Risk- och sårbarhetsanalys i Kinda kommun

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys i Kinda kommun Bilaga till Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Antaget av kommunfullmäktige

2 Innehåll Inledning 3 Planeringsmodell i Kinda kommun 4 Nya förändrade risker 4 Slutsatser 4 Analys av risker 5 Riskmatris 6 Scenarier 7 1. Brand i vårdanläggning 8 2. Stor trafikolycka med många skadade 9 3. Hot mot tjänsteman Naturhändelse 12 2

3 Risk- och sårbarhetsanalys Kinda kommun Inledning Ett säkert samhälle kan inte tas för givet utan måste skapas genom ett aktivt säkerhetsarbete i kommunen. Kommunernas ansvar för räddningstjänsten, den fysiska miljön och kommuninnevånarnas hälsa och välfärd ställer krav på att kommunerna verkar för att samhället görs säkrare och mindre störningskänsligt. Kommun måste därför arbeta för att olyckor av olika slag minimeras oavsett vilken aktör eller vilket system som förorsakar olyckan. Säkerhet och trygghet för människor som vistas eller bor i kommunerna är viktiga för välfärden och är en viktig politisk fråga. Genom en aktiv riskhantering kan kommunerna väsentligt minska antalet olyckor och mildra konsekvenserna av olyckor som trots allt inträffar. Ett aktivt säkerhetsarbete syftar till att skapa säkerhet och trygghet för människor, verksamhet, miljö, egendom och ekonomi. Grundsynen bör vara att reducera och eliminera riskerna och i de fall detta inte är möjligt att förebygga och begränsa skadornas konsekvenser. Räddningstjänsten och andra kommunala organ måste därmed satsa både på förebyggande verksamhet som arbetar aktivt med att reducera och eliminera riskerna och en stark operativ verksamhet som kan genomföra skadeavhjälpande och begränsande akuta åtgärder. Vi lever i ett samhälle som innehåller ett stort antal tekniska system för hantering av flöden av gods, personer, energi och information. I allt snabbare takt introduceras ny teknik, nya kemikalier mm. Vi lever också i ett samhälle där terrorhot inte längre har några geografiska gränser. I vårt komplexa samhälle kan konsekvenserna och kostnaderna till följd av en skada bli katastrofala. Den kommunala riskhanteringen måste därför omfatta alla människor, egendom och verksamheter som ryms inom kommunens geografiska gränser. Dessutom måste kommunerna i sitt säkerhetsarbete beakta framtida risker vilket i hög grad är beroende av den tekniska utvecklingen, sociala förhållande och ekonomiska förutsättningar. Samhällets utveckling kräver att arbetet med att förebygga olyckor blir effektivt och att samarbete sker inom och mellan kommuner. Processen med att identifiera riskbilder och utifrån dem arbeta fram riskanalyser, bör pågå kontinuerligt i kommunen eftersom samhället står i ständig förändring och därmed även de risker vi utsetts för. Den tekniska utvecklingen medför både nya risker och nya möjligheter till lösningar som är bra för säkerheten. För kommunens del innebär detta att man noga måste följa samhällsutvecklingen och så långt som möjligt söka påverka utvecklingen i riktning mot ett säkrare samhälle. Åtgärder för att förebygga och begränsa skadeverkningarna vid olyckor ska handläggas av kommunerna med stöd av lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Enligt kap. 3. paragraferna 3 och 8 ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot olyckor än bränder. Kommunerna är skyldiga att ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras av kommunerna (SFS 2002:833). Med extraordinära händelser avses en 3

4 sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. För nödvändig planläggning måste risk- och sårbarhetsanalyser upprättas. Kommunen har valt att för innevarande mandatperiod upprätta en förenklad riskoch sårbarhetsanalys. Planeringsmodell i Kinda kommun Handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor är tänkta att utgå från ett brett synsätt där även andra olyckor än sådana som kan föranleda räddningsinsats, samt extraordinära händelser ska hanteras. I kommunens finns en säkerhetsgrupp med representanter för centrala förvaltningen och med säkerhetssamordnaren som sammankallande. Konsekvenser & Sannolikhet och Riskmatris på en 5-gradig skala. Riskerna är antingen generella eller objektsbundna. Modellen som använts är till stor del den som Växjö kommun, Krisberedskapsmyndigheten, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Aerotech Telub tagit fram och som kallas Rosa-modellen. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har endast påbörjats och riskmatrisen är inget slutdokument utan är att betrakta som arbetsmaterial. Nya och förändrade risker Tidigare Riskanalys för Kinda kommun som låg till grund för tidigare analys och till årsskiftet 04/05 gällande Räddningstjänstplan gäller i stora delar fortfarande. Infrastrukturen med förbättrade och nya vägar har minskat en del trafikrisker. Tranporter av farligt gods främst bensin, diesel/eldningsolja samt gasol har ökat framförallt under genomfarten i tätorten har riskerna ökat. I förra riskanalysen nämns oro för ökat våld och sabotage, denna oro är idag verklighet och oron ligger i nuläget på terrorhandlingar. Informationskriser är ett annat fenomen som har ökat på senare tid och som påverkar en kommuns trovärdighet inte bara kortsiktigt. Slutsatser De risker man identifierar måste värderas från om respektive risk kan accepteras. Om inte, kan olyckan förebyggas och att man därefter accepterar risken. Om inte heller detta räcker, kan man öka den enskildes medvetenhet och den egna beredskapen. Nästa åtgärd är då att höja samhällets beredskap. Räcker inte ens det så måste man överväga att avstå eller förbjuda riskfylld verksamhet. Över tiden har riskanalyser gjorts och utefter detta är exempelvis kommunens räddningstjänst organiserad och dimensionerad. Det finns svensk forskning som visar att varje samhälle har olyckskostnader på cirka 50 miljoner kronor per invånare. (Kinda kommuns storlek). Här finns alltså stora möjligheter efter att analyserat risker, vidta skadeförebyggande åtgärder som kraftigt kan minska de ekonomiska konsekvenserna och olyckor. Den största vinsten kanske ändå är att de som bor och vistas i Kinda kommun känner trygghet. Därför måste arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ständig pågå allteftersom samhället förändras. Pär Kronström säkerhetssamordnare 4

5 Analys av risker För att underlätta jämnförelser mellan olika händelsers konsekvenser görs en grov indelning av omfattning i olika klasser. ett vanligt sätt är att dela upp konsekvensklasser enligt figur 1. Konsekvens klass Konsekvens område 1. små Miljö Hälsa Egendom 2. Lindriga Miljö Hälsa Egendom 3. Medel Miljö Hälsa Egendom 4. Stora Miljö Hälsa Egendom 5. Katastrofala Miljö Egendom Hälsa Omfattning Liten utbredning, ingen sanering Övergående lindriga obehag Mycket små ekonomiska konsekvenser Liten utbredning, enkel sanering Varaktiga obehag, enstaka skadade Små ekonomiska konsekvenser Stor utbredning, enkel sanering Svåra obehag, enstaka skadade Kännbara ekonomiska konsekvenser Liten utbredning, svår/omöjlig sanering Enstaka förolyckade, flera svårt skadade Stora ekonomiska konsekvenser Stor utbredning, svår/omöjlig sanering Flera förolyckade, stor antal svårt skadade Ekonomisk ohållbara konsekvenser Figur 1 För att ytterligare förfina analysen av riskerna kan en grov uppskattning göras av sannolikheten för att de olika händelseförloppen skall inträffa. Liksom konsekvenserna kan sannolikheten delas in i olika klasser enlig figur 2 där sannolikheten för en händelse anges som frekvens, det vill säga hur ofta händelsen inträffar. Även här är det den inbördes rangordningen mellan olika händelseförlopps sannolikhet som är av intresse. 5

6 Sannolikhets- Frekvens klass 1. Osannolikt Mindre än en gång per 1000 år 2. Liten sannolikhet En gång per år 3. Sannolik En gång per år 4. Stor sannolikhet En gång per 1-10 år 5. Mycket stor sannolikhet Mer än en gång per år Riskmatris Risker Prio Sannolikhet Konsekvens SxK Liv Egendom Miljö Internt LSO skydd Strömbortfall Ja Ja Ja Informationskris Hot- och våld mot tjänsteman Ja Pandemi Ja IT- intrång Farligt Godsolyckor Ja Ja Ja Skolskjutsolyckor Ja Ja Brand/ olycka i skola Ja Ja Ja Bränder i publika miljöer Ja Ja Ja Brand i vårdanläggning Ja Ja Naturhändelser Storm/vatten Ja Ja Ja Transport egen personal Ja Ja Ja Utsläpp kemikalier Ja Ja Ja Ja Ja Omfattande skogsbrand Ja Ja Ja Barn- och ungdomars skolväg Ja Ja Ja IT- avbrott Sabotage Ja Ja Ja 6

7 Scenarier Normalt är räddningstjänsten i en kommun dimensionerad att klara vardagliga händelser som mestadels endast påverkar ett fåtal människor. Vid dessa händelser finns en naturlig samverkan mellan räddningstjänsten, polisen, sjukvården, SOS- Alarm och kommunala förvaltningar m.fl. Insatsens omfattning varierar från någon timma upp till hundratals timmar utan att det för den skull avviker från det normala. Exempel på den lilla insatsen är ett brandtillbud i köket. Den stora insatsen är skogsbrand som kan ta vecka/or att släcka och som orsakar kommunen stora kostnader. Andra stora insatser som samhällsekonomiskt blir kostsamma är industribränder med stora materiella värden och kanske förlorade arbetstillfälle. De mest plågsamma olyckorna är sådana med många döda och svårt skadade som utöver mänskligt lidande orsakar samhället långvariga stora kostnader. Ett exempel på detta är Göteborgsbranden 1998 då 63 unga människor omkom och många fick livslånga plågsamma fysiska och psykiska skador. Olyckor och andra händelser på verkar ibland alltså samhället på ett helt annat sätt än det vardagliga. Nedanstående fyra exempel är framtagna för att belysa vikten av en planerad och genomtänkt beredskap för hela samhället antingen det är stora olyckor som definierade som räddningstjänst eller extraordinära händelser. Av nedanstående är 1 och 2 räddningstjänst medan 3 och 4 är att hänföra till extraordinära händelser. 1. Brand i vårdanläggning 2. Stor trafikolycka med många skadade 3. Hot mot tjänsteman 4. Naturhändelse 7

8 1. Scenario: Brand i vårdanläggning. Onsdag kl Automatiskt brandlarm inkommer till brandstationen i Kisa. Stort larm, automatiskt brandlarm, Kindagård, Ulrikagatan 1. Utryckning sker med släckbil 601 med 1+ 5 man samt räddningsledare med fordon 608. På plats kan räddningsledaren konstatera att tjock svart rök väller ut från ett antal fönster på vån 2. han kontaktas av en ur nattpersonalen som talar om att hon uppmärksammat branden av att brandlarmet börjat tjuta. Räddningsledaren gör bedömningen och begär i detta läge förstärkning från Horn och Rimforsa, samt höjdfordon från Linköping och ett stort antal ambulanser. På grund av att förstastyrkan från Kisa får inrikta sig på livräddande insatser gåt branden via de spräckta fönstren i brandrummet upp i takfoten och antänder därifrån vindutrymmena. Hjälp från Horn och Rimforsa beräknas komma efter cirka 20 till 25 minuter och från Linköping cirka 45 minuter. Rökdykarna har fått order att rädda så många hotade som möjligt varför de fyra övertända rummen måste lämnas tills förstärkning anländer. Räddningsledaren konstaterar efter 20 minuters arbete att de två rökdykargrupperna endast fått ut sex personer vilka alla är mer eller mindre rökskadade och behandlas av ambulanspersonal med syrgas. När Rimforsa anländer sätts ytligare en rökdykargrupp in och när Horn anländer har rökdykarna ytligare fått ut fem personer. Rökdykarna från Horn avlöser i första hand en av grupperna från Kisa, Efter 50 minuter har samtliga överlevande personer evakuerats. Linköpingsstyrkan med höjdfordon, påbörjar släckning av vindsbranden. En summering två timmar efter larmet ger vid handen att 4 personer avlidit, 3 svårt- och 8 lindrigt rökskadade. En anställd är svårt chockad. Därtill kommer 10 patienter som är oskadade och behöver omedelbart omhändertagande från kommunens sida. Vårdavdelningen är svårt brandskadad och vindsvåningen totalförstörd. Byggnaden i övrigt svårt smittad av rök och vatten vilket gör att byggnaden inte kan användas en tid framöver. 8

9 2. Stor trafikolycka med många skadade. Det är fredag den 14 december kl Det har börjat snöa för en timma sedan, just nu är det kraftigt snöfall. Temperaturen har under dagen sjunkit och nu är det minus 5 grader. Vinden är nordlig 5-8 m/sek. Ordinarie skolbuss mot Rimforsa och norrut lämnar Värgårdsskolan. Bussen tar cirka 50 passagerare, men det är oklart hur många och vilka personer som finns i bussen eftersom skolungdomarna ar flera val möjligheter att åka hem. Bussen tar också upp andra passagerare utefter vägens hållplatser. En fullastad tankbil med släp passera Kisa straxt efter på väg norrut. lasten består av 38 ton ( liter) miljödiesel. Bussen kommer ifatt tankbilen på Rv-34 efter att hämtat upp passagerare vid andra hållplatser. Straxt före Rimforsa kör bussen om tankbilen, råkar i sladd och kolliderar med en mötande utlandsregistrerad personbil. Bussen välter på vägbanan. För att undvika att kollidera med bussen så väljer tankbilsföraren att styra av vägen. Tankbilen och släp välter och en vass sten river upp en lång reva i släpets tank liter olja rinner ut. Larm till räddningstjänsten i Rimforsa och Kisa kl från SOS-Alarm som i sin tur larmats via mobiltelefon av en förbipasserande. Samtliga tillgängliga ambulanser i Östergötland och norra Kalmar län dirigeras till platsen tillsammans med sjukvårdspersonal från Universitetssjukhuset i Linköping och sjukvårdspersonal från Vårdcentralen i Kisa. Första lägesrapport från räddningsledaren: * Buss ligger på sidan mitt på vägbanan. * I bussen finns 48 personer varav 39 bedöms vara elever på hemväg från Värgårdsskolan. * Många personer är skadade. * Läget mycket oklart, total kaos råder på olycksplatsen. * Tankbilens släp är i stort sett tomt från olja * Dragbilen är intakt inga synliga läckage. Eftersom solen gick ned redan kl är det nu helt mörkt på olycksplatsen. Minst sex personer har omkommit b.la. bilföraren och busschauffören samt 3 elever. 8 svårt skadade och 14 lätt skadade. På grund av bussens läge erfordras lyfthjälp av mobilkran för lösgöra fastklämda passagerare. Vägen är helt oframkomlig minst de närmaste 6 8 timmarna. Detta gör att räddningsinsatsen blir tidsödande. Vägen är blockerad och polisen måste snabbt hitta en alternativ passage samt med hjälp av skyltar leda trafikanterna rätt. På grund av kyla, snöfall, vind och mörker krävs stora räddningsresurser på plats och i ledningsfunktioner. Räddningsresurser måste tas från hela kommunen och intilliggande kommuner. 9

10 Eftersom flera svårt skadade behöver transport med helikopter får räddningstjänsten i uppdrag att anvisa lämplig landningsplasts. I bussen finns många passagerare som inte skadads fysiskt med är svårt chockade och måste tas om hand. Fem minuter efter olyckan blivit känd kontaktas Barn- och Utbildningskontoret av massmedia. TV, press och radio vill ha snabba uppgifter om läget och omfattningen av olyckan. Hur många är inblandade? Hur många har omkommit? Är anhöriga underrättade? Miljö- och bygg. Tekniska och kommunledningskontoret får frågor om den utrunna dieseln. Kommunens växel överbelastas av personer som vill veta om eventuella anhöriga finns med. Från hela landet kommer samtal från oroliga som vill förvissa sig om deras anhöriga var med i olyckan eller ej. Polisen och sjukhuset får också denna typ av samtal. Inom en timma är massmediabevakningen intensiv genom journalister på plats eller via telefon. En informationscentral upprättas. Ett stort informationsbehov uppstår på kommunens samtliga skolor där elever och personal är oroliga och undrar vad som hänt. Att diskutera: * vad innebär räddningsledarens informationsansvar?, När vidtar kommunens allmänna informationsansvar? Vem leder POSOM-gruppens verksamhet. * Vem bör utlämna sjukvårdrelaterad information? * Vilka verksamheter kommer direkt att beröras av händelsen under de första timmarna? * Vilka informationskrav kommer att ställas av medier, kommuninnevånare, etc. på olika offentliga verksamheter? * vart kommer oroliga människor att ringa? * Har polisen någon informationsroll? * Radions roll och myndighetsmeddelande? * Vem ska svara? * vad ska sägas? * Hur bemöter man från kommunen frågor från oroliga anhöriga? * Vilka insatser får man lämna information om dödsfall? * Hur ska man bete sig mot förtvivlade människor som ringer när det samtidigt är telefonkö och mycket stress? * Sannolikt finns det även kommunanställda som är nära berörda av olyckan hur ska interninformationen utformas? * Bör någon särskild information läggas ut på hemsidan? * Vad göra och säga om den utrunna dieseln? 10

11 3. Hot mot tjänsteman. torsdag den 23 december kl Hotfull person har förskansat sig på socialförvaltningen och där hällt ut bensin ur en 5-liters dunk och en 10-liters dunk. Chefspersonen på socialkontoret har tryckt in larmknappen. Bedömning görs att stor risk föreligger för brand och eventuell explosion. Risken ökar med att den uthällda bensinen förångas i den cirka 20 gradiga värmen. Då en person grips av polisen i källaren i kommunhuset har han ytligare en 10-liters dunk fylld med bensin. Massmedia är på plats utanför och kan följa hela händelseförloppet. Presskonferens genomföres på eftermiddagen Samma eftermiddag genomföres en information för all personal i kommunhuset. Uppskattningsvis deltar cirka 50 personer. Information ges av kommunledning, socialkontorets ledning och räddningstjänsten och informationsavdelning. Vid behov av stöd frågor mm. öppnas ett telefonnummer med kontakt till kommunens POSOM-grupp eller? 11

12 4. Naturhändelse Kinda kommun, nyårsnatten den 31 december 200x SMHI: Varning för mycket hårt väder. SMHI varnade i sin prognos för ett djupt lågtryck med vindstyrkor över 20 m/sek. som kommer in över nordöstra Götaland från nordost. Stormen beräknas dra in över ostkusten efter midnatt till lördagen. Under lördagen går SMHI ut med flera varningar. Nordöstra Götaland väntas bli särskilt hårt drabbat. På mellersta Östersjön kan vinden nå orkanstyrka. Temperaturen kommer i samband med lågtrycket att falla till några grader under noll och det kan komma att snöa upp till en meter, utefter kustlinjen kan det lokalt komma uppemot cm snö. Nyårsaftonen kl Rapporteras att ovädret drabbat dom östra delarna kusten. Träd har vält, hustak blåst av. Regn och snö har ställt till med stora svårigheter på vägarna. Elförsörjningen har drabbats hårt av nedrasande ledningar på grund av nedblåsta träd. SMI: Risknivå 1. Nyårsdagen kl Det började blåsa kraftigt och snöa under natten. Hela nordöstra Götaland är drabbat. I vårt området har det kommit en halv meter snö och på vissa håll upp till en meter och vindstyrkor på 15 m/sek. Mobiltelefonsystemen har svåra störningar. det snöar fortfarande kraftigt. Många oroliga ringer till SOS-Alarm för att komma i kontakt med kommunen. Nyårsdagen kl Stora delar av kommunen är utan ström på grund av nedfallna träd och vägarna är i stort sett oframkomliga. Det är bara delar av Kisa tätort som har strömförsörjning. Samtall kommer till räddningstjänsten och man frågar om anhöriga som finns boende runt om i kommunen samt dom som finns inom äldreomsorgen. Många av de anställda har svårt att kunna inställa sig på arbetsplatserna Nyårsdagen kl Hela kommunen är utan ström. Kraftbolagen kan inte svara på hur länge strömmen kommer att vara borta, men det kan ta upp till tre dygn innan delar av kommunen kommer att få tillbaka strömmen. på landsbygden kan det ta upp till en vecka innan alla fel är åtgärdade. 12