SEKO sett ur ett medlemsperspektiv. Rapport om SEKOs medlemsundersökningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEKO sett ur ett medlemsperspektiv. Rapport om SEKOs medlemsundersökningar"

Transkript

1 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv Rapport om SEKOs medlemsundersökningar

2 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv Rapport om SEKOs medlemsundersökningar

3 Sammanställningen är gjord av Lina Pettersson augusti 2004 Tryck: EO-Print Upplaga: 2.000

4 1 Innehåll Inledning Syfte Begränsningar Urval Tolkningsproblem 9 2 Del LO-rapporten Metod Resultat Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? Synen på det fackliga medlemskapets värde Fackligt intresse och aktivitet Fackligt förtroendeuppdrag Facklig organisationsgrad Löner Vad som anses som rimlig lön för olika yrken Vad medlemmarna anser om kvinnor och mäns löner Vad medlemmarna anser om löneskillnader mellan olika yrkesgrupper i samhället Vilka faktorer anses som viktiga för lönens storlek? 19 3 Del Rapport från Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier Metod Resultat Vilket betyg ger du SEKO lokalt, centralt och som fackförbund? Motsvarar SEKO dina förväntningar? Hur troligt är det att du kommer att fortsätta att vara medlem i SEKO? Hur troligt är det att du går ur SEKO och bara är ansluten till A-kassan? Skulle du rekommendera en nyanställd att bli medlem i SEKO? Vilken vikt bör SEKO lägga på olika frågor? Löner Omdömen om hur SEKO sköter lönefrågorna Anser du att du har en skälig lön för det arbete du utför? Vilka faktorer anses som rättvisa respektive orättvisa för att få högre lön? Faktorer som anses bidra till för hög- respektive för låg lön Önskad lönestegring 33

5 4 Del Analys Slutsats 37 5 Bilagor LO-rapporten Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? Synen på det fackliga medlemskapets värde Fackligt förtroendeuppdrag Vad medlemmarna anser om kvinnor och mäns löner Vad medlemmarna anser om löneskillnader mellan olika yrkesgrupper i samhället över tiden Vilka faktorer anses som viktiga för lönens storlek? Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier Vilket betyg ger du SEKO lokalt, centralt och som fackförbund? Motsvarar SEKO dina förväntningar? Hur troligt är det att du kommer att fortsätta att vara medlem i SEKO? Hur troligt är det att du går ur SEKO och bara är ansluten till A-kassan? Skulle du rekommendera en nyanställd att gå med i SEKO? Vilken vikt bör SEKO lägga på olika frågor? Vilka faktorer anses som rättvisa respektive orättvisa för att få högre lön? Faktorer som anses bidra till en för hög- respektive för låg lön 50 6 Källförteckning 51 6 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

6 Innehåll Inledning Under perioden 1998 till 2003 har SEKO bedrivit systematiserade medlemsundersökningar tillsammans med Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier (FSI) och därutöver även ingått i de stora medlemsundersökningarna Röster om facket och jobbet som LO gör vart femte år, senast utgiven Den här rapporten är en sammanställning av de attityder som finns till SEKO i olika frågor och som framkommit av gjorda medlemsundersökningar. Urval av frågor har tagits från både FSI:s rapporter 1998 och 2003 samt LO:s senaste rapportserie, som genomfördes 2002 och presenterades 2003, med uppdelning på olika avsnitt då undersökningsmetoderna är olika för FSI och LO. I den första delen redovisas attityden till frågor som vilka som anses vara de viktigaste fackliga områdena, synen på det fackliga medlemskapets värde och hur stort fackligt intresse som finns. Frågor som tas upp är också hur intresset ser ut för fackliga förtroendeuppdrag, hur den fackliga organisationsgraden ser ut och hur stora möjligheterna är till förändring. Jämförelser görs mellan SEKO och LO i stort och i vissa fall med andra LO-förbund och över tid. Sammanställningens andra del visar på hur attityderna är till ett urval av frågor gällande vilket betyg man ger SEKO totalt, lokalt och centralt, hur SEKO motsvarar ens förväntningar och hur troligt det är att man stannar kvar som medlem. I anknytning till dessa områden ställs även frågor om hur viljan ser ut för att rekommendera nyanställda att gå med i SEKO samt vilka frågor som bland medlemmarna anses vara ett absolut krav att SEKO arbetar med. Jämförelser görs mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. I medlemsundersökningen 1998 var missnöjet stort med hur SEKO skötte lönefrågorna och lönefrågan har kontinuerligt genom hela undersökningsperioden legat högt i prioritet som en viktig fråga att arbeta med. Därför finns det i anknytning till de två första delarna ett separat avsnitt för respektive undersökningsmetod rörande lönefrågor. I den tredje delen presenteras resultatet från sammanställningen i en analys och slutsats där om möjligt frågorna från de två undersökningarna kan sammanlänkas och eventuella jämförelser och avvikelser kan tydliggöras. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa gjorda medlemsundersökning- SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 7

7 ar från FSI och LO för att få en samlad bild av vad som kommit fram i dessa undersökningar. Med utgångspunkt i viktiga frågor för SEKO ska en samlad redovisning över FSI-rapporterna och LO-rapporterna tas fram och utifrån dessa ska en sammanfattning i text och grafer redovisas. Redovisningen ska på ett enkelt och övergripande sätt redovisa SEKOmedlemmarnas attityder i olika fackliga frågor för att få fram en tydligare bild av vad attityderna är i dagsläget och hur de har förändrats genom åren och de eventuella förändringar i attityder som finns fördelat på kön. Den analys och de slutsatser som framkommer ur den sammanfattande rapporten ska bilda ett underlag för en fortsatt redovisning i olika organisationsled och ligga till grund för framtida handlande och framtida beslut om medlemsundersökningar. Därtill ska rapporten ligga till grund för ett särskilt mötesmaterial som bland annat kan användas i samband med avdelningsveckorna Begränsningar Begränsningar är gjorda i sammanställningen när det gäller frågor och tidsperiod. Ur LO:s rapportserie har fem huvudfrågor med intresse för SEKO valts ut för att jämföras dels över tid, dels med andra LO-förbund och med LO i stort. Därtill har ett specialavsnitt rörande lönefrågor valts ut ur LO:s rapportserie för att speglas separat. Ur FSI:s rapporter från 1998 och 2003 har sex av nyckelfrågorna valts ut för att jämföras mellan åren, mellan åldersgrupper och kön. Då inga större förändringar i opinionen kan följas för åren däremellan görs endast jämförelser mellan 1998 och I anknytning till FSI-avsnittet har en undersökning presenterad hösten 2000 rörande lönefrågor lagts till. I efterhand har också en ytterligare mer finfördelad uppdelning av födelseår gjorts på utvalda nyckelfrågor för att belysa vad attityderna är bland SEKO:s yngsta medlemmar. Den nya uppdelningen visar totala attityder från hela undersökningsperioden 1998 till 2003 och kommer endast att nämnas vid större avvikelser från den yngsta åldersgruppen Urval Under 2003 presenterades LO:s stora undersökning om medlemmarnas syn på facket. Fyra olika delrapporter och en sammanfattande och kompletterande rapport har redovisats. Dessa är Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter, Synen på lönesättning och löneskillnader, Friheter och förmåner i arbetet, Facklig aktivitet och fackligt arbete samt Sammanfattning och slutsatser. I vissa resultattabeller redovisas förbunden på ett sådant sätt att SEKO kan jämföras med övriga. Fem frågor som har valts ut med hänsyn till intresse för SEKO har hämtats främst från rapportdel 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter och rapportdel 4 Facklig aktivitet och fackligt arbete. Vid jämförelse över tid används data från LO:s tidigare rapportserier som genomförts 1988, 1993 och Avsnittet om lönefrågor har tagits från rapportdel 2 Synen på lönesättning och löneskillnader. Den se- 8 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

8 naste serien avviker något från övriga då LO:s rapportserie tidigare utkom vart 5:e år medan den senaste undersökningen är genomförd år 2002 vilket innebär att det gått fyra år sedan senast genomförda undersökningsserie. Den andra delen i sammanställningen innehåller ett urval av frågor från Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudiers (FSI) rapporter från 1998 och 2003 som är gjorda speciellt för SEKO. Undersökningarna innehåller nyckelfrågor varav sex av dessa valts ut för att ingå i sammanställningen. Frågorna i specialavsnittet rörande löner är hämtat från rapporten Attityder till lön och fack inom branscherna Civil, Vård och Post från hösten Tolkningsproblem 1999 skedde en förändring i svarsalternativen för tyckarbarometern. Svarsalternativet tveksam byttes då ut mot alternativet varken positiv eller negativ, då svarsalternativet tveksam tidigare har kunnat tolkas som negativt värdeladdat. Detta bör dock inte ha någon större påverkan på resultatet eller jämförelsen. Det är sannolikt att den nya skalan ger en mer trovärdig bild av opinionsbalansen (FSI 2002). Indelningen av ålder i FSI:s rapporter har varit på generationer och dess födelseår för att kunna följa attitydförändringar över tid för olika generationer i forskningssyfte. I sammanställningen är dock attityderna inom olika åldersgrupper av ett större intresse, så som yngsta gruppen respektive äldsta gruppen medlemmar och därför visas här åldrarna inom respektive grupp istället för födelseåren. Vad som kan noteras är att de födda 1966 och senare år 2003 inte längre kan räknas till de yngsta inom SEKO varför en korrekt bild av vad de yngsta medlemmarna tycker inte kan ges. Som korrigering till detta kommer en ny, i efterhand framtagen, åldersindelning att användas för att tydliggöra eventuella avvikelser och ge en bild av de yngsta medlemmarnas attityder. SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 9

9 2 Del LO-rapporten De frågor som valts ut från LO:s rapportserie till den här sammanställningen är vilka som anses vara de viktigaste fackliga områdena, synen på det fackliga medlemskapets värde, hur stor den fackliga organisationsgraden är och om siffrorna visar på möjlighet till förändring. Ytterligare frågor som tas upp är hur stort det fackliga intresset är, viljan att åta sig ett fackligt förtroendeuppdrag och hur attityderna är till att engagera sig fackligt jämfört med andra förbund inom LO och LO i stort. Jämförelser görs med LO totalt i samtliga frågor samt över tid, då data finns tillgänglig, för att ge en tydligare bild av hur SEKO förhåller sig till LO. 2.2 Metod Statistiska Centralbyrån har genomfört telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda anställda i åldrarna år. Medlemmar från SACO, LO och TCO ingår i undersökningen såväl som icke fackligt anslutna. Intervjuunderlaget är cirka 7000 personer och svarsfrekvensen uppgår till 75 procent. Undersökningen medger uppdelning på bland annat facklig tillhörighet, arbetsgivare, så som privat, statlig och kommunal, arbetsställets storlek, kön och ålder, region, utländsk bakgrund och familjetyp. För vissa frågor där SEKO ursprungligen inte varit med har en speciell SEKO-körning genomförts. 2.3 Resultat Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? De frågor som över tid konsekvent legat i topp som viktiga fackliga frågor är löner, skydd mot inkomstförlust, anställningstrygghet och arbetsmiljö. De frågor som anses vara minst viktiga för facket att arbeta med har över tiden varit bostadskostnader och matpriser (tabellbilaga 1.1). Man kan fråga sig vad som påverkar medlemmarnas val av frågor att prioritera. En teori menar att den generella tendensen är att ju tryggare och starkare ställning du har som individ på arbetsplatsen eller företaget desto större är intresset för villkorsfrågor som lön, arbetstid, semester etcetera. Om du däremot har en svag ställning på arbetet eller i företaget eller om det råder lågkonjunktur med hög arbetslöshet så ökar intresset för trygghet i anställningen. De största attitydförändringarna som skett mellan åren 1988 till 2002 gäller påståendena inflytande över det egna arbetet som har sjunkit med 12 procent och utveckling av arbetets innehåll som har sjunkit med 14 procent. 10 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

10 En uppgång i prioritet har skett för frågan om barnomsorg som har stigit med 10 procent sedan Även när det gäller jämställdhet har attityden förändrats. 9 procent fler än 1988 tycker 2002 att jämställdhet är en av de viktigaste fackliga frågorna. Det kan tänkas att det ökade intresset för frågan om jämställdhet har ett samband med att jämställdhetsfrågan diskuteras i allt högre grad i samhället i övrigt. Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? 2002 (Andel som svarat att det är en mycket viktig eller ganska viktig fråga att arbeta med) SEKO LO anställningstrygghet löner skydd mot inkomstförlust arbetsmiljö jämställdhet möjlighet till semester bekämpa arbetslöshet information om sociala rättigheter fackligt-socialt arbete (kamratstödjande) arbetstider opinionsbildning utbildning i arbetet inflytande över det egna arbetet utvecklande av medlemsförmåner utveckling av arbetets innehåll fackligt samarbete i Europa barnomsorg skatter matpriser bostadskostnader Vita fält i tabellen förklaras i texten. Något man kan ställa sig frågande till är varför en relativt stor förändring nedåt har skett i attityden till hur pass viktiga frågorna om inflytande på arbetsplatsen och utveckling av arbetets innehåll är. En teori är att stora omorganisationer genomförts och många har fått en mer negativ arbetssituation än tidigare. Detta kan ha bidragit till att utveckling av arbetets innehåll och inflytande på arbetsplatsen ses som faktorer som bidrar till mer arbete och mindre resurser. En annan teori är att det inte ses som fackets uppgift att arbeta med just dessa frågor utan att det ses mer som en uppgift för arbetsgivaren. Det bidrar då till att det inte är något som den enskilde individen känner sig så nära berörd av. Förändringen kan också ha att göra med vad facket väljer att kommunicera som en viktig fråga. I mitten och slutet av 80-talet valde exempelvis flera fackförbund att lyfta fram frågorna om utvecklingen av arbetsorganisationen och lärandet i jobbet som viktiga frågor för facket. Att vikten för dessa frågor minskat bland medlemmarna kan kopplas samman med att SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 11

11 man inte längre är tydligt drivande i dessa frågor. Vilken vikt frågor ges av medlemmarna skulle alltså kunna vara en avspegling i vilka frågor som lyfts fram av facket. När det gäller LO totalt så ligger även där löner, skydd mot inkomstförlust, anställningstrygghet och arbetsmiljö i toppen för viktiga frågor medan matpriser och bostadskostnader prioriteras som minst viktiga frågor. SEKO skiljer sig dock från LO totalt i attityden till hur viktiga frågorna om utbildning i arbetet, barnomsorg och skatter är. Tillsammans med påståendena utveckling av arbetets innehåll och inflytande över det egna arbetet ligger de inom SEKO 4 till 7 procent under LO totalt. Detta stämmer överens med siffrorna från tidigare jämförelse över tiden då SEKO:s medlemmar visar på en neråtgående trend i just frågan om hur viktigt det är med utveckling av arbetets innehåll och inflytande över det egna arbetet för facket att arbeta med. SEKO ligger 6 procent över LO totalt för frågan fackligt-socialt arbete som viktigt område att arbeta med. Det kan tas som en indikator på att ett fackligt-socialt arbete/projekt kan få ett positivt genomslag då frågan av 86 procent ses som viktig för facket att arbeta med Synen på det fackliga medlemskapets värde Möjlighet att gå på fackliga kurser har genom åren konsekvent varit den fråga som medlemmarna sett som en faktor som anger värdet av medlemskapet (tabellbilaga 1.2). Även stöd och hjälp vid eventuell tvist med arbetsgivaren, trygghet vid strejk eller lockout, stöd och hjälp vid arbetslöshet samt bättre försäkringsskydd är faktorer som över tiden prioriterats högt som värden av medlemskapet. Den generella trenden över åren är att andelen som är osäkra till något av påståendena om hur synen på vad fackligt medlemskap ger har blivit fler. Förändringen är mest markant när gäller påståendena bättre anställningsvillkor, bättre inflytande över arbetssituationen, trygghet vid strejk eller lockout, möjlighet att påverka arbetsmiljön, större möjlighet till löneökning vid lokala förhandlingar samt chans att påverka politiker. Detta kan möjligtvis vara ett uttryck för missnöje med hur facket har hanterat dessa frågor och därför ses dessa faktorer inte längre som ett värde man får av medlemskapet. Inom LO ligger möjlighet att gå på fackliga kurser i topp som synen på värdet av fackligt medlemskap. Inom LO ligger bättre försäkringsskydd högre än för SEKO samt tron på att fackligt medlemskap ger en chans att påverka politiker. Det kan här också nämnas att SEKO är det förbund inom LO vars medlemmar är mest kritiska till fortsatt och utökat samarbete med det socialdemokratiska partiet vilket kan vara en spegling av den minskade tron på att kunna påverka politiker. Det kan också vara så att allt färre SEKO-medlemmar upplever att frågan har en stor betydelse då allt färre idag har en arbetssituation där de direkt påverkas av politiska beslut. Det kan även vara ett uttalat missnöje med de beslut som tagits och att det därför inte ses som ett värde av det fackliga medlemskapet då SEKO ligger över LO totalt för påstå- 12 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

12 endena stöd och hjälp vid hot om arbetslöshet och stöd och hjälp vid tvist med arbetsgivaren. Dessa påståenden är även de som ligger i topp i prioritet inom SEKO som faktorer som speglar värdet av det fackliga medlemskapet. Synen på vad medlemskap i den fackliga organisationen ger SEKO LO möjlighet att gå på fackliga kurser stöd och hjälp vid eventuell tvist med arbetsgivaren stöd och hjälp vid hot om arbetslöshet trygghet vid strejk eller lockout bättre försäkringsskydd ökad anställningstrygghet möjlighet att påverka arbetsmiljön bättre anställningsvillkor större möjlighet till löneökning vid lokala förhandlingar bättre inflytande över arbetssituationen chans att påverka politiker Vita fält i tabellen förklaras i texten Fackligt intresse och aktivitet Fackligt intresse och aktivitet. Jämförelse mellan 1988, 1993, 1998 och SEKO Fackligt aktiv Intresserad, men ej aktiv Ointresserad År 1993 var det inom SEKO flest fackligt intresserade som inte var aktiva. År 2002 har antalet aktiva sjunkit sedan tidigare år från 16 procent till 13 procent. Samtidigt har andelen som är intresserade men ej aktiva sjunkit något, dock marginellt jämfört med Andelen som uppger att de är ointresserade av fackliga frågor har ökat år 2002 och är då högst jämfört med övriga år 1988, 1993 och Trots minskningen av gruppen fackligt intresserade men ej aktiva har siffrorna för denna grupp legat relativt stabilt över åren. Eftersom antalet fackligt aktiva är lågt kan en jämförelse med andra förbund, här Metall, Handels, Kommunal och LO totalt, vara av intresse som referensram. Fackligt intresse och aktivitet. Jämförelser mellan olika förbund SEKO LO Metall Handels Kommunal Fackligt aktiv Intresserad, men ej aktiv Ointresserad Vid jämförelse med de tre förbunden tillhörande LO har SEKO något fler som uppger att de är fackligt aktiva, annars är siffrorna relativt lika. Metall har SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 13

13 en något större andel som uppger sig vara fackligt intresserade men ej aktiva. SEKO har jämfört med LO totalt något fler som är fackligt aktiva Fackligt förtroendeuppdrag De som har ett fackligt förtroendeuppdrag har minskat med 8 procent sedan 1993 från 20 till 12 procent men är oförändrat mellan 1998 och 2002 (tabellbilaga 1.3a). Samtidigt som de som uppger att de inte har ett uppdrag men kan tänka sig ett minskar, ökar den grupp som uppger att de kanske skulle kunna tänka sig ett fackligt förtroendeuppdrag. En majoritet, 60 procent, har svarat att de inte vill ta sig an ett fackligt förtroendeuppdrag. Det minskade antalet förtroendevalda sammanfaller med omstruktureringar i samband med bildandet av SEKO från tidigare Statsanställdas Förbund. Har fackligt förtroendeuppdrag eller kan tänka sig att ta ett sådant SEKO*) LO Har ett förtroendeuppdrag Har ej ett förtroendeuppdrag, men kan tänka sig ett Kan kanske tänka sig ett förtroendeuppdrag 10 9 Vet ej om man vill åta sig ett förtroendeuppdrag 1 2 Vill inte ta sig an ett förtroendeuppdrag *) summan för SEKO 2002 är 99 procent SEKO följer samma trend i frågan som LO i stort för år 2002 (tabellbilaga 1.3b). Tidigare år har SEKO legat över LO totalt för gruppen har ej ett förtroendeuppdrag men kan tänka sig ett och samtidigt legat under för antalet som uppger att de inte kan tänka sig ett förtroendeuppdrag. Vad som är intressant att titta närmare på är att över hälften inom SEKO uppger på fråga tre att de är fackligt intresserade men bara 13 procent är aktiva. På fråga fyra svarar sammanlagt 26 procent att de skulle kunna, eller kanske skulle kunna åta sig ett fackligt förtroendeuppdrag. Hur kommer det sig, då en relativt stor del medlemmar kan tänka sig att vara fackligt aktiva, att bara en liten del faktiskt är det? Finns det inte tillräckligt med information om hur man kan vara aktiv i fackliga frågor eller är intresset egentligen inte så stort? En reflektion kan vara att många inte vet var de ska vända sig och att det inte finns tillräckligt med information om hur man kan aktivera sig fackligt och vad det innebär. En faktor kan också vara att facket är för dåligt på att ta vara på medlemmar som är intresserade och vill aktivera sig i enskilda frågor och inte ha exempelvis ett styrelseuppdrag eller liknande. Att vara aktiv bör inte nödvändigtvis betyda att man åtar sig ett fackligt förtroendeuppdrag, utan kan även handla om att gå på fackliga kurser, värva nya medlemmar på arbetsplatsen, engagera sig för arbetsmiljöfrågor eller gå på fackliga möten. Hur man når ut till medlemmarna med information om dessa frågor hänger samman med faktorer som hur många som känner till vem som är fackligt 14 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

14 förtroendevald och hur viljan är bland redan befintliga medlemmar att rekommendera nyanställda att gå med i facket Facklig organisationsgrad Frågan om facklig organisationsgrad är av mer allmän karaktär och visar på hur den fackliga organisationsgraden ser ut i stort inom LO och vad icke fackligt anslutna uppger som skäl för att inte organisera sig. SEKO:s egna medlemmar har också fått ge sin syn på varför vissa inte vill organisera sig fackligt. Här tas också upp hur möjligheten till förändring ser ut och om det finns en vilja bland ej anslutna att ansluta sig till facket och vilka faktorer som skulle spela in i ett sådant val. 16 av 20 löntagare är med i facket, det vill säga cirka 80 procent. Kvinnor har gått om männen och har sedan 1990 haft en högre organisationsgrad. Bland arbetare har den kvinnliga organisationsgraden ökat med 1,5 procent sedan Motsvarande för männen är en minskning på 2,1 procent. Bland tjänstemän har en minskning av organisationsgraden skett för både kvinnor och män sedan 1990 men kvinnorna har ändå en fortsatt högre organisationsgrad än männen. Organisationsgraden har minskat över åren i de yngsta åldersgrupperna år och år. Detta kan bero på att unga idag kommer in senare på arbetsmarknaden och i allt större grad har tillfälliga och osäkra anställningar. En bidragande faktor kan också vara det faktum att arbetsmarknaden förändrats och stora arbetsplatser med egen klubb och tydligt fackligt uppdrag har blivit ovanligare samtidigt som allt fler idag arbetar på små arbetsplatser där facket är osynligare och uppdraget otydligare. Den här utvecklingen får också konsekvenser för medlemsrekryteringen. Frågan är då: Vad finns det för skäl mot facklig organisering? För att ge ett bredare perspektiv på frågan har i LO-rapporten de som ej är fackligt anslutna samt de som är fackligt organiserade fått ge sin syn på varför vissa inte är med i facket. Inga svarsalternativ har lästs upp och de tillfrågade har kunnat ange mer än en orsak. Vissa av de angivna svaren har inte kunnat hänföras till någon av nedanstående grupper och har nämnts av för få för att ha kunnat bli klassade som huvudorsaker. Dit hör till exempel att man har bristande tid eller kunskaper, att man är kritisk till facket av något speciellt skäl och att man inte kommit sig för (eller hunnit) gå med. Svaren tyder på att redan anslutna anser att medlemsavgiften är ett hinder för fackligt medlemskap, medan de som ej är medlemmar har angivit att de är tveksamma till nyttan med medlemskapet som ett skäl mot att organisera sig. 10 procent svarar att de endast har ett tillfälligt arbete och det kan tänkas att de därför inte ser nyttan med att vara medlem. Här skulle resurser kunna läggas på att informera mer om nyttan av att vara medlem med hjälp av svaren på frågan om vad det fackliga medlemskapet ger. Exempelvis kan man visa på att det fackliga medlemskapet bland annat kan ge ökad anställningstrygghet, stöd och hjälp vid hot om arbetslöshet, bättre försäkringsskydd och möjlighet SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 15

15 att gå på fackliga kurser. Detta skulle även kunna leda till en ökning av fackligt aktiva. Skäl mot att organisera sig fackligt Skäl mot organisering ej anslutna SEKO tveksam till nyttan av medlemskapet medlemsavgiftens storlek är endast tillfälligt anställd 10 X facket arbetar för mycket med politik 9 5 har aldrig blivit tillfrågad 6 X facket är toppstyrt 3 X vill av principiella skäl inte vara med 3 3 ingen eller få på arbetsplatsen är anslutna 3 0 är arbetslös 1 X ingen organisation på arbetsplatsen som passar 1 0 annat X 35 X = uppgift saknas Man kan också säga att svaren ovan sammanfaller med svaren i tabellen från fråga 2 Synen på det fackliga medlemskapet. Eftersom bara runt hälften av medlemmarna anser att bättre anställningsvillkor och större möjlighet till löneökning är värden som kommer ut av det fackliga medlemskapet är det rimligt att det finns funderingar över nyttan och kostnaden. Hur ser då möjligheterna till förändring av den fackliga organisationsgraden ut? Skulle kunna tänka sig att gå med i facket totalt män kvinnor A-kassan ej ansluten till A-kassan Ja, absolut Ja, kanske Nej Vet ej Möjligheten att öka den fackliga anslutningen ser enligt dessa siffror ganska lovande ut. 47 procent svarar att de ja absolut eller ja kanske kan tänka sig att gå med i facket. Kvinnorna och de som inte är anslutna till A-kassan är mer positiva till att ansluta sig än övriga. Anledningen till att de som inte är anslutna till A-kassan är mer positiva till att ansluta sig, än de som är med i A- kassan, kan vara att många unga med tillfälliga jobb tillhör denna grupp. De som bara är anslutna till A-kassan kan också aktivt ha tagit ställning mot att ansluta sig till facket eller tidigare varit medlem men valt att gå ur facket. Av de som inte är anslutna till A-kassan är troligen många inte tillräckligt informerade om hur man går till väga eller så har de aldrig blivit rekommenderade att ansluta sig till facket eller A-kassan. 16 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

16 Vilka skäl uppger då de som ej är fackligt anslutna som skäl för att gå med i facket? Inte heller här har några svarsalternativ angivits utan frågan är formulerad på följande sätt: Vilka skulle vara avgörande skäl för dig att gå med i facket? Avgörande skäl för att ansluta sig till facket (ej fackligt anslutna arbetare, vanligaste svaren i procent) lägre fackavgifter 23 att facket arbetar på annat sätt 18 risk för arbetslöshet 13 att facket arbetar med andra frågor 7 Lägre fackavgifter är en faktor som skulle få fler att ansluta sig till facket. Det kan tänkas att i linje med tidigare fråga om skäl mot anslutning till facket att nyttan av medlemskapet inte skulle behöva vara lika tydlig om avgiften var lägre. Andra skäl som anges är att facket skulle arbeta på ett annat sätt, vilket sätt uppges inte, samma gäller för påståendet att facket skulle arbeta med andra frågor. De som angivit att de skulle gå med i facket om det fanns en risk för arbetslöshet kan tänkas se facket som en organisation som endast arbetar med frågan om hot om arbetslöshet och med konflikter med arbetsgivare. Det skulle kunna tas som en indikator på hur viktigt det är att vara tydlig i sin profilering om vilka frågor man arbetar med. 2.4 Löner Lönefrågan är en fråga som över tiden ständigt legat i topp som en fråga som medlemmarna anser att facket bör arbeta med. Därför presenteras här en fördjupning i olika frågor rörande attityder till löner med utgångspunkt från LO:s rapportserie del 2 Synen på lönesättning och löneskillnader. Jämförelser görs i första frågan med alla löntagare och därefter med LO totalt Vad som anses som rimlig lön för olika yrken Det finns inga markanta skillnader mellan vad SEKO:s medlemmar anser vara en rimlig lön för olika yrkesgrupper jämfört med totalen för alla anställda. Däremot syns tydliga skillnader när man jämför med vad som anses som rimlig lön och vad den faktiska lönen var för dessa grupper våren En försäljningschef tjänar i genomsnitt kronor mer än vad som uppgetts som en rimlig lön för en sådan position. Andra markanta skillnader finns för läkare på vårdcentral som tjänar mer, sjukvårdsbiträdet som tjänar i genomsnitt kronor mindre och städaren som tjänar i snitt kronor mindre än vad som är ansett som rimlig lön. SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 17

17 Vad som anses som rimlig lön för olika yrken SEKO Alla anställda Faktisk lön våren 2002 läkare på vårdcentral 29,9 30,2 46,3 + 16, 4 rektor på en skola 25,6 26,3 29,8 + 4,2 försäljningschef på ett större företag 25,2 25,5 43,5 + 18,3 lokförare 21,3 20,9 22,6 + 1,3 skogsarbetare som arbetar med motorsåg 21,1 20,2 18,3-2,8 elektriker 20,9 20,9 20,7-0,2 svetsare på verkstad 20,1 20,2 20,4 + 0,3 sjukvårdsbiträde 19,9 19,7 15,8-4,1 sekreterare på ett kontor 18,9 18,8 19,7 + 0,8 förskollärare 18,4 18,5 17,9-0,5 städare 17,9 17,7 14,7-3,2 kassörska i livsmedelsaffär 17,6 17,5 15,6-2, Vad medlemmarna anser om kvinnor och mäns löner Vad medlemmarna anser om kvinnors och mäns löner SEKO LO lönerna är i stort sätt rättvisa 9 8 kvinnor har för låg lön i förhållande till män män har för låg lön i förhållande till kvinnor 0 0 tveksam, vet ej 5 5 Det kan inte ses några stora förändringar i attityd bland SEKO:s medlemmar över åren (tabellbilaga 1.4). Något färre än 1998 anser 2002 att lönerna för kvinnor och män är rättvisa. Inte heller några större skillnader mellan SEKO och LO kan ses i attityd. Vad som däremot är viktigt att reflektera över är att en klar majoritet, 86 procent inom SEKO, anser att kvinnor har för låg lön i förhållande till män medan 0 procent anser att män har för låg lön i förhållande till kvinnor. Det är en tydlig signal om att arbeta för jämlika och rättvisa löner är en viktig fråga för jämställdhet och rättvisa arbetsvillkor Vad medlemmarna anser om löneskillnader mellan olika yrkesgrupper i samhället Om medlemmarna anser att löneskillnaderna är för stora, för små eller lagom SEKO LO löneskillnaderna är för stora löneskillnaderna är för små 0 1 löneskillnaderna är lagom tveksam, vet ej 2 2 En ökning med 5 procent av andelen som anser att löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper i samhället är lagom har skett över tiden inom SEKO (tabellbilaga 1.5). Jämfört med LO är det även här den enda tydliga föränd- 18 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

18 ringen som skett. Marginella minskningar har skett bland de som anser att löneskillnaderna är för små respektive för stora och bidrar till ökningen bland de som anser att löneskillnaderna är lagom. En tydlig majoritet anser dock att löneskillnaderna är för stora vilket kan bindas samman med den tidigare frågan om vad som är rimlig lön för olika yrken. Där ligger vissa yrkesgrupper markant över och andra grupper noterbart under vad som anses som rimlig lön för respektive yrke enligt medlemmarna. Att löneskillnaderna anses vara för stora torde visa på att det är viktigt att man från fackets sida arbetar för en minskning av löneklyftorna Vilka faktorer anses som viktiga för lönens storlek? Inga markanta förändringar har skett i attityd till vilka faktorer som anses som viktiga för lönens storlek mellan 1988 och 2002 (tabellbilaga 1.6). Faktorerna kan kategoriseras in i tre olika typer av grupper med fokus på arbetets svårighetsgrad, den enskilda individen och arbetsmarknaden. Den största förändring som skett över tiden för faktorer som har med arbetets svårighetsgrad att göra är att faktorn ett psykiskt påfrestande arbete har ökat i prioriteringsgrad med 6 procent. När det gäller faktorer som har med den enskilda individen att göra har en minskning på 5 procent skett för faktorn ålder som viktig faktor för lönens storlek. För faktorer som har att göra med arbetsmarknaden har en något större förändring skett för påståendet stor brist på arbetskraft inom yrket som bidragande orsak för lönens storlek som har ökat i prioritet med 8 procent. Om man däremot går in i tabellen och tittar närmare på förändringar mellan enstaka år hittar man större förändringar. Mellan 1988 och 1993 ökade påståendena stor vinst i företaget och utbildningens längd med 11 procent som avgörande faktorer för lönens storlek. Mellan åren 1993 och 1998 ökade prioriteten med mellan 7 till 9 procent för påståendena bred och mångsidig erfarenhet från arbetslivet, fysiskt slitsamt arbete, hinna med mycket och stort ansvar för dyrbara maskiner. Samtidigt minskade påståendena utbildningens längd, som i tidigare mätning ökat kraftigt, ålder, lång tid i yrket, svår fysisk miljö och lång anställningstid hos samma arbetsgivare i prioritet som faktorer som påverkar lönenivån. Mellan 1998 och 2002 ökade psykiskt påfrestande arbete, stor brist på arbetskraft inom yrket och arbetsledande uppgifter som faktorer för lönens storlek. Samtidigt skedde en kraftig minskning för påståendena bred och mångsidig erfarenhet från arbetslivet, stort ansvar för dyrbara maskiner och hinna med mycket. Förändringarna som skett kan vara påverkade av många olika faktorer, bland annat kan attityder ofta vara knutna till konjunktursvängningar och förändringar på arbetsmarknaden. SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 19

19 Olika faktorers betydelse för lönens storlek SEKO LO arbetsledande uppgifter enformigt arbete fysiskt slitsamt arbete psykiskt påfrestande arbete stort ansvar för dyrbara maskiner stort ansvar för vård och omsorg av människor svår fysisk miljö, t ex buller, smuts och farliga ämnen arbeta självständigt och ta egna initiativ bred och mångsidig erfarenhet från arbetslivet hinna med mycket lång anställningstid hos samma arbetsgivare lång tid i yrket skicklighet i arbetet utbildningens längd utföra arbetet väl ålder stor brist på arbetskraft inom yrket stor vinst i företaget Vita fält i tabellen förklaras i texten. SEKO ligger över LO i stort med 5 procent i attityd till påståendet arbetsledande uppgifter och marginellt över med 3 procent när det gäller påståendet skicklighet i arbetet som påverkare av lönens storlek. SEKO ligger under LO totalt för påståendena fysiskt slitsamt arbete, lång anställningstid hos samma arbetsgivare, lång tid i yrket samt stor brist på arbetskraft inom yrket. Dessa faktorer känns även igen som några av de påståenden som lyfts ut som positivt och negativt förändrade över tiden. Faktorn stor brist på arbetskraft inom yrket har över tiden ökat i prioritet inom SEKO men trots det ligger påståendet under LO totalt. SEKO ligger även under LO i stort för faktorerna ålder, utbildningens längd och bred och mångsidig erfarenhet från arbetslivet som är faktorer som det har skett relativt stora förändringar för genom åren. Trots en svag uppgång i prioritet med 2 procent för påståendet bred och mångsidig erfarenhet skedde en relativt kraftig minskning med 8 procent av påståendet mellan 1998 och Samma gäller för påståendet utbildningens längd som minskade i prioritet med 9 procent mellan 1993 och 1998 och som 2002 ligger kvar på samma nivå. Det är värt att fundera över varför dessa tre faktorer har tappat i prioritet trots den ökande konkurrensen på arbetsmarknaden och bland intagningar till högskolor och universitet. Faktorer som hur länge man varit verksam inom yrket samt vilken typ av utbildning man har borde då istället vara tunga faktorer för lönens storlek. En teori till detta kan vara att det på grund av den hårda konkurrensen på dagens arbetsmarknad bland de yngre inte finns en önskan att konkurrera med faktorer som man inte själv kan påverka som till exem- 20 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

20 pel ålder. Samma gäller för påståenden som lång anställningstid hos samma arbetsgivare och lång tid i yrket som då antagligen inte ses som primära faktorer för bestämmande av lönens storlek. Tvärtom kan då också konstateras att människor som skaffat sig kompetens genom att arbeta inom ett yrke en längre period och som saknar högre utbildning då inte ser utbildningens längd som en viktig faktor för lönens storlek. SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 21

21 3 Del Rapport från Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier Sex nyckelfrågor har valts ut från rapporterna 1998 och 2003 för att spegla SEKO: s medlemmars attityder, engagemang och betyg till SEKO. Frågor som tas upp är medlemmarnas betyg till SEKO som fackförbund, lokalt och centralt, hur SEKO motsvarar ens förväntningar och attityden och viljan till att fortsätta sitt medlemskap. Även sannolikheten i att man som medlem i SEKO går ur och bara är ansluten till A-kassan, viljan att rekommendera en nyanställd att gå med i SEKO och vilken vikt SEKO bör lägga på olika frågor tas upp. Jämförelse av frågorna görs mellan olika åldersgrupper, kön och över tid för att ge en tydligare bild av förändringar och skillnader mellan olika åldrar och kön. Det bör noteras att den yngsta gruppen i undersökningen 2003 omfattar medlemmar födda 1966 och senare vilket inte ger en korrekt bild av vad de yngsta medlemmarna tycker. En finfördelning av åldersgrupperna indelat på födelseår har i efterhand gjorts för ett antal nyckelfrågor. Den nya åldersindelningen speglar medlemmarnas attityder till frågorna över hela undersökningsperioden 1998 till Metod FSI:s undersökningar bygger på svar från slumpmässigt utvalda medlemmar ur SEKO. Detta slumpurval medför att varje siffra bör betraktas inom ett så kallat statistiskt konfidensintervall. Intervallen anges i en statistisk lathund i slutet av varje rapport från FSI. Det är särskilt viktigt att observera detta när det gäller resultat från olika delgrupper, eftersom tolkningsintervallen i dessa fall blir särskilt stora. I undersökningen har inte de medlemmar inom SEKO som är arbetslösa eller de som har gått i pension ingått utan endast de medlemmar som är arbetsverksamma. FSI använder sig av en analysmodell som bygger på att ett antal nyckelfrågor ställs i syfte att spegla ett övergripande omdöme om SEKO. Analysmodellen bygger på att man kan följa utvecklingen i framtiden och se närmare på hur variabel X (uppfattningar om SEKO:s skötsel av lönefrågor, arbetsmiljö, kontakt med medlemmar etc.) påverkar variabel Y (nyckelvariablerna, fortsatt medlemskap mm.) 3.3 Resultat Vilket betyg ger du SEKO lokalt, centralt och som fackförbund? 1998 får lokalavdelningarna ett mindre negativt resultat än övriga. SEKO som 22 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

22 fackförbund får en negativ balans med 8 procent och det lägsta betyget ges genomgående till SEKO centralt. Kvinnorna är de som är mest positiva till SEKO som fackförbund och de är också generellt sett mer positiva till både lokalavdelningarna och SEKO centralt än männen. Generellt mest negativa till SEKO är gruppen år och de yngsta medlemmarna i åldern 32 och yngre. Minst negativa till SEKO är guppen år (tabellbilaga 2.1a, 2.1b, 2.1c). Anledningen till det negativa resultatet för SEKO centralt och SEKO som fackförbund kan tänkas vara att man inte känner till vad SEKO centralt gör egentligen och att förbundet efter de förändringar som genomfördes under 90-talet uppfattas som otydligare av medlemmarna. Det något mindre negativa betyget för lokalavdelningarna kan tänkas bero på att det är något som ligger närmare den enskilda individen i form av arbetsplatsorganisationer där det finns större möjlighet till insyn i det pågående arbetet. Betyg till SEKO lokalt, centralt och som fackförbund Din lokalavdelning Totalt Lågt betyg 37 Högt betyg 31 SEKO Centralt Totalt Lågt betyg 37 Högt betyg 19 SEKO som fackförbund Totalt Lågt betyg 32 Högt betyg 24 Betyg till SEKO lokalt. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön Din lokalavdelning 2003 Totalt > män kvinnor Lågt betyg Högt betyg Betyg till SEKO centralt. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön SEKO Centralt 2003 Totalt > män kvinnor Lågt betyg Högt betyg Betyg till SEKO som fackförbund. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön SEKO som fackförbund 2003 Totalt > män kvinnor Lågt betyg Högt betyg År 2003 får SEKO som fackförbund ett positivt betyg vilket är en markant ökning sedan 1998 då förbundet fick ett negativt betyg. Överlag ges ett mer SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 23

23 positivt intryck av medlemmarnas attityder till SEKO som fackförbund, lokalt och centralt. Dock har SEKO centralt fortfarande en negativ balans med 8 procent år 2003 men den är betydligt mindre än den negativa balansen på 18 procent som var för Siffrorna för 2003 visar i linje med 1998 års undersökning att det är kvinnorna samt den näst äldsta åldersgruppen (48 57 år) som är mest positiva till SEKO generellt och att de två yngsta grupperna är minst positiva till SEKO lokalt. Mest negativ till SEKO centralt är den äldsta medlemsgruppen år. Det syns en förändring åt det positiva hållet i attityden till SEKO totalt, trots en negativ balans för SEKO centralt. Den positiva förändringen kan bero på att kännedomen om SEKO ökat och att medlemmarna är mer nöjda med SEKO:s sätt att driva fackliga frågor. Som kan ses av siffrorna ovan har ett mindre antal bland de yngsta medlemmarna och bland kvinnorna tagit ställning till frågan vilket tyder på att de är mer osäkra än övriga grupper. Tittar man på den nya åldersindelningen för betyget till lokalavdelningarna och SEKO centralt (tabellbilaga 2.1d, 2.1e) pekar den åt samma håll, det vill säga, att de yngre medlemmarna är de som är mest osäkra. I den nya uppdelningen är osäkerheten ännu större bland de yngre i jämförelse med andra åldersgrupper än för undersökningen 2003, där det skiljer cirka 10 procent i osäkerhet mellan de yngsta medlemmarna och övriga. Vad gäller osäkerheten till betyget för SEKO centralt har sammanlagt 66 procent av de som är födda 1970 och senare svarat vet ej eller varken eller. Det kan jämföras med att övriga grupper ligger på en osäkerhet på cirka 40 procent. Den höga osäkerheten kan tyda på att det finns en större okunskap om facket bland yngre och behöver inte nödvändigtvis vara ett tecken på missnöje. Det är naturligt att man inte vet så mycket om sitt fackförbund i början av sitt medlemskap vilket gör det extra viktigt för SEKO att använda resurser för att engagera och informera unga och nya medlemmar för att reducera osäkerhet Motsvarar SEKO dina förväntningar? Om SEKO motsvarar medlemmarnas förväntningar. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön Totalt > män kvinnor Motsvarar Motsvarar inte Om SEKO motsvarar medlemmarnas förväntningar. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön Totalt > män kvinnor Motsvarar Motsvarar inte Även för den här frågan håller den positiva trenden i sig och SEKO får ett mer positivt betyg 2003 när det gäller om SEKO motsvarar ens förväntningar, 24 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

24 trots att det fortfarande finns en negativ balans. Kvinnorna samt den äldsta åldersgruppen år är de som är marginellt positiva till påståendet om hur SEKO motsvarar ens förväntningar. Kvinnorna är också den grupp som har högst antal som svarat vet ej eller varken eller (tabellbilaga 2.2a). Andelen som svarat vet ej eller varken eller är genomgående hög i gruppindelningarna vilket kan tydas till att det här är en fråga man inte reflekterat särskilt mycket över eller som är svår att ta ställning till. Missnöjet har minskat överlag sedan 1998 men mest markant är minskningen i den äldsta gruppen och den yngsta. Anledningen till det minskade missnöjet i den yngre gruppen kan vara att de blivit äldre. Det har inte gjorts någon korrigering av den yngsta gruppen i undersökningen 2003 och de yngsta medlemmarna representeras då av de födda 1966 och senare. Det finns alltså en möjlighet att attityden till facket blir mer positiv ju äldre man blir eller ju längre man har varit medlem. Det får också uttryck i form av att osäkerheten har minskat något i samtliga grupper och fler tar ställning. Om man tittar på den nya åldersindelningen (tabellbilaga 2.2b) så visar även den som för tidigare fråga att de yngsta medlemmarna över hela perioden mätt är de som är fortsatt mest osäkra. Dock är osäkerheten inte lika avvikande från övriga grupper när det gäller hur SEKO motsvarar ens förväntningar som för det generella betyget till SEKO vilket kan tyda på att det rent allmänt är en svår fråga att ta ställning till Hur troligt är det att du kommer att fortsätta att vara medlem i SEKO? Andelen som tror att de kommer att vara kvar som medlemmar är 1998 relativt stabilt mellan grupperna och ligger mellan 50 och 60 procent, men med en något lägre siffra för den yngsta gruppen (53 procent) än för den äldre gruppen (60 procent). Kvinnorna är med 28 procent något mer osäkra än männen men har samtidigt ett mindre antal som svarat bestämt nej på att fortsätta sitt medlemskap (tabellbilaga 2.3a). Hur troligt det är att man fortsätter att vara medlem i SEKO. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön Totalt > män kvinnor Ja Nej är de två äldsta grupperna de som är mest positiva till fortsatt medlemskap och en marginell minskning med cirka 2 procent kan ses i dessa grupper bland de som uppger att de kommer att lämna SEKO. Det har skett en kraftig ökning med 10 procent i den yngsta gruppen bland de som uppger att de troligen kommer att fortsätta vara medlemmar i SEKO. Det kan stödja teorin om att attityden till facket blir mer positiv ju äldre man blir eller ju SEKO sett ur ett medlemsperspektiv 25

25 längre man varit medlem. För år 2003 ses en tendens till minskning av antalet som svarat vet ej eller varken eller (tabellbilaga 2.3b) Hur troligt är det att du går ur SEKO och bara är ansluten till A-kassan? För 1998 bryts den tidigare trenden och kvinnorna har en mindre andel än männen som anger att de troligen kommer att stanna i SEKO. Den äldsta gruppen är tillsammans med den yngsta gruppen de som i minst grad uppger att de kommer att stanna i SEKO (tabellbilaga 2.4a). Antalet osäkra är stort för samtliga gruppindelningar men större bland kvinnor än för män. Det finns ingen större förändring i attityd mellan åldersgrupperna i fråga om andelen som inte kommer att stanna som medlemmar där runt 20 procent uppger att de kommer att lämna SEKO. Hur troligt det är att man går ur SEKO och bara är ansluten till A-kassan. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön SEKO 2003 Totalt > män kvinnor Stanna Gå ur visar en ökning med 8 procent av de som uppger att de troligen kommer att stanna kvar i SEKO som medlemmar. Andelen osäkra minskar generellt och då främst bland de yngsta medlemmarna vilket kan betyda att kännedomen om SEKO har ökat och att det då är lättare att ta ställning (tabellbilaga 2.4b). Vad som bör reflekteras över är att fråga tre och fyra är relativt lika varandra men att det skiljer sig i attityd om fortsatt medlemskap. År 1998 svarar 60 procent på fråga tre att de troligen stannar som medlemmar medan under 50 procent i fråga fyra uppger att de kommer att stanna kvar i SEKO. Samma gäller för 2003 där 65 procent uppger att det är troligt att de kommer att fortsätta sitt medlemskap medan 57 procent på fråga fyra uppger att de kommer att stanna kvar i SEKO. Det kan tolkas som att fråga tre handlar om att inte ta något beslut medan fråga fyra kräver en aktiv handling för att gå ur SEKO och bara vara ansluten till A-kassan. Det ska noteras att även fast en mindre del uppger att de kommer att stanna kvar i SEKO på fråga fyra så har antalet som svarat att de kommer att gå ur inte blivit noterbart fler Skulle du rekommendera en nyanställd att bli medlem i SEKO? Viljan att rekommendera en nyanställd att bli medlem i SEKO kan kopplas samman med frågan om hur stort det fackliga intresset är bland medlemmarna. En större vilja att rekrytera nya medlemmar borde tyda på en högre grad av fackligt engagemang och nöjda medlemmar. År 1998 var över 50 procent villiga att rekommendera en nyanställd att gå med i SEKO och viljan var störst inom den äldsta gruppen med 60 procent 26 SEKO sett ur ett medlemsperspektiv

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Ra pp or t 2 av

Ra pp or t 2 av 2 Ra pp or t 2 av 7 07 Röster om fac ket och jobbet Synen på löne sätt ning och löne skillnader Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 07 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 5 Röster om facket och jobbet Rapport 5 av 7 2007 Ungdomar och facket Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 7 2. Ungdomars arbetsmarknad 12 3. Facklig organisationsgrad för ungdomar 17 4. Tre huvudsakliga

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RappoRt 1t 1 av 7 2007 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Vilka anses vara viktiga fackliga frågor? 8 3. Hur ser

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 7 2007 Synen på lönesättning och löneskillnader Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 6 2. Vad anses som rimlig lön för olika yrken 9 3. Synen på löneskillnader

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 5 Röster om facket och jobbet RAPPORT 5 AV 5 12 Friheter och förmåner i arbetet och upplevd klasstillhörighet Innehåll Sammanfattning. 2 1 Inledning.... 6 2 Friheter i arbetet.. 8 3 Förmåner i arbetet..

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RAPPORT 1 AV 5 2011 Synen på löner och löneskillnader Innehåll Sammanfattning.3 1 Inledning...6 2 Rimlig lön för olika yrken..7 3 Synen på löneskillnader mellan yrken..22

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet Rapport 1 av 5 2011 Synen på löner och löneskillnader Innehåll Sammanfattning.3 1 Inledning...6 2 Rimlig lön för olika yrken..7 3 Synen på löneskillnader mellan yrken..22

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 7 Röster om facket och jobbet Rapport 7 av 7 27 Sammanfattning och slutsatser Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 6 2. En tudelad arbetsmarknad 9 Del 1: Kvinnor och män om facket och jobbet 15 Kvinnor

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Känner du. dig osynlig? Jobbar du med e-handel? Gå med i Handels och bli stark tillsammans!

Känner du. dig osynlig? Jobbar du med e-handel? Gå med i Handels och bli stark tillsammans! Känner du dig osynlig? Jobbar du med e-handel? Gå med i Handels och bli stark tillsammans! Du kan göra skillnad! Det är lätt att känna sig osynlig i e-handelsbranschen eftersom du aldrig möter kunderna

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program

Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > 1 nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet börjar alltid med en idé om vad som

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 69 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander, Maria-Paz Acchiardo och Ingela Goding Högst facklig organisationsgrad

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Byten och attityder på den svenska elmarknaden Byten och attityder på den svenska elmarknaden 13-015 Svensk Energi: Kalle Karlsson Ipsos: Fredrik Borg Datum: 2013-10-11 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen & bakgrund 3 Sammanfattning Resultatredovisning

Läs mer

Välkommen. som medlem. För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna FAKTA-PM 1:2005 Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska personer kunna ansluta sig direkt till en arbetslöshetskassa utan att vara medlem i ett fackförbund

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön Lönekartläggning lönar sig Kön ska inte avgöra lön Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Unionen anser...4 Förord...5 Bakgrund...6 Resultat av mätning 2009...7 3 Sammanfattning Lönegapet mellan kvinnor

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

Chefernas ojämlika arbetsmarknad Tema jämställdhet/mångfald: Bilder för presentation Chefernas ojämlika arbetsmarknad Ledarna: Temo AB: Olle Hernborg David Ahlin, Anna-Karin Bärjed Datum: 2006-03 - 17 Sida 2 Ledarnas Chefsbarometer 2006

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Öka inflytandet på jobbet

Öka inflytandet på jobbet Öka inflytandet på jobbet Som medlem kan du förändra och göra skillnad. Maria Larsson, Stockholm foto David Bicho Vill du ha koll på läget? Hos oss är du som medlem alltid i fokus. Du är vår uppdragsgivare.

Läs mer

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Foto David Bicho Tryckt på miljövänligt papper 2016 10 HA13048 Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer