV:s subventioneringsregler, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård samt nationella, regionala och lokal medicinska vårdprogram och riktlinjer, t.ex. STRAMA Patientnämnden Vårdgivaren ska i förekommande fall informera patienter om möjligheten att kontakta patientnämnden. Vårdgivaren ska aktivt bistå landstingets patientnämnd och övriga patientnämnder vid utredningar av enskilda patientärenden samt tillvarata patientnämndernas erfarenheter i det interna kvalitetsarbetet Information Landstinget ansvarar för att vårdgivaren via bland annat landstingets hemsida kan ta del av relevant verksamhetsinformation som behövs för att fullgöra uppdraget. Landstinget ska kunna kommunicera med vårdenheten via mail. Vårdgivaren ansvarar för att hålla sig uppdaterad om aktuell verksamhetsinformation som landstinget ger ut på hemsidan. 18

354 6.15 Smittskydd För att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard samt förhindra/förebygga spridning av resistenta bakterier och annan smitta ska socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien samt annan tillämplig lagstiftning, föreskrift eller liknande inom området följas Sjukskrivning Vårdgivaren får inte utan landstingets skriftliga godkännande anlita vikarie för att utföra hela eller delar av uppdraget. Vikarieperioden får vara högst sex månader per år eller högst tolv månader totalt under avtalsperioden. 7 Ersättning för vården Enligt landstingsstyrelsens beslut. Läs mer i bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. 8 Uppföljning Utgångspunkten för hur vårdvalet kommer att följas upp ska vara en ömsesidig strävan att uppnå en förtroendefull relation mellan parterna. Landstinget har ett ansvar att följa upp verksamheten och påtala eventuella brister i verksamheten såväl offentlig som privat vårdgivare. Därmed tillgodoses också allmänhetens rätt till insyn enligt 3 kap 19 a kommunallagen. Uppföljningsdata kommer att ses över och utvecklas varje år i takt med att barnkonventionen och teknik finns som stödjer införande av nya indikatorer. Kvalitetsindikatorer och nyckeltal kan komma att revideras. 8.1 Landstingets rätt att följa uppdraget Landstinget äger rätt att följa upp vårdgivarens utförande av uppdraget. Landstinget ansvarar för utformningen av uppföljningarna, innefattande former, innehåll och tidpunkter härför. 8.2 Vårdgivare ska samverka vid uppföljning Vårdgivaren ska samverka med landstinget gällande uppföljning och analys av hur uppdraget utförs samt utveckling av vårdens kvalitet, produktivitet och effektivitet. Vårdgivare ska utan kostnad förse landstinget med efterfrågat uppföljningsmaterial samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är riktiga. I samband med uppföljningen av verksamheten äger landstinget rätt att hos vårdgivaren inspektera arbetet, t ex i form av journalgranskning. Vårdgivaren ska delta i uppföljningsmöten som landstinget kallar till. 8.3 Offentliga redovisningar Landstinget äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten för deras val av vårdgivare och för andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte och kvalitets- och förbättringsarbete samt ge underlag för rankning. 19

355 8.4 Mätningar Uppföljning kan ske genom mätningar av medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, patientnöjdhet, väntetider, telefontillgänglighet, m.m. Mätningar utförs med den metod, de frågeställningar, vid de tidpunkter och med de intervall landstinget bestämmer. Landstinget äger resultaten av dessa mätningar. När landstinget genomför patientenkäter eller andra mätningar ska vårdgivare efter landstingets anvisningar medverka i framtagandet av till exempel patientunderlag och ställa detta kostnadsfritt till landstingets förfogande. 8.5 Revision Landstingets revisorer ska i enlighet med Kommunallagen 9 kap. 9 granska all verksamhet som landstinget bedriver inom sitt verksamhetsområde. Vårdgivaren förbinder sig att i enlighet med denna lag låta landstingets revisorer, eller de som revisorerna utser, utan hinder av sekretess eller affärsjuridiska krav ta del av sådan handling eller uppgift som är nödvändig för utövande av sin granskning av vårdgivarens fullgörande av ingånget vårdavtal. 8.6 Uppföljningens syfte Granska vården säkerställa att vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag enligt avtalet och att patienterna får bästa möjliga tandvård. Jämföra jämföra studier med andra vårdgivare med motsvarande uppdrag Dialog och utveckling dialog med vårdgivare för att stimulera utveckling och förbättring av verksamheten 8.7 Mål Uppföljningen ska stimulera tandvården till följande utveckling: Kontinuerlig förbättring av epidemiologiska värden. Kontinuerlig förbättring av andelen kariesfria 6-åringar då god tandhälsa i förskoleåldern skapar goda förutsättningar för god tandhälsa även i framtiden. Kontinuerlig förbättring av andelen kariesfria 22-åringarna som lämnar den organiserade tandvården för barn, ungdomar och unga vuxna. Kontinuerlig minskning av tobaksanvändning. 8.8 Löpande och fördjupad uppföljning Fördjupad uppföljning regleras i avtalet mellan landstinget och vårdgivaren. Vårdgivare inom vårdvalet ska präglas av kund- och processorientering. Utgångspunkten ska vara vad som är bäst för patienten. Rutiner för att tydliggöra ansvar för samarbete och samverkan i gränssnitten mellan olika ansvarsområden är viktigt och kunskap om andras kompetens i vårdkedjan är en förutsättning. För att ovanstående ska vara möjligt behövs gemensamma värderingar, angreppssätt och verktyg. Uppföljningen ska bygga på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 20

356 Uppföljning av vårdvalet ska bidra till en positiv utveckling av befolkningens hälsa och vårdgivarnas verksamhet och också ses som ett viktigt led i vårdgivarnas interna kvalitetsutveckling. En årlig dialog med respektive vårdgivare är en viktig del av den fördjupade uppföljningen och ett måste för att få en så riktig helhetsbild som möjligt. Uppföljning av kvalitetsvariabler sker på olika sätt och med flera olika syften, t.ex. kvalitetskontroll, styrning mot önskade mål, utvecklingsfrämjande och resultatkontroll. I grunduppdraget beskrivs grundläggande kvalitetskrav, se punkt 7.2. Kvalitet i allmäntandvården för Barn, ungdomar och unga vuxna består av flera olika delar. En del kan bedömas av patienterna, som t.ex. tillgänglighet och bemötande medan andra delar är svårare för patienterna att bedöma t.ex. medicinsk kvalitet. 8.9 Epidemiologisk uppföljning, tobak samt patientenkät Landstinget ansvarar för den epidemiologiska uppföljningen i länet. Auktoriserade vårdgivare ska rapportera in begärda epidemiologiska uppgifter på det sätt som landstinget fortlöpande väljer. Inrapportering ska ske direkt efter varje revisionsundersökning. Rapporteringen görs via filöverföring genom de IT baserade system som landstinget från tid till annat anvisar till respektive vårdgivare. Journalsystem ska vara konstruerade så att epidemiologiska data kan tas ut elektroniskt. Epidemiologiska data ska tas från den senaste undersökningen under det senaste 2 åren och används som ett planeringsinstrument på landstingsnivå och kliniknivå. Data redovisas könsuppdelat och kommunvis. Med hjälp av epidemiologiska data kan kliniken utvärdera effekten av insatta åtgärder och bedöma eventuella behov av förändringar i profylax- och behandlingsprogram. Uppföljning utförs av Beställarenheten. Vårdgivarens inrapportering ska innehålla: Undersökningsdatum Nästa revisionsdatum Epidemiologiska värden: deft på 3, 4, 5 och 6-åringar samt DFT, DFS-a på åringar. Undersökningsåtgärd 101, 111 eller 112 Tobaksvärden för 12-19åringar (0 = tobaksfri, 1 = röker, 2 = snusar, 3 = röker och snusar) Data redovisas könsuppdelat och kommunvis. Uppföljning utgör underlag för Socialstyrningens uppföljning på riksnivå. Epidemiologiska uppgifter ska rapporteras minst 1 gång per 2 kalenderår. Sammanställningen av inrapporterade underlag utförs av beställaren och utgör underlag för Socialstyrningens uppföljning på riksnivå. Vid misskötsel av rapporteringen finns möjlighet för landstinget att återkräva tidigare utbetald ersättning och stoppa utbetalning av månadsvis barnkapitering. 9 Auktoriseringsförfarande Vårdvalet avser ett kontraktsbundet vårduppdrag enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) med ett samlat åtagande för barn och ungas behov av allmäntandvård i länet. Vårdgivarens 21

357 uppdrag och åtagande framgår av detta förfrågningsunderlag. En vårdgivare får bedriva tandvård för Barn, ungdomar och unga vuxna inom Kalmar Län under förutsättning att sökanden godkänts av landstinget. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och landstinget. Avtalet reglerar samtliga villkor inklusive ekonomiska villkor samt uppdragstid. Varje vårdgivares ansökan ska avse minst en fysisk vårdenhet. Vid start av flera vårdenheter ska vårdgivaren ingå ett avtal för varje vårdenhet. 9.1 Tidpunkt för igångsättande Leverantören ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerat igångsättande. Detta ska ske senast sex (6) månader efter erhållet godkännande från landstinget. 9.2 Ansökningsförfarande Varje ansökan ska specificeras utifrån tänkt etablering och ska utgöras av ett besvarat och undertecknad dokument Ansökan om godkännande med nödvändiga kompletteringar och efterfrågade bilagor till ansökan. 9.3 Ansökans form och innehåll Handlingar för deltagande i vårdvalet finns att hämta på: Landstinget i Kalmar Läns hemsida: Kammarkollegiets hemsida: Ansökan om godkännande samt efterfrågade handlingar, dokument och bilagor: Ansökan ska vara undertecknat av behörig företrädare för sökanden. ska besvaras punkt för punkt i dokumentet för Ansökan om godkännande. Ansökan kan komma att inte godkännas om svaren är ofullständiga eller saknas. Ansökan samt efterfrågade handlingar ska inges i två exemplar i pappersform, varav ett (1) original, till nedanstående adress: Landstinget i Kalmar Län Beställarenheten Box Kalmar Ansökan skickas/lämnas i förseglat omslag märkt: Ansökan Vårdval Tandvård i Kalmar Län med aktuellt diarienummer. 9.4 Rättelse av fel, förtydligande och komplettering av ansökan Landstinget kan medge att den som inkommer med ansökan får rätta en uppenbar felskrivning eller något annat uppenbart fel i ansökan. Landstinget kan även komma att anmodas att förtydliga eller komplettera sin ansökan. 22

358 Om förfrågningsunderlaget upplevs som otydligt eller vårdgivaren har några frågor är det viktigt att kontaktpersonen kontaktas på ett tidigt stadium så att missförstånd kan undvikas. 9.5 Ansökningstidens utgång Mottagande av ansökningar sker löpande. 9.6 Krav för godkännande Sökanden ska inte vara föremål för uteslutningsgrund enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. 9.7 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra åtagandet enligt uppdragsbeskrivningen. Landstinget kontrollerar att vårdgivaren är: Registrerad i motsvarande aktiebolags-, handels-, eller föreningsregister Registrerad för redovisning och inbetalning av motsvarande mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter. Fri från skulder vad gäller svenska skatter och sociala avgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området. För att underlätta för de upphandlande myndigheterna att endast anlita leverantörer som fullgör sina lagstadgade skyldigheter avseende redovisningar och betalningar av skatter och avgifter har landstinget och Skatteverket ingått en avsiktsförklaring om samarbete. Enligt avsiktsförklaringen om samarbete kommer Skatteverket att bistå oss med följande uppgifter för anbudsgivare: o registrerad för moms och som arbetsgivare o erlagd arbetsgivaravgift de senaste tre redovisningsmånaderna o registrering för F-skatt eller FA-skatt o om skulder för svenska skatter och avgifter hos Skatteverket, o om skulder hos kronofogdemyndigheten och eventuell uppgift om betalningsuppgörelse Ovanstående förfarande är endast tillämpbart i Sverige. Utländsk anbudsgivare ska insända dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar av motsvarande skatter och avgifter. Dessa intyg eller motsvarande ska inte vara äldre än två månader räknat från sista anbudsdag. Sökandens företag måste vara färdigbildat vid avtalets undertecknande. Sökandens företag ska vid samma tillfälle inneha motsvarande F-skattsedel och uppvisa motsvarande registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Sökande med företag under bildande ska i ansökan om godkännande ange nuläge, förutsättningar och tidplan för sin etablering. En ekonomisk plan för verksamheten ska bifogas ansökan och intygas av namngiven revisor eller bank. Landstingets bedömning av huruvida en vårdenhet ska godkännas kommer att ske utifrån sökandens finansiella och ekonomiska ställning samt förmåga att fullfölja åtagandet under hela avtalsperioden. Landstinget kommer att göra en helhetsbedömning bland annat genom att inhämta kreditupplysning samt eventuella referenser. Sökanden ska ha en stabil ekonomisk bas och ha tillgång till resurser som svarar mot uppdragets omfattning och innehåll. 23

359 Sökanden ska i riskintyg från Creditsafe ha lägst Riskklass 40 eller likvärdigt. RATINGINTERVALL BESKRIVNING Mycket god kreditvärdighet God kreditvärdighet Kreditvärdig Kredit mot säkerhet 0-14 Kredit avrådes Ingen ratingberäkning T ex företaget är i konkurs, ej fulltalig styrelse eller i likvidation Observera att intyget inte behöver bifogas anbudet. Landstinget kontrollerar sökandens riskklass via Creditsafe. För det fall sökanden har lägre rating kan prövning komma att ske. Samma sak gäller för det fall Creditsafe ej kan klassificera sökanden. Sökanden kan ändå anses uppfylla ovanstående krav om en sådan förklaring finns att det kan anses vara klarlagt att sökanden innehar motsvarande ekonomiska stabilitet. Sådan förklaring begärs in vid behov. 9.8 Prövning av ansökan Varje inkommen ansökan kommer att avslutas med ett beslut om godkännande alternativt ett icke godkännande om sökanden ej uppfyller ställda krav. Beslut kommer att sändas sökanden i skriftlig form. Vårdgivaren är bunden av sin ansökan till dess att ansökan avslutats genom att avtal undertecknats, dock längst i tre (3) månader efter att beslut om godkännande meddelats. Underrättelse om vårdgivare godkänns eller ej lämnas senast inom 60 dagar efter att ansökan inkommit. Efter det att underrättelse om beslut lämnats, tecknas ett avtal med godkänd vårdgivare. Avtalet är bindande först när det undertecknats av landstinget, som i och med undertecknandet godkänt inkommen ansökan. 24

360 Vårdval Tandvård i Kalmar Län Bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna Diarienummer: Datum:

361 ungdomar och unga vuxna Innehåll 1 Bakgrund Behov av en ny ersättningsmodell Modellen Beräkning av genomsnittskostnad Justering Inför Övergångsbestämmelser Grundkapiteringsbeloppets storlek... 6 Tabell 1: Kostnaderna som modellen baseras på:... 7 Landstinget i Kalmar Län, Beställarenheten

362 ungdomar och unga vuxna 1 Bakgrund Landstinget i Kalmar Län har beslutat att ersättningen till vårdgivare avseende allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna ska differentieras med hänsyn till den relativa vårdtyngden (hänvisa till beslut). Den nya ersättningen kommer att införas i samband med att LOV införs våren I detta dokument redovisas hur denna differentierade ersättningsmodell är konstruerad. Det totala värdet på den ersättning som sedan fördelas ut genom den differentierade modellen utgörs av ett grundkapiteringsbelopp som minst motsvarar den genomsnittliga kostnaden för ett barn/ungdom/ung vuxen multiplicerat med totalt antal listade barn i länet. Den ersättning som fördelas till respektive vårdgivare baseras på respektive kliniks antal barn och vårdtyngd enligt den differentierade ersättningsmodellen. 2 Behov av en ny ersättningsmodell Det finns olika förklaringsmodeller till varför det finns ett samband mellan socioekonomiska livsvillkor och tand- och munhälsa. En förklaring är att fördelningen av vårdresurser är en huvudorsak till ojämlikheten dvs. att de patienter som har störst behov inte ges den prioritering som krävs. Andra förklaringsmodeller fokuserar i stället på de beteenden och den livsstil som människor väljer, där personer med lägre utbildning och social status i högre grad än andra väljer beteenden som är skadliga för deras tandhälsa. Det är därför viktigt att hitta en ersättningsmodell som på ett mer exakt sätt tar hänsyn till båda dessa faktorer och betalar för de vårdinsats som varje patient behöver. Detta för att på sikt kunna åstadkomma en bättre utjämning av tandhälsan. Den modell som beskrivs här väger därför in såväl epidemiologiska data som socioekonomiska faktorer. Det innebär en högre ersättning till vårdgivare som har de mest vårdkrävande patienterna. 3 Modellen I modellen mäts munhälsan i form av senast inrapporterade epidemiologiska data hos patienten. Det används ett DFT-mått som anger andelen tänder med karies och fyllningar. I modellen ingår även en komponent som anger patientens socio-ekonomiska tyngd d.v.s. Care Need Index (CNI), Detta är ett välanvänt hjälpmedel som mäter socioekonomiska förhållanden för att identifiera risk för ohälsa. Förenklat uttryckt är det ett mått på hur mycket resurser patienterna förväntas kräva. Patienter listade i Kalmar län (oavsett var i landet man är folkbokförd) klassificeras enligt CNI var tredje månad. Beräkningen utförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Listningsfilen som körs i slutet på varje månad ligger till grund för vår beräkning. Landstinget i Kalmar Län, Beställarenheten

363 ungdomar och unga vuxna Ersättningsmodellen består av tre delar, en fast ersättning, en rörlig ersättning och en pott för särskilda patientgrupper (se fig 1). Den fasta ersättningen är ett fast belopp per barn och år som betalas månadsvis. Den rörliga ersättningen bestäms utifrån vårdtyngd i den differentierade modellen. Dessutom ingår i ersättningsmodellen en pott för fördelning till särskilda patientgrupper. Fig 1: Ersättningsmodellen 50% EPI 50 % Pott särskilda patientgrupper Fast ersättning Rörlig ersättning Den fasta ersättningen tillsammans med den rörliga ersättningen utgör ersättning för fullständig allmäntandvård inkl. akuttandvård. Den fasta och rörliga ersättningen utgör lika stora delar i ersättningsmodellen och är vardera 50 % av det s.k. grundkapiterings-beloppet. Ersättningen är differentierad beroende på vårdtyngd och består av två delar som båda speglar den relativa vårdtyngden hos respektive patient dvs. dels vissa epidemiologiska data (50 %) och dels den socio-ekonomiska tyngden (CNI-index) (50 %). Den totala ersättningen som utgår till alla vårdgivare beräknas genom att multiplicera antalet listade patienter månadsvis med ersättningen per listad och månad. Underlag för listning baseras på aktuell statistik från landstingets listningssystem. Dessa ersättningar bildar tillsammans det så kallade grundkapiteringsbeloppet som minst motsvarar den genomsnittliga kostnaden för ett barn respektive år. Detta belopp beslutas av landstingsfullmäktige. I ersättningsmodellen ingår även en pott för särskilda patientgrupper. Vilka patientgrupper det berör och ersättningen som kan sökas för detta beskrivs i Vårdval Tandvård Kalmar i Bilaga 2.2: Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Landstinget i Kalmar Län, Beställarenheten

364 ungdomar och unga vuxna 4 Beräkning av genomsnittskostnad För att få fram ett rimligt grundkapiteringsbelopp är det ändamålsenligt att utgå från en beräkning av genomsnittskostnaden i föregående års transparensredovisning hos Folktandvården. Dock bör beaktas att Folktandvården kan ha eventuella stordrifts-fördelar, samtidigt som de också har den övervägande delen av de tyngre patienterna listade hos sig. I kalkylen över kostnader som gjorts för den aktuella åldersgruppen har alla variabler tagits med, justering har sedan gjort för de kostnader som barnkapiteringen inte ska täcka, se tabell 1. Den totala behandlingskostnaden har sedan dividerats med antal listade patienter 3-22 år hos Folktandvården i december föregående år vilket leder fram till en genomsnittskostnad per patient. Därmed får vi fram ett minimivärde på ett kapiteringsbeloppet per barn/ungdom/ung vuxen. För att få fram vad som totalt bör avsättas till nästkommande års kapitering så bör detta belopp räknas upp med prisindex två gånger och sedan multipliceras med totalt antal uppskattade patienter för det kommande året. Alltså troligt antal patienter både hos Folktandvården och de privata tandläkarna i åldersgruppen under nästkommande år. 5 Justering Inför 2018 Skillnaden mellan 2016 och 2018 är även att tre åldersgrupper har tillkommit, kapiteringsbeloppet måste därför justeras enligt: 20-åringar: total behandlingskostnad för de som behandlats hos folktandvården under 2016 har dividerat med antal 21-åringar som fanns listade på Folktandvården i januari 2017 (dessa räknades som 20-åringar år 2016). 21- och 22-åringar: total behandlingskostnad för de som har behandlats hos Folktandvården under 2016 för dessa åldersgrupper var för sig har dividerats med troligt antal listade Folktandvårdpatienter i dessa åldersgrupper. Troligt antal listade Folktandvårdspatienter är 89 % av det antal 21- och 22- åringar som enligt SCB var skrivna i Kalmar Län i december Detta då Folktandvården har haft 89 % av patienterna i åldern 3-20 år listade hos sig. Genomsnittskostnaden per patient i åldersgruppen 3-22 år blir med denna uträkning inklusive justering för 2018; 1088 kr/patient efter uppräkning av prisindex. Det är viktigt att denna genomsnittskostnad ses över årligen, särskilt under de närmsta åren då ytterligare två åldersgrupper ska börja ingå i den fria tandvården till barn, ungdomar och unga vuxna. Det är troligt att kostnaderna för de här nya grupperna kommer att öka ju mer deras medvetandegrad om den fria tandvården stiger. Det går dock inte att förutspå Landstinget i Kalmar Län, Beställarenheten

365 ungdomar och unga vuxna med rimlig säkerhet hur mycket de kommer att bli. Därför bör beräkningarna ses över årligen för att vid behov korrigera kapiteringsbeloppet. Det blir ett års eftersläpning i siffrorna då föregående års siffror av förklarliga skäl ligger till grund för uträkningen. 6 Övergångsbestämmelser Fram tills denna differentierade modell tas i bruk i samband med att LOV införs fördelas ersättningen per patient och år. Utbetalning sker då med en tolftedel per månad. 7 Grundkapiteringsbeloppets storlek Grundkapiteringsbelopp per år: 1088 kr per barn/ungdom/ung vuxen innan differentiering då detta belopp minst täcker genomsnittskostnaden. Landstinget i Kalmar Län, Beställarenheten

366 ungdomar och unga vuxna Tabell 1: Kostnaderna som modellen baseras på: Kostnader som modellen baseras på: Lön och arbetsgivaravgift Utbildning o övriga personalkostnader Läkemedel Kapitaltjänstkostnader Lokalhyror Övriga kostnader Kostnader som barnkapiteringen inte ska täcka är: Nödvändig tandvård Uppsök Ort, Trauma, Bettskenor Asyl Tobaksfri Duo/Utmaning Tolkkostnader Ers nyexaminerade tandläkare Förmånsläkemedel Landstinget i Kalmar Län, Beställarenheten

367 Vårdval Tandvård i Kalmar Län Bilaga 2.1: Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna Diarienummer: Datum:

368 Innehåll 1. Inledning 3 2. Ersättningsmodellens struktur 3 3. Fast ersättning 4 4. Rörlig ersättning 4 5. Ersättningar till särskilda patientgrupper Särskild ersättning för viss ortodonti Bettskenor Protetik m.m Utbetalningar 6 7. Ekonomisk uppföljning 6 8. Sanktioner 6 9. Faktureringsvillkor 6 Tab.1: Ersättningar vid olika behandlingssituationer. 8 2

369 1. Inledning I denna bilaga beskrivs ersättningen till vårdgivare som är auktoriserade att arbeta inom Vårdval Tandvård i Kalmar Län d.v.s. för att erbjuda allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Principen i ersättningsmodellen är att prioritera ett förebyggande arbetssätt och patienter med stora vårdbehov för att åstadkomma en bättre tandhälsa hos hela befolkningen. 2. Ersättningsmodellens struktur Ersättningsmodellen består av tre delar, en fast ersättning, en rörlig ersättning och en pott för särskilda patientgrupper (se fig 1). Den fasta ersättningen är ett fast belopp per barn och år som betalas månadsvis. Den rörliga ersättningen bestäms utifrån vårdtyngd i den differentierade modellen. Dessutom ingår i ersättningsmodellen en pott för fördelning till särskilda patientgrupper. Se förteckning över dessa patientgrupper i punkt 5. Fig 1: Ersättningsmodellen 50% EPI 50 % CNI Pott särskilda patientgrupper Fast ersättning Rörlig ersättning Den fasta ersättningen tillsammans med den rörliga ersättningen utgör ersättning för fullständig allmäntandvård inkl. akuttandvård. Dessa ersättningar bildar tillsammans det så kallade grundkapiteringsbeloppet som minst motsvarar den genomsnittliga kostnaden för ett barn respektive år. Detta belopp beslutas av landstingsfullmäktige. Den fasta och rörliga ersättningen utgör lika stora delar av grundkapiteringsbeloppet. 3

370 En grundligare beskrivning av hur detta belopp är framtaget finns i dokumentet: Differentierad modell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. 3. Fast ersättning Den fasta ersättningen är 50 % av grundkapiteringsbeloppet är den fasta ersättningen: 544kr/barn. 4. Rörlig ersättning Den rörliga ersättningen fastställs utifrån en modell, se dokumentet: Differentierad modell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Ersättningen är differentierad beroende på vårdtyngd och består av två delar som båda speglar den relativa vårdtyngden hos respektive patient dvs. dels vissa epidemiologiska data (50 %) och dels den socioekonomiska tyngden (CNI-index) (50 %). Den rörliga ersättningen 2018 varierar mellan kr. Den totala ersättningen som utgår till alla vårdgivare beräknas genom att multiplicera antalet listade patienter månadsvis med ersättningen per listad och månad. Underlag för listning baseras på aktuell statistik från landstingets listningssystem. Ersättningen betalas dock inte ut i följande fall: Om tiden mellan två tandläkarundersökningar överskrider 4år. Om tiden mellan två undersökningstillfällen överskrider 2år. 5. Ersättningar till särskilda patientgrupper De patientgrupper eller behandlingssituationer som kan beviljas ersättning från den särskilda potten är följande: Ortodontisk vård (p. 5.1) Bettskenor (p.5.2) Protetisk vård (p.5.3) En förutsättning är att vården utförs som allmäntandvård. Storleken på potten fastställs årligen. Ersättning för ovan patientgrupper betalas ut fram till dess att potten är förbrukad. 4

371 5.1. Särskild ersättning för viss ortodonti Ortodontikonsultation och nödvändig tandreglering som utförs av Folktandvårdens specialister är avgiftsfri. Bedömer ortodontisten att den vård som behövs kan utföras av allmäntandläkare utgår ersättning till den som utför de åtgärder som specialisten angett i sin speciella ortodontijournal. Ersättning utgår enligt av landstinget fastställd lokal Prislista för tandreglering, se även tab.1, sid 5. Fakturering sker till beställarenheten. Vårdgivaren skall på anmodan kunna uppvisa kopia av ortodontijournal liksom en kopia på eventuell tandteknisk faktura. Borttappad avtagbar tandregleringsapparat kan debiteras patienten. 5.2 Bettskenor Bettskenor p.g.a. bett fysiologisk indikation ersätts vid behov. Sådan behandling ska ske i samråd med specialist inom bettfysiologi, se även riktlinjerna för barn och unga på landstingets hemsida. Debitering sker enligt taxa, se tab.1. Fakturering sker till beställarenheten. Vårdgivaren skall på anmodan kunna uppvisa tandteknisk faktura. 5.3 Protetik m.m. I vissa fall kan det bli aktuellt med protetisk behandling under den tid som patienten ingår i gruppen barn, ungdomar och unga vuxna: Tab.2: Patientfall och debiterbara åtgärder. Patientfall: Position Debiterbara åtgärder: Trauma egna patienter (1) Aplasier Dental Fluoros Mineraliseringsstörningar (2) 3á till 3á Protetik: 800- serien 6á till 6á Protetik: 800- serien 6á till 6á Protetik: 800- serien 6á till 6á Protetik: 800- serien (1) Patienten är listad hos vårdgivaren och all behandling förutsätts ske p.g.a. trauma. Endast protetisk vård ersätts. 5

372 (2) Patienter med mineraliserings-störningar: amelogenesis/dentinogenesis osteogenesis imperfekta och epidermolysis bullosa. Behandling enl. ovan ska ske i samråd med specialist inom Protetik och/eller Pedodonti. I de fall vårdgivaren söker ersättning för sådan vård ska behandlingen förandsbedömmas innan behandlingen igångsätts. Faktura med utdrag ur journal över utförd behandling och kopia på tandteknisk faktura tillhandahålls landstingets beställarenhet. 6. Utbetalningar Utbetalning sker retroaktivt och betalas ut månadsvis senast den 15:e. Vid försenad utbetalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen. 7. Ekonomisk uppföljning Beställarenheten genomför systematiskt fördjupade uppföljningar på vårdenheter som ingår i vårdvalet där genomlysning av ekonomin ingår som en del. 8. Sanktioner Vid längre tids oförmåga att fullgöra uppdraget ska vårdgivaren informera landstinget om detta samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa åtagandet. Om landstinget efter kommunikation med vårdgivare bedömer att omständigheterna är sådana att aktiva åtgärder krävs från vårdgivarens sida kan beställaren, beroende på bristernas omfattning och karaktär, vidta någon av följande åtgärder: begäran om rättelse påminnelse sanktion - vite intill dess att rättelse skett 9. Faktureringsvillkor Fakturering till landstinget får inte överlåtas på tredje part utan skriftligt godkännande av landstinget. Efter avslutad behandling/ behandlingsperiod/ senast vid årsskifte skriver vårdgivaren en tandvårdsräkning som snarast sänds till adress nedan. Blankett Tandvårdsräkning finns på landstingets hemsida. För att kunna betala ut rätt ersättning måste tandvårdsräkningen vara korrekt ifylld. Saknas 6

373 begärda uppgifter skickas räkningen tillbaka till vårdgivaren för justering. Följande uppgifter måste finnas med på en faktura ställd till Beställarenheten: Vårdgivarens namn, adress, organisationsnummer, uppgift om F- skattsedel. Om behandlaren är annan än vårdgivaren ska behandlarens namn anges. Vårdgivarens bank- eller postgiro. Patientens namn och fullständiga personnummer. Åtgärds- och relevanta tandnummer ska vara ifyllda för varje debiterad summa. Fakturan sänds till: Beställarenheten för tandvård, Landstinget i Kalmar län, Box 601, Kalmar. Landstinget betalar fakturan senast förfallodagen. Förfallodag är den dag som infaller 30 dagar från fakturans ankomstdatum. Skulle fakturan returneras p.g.a. ofullständiga uppgifter infaller förfallodagen 30 dagar från den dag fullständigt korrigerad faktura mottagits av landstinget. Detta innebär att ofullständigt ifyllda fakturor och underlag medför försenad utbetalning. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift, expeditionsavgift, administrationsavgift eller liknande avgifter. Faktura med avgifter returneras. Vid försenad betalning tillämpas räntelagens regler. Force majeure: Vad som anges i punkt c) ovan gäller dock inte om landstingets dröjsmål beror på svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, lockout, bojkott, blockad eller annan liknande omständighet. Om sådant hinder för att verkställa betalningen föreligger får betalning skjutas upp till dess hindret har upphört. 7

374 Behandlingssituation Tab.1: Ersättningar vid olika behandlingssituationer. Beskrivning/ Kod Beskrivning av vårdinsats Ersättningsbelopp Kapiteringsbelopp Fast ersättning Rörlig ersättning 544:- / barn och år :- / barn och år Ortodonti 880 BT Avtagbar app. < 3 mån 5100: BT Avtagbar app. > 3 mån 8150: BT Friläggning/frenulumplastik 750: BT Serieextraktioner 1452: BT Övriga behandlingar i samråd med ortodontist. 2555: BT Studiemodeller 590: - Bettfysiologi Hård bettskena 3000: - Protetik Mjuk bettskena 1800: - vid trauma egna patienter se tab. 2. Se Kalmar FTV s prislista (1) vid aplasier se tab. 2. Se Kalmar FTV s prislista vid fluoros se tab. 2. Se Kalmar FTV s prislista vid mineraliseringsstörning se tab. 2. Se Kalmar FTV s prislista Kalmar FTV s prislista 8

375 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Ny bolagsordning och nytt aktieägaravtal för Öresundståg AB Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner för sin del ny bolagsordning och nytt aktieägaravtal för Öresundståg AB, båda daterade den 16 maj Bakgrund Öresundståg AB har på uppdrag av ägarna i bolaget översänt en ny bolagsordning och nytt aktieägaravtal för beslut senast den 1 december Ägarna i Öresundståg AB, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Blekinge, Region Skåne, Region Halland Västtrafik AB har sedan en tid fört diskussioner om ett nytt samarbetsavtal. Nuvarande Bolagsordning och Aktieägaravtal är integrerade delar av det Samarbetsavtal som undertecknades den 20 februari 2009 (bilaga 1). En politisk styrgrupp med ägarrepresentanter har tillsatts och utarbetat ett förslag till reviderad bolagsordning och aktieägaravtal. Den fortsatta processen innebär att ett förslag till nytt samarbetsavtal ska tas fram under hösten och redovisas senast den 31 december 2017 för ägarna. Styrelsen får oi uppdrag att därvid hantera övriga frågor såsom fordonsförvaltning, verkstadsdepåfrågor, stoppbild och ekonomi och samarbetsavtal. Frågor kring styrning som har diskuterats i framtagandet av nya styrdokument är bland andra följande. Region Skåne ska få föreslå VD i det gemensamt ägda bolaget. Ett roterande ordförandeskap föreslås (föreslagen ordning Skåne, Halland, Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Västra Götaland) som sen kan komma att justeras. Sätet för bolaget ska vara placerat i Hässleholm. Ann-Sofie Dejke Kanslidirektör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

376 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Bilagor 1. Samarbetsavtal. 2. Bolagsordning för Öresundståg AB. 3. Aktieägaravtal för Öresundståg AB.

377

378

379

380

381

382

383

384

385

386

387

388

389

390

391

392

393

394

395

396

397

398

399

400

401

402

403

404

405

406

407

408

409

410

411 Bolagsordning För Öresundståg AB, org nr Antagen och godkänd den [dag månad år] 1 Firma Bolagets företagsnamn (firma) är Öresundståg AB. 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Skåne län, Hässleholms kommun. 3 Föremålet för och syftet med bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet är att tillhandahålla service och utföra operativa förvaltningsuppgifter hänförliga till allmän kollektivtrafik med tåg som bedrivs av ägarna. Bolagets verksamhet ska bedrivas med iakttagande av de kommunalrättsliga principer som framgår av 2 kap kommunallagen och 8 kap 3 c kommunallagen. Syftet med bolagets verksamhet är inte att bereda vinst åt aktieägarna. Bolagets vinst skall - i den mån den inte reserveras helt användas till det ändamål för vilket bolaget bildats utifrån principen om självkostnad. Vid bolagets likvidation skall bolagets vinst och behållna tillgångar återbetalas till aktieägarna i förhållande till deras innehav av aktier i bolaget. 4 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 5 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst aktier och högst aktier. 6 Bolagets styrelse Styrelsen skall bestå av sju (7) styrelseledamöter med sju (7) styrelsesuppleanter. Region- respektive landstingsfullmäktige i Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, och Region Halland samt regionstyrelsen för Region Blekinge ska utse vardera en (1) ordinarie ledamot och en (1) suppleant. Regionfullmäktige i Region Skåne ska utse två (2) ordinarie ledamöter och två (2) suppleanter. Västtrafik AB ska utse en (1) ordinarie ledamot och en (1) suppleant. 7 Revisor För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman en (1) auktoriserad revisor.

412 8 Lekmannarevisor För granskning av att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig ska en (1) lekmannarevisor utses av bolagsstämman. 9 Kallelse Kallelse till årsstämma skall ske skriftligen genom brev. Kallelse till årsstämma skall ske tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 10 Årsstämma På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Val av en eller två justeringsmän; 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 5. Godkännande av dagordning; 6. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport; 7. Beslut a) om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter; 9. Val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter och, i förekommande fall, revisor och lekmannarevisor samt anmälan av de styrelseledamöter som utsetts av landstingsoch regionfullmäktige respektive regionstyrelsen i Region Blekinge 10. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 11 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 12 Hembudsskyldighet Har en aktie övergått från en aktieägare till annan aktieägare eller person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska utnyttjas för hela det antal aktier som erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien skall genast skriftligen anmäla övergång till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen skall

413 uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknad från anmälan hos styrelsen om övergången. Anmäler sig fler än en lösningsberättigad skall samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbeloppet skall motsvara aktiens kvotvärde. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 13 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av samtliga aktieägare. 14 Frågor av principiell beskaffenhet Innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas ska bolaget ge landstings- respektive regionfullmäktige i Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Halland och Region Skåne samt regionstyrelsen i Region Blekinge tillfälle att ta ställning i frågan.

414 REGION KRONOBERG LANDSTINGET I KALMAR LÄN REGION BLEKINGE REGION SKÅNE REGION HALLAND OCH VÄSTTRAFIK AB AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE ÖRESUNDSTÅG AB

415 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE ÖRESUNDSTÅG AB Detta avtal ( Avtalet ) har denna dag träffats mellan (A) Region Kronoberg, org.nr , (B) Landstinget i Kalmar län, org.nr , (C) Region Blekinge, org.nr , (D) Region Skåne, org.nr , (E) Region Halland, org. nr , samt (F) Västtrafik AB, org.nr Bakgrund och syfte 1.1 Parterna har överenskommit att samverka som aktieägare i Öresundståg AB, org. nr , (nedan Bolaget ). 1.2 Parterna ska med iakttagande av sina ekonomiska intressen gemensamt främja och utveckla Bolagets verksamhet samt värna om dess fortsatta bestånd. Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa. 1.3 Parterna önskar nu reglera sina mellanhavanden med anledning av sina respektive aktieinnehav i Bolaget i enlighet med detta aktieägaravtal. 1.4 Avtalet omfattar parternas samtliga nuvarande och framtida aktier i Bolaget. 2 Bolaget och dess verksamhet 2.1 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla service och utföra operativa förvaltningsuppgifter hänförliga till allmän kollektivtrafik som bedrivs av ägarna. 2.2 Bolagets verksamhet ska bedrivas med iakttagande av de kommunalrättsliga principer som framgår av 2 kap kommunallagen och 8 kap 3 c kommunallagen. 2.3 Bolaget konkreta verksamhet innebär att Bolaget bl.a. ska (a) (b) 3 Bolagsordning Vara kontaktpunkt i den externa kommunikationen med operatörer och övriga aktörer i Öresundstågstrafiken, vara ett servicebolag i förhållande till parterna. 3.1 Bolagets bolagsordning ska ha det innehåll som framgår av Bilaga X härtill. 1

416 3.2 Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal ska avtalets bestämmelser ha företräde. 4 Bolagets firma Bolagets firma ska vara Öresundståg AB. 5 Bolagets säte och lokalisering 5.1 Bolaget ska ha sitt säte i Hässleholm, Skåne. 5.2 Bolaget ska bedriva sin faktiska verksamhet med bas i Hässleholm, Skåne. 6 Styrelsen 6.1 Bolagets styrelse ska bestå av sju (7) ordinarie ledamöter och sju (7) suppleanter. 6.2 Region- respektive landstingsfullmäktige i Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län och Region Halland samt regionstyrelsen för Region Blekinge ska utse vardera en (1) ordinarie ledamot och en (1) suppleant. 6.3 Regionfullmäktige i Region Skåne ska utse två (2) ordinarie ledamöter och två (2) suppleanter. 6.4 Västtrafik AB ska utse en (1) ordinarie ledamot och en (1) suppleant. 6.5 Styrelsen är beslutsför endast om minst en representant för varje part är närvarande. 6.6 Styrelsens ordförande ska rotera i följande ordning; Skåne, Halland, Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Västtrafik. 6.7 Styrelsen ska utses bland de förtroendevalda hos ägarna. 6.8 Styrelsen ska på kallelse av ordföranden sammanträda minst två gånger per år. På begäran av styrelseledamot ska styrelsen snarast sammankallas. Styrelsemöten ska schemaläggas årsvis. 6.9 Dokumentation och bakgrundsmaterial ska där så är möjligt tillhandahållas styrelseledamöterna i god tid före styrelsemöte Om styrelseledamöterna är eniga därom, kan dessa tillåta annan än styrelseledamot eller suppleant att närvara vid styrelsesammanträden. Sådan person får genom enhälligt beslut ges möjlighet att yttra sig men ska aldrig ha rätt att rösta Styrelsen ska upprätta skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören, samt skriftliga instruktioner för när och hur sådana uppgifter som behövs för styrelsens bedömning av Bolagets ekonomiska situation ska samlas in och rapporteras till styrelsen. 2

417 7 Verkställande direktör 7.1 Verkställande direktör utses av styrelsen. Region Skåne ska föreslå namn på verkställande direktör som kan väljas. 7.2 Den verkställande direktören ska delta i alla styrelsemöten, såvida inte styrelsen beslutar om annat. Den verkställande direktören ska förbereda och redogöra för de ärenden som ska tas upp vid styrelsemötet. 8 Bolagsstämma 8.1 Bolagsstämma ska avhållas på aktieägares begäran och i övrigt då så krävs enligt lag eller enligt Bolagets bolagsordning. Sammanträde med personlig närvaro behövs dock endast om någon av parterna så begär. 8.2 Ordförande på bolagsstämma ska utses i den ordning aktiebolagslagen föreskriver. 9 Insyn i Bolagets verksamhet 9.1 Part ska delge övriga parter på styrelsesammanträde eller annars all information om Bolaget som part har tillgång till. 9.2 Part får när som helst få ta del av och kopiera alla handlingar rörande Bolaget som innehas av Bolaget eller part. Denna rätt får utövas av styrelsemedlem, styrelsesuppleant eller annan person utsedd av part. 9.3 Parterna är överens om att se till att sådan särskild kontroll som föreskrivs i 6 kap 1 a kommunallagen kan genomföras med stöd av Bolaget. 10 Enighet i vissa beslut 10.1 För giltigt beslut i följande frågor rörande Bolaget ska - oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar enighet föreligga mellan parterna. (a) (b) (c) (d) (e) (f) Ändring av bolagsordningen. Ändring av Bolagets aktiekapital samt utgivning av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning och vinstandelsbevis. Beslut om att Bolaget ska träda i likvidation i annat fall än då så ska ske enligt lag eller detta avtal. Beslut rörande inriktningen av Bolagets verksamhet. Bildande eller nedläggning av dotterföretag. Avtal eller förändring av avtal med tredje man, om avtalet i väsentlig mån påverkar Bolagets verksamhet Förekommer vid bolagsstämma sådan fråga som anges i punkt 10.1 ska stämmoordföranden inte ha utslagsröst. Stämmoordföranden har dock kvar sin utslagsröst i 3

