KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(2) Socialförvaltningen Helena Karlsson Socialnämnden kallas härmed till sammanträde torsdagen den 09 april 2015 på socialkontoret i Lenhovda kl. 10:00 för att behandla följande ärenden: Ärende Anteckningar 1. Godkännande av dagordning Dnr ADM 2. Diskussion om ekonomi och budget Dnr Åtgärdsplan för budget i balans 2015 Dnr /. 4. Ekonomisk rapport Dnr EKO 5. Information från vård- och omsorgsavdelningen Dnr SOC 6. Medgivandeutredning adoption Mål nr Dnr Uppjobb presenteras för socialnämnden Dnr Översyn av nattorganisation. Nattbemanning i särskilt och ordinärt boende. Dnr ÄO./. 9. Information från hälso- och sjukvårdsavdelningen Dnr HÄLSO 10. Rapportering av ej verkställda beslut Dnr TILLS 11. Beredskapsplaner samt säkerhetsrutiner för all personal inom socialförvaltningen Dnr /../. 12. Information från individ- och familjeomsorgen Dnr IFO

2 Uppvidinge kommun Datum Sida 2(2) Ärende 13. Barnahus i Kronobergs län Dnr SAM 14. Upphandling av speciell reguljär trafik, skolskjuts och färdtjänst Dnr UPP 15. Patientsäkerhetsberättelse för Smedsgård 2014 Dnr Ledamöter i kommunala pensionärsrådet (KPR) för mandatperioden Dnr FÖRT Anteckningar./../../../. 17. Delegeringsbeslut Dnr ADM 18. Meddelanden till socialnämnden Dnr ADM 19. Övriga frågor Dnr KOM Thomas Lindberg ordförande Helena Karlsson nämndsekreterare

3 tjänsteskrivelse Åtgärdsplan för budget i balans Sammanfattning Åtgärdsplan för att nå budget i balans för 2015 Bakgrund Kommunstyrelsen har gett socialnämnden i uppdrag att vidta åtgärder för att komma i ekonomisk balans enligt den nya ramnivån samt att redovisa vidtagna åtgärder till kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april Beslutsunderlag Förslag till åtgärdsplan för socialnämnden att nå ekonomisk balans 2015 Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta anta handlingsplanen samt översända redovisningen till kommunstyrelsen. Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Socialchef Susanne Winsth Ekonom Cecilia Ekberg m.uppvidinge.se

4 Uppvidinge KOM UN Socialnämnden Utvärdering av nattorganisation inom särskilt- och ordinärt boende samt förslag till åtgärdsplan. Bakgrund Socialnänmden beslutade om ny nattorganisation inom särskilt- och ordinärt-boende. I beslutsunderlaget framgår att en utvärdering av den nya nattorganisationen skall ske under mars Sammanfattning Utvärderingen har skett, dels genom uppgiftsinhämtning från verksamhetssystem samt enkäter till områdeschefer, nattsjuksköterskor och samtliga nattpersonal Beslutsunderlag Uppföljning nattorganisation Utv. Nattorganisation. Åtgärdsprogram Förslag till beslut Socialnämnden noterar informationen till protokollet och fastställer förslaget till åtgärdspunkter. Christer Christensson A dm. chef

5 Uppvidinge KO UN Uppföljning nattorganisation SN beslutade /13 att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av nuvarande nattorganisation både inom särskilt boende som i ordinärt boende. Beslut om ny nattorganisation togs av SN /13 I underlaget till beslut framgår att en uppföljning och utvärdering av den nya nattorganisationen skulle ske under mars-april2015. Följande punkter skulle belysas -Inställelsetid vid larm -Antal körda mil i jämförelse med tidigare organisation - Avvikelser -Hur hanteras/klaras dubbelbemanning? -Uppföljning av klagomål/synpunkter -Uppföljning ur arbetsmiljösynpunkt Uppföljningen har skett dels genom personliga enkäter till samtliga personer inom nattorganisationen, sjuksköterskor natt och områdeschefer SÄBO, dels genom att hämta uppgifter från våra verksamhetssystem. Inställelsetider vid larm. Jämförelse har gjorts mellan och Larmtider som erhållits från Thunstall (larmmottagare), har jämförts mot inställelsetider i Intraphone (verksamhetssystem) Medel Max Mini Över 30 minuter: 7larm av 21 (33%) median 43,0 minuter Medel Max

6 Min 2,0 minuter Över 30 minuter: 13larm av 56 (23%) median 52 minuter Antal körda mil nattetid Jämförelse har gjorts mellan perioderna oktober 2013-januari 2014 och oktober januari 2015 oktober 2013-januari mil oktober 2014-januari mil -75 mil Avvikelser Samtliga avvikelser som rapporterats in, mellan 21:00 och 07:00, för perioden oktober februari 2015 har gåtts igenom. 5 avvikelser som berör natten och väntetid i ordinärt boende har kommit in. Inget av de 5 avvikelserna kan hänföras till att bero på organisationen. Klara av dubbelbemanning Redovisas under enkäter Klagomål- Synpunkter Inga klagomål/synpunkter på förändrad nattorganisation har kommit in. Riskbedömning Mer ensamarbete, minskad trygghet, ökad belastning för chefer redovisas under enkäter Enkäter enkäter chefer. Innehöll 6 frågor, 4 utskickade, 4 svar a. Vad har fungerat bra med den nya organisationen? - fungerat bra att en kör uteturen - Södra kommundelen bra samarbete Storgården-Lingården. Gemensamma APT. - nattpersonalen på storgården ser sig som en arbetsgrupp - bra med höge bemanning på demensboenden. -Inte blivit så mycket ensamarbete på Lingården som befarats. -Inga avvikelser har kommit pga. omorganisationen - tillräckligt flexibelt för att kunna möta oväntade behov. b. Vad har fungerat mindre bra? -Kommunikationen mellan Olofsgårdens nattpersonal och de som kör ute bör förbättras. -Behövs kanske någon/några gemensamma APT mellan södra resp. norra för att hitta lösningar på ev. problem.

7 - Vissa har åkt 2 tillsammans lite för ofta. -Tyvärr är det fortfarande personal som kör dubbelt, även när det inte behövs (norra delen) - Personal från Lingården följt med på dubbelbemanning. Ibland dragit ut på tiden men klarat sig eftersom det varit lugnt inne på huset. Varit ojämnt fördelat med tjänsterna. Måste lösas om organisationen permanentas. -Eftersom viss personal arbetat både i norra resp. södra har det ibland blivit "missar" vid bemanning. -Vissa åker inte själva. Skapar irritation i övriga grupper. c. Hur har överrapportering från nattssk fungerat? -Bra -Viktigt att nattssk kommunicerar med varje boende varje natt. Görs inte alltid - Strul i början, bättre nu d Hur har dubbelbemanningen fungerat - Vissa har åkt 2 tillsammans lite för ofta. e Hur har enkelbemanningen fungerat? -OK - Ibland dragit ut på tiden men klarat sig eftersom det varit lugnt inne på huset. f Risker med ny organisation - Enheter utan demensavdelning får mindre hjälp än tidigare -Risk att det blir missar om inte alla läser i ProCapita innan sina pass. -Viktigt att nattsskringer varje boende varje kväll för att kolla "av läget" Enkäter SSK, 2 utskickade, 2 svar - Fler planerade och akuta (larm) tillsynsbesök än tidigare - Olofsgården o Lingården tagit larm i närområdet. - Överrapportering ssk- nattpersonal svårare än tidigare. Lättare vid muntlig rapportering. Enkäter omvårdnadspersonal Vi har valt att redovisa enkätsvar för "nattpatrullen" för sig och nattpersonal på SÄBO för sig. Totalt lämnades det ut 36 enkäter. 26 svar har inkommit SÄBO-personal24 enkäter utskickade 18 svar inkommit. Inom parentes redovisas lika svar Hur hanteras/klaras dubbelbemanning? - Inne måste ibland lämna Lillagård obemannad. Ute löses med samarbete -Bra, dubbelbemanning vid behov b. Hur har larm/tillsyn fungerat i närområdet? Delaktiga i dubbelbemanning? - Tagit några tysta larm. Delaktig några gånger vid dubbelbemanning. -För det mesta vid dubbelbemanning ( 2) - Vi har behövt ta larm i hela samhället, inte bara i närområdet ( 6 )

8 -Ibland behövt neka hjälp pga. stökigt inne ( 6) c. Har det förekommit att du/ni kört 2 trots att det inte funnits behov av dubbelbemanning? -J a vid helt nya ärenden, då man varit osäker. -Det förekommer dubbelbemanning när som jag förstår inte behövs. Skiljer stort beroende på vem som jobbar. d. Hur har samarbetet mellan storgården-lingården resp Solgården-Olofsgården fungerat? Kommentera Genomsnitt 4,5 (femgradig skala). - Har aldrig varit några problem - Åkt med vid dubbelbemanning, enstaka fall med ssk eller tillsyn själv -Många gånger åker 2 ut från Norrhult Många gånger då larm från huset som kräver dubbelbemanning (stress) - Gemensamma APT -träffar i södra. Bra ( 2 ) -Finns inget fungerande samarbete (norra) ( 6 ) e. Hur har överrapportering från nattssk fungerat? Motivera Genomsnitt 4,1 (femgradig skala). -Fått rapport som förut (Lingården) - Som tidigare ( 3 ) - Har hon inte hunnit ringa, så vet vi ju hennes telefon, om vi behöver henne ( 2 ) -Kontakten blivit bättre. Önskemål om att det ska vara lättare att få ut ssk till husen när det är situationer som är tveksamma - Inte alla nattssk som ringer på kvällen - Ssk ringer oftast varje kväll ( 2 ) - Beroende på vilken ssk som arbetar ( 5 ) f. Har den nya organisationen påverkat din arbetsmiljösituation? På vilket sätt? - Nej inte nämnvärt - Ensamarbete ( 2 ) -Vi är en större grupp, positivt, olika erfarenhet, kan fråga varandra -Ibland tvingade att lämna demensavdelningen (vid vissa dubbelbemanningar) -De gamla får hjälp men inte alltid då de önskar -Mer omväxling då jag haft förmånen att både vara inne på huset och ute i "patrull" -De som arbetat i f.d. nattpatrullen och är placerade hos oss i södra hjälper oss mycket och vi dem. De som tillhör norra har inte samma gemenskap med oss. -Bra, har fått nya arbetskamrater. Möjlighet att göra vissa arbetspass "ute" -Upplever många gånger att det skylls på nya organisationen när det gäller frågan om att inte få sitta 2 i bilarna hela tiden. Personligen ser jag inga problem med att köra själv. - 2 grupper och 2 chefer med 2 olika direktiv om hur arbetet ska vara. Inget samarbete www. uppvidinge.se

9 mellan de som bestämmer. -Sämre kontakt med NP, mer ensarnarbete inne, ( 6) -Vid larm ute kan det bli lång tid ensam i huset. - Ingen ska åka ensam på tysta larm Enkäter "nattpatrull"-personal utskickade 12 enkäter 12 svar inkommit. Inom parentes redovisas lika svar Hur hanteras/klaras dubbelbemanning? -Endast arbetat i södra, klara mycket själv annars hjälp från storgården/lingården - Vb hjälp av Olofsgården, i södra hjälp av Lingården ( 3 ) - Fungerar bra i bägge kommundelarna ( 2 ) -En del följer det som är bestämt och kör själva, andra inte. Verkar som man inte är solidarisk. - Södra åker en del ensamma när de ska vara två. -Ibland åker vi 2 eller lånar personal från husen. (vilket inte är positivt från deras sida. (flera svar) -Finns personal som "upphäver" dubbelbemanning och åker själva. b. Hur har larm/tillsyn fungerat i närområdet? Delaktiga i dubbelbemanning? -Hur stort är närområdet? (från flera) - Servicehusen tar larm om de kan, hjälper till vid dubbelbemanning. -Frågar vad vi gör när vi ringer o ber om hjälp med larm. c. Har det förekommit att du/ni kört 2 trots att det inte funnits behov av dubbelbemanning? -Vissa arbetskamrater accepterar inte att köra själva. ( 3) - Jjag själv har inga problem med att köra själv -Nej - Ibland, efter dialog med övrig personal -Ja om det ligger rätt i tiden (dubbelbemanning+ tillsynsbesök) (flera svarat så) - man ska helst vara 2. d. Hur har samarbetet mellan storgården-lingården resp. Solgården-Olofsgården fungerat? Kommentera Genomsnitt 4,6 (femgradig skala). -På Storgården har förståelsen för nattarbetet ute ökat, då en del av "huspersonalen" även tar körrundor. Vi har blivit väl mottagan. Informationen blivit bättre och bredare J ag har lärt mig mer om vårdtagarna inne och kan hjälpa till bättre. -Det har naturligtvis varit gånger då personal inte kunnat lämna husen pga. oroliga www. uppvidinge.se

10 brukare ( 2) -Bägge boenden har hjälpt till så mycket de kunnat. -För det mesta bra, ibland svårt när det är stökigt på husen. (flera svar) -Något lättare att få hjälp med larm. - Husen isig har väl inget samarbete e. Hur har överrapportering från nattssk fungerat? Motivera Genomsnitt 4) (femgradig skala). - Vi får reda på det mesta, men eftersom ssk inte är placerad hos oss mister vi diskussioner som ofta lett till åtgärder. -För det mesta fungerar det bra -Ringer som vanligt varje kväll - Det har funkat som tidigare ( 2 ) - Sämre med biståndshandläggarna sen det började rapporteras i ProCapita. Bättre med fax. Meddelandfunktionen dålig (flera svar) - Som tidigare bra -De ringer oftast och rapporterar (flera svar) f. Har den nya organisationen påverkat din arbetsmiljösituation? På vilket sätt? -Mycket mer ensamkörning. Några kollegor känner sig otrygga när man kör själva. - Mobilsamtal och bilkörning dålig kombination -Man ska en fast placering i en kommundel. Blir rörigt med 2 chefer. Har förekommit en del bemanningsfel - Att köra själv är inget problem för mig. -Ja, till det sämre. Otryggt att köra själv. Som vi arbetar nu känns det som om ingen tar något ansvar. Stämningen har blivit urusel. Ingen arbetsglädje. -Det har blivit sämre eftersom en del vill köra efter "gamla nattpatrullen" så blir det fel- man måste rätta in sig i ledet. Det har blivit många småchefer -Det bästa som kan hända nu är att vi blir uppdelade i Norra/södra. Har blivit fel några gånger vid bemanning - Vid uppdelning krävs nya scheman -Dålig organisation, Allt känns flyktigt. Inte roligt att gå till jobbet. Känns som om ingen bryr sig. - Mer ensamkörning/ensamarbete Otryggt. Arbetsglädjen borta. Man känner sig inte hemma någonstans. Det känns som om det lättare kan bli fel. - Eftersom man är i bägge kommundelarna känner man sig lite som i "luften". - Ibland blivit fel vid bemanning. - Synd att spräcka en bra fungerande arbetsgrupp. -Det är inte något kul att åka till södra där de är många småchefer. -Det har blivit en dåligt fungerande arbetsgrupp. All information blivit sämre. Som org. Fungerar idag är den värdelös. Mer stress och osäkerhet. En del ~afs mellan personal.. Tråkigt med sura miner när man ber husen om hjälp. Man blir förvirrad när alla husen har olika synpunkter/regler. Dålig arbetsmiljö att behöva arbeta www. uppvidinge.se

11 ensam. - Tråkigt när natten inne lägger sig i vårt arbete ute trots att de inte vet hur det funkar. - Mycket mer stress, i alla fall på norra. Skiljer mycket på husen, helt klart mer att göra på solgården. Frågeställningar Vem bestämmer om dubbelbemanning? Ibland står det 2 personer, trots att behovet inte finns. Hantering av sjukfrånvaro och ledighetsfax. Behöver förbättras. Varför ingen fråga om demensboenden? Det var ju för dem vi org. om (2) Var tog Idekoffen vägen?

12 Uppvidinge M UN Utvärdering nattorganisation Punkter att åtgärda l. Nattpersonal ska en fast placering i ett område. Tjänsterna fördelas mellan norra och södra. Utgå från tidigare inlämnade önskemål. Nya scheman behövs. - Träff med områdeschefer för att diskutera upplägg. 2. Kommunikationen Solgården- Olofsgården måste förbättras. - Gemensam APT? Som i södra. 3. Fortfarande för mycket dubbelbemanning i bilarna -Regler klargörs i rev. nattrutin. 4. Risk för missad information om inte alla läser sina meddelanden i ProCapita. Biståndshandläggare måste bli tydligare i sin information. -Klargörs i rev. nattrutin. Yvonne Hellsten pratar med biståndshandläggare. 5. Överrapportering nattsjuksköterska-nattpersonal -Rutiner klargörs i rev. nattrutin 6. Förtydliga vad som menas med närområde -Klargörs i rev. nattrutin. 7. Bemanning vid tysta larm Gör larmrutin känd.

13 8. Finns tecken på att man inte räknar sig som en nattorganisation utan fortfarande "vi på husen" och vi i "nattpatrullen". - Områdeschefer i resp. område arbetar vidare med att få det till en grupp. 9. Informera om regler som finns om möjligheten att lämna demensboenden obemannade korta stunder -Regler klargörs i rev. nattrutin För ökad trygghet vid ensamkörning kan RAKEL-telefoner med bättre täckning användas. Vi undersöker möjligheten att få RAKEL med överfallslarm.. Christer Yvonne Carina

14 Tjänsteskrivelse Socialnämnden Rapportering ej verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal Dnr: Sammanfattning Socialnämnden har skyldighet att till IVO, inspektion för vård och omsorg, inrapportera gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum. Detta innefattar också en skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten som inte verkställs på nytt inom 3 månader. Rapporteringsskyldigheten gäller Sol-beslut 16 kap. 6f samt LSS-beslut 9 och 28 f-g. Beslutsunderlag Kvartalsrapport Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna informationen Christer Christensson Adm.chef Beslutet expedieras till: Kommunens revisorer Kommunfullmäktige Socialförvaltningen Adm. avdelningen

15 tjänsteskrivelse Beredskapsplaner samt säkerhetsrutiner för all personal inom socialförvaltningen Sammanfattning Socialförvaltningens beredskapsplaner och säkerhetsrutiner ska godkännas av socialnämnden vid varje ny mandatperiod. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beredskapsplaner samt säkerhetsrutiner för all personal inom socialförvaltningen daterad Socialförvaltningens beredskapsplaner och säkerhetsrutiner: - Säkerhetsrutin/beredskapsplan för socialförvaltningen socialkontoret samt viss övrig personal - Säkerhetsrutin/beredskapsplan för äldreomsorgen - Säkerhetsrutin/beredskapsplan för omsorgen om personer med funktionsnedsättning - Säkerhetsrutin/beredskapsplan för hälso- och sjukvården - Säkerhetsrutin/beredskapsplan för öppenvården inom IFO Förslag till beslut Socialnämnden godkänner samtliga beredskapsplaner och säkerhetsrutiner för socialförvaltningen. Beslutsexpediering Beredskapssamordnare Kommunfullmäktige Socialförvaltningen

16 tjänsteskrivelse Barnahus Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat återremittera ärendet gällande medverkan i inrättande av barnahus, till socialnämnden med önskan om svar enligt tre frågeställningar. - Kan vi möjliggöra för polis och åklagare att möta barnen i deras vardagliga miljö? - Hur hanteras frågan idag? - Hur många barn berörs och på vilket sätt? Bakgrund Socialnämnden fattade, beslut, enligt 1. Socialnämnden ser positivt på att ingå i samarbete med ett barnahus 2. Socialnämnden beslutar överlämna frågan till kommunstyrelsen för inriktningsbeslut 3. Socialnämnden yrkar anslag för att finansiera verksamheten vid positivt inriktningsbeslut Beslutsunderlag Svar på frågor angående Barnahus, till kommunstyrelsen, daterad Tjänsteskrivelse Barnahus daterad Förslag till beslut Socialnämnden förslås besluta ställa sig bakom Svar på frågor angående Barnahus, till kommunstyrelsen Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

17 Socialnämndens svar till kommunstyrelsen gällande barnahus Det huvudsakliga syftet med inrättande av barnahus är den kvalitetshöjande effekten ur ett barnperspektiv. Resultat av utvärdering, genomförd av Lunds universitet , visade övervägande positiva resultat såsom bättre lagföring, medför kortare handläggningstider samt kvalitetshöjning ur ett barnperspektiv. Barnahusutredning 2010 som genomfördes på uppdrag av rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och åklagarmyndigheten, innefattade 22 barnahus. Denna utvärdering visade bland annat att det samlade samhällsskyddet är bättre för barnen och tryggheten ökar. Det tvärvetenskapliga samarbetet ger möjligheter till en bredare och djupare grund för utredningsarbetet. Ovanstående text är hämtad i Barnahus i Kronobergs län-utredning - Hur många barn berörs och på vilket sätt? Under 2014 var det 8 barn, från Uppvidinge Kommun, som hade varit aktuella för barnahus. Barnsamtal som genomförs via barnahus ökar kvaliteten för barn som blivit utsatt för brott. Kvalitetsökningen sker bland annat genom samordnande funktion, med god erfarenhet. Samtliga samtal och förhör görs i samma lokaler, det medför färre resor för barnet. Enklare undersökningar kan genomföras på barnahus. Verksamheten har erfaren och kunnig personal som experter inom området. Socialsekreterare i kommunen har tillgång till experthjälp, av personalen på barnahus, som kan ge stöd vid behov. - Hur hanteras frågan idag? Ansvarig socialsekreterare, i kommunen, ansvarar för att samordna och verkställa de insatser som krävs i sammanahanget när barn utsattas för brott, såsom polisförhör, läkarundersökningar och barnsamtal. - Kan vi möjliggöra för polis och åklagare att möta barnen i deras vardagliga miljö? Det är inte lämpligt att genomföra barnsamtal eller förhör i barnets vardagliga miljö. Brott som genomförs mot barn sker i regel i det egna hemmet, barnets redan vardagliga miljö. Om förhör eller barnsamtal sker i de miljöer brottet har genomförts hamnar barnet i en lojalitetskonflikt. Detta försvårar utredning och kan medföra att barnet delger felaktiga uppgifter. Polis och åklagare har utrustning, exempelvis filmas förhören, som inte heller möjliggör förhör i hemmet. m.uppvidinge.se

18 Uppvidinge SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Sida 17 (23) KOMMUN Sammanträdesdatum Dm Barnahus i Kronobergs län - utredning Sammanfattning En styrgrupp med representanter från fyra kommuner, Region Småland, Åklagarkammaren i Växjö och Polismyndigheten har genomfört en utredning och lärm1.at förslag på samverkasavtal angående Barnahus i Kronobergs län. Förslaget är utskickat till samtliga huvudmän för ställningstagande. Region Kronoberg emotser beslut från samtliga senast för ställningstagande i frågan. Bakgrund En motion inkom till Region Krononber om inrättande av Barnahus i Kronobergs län. Länets kmmnuner (socialnälllllden i Uppvidinge), landstinget, åklagarkammaren i Växjö och polismyndigheten ställde sig bakom att medverka i utredningsuppdrag. Ekonomiska konsekvenser kronor för 2016 och kronor för Yrkande Åke Carlson (C): Återremittera ärendet till socialnälllllden för att till kommunstyrelsens sammanträde den 14 april utreda följande: - Hur många barn berörs och på vilket sätt? - Hur hanteras frågan idag? - Kan vi möjliggöra för polis och åklagare att möta barnen i sin vardagliga miljö? Kasia Musial (S): Bifall till Åke Carlsons yrkande. Christina Lindqvist (KD): Bifall till Åke Carlsons yrkande. Kent Helgesson (MP): Bifall till Åke Carlsons yrkande. Monika Hmmnarsh öm (S): Bifall till Åke Carlsons yrkande. Anders Ljungqvist (SD): Bifall till Åke Carlsons yrkande. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med eget yrkande och finner att kormnunstyrelsen bifaller yrkandet. Justerare L ~ Utdragsbestyrkande

19 Uppvidinge SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Sida 18 (23) KOMMUN Sammanträdesdatum Fortsättning 50 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bamahus i Kronobergs län, Utredning Bamahus i Kronobergs län Socialnämnden , 36 Kommunstyrelsens beslut Återremittera ärendet till socialnämnden för att till kommm1styrelsens sammanträde den 14 april utreda följande: - Hur många barn berörs och på vilket sätt? - Hur hanteras frågan idag? - Kan vi möjliggöra för polis och åklagare att möta barnen i sin vardagliga miljö? Beslutsexpediering Socialnämnden Justerare ~ltl Utdragsbestyrkande

20 REGION KRONOBERG Till Länets kommuner Region Kronoberg Airlagarkammaren i Växjö Polismyndigheten Barnahus i Kronobergs län-utredning Mot bakgrund av inkommen motion till Regionförbundet södra Småland om inrättande av Barnahus i Kronobergs län beslöt regionfullmäktige 14/14 att uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag under fätutsättning att övriga intressenter (länets kommuner, landsting, Aidagarkammaren i Växjö och Polismyndigheten) ställer sig bakom och delfinansierar ett sådant utredningsuppdrag. Frågan ställdes till berörda styrelser och myndigheter i maj 2014 om att inleda utredning om Barnahus i Kronobergs län. Samtliga huvudmän ställde sig positiva till att medverka i utredningsuppdraget. En styrgrupp skapades under september 2014 med representanter från Regionförbundet södra Småland (projekdedare), Landstinget i Kronoberg, fyra kommunrepresentanter från länets kommuner, Airlagarkammaren i Växjö samt från Polismyndigheten i Kronobergs län. Utredningen med förslag på samverkansavtal har nu fårdigställts och siriekas härmed ut till samtliga huvudmän för ställningstagande, beredning och beslut. Region Kronoberg emotser beslut från samtliga huvudmän senast för att kunna ta ställning till vidare beredning av ärendet. 7/:k Med vänlig hälsning,/~~ ~lof~ arket Ordförande Regionala utvecldingsnämnden Postadress Besöksadress Telefon vx E-post region@kronoberg.se Fax Sida 1 av 1

21

22 REGION KRONOBERG Utredning Barnahus i Kronobergs län Sammanfattning Kvalitetsgranskningen av 23 befintliga verksamheter som under 2012 genomfördes av Linköpings universitet tillsammans med Rädda B amen " Inuti ett Bamahus" konstaterar att Barnahusen i Sverige har kommit för att stanna. Där konstateras vidare att Bamahusen är ett steg i rätt riktning för att tillförsäkra att bam och ungdomar som utsatts fcir olika typer av misshandel och brott får ett gott bemötande. I december 2003 antogs länsgemensamma samverkansrutiner i Kronobergs län kring bam som utsatts för övergrepp eller misshandel. Dessa har reviderats vid ett tillfälle under Förhör av bamen sker i Polishuset i Växjö. Enligt polisens bamutredare hade ett Bamahus utifrån ett bamperspektiv varit att föredra. Utredningens förslag innebär att Bamahusets placering blir i Växjö tätort. Verksamheten kommer att bedrivas i enlighet med innehållet i bifogat samverkansavtal varvid respektive part fullföljer sina åtaganden. Samverkansavtalet inkluderar bl. a budget och kostnadsfördelning där respektive huvudman svarar för sina respektive personalkostnader

23 Bakgrund Mot bakgrund av inkommen motion om inrättande av Bamahus i Kronobergs län beslöt regionfullmäktige att uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till ett utr~qningsuppdrag, under förutsättning att övriga intressenter Länets kommuner, landsting, åklagarkammare i Växjö och polismyndigheten) delfinansierar ett sådant utredningsuppdrag. Regionstyrelsen gjorde redan under 2012 en hemställan tilllänets samtliga kommunstyrelser och landstingsstyrelsen att avge ett utlåtande om intresse och behov fanns att inrätta ett Bamahus i Kronobergs län. Någon samstämmighet i frågan fanns inte då, varför regionförbundet inte gick vidare med en utredning. Med anledning av kommunemas och landstingets ställningstagande, 2012, ställdes frågan åter till berörda huvudmän om det finns intresse att utreda förutsättniogama för ett Bamahus i Kronobergs län. Samtliga huvudmän har därefter ställt sig positiva till att medverka i en utredning samt att avsätta nödvändiga resurser för detta utredningsuppdrag. Utredningsuppdraget En styrgrupp har bildats med representanter från Regionförbundet södra Småland(projektledare), landstinget, fyra representanter från länets kommuner, Polismyndigheten samt Åklagarkammaren i Växjö. I styrgruppen ingår Anders Fransson Regionförbundet södra Småland( numera Region Kronoberg), Annika Hull Laine, Region Kronoberg, Mathias Borg, Polisen, Anne Williamsson, Åklagarkammaren, Femanda Germond Correa, Lessebo kommun, Anna Carin P åls son, Markaryd kommun, Lena Blomquist Växjö kommun samt Gunilla Kaij Bevheden, Alvesta kommun. Gruppen har träffats vid tre tillfallen under hösten. En utredningsplan med tidsramar har utarbetats. Vi har bl. a tittat på nuvarande samverkansrutiner i Kronobergs län kring bam som utsatts för övergrepp och misshandel. Hur många bam har varit föremål för samråd under det senaste året? V ad säger forskningen och erfarenhetema från redan befintliga Bamahus? Vi har haft besök av Bamahuset i Kalmar som haft sin verksamhet igång sedan oktober Utgångspunkten för gruppens arbete har varit att ett framtida Bamahus i Kronobergs län skall uppfylla de nationella kriterierna för vad ett Bamahus skall innehålla. Målsättningen har varit att fardigställa utredningen med förslag på ett samverkansavtal för politisk beredning under januari Vad är Barnahus? Den svenska varianten av ett Bamahus har beskrivits av ansvariga myndigheter i sin redovisning till regeringen 2008 på följande sätt: I Barnahusen samråder och samverkar socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barn och ungdomspsykiatri (BUP) framförallt i ett inledande skede av förundersökningen och den sociala utredningen. Socialtjänsten har som regel en samordnande roll och en eller flera socionomer har sin arbetsplats i lokalen. Vid samrådsmöten, och i brådskandejall per telefon, konsulterar yrkesföreträdarna varandra, planerar och fördelar arbetsuppgifter. Om en förundersökning inleds ge noniförs förhöret med barnet i Barnahus. De professionella som behöver höra barnets berättelse kan följa förhöret via video i ett angränsande rum. Detfinns även rumför läkarundersökning och samtal. De5t eftersträvas att rättsläkare och barnläkare samarbetar vid läkarundersökning som begärs av polis och åklagare. Socialtjänsten eller BUP svaraför krisstöd till barnet. Utredning Barnahus 1 Sida 2 av 6

24 l REGION KRONOBERG I uppdraget har myndigheterna enats om vilka kriterier som skall uppfyllas för att samverkan i gemensamma lokaler ska få kallas ett Barnahus: Måletför samverkan är att tillförsäh a barn som misstänks vara utsattaför brott rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa skall vara i fokus under processen. Barnet ska vara informerat och åtgärder som berör honom eller henne samt ges tillfälle att uttrycka sin uppfattning och åsikter i den utsträckning och på det sätt hans eller henne mognad medger. De utredningar som parallellt genomförs inom rättsväsendet och socialijänsten ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som hänsynen till barnet och sakens komplexitet medger. Förundersökningen ska vara avslutad och beslutfattat i åtalsfrågan så snart det kan ske. För utredningarna gäller lagstadgade tidsfrister. Darnahusets fyra rum Ett sätt att beskriva Barnahuset är att det har fyra rum som alla rymmer en verksamhet. Det handlar om brottsutredning, skydd, fysisk hälsa och psykisk hälsa. "Taket" består av kunskap. Brottsutredning: Polis och åklagare ansvarar för brottsutredningen. Rättsmedicin säkrar bevis på uppdrag av polis eller åklagare men även barnläkare, gynekolog och andra specialistläkare är med och genomför de rättsmedicinska undersökningarna. Alla de andra myndigheterna är enligt lag skyldiga att lämna uppgifter när polisen utreder vålds- eller sexualbrott mot barn. Skydd: Socialtjänsten har ansvaret för barnets skydd. Alla andra myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om att socialnämnden behöver ingripa till barns skydd. Med anmälningsskyldigheten följer en skyldighet att lämna information till socialnämnden. Fysisk hälsa: I teorin ansvarar hälso- och sjukvården for att bedöma barnets fysiska hälsa och erbjuda den vård och behandling som finns behov av. I praktiken är barnets fysiska hälsa knappt uppmärksammad överhuvudtaget. När barnläkare finns med i samverkan handlar det oftast om att de genomför den rättsmedicinska undersökningen. Psykisk hälsa: I den svenska modellen av Barnahus ligger huvudansvaret för barnets psykiska hälsa på barn- och ungdomspsykiatrin(bup) men också socialtjänsten har ett ansvar. (Källa: Inuti ett Barnahus- En kvalitetsgranskning av 23 svenska verksamheter) Utvärderingar av Barnahus i Sverige. De första svenska Barnahusen utvärderades av Lunds universitet och visade övervägande positiva resultat. Framförallt visade resultaten på bättre lagföring och kottare handläggningstider och utvärderingen gav också stöd för att verksamheterna innebar en kvalitetshöjning ur ett barnperspektiv. 20 l O utkom en ny utvärdering " Barnahusutredningen 20 l O". Denna genomfördes på uppdrag av Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten inom ramen for ett regeringsuppdrag. Utvärderingen innefattade 22 Barnahus. Åtta av dessa granskades grundligt ochjämfordes med fyra orter utan Barnahus. 111 barn från fem Barnahus besvarade en enkät vid besök på Barnahus. Barnens svar visade överlag att de var mycket nöjda med lokalerna, inredningen och personalen. Utredningen konstaterade vidare att en fungerande barnahusverksamhet är bättre än ordinarie barnutredningsformer hos polisen i framförallt två avseenden. För det första är det bättre för barnen att det samlade samhällsskyddet finns på ett ställe så Sida 3 av 6

25 l REGION KRONOBERG att de slipper slussas runt till olika myndigheter. Barnets trygghet ökar när alla utredningsåtgärder sker i en och samma lokal. För det andra ökar samarbetet mellan de involverade yrkesgrupperna och disciplinerna, vilket ger bredare kunskapsbas för utredningarna och en möjlighet att ur olika synvinklar tackla barnets problem. Dessutom skapar det tvärvetenskapliga samarbetet möjligheter till en bredare, djupare grund för utredningsarbetet. Under 2012 så genomförde Linköpings universitet tillsammans med Rädda barnen en kvalitetsgranskning av 23 Barnahus (Titel: Inuti ett Barnahus). Den övergripande slutsatsen från kvalitetsgranskningen är att Barnahusen har kommit för att stanna. De är. ett steg i rätt riktning för att tillförsäkra att barn och ungdomar som utsatts för olika typer av misshandel och brott får ett gott bemötande. Flera av Barnahusen håller mycket hög kvalitet men det finns en del brister och svagheter på många av Barnahusen som behöver åtgärdas. Detta kan vara brister som är betingande av lokala förutsättningar i form av till exempel oklara och bristfälliga samverkansavtal eller resursprioriteringar. Placering av Barnahus. Barnahus ligger med ett par undantag mycket centralt i huvudmien i upptagningsområdet. Det innebär inte att det är nära för alla barn. Barn, föräldrar och socialtjänst i de kommuner som ligger längst bmi från Barnahuset kan ha mycket långa avstånd till verksamheten. Konferenstelefon är en lösning för att ordna samråd med socialtjänst som befinner sig lång bmia från Barnahuset, att åka flera timmar för att medverka i ett samråd som tar 20 minuter är inte väl använd tid. (Källa: Inuti ett Barnahus) Under besöken på Barnahus lyfter personalen fram att det är värt att resa in till Barnahuset. I glesbygdsområden och på små mier där alla känner alla upplevs det som mer anorryllit att ta sig till centralorten. Det motverkar ryktesspridning. Där finns också mer sakkunskap än vad det finns lokalt. Bamet kommer på förhör och medicinsk undersökning några få gånger, då är inte heller resan så belastande.( Källa: Inuti ett Barnahus). Barnabos i södra Kalmar län Styrgruppen har haft besök av Barnahuset i Kalmar. De har varit igång sedan oktober 2013.A vtalspatier tillsammans med landstinget, polis och åklagare är de södra kommunerna i Kalmar län, Kalmar, Nybro, Borgholm, Mönsterås, Emmaboda och Mörbylånga kommuner. Verksamheten är belägen i länsrättens gamla lokaler i Kalmar. Verksamheten är nöjd med att Barnahuset är beläget i Kalmar i nära anslutning till polis och åklagare. Barnahuset har 3,0 fast anställd personal, 1,0 enhetschef/samordnare samt 2,0 socialsekreterare. Enligt enhetschefen så är det en väl tilltagen personalstyrka med tanke på att verksamheten varit igång så kmi tid. Samrådsmöten hålls kontinuerligt en gång per vecka (f.n. fi edagar). Närvarande vid samråden är personal från Bamahuset, Polisen, Åklagaren, berörd kommun, barnläkare samt vid behov även barn- och ungdomspsykiatrin. Under perioden har 105 varit aktuella vid Barnahuset. Ålder på b amen är relativt jämt fördelat mellan 0-18 år. Sida4 av 6

26 l REGION KRONOBERG Ny Polismyndighet 2015 Från och med den l januari 2015 ersätts de tidigare 21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium av en sammanhållen polismyndighet. Den nya polismyndigheten organiseras i sju polisregioner. De sju polisregionerna har ett helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Kronobergs län tillhör region Syd där även Blekinge, Kalmar och Skåne län ingår. Huvudatt för Polisregion Syd är Malmö. Inom region syd har man sedan gjati en indelning i åtta polisområden där Ljungby, Markatyd och Älmhult kommer att tillhöra polisområde sydvästra Götaland med Kristianstad som huvudatt medan Växjö, Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingstyd kommer att tillhöra polisområde sydöstra Götaland med Kalmar som huvudort. Denna indelning kommer dock inte vara klar förrän hösten Den nya polisorganisationen har diskuterats i Styrgruppen och där har man gjort bedömningen att utredningen av ett Barnahus i Kronobergs län skall innefatta samtliga åtta kommuner. Kronobergs län I december 2003 antogs länsgemensamma samverkansrutiner i Kronobergs län kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Dessa har därefter reviderats vid ett tillfälle under Riktlinjerna togs fram av länssamrådsgruppen med representanter från socialtjänsten i Kronobergs län, Polismyndigheten, Åklagarkammaren i Växjö, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken och kvinnokliniken vid Växjö lasarett, länets vuxenpsykiatri, kommunförbundet Kronoberg samt länsstyrelsen. Riktlinjerna beslutades därefter av ledningsgruppen för Livsstil Kronoberg. Dessa länsgemensamma rutiner gäller fortfarande. Socialnämnden ansvarar för att den lokala samrådsgruppen sammankallas. Samrådet bör ske genom ett personligt sammanträffande mellan berörda aktörer vilket också vanligtvis sker och då hos åklagarkammaren i Växjö. Samråd kan också ske via telefon. Under perioden så har det skett samråd kring 85 barn fördelat på Växjö(30), Ljungby(15), Älmhult(ll), Markaryd(8), Uppvidinge(8), Tingstyd(8) och Lessebo(6). Förhören av barnen sker i Polishuset i Växjö och utförs av särskilda barnutredare. Utredaren har träffat barnutredarna. Deras uppfattning är att polishuset inte är en optimal miljö att förhöra barn i. Polishuset i Växjö är statt och barnen kommer in via stora entren. De träffar ofta på personal på väg upp till förhörsrummen. Utifrån ett barnperspektiv är ett Barnahus att föredra då miljön för barnen blir betydligt barnvänligare. Bedömning samt förslag till beslut Utredningens bedömning och förslag är att det inrättas ett Barnahus i Kronobergs län från och med l januari Ett Barnahus är ett steg i rätt riktning för att tillförsäkra att barn och ungdomar som utsatts för olika typer av misshandel och brott får ett gott bemötande. Barnahusets placering föreslås förläggas centralt till Växjö tätatt då närheten till sjukvård, polis och åklagare är av yttersta vikt. Växjö kommun föreslås vara arbetsgivare för personalen som är fast stationerade vid Barnahuset. Ett förslag på samverkansavtal mellan huvudmännen har utarbetats. Detta utgår från de nationella kriterierna för vad ett Barnahus skall innehålla. Sida 5 av 6

27 l REGION KRONOBERG Sida 6 av 6

28 REGION KRONOBERG Förslag på samverkansavtal- Barnahus i Kronobergs län Härmed ingår nedanstående parter ett samverkansavtal gällande Barnahus i Kronobergs län. Avtalsparter Polismyndigheten, Sverige Åklagarkammaren i Växjö Arbete och välfärd, Växjö kommun Socialförvaltningen, Ljungby kommun Socialförvaltningen, Markaryd kommun Socialförvaltningen, Älmhults kommun IFO förvaltningen, Alvesta kommun Socialförvaltningen, Tingstyds kommun Socialförvaltningen, Uppvidinge kommun Socialförvaltningen, Lessebo kommun Region Kronoberg Mål Målet för samverkan är att tillförsäkra barn som misstänks vara utsatta för brott skydd, rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa skall vara i fokus under processen. Det berörda barnet ska få information om åtgärder som berör honom eller henne, samt få tillfälle att uttrycka sin uppfattning och åsikter i den utsträckning och på det sätt som hans eller hennes mognad medger. De utredningar som parallellt genomförs inom rättsväsendet och socialtjänsten ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som hänsynen till barnet och sakens komplexitet medger. Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske. För utredningarna gäller lagstadgade tidsfrister. Förslag samverkansavtal nya \fjqrcdnnp.n Sida 1 av 8

29 l REGION KRONOBERG Verksamheten skall utgå från ett barnperspektiv och sätta barnets bästa i fokus samt säkra att utredningarna genomförs professionellt i samverkan mellan parterna. Målgrupp Målgruppen i Barnahus i Kronobergs län utgörs av barn som misstänks vara utsatta för Misshandel och andra våldsbrott enligt 3 kap. brottsbalken (brott mot liv och hälsa), Olaga frihetsberövande, grov fridskränkning, människohandel, olaga tvång, olaga hot, ofredanden och andra brott enligt 4 kap. brottsbalken (brott mot frihet och frid), V ål d täkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt tvång, våldtäkt, köp av sexuell handling av barn och övriga brott enligt 6 kap. brottsbalken (sexualbrott), Kvinnlig könsstympning enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Barn som är förövare av sexualbrott I målgruppen ingår även barn som lever med våld i familjen (vittne till våld, direkt eller indirekt). De angivna brottstyperna inkluderat brott med hedersmotiv. Ungdomsbrott som begås mellan ungdomar ingår inte i målgruppen. Om Barnahusets resurser skall tas i anspråk i andra fall förutsätter det att de samverkande parterna är överens om detta. Upptagningsområde Hela Kronobergs län med samtliga 8 kommuner Samordnarens roll (Samordnarens huvudsakliga uppdrag är att: Ansvara för samråden. Bidra med rådgivning och kunskap. Hjälpa och stödja de personer som kommer till Barnahuset. I samarbete med socialsekreterare från länets kommuner och landstinget hålla krissam tal. Ansvara för dokumentationen på Barnahuset Ansvara för planering av utbildningar och övrig kompetensutveckling.) Åtaganden Pmierna har ett gemensamt ansvar för den övergripande verksamheten vid Barnahus i Kronobergs län. Parterna ansvarar för den egna verksamheten som bedrivs vid Barnahus inom ramen för det egna myndighetsansvaret Sida2 av 8

30 l REGION KRONOBERG I de olika myndighetemas åtaganden ligger dels att ställa sin personal till förfogande i verksamheten, dels att gemensamt utveckla kunskap och metoder som kan spridas i organisationema. Detta kräver att myndighetema avsätter resurser och tid i beredskap i utrednings- och samrådsverksamheten samt för kunskapsutveckling tillsammans med övriga aktörer. Utöver dessa generella åtaganden finns följande separata åtaganden: Polismyndigbeten Ansvarar för att utrusta intervjurum samt medhömingsrum med inredning samt nödvändig teknisk utrustning. Alla bamförhör med målgruppen skall ske i Bamahus. Polisen deltar i planeringsmöte och samrådsmöten med övriga samverkanspatier i Bamahus. Åklagarkammaren i Växjö Åklagare medverkar i verksamheten och deltar i samrådsträffar antingen personligen eller via telefon/videolänk I möjligaste mån är den åklagare som deltar i samrådsmöte även den åklagare som kommer att bli förundersökningsledare i aktuellt ärende. Åklagarkammaren skall också medverka vid bamförhör Region Kronoberg Ansvarar för att utrusta undersökningsrummet med nödvändig utrustning för enklare läkarundersökningar. Representant från bamkliniken deltar i samråd och planeringen för bamet. Region Kronoberg åtar sig vidare att bidra med personal, med specialistkompetens, till Bamahusets verksamhet. Vid behov genomföra läkarundersökningar på bam enligt målgruppen, i Bamahusets lokaler samt att specialist undersöker bamets somatiska status och gör bedömningen att det vid sådana fall finns behov av ytterligare undersökningar. I de fall utredningama ställer krav på flera specialiserade undersökningar ska dessa samordnas. När, var och hur den medicinska undersökningen lämpligast genomförs ska bedömas utifrån bamets bästa och ärendets art. Bampsykiatrisk kompetens ska finnas tillgänglig vid behov på Bamahus. Region Kronoberg ansvarar för bedömning, genomförande av bamets eventuella fortsatta behov av bampsykiatrisk behandling samt vid behov ge akut krisstöd. Kommunernas socialtjänst Kommunemas socialtjänster ska delta i planeringsmöte och samrådsmöten tillsammans med övriga samverkansparter i Bamahus. Socialtjänstens handläggare i ärendet ansvarar för den sociala utredningen. Som regel är det socialtjänsten (enligt delegation) som hos samordnaren aktualiserar behovet av samråd, vilket är en följd av andra myndigheters och samverkanspatiers anmälningsskyldighet till socialtjänsten då bam far illa. Om bamet och familjen behöver andra insatser genom socialtjänsten i ett längre perspektiv sker det utanfår Bamahusets verksamhet. Sida 3 av 8

31 l REGION KRONOBERG Kronobergs läns kommuner åtar sig att: anställa 2,0 årsarbetare till Barnahuset motsvarande 1,0 samordnare och 1,0 socialsekreterare. Växjö kommun är arbetsgivare ge personalen fortbildning med hänsyn till uppdraget initiera och medverka vid de fasta tider för samråd som anordnas inom Barnahuset, samt vid akuta samråd i så stor utsträckning som möjligt. följa de riktlinjer, rutiner och andra beslut som tas i styrgruppen Ekonomi och kostnadsfördelning Vatje myndighet står för kostnader förknippade med utrustning i sina specifika lokaler. Polismyndigheten bekostar inredning och utrustning i två fårhörsrum och två medhörningsrum. Region Kronoberg bekostar inredning och utrustning i ett undersökningsrum samt står för 50% av hyran av Barnahusets lokaler Kommunerna bekostar inredning och utrustning i två kontorsrum och ett samtalsrum samt stå för 50% av hyran Barnahusets lokaler. Kommunerna bekostar lön och omkostnader för samordnartjänsten och socialsekreterartjänsten som skall bemanna Barnahuset. Löpande kostnader för lokalerna, hyra och städning m.m. betalas till 50 % av kommunerna och till 50 % av Region Kronoberg. Budget( exkl. polisens och Region Kronobergs kostnader) Personalkostnader 2,0 Tj 1,2 mkr 1,2mkr Lokaler 300tkr 300tkr Inventarier 120 tkr 10 tkr IT kostnader 60 tkr 40 tkr Utbildning o handledning 50 tkr 50 tkr Övr. adm. kostnader 15 tkr 15 tkr Adm. avgift 5 % 100 tkr 100 tkr Kostnad 1.845mkt 1,715mkr Total Kostnad 1.845mkr 1,715mkr Sida4 av 8

32 l REGION KRONOBERG Fördelning av kostnader: 8 kommuner. Andel Kostnad Kostnad % Växjö 44,79% Ljungby 14,48% Lessebo 4,49% Tingsryd 6,94% Uppvidinge 5,30% Markaryd 5,07% Älmhult 8,47% Alvesta 10,46% Totalt 100,0% l Berälmingarna bygger på 2014 års skattekraft. Dokumentation, uppfoljning och utvärdering Samordnaren vid Barnahuset har bland annat till uppgift att dokumentera samråden och övriga insatser som görs i verksamheten för att möjliggöra uppföljning och utvärdering. I samband med starten av Barnahuset ska ett system och en plan för uppföljning och utvärdering tas fram. Förutom dokumentationen på Barnahuset har varje myndighet ansvar för sin egen dokumentation enligt gällande lagstiftning. Ledning och Styrning Styrgrupp Region Kronoberg, Polismyndigheten, Åklagarkammaren, Växjö kommun samt en av kommunerna i västra och östra delen av Kronobergs län skall utse en person i sin egen organisation som har mandat att besluta i övergripande frågor och denna person ska ingå i styrgruppen för Barnahus i Kronobergs län. Styrgruppen har ansvar för att följa upp verksamheten och ska årligen besluta om en verksamhetsplan. Sida 5 av B

33 l REGION KRONOBERG Styrgruppen beslutar om frågor av övergripande art samt, genom samordnaren, ansvarar för uppföljning av de övergripande mål som angivits fcir Barnahus i Kronobergs län i detta samverkansavtal och i verksamhetsplanen. Arbetsgrupp En arbetsgrupp med representanter fcir samverkanspatierna har i uppdrag att utarbeta arbetsformer fcir ett Barnahus i enlighet med de mål och syften som angetts i detta samverkansavtal Arbetsgruppen svarar fcir policyfrågor, metoddiskussioner och liknande diskussioner i verksamheten, framtagande av verksamhetsplan och att utvecklingsarbetet i Barnahus i Kronobergs län sker i nära samverkan mellan parterna. Sammankallande för arbetsgruppen är samordnaren. Arbetsgruppens arbete pågår så länge styrgruppen anser att det behövs. Arbetsgruppen utses av styrgruppen. Samordnare På Barnahus skall finnas en heltidsanställd samordnare för verksamheten. Samordnaren ingår i arbetsgruppen. Växjö kommun tillhandahåller och har arbetsgivat ansvaret för denna resurs. ~a.mrådsmöten Samrådsmöten hålls på fasta tider, men kan vid behov kallas samman akut. Samordnaren samordnar och planerar insatserna från de berörda myndigheterna kring ett barn. Gruppen bestämmer tillsammans i vilken ordning och på vilket sätt kontakter tas. Information och sekretess V ar och en av parterna ska iaktta de regler om inf01mationsutbyte och sekretess som gäller för respektive ansvarsområde. Ansvar Parterna som ingår i nämnda samverkan ska i alla avseenden fullfcilja sina åtaganden i överensstärnmelse med i avtalet angivna förutsättningar och förpliktelser samt skall vid kontraktsbrott eller uppsägning i fötiid hålla övriga deltagande parter skadelösa. Tvistelda usul Om överenskommelse avseende tolkning av avtalet inte kan ske på annat sätt ska tvist avgöras i allmän domstol med svensk rätt. Förtida upphörande Samverkansavtalet kan endast sägas upp under avtalstiden om någon av avtalspatierna väsentligen brister i att uppfylla angivna krav på sitt genomförande av uppdraget i enlighet med detta avtal och/ eller att angivna brister inte åtgärdas på ett godtagbart sätt. Uppsägning skall i sådana fall gälla med omedelbar verkan. Övriga deltagande parter skall hållas ekonomiskt skadelösa. Överlåtelse av avtalet Parternas rättigheter eller skyldigheter enligt detta avtal får inte, vare sig helt eller delvis överlåtas utan de övriga parternas skriftliga godkännande. Sida 6 av 8