God jul och gott nytt år!

Transkript

1 Rallyfart i Galtsjön En vecka utan lastbil Nytt telia-avtal God jul och gott nytt år!

2 Medlemsförmåner Som medlem i Åkeriföreningen är du automatiskt medlem i Sveriges Åkeriföretag, vilket innebär att du är med i en stor gemenskap bestående av 8000 st fordons- och maskinägare i landet som kan påverka branschens villkor närings- och trafikpolitiskt. I Åkeriföreningen Syd finns idag ca 1600 åkeri ägare anslutna med 6500 fordon och maskiner. Som medlem får du tillgång till följande tjänster och förmåner: Information Svensk Åkeritidning (12 nr/år) - rikstidningen med viktig information om det som rör näringen, biltester m m. ÅkeriSydNytt (4 nr/år) - länstidningen med åkarnyheter från Skåne och Blekinge. Åkerihandboken (1 ex/år) - med allt som är värt att veta som åkare. Portalen - Organisationsens webbsida med nyheter, fakta, debatt, tjänster etc. Gå in på syd Rådgivning - Juridisk hjälp Som medlem hos oss har du tillgång till organisationens jurister som kan åkerinäringen och bevakar svensk lagstiftning och EU:s normgivning. Rådgör med oss - ett samtal kan t ex ge besked om vilka möjligheter som finns och om det är värt att gå vidare i ett ärende. Räcker inte våra egna resurser till kan vi rekommendera en lokal juristkontakt. Teknik Vi kan hjälpa till i frågor om ex färdskrivare, avgaskrav, bränsle, mått- och vikter, modulfordon, vägslitage, dragkopplingar, lastsäkring, kontrollbesiktning, bromsprovning, ADR, ATP-klassning mm. Förmånliga rabatter Vi har rabattavtal för ex inköp av nya personbilar (Mercedes Benz, Toyota, Volkswagen). Vi har också avtal med t ex The Phone House, Trygg-Hansa Försäkringar, Dustin AB, Visma SPCS AB och Swedol. Avtal finns även med Lean Haulage, Stoneridge, 0-tid, Foxguard, Optac3, TomTom och Stacker Stop Euro. När det gäller telefoni har vi avtal med Tele2 och Telia både på mobilsidan och det fasta nätet. Drivmedel och eldningsolja kan köpas genom vårt avtal med Statoil och Swea Energi. Finansiering Finansiering av fordon och maskiner till förmånliga villkor hos Nordea Finans. Utbildningar Vi anordnar regelbundet kurser i aktuella ämnen. Olycksfallsförsäkring i Förenade Liv I medlemsavgiften ingår en olycksfallsförsäkring. Den ger ersättning vid invaliditet och dödsfall. Dödsfallskapital kr, Medicinsk invaliditet upp till kr. Försäkringen skall ses som ett grundskydd som var och en bör komplettera med tillägg efter egna behov, t ex vår gruppförsäkring. Gruppförsäkring i Förenade Liv Trots att du i medlemsavgiften har en liten olycksfallsförsäkring, så rekommenderar vi ändå att du tecknar vår grupplivförsäkring som ger väsentligt högre belopp i ersättning. Nya medlemmar får försäkringen gratis de tre första månaderna som en medlemsförmån. Även resten av familjen kan försäkras. Premien är avsevärt lägre än för enskilda försäkringar. Tänk på att du som företagare inte auto matiskt har det försäkringsskydd som de anställda har. Sjukvårdsförsäkringen i TryggHansa Sjukvårdsförsäkringen ger Dig och dina medarbetare trygg och snabb sjukvård. Ni får omedelbar tillgång till medicinsk rådgivning och tillgång till ett nätverk av hundratals privata specialistläkare. Huvudkontor Box 405, Malmö Besöksadress: Jörgen Kocksgatan 1 B Telefon: syd@akeri.se Personal Magnus Gunnarsson, Regionchef magnus.gunnarsson@akeri.se Anders Falk , anders.falk@akeri.se Sofie Larsson sofie.larsson@akeri.se Jan-Erik Olsson jan-erik.olsson@akeri.se Åsa Sköld asa.skold@akeri.se Carina Strandell carina.strandell@akeri.se John Woxström john.woxstrom@akeri.se Styrelsen i Åkeriföreningen Syd Stefan Espersson (ordf.), Hörby Kennet Henriksson (vice ordf.), Lund Henrik Anderson, Malmö Trygve Bengtson, Sölvesborg Kjell Heij, Malmö Michael Larsson, Kristianstad Christer Ohlsson, Landskrona Ingrid Skoog Bengtsson, Ängelholm Berth Svensson, Glimåkra Valberedning i Åkeriföreningen Syd Tommy Pålsson, Kvidinge, , Björn Stéen, Oxie, , Carl-Erik Löfqvist, Ronneby, , Mikael Orrgren, Tollarp, ,

3 En vecka utan TV Natten mellan söndag och måndag slutar TV-kanalerna att sända program. Redan på måndagen får detta konsekvenser vid frukostborden runt om i landet, människor kan inte få sin första dos av nyheter, skvaller, omöjliga klädkreationer och udda matrecept. Under dagen så stannar dessutom allt arbete av ute på arbetsplatserna på grund av att alla diskuterar det inträffade, nämligen att livsnerven i form av en TV-ruta har klippts av. På kvällen eskalerar problemen då varken barn eller vuxna vet var de skall göra av sin tid när kvällsmaten är uppäten och läxorna gjorda. Det blir tidigt sängläge för de allra flesta och många oroliga timmars sömn hemsökt av drömmar om en värld utan TV. På tisdagmorgonen kvävs den värsta TV-abstinensen genom att cd-spelaren går för fullvarv med barnfilmer, säsong 3 av Skilda Världar och en och annan actionfilm. Mitt på dagen stannar produktionen av helt på landets alla företag när den gifta och sammanboende delen av Sveriges befolkning ägnar all tid åt att fundera ut hur man skall kunna umgås med sin bättre hälft på ett otvunget sätt utan att ha TVn som förkläde. I ökande takt fortsätter problemen att torna upp sig ju längre veckan går. Som Ni alla förstår är detta ett hypotetiskt, om än ganska trevligt, scenario som inte borde kullkasta vårt samhälle. Vad händer däremot om lastbilstransporterna skulle utebli? I höst har vi på två ställen, Malmö och Karlskrona, bjudit in politiker och beslutsfattare till scenariot En Vecka Utan Lastbilar. Här berättar vi vad som händer med ett modernt samhälle om transporterna av någon anledning slutar att fungera natten mellan söndag och måndag. Utan att dra allt som händer under veckans alla dagar, så kan man säga att på fredagen så slutar samhället som vi känner det i dag, att fungera. Vår kampanj har varit en lucköppnare för många åhörare och vi har fått nya anhängare som förstår vikten av vår näring. Under nästa år kommer vi att köra kampanjen på andra orter. Att vi syns och hörs är alltid viktigt men just nu så känns det extra viktigt. Den 1 mars skall Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen redovisa sitt åtgärdsprogram för svensk åkerinäring, fram till dess så måste vi använda alla våra kanaler för att trumma ut vårt budskap. Den viktigaste kanalen i detta arbete är du som åkeriägare, vill du ha hjälp att göra detta i din hemkommun, ring oss så kommer vi ut till företagarföreningar, rotaryluncher eller andra evenemang och berättar vad som händer när lastbilarna av någon anledning inte kommer fram. Nu lackar det mot jul och andra bekymmer än näringens börjar göra sig påminda, julklappar. Hustruns brukar det gå att lösa, men barnen? Grabben vill ha svindyra hockeyklubbor och en Iphone medan dottern är övertygad om att tomten renoverat storebrors gamla motocross som står i garaget. Som väl är kom jag för några dagar sen på den smarta idén, som jag för övrigt lanserat för alla i släkten, att vi i år inte skall ge presenter dyrare än 200 kr, allt för att komma ifrån hysterin. Vi får väl se hur länge det håller. God Jul och Gott Nytt År Magnus Magnus Gunnarsson Regionchef Sveriges Åkeriföretag Syd magnus.gunnarsson@akeri.se Innehåll 4 Rallyfart i Galtsjön - halvårsmöte 6 Citylogistik i Malmö 7 Arbete på väg 8 YKB - information och utbildning 10 Avgiften till Transportstyrelsen En vecka utan lastbilar 16 Motioner i rätt riktning 21 Insändare 23 Telias nya avtal Medlemstidning för Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd Tidningen ges ut 4 ggr/år Upplagan är 7000 nr/år Ansvarig utgivare Magnus Gunnarsson Produktion/form Åsa Sköld Tryck JMS Mediasystem Omslagsbild Foto: Lennart Månsson Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd ÅKERISYDNYTT NR

4 aktuellt Rallyfart på diskussionerna i Galtsjön Text: John Woxström Magnus Gunnarsson Lördagen den 17:e november hölls halvårsmöte i Blekinge. Närmare bestämt på Galtsjöns värdshus utmed E22an. Ett sextiotal personer hade samlats till evenemanget som började redan klockan nio på morgonen. Själva mötet började dock inte förrän halv elva. Innan dess kunde mötesdeltagarna gå runt bland de tio utställarna, prata med kollegor och ta en fika. På slaget halvelva hälsade Magnus Gunnarsson välkommen och inledde med fyrtiofem minuters branschinformation. Därefter förklarade föreningens ordförande Stefan Espersson halvårsmötet öppnat och hälsade alla välkomna. Läs mera om själva halvårmötet längre in i artikeln. Efter halvårsmötets avslutande var det dags för lunch och ytterligare mingel. Väl på plats i konferenslokalen igen var det dags för den första av två föreläsningspunkter. Inledde gjorde riksdgsledamoten Suzanne Svensson som berättade om sitt arbete i trafikutskottet och de motioner man skrivit angående åkerinäringen. Dessutom levererade hon en mindre bomb när det gäller det åtgärdspaket för åkerinäringen som hela näringen går och väntar på, nämligen att det inte blir något åtgärdspaket eftersom de borgliga och Socialdemokraterna inte kommit överens om något tillkännagivande av uppdraget. Detta tyckte Suzanne var ytterst beklämmande och förklarade att det var därför man gjort en massa, för åkerinäringen positiva, motioner.... levererade hon en mindre bomb... Senare efterforskningar från Åkeriföreningen ger dock vid handen att även om inget tillkännagivande har gjorts så har regeringen ändå givit Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att leverera förslag och åtgärder för svensk Gemyt kollegor emellan. Intensitv lyssnande på dagens föreläsare. åkerinäring. En delrapport har redan kommit. Det slutgiltiga arbetet skall vara klart till våren. Ett antal frågor ställdes till representanten från riksdagen och bitvis gick diskussionens vågor höga. När Suzanne var klar var det dags för dagens sista programpunkt. Två stycken rallybrudar, Ramona Karlsson och Miriam Walfridsson, äntrade scenen. Ramona och Miriam berättade om sin satsning på Rally VM i näst högsta klassen. Tjejerna höll ett fantastiskt föredrag som innehöll både allvar och skratt. Den stora behållningen var att höra hur målmedvetna man var att slå sig in i en mansdominerad värld, inte bara för att delta utan för att vinna. Dessutom fick åhörarna en lektion i hur man läser rallynoter. När man efter en och en halv timme (som kändes som en kvart) var klara fick man en stor applåd av mötesdeltagarna. Innan hemfärden bjöds medlemmarna på kaffe och kaka i restaurangen och trots att det lackade mot kvällningen satt många kvar en bra stund för att snacka med kollegor. Halvårsmötet Mötet öppnades av föreningens ordförande, Stefan Espersson. Han hälsade alla välkomna och vände sig särskilt till hedersmedlemmarna, veteranerna samt samarbetspartners. Ordförande gick kort igenom dagens program. Ordföranden gjorde sedan en exposé över händelserna i branschen så här långt under 4 ÅKERISYDNYTT NR Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd

5 Ramona Karlsson och Miriam Walfridsson året. Bland annat har kansliet genomfört programmet En vecka utan lastbilar i Malmö och Karlskrona, vilket ger politikerna och myndigheterna en insikt om nödvändigheten av lastbilar för att samhället ska kunna fungera. En träff med riksdagspolitikern Christer Akej (m) har också hållits. Tyvärr går det trögt med att få igång YKB-utbildningarna. Med hänsyn till den kritik som framfördes under årsmötet om gymnasieelevernas kunskaper har ett skolprov tagits fram för att se hur dessa verkligen är hos gymnasieeleverna deras sista utbildningsår. Elever vid fem av tolv gymnasieskolor genomförde provet. Tyvärr var resultatet nedslående då det visade på många kunskapsluckor. Det är en viktig fråga att arbeta vidare med och skolprovet kommer tillbaka nästa år också. Det ger också lärarna en indikation på var deras elever står kunskapsmässigt. Vidare har Åkerföreningen Syd arrangerat en resa till IAA-mässan i Hannover. Malmö stad har startat ett Citylogistiknätverk där bland andra styrelseledamoten Kjell Heij och valberedningens Björn Steén deltar. Åkeriföreningen är också representerat i det Regionala Godstransortrådet genom Magnus Gunnarsson. Efter inledningsanförandet ansåg sig mötet stadgeenligt kallat. Mötets funktionärer valdes, sekreterare blev undertecknad och två justeringsmän valdes; Trygve Bengtson, Sölvesborg samt Långben från Påarp. Budgetförslaget om oförändrad avgift (300 kronor) till föreningen presenterades och antogs. Halvårsmötet beslutade först att valberedningen ska bestå av tre till fem ledamöter. Det bestämdes att fyra skulle väljas, nämligen, Tommy Pålsson, Kvidinge, Björn Steén, Oxie, Calle Löfqvist, Ronneby samt Michael Orrgren, Tollarp. Tommy utsågs också till sammankallande. Sveriges Åkeriföretag har i och med förnyelseprocessen antagit nya stadgar. Det gör att Åkeriföreningen Syds stadgar inte längre är aktuella. För att råda bot på detta föreslog styrelsen att vår förening ska anta nya stadgar som bygger på Sveriges Åkeriföretags normalstadgar. Halvårsmötet beslutade enhälligt att anta de nya stadgarna. Dessa kommer dock inte att träda ikraft förrän ett andra beslut i frågan har fattats på det kommande årsmötet och då med en kvalificerad majoritet om minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. Inga ärenden från medlemmar var ingivna, alltså inga motioner fanns att behandla. Därefter följde en frågestund som bland annat tog upp vinterdäck, cabotage, företagskontroller av kör- och vilotidsbestämmelserna samt ansvaret för företaget om en anställd i tjänsten begår någon överträdelse. Dessutom redovisades svar på frågor från föregående möte. Det handlade om möjligheten att besiktiga kylaggregat och färdskrivare på bilprovningen. Svaret var att en av de nya aktörerna som är på väg in på den svenska marknaden har detta i sin besiktningsprodukt. KALLELSE TILL FÖRBUNDSÅRSMÖTE Åkeriföreningarna och medlemmar i Sveriges Åkeriföretag kallas till årsmöte 2013 på Hotell Dundret i Gällivare den 25 april 2013 kl: 09:00-17:00 Motion till årsmötet ska skickas till Sveriges Åkeriföretag senast 60 dagar före årsmötet. Medlem som önskar få fråga upptagen till behandling av årsmötet ska först hänskjuta frågan till åkeriföreningen i god tid före nämnda tidpunkt. Ifall åkeriföreningen inte biträder framställningen har medlem rätt att inge en personlig motion. Enskild medlem kan närvara vid årsmötet. Kontakta åkeriföreningen för mer information. Styrelsen för Sveriges Åkeriföretag Mikael Nilsson, Ordförande - Johan Lindström, VD Sveriges Åkeriföretag, Box 7248, Stockholm Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd ÅKERISYDNYTT NR

6 aktuellt Citylogistik i Malmö Erfarenhetsträff Text: John Woxström Den 8 november hölls det första mötet arrangerat av Gatukontoret i Malmö om citylogistik för att skapa ett godsnätverk för stadens centrala delar. Syftet med godsnätverket är, säger Gatukontoret, att lyfta frågeställningar och utbyta erfarenheter mellan olika aktörer kring utmaningar i distributionstrafiken i centrum för att uppnå en kostnadseffektiv och miljövänlig citydistribution. Godsnätverket är tänkt att bestå av medlemmar som representerar olika delar av centrumdistributionen såsom åkerier, fastighetsägare, varuägare, centrumledare samt Citysamverkan. Även Malmö Högskola och Trafikverket finns representerade i gruppen. Tanken är att varje år träffas 3-4 gånger för att diskutera och komma med förslag till olika problemställningar och lösningar på dem. Godsnätverket har en rådgivande roll och ska ses som en kontaktyta mellan aktörerna för godstransporter i centrum och Gatukontoret/Malmö Stad. Malmö, Göteborg och Stockholm skrev tillsammans med näringslivet och Trafikverket på en avsiktsförklaring om att utveckla godslogistiken i städerna. Det handlar om att öka tillgängligheten för gods och personer i städerna, minska miljöpåverkan och bidra till en attraktiv stad. En etablering av ett godsnätverk är ett led i denna satsning. Ett liknande nätverk finns i Göteborg sedan ett flertal år och fungerar väl. Även andra städer i Europa har liknande nätverk. I till exempel Köpenhamn är frågan om citylogistik en viktig del av det arbetet som kommunen utför för att skapa en attraktiv stadskärna. Man har förstått att det är av avgörande betydelse för en stads attraktionskraft att det också finns till exempel varor i de affärer och kaféer man önskar att besökare ska frekventera. Och lika så att eventuellt avfall kan transporteras bort. I Köpenhamn hade man för några år sedan planer på att enbart tillåta lätta, eller åtminstone mindre tunga lastbilar, sköta distributionen, men man besinnade sig när man insåg att det då blir fler motorer som kommer att snurra och att distributionen blir ineffektiv och kostsam. Representanter för åkeribranschen var under mötet Kjell Heij, Peter Willborg, Anders Nanheden samt Åsa Sköld och John Woxström från Sveriges Åkeriföretag Syd. Under det första mötet var även regionchefen för Sveriges Åkeriföretag i Västra Götaland, Annika Persson inbjuden tillsammans med Magnus Jäderberg som är godsstrateg på Trafikkontoret i Göteborg. De berättade om sina erfarenheter och nyttan med godsnätverket i Göteborg. Magnus Gustafsson som arbetar med godstrafikfrågor på Trafikverket Region Syd i Malmö berättade om arbetet i Godstransportrådet för Skåne och Blekinge och erfarenheterna med detta. Gatukontoret kommer också att informera om det arbete som pågår med att ta fram ett godstrafikprogram för Malmö. Det intressanta är alltså att Gatukontoret verkligen vill lyssna på åkeribranschen. Redan vid första mötet kunde viktiga synpunkter framföras på hur tillgängligheten är vid Lilla Torg, och då är det mottagningen av godset är problemet, någon måste ju vara på plats och ta emot det. Eftersom de inte var det fick transportören återkomma flera gånger i onödan. Det är därför värdefullt att fastighetsägarna är med i detta nätverk eftersom de kan påverka sina hyresgäster, alltså godsmottagarna, och tillsammans kan man arbeta för bra förhållanden. Samtidigt är det dock ett problem att vissa gator är så smala att våra medlemmars lastbilar inte alltid kan komma förbi andra medlemmars lastbilar och det kan orsaka en onödig köbildning på exempelvis Södergatan. I godstrafikprogrammet är tanken att man ser just godstrafik som en särskilt sorts trafik med sina villkor och förutsättningar, tidigare ingick den allmänt som en del av all biltrafik. Eftersom våra medlemsföretag utför en samhällsviktig funktion är det glädjande att man även från Gatukontorets sida nu fått upp ögonen för detta. Text: Birgitta Härle Årets träff hölls i oktober och samlade intresserade som arbetar med ledningssystem bland medlemsföretagen. Det är tillfället då deltagarna utbyter erfarenheter och får nyheter presenterade, samt information kring aktuella områden. Vid årets träff diskuterades bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, övergången till nya trafiksäkerhetsstandarden ISO 39001, vad vi kan vänta oss av omarbetningen av ISO 14001, SÅ Miljö och verktyget SÅ miljöcalc och hur kontrollen av kör- och vilotider kan utföras. Förutom det så diskuteras ISO 9001 och tolkningar av standarden, verktyg som underlättar implementering och underhåll av ledningssystem och vad SÅ Utbildning kan erbjuda. Vi avrundade träffen med att tre företag delade med sig av sina erfarenheter kring verktyg för ledningssystemet, introduktion av nyanställda och information till personalen samt bonussystem för förare när det gäller skador, underhåll fordon och bränslebesparing. Förhoppningen är att deltagarna ska få inspiration att utveckla sina ledningssystem och sprida tips och nyheter vidare inom sina respektive organisationer. Vill du ha tips och material kring trafiksäkerhetsarbete så gå in på Registrera dig som användare så får du tillgång till materialet. För dig som är nyfiken på ledningssystem och vår certifieringsverksamhet finns ett nyhetsbrev som kommer ut några gånger om året. Är du intresserad? Maila till birgitta.harle@akeri.se så kommer du med till nästa utskick. 6 ÅKERISYDNYTT NR Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd

7 Arbete på väg - vanliga frågor kring kompetenskraven Hur ser det ut egentligen, vad behöver man veta om Arbete på väg och reglerna däromkring? Vi listar här de mest vanliga frågorna och svaren. - Vilken utbildning ska jag gå? Kompetenskrav eller Utbildningskrav? Om din arbetsplats är upphandlad på IFS 2009:4 eller en tidigare version av IFS så är det utbildningskraven enligt IFS som ska gälla, eftersom att IFS är en del i kontraktshandlingen. Upphandlingar som görs utifrån det nya regelverket Trafikverkets Tekniska krav Arbete på väg. Där kommer att finnas med i upphandlingsdokumentet vilken kompetens som ställs på respektive yrkeskategori. Beslut angående kompetenskrav kommer inte att kunna tillämpas förrän upphandling görs från nya Tekniska krav Arbete på väg. Exempelvis så kan det krävas att förare av skyddsfordon har en specifik kompetens - Vad gäller om jag arbetar enligt arbeten som är upphandlade enligt IFS(2003:1 eller 2009:4) och min utbildning går ut under kontraktstiden? Ingår IFS 2003:1 eller 2009:4 i kontraktshandlingen så ska utbildningskraven följas. Detta innebär att grundutbildningen Säkerhet på väg ska genomföras och intyg ska lämnas till deltagaren. Påbyggnadskurs för utmärkningsansvarig ska genomföras för de som i någon form ansvarar för vägmärken och anordningar på arbetsplatsen. De som omfattas av Hjälp på väg- och Miljöutbildningen ska gå dessa utbildningar. - Jag är arbetsgivare. Upphör behovet av utbildningar för min personal? Trafikverket som byggherre och beställare kommer inte att ställa krav på att din personal har gått en specifik utbildning. Men däremot kommer vi att ställa krav på att din personal har relevant kompetens för arbetsuppgiften. Det är ju du som arbetsgivare som enligt arbetsmiljölagen har ansvaret för att personalen är utbildad och medveten om riskerna med arbetet - Kan man räkna Säkerhet på väg som kompetens enligt nivå 1 i det nya kompetenskravet? Ja, under förutsättning att arbetsgivaren kan styrka att personen som genomgått utbildning har rätt kompetens. - Kan Säkerhet på väg ersättas med nivå 2? Den kan ligga till grund och ska kompletteras med de områden som deltagaren har stort behov av, t.ex skötselanvisningar av skyddsanordning monterad på eller dragen av fordon, fordons placering på vägen vid skyddsfordonskörning. Vilka vägmärken får vara fordonsmonterade, och vilka storlekar på vägmärken gäller vid fordonsmontage. - Varför ska vi gå gå nivå 1 med 15 månaders intervall? Vi tycker att max 15 månader är rimlig tid och att all personal behöver en avrostning och information om nyheter och förändringar inom området med jämna mellanrum. - Vad gäller för Hjälp på väg? Trafikverket kommer inte att ställa specifika krav på Hjälp på vägutbildning eftersom Arbetsmiljöverket har en föreskrift som heter AFS 1999:7. Detta är arbetsgivarens ansvar att säkerställa kompetens inom Första hjälpen. - Vad gäller miljöutbildningen? Trafikverket har inte tagit ställning till vilken miljökompetens som ska krävas, vi rekommenderar att utbildningen fortsätter, trots att kravutbildningen för miljö inte kommer att ingå i kommande regelverket Tekniska krav Arbete på väg. - Hur kommer Trafikverket att mäta kompetens? Eftersom det är arbetsgivaren som ska intyga att personalen har rätt kompetens, så ska det finnas någon typ av dokumentation hos den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren som ska kunna redovisa sin personals kompetens i objektets kvalitetssäkringsdokumentation. I samband med kontroller eller revisioner ska personalens kompetens kunna styrkas. I e-utbildningen kan deltagarna själva skriva ut ett intyg efter genomgången utbildning för sin egen och arbetsgivarens dokumentation. När utbildningen i Nivå 2 och 3 kan anpassas till respektive arbete och lokala förhållanden är det respektive lärare som utfärdar elevens intyg på uppfyllda mål. Källa: Trafikverket APV med god eftersmak Vårt första utbildningstillfälle av Arbete på väg har slutförts. Ohlssons AB i Landskrona blev först ut med Arbete på väg APV. Lördagen den 20 oktober höll Ohlssons AB i Landskrona, kurs i Arbete på väg. Ohlssons hade denna gång anlitat Sveriges Åkeriföretag Syd för kursen och 15 chaufförer deltog. Deltagarna tyckte att det var en bra och nyttig genomgång, där praktiska problem togs upp och diskuterades. Framför allt hade man en bra utbildare i Leif Svensson. Läraren, Leif Svensson, tyckte själv att de hade haft en riktigt bra dag. Hans kommentar efteråt: - Ohlssons AB var ett underbart ställe att genomföra utbildning på och man hade en fantastiskt fin service från Ohlssons, Anders Binkowski. Detta känns så klart väldigt kul att dela med sig av. Så, alla ni som känner att ni har behov av att förnya er APV, hör av er så ska vi hjälpa er sätta ihop en utbildning för er också. Skicka ett e-postmeddelande till: carina.strandell@akeri.se, eller ring så återkommer vi med ett förslag. Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd ÅKERISYDNYTT NR

8 YKB Fortbildning för YKB SÅ Utbildning Delkurs 3 Kursens mål: Kursdeltagaren ska efter utbildningen kunna reglerna för kör- och vilotider, färdskrivare och känna till bestämmelserna för godstransporter. Utbildningsort: Malmö Datum: Fredag Anmäl dig senast Utbildningsort: Kristianstad Datum: Fredag Anmäl dig senast: Delkurs 5 Kursens mål: Kursdeltagaren ska kunna utföra en transport på ett tryggt och säkert sätt och vara medveten om riskerna i trafiken. Kursdeltagaren kommer därmed också att arbeta för att varumärket stärks. Utbildningsort: Karlshamn Datum: Fredag Anmäl dig senast: Utbildningsort: Klippan Datum: Lördag Anmäl dig senast: Pris: Medlemspris vardagar 1500:- /person, helger 1750:- /person (för icke medlemmar tillkommer 300:- /person). Förtäring ingår. Anmälan kan göras på hemsidan tel eller carina.strandell@akeri.se Viktigt: Ta med giltig ID-handling Observera att närvaro krävs hela dagen för att få kursintyg. Anmälan är bindande men kan överlåtas till annan person. Vi reserverar oss möjligheten att ställa in vid för få deltagare. Välkommen till en bra utbildningsdag! Din personals utveckling är ditt företags utveckling. Med investering i utbildning stärker du konkurrenskraften för ditt företag. Vi erbjuder ett brett utbildningsprogram speciellt framtagna för företagsledare och medarbetare i åkerinäringen. Vi hjälper dig att komplettera din och din personals kompetens med ny kunskap. Vi kan bygga på en befintlig utbildning eller erbjuda ett helt nytt område. Vi erbjuder kursdeltagarna branschanpassade verktyg och ett nätverk av kontakter. Målet är att du efter genomförd utbildning kommer att använda hela din potential. Våra lärare är erfarna kursledare och har mångåriga erfarenheter inom sina respektive ämnen och har naturligtvis stor kunskap om åkerinäringen. Vid behov kan vi även genomföra behovsanpassade kurser på ditt företag. Vi väljer kursledare med branschkunskap som ska kunna ge de bästa förutsättningarna för att ge er svar på alla de frågor som kommer upp under kurserna. Tillsammans hjälps vi åt med spetskompetens i de olika ämnen som är fastslagna och som alltid kräver precisa svar. Det tycker vi du ska kräva av din utbildare. Till ert stöd har ni en stor organisation med mycket erfarenhet och kunskap. 8 ÅKERISYDNYTT NR Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd

9 Att välja oss som utbildare i YKB fortbildning ger dig många fördelar: vi är en av de marknadsledande utbildarna vi har gedigen branschkompetens vi är etablerade rikstäckande och givetvis ingår konkurrenskraftiga priser i ditt medlemskap Kontakta SÅ utbildning för mer information. Telefon: , mail: utbildning@akeri.se, eller: ABC , Gotland , Gävleborg , Halland , Mitt , Norr , Skaraborg , Småland-Öland , Syd , Värmland , Västra Götaland , Öst Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd ÅKERISYDNYTT NR

10 Avgiften till Transportstyrelsen för kontroll av kör- och vilotiderna Text: John Woxström Transportstyrelsen anser sig numera ha rätt att enligt en nationell förordning ta ut en tillsynsavgift för kör- och vilotider. Avgiften är 500 kronor per fordon för de fordon som Transportstyrelsen anser omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna enligt en föreskrift som styrelsen själv har utfärdat. Redan när förslaget om avgiften kom yttrande sig Sveriges Åkeriföretag om att det är tveksamt om en avgift enligt den här konstruktionen verkligen är en avgift och inte en skatt. Den är nämligen en stor skillnad rent juridiskt på vad som är en avgift och vad som är en skatt. Skatter ska enligt regeringsformen, en av de svenska grundlagarna, beslutas av Riksdagen. Och då duger det inte att en myndighet som Transportstyrelsen beslutar. Är det däremot en avgift så kan Transportstyrelsen besluta. Vad är det då som avgör om det är en avgift och inte skatt. Huvudregeln säger att en avgift får tas ut för konkreta tillsynsändamål. Myndigheten får lov att ta ut en årlig tillsynsavgift av de enskilda medlemmarna i ett kollektiv (alltså lastbilsägare där bilarna omfattas av köroch vilotidsbestämmelserna) under förutsättning dels att någon tillsynsåtgärd görs för var och en av medlemmarna det år avgiften avser och dels att avgifterna sammantaget inte överstiger de sammanlagda kostnaderna för den tillsyn som utövas. Regeringen ansåg trots det att i vissa fall kan en penningpålaga under vissa omständigheter anses ha karaktären av avgift och inte skatt även om någon preciserad motprestation, alltså en tillsyn, inte utgår. Så får man göra om avgiftskollektivet tydligt kan avgränsas och definieras. Detta resonemang har Kammarrätten i Göteborg underkänt i sju domar. Kammarrätten konstaterar att regeringsformen i och för sig inte innehåller en definition av begreppen skatt och avgift. Man måste alltså tolka dessa begrepp. I förarbetena till regeringsformen sägs att skillnaden mellan skatt och avgift är att en skatt kan karaktäriseras som ett tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation, medan det med avgift vanligen förstås en penningprestation som betalas för en specificerad motprestation från det allmänna. Det finns dock ett visst litet utrymme för att kallas avgift även om den enskilde inte direkt får någon motprestation. För att man ska få lov att göra så måste det enligt kammarrätten vara fråga om att avgiftskollektivet är klart avgränsat. I det här konkreta fallet måste dessutom avgiftskollektivet vara någorlunda enhetligt. Det går alltså inte, menar kammarrätten, att annars ta ut en avgift av den här typen. Kammarrätten anmärker särskilt på att den av Transportstyrelsen utfärdade föreskriften inte innehåller någon avgränsning av kollektivet. Det framgår inte av föreskriften vilka fordon som omfattas. För att försöka bestämma vilka fordon som då omfattas måste det bli sådana för vilka fordonets ägare kan komma att drabbas av kontroll i företagets lokaler av bestämmelserna om kör- och vilotider och färdskrivare. Men det blir inte enkelt att på så sätt bestämma och avgränsa det kollektivet. Det finns vissa fordon som typiskt sett omfattas av bestämmelserna, till exempel har en tillåten vikt över 3,5 ton, men det finns också en lång rad av undantag beroende på konstruktion till exempel bilar utrustade med endast betongpump. Dessutom finns det en lång rad av undantag kopplade till själva användningen av fordonen. Till exempel fordon med en högsta tillåten vikt som inte överstiger 7,5 ton som används för icke-kommersiell transport av gods. Detta gör, menar kammarrätten vidare, att det inte räcker med att vara innehavare av fordon av ett visst slag räcker inte för att det ska finnas en avgiftsplikt utan användandet har också en avgörande betydelse. Och något register över användandet saknas. Sammantaget innebär detta att Transportstyrelsens föreskrift innebär att pålagan ska tas ut av ett svårdefinierat och oenhetligt avgiftskollektiv. Det saknas enligt kammarrätten ett tillräckligt samband mellan den pålaga den enskilde fordonsägaren ska betala och den kollektiva motprestationen. Transportstyrelen har alltså utformat föreskriften så att pålagan i regeringsformens mening är en skatt, säger kammarrätten och avslutar med att föreskriften strider mot bemyn- digandet i 10 kap. 16 förordoningen om kör och vilotider. Överklagandena vinner därför bifall i kammarrätten. Det intressanta är också att överklagandena inte vinner bifall på de argument som de klagande framfört i yttranden till Transportstyrelsen och i överklaganden till förvaltningsrätten. Vad har då hänt med dessa sju domar? Jo, alla är överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen av Transportstyrelsen. Nu är det upp till Högsta förvaltningsdomstolen att först bestämma om man vill ge dessa fall en ny prövning eller inte, och om man vill det, komma fram till om man accepterar kammarrättens domar och motiveringar eller vill ändra dem på något sätt. Dessa fall har ju i högsta grad prejudikatvärde så det är riktigt stor sannolikhet att det blir en ytterligare prövning av dessa fall. Om domsluten från kammarrätten skulle vinna laga kraft, är detta då bra för åkeribranschen eller inte? Det är helt uppenbart att de övriga transportslagen, flyg, fartyg och järnväg, är transportslag där det också sker tillsyn. Den tillsynen är sedan lång tid tillbaka avgiftsbelagd. Det var därför som även vägtransporterna skulle betala en tillsynsavgift. Det innebär att principen om att även vägtransporter ska betala särskilda tillsynsavgifter för kontrollen av kör- och vilotidsbestämmelserna och för innehavet av trafiktillstånd säkert inte kommer att ändras. Det återstår då att försöka konstruera ett avgiftssystem som verkligen innebär att den pålaga som tas ut är en avgift och inte en skatt. Det gäller alltså att träffa rätt verksamheter och se till att de verkligen får något för sina pengar, det vill säga, verkligen får en tillsyn. Ser man på hur avgiftssystemet är konstruerat för till exempel järnvägsföretag så har man en timdebitering om kronor för varje påbörjad 30-minutersperiod. Till detta kommer olika årsavgifter som baseras på hur stort företaget är beroende på antalet årliga körda nettokilometer. Det finns ännu fler avgifter beroende på om järnvägsföretaget kör farligt gods. Frågan är då om det blir bättre eller sämre än att alla betalar 500 kronor per fordon och år? 10 ÅKERISYDNYTT NR Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen Syd