418 frågor enligt 10.3 nedan som på grund av lag eller föreskrift av myndighet kräver beslut Förekommer till behandling vid styrelsesammanträde eller bolagsstämma sådan fråga som enligt punkt 10.1 kräver enighet och kan sådan enighet inte uppnås ska frågan avföras från dagordningen. Parterna ska därefter förhandlingsvägen söka nå en lösning av frågan. Går det inte att med förhandling lösa frågan ska beslut i frågan inte fattas. Kräver emellertid lag eller myndighet beslut i frågan, ska frågan återupptas och beslut fattas i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser. 11 Revisor och lekmannarevisor 11.1 Revisor utses på det sätt aktiebolagslagen föreskriver För granskning av att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig ska en (1) lekmannarevisor utses Lekmannarevisorn ska väljas på stämma enligt följande ordning, Skåne, Halland, Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Västtrafik. 12 Firmateckning 12.1 Firman tecknas, förutom av styrelsen, av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören Verkställande direktören ska teckna firman rörande löpande förvaltningsåtgärder. 13 Finansiering 13.1 Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital samt i övrigt genom internt genererade medel och/eller upplåning Part har ingen skyldighet att tillskjuta ytterligare kapital eller på annat sätt bidra till bolagets finansiering. Parterna inser att extern finansiering är en viktig del och är överens om att sådan finansiering ska avtalas i särskild ordning. 14 Överlåtelse av avtal Parts rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta avtal får inte överlåtas eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av de aktier som omfattas av avtalet och utan övriga parters skriftliga godkännande. 15 Övergång av aktier 15.1 Villkoren för hembud i bolagsordningen gäller vid försäljning av aktier Om någon av parterna önskar avyttra aktie ska part, om säljaren så önskar, på förfrågan av säljande part vara skyldig att förvärva dennes aktier till nominellt belopp. Sådan förfrågan måste avses säljarens samtliga aktier och skyldigheten att förvärva aktierna 4

419 ska, såvida inte parterna kommer överens om annat, fördelas mellan kvarvarande ägare i förhållande till deras ägarandel i bolaget. Om samtliga parter önskar avyttra sina aktier ska parterna fatta beslut om att likvidera bolaget. 16 Utträde samt ny part 16.1 Part som upphör att vara aktieägare i Bolaget ska träda ut ur detta avtal. Tidpunkten för sådant utträde ska vara då parten avhänder sig sina aktier Vid utträde i samband med överlåtelse av aktier i Bolaget till person som inte tidigare är aktieägare ska överlåtaren tillse att förvärvaren förbinder sig att iaktta bestämmelserna i detta avtal genom att underteckna detsamma. 17 Avtalets upphörande 17.1 Detta avtal gäller för part så länge denne är aktieägare i Bolaget, dock längst intill den Parterna ska senast påbörja diskussioner om avtalet ska förlängas eller inte. 18 Övriga bestämmelser 18.1 Tillägg till eller ändring av detta avtal ska vara skriftliga och vederbörligen undertecknade av samtliga parter Detta avtal utgör parternas fullständiga reglering av föremålet för avtalet och ersätter alla tidigare skriftliga eller muntliga avtal samt alla tidigare och samtida förhandlingar och överenskommelser mellan parterna med anknytning därtill För det fall detta avtal återgår med anledning av bristande uppfyllelse av något av de villkor som anges ovan i denna punkt ska ingen av parterna ha rätt att framställa något ekonomiskt anspråk på den andre parten. 19 Tvistlösning 19.1 Tvist angående tillkomsten, tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller därur härflytande rättsförhållanden ska i första hand försöka avgöras genom förhandling mellan parterna som i god anda ska sträva efter att finna en lösning på den uppkomna tvisten För det fall tvisten inte kan lösas genom förhandling ska tvisten avgöras vid allmän domstol med Kristianstads tingsrätt som första instans. 5

420 Detta Avtal har upprättats i sex (6) originalexemplar, av vilka parterna erhållit var sitt. [Ort], [datum] REGION KRONOBERG [Ort], [datum] LANDSTINGET I KALMAR LÄN [Förnamn Efternamn] [Förnamn Efternamn] [Ort], [datum] REGION BLEKINGE [Ort], [datum] REGION SKÅNE [Förnamn Efternamn] [Förnamn Efternamn] [Ort], [datum] REGION HALLAND [Ort], [datum] VÄSTTRAFIK AB [Förnamn Efternamn] [Förnamn Efternamn] 6

421

422

423

424

425

426

427

KALLELSE. Datum

KALLELSE. Datum KALLELSE Datum 2017-10-31 Sida 1 (7) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag 31 oktober 2017 Tid 10.00 Plats Smedjan,

Läs mer

Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt

Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-03-31 Diarienummer 170009 Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner

Läs mer

Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt

Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-03-16 Reviderad 2017-03-21 Diarienummer 170009 Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige

Läs mer

Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , , , samt

Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , , , samt TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum -01-19 Diarienummer 170009 Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för

Läs mer

Landstingsfullmäktige

Landstingsfullmäktige KALLELSE Datum 2017-11-02 Möte nr 4 Sida 1 (6) Landstingsfullmäktige Elin Lindskog Till landstingsfullmäktiges ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsfullmäktige Datum 2017-11-29-30 Tid 08.30

Läs mer

Beslutsärenden till landstingsstyrelsen

Beslutsärenden till landstingsstyrelsen KALLELSE Datum 2015-10-14 Sida 1(6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Onsdag 14 oktober 2015 Tid Kl 13.15 Plats

Läs mer

Beslutsärenden till landstingsstyrelsen

Beslutsärenden till landstingsstyrelsen KALLELSE Datum 2016-02-03 Sida 1(5) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Onsdag 3 februari 2016 Tid Kl 10.30 Plats

Läs mer

KALLELSE. Datum 2015-02-11

KALLELSE. Datum 2015-02-11 KALLELSE Datum 2015-02-11 Sida 1(6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson För kännedom: Landstingsfullmäktiges ledamöter Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen

Läs mer

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-06 Referens Sida 1(1) Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/06 En plan för hur digitala/virtuella

Läs mer

Beslutsärenden till landstingsstyrelsen

Beslutsärenden till landstingsstyrelsen KALLELSE Datum 2015-06-09 Sida 1(6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag 9 juni 2015 Tid Kl 10.00 Plats Smedjan,

Läs mer

KALLELSE. Datum

KALLELSE. Datum KALLELSE Datum 2016-09-07 Sida 1 (6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Onsdag 7 september 2016 Tid 10.00 Plats

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Inriktning för verksamhetsorganisation Region Kalmar län inför övertagande av det regionala utvecklingsansvaret

Inriktning för verksamhetsorganisation Region Kalmar län inför övertagande av det regionala utvecklingsansvaret Ärende 15 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum 2018-01-31 Diarienummer 170648 Landstingsfullmäktige Inriktning för verksamhetsorganisation Region Kalmar län inför övertagande av det regionala utvecklingsansvaret

Läs mer

KALLELSE. Datum 2015-12-14

KALLELSE. Datum 2015-12-14 KALLELSE Datum 2015-12-14 Sida 1(5) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Måndag 14 december 2015 Tid Kl 10.00 Plats

Läs mer

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess

Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2018-01-22 Diarienummer 170267 Landstingsfullmäktige Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess Förslag

Läs mer

Medborgarförslag 3/2016 om fria bussresor för pensionärer

Medborgarförslag 3/2016 om fria bussresor för pensionärer TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten 2016-10-26 Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 3/2016 om fria bussresor för pensionärer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar

Läs mer

Karl Landergren Planeringsdirektör. Bilaga Slutredovisning av utredningsuppdrag 16/06 - Uppföljning av handlingsplan för köfri vård.

Karl Landergren Planeringsdirektör. Bilaga Slutredovisning av utredningsuppdrag 16/06 - Uppföljning av handlingsplan för köfri vård. Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-28 Sida 1 (1) Diarienummer Diarienummer 160291, 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/06 Följa upp handlingsplanen för köfri

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Landstingsservice. Bygg- och förvaltarenheten. Landstingsfullmäktige. Landstinget i Kalmar län. Bygg- och förvaltarenheten

TJÄNSTESKRIVELSE. Landstingsservice. Bygg- och förvaltarenheten. Landstingsfullmäktige. Landstinget i Kalmar län. Bygg- och förvaltarenheten Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2017-08-07 Diarienummer 170025 Landstingsfullmäktige Utredningsuppdrag 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga

Läs mer

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2014-09-08 Dnr 140345 Landstingsdirektörens stab Personalenheten Landstingsstyrelsen Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård Förslag

Läs mer

Överenskommelse om finansiering inför regionbildning 2019

Överenskommelse om finansiering inför regionbildning 2019 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-09-25 10 (21) Ks 320 Överenskommelse om finansiering inför regionbildning 2019 Dnr 2018/254-010 Landstinget i Kalmar län har hos regeringen ansökt om ändring

Läs mer

Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård

Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård Ärende 32 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-03-14 Diarienummer 170556 Sida 1 (2) Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård

Läs mer

Oberoende av inhyrd personal

Oberoende av inhyrd personal Landstingsdirektörens stab HR-enheten TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2017-01-30 Diarienummer 170087 Landstingsstyrelsen Oberoende av inhyrd personal Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom

Läs mer

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Diarienummer 150377 Landstingsfullmäktige Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Förslag

Läs mer

Utredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster kan införas

Utredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster kan införas TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2018-10-11 Diarienummer 180024 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten Regionstyrelsen Utredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster

Läs mer

Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Regioner och landsting 11 landsting 10 regioner Landstinget i Kalmar län 233 906 invånare 2,4 % av Sveriges befolkning En vanlig dag: 1 300 personer

Läs mer

Fastställande av arbetsordningar och reglementen

Fastställande av arbetsordningar och reglementen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2018-08-20 Diarienummer 170648 Landstingsstyrelsen Fastställande av arbetsordningar och reglementen Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Kl , Vimmerby folkhögskola

Kl , Vimmerby folkhögskola 1 (5) Tid och plats Kl 10.00-14.30, Vimmerby folkhögskola ande Jessica Rydell (MP) ordförande Gudrun Brunegård (KD) Maria Ixcot Nilsson (S) Britt Wireland Sorpola (S) Saad Benatallah (S) ersättare för

Läs mer

Reglemente för Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen

Reglemente för Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Datum 2018-09-27 Diarienummer 180762 Regionfullmäktige Reglemente för Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Förslag till beslut Regionfullmäktige

Läs mer

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka

Läs mer

Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler

Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler Ärende 24 Primärvårdsledningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-01-10 Diarienummer 170627 Sida 1 (2) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Förvärv av fastigheten Kalmar Lärlingen 6

Förvärv av fastigheten Kalmar Lärlingen 6 Landstingsservice TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-11-24 Diarienummer 170440 Landstingsfullmäktige Förvärv av fastigheten Kalmar Lärlingen 6 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner köpekontrakt

Läs mer

Motion 2/2016 om möjligheten att utveckla Symptom Checker som integrerad del av 1177.se

Motion 2/2016 om möjligheten att utveckla Symptom Checker som integrerad del av 1177.se Landstingsdirektörens stab Kommunikationsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2017-04-03 Diarienummer 160151 Landstingsfullmäktige Motion 2/2016 om möjligheten att utveckla Symptom Checker som integrerad del

Läs mer

Beslutsärenden till landstingsstyrelsen

Beslutsärenden till landstingsstyrelsen KALLELSE Datum 2016-04-26 Sida 1(6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag den 26 april 2016 Tid Kl 10.00 Plats

Läs mer

Landstingsfullmäktige

Landstingsfullmäktige KALLELSE OCH FÖREDRAGNINGSLISTA Datum 2015-09-30 Möte nr 3 Sida 1(7) Landstingsfullmäktige Elin Beyersdorff Till landstingsfullmäktiges ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsfullmäktige Datum

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag

Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Ekonomienheten Datum 2015-04-29 Diarienummer 150072 Landstingsstyrelsen Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag Förslag till

Läs mer

Reglemente för patientnämnden

Reglemente för patientnämnden Ärende 17 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten 2017-09-08 Diarienummer 170589 Landstingsfullmäktige Reglemente för patientnämnden Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 88-99

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 88-99 PROTOKOLL 1(6) Diarienummer Plats: Närvarande: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus ande: Maria Frisk (KD), ordförande Helena Stålhammar (C) Marcus Eskdahl (S) Övriga: Annmargreth Kvarnefors, utvecklingsledare

Läs mer

Samverkansavtal för skärgårdstrafik

Samverkansavtal för skärgårdstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Kalmar Länstrafik Datum 2017-03-29 Diarienummer 170254 Samverkansavtal för skärgårdstrafik Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige godkänner samverkansavtal om skärgårdstrafik

Läs mer

KALLELSE. Datum

KALLELSE. Datum KALLELSE Datum 2018-11-13 Möte nr 4 Sida 1 (5) Regionfullmäktige Elin Lindskog Till regionfullmäktiges ledamöter Till ersättare för kännedom Regionfullmäktige Datum 2018-11-28--29 Plats Brofästet, Kalmar

Läs mer

Yttrande över Sveriges Kommuner och Landstings promemoria Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna 14/6115

Yttrande över Sveriges Kommuner och Landstings promemoria Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna 14/6115 Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-01-12 Diarienummer 140801 Landstingsstyrelsen Yttrande över Sveriges Kommuner och Landstings promemoria Speciallivsmedel till

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71)

Yttrande över slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-11-10 Diarienummer 150485 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Yttrande över slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU

Läs mer

ProSale Signing referensnummer:

ProSale Signing referensnummer: 1 (42) Tid och plats 10.00-12.00 Smedjan, landstingets kansli 13.00-16.50 ande Anders Henriksson (S) ordförande Christer Jonsson (C) Jessica Rydell (MP) Lena Segerberg (S) Linda Fleetwood (V) Yvonne Hagberg

Läs mer

ProSale Signing Referensnummer:

ProSale Signing Referensnummer: 1 (5) Tid och plats ande 09.00-12.00, Schaktet Peter Högberg, (S) ordförande Magnus Danlid, (C) vice ordförande Eric Dicksson, (KD) ledamot Magnus Gustafsson, (M) ledamot Olle Hjertqvist, (S) ledamot Per

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Leni Lagerqvist 2018-04-23 SVN 2018-12 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Förslag till beslut Samverkansnämnden

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18)

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-05-05 Diarienummer 150272 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Förslag

Läs mer

Digitala vårdmöten. Erfarenheter från Region Jönköpings län

Digitala vårdmöten. Erfarenheter från Region Jönköpings län Digitala vårdmöten Erfarenheter från Region Jönköpings län 2017-09-11 När vi bara gör på ett sätt får vi specialanpassa varje gång för en personcentrerad vård Med flexibla kommunikationssätt och förberedda

Läs mer

Regler för kommunalt partistöd m.m.

Regler för kommunalt partistöd m.m. Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-15 Landstingsfullmäktige Sida 1(2) Referens Diarienummer 140725 Regler för kommunalt partistöd m.m. Förslag till beslut Landstingsfullmäktige

Läs mer

Strategi för klimatkompensation för flygresor

Strategi för klimatkompensation för flygresor Ekonomienheten Sektionen för hållbar utveckling TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Diarienummer 170574 Landstingsstyrelsen Strategi för klimatkompensation för flygresor Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar

Läs mer

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik,

Läs mer

Utredningsuppdrag 16/22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram

Utredningsuppdrag 16/22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram Landstingsdirektörens stab Personalenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2016-04-29 Diarienummer 160304 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses

Läs mer

PROTOKOLL 1 (6) Sammanträdesdatum Samverkansnämnden

PROTOKOLL 1 (6) Sammanträdesdatum Samverkansnämnden PROTOKOLL 1 (6) 19 28, 2 bilagor Plats Beslutande Övriga Videokonferens: Allmän service Skellefteå, Dorotearummet Umeå Videokonferensrum 2 Lycksele Janeth Lundberg (S) ordförande Andreas Löwenhöök (M)

Läs mer

Försäljning av fastigheterna Oskarshamn Hälsan 22 och Oskarshamn Elefanten 30

Försäljning av fastigheterna Oskarshamn Hälsan 22 och Oskarshamn Elefanten 30 Landstingsdirektörens stab-sek Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-10 Landstingsfullmäktige Sida 1(2) Referens Diarienummer 140712 Försäljning av fastigheterna Oskarshamn Hälsan 22 och Oskarshamn

Läs mer

Riktlinje för bidrag till funktionshinderorganisationer och personer med funktionsnedsättning.

Riktlinje för bidrag till funktionshinderorganisationer och personer med funktionsnedsättning. TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Bildnings- och kulturförvaltningen Landstingsservice Datum 2018-04-13 Diarienummer 180393 Landstingsstyrelsen Riktlinje för bidrag till funktionshinderorganisationer och personer

Läs mer

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens

Läs mer

Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar

Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2017-05-03 Dnr 170023 Landstingsdirektörens stab Centrala HR-enheten Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar Förslag till beslut

Läs mer

Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-08-14 Landstingsfullmäktige Sida 1 (2) Diarienummer 170535 Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar

Läs mer

Avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren

Avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-04-17 Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens

Läs mer

Planeringsdelegationen Tid: , kl 09:00-11:55 Plats: Landstingets kansli, sal A

Planeringsdelegationen Tid: , kl 09:00-11:55 Plats: Landstingets kansli, sal A PROTOKOLL 1(8) Plats: Landstingets kansli, sal A Närvarande: ande: Håkan Jansson (M), ordförande Mia Frisk, (KD) Anna-Carin Magnusson (S) Rune Backlund (C) Lena Skaring Thorsén (FP) Marcus Eskdahl (S)

Läs mer

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077

Läs mer

FÖRSLAG 2017:96 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Patientavgifter för distanskontakter

FÖRSLAG 2017:96 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Patientavgifter för distanskontakter FÖRSLAG 2017:96 LS 2017-1081 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Patientavgifter för distanskontakter Stockholms läns landsting 28 (86) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL LS 2017-0084 2017-11-14 KL 10:00-10:30

Läs mer

Rekommendation om avgift vid Skandionkliniken

Rekommendation om avgift vid Skandionkliniken TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Planeringsenheten Regionsjukvården Datum 2016-06-17 Diarienummer 160340 Landstingsfullmäktige Rekommendation om avgift vid Skandionkliniken Förslag till beslut Landstingsfullmäktige

Läs mer

Invånarpanelen: E-tjänster och tillgänglighet till hälsocentraler

Invånarpanelen: E-tjänster och tillgänglighet till hälsocentraler Invånarpanelen: E-tjänster och tillgänglighet till hälsocentraler Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3 1.3 Deltagare... 3 1.4 Analys av deltagarna... 4

Läs mer

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE 140481-A29 1(3) Landstingsfullmäktige Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar

Läs mer

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220 LK/ccc PROTOKOLL 1 (5) Plats Beslutande I tjänsten Justering Barn- och ungdomspsykiatrin, Lagergrensgatan 3 i Karlstad, konferensrummet Glaskupan kl.09.00-12.30 Elisabeth Kihlström, (KD), ordförande Christina

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden

Läs mer

, Corallen, Oskarshamn

, Corallen, Oskarshamn 1 (5) Tid och plats 09.00-15.30, Corallen, Oskarshamn ande Jessica Rydell (MP) ordförande Gudrun Brunegård (KD) Saad Benatallah (S) Peter Högberg (S) Suzanne Gustafsson (M) Kerstin Karlström (C) Yvonne

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 56-66

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 56-66 PROTOKOLL 1(9) Diarienummer Plats: Närvarande: Sal C, Regionens hus ande: Maria Frisk (KD), ordförande Helena Stålhammar (C) Marcus Eskdahl (S) Övriga: Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör Kristina

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Anslutningsavtal till Huvudöverenskommelse om fördjupat samarbete för att stödja biobanksinfrastruktur för hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv

Anslutningsavtal till Huvudöverenskommelse om fördjupat samarbete för att stödja biobanksinfrastruktur för hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2018-04-26 Diarienummer 180383 Landstingsstyrelsen Anslutningsavtal till Huvudöverenskommelse om fördjupat samarbete för att stödja

Läs mer

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik,

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Landstingsstyrelsen 2018-05-09 Fokusområden Ltkalmar.se Tillgänglighet Hälsa och livskvalitet i vardagen Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se 100 90 80 70 60 50 40

Läs mer

Reglemente för Patientnämnden

Reglemente för Patientnämnden Reglemente för Patientnämnden Fastställt av landstingsfullmäktige 2010-06-01, 127 Senast reviderat av landstingsfullmäktige 2015-02-17, 22 Allmän del Arbetsformer Dessa bestämmelser gäller även för nämnds

Läs mer

Granskning av informationssäkerhet inom Landstinget i Kalmar län

Granskning av informationssäkerhet inom Landstinget i Kalmar län Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-06-29 Diarienummer 150246 Landstingsstyrelsen Granskning av informationssäkerhet inom Landstinget i Kalmar län Förslag till

Läs mer

KALLELSE. Datum Handlingar till ärendet finns tillgängliga på regionens webbplats, regionkalmar.se. Mötet är öppet för allmänheten.

KALLELSE. Datum Handlingar till ärendet finns tillgängliga på regionens webbplats, regionkalmar.se. Mötet är öppet för allmänheten. KALLELSE Regionfullmäktige Till Regionfullmäktiges ledamöter Till ersättare för kännedom Regionfullmäktige onsdag 25 september 2019 Tid 9:00 Plats Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra Tidplan 08.30 Kaffe 09.00

Läs mer

Handlingsplan för ekonomi i balans och förbättrad tillgänglighet

Handlingsplan för ekonomi i balans och förbättrad tillgänglighet TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-09 Dnr VS2017-0001 Primärvården Malin Uppströmer Eklöf Tfn 018-61 74 018 Vårdstyrelsen Handlingsplan för ekonomi i balans och förbättrad tillgänglighet Förslag till beslut Vårdstyrelsens

Läs mer

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014 2017 Agenda Uppdrag Frågeställningar Analysramverk Metod Resultat - huvudslutsats samt utveckling i delar Delförklaringar Rekommendationer Uppdrag: att

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

KALLELSE. Datum

KALLELSE. Datum KALLELSE Datum 2017-09-05 Sida 1 (6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag 5 september 2017 Tid 10.00 Plats

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Landstingsdirektörens stab HR-enheten. Landstingsstyrelsen. Landstinget i Kalmar län. Sida 1 (2) Datum

TJÄNSTESKRIVELSE. Landstingsdirektörens stab HR-enheten. Landstingsstyrelsen. Landstinget i Kalmar län. Sida 1 (2) Datum Landstingsdirektörens stab HR-enheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-27 Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Utredningsuppdrag 16/25 och 15/21 Handlingsplan för effektivare resursutnyttjande genom utveckling

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 37-49

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 37-49 PROTOKOLL 1(8) Diarienummer Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus Närvarande: ande: Maria Frisk (KD), ordförande Helena Stålhammar, (C) Marcus Eskdahl (S) Övriga: Agneta Jansmyr, regiondirektör

Läs mer

Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod. Exempel

Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod. Exempel Rapport oktober 2016: Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod Exempel Invånarna i Kalmar län har högst förtroende för sjukvården i landet! (Vårdbarometern, mars -16) Oskarshamns

Läs mer

MED BESLUTSFÖRSLAG LANDSTINGSSTYRELSEN. Tid: , kl Plats: Landstingshuset, Halmstad. 1 Justering

MED BESLUTSFÖRSLAG LANDSTINGSSTYRELSEN. Tid: , kl Plats: Landstingshuset, Halmstad. 1 Justering LANDSTINGET HALLAND FÖREDRAGNINGSLISTA MED BESLUTSFÖRSLAG LANDSTINGSSTYRELSEN Tid: 2002-04-08, kl 10.00 Plats: Landstingshuset, Halmstad 1 Justering att utse Björn Ahlkvist att jämte ordföranden justera

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Regionstyrelsen

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Regionstyrelsen Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Regionstyrelsen 2018-10-31 Fokusområden Tillgänglighet Hälsa och livskvalitet i vardagen Tillgänglighet, Samordning & Trygghet Allt fler besöker 1177.se över tio miljoner

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

ProSale Signing Referensnummer:

ProSale Signing Referensnummer: 1 (5) Tid och plats ande 09.00-14.00, Oskarshamn Suzanne Gustafson Jonas Hellberg Britt Karlsson Angelica Katsanidou Madeleine Rosenqvist Anders Svensson Sören Svensson Tuulikki Åkesson Tjänstemän Leif

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Reglemente för Nämnden för funktionshinder och habilitering

Reglemente för Nämnden för funktionshinder och habilitering Reglemente för Nämnden för funktionshinder och habilitering Fastställt av landstingsfullmäktige 2010-06-01, 127 Senast reviderat av landstingsfullmäktige 2016-02-16, 25 Allmän del Arbetsformer Dessa bestämmelser

Läs mer

Förslag till ändrat samarbetsavtal mellan Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och Sveriges landsting och regioner

Förslag till ändrat samarbetsavtal mellan Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och Sveriges landsting och regioner Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2018-09-05 Diarienummer 180601 Landstingsstyrelsen Förslag till ändrat samarbetsavtal mellan Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling

Läs mer

Utredningsuppdrag 17/13 Uppföljning av erbjudande om heltid, delrapport

Utredningsuppdrag 17/13 Uppföljning av erbjudande om heltid, delrapport Landstingsdirektörens stab HR-enheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2017-10-31 Diarienummer 170222 Utredningsuppdrag 17/13 Uppföljning av erbjudande om heltid, delrapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt

Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-11-03 Diarienummer 170080 Landstingsstyrelsen Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten

Läs mer

Handlingsplan för friskare arbetsplatser. H ns-peter Eriksson, HR-strateg

Handlingsplan för friskare arbetsplatser. H ns-peter Eriksson, HR-strateg Handlingsplan för friskare arbetsplatser H ns-peter Eriksson, HR-strateg Handlingsplan för friskare arbetsplatser Bakgrund varför? Kort om Landstinget i Kalmar län Så här gjorde vi Våra förslag Vad blev

Läs mer

Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg

Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg PROTOKOLL 1 (5) Landstingets kansli 2014-12-16 SBK 03/2014 Kansliavd, Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Tid Tisdagen den 16 december 2014 kl. 14.00 15.10 Plats Närvarande

Läs mer

ProSale Signing Referensnummer:

ProSale Signing Referensnummer: Sammanträdesdatum Tid och plats Beslutande 08:30-08.45, Ekerum, Borgholm Anders Henriksson (S), ordförande Malin Sjölander (M), vice ordförande Christer Jonsson (C), vice ordförande Pierre Edström (L)

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer