NÄTVERKSTRÄFF OKTOBER 2005 I STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÄTVERKSTRÄFF 19-20 OKTOBER 2005 I STOCKHOLM"

Transkript

1 NÄTVERKSTRÄFF OKTOBER 2005 I STOCKHOLM Introduktion Till nätverksträffen har även externa gäster bjudits in. Därför inleds dagen med en presentation av nätverket. Loggan för nätverket är en traditionell varningsskylt, syns ofta vid spänningssatta anläggningar. Resurscentrum är navet i nätverket, medan arrangemangen går runt mellan nätverksföretagen. Att involvera alkohol- och narkotikafrågorna i ett större hälsoarbete. Gunnel Ivarsson är personalchef på Borlänge energi. Hälsodiplomering gav en möjlighet att få företagsledningen att lyssna. Det gick att få gehör för de mjuka frågorna. Med hjälp av, eller skydd av hälsodiplomering kunde man bjuda in och informera om alkohol- och drogmissbruk. Hälsodiplomering är lika viktigt som miljöcertifikat. Borlänge Energi har flest hälsodiplom i landet med 4 stycken. Friskvård är hälsa Hälsa är välbefinnande Att inte göra någonting är mobbing Då är det inte längre välbefinnande Från att vi tyckte att personalen borde vara nyktra skulle det bli något konkret. Utdrag ur en checklista för chefer agera direkt när du misstänker att en medarbetare har problem. Då man kunde peka på en handlingsplan som man kommit överens om med såväl facket som företagets styrelse och ställa krav på nykterhet. Därefter kommer kanske det viktigaste: Rehabutredning startar. Då tar man hjälp av Personalservice. Varje chef behöver inte kunna allt. Börjar man jobba tidigt äter man frukost klockan 9. Om man då tog en folköl fick man i sig 4 cl sprit. Det tänkte man inte på, men med kunskap kom man till insikt. Från snacks till handling Friskvård eller alkohol Eller En sup till frukost. Friskvårdspolicy Integrera friskvården med anpassning och rehabilitering. 1

2 Efter vår konflikt i AD för drogtester Nicke Rundquist berättar om striden med Elektrikerförbundet. Man var överens om att börja drogtesta, och den vann företaget. SEF drev frågan vidare till Strasbourg, och förlorade där också. AD-domen innehöll en del krav, man tyckte inte att man hade något överraskningsmoment när man fick kallelsen 3 veckor före provtagningen. Man fick samtidigt begränsningar om vad man fick testa.. Man tog därefter fram ett program för slumpvisa tester som uppfyllde AD:s slumpkrav. Ett eget dataprogram togs fram för att få till slumpurvalet, och slumpningen omfattar alla som finns på halvön (800 personer egen personal externa). Alla som finns med på en föranmälningsblankett kan bli utvalda för drogtest. Den andra som slumpades fram var den person som nekade och drev fallet till AD. SEF har inte skrivit på kollektivavtalet men de accepterar ADdomen. SIF, Ledarna och CF har däremot skrivit på kollektivavtalet. Drogpolicyn delas ut till alla entreprenörer, och den policyn är gemensam för alla kärnkraftverken inklusive nedlagda Barsebäck. Utandningstest för alkohol, urintest för drog. Ett större prov med utandning innan arbetsdagen i somras visade att 2 hade maxhalt innan de skulle på 12-timmarsskift. De personerna blev omedelbart hemvisade och Nicke pratade med deras chefer (de var inhyrda från samma företag, deras VD skickade sedan ett ursäktande brev till OKG:s VD och förklarade hur de skulle hantera de här personernas problem). I efterhand visade det sig vara mycket bra. Alla har nu insett att man inte ska jobba i påverkat tillstånd samtidigt som man inte får sparken utan ska rehabiliteras. Ingen av de som fått positivt utfall har fått sparken, det finns ett handlingsprogram. Det ingår i upphandlingen att skicka med ett dokument med krav på personalen som ska jobba på kärnkraftverket, där de slumpvisa testerna ingår. Samtliga narkotiska preparat ingår i testen, som testas hos Karolinska. Innan det här hade man inga problem, nu har man 9. Det finns inga problem om man inte jobbar med frågan avslutar Nicke sitt föredrag med. Arbetsplatsen som arena för det drogförebyggande arbetet Morgan Johansson Folkhälsominister Ett välkommet avbrott mot att prata fågelinfluensa. När Östeuropa föll ökade tillgången på narkotika. Nu verkar det ändå som narkotikaanvändningen minskar efter en kraftig uppgång under 90-talet. Det är inte inne att prova narkotika. Som lägst var det 3%, gick upp till 15 % och ligger nu på 7 %, efter att ha sjunkit på ett par år. Totalkonsumtionen verkar minska, men skakiga siffror så de är inte helt tillförlitligt. Det finns starka kopplingar till föräldraansvaret. Ju tidigare man bjuder sina barn på alkohol, desto större risk är det att barnen kommer att missbruka. Just resonemanget jag skickar med en flaska vin så vet jag i alla fall vad de dricker är helt fel väg. En riktad satsning på barn i missbrukarfamiljer en 2

3 mycket större risk att själv hamna i ett missbruk som man vuxit upp i en missbrukarfamilj. Kan man hjälpa de som lever i sådan miljö kan vi tjäna på det långsiktigt. Den andra satsningen är arbetslivsfrågor. Befolkningen i landet mår generellt sett väldigt bra. Ekonomiska sakskäl pekar på att man behöver göra insatser inom alkohol och drogmissbruk inom arbetslivet eftersom dessa problem kostar oerhörda pengar. Några viktiga punkter att lyfta fram: På många arbetsplatserna är det några saker som behöver förbättras: Upprättande av alkohol och drogpolicys på arbetsplatserna finns ofta men det är inte alltid att handlingsplanen är övertygande. De förebyggande insatserna behöver lyftas fram. Inte bara att rikta in sig på vad man gör när missbruk upptäcks. Hur förhåller man sig vid upptäckt Hur gör man rehabiliteringen Utbildning av skyddsombud och chefer vore önskvärt. Vill gärna se att utbildningen införs i de utbildningsprogram som redan finns. Uppmärksamma företagshälsovårdens roll. Alkoholfrågorna behöver en mer framskjuten roll i sjukvården. Mer kunskapsbyggande forskning. Att förstå samband med alkohol- och drogfrågor, sjukfrånvaro, rehabilitering och vad det kostar samhället. Man måste också hitta ett sätt att nå de arbetslösa. Snabb sammanfattning Ny handlingsplan på väg Arbetslivet har en framskjuten plats Räcker inte med en mall, flexibilitet behövs Lyft fram aktörerna Bekämpa missbruket inte missbrukaren Ta fram mönster, goda exempel Jobba för att få in alkohol- och drogfrågorna i arbetsmiljöarbetet Frågestund Kan alla i en bransch få samma krav på drogfrihet? Morgan ser problem med EU:s upphandlingsregler även om tanken är intressant, det handlar om en säkerhetssyn på uppdraget. Lyfter man fram säkerhetsfrågan så borde det inte vara något problem, inom kärnkraftsvärlden görs upphandlingar över hela världen, inklusive EU och ingen har protesterat. 3

4 De stora kostnaderna för alkohol är inte de direkta vårdkostnaderna utan kringkostnaderna som slår mot familjen och omgivningen i övrigt. I en ny skollag ingår vill man försöka flytta fram skolhälsovårdens position. En facklig syn på missbruksprevention Janne Persson från SEKO Energi. Vi i energibranschen Är synliga Arbetar ofta med riskfyllda arbetsmoment Använder ofta bilen som verktyg Har ofta kundkontakt Arbetar under tidspress Arbetar många gånger ensam Har sällan fysisk chefskontakt Faktorer som kan påverka att man utvecklar missbruk Låg kontroll Ensamarbete långt ifrån vardagligt socialt, kanske bara träffar sina arbetskamrater 1 gång i månader Lågt socialt stöd Rollkonflikter, dålig arbetsorganisation/struktur För enkla/svåra arbetsuppgifter. Inget lärande, ingen kompetensutveckling. Utvecklingssamtal fullföljs inte Inlåsthet - Blev mitt liv inte mer än så här. Man får ingen uppmuntran från något håll Dessutom finns andra orsaker till att man ramlar ur vardagen, skilsmässa dödsfall Vad kan vi göra för att förebygga Få stöd från chefen och arbetskamraterna Känna yrkesstolthet Uppleva sig behövd Känna delaktighet Kunna ha en utväg, byta jobb eller arbetsgivare Två negativa saker får inte hända samtidigt är hans erfarenhet om när människor fastnar i missbruk. Mer förebyggande åtgärder Arbeta fram arbetssätt/policy för Hur företaget ska informera om alkohol och droger Hur företaget ska utbilda chefer i frågorna Hur företaget hanterar eventuell påverkan eller missbruk på ett konkret sätt Hur man hanterar inhyrd personal de ramlar ofta utanför det här. Det blir inte trovärdigt om folk behandlas inte behandlas lika. När misstanke finns så VÄNTA ALDRIG! 4

5 Måste man redan byggt ett förtroende att vänta bygger inte upp något förtroende. Informera och rådgör med den fackliga företrädaren Förbered samtalet och gör det naturligt Ha gärna någon med som det finns förtroende för. När misstanke finns så Var inte rädd för att vara rak Förklara varför du tror det finns problem du har varit på 3 50-årskalas under samma vecka Visa omtanke och inte fördömande Visa att han/hon behövs Acceptera att alkoholproblem är en sjukdom måste förstå att det är något missbrukaren Hjälp inte till att dölja Slutligen Ta er tid för personliga samtal Oftast så tas samtal om personliga saker emot mycket positivt - oftast mycket mer positivt med samtalet än man tror. Var inte rädd Försök sätta dig in i missbrukarens situation Var en god lyssnare Slumpvisa tester måste gälla alla i företaget, även personalchefen och VD. Alkolås i bilarna är bra. Janne tycker det ska vara i alla bilar och inte bara tunga bilar, för att bli trovärdigt. Verksamhetens säkerhet kräver nykterhet och narkotikafrihet Gunnar Strömberg är personalchef på Svensk banproduktion Spårmiljön där vi verkar är en säkerhetsklassad arbetsplats. När underhållet skulle konkurrensutsättas bildades bolaget. Beställarkraven har inte omfattat alla delar av arbetsuppgifterna som sker i spårmiljön. Arbeten som sker vid sidan om är en del i säkerhetsskedjan, som inte är starkare än sin svagaste länk. Vi minns olyckan i Lerum då 9 dog för att man kopplat fel i ett signalskåp. Företaget har drogtest vid ordinarie läkarundersökningar samt slumpmässigt. Även VD inkluderas, har styrelsen gått in och sagt då VD formellt är anställd av styrelsen. Ställer samma krav på samtliga underentreprenörer som man ställer på egen personal. Detta säkras med kontrakt. Utfallet har sedan kravet införts 154 drogpositiva identifierat. Drogprevention ligger i samhällets intresse. Drogprevention som en del av kvalitets- och arbetsmiljöarbete i ett tjänstemanna företag. Anders Lidbeck är teamleader på Nordea 5

6 Tre grader i helvetet Rökningen ingen i ledningen i dag som röker och alla ska ha rätt till en rökfri miljö. Bekostar all rökavvänjning för de medarbetare som vill sluta Alkohol är inte tillåten på arbetsplatsen på arbetstid. Bankkontor används som konferenslokaler kvällstid och kulturen inom bankväsendet inkluderar alkohol. Men inte på arbetstid, och det inkluderar även bakfylla All ickemedicinsk användning av narkotika är missbruk och olagligt. All sådan hantering och konsumtion är olaglig. Därför kräver Nordea av sina medarbetare att de helt avstår från ickemedicinsk bruk av narkotika på heltid. Där skiljer sig denna från rökning och alkohol. Nordeas motiv för antidrogkravet Det sociala missbruket. Det finns överallt, även hos banktjänstemän. Och mer utbrett än man tror. Säkerhets och kvalitetsaspekter även om säkerhetsaspekten är inte lika tung som energibranschen. Missbruket kostar pengar, det måste finansieras och det kan leda till brottsligt. Hälsoaspekter och utslagning. I bankvärlden har man ofta livslånga anställningar Tester en hjälp till tidig upptäckt. Att våga visar omtanke. Anders har själv erfarenhet av att agera vid misstanke och av 3 misstänkta visade 2 korrekta missbruk (av alkohol, vilket också var misstanken), den tredje var fel men personen har inte haft någon kritik för att ha blivit misstänkt. Narkotikamissbruket och samhället. Policy Det övergripande syftet med Nordeas policy överensstämmer med samhället syn att aldrig acceptera narkotikamissbruk, varken på arbetstid eller under fritid. Behovet av policy blev uppenbart när en anställd försökte sälja droger. Kollegorna i branscherna ryckte på axlarna och sa att de tar kostnaderna när problem uppkommer istället för att lägga ut en massa pengar på policy och tester. En bank har nu tagit samma steg som Nordea, efter att också ha drabbats av en anställd som sålde och de fick ytterligare 3 anställda att rehabilitera så det blev mycket dyrt. Alla i arbetsmiljökommittén utbildades, och man hade facken med sig ända ut till arbetsplatsrepresentanterna. Det blir mycket bättre när de fackliga är med, och ofta mer praktiskt än när det kommer från cheferna. Obligatorisk test av alla nyanställda mer än 6 månaders anställning. När man passerar den 6 månaden kommer testen. Har inte träffat på någon drogmissbrukare ännu, men när det händer så gäller samma sak som vid alkoholmissbruk, missbruk ska bort. Bäst på sekretessen är de fackliga representanterna. Alla ska vara beredda att hjälpa till när personen kommer tillbaka efter behandlingen. En aktiv arbetsmiljöutbildning, 3 per termin för nya chefer, där man går igenom policyn. Via en strikt och konsekvent tillämpning av Nordeas narkotikapolicy vill vi även medverka till ett narkotikafritt samhälle. En policy i ständig utveckling sedan 1980-talet. Åke Björnsson på SCA Ortvikens pappersbruk i Sundsvall 6

7 En chef kan inte vara proffs på något som han inte hanterat på 10 år. Räcker inte med tekniskt snygga policys och riktlinjer utan man måste tycka om människor med hjärtat. Man måste våga tå för värderingarna. Man ska ha hjärtat med. Enighet ger styrka Företag och fackliga organisationer är eniga De anställda känner trygghet i policyn Familj och samhälle delar vår inställning. Det förebyggande arbetet Agera vid misstänkt missbruk Utbildning och information Lokalt handlingsprogram Förebyggande alkohol- och narkotika tester Återhållsamhet vid fester, sammankomster och representation. Den andre som blev kallad till test var vår näst högste chef som också satt i ledningen. Programmet arbetsplats mot droger presenteras med en tröja med en logga på en cyklist på en enhjuling på slak lina. Tröjorna har olika färg för olika år och på podiet ligger röda, grå, vita, blå svarta exempel. Nätverket inkluderar individ, familj, skola, arbetsplats och samhälle. Drygt 225 personer per år i 13 år. Man kan även få positiv reklam för företaget när personer figurera som goda exempel på lyckade rehabiliteringar i tidningar. Viktigt att ersätta kompetensen hos chefer, fackliga företrädare, skyddsombud så att nya personer på dessa uppdrag får med sig kunskapen, då de är bärare av kompetensen. Tidig upptäckt av alkoholproblem för att förhindra missbruk och beroende Karin Gisselman är företagssköterska och Ragnhild Ivarsson-Walter och företagsläkare. De samarbetar sedan 2 år med Karolinska institutet för att förebygga missbruk. En liten grupp dricker hälften av all sprit som konsumeras. För att få ett mer nyanserat sätt att se på missbruk är att dela in alkoholhanteringen i riskbruk också. Det är så många som ligger i riskbruksgruppen så kostnaden blir betydande. När det blivit missbruk är en del redan utanför arbetsmarkanden. Det är inte bara själva onykterheten som påverkar arbetsinsatsen utan även dagen-efter-effekt. Kan vara farligt att inte vara skärpt men det kostar garanterat också företaget en massa pengar om man inte gör ett fullgott jobb. Hur når vi de anställda och fånga intresset. Koppla till den enskilda hälsan. Lämplig aktör är företagshälsovård som erbjuder screening. Lätt att fånga de människorna för det ger inga konsekvenser att lämna ett ärligt svar. 7

8 Traditionella signaler Måndags eller fredagsfrånvaro är ingen tillförlitlig signal. 50 % har inte haft någon sjukfrånvaro alls. Projektet syftar till att reflektera över sina alkoholvanor. Att inordna drogtester i företagets kvalitetsarbete Hans Bjelvenäs och Christian Nilsson kvalitetschef på Volvo aero enginge service. Amerikanska kommersiella luftfartsaktörer ska ha drogtest enligt deras 14CFR part 121. Vill man agera på den amerikanska marknaden är det bara att ta till sig kraven, och det var detta krav som startade det hela för Volvo aero. Det är därför lite frustrerande att höra att det saknas krav, men vi gör det ändå i andra branscher. De ädlare syftena om samhällsansvar och liknande kom senare i processen hos Volvo aero startade förberedelserna och hösten 1992 drogs drogtesterna igång efter en förankringsprocess. I mars 1992 hade skyddskommittén godkänt testningen. Alla är med i tomboladragningen. Har minst ett föredrag per år om drogmissbruk för samtliga chefer. Det har blivit så populärt att man ska försöka få med att alla ska få möjlighet att lyssna. Verktygslådan innehåller testning, policy, rehabilitering och utbildning och hanteras av cheferna. Personalsidan kommer inte in innan det är dags att skriva kontrakt med en missbrukare. Programmet ligger på kvalitetschefen, en del av verksamhetssystemet. Krav i den här verksamheten hanteras av kvalitetsorganisationen. Har varit en del av förankringen att det kopplats till kvalitet. Har även utsatts för audit från kunder. Testningsproceduren gäller nyanställda, slumpvis och även vid misstanke och vid olyckor. Man utgår från en lista över anställda. Sommarbarn och entreprenörer omfattas också. Slumplista tas fram av konsult. Den tunga biten är nyanställda och slump. Ibland är man lite förvånad över hur slumpen fungerar, det är just det som är slump. Slumplistan bygger på datum och ett nummer. 25 % av antalet anställda, det finns personer som testas flera gånger så det är inte 25 % av de anställda som testas Utfall -93 testades alla, 6 hade positivt utslag fastnade vid slumptesten fastnade vid slumptesten fastnade vid nyanställningstesten fastnade vid slumptesten fastnade vid slumptesten fastnade vid slumptesten Alkolås, en självklar trafiksäkerhetssatsning Lars Reinholdsson divisionschef under bildivisionen på Green Cargo. (Gamla SJ gods) 8

9 Bakgrunden till att introducera alkolås var inte att det var fler onyktra förare utan att vi kommer att få fler utländska förare på våra vägar. Utmaning var att övertyga fackiga organisationer att just dessa övningar gagnar medlemmarna Man hade stora svårigheter att få ihop en investeringskalkyl som accepterar mjuka värden. Hade en stor diskussion inom Green Cargo, ledningen sa ja men finanssidan sa nej. Det handlade om att kunna sälja upplägget internt i konkurrens med andra viktiga projekt. Mycket enklare när man köper ny lastbil. Alkolåset i sig är en ganska hård sak, men det är hur man använder det som kan bli en mjuk fråga. Det finns massor av olika regler som man försöker leva efter, med olika framgång. Väldigt dåliga på att följa upp dem. Följer man inte upp så är de mindre värde. Vi vet redan nu att vi har folk som blåser positivt, vad gör man med dem? Alla fick säga vad de tyckte och tänkte före, och det har inte blivit några problem efter införandet. Allt skitsnack är borta, alla vet vad som händer om någon blåser positivt. Alla vet att den personen inte förlorar jobbet utan tas omhand. Åkeribranschens attityder påverkar, kör för fort, lastar för mycket, hårt konkurrensutsatta anser allmänheten. När Lars var liten var lastbilschaufförer vägens riddare och hade ett gott rykte. Man berättade med stolthet att man var åkare när man gick på fester, men det gör man inte idag för då hamnar man i diskussioner om olämpliga körsätt från lastbilar som folk upplevt. Åkeribranschen har nog t o m ett sämre rykte än energibranschen. Vi betalar killen för att köra lastbilen 80 km/h och då ska han hålla 80, inte 90. Fick ett antal citat tillbaka vid medarbetarsamtal i stil med Äntligen ett företag där man slipper fuska det finns dock en svart baksida, hur många företag är det då som fuskar om man fäller sådana yttrande. Det är viktigt att fackliga företrädare och kunder ställer krav på fraktfirmorna. Till och med ekonomichefen tycker att det lönade sig, han har medgett såhär i efterhand att han nog hade fel. Det som inte är gjort är att införliva även underleverantörerna och det är nästa satsning. Green Cargo har inte haft ett enda alkolås som varit trasigt på 140 bilar. De använder en dyrare typ med bränsleceller, har också livstids garanti. Räkna på 10 år och det är säkert insparade pengar. Ska också in i alla tjänstebilar, har bara ungefär 10 stycken men det är ett symbolvärde. Fackliga synpunkter Martin Viredius, andre vice ordförande på Transport Green Cargos utveckling är idealet på ett transportföretags utveckling och facket hade inga problem alls att skriva på. För några år sedan kom det en flodvåg av önskningar om avtal för alkotestning. Droger är lättare, det finns AD-domar att luta sig mot, men det saknas för alkohol. Träffar på extremåsikter; självklart ska de få testa alla måste vara nyktra till integritetskränkande, har arbetsgivaren rätt att kräva kroppsvätskor från en anställd. Sundsvallsdomen med killen som vägrade haschtest var uppsägningsbar. Men den gäller narkotika. Några akuta tester finns inte i domar, värst är fryshusdomen där det i stort sett sägs att en arbetsgivare kan få göra vad som helst. Istället försökte man hitta ett rimligt ansvarstagande. Det ska finnas ett hot mot tredje part. Den arbetsgivare som verkligen vill ha en nykter personal petar in alkolås. 1, det ska finnas en tydlig och klar policy så att alla vet vad som gäller och 2, arbetsgivaren har ett tydligt rehabiliteringsansvar och 3, neutral part ska göra testet under någon form av anonymitet innan 9

10 man inför alkotester. Det är ett rättsligt gungfly, många arbetsgivare springer ut och ber anställda blåsa. Det blir skarpt läge när någon vägrar. Riktas kravet mot en person som inte kan skada tredje part så tror Martin inte att arbetsgivaren skulle vinna. Man måste inrikta sig på områden där andra kan ta skada. När det gäller alkolås är det helt rätt att göra som Green Cargo gjort. Frågestund som utvecklade sig till en debattstund Måste man ha en alkometer för att upptäcka att en kollega är påverkad, då är det en dålig arbetsplats. En datortekniker som ritar fel i schemat så någon annan kopplar fel och orsakar skada drabbar tredje part, likaså om last med kemikalier hamnar på fel ställe. Risken att välja ut vissa grupper är att de känner sig utpekade som större missbrukare. Det krävs någonting mer för att få hota med uppsägning. Arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivaren är skyldig att vidta alla åtgärder, även om det bara drabbar personen själv. AD säger att personen finns på en arbetsplats som är säkerhetsklassad och det räcker i OKG-domen. OKG är inte helt tillämpligt, det var aldrig tal om uppsägning, det var inte utandningsprov och det gällde även narkotika. Att förändra en drogpositiv inställning på krogen Dennis Johansson ägare och VD på Café Opera Ingår en massa företag, 600 anställda och 400 miljoner i omsättning. 40 % av omsättningen är personalkostnader, jämfört med t ex livsmedelshandeln som har ca 12 %. Jag säljer brännvin för 200 miljoner om året. Har samma krav på oss, men vi lever på att sälja alkohol. Ordning och reda, ordning och nykterhet ska råda på arbetsstället. Idag är i stort sett all fast personal utbildade i alkoholservering, ett krav för de som arbetar på ställen som stänger efter kl 03. Chefen för tillståndsenheten i Stockholm, Ann, är ett föredöme, hon kan ta sig ett järn men har en nykter syn på nykterhet på krogen. Man får inte supa ihjäl sig och man får inte vara så onykter att man inte kan ta vara på sig själv. Dennis har idag ingen möjlighet att testa sina anställda. En kock blev avskedad för att man var berusad, man får inte vara berusad på fritiden på ett fartyg. På fartyget har man en sekundär uppgift kopplad till säkerhet, men motsvarande finns inte på land. Göteborgsbranden visar att det finns sekundära säkerhetsuppgifter även för restaurangpersonal på land. Det bildades en grupp för några år sedan, Krogar mot knark. I projektet kartlades de anställdas alkohol och drogvanor. I köket var det tre gånger så hög som för gästerna. Det finns ett jätteproblem. Som personal hamnar man lätt i en jobbig situation. Gjorde en policyträning för personalen. Använde landstingskanalerna för rehabilitering. Hittade en anställd liggande på en bänk på Arlanda. Dennis gick fram och tog tag i problemet direkt. Han var mogen, gick i rehabilitering i 1 år. Som chef har man mycket auktoritet, och tar man sig tid de dyrbara minuter och lyssnar på en medmänniska som inte mår bra så har man en mycket tacksam och lojal medarbetare resen av livet. Det är svårt att komma fram till samma resultat som familjemedlem. Men om chefen kommer fram och säger att du börjar tappa fokus, du gör fel när du kör lönelistorna så blir det ett annat bemötande från personen. 10

11 Dag 2 Ola Alterå, VD för Svensk fjärrvärme inleder dagen då Svens Fjärrvärme är värd för detta arrangemang. Mångfald är viktigt. Offensiv, trovärdighet och samhällsansvar är tre ledord för företaget. Offensiv, att själv ta ansvar och ligga i framkant. Trovärdighet är en självklar nödvändighet. Samhällsansvar sprider en anda som t ex entreprenörer märker och kommenterar i ord som att Svensk fjärrvärme är så engagerade. Försöker vara en aktör som inte bara klagar på alla skatter och pålagor. Fjärrvärme och fjärrkyla är energiresurser som annars skulle gått förlorade. Försöker hitta lösningar tillsammans med kunden, rekosystemet som pågår nu. Kan man se på ögats pupiller eller på beteendet om någon har tagit narkotika och vilka preparat det är? Torbjörn Nilsson chef på Narkotikapolisen Jag bor i ett hus med elvärme. Avslappnade skrattsalvor, med minne om förra dragningen om fjärrvärme. Jag ska teckna nytt avtal, men man vet ju aldrig vem som är billigast. Stort skratt i publiken. Narkotika (icke medicinskt) är olagligt att bruka, men det är inte olagligt att ha narkotika i kroppen. Kan man se på ögonen om någon är drogpåverkad? Ja, i vissa faser. Det ska finnas skälig misstanke för att få frihetsberöva och ta urinprov eller blodprov. Ska misstänka, behöver inte veta % av frihetsberövandena är fel. Fanns inget eller fanns preparat som inte är narkotikaklassat. Alkohol ställer till det. På ett arbetspass ser narkotikapolisen ut vilka personer de vill prata mer med. Då ställer de frågor och utifrån svaret bedöms om misstanken höjts eller sänkts. Det går inte att stå som en kamera och registrera folk som går förbi, man måste få se beteendet och följa upp med ett samtal. Det tar tre års dagligt arbete för att bli bra på bedömning, det tar fem år att bli duktig. Olagligt att bruka narkotika men påverkan i kroppen är bara bevisningen. Det är det uppsåtliga illegala bruket som är kriminaliserat. Med den formuleringen så är det inte olagligt att vara påverkad efter att ha blivit (ofrivilligt) drogad på krogen. Central depressiva Tar i viss mån bort smärta. Man upptäcker inte att man gör illa sig. Förslöad, seg. Muntorrhet, rödögdhet, ingen pupillpåverkan. Vanligast Alkohol Alla vet hur man blir, svårt att prata ordentligt, svårt att gå och stå, en del somnar Benzo Central stimulerande Amfetamin, finns massor av varianter på. Kokain Både Amfetamin och kokain är mycket vanliga droger numera. För 8 år sedan var kokain sällsynt, bara för de som ansåg sig lite finare men idag är det en allmän drog. Behöver inte äta, inget sömnbehov. Amfetamin ger ett rus på 4-8 timmar, men också beroende på hur man är som människa och hur långt man kommit i sitt missbruk. Kokain gäller 20 min till 1 timme. Kokainet ger en känslan av att man är störst bäst och vackrast. Tecken på påverkan; ofta en kraftigt förstorad pupill. Handlar också om hur mycket man använder centralstimulerande medel. Kroppen lär sig hantera. Rastlöshet, pratar mycket, svårt att vara still, spänd i muskulaturen. Det första polisen ser det på är käkmuskulaturen. 11

12 Käkmuskeln flexar hela tiden, tacksamt att se inne vid pissoaren. Ser ut som man tuggar tuggummi men man har inget tuggummi i munnen. Muntorrhet, får ett smackande hela tiden. Efter långvarigt missbruk kan man få problem med tänderna. Ett jobbigt preparat för polisen eftersom det ger en så stor självkänsla. Blir gärna bråk mellan missbrukarna för att alla ska vara tuppen överst på dyngstacken. Amfetaminet är i sig giftigt och förstör centrala nervsystemet. Ger bestående nervskador om man hållit på tillräckligt länge. Kan få ryckningar och svårt att hålla händerna stilla. Efter en tids missbruk kan man ha förstört nässkiljeväggen, preparaten påverkar slemhinnorna. De flesta börjar för att det är roligt kr/g. Ett gram räcker ganska länge skulle få rätt många av oss i lokalen att gå igång. Man snortar, dra upp i näsan, bombar, lindar in i toapapper och drar i sig. Amfetamin smakar ganska illa. Man tål mycket brännvin när man är hög på centralstimulerade. De tar ut varandra. Finns exempel på att man tar amfetamin för att orka festa, dricker massa på krogen. Märker att man blivit så full att man inte kan stå på benen för att gå hem, in på toaletten för att ta kokain för att räta ut benen och kan gå hem. En ravefest i Södra Stockholm, inte meningen att polisen skulle få veta att festen skulle var vilket brukar betyda att det kommer att vara mycket narkotika. När polisen kom dig hittade de ingen narkotika men ändå kändes det att något var fel. Tog in 15 personer som inte riktigt kunde svara på frågorna. Inne på polisstationen kom de förstorade pupillerna, medan de väntade på sin tur att bli utfrågade. Polisen kör med tröskelvärden för sina mätningar. Ser inte siffervärdet utan får bara besked att värdet inte ligger över tröskelvärdet. Stickor för urinprov används som hjälpmedel, duger inte som bevis utan är bara ett komplement, annars tar det 2-3 veckor att få resultatet. Cannabis Hasch Marijuana Vilket är starkast? En elak fråga för de är lika starka. Beror på hur det är framtaget. En utbredd missuppfattning att hasch är starkare. Effekterna är en förstorad pupill. Tecknen är så varierande och vaga. Effekterna påminner om centraldepressiva medlen. Sätter sig i fettvävnaderna och bryts ned efter en tid. Har lång halveringstid. Kontinuerligt intag fyller Man får ett akut rus först, men fortsätter att vara påverkad. Kan få återtrippar. Finns ingen drog som gör personer så korkade. Närminnet är en fullständig soppa. Ställ några snabba kontrollfrågor. Klarar inte ens enkla matematiska frågor, vad är 6+8? 4*9? I början är det bara slött och segt. Det är påtagligt att man blir korkad. Man blir fnissig i det akuta skedet. Man drabbas också av kraftig rödögdhet, som pollenallergiker. Muntorrhet. Ofrivilliga ryckningar i ögonen, kan liknas vid vindrutetorkare över en torr vindruta. Kan ge oförmåga att korsa ögonen, test när man för en penna mot nästippen. Detta är svåra tester att bedöma påverkan på, håller inte på med det. Många kan inte tänka sig använda centraldepressiva eller central stimulerande. T o m resonemanget om att de är vegetarian och renlevnadsmänniskor används. De här preparaten växer på en buske, det kan inte vara något problem. Sett ur fysiskt beroende är opiaterna värst. Kokain är väldigt beroendeframkallande. Försöksråttor har visat att kokain är den enda narkotiska drogen som de fortsätter ta ända tills de dör. De andra preparaten doserade de till lagom nivå och väntade tills effekten avtagit innan de gjorde ny påfyllning men kokainet doserade råttorna kontinuerligt tills de dog. 12

13 Opiater Heroin Morfin Opium Morfin är kraftig smärtstillare inom vården. Heroin var svår att dosera, så vården gick över till morfin. Blir seg, sänkt. Titta på Sergels Torg, framåtlutade personer är nyskjutna. Speedball är en mix av kokain och heroin. Först skjuter kokainet iväg och man är kung. När kokainet trappar ned är det jobbigt. Ligger det heroin i botten landar man mjukt. Direkt påverkan på vakenhetsgraden, på andningsfunktionen. (Man kan kröka så mycket att man somnar och andas dåligt för att hela organismen är påverkad, men opiater slår direkt mot andningsfunktionen.) Det kan innebär att man sövs så djupt att man får använda respirator. Peppar, peppar ganska lätt att få igång andningen igen. Preparaten är inte toxiska för kroppen, kroppen tar inte skada om man inte överdoserar. Kraftigt förminska pupill, kraftlöshet, sömnighet. Kan missbruka opiater i flera år utan att någon märker det. Avtrubbar, blir skönt sömning. De vassa kanterna försvinner, ofta en person som mår psykiskt dåligt, tillvaron lindas in i bomull. Heroinister dör ofta efter 20 års missbruk, för de misskött kroppen i övrigt så mycket. Medicinsk dosering av rent preparat, om man inte överdosera, kan hanteras utan att skada kroppen. Hallucinogener LSD. Det ska vara mysigt runtikring. Måste vara väldigt försiktigt med personerna, de tror att det är en krokodil om man säger att man är det och ryter lite. Fruktansvärt att se människor bryta ihop. ECSTASY kusin till amfetamin. Kan liknas vid hur man beter sig när man är förälskad, man är lite fånig. Man står på busshållplatsen och det regnar men det är mysigt. Man tömmer förråden helt i kroppen. Förälskelse är en susning jämfört med Ecstasy. Blir inget bråk, nästan svårt att bli av med personerna efter förhöret. Kraftigt förstorad pupill. Kraftiga spänningar i käkar och käkrörelser. Användning under helgen mår inte så bra måndag tisdag. De som är djupt deprimerade, en signalsubstans saknas. Ecstasy drar ned den signalsubstansen. Lyckopiller kombinerade med Ecstasy gör att lyckopillrens effekt slås ut. De tar ut varandra och ingen ger någon effekt åt endera hållet. GHB tänker man lägga in under centralstimulerande. Hur upptäcker dörrvakter på krogen narkotikapåverkade personer (gäster)? Johanna Gripenberg från STAD-projektet. Det fanns inga undersökningar så första delen blev att göra Enkätundersökning 446 kroganställda i Stockholm. Djupintervjustudie Skådespelarstudie. 13

14 Ställde frågor med anonyma svar. Mellan åringarna hade 41 av krogpersonalen knarkat senaste året, medan samma urval för befolkningen i Stockholm gav svaret att 9 % hade använt narkotika det senaste året. De som själva hade knarkat svarade att de hade mycket lättare att se om någon annan är narkotikapåverkad. Väldigt logiskt att de som själva knarkar ser mer narkotika och är mer liberala. Ska man komma åt gästerna så måste man komma åt personalens missbruk också. Har Krogar mot Knark satsningen haft några effekter på dörrvakters hantering av narkotikapåverkade gäster? Aningen så sätter man sig på pass och väntar på det kommer någon narkotikapåverkad eller spå provar man med skådespelare. Skådespelarvarianten är provad på alkoholpåverkade, men inte på narkotikapåverkade men det var värt att prova. Anlitade två manliga professionella skådespelare och satte ihop ett expertteam med narkotikapoliser, f.d. knarkare. Tydliga tecken på kokain/amfetamin påverkan valdes för att de är de vanligaste drogerna i Stockholm. Käkar, spända, rörelser i sidled Muntorrhet, sväljer ofta Slickar sig om läpparna Uppspärrade ögon Fingrar, spända och flipprande fingrar Rastlösa, svårt att stå still Självsäkra Kaxiga, men inte aggressiva i det här rollspelet Man får ett kemiskt framkallat självförtroende. Metod Observatörer 2-3 manliga år Protokoll Restaurangurval (trendiga krogar i Stockholms City) Tystnadspliktskontrakt (krogar samarbete) Genomförande Skådespelarna först in, först ut Vid entrén Inne på krogen På toaletterna (båda in i samma bås) Återsamling och protokoll Resultat 40 besök mellan kl 22 och 04 Stoppades 3 gånger av 40! Nekande vakternas kommentarer (vakterna skyllde på annat än personens uppförande) Fullt, endast stamgäster Endast gästlista eller bokat bord Fullt Men observatörerna blev insläppta efteråt. Undersökningen gjordes våren

15 I Krogar mot knark är policyarbetet väldigt viktigt. Personalpolicy Gästpolicy Handlingsprogram Behandling Krogmiljöronder PR arbete Utbildningar Ökad polisiär närvaro Tydliga riktlinjer om vad är en Krog mot knark. Försvåra krogmiljön, missbrukarna vill ha plana ytor. Ta bort toalettlocken, det är ofta kokainrester på toalettlocken. Kapade toalettdörrar, kan man snabbt se att det är tre par ben på den toaletten. Ta bort mörka hörn och privata bås i krogmiljön. Jobbar med behandling. Vad ska man göra om man upptäcker missbrukare, många krogar har många som har problem. Om man inte har någon kontroll av att man sköter sig så får man inte samma effekt på utbildningen. Det finns märkning på krogarna, en mässingsskylt vid entrén. Det finns även pins, skyltar på toaletten. Nya krogar som vill vara med får göra policyarbetet, utbilda vakter och åtgärda miljön för att få ståta med Krog mot Knark. Utbildningar Det är jätteviktigt att även krögaren är med på policyutbildningen så att inte vakten får sparken för han avvisat en påtänd gäst som är en storspenderare och krögaren prioriterar intäkterna. Policyutbildning för krögare, 1 dag, 65 utbildade Policyutbildning för nyckelpersoner, 68 utbildade, måste ändra attityden, det är inte OK att bli irriterad för att en generös person blivit avvisad Narkotikautbildning för ordningsvakter, 2-dagars, 240 utbildade Narkotikautbildning för personal 136 utbildade Intern policyutbildning, en utmaning är den höga personalomsättningen, ca 600 utbildade Resultat uppföljning Samma krogar och samma dagar, samma tider, samma skådespelare efter utbildning, och policys 13 av 48 besök Nekat inträde 7 fall 5 fall ringde polisen 1 fall grep de skådespelarna på toaletten Förföljde av vakterna 1 fall blev insläppta men förföljdes av jättebiffiga vakter inne på krogen. Skådespelarna blev rädda och gick därifrån. Resultaten visar att en signifikant högre andel vakter ingriper mot narkotikapåverkade gäster 2004 jämfört med Dock är de fortfarande en majoritet av vakter som inte agerar. Man vet inte om det är en utbildad vakt som utsätts för skådespelet. 15

16 En del krogar kunde man inte komma in på pga privata fester o dyl, därav skillnaden i antalen besök. Ett problem är att vissa personer spenderar så mycket pengar och de ställer inte till något problem så de ska bli insläppta trots att de är påtända. Andra personer är inte lika spendersamma och där kan krögaren acceptera att de inte blir insläppta. På våra arbetsplatser har vi oftast inte så här påtända människor. Inte några som kommer och tjatar och strider för att bli insläppta på jobbet på samma sätt som de propsar på att få komma in på krogen. Kan vi klara oss utan narkotikatest En panel av våra egna kamrater. Det som sägs i rummet får stanna i rummet. Därför blir det inga anteckningar förda heller. I panelen Åke Rasmussen Vattenfall 53 år gammal Ingvar Andersson Sundsvall Lasse Hansson Fortum Sonny Schylander Vattenfall 16

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy Mer information: Susan Westberg Direktör AB Solna, Sverige susan.westberg@skanska.se s Gäller för alla Skanskas arbetsplatser inom affärsområde Sverige. Att förebygga missbruk av alkohol och droger* angår

Läs mer

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Fastställd av kommunstyrelsen 2013-04-09 POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Laholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av en god arbetsmiljö och engagerade medarbetare.

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen PRSONALHANDBOK FAGRSTA KOMMUN 005-11-07 1(6) ALKOHOL- DROGPOLICY, FAGRSTA KOMMUN MÅL Målet för Fagersta kommun som arbetsgivare är att ha en alkohol- och drogfri arbetsplats samt en god psykosocial miljö

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Personalavdelningens PA-handbok Datum Alkohol och andra droger VAD BETYDER DET FÖR OSS? Drogerna ansikte och effekter Bakgrund I alla samhällen och kulturer har droger förekommit. I samhällen med god balans

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Chefen ska se till att policyn och rutinen för alkohol och droger blir känd på arbetsplatsen samt att man diskuterar hur det ska hanteras lokalt.

Chefen ska se till att policyn och rutinen för alkohol och droger blir känd på arbetsplatsen samt att man diskuterar hur det ska hanteras lokalt. Antagen KS 2008-01-15 8 1 (6) Alkohol och droger - rutin Enhet Personalavdelningen Giltig från 2008-09-01 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2008-01-15 8 Granskad av Centrala arbetsmiljökommittén

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 INLEDNING Stockholms Hamnars riktlinje innehåller regler på arbetsplatsen avseende alkohol och andra droger samt ett handlingsprogram

Läs mer

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet Unionens politiska riktlinjer Alkohol och droger på jobbet Om Unionens politiska riktlinjer Arbetsmiljö är ett av Unionens prioriterade områden. Därför har Unionen antagit en arbetsmiljöpolitisk plattform

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av Utskott I: 2007-10-23 164 Reviderad: 2015-04-14 56 Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Inledning Drogproblem är vanligare än man tror. De flesta

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare RUTIN Alkohol Hudiksvalls kommun och andra droger - ett hjälpmedel för dig som ledare Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förebyggande åtgärder 3. Representation 4. Tecken på skadligt bruk/beroende 5.

Läs mer

ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger

ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger Arbetet med alkohol och droger ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och droger i arbetslivet, ett tema som jag är övertygad om att alla känner igen sig i. Företagshälsovården har alltid jobbat

Läs mer

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum INLEDNING Skolan har ett ansvar att motverka alkohol- och narkotikamissbruk, samt tobaksbruk

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX 1(10) Innehåll Syfte... 2 Roller och ansvar... 2 Förebyggande arbete... 3 Tillvägagångssätt om det händer... 4 När ska samtalet

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 december 2010

Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 december 2010 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED10-755 23 Revidering av Riktlinjer och rutiner för alkohol och droger i arbetslivet Arbetsutskottets förslag till beslut 1.

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy ETT PERSONALPOLITISKT HANDLINSPROGRAM FÖR DROGFRÅGOR INLEDNING Det är en självklarhet att det inte är tillåtet för kommunens anställda att förtära alkohol/missbruka andra droger

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

Riktlinjer. Alkohol- och droger

Riktlinjer. Alkohol- och droger Riktlinjer Alkohol- och droger LULEÅ KOMMUN 2 (11) FÖRORD Luleå kommun ska vara en alkohol- och drogfri arbetsplats. Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de tillsammans med stödjande material ska

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Narkotika på krogen. Lennart Johansson. Jenny Havner. Rapport 16. En kartläggning av narkotikasituationen på Göteborgs restauranger

Narkotika på krogen. Lennart Johansson. Jenny Havner. Rapport 16. En kartläggning av narkotikasituationen på Göteborgs restauranger Narkotika på krogen En kartläggning av narkotikasituationen på Göteborgs restauranger Lennart Johansson Jenny Havner 2014 Rapport 16 Förord RUS, Restauranger Utveckling Samarbete, är en del av Tillståndsenheten

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Narkotika på krogen. En kartläggning av narkotikasituationen på Göteborgs restauranger

Narkotika på krogen. En kartläggning av narkotikasituationen på Göteborgs restauranger Narkotika på krogen En kartläggning av narkotikasituationen på Göteborgs restauranger Maja Andersson Lennart Johansson Anders Magnusson Louise Bergman Maj 2005 Rapport 5 FÖRORD RUS-projektet (Restauranger

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 1999-05-20 Reviderad 2012 Ystads kommuns alkohol- och drogpolitiska program Den kommunala verksamheten har på många sätt en viktig inverkan

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-06-01/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr KS/2015:166 hanna.adlerteg@upplandsvasby.se Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Nivå: Kommungemensamt styrdokument

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund

Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2008-02-11 4 Inledning I 2007 års skolundersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) uppgav var tionde elev i gymnasiets årskurs 2 att skolarbetet

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.

Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella. Tjänsteutlåtande Oöste ft Kommunstyrelsens kontor Datum 2014-08-21 Dnr 20\^1I ö izis - Irbi Till Kommunstyrelsen Revidering av Alkohol- och drogpolicy Sammanfattning Kommunen ser över samtliga styrdokument

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Drogpolicy för Valdemarsviks kommun

Drogpolicy för Valdemarsviks kommun Dnr. KLK 2008/17 026 Drogpolicy för Valdemarsviks kommun Inledning Denna policy gäller från och med 2008-04-28 och avser missbruk av alkohol eller droger. Anställda som brukar, och är påverkade av droger

Läs mer

Bilaga till Alkohol- och drogpolicy

Bilaga till Alkohol- och drogpolicy Bilaga till Alkohol- och drogpolicy Innehållsförteckning Inledning... 3 Att förebygga drogmissbruk... 3 Tecken på drogmissbruk... 4 Störd arbetsfunktion... 4 Sjunkande arbetsmoral... 4 Labilt beteende...

Läs mer

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Case 1. Korttidsfrånvaro Du arbetar inom administration och har sett att beteendet förändrats på Kajsa som är din kollega.

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Att möta alkohol- och drogproblem på arbetsplatsen

Att möta alkohol- och drogproblem på arbetsplatsen Att möta alkohol- och drogproblem på arbetsplatsen 1. Inledning Alkohol- och drogberoende existerar och påverkar den närmaste omgivningen, inte sällan på ett förödande sätt. Problemet är oftast dolt och

Läs mer

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen Personalavdelningen /MR Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen 1 Kommunens målsättning och grundsyn Mönsterås kommun har en kompromisslös syn på droger. Samtliga

Läs mer

Sammanfattning Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.

Sammanfattning Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella. Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 AU 7:15 Dnr. KS 2014/0226-761 Revidering av Alkohol- och drogpolicy Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige

Läs mer

EBRID - 28:e träffen, på Hasseludden

EBRID - 28:e träffen, på Hasseludden EBRID - 28:e träffen, på Hasseludden I vilsam japaninspirerad miljö samlade nära 100 personer för en återblick och en framåtblick när EBRID 10-års jubilerade. Inledning och välkomstanförande Koncernchefen

Läs mer

Kommunens inställning till droger och arbete uttrycks i följande punkter:

Kommunens inställning till droger och arbete uttrycks i följande punkter: DEFINITION Med droger avses i detta sammanhang benämningen på alkohol, narkotika, dopingpreparat vissa andra läkemedel samt kemiska medel. Droger kännetecknas bl a av att de är sinnesförändrande, kan skapa

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Landstinget Dalarna

Alkohol- och drogpolicy för Landstinget Dalarna Alkohol- och drogpolicy för Landstinget Dalarna Gäller from 2006 Alkohol- och drogpolicy för Landstinget Dalarna 1. Arbetsplatser inom Landstinget Dalarna skall vara alkohol- och drogfria. 2. Kravet på

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-27 5 Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Inledning Syftet med det alkohol- och drogpolitiska programmet är att det ska utgöra

Läs mer

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk! Ung utan Pung har sina rötter i Stockholms förorten Rågsved. Det hela började på en ungdomsgård 1982 där den första pjäsen handlade om fattiga ungdomar

Läs mer

AVTAL OM ALKOHOL- OCH DROGTESTER

AVTAL OM ALKOHOL- OCH DROGTESTER Gäller från och med 2006-12-01 AVTAL OM ALKOHOL- OCH DROGTESTER Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR Hotell och Restaurang Facket, HRF 1 Innehåll: Avtal om alkohol- och drogtester........................

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

www.krogarmotknark.se

www.krogarmotknark.se KROGAR MOT KNARK ÄR ETT NATIONELLT NÄTVERK BESTÅENDE AV REPRESENTANTER FRÅN KROGEN OCH MYNDIGHETER I 21 KOMMUNER KROGAR MOT KNARK ARBETAR FÖR ATT MINSKA OCH FÖRSVÅRA ANVÄNDANDET AV NARKOTIKA I KROGMILÖ

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY MED HANDLINGSPLAN ------- BRÄCKE KOMMUNS GRUNDSKOLOR 2008.09.01

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY MED HANDLINGSPLAN ------- BRÄCKE KOMMUNS GRUNDSKOLOR 2008.09.01 BRÄCKE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLICY MED HANDLINGSPLAN ------- BRÄCKE KOMMUNS GRUNDSKOLOR 2008.09.01 Alkohol- och drogpolicyn antagen av Barn- och Ungdomsgruppen 2008.12.04 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis 6 gymnasieskolor (4 i Kristinastad, 2 i Malmö) Klassrumsenkäter vecka 36-37 Åk1 Åk3 31 klasser fördelat på olika program Bruttourval 750

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer