Kvalitetsrapport HM KLARA Gymnasium AB

Transkript

1 Kvalitetsrapport HM KLARA Gymnasium AB

2 Innehållsförteckning Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Vision och värdegrund... 3 Grundfakta om verksamheten/förutsättningar... 4 Åtgärder enligt föregående års rapport... 5 Ledarskap... 5 Systematiskt kvalitetsarbete... 6 Funktionell kvalitet... 8 Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Nya utvecklingsområden Slutsatser... 25

3 Systematiskt kvalitetsarbete Sedan den 1 januari 2014 följer vi AcadeMediamodellen för vårt systematiska kvalitetsarbete. Arbetet följer årshjulet för vad och när mätningar och uppföljningar görs. Rektorerna ansvar för genomförandet och analyserna på enhetsnivå och verksamhetschef leder, med gott stöd av kvalitetsansvarig, arbetet på central nivå. För KLARA gemensamt finns samordnade processer för insamlande av faktaunderlag, analyser och säkerställande av delaktighet från lärare, elever och vårdnadshavare. Viktigt är även forum för lärande utifrån arbetet men också slutsatserna. Dessa forum på central nivå består av regelbundna möten med samtliga rektorer. Vision och värdegrund Klaraskolornas gemensamma värdegrund och vision uttrycks som följer: Vår uppgift är att låta varje individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. I vår verksamhet skapar vi förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Som pedagoger och ansvariga är vår tilltro till människans förmåga avgörande. Vår vilja att möta och främja individens utveckling är vår viktigaste drivkraft. Vår kultur och våra arbetsformer ska utveckla den kreativa förmågan och viljan att ta personligt ansvar. Tillsammans skapar vi förutsättningar för en stark utveckling och en hög framtidstro. Hos oss vill vi framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och olikheter där ömsesidig respekt, delaktighet och glädje skapar förutsättningar för tillit och lärande. Vår vision individens ökade möjligheter.

4 Grundfakta om verksamheten/förutsättningar KLARA Gymnasium AB omfattar idag fem gymnasieskolor, fyra med namnet KLARA, och en med namnet Stockholms Internationella Restaurangskola. Den senare ligger tillsammans med KLARA Norra och KLARA Södra i Stockholms innerstad. Utanför Stockholm finns KLARA Karlstad och KLARA Linköping. Det första KLARA-gymnasiet startade år 2001 under ett annat namn och samtliga skolor bytte under till KLARA. Verksamhetschef: Gabriella Nylander Skolorna ingår sedan 1 januari 2014 i koncernen AcadeMedia där vi tillsammans med 24 andra skolor utgör gruppen AcadeMedias Teoretiska gymnasieskolor. Gruppen leds av utbildningsdirektör Anneli Hammarberg. I ATG finns även kompetens inom kvalitet, ekonomi, hr och marknad. KLARA erbjuder till övervägande del teoretiska program, med undantag av handelsprogrammet i Linköping och restaurang och livsmedelsprogrammet vid SIR. Samtliga skolor har ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Inriktningarna varierar. I Karlstad fanns under det gångna läsåret även Hotell- och turismprogrammet, omvårdnadsprogrammet, det teoretiska estetiska programmet och teknikprogrammet. Det senare finns även på KLARA Södra. Skolornas storlek skiftar något med KLARA Linköpings och KLARA Södras respektive 400 elever, KLARA Karlstads 270, KLARA Norras 220 och SIRs 160 elever. Personal KLARAs skolor är traditionellt organiserade med rektor, biträdande rektor, lärare, skolkoordinatorer, studie- och yrkesvägledare samt elevhälsoteam. Av KLARAs fem rektorer så har tre avslutad rektorsutbildning och två pågående. Av de ca 90 anställda lärare som finns inom KLARA är andelen behöriga lärare 87,6%. Av de som ännu inte är behöriga är 5 st färdigutbildade men har ännu inte erhållit legitimation. Tre är yrkesinriktade lärare. Andel behöriga lärare Enl SIRIS Enl skolornas kr KLARA Karlstad 94,4% KLARA Linköping 85,5% 88% KLARA Norra 81,3% 89% KLARA Södra 68,4% 80% SIR 72,3% 90% Skillnaden är mellan inrapportering till SIRIS och lärarbehörighet i juni. Olikheterna beror på förändringar under året i personal och deras behörighet. Ett antal lärare blev behöriga efter det att inrapportering till SIRIS gjordes. Siffran i skolornas kvalitetsredovisningar är därför de korrekta. Samtliga skolor har idag etablerade elevhälsoteam med framtagna rutiner för arbetsgång och mötestider. Alla skolornas elevhälsoteam är sammansatta på samma sätt och leds av någon i skolledningen (rektor eller bitr). I övrigt består teamen regelbundet av

5 skolsköterska, kurator och specialpedagog. På de flesta skolor ingår även studie- och yrkesvägledaren i elevhälsoteamet. Läkare och psykolog deltar vid behov. Budget med materiella resurser och lokaler Samtliga KLARAs gymnasieskolor har budgetar i balans och har de senaste åren lagt prioriterade resurser på olika områden. KLARA Karlstad har gjort en satsning på datorer till samtliga elever, samt utrustning till estetiska programmet, medan KLARA Norra har utökat sina lokaler. För KLARA Linköping, KLARA Södra och SIR har resurserna lagts på grundförbättringar i befintliga lokaler. På alla skolor finns teknisk stödutrustning, liksom fungerande skolbibliotek som utnyttjas som den lärresurs det ska vara. Övrigt Vi bytte vid årsskiftet huvudman och ägare. Åtgärder enligt föregående års rapport Vi beslutade vid föregående års summering av kvalitetsåret att fokusera på två gemensamma områden på verksamhetsnivå, ledarskap för lärarna och förbättrad systematik i kvalitetsarbetet. I övrigt beslutades att skolornas egna utvecklingsområden skulle få prägla årets arbete och vår gemensamma centrala funktion fokusera på att stötta och utbyta erfarenheter inom de lokala områdena samt att förbereda och följa upp ägarbytet. Självklart också stötta i de ordinarie processerna varje skola har. Ledarskap Syfte och mål Syftet med vårt ledarskapsprojekt är att genom ett förbättrat ledarskap nå bättre resultat inom alla aspekter av våra skolor; måluppfyllelse, trivsel, studiero och arbetsmiljö. Vår definition av ledarskap är här: Ledarskap är inte ett självändamål utan ett verktyg för att lyfta fram människors bästa sidor, att inspirera och motivera dem att använda sin energi, sina kunskaper och förmågor till att förverkliga sin organisations vision. Ledarskap påverkar andras uppträdande och handlande. Vi har under året inte satt mätbara mål för något område, utan har sett detta läsår som ett förberedelse år. Arbetssätt Arbetet med att stärka och utveckla lärarnas ledarskap i hela skolan (dvs såväl i som utanför klassrummen) är ett treårigt projekt där första året 2012/13 ägnades åt inventering, planering och framtagande av gemensamma ramar. Detta resulterade i en genomförandeplan över två år (2013/14+14/15). År 2 förankring och förberedelser presentation och förankring av ramverk varje medarbetare genomför självskattning utifrån ramverkets innehåll samtal och uppföljning kring självskattning analys av styrkor och utvecklingsområden på grupp och individ planering av synliggörande av kompetens, kompetensutbyte och kompetensutveckling

6 År 3 genomförande och utveckling - praktiskt arbete med styrkor - uppföljning av resultat - kompetensutbyte och kompetensutveckling Vid läsårets start presenterades ett ramverk innehållande en definition av vad vi menar med ledarskap, samt dess inneboende delar vi anser att samtlig personal på KLARA behöver arbeta utifrån. Efter en första introduktion följde nio arbetspass där varje pass bearbetade en del i ledarskapsdefinitionen. Respektive skolas personalgrupp fick arbeta med på förhand utarbetade uppgifter som syftade till att prova och klarlägga innebörden i respektive del för att skapa samsyn kring vad detta står för. Efter att samtliga områden bearbetats gjorde alla lärare en självskattning utifrån hur bekväm/kunnig man bedömer att man är på respektive del/område. Detta sammanfattades av skolans rektor och diskuterades sedan i rektorsgruppen. Utifrån detta har en planering påbörjats för hur vi går vidare med att synliggöra den kompetens som finns, säkra utbyte av befintlig kompetens och hur ytterligare kompetensutvecklingsinsatser ska se ut. I nästa steg ska även beslut fattas om hur vi ska mäta effekterna av ett tydligare ledarskap. Resultat Några effekter av själva arbetet har vi inte mätt, men resultat i form av att vi följt tänkt plan, genomfört planerade insatser och landat i ett välbeskrivet nuläge är vad vi förutsatt oss. Även om effekterna inte ännu är direkt mätbara har medvetenheten ökat, vilket är märkbart inte minst i diskussioner. Analys Anledningen till att inga direkta resultat ännu är synliga beror främst på att vi varken fastställde första läge eller har mätt i förhållande till några specifika mått. Att medvetenheten ändå är större beror självklart på att man arbetat med definition av ledarskap under året, men också att man fått sätta teori i relation till praktik vilket synliggjort det egna och andras agerande. Det har också blivit en diskussionspunkt vid auskultationer och gemensamma diskussioner om lektionsupplägg. Den främsta vinsten är dock som ovan nämnts att vi nu har ett bra utgångsläge för hur vi arbetar vidare. Systematiskt kvalitetsarbete Arbetssätt Vi har under de senaste tre åren arbetat intensivt med att sätta gemensamma KPIs som ska vara våra gemensamma mätpunkter under läsåret, och hur vi kontinuerligt ska följa upp, analysera och utvärdera dessa. Detta för att hjälpas åt att stärka systematiken i kvalitetsarbetet för att säkra att vi gör rätt saker genom att utvärdera vilken effekt våra åtgärder och insatser har. Vi hade inför detta läsår 13/14 ett fastställt årshjul med tidsbestämda uppföljningar och rapporteringar. Till ingången av året hade vi också för första gången sammanställda siffror på utfall för samtliga skolor. Dels för det gångna året, men även med en jämförelse bakåt i tiden. Resultat

7 Fyra av fem skolor samlade in information enligt plan vid satta tidpunkter, rektorerna har tillsammans med verksamhetschef följt upp och gemensamt i rektorsgruppen utbytt erfarenheter och analyserat resultat. Från årsskiftet övergav vi emellertid vårt satta årshjul för att ingå i AcadeMedias modell och tidsplanering. Innehållet är ungefär detsamma, formerna något annorlunda. Satta datum för insamling och analyser har sedan dess följts av samtliga. Före dess hade det genomförts analys av förra årets siffror och uppföljning av höstterminens indikatorer inom: elevnöjdhet, meritvärde ut, slutbetyg med andel högskolebehöriga, differens i betygsspridning, andel med minst betyget E i samtliga kurser, omvända F, avbrott orsak och när i tid. Ej genomfört fullföljandegrad. I och med övergången till SchoolSoft tappade vi vårt tidigare signalsystem i form av trafikljus som varit centralt för att identifiera, kartlägga och fånga upp elever som riskerar att inte nå målen, varför detta inte systematiskt genomfördes under vårterminen. Analys Vi har fått in en systematik i form av kontinuerliga uppföljningar genom tydliga datum för insamlingar och hur vi ska använda informationen. Tänket med kretsloppet av nuläge, uppföljning och analys sitter. Vi har även i år förbättrad elevernas och lärarnas involvering i både analysarbetet och framtagandet av fortsatta åtgärder. Däremot behöver vi fortfarande bli bättre på att sätta mål och skapa utvecklingsområden som på ett tydligare sätt går att följa upp och utvärdera. Vi har i vår brist på konkretion haft svårt att se om våra insatser verkligen har haft önskat effekt och om de förändringar vi ser är kopplade till våra insatser. De insamlingar av information som görs behöver fortfarande i hög grad tolkas vilket leder till ett vi tror, vi upplever etc. Det gäller såväl elevernas, lärarnas, rektorernas, som verksamhetschefens analyser. Här saknar vi fortfarande ingångar till kunskap som verkligen räknas, dvs verktyg för att gå under ytan på resultat, tex skillnader i lärares resultat med samma klass olika ämnen eller olika lärare i samma ämnes förmåga att motivera till ökat lärande hos eleverna. Se vidare under avsnittet funktionell kvalitet, kunskap.

8 Funktionell kvalitet Arbetssätt Utifrån gemensamma målsättningar för måluppfyllelse i elevernas kunskap, trygghet och trivsel har skolorna inom KLARA identifierat olika svagheter och därmed olika vägar till att nå förbättrade resultat. Skolornas fokus och arbete har därför skiftat. Områden som dock är återkommande hos de flesta av skolorna i någon form är Samsyn i betyg och bedömning Betyget F fånga upp elever med risken för F, förebygga/motverka/förhindra F, hantera befintliga F Elevhälsoarbetets struktur och användande Där vi idag ser att vi inte lyckas fullt ut med att nå måluppfyllelse för alla elever, är där vi inte lyckats bemöta eleverna där de är i sitt lärande, lyckats hitta motivation för ökat lärande, samt frånvaro och psykisk ohälsa. Skolorna har valt att arbeta mot målen på olika sätt och utmaningen blir att se och sprida det som har fungerat, här är ett axplock av utvecklingsåtgärder ur skolornas egna kvalitetsrapporter vad avser samsyn i betyg och bedömning och betyget F: Utveckla framgångsrika undervisningsmetoder genom såväl extern som intern kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter Utöka antalet ämnesöverskridande projekt i syfte att skapa större enighet kring betyg och bedömning. Alla lärare ska ha minst ett samarbete i varje ämne man undervisar. Arbeta för likvärdig bedömning och betygsättning Ge alla program en tydlig programinfärgning. Det ska finnas en tydlig röd tråd i varje program. Elevinflytande Studiero Tydligare uppföljning av elevernas måluppfyllelse Utveckla det formativa arbetssättet, digitalt arbetssätt Involverande, varierat och formativt Förbättringar i skolornas elevhälsoarbete har varit en röd tråd invävd i skolornas arbete med övriga utvecklingsområden snarare än ett eget uttalat område. Uppföljning av målen Verktyget för uppföljning på huvudmannanivå har varit att gemensamt följa upp de lokala uppföljningarna. Detta har i huvudsak skett i rektorsgruppen. Ambitionen var även individuella uppföljningar med varje skola. Resultat Samsyn betyg och bedömning Frågan kring samsyn finns inte längre med i den stora enkät eleverna svarar på (då vi bytte enkät iom ägarbytet vid årsskiftet), och ingen annan mätning har heller gjorts specifikt på denna fråga. Däremot har eleverna givit klara uttryck för svaret i de resonemang de fört kring svaren på följande frågor: Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet 58%. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 63%.

9 En del av varför eleverna svarar lågt uppger de själva är att det skiljer mellan lärarna vad de kräver och vad eleverna förväntas prestera. Betyget F Under höstterminen gjordes en mätning av redan satta F, och i oktober/november gjordes en uppföljning av de satta röda lampor. Båda dessa visade att skolorna hade något lägre antal F, dvs man hade under terminens första del lyckats att omvända F till högre betyg. Antalet/andelen röda lampor indikerade egentligen bara att uppmärksamhet skulle riktas, eller åtgärder vidtas för de elever som låg i riskzonen att inte nå minst E. Elevhälsoarbetet Samtliga skolor har idag etablerade elevhälsoteam med framtagna rutiner för arbetsgång och mötestider. Alla skolornas elevhälsoteam är sammansatta på samma sätt och leds av någon i skolledningen (rektor eller bitr). I övrigt består teamen regelbundet av skolsköterska, kurator och specialpedagog. På de flesta skolor ingår även studie- och yrkesvägledaren i elevhälsoteamet. Läkare och psykolog deltar vid behov. En förbättring för samtliga skolor är att läkare och psykolog ska delta minst en gång per termin. Meritvärden och examensbevis Meritpoäng Andel examensbevis Andel examensbevis HP Andel examensbevis YP Klara Gymnasium 14,2 81,8% 82,4% 79,2% Klara Karlstad 13,6 73,3% 71,9% 81,8% Klara Linköping 14,3 86,2% 89,2% 66,7% Klara Norra 13,8 77,0% 77,0% Klara Södra 14,9 88,0% 84,2% SIR 13,6 83,3% 83,3% Rikssnitt ,0 86,9% Meritvärden KLARA har på helheten ett gott medelvärde för snittet av meritvärdet jämfört med de nationella siffrorna som legat på ca 14,0 de senaste fem åren. Sett per program är dock skillnaderna varierande. Där ser vi att det är vissa program på vissa skolor som sticker ut, förutom på KLARA Norra där samtliga program ligger på eller under förra årets nationella snitt. Meritpoäng Andel examensbevis Klara Gymnasium 14,2 81,8% Karlstad 13,6 73,3% Estetiska programmet 11,6 56,3% Hotell- och turismprogrammet 13,3 81,8% Naturvetenskapsprogrammet 16,2 100,0% Samhällsvetenskapsprogrammet 13,1 68,6% Klara Norra 13,8 77,0% Ekonomiprogrammet 13,7 65,4% Naturvetenskapsprogrammet 13,5 78,9% Samhällsvetenskapsprogrammet 14,0 86,2% Klara Södra 14,9 84,2%

10 Ekonomiprogrammet 14,3 71,4% Naturvetenskapsprogrammet 14,6 86,7% Samhällsvetenskapsprogrammet 15,3 86,3% Teknikprogrammet 14,8 91,7% Linköping 14,3 86,2% Ekonomiprogrammet 14,3 88,9% Handels- och administrationsprogrammet 11,8 66,7% Naturvetenskapsprogrammet 16,1 90,0% Samhällsvetenskapsprogrammet 14,0 88,9% Sthlm Internationella Restaurangskola 13,6 83,3% Restaurang- och livsmedelsprogrammet 13,6 83,3% Meritvärden in För att förstå utvärden är det också intressant att titta på invärden. Där syns skillnader i intagningspoäng mellan vissa program i Karlstad och Linköping, medan KLARA Södras meritvärden in ligger ganska jämnt över programmen. Den mest märkbara skillnaden är att trots att Karlstad ligger under både i in- och utvärden så står hotell- och turismprogrammet i en alldeles egen kategori där de haft mycket låga ingångsvärden, men ändå ligger i paritet med, eller över de övriga programmens utvärden. Meritvärden in KLARA Karlstad KLARA Linköping KLARA Norra KLARA Södra SIR KLARA Karlstad Elever som började 08 Elever som började 09 Elever som började 10 Elever som började 11

11 KLARA Linköping Elever som började 11 Elever som började 12 Elever som började 13 Gällande Linköping är den årskurs som nu lämnade skolan, dvs som började 2011, också en grupp med generellt sett lägre ingångsvärden, men där utvärdena också följer bilden av ingångsvärden med ett svagt handelsprogram. KLARA Södra Elever som började 08 Elever som började 09 Elever som började 10 Elever som började 11 För KLARA Södra är det tvärtom då eleverna som började 2011 och nu lämnade skolan hade bättre värden in än senare år, men lämnar med lägre snitt än övriga skolor på ekonomi och natur. Examensbevis Andelen elever som får examensbevis 2014 kan förväntas vara lägre än andelen behöriga till högskola tidigare år. Detta då andelen examensbevis beräknas på samtliga avgångselever 2014, medan andelen med högskolebehörighet tidigare enbart beräknades på elever med slutbetyg. Även om siffrorna från förra året inte är helt jämförbara indikerar KLARA Södras siffror en utveckling i positiv riktning. Att alla skolor ligger över är inte så konstigt då de nationella siffrorna innehåller samtliga nationella program, inklusive de yrkesinriktade som ju generellt har lägre. Jämförelsen är därför mer intressant på programnivå.

12 Andelen slutbetyg m högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% KLARA Karlstad KLARA Linköping KLARA Norra KLARA Södra SIR NaWonellt Friskolor KLARA Norras och SIRs siffror är svåra att dra några växlar på då deras första kullar gick ut 2010 och siffrorna för 2011 fortfarande speglar grupper av få elever. Betyg och nationella prov KLARA gick i år tillbaka från central rättning av de nationella proven till att varje skola själva rättade dem. Proceduren kring detta skiljde från skola till skola. Resultaten visar dock att KLARA har väsentligen större avvikelser mellan resultaten på nationella prov och betyg än övriga TG. Antal betyg Andel Lägre Andel Lika Andel Högre ENGENG05 Klaragymnasium ,0% 65,3% 22,7% Riket ,0% 73,2% 13,8% ENGENG06 Klaragymnasium 353 8,5% 66,0% 25,5% Riket ,0% 71,3% 16,6% MATMAT01a Klaragymnasium 72 0,0% 56,9% 43,1% Riket ,6% 67,6% 30,7% MATMAT01b Klaragymnasium 167 0,6% 56,3% 43,1% Riket ,8% 73,7% 24,5% MATMAT01c Klaragymnasium 28 0,0% 96,4% 3,6% Riket ,9% 84,2% 13,9% MATMAT02b Klaragymnasium 156 0,0% 39,7% 60,3% Riket ,7% 59,2% 40,1% MATMAT02c Klaragymnasium 75 1,3% 44,0% 54,7% Riket ,3% 72,7% 26,0% MATMAT03b Klaragymnasium 96 0,0% 40,6% 59,4% Riket ,7% 67,2% 32,1% MATMAT03c Klaragymnasium 74 1,4% 50,0% 48,6% Riket ,9% 76,9% 22,3% MATMAT04

13 Klaragymnasium 88 4,5% 44,3% 51,1% Riket ,6% 67,1% 32,3% SVESVE01 Klaragymnasium ,3% 54,8% 28,8% Riket ,8% 64,9% 22,3% SVASVA01 Klaragymnasium 6 0,0% 83,3% 16,7% Riket ,7% 58,7% 33,7% SVESVE03 Klaragymnasium ,0% 45,6% 43,4% Riket ,6% 52,1% 38,3% SVASVA03 Klaragymnasium 13 0,0% 92,3% 7,7% Riket ,4% 52,6% 39,1% Framför allt är det i matematik som det skiljer sig kraftigt mellan resultaten på nationella prov och sedan satta betyg. Endast i en matematikkurs (1c) korrelerar resultaten, annars har kurserna mellan 43-60% högre betyg än np-resultat, i vissa fall även en större andel lägre betyg än np. Det gäller dessutom samtliga skolor, även om det varierar något mellan kurserna. I engelska följer avvikelsen den som syns inom resten av TG, men det är fortfarande en avvikelse på 20% fler högre betyg än resultat på np. I svenskan ligger SVA på korrelans mellan betyg och resultat på np, medan SVE3 har en stor andel högre betyg. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Samsyn betyg och bedömning Detta är ett område som återkommit under många år och där vi inte ser någon egentlig förflyttning av elevernas upplevelse av samsyn. Anledningen till detta är att vi inte tillräckligt väl ens har en gemensam förståelse för vad samsyn är. För att detta ska vara ett intressant och mätbart område måste därför en förändring till i hur vi kommunicerar och följer upp detta. Som det nu är uppger eleverna att samsyn inte finns då lärarna arbetar med olika metoder för återkoppling och presentation av resultat, hur lätt eller svårt de upplever ett ämne samt att lärarna inte är samstämmiga i terminologi. Utöver det finns naturligtvis också exempel på där lärarna faktiskt uppvisar brist på samsyn kring hur kunskapsnivåerna värderas och används. Vid samtal med eleverna framkommer dock att det finns en tydlig samsyn i att lärarna i sina bedömningar alltid utgår ifrån kunskapskraven och inget annat. De senaste årens arbete med att på olika sätt både förbättra lärarnas gemensamma syn på betygsättning och bedömning och kommunikationen av den måste därför anses ha nått framgång endast i lärarnas egen upplevelse av bättre samstämmighet. Vilket i och för sig är ett bra steg. Betyget F Detta innefattar tre delar - hur vi arbetar med att fånga upp och möta de elever som riskerar att inte nå minst betyget E - hur vi arbetar för att förebygga/motverka/förhindra att elever riskerar ett F - hur vi arbetar med redan satta F Årets resultat visar att det fortfarande är skillnader mellan olika kurser/ämnen i hur väl vi lyckas nå målen att alla elever ska nå minst ett E. Även om arbetet med att utveckla såväl undervisnings- som examinationsmetoder för att både motivera eleverna bättre,

14 men också möta olika individers utmaningar blivit tydligare och bättre finns fortfarande brister i hur vi följer upp och analyserar enskilda ämnen, lärare och undervisningsmetoder. Det handlar fortfarande om att bli bättre på att möta eleverna där de befinner sig i sin kunskap och att utveckla undervisningsmetoder som för eleven uppfattas som meningsfulla och förståeliga så att de både kommer till undervisningen men också tillgodogör sig den. Rektorernas och kollegiernas tysta kunskap om hur och varför resultaten varierar understöds inte av beläggande fakta. Förbättringsåtgärderna blir därför inte så effektiva som de annars skulle blivit om de var mer riktade än generella. Risken är att gapet istället blir större mellan undervisningsformer som fungerar och de som inte fungerar och därför snarare accentuerar skillnaderna i resultat. När det gäller den fjärde identifierade orsaken till varför vi inte når full måluppfyllelse, psykisk ohälsa, finns inga påtagliga resultat att uppvisa. Däremot har arbetet i elevhälsan väsentligen stärkts genom att tydliggöra formerna och uppgifterna för elevhälsoteamen och hur dessa stöder lärprocesser och lärmiljö. Resultaten är ännu inte mätbara men professionaliteten har ökat. När det gäller redan satta F har arbetet överlag på skolorna dock visat på resultat i form av färre kvarvarande F vid läsårets slut. Undantaget är betygen i matematik. De förbättrade resultaten beror i stor utsträckning på förändrade rutiner för hur skolorna följer upp de satta Fen. Här gör skolorna olika, men bara det att alla haft ett tydligt och klart fokus på uppgiften har lett till resultat. Fortfarande brottas dock samtliga skolor med diskussioner om prövningar och rutinerna kring dessa. Elevhälsoarbetet Även om samtliga skolor idag har etablerade elevhälsoteam med framtagna rutiner så kan vi se att elevhälsoteamens arbete inte riktigt fungerar tillfullo som vi önskar. Man fångar upp elever i tid, men arbetar sedan med enstaka fall snarare än att teamet analyserar och drar lärdomar som kan användas i hela kollegiet och på hela skolan. Insikten kring detta finns dock och arbetet går också i denna riktning. Här har KLARA Linköping kommit en bra bit på väg och kan tjäna som ett gott exempel. Meritvärden och examensbevis Vi har i år på skolorna som helhet inte nått våra mål för vår måluppfyllelse gällande meritvärde och examensbevis då vi istället för att ytterligare höja värdena istället sänkt dem både jämfört tid och andra skolor och varumärken. I huvudsak kan detta härledas till att det trots ett gediget arbete med att följa upp F och risken att inte nå minst E funnits alltför många F som har hanterats för sent i utbildningen och därför inte hunnits med. Här är nu alla skolor ikapp. Betyg och nationella prov Vid analys av de nationella proven syns tydligt att skillnaderna i satta betyg i jämförelse med resultaten på nationella prov är stora, framför allt inom matematik. Både i bemärkelsen att den avviker, men också att KLARA skiljer sig i så många kurser från resultaten för riket. Vår analys är också något motsägelsefull. Å ena sidan föreskriver Skolverket att de nationella proven ska ses som ett underlag för bedömningen av elevens slutbetyg å andra sidan strävar samma myndighet mot att prov och betyg ska vara i paritet med varandra. De nationella proven i svenska 3 i år saknades tre kunskapskrav varför det måste vara helt omöjligt att jämföra betygen mot de nationella proven, varför det är tydligt att NP ska ses som ett underlag för den slutliga bedömningen. Detta tas också på stort allvar på skolorna som arbetar mycket processinriktat, framför allt i engelska och svenska. Det formativa arbetet gör att eleverna ofta ges möjlighet att

15 visa på sina färdigheter mer en än gång. En elev som lyckas mindre bra på någon del av nationella provet kan då få möjlighet att göra detta moment igen efter det nationella provet och har således möjlighet att prestera bättre. För elever som är vana att arbeta processinriktat och får möjlighet till feed-back från såväl lärare som elever blir ett enstaka testtillfälle inte alltid rättvisande. Svenskans och engelskans prov ligger dessutom tidigt under terminen, när en bra bit av kursen fortfarande ska genomföras varför det finns tid kvar att arbeta med de delar man inte klarade på nationella provet. Å andra sidan så visar engelskan och svenskan, där man arbetar precis så processinriktad som det formativa anger, att samstämmigheten mellan resultat på nationella prov och betyg i år är större än i matematiken. Det som också blir svårt att förklara är att flera av de andra skolorna inom AcadeMedia också arbetar formativt. Proven i matematik genomförs i slutet av terminen när det finns mindre tid att både hämta in kunskap, men också visa missade kunskaper på nytt. Det kan i sammanhanget nämnas att förra läsåret var förhållandena de direkt motsatta, d v s att betygen på de nationella proven överlag var bättre än själva kursbetygen. Matematiklärarna har varit desamma båda läsåren, så skillnaderna är viktiga och intressanta att analysera. Just olikheterna mellan läsåren förklarar matematiklärarna med att svårighetsgraden på proven har skiljt sig anmärkningsvärt mycket från år till år. Vår analys av matematiken visar att andelen höjda betyg i förhållande till NP härrör från elever som under året visat kunskap på E-nivå men som i de nationella proven inte uppnår E. En möjlig förklaring till det är att några elever klarar sig bättre på den muntliga delen av provet än i den skriftliga. Under pågående kurs har eleverna större möjlighet att kunna visa mer av sin kunskap muntligt än det ges under provtillfällena i nationella proven. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Då analysen är att vi lyckas väl med de elever som befinner sig i skolan och som vi fångar upp eventuella F hos tidigt, behöver våra ansträngningar ligga på att 1. Arbeta ännu mer med vårt varierade och involverande förhållningssätt till metoder och arbetssätt. Vi behöver en undervisning som bättre motiverar och stimulerar eleverna. Både de elever som är i skolan för att ännu bättre nå sin fulla potential, men också dra fler elever till skolan. 2. Göra allt vi kan för att förebygga ohälsa och främja en studiemiljö för alla elever. Detta genom en väl fungerande elevhälsa och tydliga bra rutiner för att tidigt fånga våra elever som riskerar att inte nå minst E i alla kurser. Inom ramen för dessa båda finns strategier som: - en tydligare struktur för redan satta F - ledarskap i klassrummet - digital kompetens hos lärare och skolledning För de två skolor som haft svårare att nå målen behöver dessa strategier vara särskilt synliga då det framför allt varit bristen på kontinuerlig uppföljning som varit en bidragande orsak till att man inte nått målen.

16 Upplevd kvalitet Den upplevda kvaliteten mäts inom tre områden Nöjdhet Studiemiljö Undervisning De nio frågor som ställs inom de båda senare områdena svarar både elever och lärare på, vilket ger en spegling av deras respektive upplevelser. Nöjdhet presenteras som NKI, vilket är en sammanvägning av de tre första frågorna inom området, rekommendationsgrad och en fråga om trivsel. Alla resultat under detta avsnitt hade under innevarande år mål satta till 80%. Arbetssätt Inget gemensam arbetssätt har funnits för samtliga KLARA-skolor under detta läsår, men väl en tänkt strategi. Mantrat för att skapa nöjdhet, god studiemiljö och utmärkt undervisning på alla skolor inom KLARA det gångna läsåret har varit övergripande ledarskap, väl fungerande elevhälsa och elevinflytande. Nöjdhet - NKI, rekommendationsgrad, trivsel Skolorna arbetar sedan flera år med gemenskap inom och mellan klasser i alla årskurser, både i inledningen av ett läsår men även under terminernas gång. Det är allt ifrån aktiviteter på skolorna i form av tex skolövergripande projekt, som sociala aktiviter utanför skolans väggar. Några av skolorna har också aktiva elevgrupper som här är starkt bidragande, där KLARA Södras elevkår och olika aktivitetsgrupper är mycket goda exempel på hur ett bra arbete kring detta kan bidra till nöjdhet. Självklart arbetar man också med uppföljningar av områden där eleverna inte varit nöjda och även kompetensutveckling av personal. Studiemiljö värdegrund, normer och värden I år har ett tydligt fokus legat på att stärka lärarnas ledarroll för att nå studiero, men också att arbeta integrerat med värdegrundsfrågor både i och utanför klassrummen. Mest tydligt aktiva är Karlstad med en uttalad värdegrundsplan som sträcker sig över läsåret. Arbetet leds av en värdegrundsgrupp om består av värdegrundssamordnare, specialpedagog, biträdande rektor och två lärare. Värdegrundsgruppen och dess samordnare ansvarar tillsammans med rektor för att de delar som utgör skolans värdegrundsarbete planeras, genomförs och följs upp. De genomför och följer upp enkäter, värdegrundsdagar, planera och genomför gemenskapsfrämjande aktiviteter inom och mellan årskurser och klasser. Det innefattar arbete för att främja likabehandling och förebygga kränkande eller diskriminerande handlingar. Alla skolor har också aktiva Friendsgrupper. Undervisning För att öka elevernas nöjdhet avseende undervisningen har skolorna arbetat intensivt med återkoppling till eleverna på deras studieresultat, att främja variation i undervisningsmetoder, att lärarna besöker varandras klassrum för att lära av goda exempel, men också att lyfta undervisningen i delar till examensmålen.

17 Dessa tre nedanstående områden kvarstår också, vilket de gjort de senaste åren, men där arbetssätten detta år skiljts sig något lite från tidigare år. Lärarna har samma syn i bedömningsfrågor. Mina lärare ger mig stöd och hjälp i mina studier. Jag förstår vad jag behöver förbättra för att nå högre resultat. Uppföljning av målen Precis som inledningsvis beskrevs har årets mål varit systematisk i kvalitetsarbetet. Under året har följande former för uppföljning av detta avsnitt funnits: - Elevenkäter - Kontinuerlig utvärdering av undervisningen i vissa kurser - Utvecklings-, ämnes- och mentorssamtal - Arbetsmiljöenkät - Diskussioner kring enkätresultat med elever och personal - Genomsamma analyser och diskussioner på rektorsnivå Resultat Nöjdhet Då vi i år genomfört en ny undersökning är resultaten inte jämförbara med tidigare års resultat som då byggde på en fyrgradig skala, medan detta är en tiogradig skala. Detta till trots verkar nöjdheten totalt sett ha sjunkit något i år. NKI Om du tänker på din skola i sin helhet hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan är din skola? Fördelningen på helheten på skolorna är mellan 77-61, vilket får vara godkända siffror. 0 Klara Gymnasium 2014, NKI= AcadeMedia gymnasium totalt 2014, NKI=67 Resultaten är mycket bra på de två första frågorna, men endast drygt hälften (61%) på den sista. Rekommendationsgrad Snittet för KLARA är mycket glädjande, men bakom detta döljer sig en stor spridning mellan skolorna, se vidare nedan Klara Gymnasium 2014, Rekommendationsgrad=79 AcadeMedia gymnasium totalt 2014, Rekommendationsgrad=72 Trivsel Klara Gymnasium 2014, Trivselgrad= AcadeMedia gymnasium totalt 2014, Trivselgrad=80 Trivsel, tillsammans med trygghet, är seda flera år KLARAs stora styrka. I samtla uppger eleverna att trivseln beror på den nära och öppna relationen till lärarna och elever både inom den egna men även i andra årskurser. Skolornas relativa litenhet bidrar också enligt eleverna till trivsel och trygghet. Endast en skola dippar något (76) i mätningen, men uppföljningar under

18 vårterminen visar att åtgärder är vidtagna och ska följas upp under ht AcadeMedia totalt AcadeMedia Gy KLARA Gymnasium KLARA Karlstad KLARA Linköping 20 KLARA Norra 0 RekommendaWonsgrad 2014 KLARA Södra SIR Av de tre skolor som har höga siffror på rekommendationsgrad uppger samtligas elever att de är stolta och nöjda med helheten på skolorna både vad gäller lärare, undervisning och andra elever. De två skolor i Stockholm som har lägre siffror går åt skilda håll där KLARA Södra under de senaste tre åren har haft en svagt positiv utveckling, medan Klara Norra inte har lyckats bryta den svagt nedåtgående trenden. Gemensamt för de båda är att eleverna i uppföljande analyssamtal uppger skillnader i hur nöjd man är med lägsta nivån som en stor del av sina helhetsintryck. Något som är viktigt vid rekommendation. KLARA Norras resultat hänger även ihop med trivseln på skolan. Det paradoxala är att man på dessa båda skolor annars är mycket nöjd med lärarnas kompetensnivå och engagemang. Stor skillnad mellan Norras elevers trivsel/trygghet och nöjdhet/rekommendationsgrad. Resultaten på både rekommendation och trivsel uppvisar inom alla skolor spridning mellan klasserna. Studiemiljö och undervisning Studiemiljö uppvisar högre siffror än undervisning, men i båda delarna ligger skolorna hyfsat jämnt, återigen med något mer nöjda elever i Karlstad, Linköping och SIR än de båda KLARA Stockholm.

19 Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 I dessa siffror visar sig dock stora ojämnheter inom skolorna. Vissa klasser är missnöjda med det mesta i skolan, medan ett par klasser ger skolan högt betyg inom de flesta områden. Studiemiljö Jag tycker aa personalen på skolan tar hänsyn Wll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för aa alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt AcadeMedias Gymnasieskolor KLARA totalt Som siffrorna visar är det också en viss spridning mellan frågorna inom respektive område med KLARAs starka gren i trygghet, medan studieron avviker negativt. Ett utvecklingsområde vi delar med andra skolor inom teoretiska gruppen och AcadeMedias gymnasieskolor i stort. I den stora undersökning som ligger till grund för de flesta av siffrorna i denna del, svarar elever och lärare på samma frågor under avsnitten studiemiljö och undervisning. Denna spegling ger intressanta resultat. På helheten för KLARA är eleverna mer nöjda med hur eleverna behandlar varandra än vad lärarna är, men ganska samstämmiga vad gäller arbetsro, även om eleverna här ligger strax över lärarna. Detta resultat är dock lågt i förhållande till övriga värden. Detta är KLARAs svaga område inom denna del.

20 Överlag är samstämmighet bättre i Linköping än Karlstad. SIRs och Södras lärare mer pessimistiska gällande elevernas behandling och arbetsro. Tvärtom i Karlstad, lärarna är mycket mer optimistiska än eleverna på båda dess punkter. På Norra pekar dessa båda värden åt olika håll, där lärarna är klart mer positiva till arbetsro än eleverna, medan eleverna är mer positiva i behandlingen av varandra än vad lärarna uppfattar dem. Undervisning Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för aa nå de olika betygen. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så aa det ska gå så bra som möjligt för mig. Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. Mina lärare gör så aa jag får lust aa lära mig mer AcadeMedias Gymnasieskolor KLARA totalt De stora skillnaderna mellan lärarnas och elevernas uppfattningar ligger under avsnittet undervisning. Där hittar man också de lägsta siffrorna, och KLARAs stora utvecklingsområde. Detta är dessvärre också något som återspeglar sig i årets formella kunskapsresultat. Några av skolorna har även deltagit i kommunens enkäter där de uppvisar samma fina resultat. Analys Trivsel KLARA-skolornas absoluta styrka ligger i elevernas trygghet och trivsel. Förutom att skolorna arbetar aktivt med att skapa gemenskap så borgar också skolornas storlek men framför allt ledarskap till att eleverna hos oss känner sig sedda. Detta att se eleverna och deras behov inom både undervisning och socialt är en värdegrund som genomsyrar all personal på KLARA. Skolorna präglas av en omsorg om individer och individernas utveckling. Det gäller både personal och elever. Vår framtida utmaning här ligger i att eleverna ska trivas och känna sig trygga och att det ska vara en fortsatt positiv kraft för studieresultat. Studiero Resultaten i studiero hänger starkt ihop med fyra element om man ser till KLARA som helhet, men är lika gällande för respektive skola. Lokalerna och utrymmen för elevernas lugna studier i kombination med gruppsamtal och socialt umgänge mellan lektioner. Vi har lagt fokus på att ha klassrum och vissa gemensamma utrymmen, men behöver se över behovet av övriga utrymmen för eleverna.

21 Undervisning som skapar mening och känns så tydlig och meningsfull att eleverna fokuserar på den och inte frestas till annat under lektionstid. Lärarnas ledarskap i och utanför klassrummen, under och mellan lektionstid. Se mer nedan. Tydliga riktlinjer och strukturer på skolan. Det finns idag gemensamma riktlinjer för en mängd olika saker, men personalen på skolorna är olika bra på att följa dem vilket skapar en känsla av otydlighet och minskar angelägenheten att följa dem. Det gäller såväl ordningsregler som rutiner för inlämningar, beteenden under grupparbetet etc. De tre sista är också anledningen till de stora skillnaderna mellan programmen som vi ser på skolorna. Undervisning Alla resultat under detta avsnitt ligger långt under våra mål på 80%, men även under en godkänt nivå på 70%. Mest oroande är dock de två sista - Mina lärare gör så att jag får lust att lära mer - Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Här finns generellt också den största diskrepansen mellan elevernas och lärarnas svar. Eftersom stor vikt, och mycket tid har lagts på att informera eleverna och både skriftligen och muntligen återkoppla behöver alla skolor se över hur de informerar eleverna. Detta bör göras utifrån intervjuer med eleverna för att synka vilka förväntningar man har. Flera av skolorna använder sig tex inte av betyg på uppgifter eller delmoment medan vi vet att både elever och föräldrar har en tydligt uttryckt önskan att få detta. I de samtal som har genomförts med eleverna framkommer också att det till stor del handlar om att lärarna gör olika och inte använder sig av samma språk, trots att skolorna under de tre senaste åren har haft detta som prioriterat utvecklingsområde. Det är nu dags att testa något annat för att nå samsyn mellan lärarna, men framför allt med eleverna. Här behöver kommande års utvecklingsarbete i ännu högre utsträckning fokusera på det praktiska planet än det teoretiska, dvs mer av faktisk sambedömning, gemensam planering och ämnesintegrering. För att nå goda resultat här behöver också det formativa arbetet förbättras till att omfatta mycket mer än det gör idag då vi på flera håll har likställt formativ bedömning med återkoppling. Det gör att vi sätter vår tillit till läraren ensidiga bedömning av eleven i skriftlig eller muntlig form, något som eleven har att förhålla sig till. Istället behöver vi arbeta för att eleverna ges möjlighet till egen kunskap om bedömningsgrunder så att de själva kan bedöma både sig själva och varandra. Då blir insikten större och möjligheterna till diskussion kring de egna resultaten fler. Där vi idag inte nått så långt som är önskvärt med transparensen mellan lärare och elev gällande elevens studieprestation och hjälpen att nå de mål eleven själv har satt upp kommer detta också att förflyttas från lärarens ansvar till ett gemensamt ägande av processen. Detta gör också att där elevernas svar idag både i enkäten och i samtal präglas av att de inte upplever oss eniga och inte arbetar på samma sätt istället kan komma att handla om de kurser där de faktiskt inte förstår eller får den undervisning de ska ha.

22 Ytterligare en del i analysen av resultaten av elevernas nöjdhet med undervisningen är vad de säger är den ojämnhet de upplever mellan lärare. När de svarar på enkäten tänker de in alla lärare under de tre åren. Eleverna är noga med att påpeka att många lärare har varit alldeles förträffliga under de tre åren. Men när de får möjlighet att svara på en enkät blir det viktigt att få tala om det man inte varit nöjd med. Detta gäller framför allt Stockholms skolorna. Eftersom detta inte finns i Karlstad och Linköping på samma tydliga sätt måste frågan ställas om det är så att de båda senare har högre lägstanivå, eller om enkäten kommuniceras olika helhet kontra uttryck. Här finns idag inga svar. På alla skolor finns dock likheten att nöjdheten varierar mellan klasser och/eller årskurser, där enstaka klasser sänker den totala nivån på resultatet i undersökningen. Det är fascinerande att det missnöje som finns på skolan inte är utspritt på individnivå, utan snarare på gruppnivå. Den slutsats man kan dra av detta är hur oerhört viktigt det är att jobba med gruppdynamik och sammanhållning i klassen samt ledarskap från mentor eller lärare. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Med utgångspunkt av ovan beskrivna kommer KLARA som helhet att ta nästa steg i lärarnas ledarskap för att säkra arbetet med studiero med direkt påverkan på resultat, liksom tydlighet om vilka mål som ska nås. Dessutom behöver vi under kommande år lägga extra fokus på hur vi använder vårt kollegiala lärande till att rent praktiskt samarbeta för att nå en bättre samstämmighet med varandra och med eleverna (se ovan). Det tredje område för fokus behöver vara ett nytag kring formativrt arbetssätt som en del av det förbättrande lärandet både för nöjdhet med information men också för att öka motivationen i det egna lärandet för eleven. Det leder till det sista området för åtgärder, nämligen en mer motivationshöjande undervisning för samtliga elever. Det arbetet kompletteras under kommande läsår med en insats kring hur vi ser på kunskap och hur vi med hjälp av digitala verktyg också tydligare kan arbeta utifrån elevernas egna drivkrafter.

23 Ändamålsenlig kvalitet Arbetssätt Vi har inte på ett medvetet sätt arbetat med, och inte heller utvärderat detta område tidigare. Som en del av vårt arbete med att utveckla alla delar av läroplanen har vi naturligtvis också arbetat med att stärka våra elever inför fortsatta studier och förbereda dem för arbetslivet, men vi har inte haft det som specifikt utvecklingsområde eller lagt särskilt fokus på detta. Den åtgärd vi gjort de senaste två åren är att arbeta aktivt med våra studie- och yrkesvägledare för att bättre synliggöra deras roll i planering och genomförande av undervisningen, samt stöd i elevernas och lärarnas arbete med kopplingen till arbetsliv och lärosäten. Uppföljning av målen Detta är första gången vi gör denna typ av undersökning och vi har därför inte några mål från tidigare år att arbeta mot eller följa. Däremot har skolorna sedan resultaten presenterades i januari haft möjlighet att ta till sig av resultaten och under terminen, men framför allt kommande läsår, fundera och agera efter de tendenser som synts i respektive skolas undersökningar. Resultat: Undersökningen genomfördes i december 2013 genom telefonintervjuer med elever som lämnade skolorna år Hur väl tycker du aa utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du aa Wden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du aa Wden på din skola förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekommendera skolan Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker Wllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med relawonen Wll lärarna? Om du tänker Wllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker Wllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? AcadeMedias Gymnasieskolor Uppföljande enkät 2014 KLARA Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Över 90 procent av de elever som gick ut Klara 2011 arbetar eller studerar idag. De starkaste områdena för Klara är relationen/kontakten med lärarna, lärarnas engagemang, kamraterna och stämningen på skolan. Av de tillfrågade studenterna uppger 8 av 10 att de skulle rekommendera Klara för någon som ska börja gymnasiet.

24 Det viktigaste förbättringsområdet är i vilken mån utbildningen förbereder för arbetslivet, där endast 3 av 10 är nöjda med utbildningen. Det skiljer mycket mellan de olika skolorna, exempelvis är 90 procent i Linköping nöjda med helheten i gymnasieskolan jämfört med endast 20 procent som har gått i Norra (vilket motsvarar en (1) person då endast fem svarat). En stor majoritet av studenterna i Karlstad och Linköping skulle rekommendera Klara för någon som ska börja i gymnasiet medan ingen (av 5 st) i Norra skulle göra detsamma. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet KLARA har på det hela taget fortsatt goda resultat och bedriver en stabil och kvalitativ verksamhet. Detta år har dock präglats av att vi på ledningsnivå har bytt system för uppföljningar liksom en del rutiner kring detta, varför året inte är sammanhängande. På skolnivå och för elever och lärare har detta inte haft någon framträdande plats. De goda resultaten till trots så ser vi en något svagt nedåtgående trend på i princip alla områden. Detta försvåras självklart av att vi inte har helt jämförbara siffror, men måste tas på allvar. Vår målsättning var att höja oss på alla områden. Analyserna kan också sammanfattas med att vi har en viss aning om vad som har, eller inte har gett effekt, men varken mål, utvecklingsområden eller insatser har formulerats eller genomförts på ett sådant sätt att effekterna är tydliga. Tydligt är dock våra styrkor inom trygghet och trivsel som är drivna av en god relation mellan elever och elever-lärare. Lärarnas tillgänglighet och lyhördhet i kombination med skolornas relativa litenhet är bidragande orsaker. Inom våra något svagare områden har vi ett medvetet pågående arbete och har så haft under en tid, där det nu är dags att testa nya vägar för att bättre nå målen eftersom de vi hittills använt och förfinat inte ger de resultat vi vill ha. Områdena känns igen, men arbetsmetoderna behöver förnyas. Nya utvecklingsområden För teoretiska gruppen finns följande prioriterade utvecklingsområden mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Samt förbättrad elevhälsa Utöver dessa kommer fokus för KLARA gemensam att vara - Ledarskap för lärare - Ledarskap för elever - Motivationshöjande pedagogik med hjälp av digitala verktyg