Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial

Transkript

1 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att: 1. Rapporten om finansnetto och medelsförvaltning tertial läggs till handlingarna. Sammanfattning Finansnettot är nettot av finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen och avser framför allt tre delar: utdelningar från bolagen, medelsförvaltningen samt ränta på avsättningen till pensioner. Finansnettot 2012 har prognostiserats till 51 miljoner kronor mot budgeterade 47 miljoner kronor. Medelsförvaltningen avser tre delar, nämligen bankmedel, penningmarknads placeringar och kapitalförvaltning. De två förstnämnda handhas av kommunledningskontoret (KLK) och den sistnämnda i samarbete med två externa förvaltare. Vid utgången av april 2012 uppgick kapitalförvaltningen till 575 miljoner kronor och bankmedel och penningmarknadsplaceringar till 276 miljoner kronor vilket innebär att medelsförvaltningen uppgår till totalt 851 miljoner kronor. Det innebär en ökning under året med 148 miljoner kronor. De främsta anledningarna är ökade skatteintäkter för 2010 och såld mark samt relativt låga investeringar. Kommunen har lånat ut 42 miljoner kronor till Sollentuna Energi AB. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sidan 2 av 7 1 Finansnettot Prognosen för finansnettot 2012 uppgår till 51 miljoner kronor mot budgeterade 47 miljoner kronor.. / i x Prognos Budget Finansnettot (mkr): 2011 Q ( * 2 Utdelning Räntor på bank, reverser och penningmarknadsplaceringar mm Kapitalförvaltningen Ränta på pensionsavsättning och övriga ^ ^ <- finansiella kostnader Totalt Räntan på reversen till SFAB har försvunnit från 2011 på grund av omstruktureringen av bolagskoncernen. Under 2012 har kommunen fått utdelning på 37 miljoner kronor från dotterbolagen, jämfört med 2,8 miljoner kronor under Under 2011 har marknadsräntan sjunkit så mycket så att det har påverkar storleken på kommunens pensionsskuld. Ökningen av pensionsskulden på grund av den låga räntan redovisas som en finansiell kostnad under Medelsförvaltningen 2.1 Inledning Medelsförvaltningen vid utgången av april 2012 respektive december 2011 var enligt nedan. April % MKR Bankmedel Penningmarknadsplaceringar Kapitalförvaltning Totalt Det innebär en ökning med 148 miljoner kronor (från 713 till 851 miljoner kronor). De främsta anledningarna till ökningen är ökade skatteinbetalningar i form av slutavräkningen för 2010 (37 mkr) som betalas ut 2012 samt inbetalningar från såld mark samt relativt låga investeringsutbetalningar.

3 Sidan 3 av 7 Kommunen har dessutom lånat ut 42 miljoner kronor till Sollentuna Energi AB. Beloppet ingår inte i sammanställningen ovan. Kommunen har inte någon låneskuld, men ett pensionsåtagande (inkl. löneskatt) på miljoner kronor. Pensionsskulden beräknas som ett nuvärde av framtida pensionsutbetalningar. För att beräkna nuvärdet av skulden används en så kallad diskonteringsränta för att omvandla framtida utbetalningar till dagens skuld. När räntan sjunker ökar pensionsskulden. Enligt rådet för kommunal redovisning ska skulden beräknas enligt beräkningsmetoden RIPS som togs fram för det nya pensionsavtalet Under 2011 har marknadsräntan sjunkit så mycket så att det har påverkar storleken på kommunens pensionsskuld. Ökningen av pensionsskulden på grund av den låga räntan redovisas som en finansiell kostnad under Bankmedel Kommunen har central-/koncernkonto i Nordea i samarbete med de tre kommunala bolagen. Till kontot finns en kredit på 400 miljoner kronor kopplad. Bolagen har möjlighet att nyttja krediten. Vid periodens slut uppgick kommunens behållning på kontot till 245 miljoner kronor. Räntan har under året varierat mellan 2,0 och 1,6 procent vilket under året innebär en genomsnittlig ränta på 1,8 procent. 400 ooo 000, , , , , , ,00 Kommunen dotterbolagen ,00 0, , , ,00 Behållning på kommunens konto har varierat enligt ovan under årets första 4 månader för kommunen respektive dotterbolagen..

4 Sidan 4 av Penningmarknadsplaceringar Placeringarna på penningmarknaden sker enligt riktlinjer som beslutats av fullmäktige. Löptiden är begränsad till tolv månader. Huvudsakligen sker placeringar i bostads-, bank- kommun- och företagscertifikat. Nivån på placeringarna varierar över tiden. En ambition är att föra över medel från banken till penningmarknaden i syfte att åstadkomma högre ränta/avkastning. Under 2012 har 5 placeringar gjorts i förtags- och kommuncertifikat på mellan 10 och 20 miljoner kronor till räntor mellan 1,9% - 2,5 %. 2.4 Utlåning till kommunens bolag Under 2011 har kommunen köpt tillbaka samtliga kommunens aktier i AB Sollentunahem och Sollentuna Energi AB för miljoner kronor från Sollentuna kommunförvaltning. Avkastning från bolagen som tom år 2010 har utbetalts till kommunen i form av ränta kommer i fortsättningen betalas ut i from av utdelning. Utdelningen för räkenskapsåret 2011 beslutades på bolagens årsstämmor i mars 2012 och kommer kommunen tillgodo år På grund av förändringen i bolagsstrukturen var kommunens finansnetto temporärt lägre år Utdelningen för 2012 uppgår till 37 miljoner kronor vilket är lägre än budget. Utdelningen från Sollentunahem är lägre än budget eftersom lagstiftningen inte tillåter högre utdelning. Kommunen lånade ut sammanlagt 75 miljoner kronor till Sollentuna Energi i och med överförandet av VA-, renhållnings- och transportverksamheten. Amortering av lånet sker kvartalsvis. Lånet uppgick per den 30 april till 42 miljoner kronor och räntan uppgick till 3,1 procent (Stibor 360 dagar +0,2 procent). 2.5 Kapitalförvaltningen Allmänt Ambitionen är givet krav på försiktighet, få god avkastning på kommunens likviditet. Detta motiveras både av möjligheter till förstärkning av ekonomin i allmänhet och som förberedelse för de likviditetspåfrestningar som kommande pensionsutbetalningar kommer att medföra framöver för att nå kulmen 2025 (från 35 mkr 2005 till 70 mkr 2025). Till grund för förvaltningen ligger en av fullmäktige beslutad Placeringspolicy med "Riktlinjer för placeringsverksamheten för långsiktig medelsförvaltning". Kommunen har genom beslut i fullmäktige avsatt 350 miljoner kronor mellan 1998 och 2008 (insättningar minus uttag). Förvaltningen är långsiktig. Enligt placeringspolicyn avses förvaltningen "överstiga 10 år".

5 Sidan 5 av 7 Kommunen har valt en strategi där säkerhet och begränsat risktagande prioriteras före strävan efter avkastning. Förvaltningen utförs sedan 1 november 2006 av Nordea och Carlson. Avtalstiden är tre år med möjlighet för kommunen till max två års förlängning med oförändrade villkor samt rätt till omedelbar uppsägning. Avtalen har förlängts eftersom ny inriktning och placeringspolicy ska tas fram innan ny upphandling kan göras. Genom att två förvaltare anlitas, vilka jobbar efter exakt lika uppdrag från kommunen, ges möjligheter att jämföra allokeringar, resultat, arbetssätt, rapportering etc. Förvaltningen för svenska räntebärande värdepapper sker genom s.k. diskretionär förvaltning (ej förvaltarregistrerade). Som jämförelseindex användes OMRX Bond (andel 100 %). Målsättningen skall vara att den aktiva förvaltningen skall generera en överavkastning visavi jämförelseindex med 1 procentenhet under en tvåårsperiod. Enligt en särskild etikregel skall kommunen "undvika placeringar i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak, vapentillverkning eller pornografi". Utvecklingen av portföljerna Förvaltningsuppdragen uppgick vid övertagandet till vardera ca 267 miljoner kronor. Under den tid som Carlson och Nordea har förvaltat kommunens medel ligger de i enlighet med index. Räntebärande värdepapper avser främst stats- och bostadsobligationer av år 2011 hade portföljerna följande sammansättning. Siffrorna avser marknadsvärden. Carlson Nordea Dagsvärde Andel Dagsvärde Andel 30-apr-12 % 30-apr-12 % Räntebärande värdepapper 276,0 96,9% 282,5 97,4% Likvida medel m.m. 8,8 3,1% 7,6 2,6% Totalt 284,8 100,0% 290,1 100,0% Sammantaget var de båda portföljerna således värda drygt 575 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 miljoner kronor sedan årsskiftet.

6 Sidan 6 av 7 Resultat kapitalförvaltning 2012 (MKR) Januari April I MKR -2 Ökningen av marknadsvärdet under året är 3 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,3 %. Det bokföringsmässiga resultatet för de första månaderna 2012 uppgår till 10 miljoner kronor, skillnaden beror på att ej realiserade vinster från 2011 ingår i det bokföringsmässiga resultatet Marknadsvärdet på Kommunens placeringar ökar när räntan sjunker eftersom värdepapper med en hög fast ränta blir eftertraktad på marknad och då stiger marknadsvärdet. Under 2011 har den Europeiska skuldkrisen inneburit en stor efterfrågan på svenska statspapper då Sverige har ansett ha en stabil och säker ekonomi, vilket har pressat ner den svenska räntan. Den 10 åriga svenska statsobligationsräntan har under 2011 sjunkit från 3,2 % till 1,6%. Hittills under 2012 har räntat varit fortsatt låg (1,8 % ) men varierat under perioden beroende på framförallt utveckling av den Europeiska skuldkrisens utveckling. 3 Placeringspolicyn Placeringspolicyn kommenteras även ovan. Policyn antogs av fullmäktige första gången , 173. Därefter har revideringar gjorts, senast , 45. Ny policy kommer att föreslås i ett separat ärende enligt riktlinjer från beslut i KSAU. Den uppdaterade placeringspolicyn kommer att ligga till grund för upphandling av kapitalförvaltningen.. Av policyn framgår bl.a. följande (avsnitt 1.7 Uppdatering av placeringspolicyn): " Placeringspolicyn skall löpande hållas uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden inom kommunen samt utvecklingen på de finansiella mark- naderna. Uppdatering av placeringspolicyn skall om behov finns ske i särskilt ärende i anslutning till behandling av kommunens årsredovisning.

7 Sidan 7 av 7 4 Kommunledningskontorets kommentarer Finansnettots utveckling under de senaste åren, innebär en betydande intäkt för kommunen, som har variera kraftigt mellan åren. Från kommunens bolag har kommunen under 2012 erhållit utdelning på 37 miljoner kronor erhållits. Utfallet från kapitalförvaltningen (bokföringsmässigt) beräknas för 2012 är 17 miljoner kronor. Jämfört med 2011 har utdelningar för bolaget ökat med 34 miljoner kronor och utfallet från kapitalplaceringen minskat med 9 miljoner kronor. Den låga avkastningen från kommunens dotterbolag 2011 var temporär och beror på förändringen i kommunens bolagsstruktur. Finansnettot är oftast utsatt för svängningar, det påverkar självfallet kommunens ekonomi. De stora räntesänkningar 2011 är förklaringen till skillnaden i kapitalförvaltningens utfall mellan 201 loch De långa svenska räntorna framförallt på svenska statspapper är historiskt låga. Om de långa räntorna går upp så minskar marknadsvärdet på kommunens ränteplaceringar. Den europeiska skuldkrisen och lågkonjunkturen kan innebära fortsatt låga räntor. Om räntan framöver kommer att gå upp blir avkastning från kapitalplaceringen lägre. Låga korta räntor minskar kommunens ränta från bankmedel och utlåning. Prognosen för 2012 är svårbedömd på grund av det ekonomiska läget, men prognosen är att helårsresultat kommer att överstiga det budgeterade nettot på 48 miljoner kronor kommer med 4 miljoner kronor. Charlotte Enges