Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC"

Transkript

1 Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC Innehåll BBIC Licens Anmälan/ansökan Förhandsbedömning Utredningsplan Utredning Vårdplan Genomförandeplan Stöddokument Konsultationsdokument Samrådsdokument Övriga frågor Bilaga: Genomförandeplan hämtat från SoS hemsida 1

2 BBIC Licens Se även Licensavtal samt BBIC-konceptet på SoS hemsida Underlicens Underlicensen är kopplad till socialtjänsten vbf formulären till en annan verksamhet, t ex ett HVB. Det ska i BBIC-kommuner finnas en förteckning över vilka som har fått underlicens från er kommun. Det räcker med ett word-dokument där man skriver namnet på verksamheten som arbetar på underlicens och under vilken tid den gäller. I detta dokument ska det inte stå något om det enskilda barnet, varken födelsedatum eller initialer (namnet på barnet). Skulle Socialstyrelsen vid BBIC-tillsyn fråga efter uppgiften så räcker det att man visar upp dokumentet. Att tänka på: Personuppgiftslagen gäller i detta sammanhang och föreskriver att verksamheten (t ex ett HVB) ska veta att det finns en sådan förteckning och att de finns med på denna lista. Socialstyrelsen poängterar att arbetet med att dokumentera underlicenser inte ska vara en extra tung administration. En egen öppenvård har troligen alltid uppdrag från den egna kommunen och därför behöver man bara skriva att det gäller tills vidare eller ett år i taget. Skulle man placera ett barn på externt HVB så skriver man att underlicensen gäller för den period som barnet vistas på HVB, under förutsättning att detta HVB får del av BBICformulär, t ex genomförandeplan. 2

3 Anmälan/ansökan Anmälan vid pågående insats FRÅGA: Anmälningar som inkommer i ärenden där vi har pågående insats. Måste vi alltid använda formuläret förhandsbedömning eller kan man behandla anmälan i en löpande journalanteckning? Många gånger behövs ju inte ytterligare insatser, utan innehållet i anmälan tas upp inom ramen för den insats som redan är pågående (t ex kontaktperson, familjebehandling). SVAR: Alla anmälningar ska enligt konceptet i BBIC skrivas i formuläret Anmälan. Anledningen är att även om barnet anmäls för 10:e gången inom loppet av två år eller det redan pågår en utredning eller insats, så ska nämnden få till stånd en systematisk, spårbar och tydlig dokumentation och därmed kunskap (statistik bl.a.) kring barn och unga som anmäls till socialtjänsten och vad som sen sker med anmälningarna. Formuläret Anmälan ska alltid användas när en anmälan aktualiseras, även om en utredning redan pågår. Forsknings visar att många barn och ungdomar totalt sett som anmälts och utretts och även har haft insatser, fortsätter att fara illa. Om en anmälan inkommer under pågående utredning är det därför viktigt att dokumentera den lika noga som man skulle ha gjort om det inte redan pågick en utredning. Det ska göras riskbedömning om behovet av skydd, och det ska dokumenteras. Man ska ange på slutet vilket beslut/ställningstagande anmälan ledde till etc. Självklart får man ta ställning till vad i förhandsbedömningen som är relevant om det redan pågår en utredning, man tar väl i regel inga kontakter alls, utan fortsätter sannolikt att utreda anmälan i den redan pågående utredningen. Men behov av riskbedömning kan fortfarande behöva göras. Det är viktigt att försöka komma ifrån fri text och långa sammanfattningar i sina verksamhetssystem så att informationen som matas in i systemet blir mer spårbar/sökbar. Det är svårare att få fram tillförlitliga uppgifter ur systemet när man klumpar ihop mycket och blandad information under en enda sammanfattande rubrik som innehåller fri text t ex som man gör då man lägger in en anmälan som journalanteckning. 3

4 Förhandsbedömning Om förhandsbedömning finns bl.a. följande att läsa i handboken Barn och unga i socialtjänsten (sid. 31): En sådan s.k. förhandsbedömning är inte en mindre utredning, utan bara en bedömning av om socialtjänsten ska inleda en utredning eller inte. Det framkommer att socialtjänsten får hämta in det som tidigare är känt om barnet eller familjen inom den egna socialtjänsten, att förnyad kontakt kan tas med anmälaren i förtydligande syfte och att den som anmälan rör kan ges möjlighet att bemöta uppgifterna i anmälan. Socialtjänsten kan även, om det är lämpligt, ha ett klargörande samtal med vårdnadshavaren tillsammans med den som gjort anmälan (sid. 32). Formuläret Anmälan mynnar i beslut att inleda utredning alternativt ställningstagande att inte inleda utredning. Detta beslut ska alltså inte föregås av en mindre utredning. Att föra in behovsområden i formuläret medför en risk att utredningsarbetet startade redan här, d.v.s. innan beslut/ställningstagande är ett faktum. 4

5 Utredningsplan Arkivering av utredningsplan Utredningsplanen är en upprättad handling och ska som sådan arkiveras i personakten. Utredningsplanen har sitt värde utifrån eventuell fortsatt planering, t ex kan det vara viktigt att dokumentera barn och föräldrars uppfattning och eventuella samtycke till planeringen. I personakten ska dokumenteras faktiska händelser och händelser av betydelse och utifrån detta ska den sparas. Det kan vara så att budskapet tidigare har varit att den är ett arbetsmaterial men nu läggs mycket tid och arbete på utredningsplanen och då får den större betydelse även när det gäller dokumentationen. Behöver det finnas utredningsplan i "miniutredningar". T ex när en mottagningsgrupp eller motsvarande gör en miniutredning direkt. Ja, det ska finnas, men det går bra att göra en egen variant som används i den delen av verksamheten. Det är viktigt att detta ändå knyter an till BBIC t ex genom att frågeställningar utgår från Triangeln". Grunden är att formuläret "utredningsplan" ska användas i majoriteten av ärenden. Hur formulerar man frågeställningar för utredningsplanen? Ett nyckelbegrepp är begriplighet. Formulera först frågeställningarna utifrån den oro/de problem som framgår av anmälan/förhandsbedömning. Välj därefter vilka behovsområden som behöver utredas för att svara på frågorna. Formulera frågeställningarna så att de ger förklarande svar snarare än beskrivande; Hur påverkas Kalle av sin hemsituation? i stället för Hur ser Kalles hemsituation ut?. 5

6 Utredning Vad är skillnaden mellan rubriken Vårdnadshavarens uppfattning och Vårdnadshavarens förmåga? Under rubriken Vårdnadshavarens uppfattning skriver man vad föräldern säger om barnets behov. Under Vårdnadshavarens förmåga skriver man vad som framkommit om vårdnadshavarens förmåga; vad föräldern gör (eller inte gör) för att tillgodose behoven. Informationen kan komma från föräldern själv, barnet eller personer i nätverket. Får man ha en övergripande rubrik Föräldraförmåga i utredningen, eller slå ihop föräldraförmågor i en rubrik? Nej. Hur ska rubriken Barnets behov inom området användas? Denna rubrik kan liknas vid en minisammanfattning av behovsområdet. Sammanfatta i punktform de behov som framkommit. Hur ska rubriken Socialtjänstens iakttagelser användas? Här redogörs för socialsekreterarens observationer i möten och samtal med barnet och föräldrarna. Observera att man inte ska skriva några bedömningar här. Går det att skriva en vårdansökan i BBIC? Som i alla utredningar är det viktigt att bara ta med information som är relevant i förhållande till frågeställningarna. Extra viktigt i en ansökan om vård är att i analysen beskriva den påtagliga skaderisken för barnet/ungdomen utifrån de problem som framkommit. I bedömningen är det viktigt att tydligt sammanfatta kriterierna för ansökan. Vilka rubriker får man lov att ta bort i en utredning? Vilka rubriker som kan tas bort är en bedömningsfråga utifrån ärendets natur och omfattning. Det viktiga är att inte på rutin plocka bort rubriker utan att alltid ta ställning deras relevans. En tumregel är dock att ha med åtminstone ett behovsområde, en aspekt av föräldraförmågan, samt en faktor i familj/miljö. På så vis belyser man barnets situation utifrån det utvecklingsekologiska perspektiv som BBIC bygger på. Hur hanterar man information från tidigare utredning? Under Utredningens genomförande beskriver man att man tagit del av tidigare utredning. Under Tidigare kännedom/tidigare utredning sammanfattas innehållet i och resultat av tidigare utredning. Under behovsområdena tar man med information från aktuell utredning. Ett tips är att formulera frågeställningarna så att man efterfrågar skillnader jämfört med förra utredningen. På så vis får man hjälp att identifiera vad som är relevant att ta med i den aktuella utredningen. Vad ska man tänka på när man skriver en utredning i BBIC? Undvik upprepningar! Viss information kan passa på flera ställen. Välj en rubrik och var sedan konsekvent med det. All information som framkommit behöver inte nödvändigtvis stå i utredningen. Ta med det som behövs för att kunna analysera och besvara frågeställningarna. 6

7 Börja skriv utredningen direkt. Att skriva även journalanteckningar utifrån triangelns rubriker underlättar. Utredningar och uppföljningar i ärenden där ungdomen är över 18 år Övervägande enl 2 LVU (brister i omsorgen) görs inte om den unge fyllt 18 år. Det som kan bli aktuellt är Omprövning av vård enligt LVU 3, dvs. eget beteende, och om den unge har fyllt 18 år; då kan ordet Vårdnadshavare i rubriken tas bort om det är IT-tekniskt möjligt och ersättas med Föräldrarnas situation och delaktighet i vården i det enskilda fallet. Man kan ha en hjälptext under rubriken som lyder Biologisk förälder eller styvförälder som deltar i vården kan inkluderas. SoS jurister godkänner inte att vi skriver Vårdnadshavares/förälders delaktighet i vården som en fast rubrik. 7

8 Vårdplan Vårdplan vid placering av förälder och barn FRÅGA: Räcker det med en vårdplan på barnet eller ska vi ha en vårdplan på föräldern också? SVAR: Vad gäller vårdplan i samplacering så är det en vårdplan för barnet. Om föräldern har "egna" bekymmer t ex missbruk som också ska adresseras under placeringen får ni om ni anser att det behövs ha en egen vårdplan för föräldern. Någon sådan finns ej i BBIC, såvida det inte är en förälder som själv är under 18 år Om barnets vårdgivare är involverad i riktad insats till föräldrarnas förmåga kan man i nya formulären (2011) planera och följa upp sådana insatser i genomförandeplan för placering under rubrikerna Vårdnadshavares förmåga samt Familj och miljö. Hur ska rubriken Övergripande mål med vården i vårdplanen förstås i förhållande till rubriken Övergripande mål inom respektive behovsområde? Den rubriken kan liknas vid en sammanfattning av vårdplanen (ungefär som sammanfattningen i utredningen). Innehållet under denna rubrik får vara av mer generell karaktär, t ex Kalle har behov av insatsen x för att tillgodose hans behov inom områdena x, x och x. Under Övergripande mål inom respektive behovsområde ska konkreta mål anges. Tanken är att målen i vårdplanen inom t ex Hälsa också är de som ska stå som mål under Hälsa i genomförandeplanen. Även om rubriken heter Övergripande mål så ska målen vara så pass konkret formulerade att de går att använda i genomförandeplanen. I genomförandeplanen kan man bryta ner i delmål. Måste man ha vårdplan vid placering för utredning? Även om det inte står någonstans att det ska finnas vård- och genomförandeplan i fall som dessa, så står det inte heller att det inte ska finnas. Nästa steg blir då att ställa sig frågan om planerna fyller någon funktion. Placering på ett utredningshem syftar sannolikt inte enbart till att en utredning utifrån specifika frågeställningar ska genomföras. Det är även rimligt att utredningshemmet förväntas ta ansvar för att barnets behov av vård/omsorg tillgodoses, eftersom barnet kommer att tillbringa en tid på utredningshemmet. Det finns dessutom något skäl att utredningen sker på utredningshem, t.ex. barnets/den unges behov av skydd eller att bryta ett missbruk eller socialt nedbrytande beteende. Även om ärendet är helt nytt kan det i information som framkommit i anmälan och eventuella samtal vid en förhandsbedömning framkomma att det finns omständigheter som på något sätt behöver tas om hand av utredningshemmets personal, för att barnets vistelse där ska bli så bra som möjligt. Andra exempel kan vara att skolgången ska fungera på ett bra sätt, att ett akut hälsoproblem behöver tas om hand eller att ett umgänge behöver regleras. Det är emellertid sannolikt att både vårdplan och genomförandeplan i fall som dessa kan hållas summariska, eftersom utredningen ännu inte är gjord. Vårdplan och genomförandeplan kan kompletteras under utredningens gång, om det framkommer att barnet har ytterligare behov som inte bör vänta till dess att utredningen är avslutad. 8

9 Genomförandeplan Se även Socialstyrelsens hemsida, BBIC, Genomförandeplan ( finns även som bilaga i detta dokument) Genomförandeplan vid planering och uppföljning av ungdomsvård med ungdomskontrakt Det är angeläget att insatsen/insatserna enligt ett ungdomskontrakt planeras och följs upp på ett strukturerat sätt, bland annat med tanke på att socialtjänsten har en underrättelseskyldighet till åklagarmyndigheten. BBIC:s genomförandeplan är en bra utgångspunkt för denna återrapportering till åklagarmyndigheten, varför det är en god idé att använda sig av denna i dessa ärenden. Det gäller både vid placering och öppenvårdsinsats. Läs gärna i Socialstyrelsens handbok Barn och unga som begår brott. Den ger vägledning i att utreda ärenden och planera insatser för ungdomar som begått brott eller uppvisar ett normbrytande beteende. Ovan nämnda underrättelseskyldighet finns omnämnd bl.a. på sid Handboken finns att beställa i socialstyrelsens webbutik (art nr ) alternativt att ladda ner. Lokala samrådsmöten mellan åklagarmyndighet, polis, domstol och socialtjänst finns i vissa regioner. Här ges en möjlighet att klargöra resp. myndighets förutsättningar, vilka förväntningar man har på varandra, att reda ut missförstånd, diskutera kvalité på yttranden, underrättelseskyldighet mm. Det är angeläget att det finns ett ömsesidigt förtroende. Eftersom BBIC:s genomförandeplan används för att tydliggöra om insatser ger önskat resultat kan den bidra till att förtroendet gentemot socialtjänsten stärks. Ska man ha en eller flera genomförandeplaner? Grundtanken är att man ska ha en genomförandeplan för alla insatser. Vid behov går det bra att anpassa så att man har en för varje insats. Vid familjehemsplacering där barnets behov även tillgodoses genom en öppenvårdsinsats går det bra att använda genomförandeplan för placering för båda insatserna. Vad ska stå under rubriken Insats i genomförandeplanen? Insatserna ska beskrivas så konkret så att alla involverade vet vad som ska göras, av vem och när. Hur detaljerat det blir kan naturligtvis variera. Ju tydligare och mer mätbara målen är, desto lättare är det också att konkret beskriva vad som ska göras. Hur dokumenteras stödinsats till föräldern i barnets genomförandeplan? En insats med utgångspunkt i barnets behov som avser att avhjälpa brister i föräldraförmågan ska dokumenteras i barnets genomförandeplan oavsett om stödet ges direkt till barnet/ungdomen eller indirekt via kontakt med föräldern. Mål formuleras avseende barnets behov. Det kan även behöva formuleras särskilda mål för föräldraförmågan samt Familj och miljö, för detta finns särskilda rubriker i genomförandeplanen. Man kan betrakta dessa som delmål på vägen till att uppfylla målen för barnet. 9

10 Om föräldern har en insats för en egen problematik, t ex missbruksvård behöver detta framgå även i barnets genomförandeplan, för att ge en helhetsbild av vad socialtjänsten gör för barnet. Uppföljningsdelen samt revidering av genomförandeplan: Genomförandeplanen ska vara underlag för uppföljningsmötet. Utvecklingen inom de olika behovsområdena dokumenteras i Uppföljningsdelen (separat dokument efter revidering 2011). Mellan uppföljningarna kan man ha mindre avstämningar med klient och insatsgivare. Det går bra att dokumentera dessa i form av journalanteckningar. Måste alla behovsområden finnas med i vård- och genomförandeplan vid en placering? Vid en placering är det inget krav att alla behovsområdena ska finnas med i vård- och genomförandeplan. Hälsa och Utbildning är dock särskilt viktiga att följa upp. Samtliga behovsområden bör finnas med i Övervägande/Omprövning. Detta då socialtjänsten tar över hela vårdansvaret för barnet under placeringen. Om barnet inte har några bekymmer inom ett område kan man kort beskriva hur det ser ut samt att det inte finns behov av stöd inom området utöver den vardagliga omsorgen som familjehemmet ger. Hur hanterar man genomförandeplanen vid placering på institution? När en ungdom placeras på behandlingshem får de ta del av kommunens BBICmaterial via underlicens (se rubrik Licens ovan). Behandlingshemmet kan givetvis även använda en egen variant, men BBIC:s genomförandeplan ska alltid upprättas. Det är handläggande socialsekreterare som är ansvarig för genomförandeplanen, men i praktiken kan det vara vårdgivaren som upprättar den med ungdomen. Denna måste också alltid föras in i ungdomens datajournal. 10

11 Stöddokument Med stöddokument avses dokument som används för att fördjupa utredning och uppföljning. Följande stöddokument ingår i BBIC: Fördjupningsteman Konsultationsdokument Förskola Konsultationsdokument Skola Konsultationsdokument Hälsa Samrådsdokument Samtal med placerade barn/ungdomar Protokoll Uppföljningsmöte Stöddokument förvaras i pappersakten och en anteckning i journalen kan hänvisa till att de finns där. I journalen ska det dock vara möjlig att följa ärendet kronologiskt. För att det ska vara möjligt krävs någon form av sammanfattande kommentar i journalen. Det gäller särskilt sådant som är av specifik vikt och som man behöver arbeta vidare med. 11

12 Konsultationsdokument Vilka rutiner gäller för konsultationsdokumentet förskola/skola? Konsultationsdokumentet skickas till skolan efter personlig kontakt med lärare/kurator. Då bokas även ett möte med skola och familj till vilket konsultationsdokumentet ska vara färdigt. Vid mötet går man tillsammans igenom informationen i dokumentet. Är det någon information som saknas kan man komplettera detta vid mötet. Konsultationsdokument kan skickas digitalt till skola/förskola. (Men då rimligen utan ifyllda personuppgifter om man inte har ett fungerande krypteringsprogram). Sedan kan skolpersonal fylla i på dator, skriva ut och lämna till socialtjänsten. Huruvida man kan maila tillbaka ett ifyllt dokument beror på kommunens säkerhetsnivå på e-post. Vad gäller skyddet på dokumenten så gäller att kommunen informerar de som tar del av BBIC-material att detta är ett upphovsrättsskyddat material som inte får användas utanför det uppdrag som man ger. Det vill säga: fyll i detta Konsultationsdokument för detta barn, men använd det inte för ett annat barn utan att ha fått begäran om det. 12

13 Samrådsdokument Samrådsdokument på andra språk: Socialstyrelsen har efter diskussioner beslutat att inte översätta samrådsdokument, eftersom handläggaren då får tillbaka ett dokument på ett främmande språk och måste få det översatt, vilket medför extra kostnader (september 2011). Samrådsdokument ensamkommande barn: God man och särskilt förordnad motsvarar vårdnadshavare förälder när det gäller ensamkommande. Det står i konceptet att samrådsdokumentet ska användas när det är motiverat. Man bör göra samma bedömning i ärenden med ensamkommande barn som med andra barn. Det vill säga att det i många fall är motiverat att inhämta förälders (i det här fallet ställföreträdande förälders) uppfattning om hur vården fortgår. Men det kan säkert finnas fall då det inte känns motiverat, på samma sätt som det kan göra det med "vanliga" barn. Huruvida handläggaren använder samrådsdokumentet och t ex ringar in de frågor man vill att den gode mannen besvarar, eller på annat sätt efterfrågar gode mannens inställning inför uppföljningsmötet, kan vara en bedömningsfråga. Några av frågorna i samrådsdokumentet är dock inte befogade att ställa t ex fråga 4, 7 och 8. 13

14 Övriga frågor Utvecklingsområde Familjerätt Januari 2011: Socialstyrelsen har haft detta på tal ett antal gånger och ber att få återkomma med besked om detta kan få utrymme som ett utvecklingsområde kommande år. Utvecklingsområde Familjehem December 2010: Västerås utveckling av arbetet med Familjehem, se deras ppt från samordnarmöte november Eva Stolpe Socialstyrelsen arbetar med utbildningsmaterial för familjehem samt material för utredning (hösten 2011). 14

15 Bilaga Följande text hämtat från Socialstyrelsens hemsida, BBIC, genomförandeplan: Genomförandeplanen ska säkerställa att barnet/den unge verkligen får den hjälp som man i utredningen och vårdplanen har uppmärksammat. Här hittar du svaren på några vanliga frågor från BBIC-användare om genomförandeplanen. Del 1: Frågor om upprättande och innehåll Vem ska upprätta genomförandeplanen? Vem står för innehållet i planen? Ska vi ta med det som fungerar bra? Hur ska familjen vara delaktig i upprättandet av genomförandeplanen? Flera genomförandeplaner om det finns flera insatser? Hur hanteras genomförandeplanen under pågående insats? Hur revideras genomförandeplanen? Ny genomförande plan efter att en uppföljning är gjord? Del 2: Frågor om användning Kan man skriva i journalen istället för att använda genomförandeplanens uppföljningsdel? Kan genomförandeplan med uppföljningsdel användas som övervägande? Behövs både genomförandeplanens uppföljningsdel och formulären övervägande samt omprövning? Vilket formulär används för uppföljning av insatser som riktar sig till föräldrarnas förmåga vid placering? Vem ska upprätta genomförandeplanen? Det är alltid handläggande socialsekreterare som ansvarar för att en genomförandeplan upprättas. Den socialsekreterare som upprättar genomförandeplanen är också oftast den som följer upp insatsen. Vid öppna insatser upprättas planen i samråd med vårdnadshavare, barnet eller den unge och den som ska verkställa beslutet (Barn och unga i socialtjänsten, sid 103). Vid placering upprättas planen i samråd med familjen, barnet eller den unge och vårdgivaren (Barn och unga i socialtjänsten, sid 110). Vem står för innehållet i planen? Vem eller vilka som utformar det konkreta innehållet i genomförandeplanen hänger samman med kommunens organisation och avgörs även av omständigheterna i det enskilda fallet. 15

16 Vid öppna insatser kan den som har ansvar för genomförandet av den öppna insatsen få i uppdrag att utforma det konkreta innehållet. Det är inte lämpligt att icke professionell utförare, som en kontaktperson, får i uppdrag att utforma innehållet i genomförandeplanen. Vid placering i HVB-hem eller särskilt ungdomshem enl. 12 LVU (även kallat paragraf-12- hem) kan personal där vara behjälplig i att utforma innehållet i planen tillsammans med barnet eller den unge och familjen. Det är inte lämpligt att icke professionell utförare, som ett familjehem, får i uppdrag att utforma innehållet i genomförandeplanen. Ska vi ta med det som fungerar bra i genomförandeplanen? Planeringen i genomförandeplanen görs för att det som inte fungerar bra ska bli bättre. I den roll- och ansvarsfördelning som ska göras ska barns och/eller föräldrars starka sidor lyftas fram, eftersom de själva kan vara delaktiga i att önskvärda förändringar kommer till stånd. I uppföljningsdelen ska det som har uppnåtts dokumenteras, vilket likaså är ett uttryck för att något fungerat väl. Hur ska familjen vara delaktig i upprättandet av genomförandeplanen? Oavsett vilken handläggare i socialtjänsten, exempelvis socialsekreterare eller familjehemssekreterare, som har ansvar för upprättandet av genomförandeplanen, ska familjen alltid beredas möjlighet att vara delaktig och bekräfta med sina underskrifter. Att familjen är delaktig innebär inte nödvändigtvis att man fyller i formuläret tillsammans, utan snarare att man kommer överens om innehållet. Socialtjänstens personal skriver sedan själva dokumentet, som familjen tar del av. Flera genomförandeplaner om det finns flera insatser? Huvudregeln är att det ska vara begripligt för barnet eller den unge och familjen vad som ska ske och vem som gör vad. I de flesta fall är det enklast med en genomförandeplan, eftersom alla barnets insatser då finns samlade i ett och samma dokument. Man kan delge relevanta delar av genomförandeplanen till olika utförare. Sekretess utgör inte något hinder mot att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Med samtycke från den/de enskilda kan innehållet i genomförandeplanen delas oberoende av sekretess. Det kan vara lämpligare med flera genomförandeplaner, exempelvis om insatserna ska följas upp med olika personer eller vid olika tillfällen. 16

17 Hur hanteras genomförandeplanen under pågående insats? Genomförandeplanen ska låsas när alla inblandade är överens om innehållet. Den ligger därefter fast till nästa uppföljningsmöte. Om insatsen förändras i grunden före nästa uppföljningsmöte så att genomförandeplanen blir missvisande, görs en ny version av genomförandeplanen i ett nytt dokument. Man kan ha avstämningar under pågående insats för att se hur arbetet fortskrider. Då behöver man inte använda uppföljningsdelen utan dokumenterar i journalen. Med genomförandeplanen blickar man framåt, med hjälp av uppföljningsdelen ser man tillbaka. Hur revideras genomförandeplanen? Genomförandeplanen följs upp och omarbetas med ett intervall som de inblandade kommer överens om, vid placering minst var 6:e månad. Enligt BBIC-konceptet gäller minst var 6:e månad även vid öppna insatser. (jag har uppmärksammat SoS på att denna text inte finns med i BBIC-konceptet, okt 2011/K Steneudde) På uppföljningsmötet använder man sig av uppföljningsdelen. Vid uppföljningsmötet närvarar som regel barnet, vårdnadshavare/förälder, vårdgivare/utförare och ansvarig socialsekreterare. Ny genomförande plan efter att en uppföljning är gjord? När uppföljningen är genomförd, görs vid behov en ny planering av insatser för kommande tidsperiod. Om gamla mål har tagits bort, nya har tillkommit eller andra förändringar har skett införs detta i en genomförandeplan för kommande tidsperiod. Den nya genomförandeplanen undertecknas och sparas med nytt datum. Om ingen förändring i innehållet har skett, arbetar man vidare utifrån befintligt innehåll i genomförandeplanen men ett nytt dokument upprättas för kommande tidsperiod, undertecknas och sparas med nytt datum. Kan man skriva i journalen istället för att använda genomförandeplanens uppföljningsdel? Enligt BBIC-konceptet ska genomförandeplanen inklusive uppföljningsdelen användas. Uppföljningsdelen syftar till en strukturerad och målinriktad uppföljning samt främjande av barns och ungas delaktighet, vilken de kan bekräfta med sin underskrift. Kan genomförandeplan med uppföljningsdel användas som övervägande? 17

18 Nej, övervägande är en redogörelse för nämnden om hur vården bedrivs och hur barnets och föräldrarnas förhållanden utvecklat sig samt en bevakning av att vården inte pågår längre än nödvändigt. Genomförandeplan och uppföljning ser till att barnet eller den unge får den hjälp som behövs och att insatserna ger önskad effekt. Behövs både genomförandeplanens uppföljningsdel och formulären övervägande samt omprövning? Ja, formulären används i olika sammanhang (se tidigare svar). Genomförandeplanens uppföljningsdel är framtagen för att fokusera resultaten av vården samt stärka barns, ungas och föräldrars delaktighet, vilket de kan intyga med sina underskrifter. Övervägande och omprövning är tjänstemannens underlag till nämnden. Innehållet i uppföljningsdelen utgör en viktig del av underlaget till övervägande och omprövning. Kan lämpligen kopieras över till Barnets/den unges utveckling i förhållande till målen. Vilket formulär används för att följa upp insatser som riktar sig till föräldrarnas förmåga vid placering? Om vårdgivaren inte är involverad i en insats som är riktad till föräldrarnas förmåga används BBIC:s genomförandeplan för öppna insatser, vilken registreras med barnets personnummer och förvaras i barnets personakt. Om barnets vårdgivare är involverad i insats riktad till föräldrarnas förmåga kommer man, efter revideringen av formulären 2010, att kunna planera och följa upp sådana insatser i genomförandeplanen för placering, under rubrikerna Vårdnadshavarnas förmåga samt Familj och miljö. 18

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Socialförvaltning, Motala kommun Beslutsinstans: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Att anmäla oro för barn

Att anmäla oro för barn Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Uppföljning av BBIC 2014

Uppföljning av BBIC 2014 Uppföljning av BBIC 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier Uppföljning av BBIC 2014 Dnr: 431-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff Kommunförbundet Skåne Chefsnätverksträff Dagordning Information om nuläge BBIC Organisation BBIC Skåne Info från SoS Kommunernas nulägesbeskrivning Hälsoundersökningar Handräckning LVU riktlinjer, avvikelsehantering

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU, Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Riktlinjer för bistånd inom barn- och ungdomsenheten IFO

Riktlinjer för bistånd inom barn- och ungdomsenheten IFO inom barn- och ungdomsenheten IFO 2013-05-20 Marie Lundqvist SÄN 2013/133-012 Antagen av social- och äldrenämnden 2013-06-11 Innehållsförteckning 1 Särskilda förutsättningar... 5 1.1 BBIC... 5 2 Jourhem...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Utredning om barn och unga

Utredning om barn och unga Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Ansökan om ordinarie licens gällande BBiC, barns behov i centrum. SN-2010/173

Ansökan om ordinarie licens gällande BBiC, barns behov i centrum. SN-2010/173 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Ansökan om ordinarie licens gällande BBiC, barns behov i centrum. SN-2010/173 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Information om förändringar i BBIC-formulär Dnr /2013

Information om förändringar i BBIC-formulär Dnr /2013 2013-04-08 Information om förändringar i BBIC-formulär Dnr 3.6-15444/2013 Med anledning av att nya bestämmelser har trätt i kraft i SoL och LVU den 1 januari 2013 behöver en del av BBIC:s formulär (inklusive

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING För socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna genom Region

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun

ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun Granskning av institutionsplaceringar av barn och Revisionsrapport KPMG AB 27 september 2010 Innehåll Förkortningar och definitioner av centrala begrepp 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Ansvarig

Läs mer

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6) 1(6) Maj 2006 Uppdaterat januari 2014 BBIC-konceptet Vad är BBIC- konceptet? BBIC-konceptet fastställer förutsättningarna för att arbeta med Barns behov i centrum. Det tar sin utgångspunkt i BBIC:s mål

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutade av SN 183 2014-11-19 HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA Individ- och familjeomsorgen Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0)554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 V Torggatan

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Granskning av socialtjänstens verksamhet för barn och unga

Granskning av socialtjänstens verksamhet för barn och unga www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av socialtjänstens verksamhet för barn och unga Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga

Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR PERSONAL PÅ HVB FÖR BARN OCH UNGA 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för personal på

Läs mer

Gemensam handlingsplan

Gemensam handlingsplan sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Jan Sundström/Irene Lidström//Anna-Lena Norlander-Groth/Susanne Bohm/Ann-Charlotte Bohlin 2014-10-06 Gemensam handlingsplan

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten Antagen av socialnämnden 2009-11-16 Reviderad 2011-09-26 Lex Sarah 2(5) Rapport Vad skall rapporteras och när En rapport enligt Lex Sarah

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Mjölby kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod...

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Socialtjänsten RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun 7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad

Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad SAF 22/16 Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad 9.3.0 Ta emot ansökningar och anmälningar, utreda och fatta beslut om insatser rörande barn och unga Antagen av social- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga

om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga Sista dag för ansökan 31 december 2014 Skicka ansökan till: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm Blankett för ansökan om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Studiematerial Barns behov i centrum (BBIC)

Studiematerial Barns behov i centrum (BBIC) Studiematerial Barns behov i centrum (BBIC) Artikelnr 2009-126-11 Sättning Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, Februari 2009 Innehåll BBIC-triangeln...3 BBIC-formulär, översikt...5

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA SOCIALFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA Individ- och familjeomsorgen \\samit.local\mappar\kk-hemkataloger\piher00\material att ta bort\ifo handläggning innehåll.docx Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Utredning och matchning av familjehem

Utredning och matchning av familjehem Utredning och matchning av familjehem BBIC anpassad familjehemsutredningsprocess Västerås Stad, proaros, Socialkontor Barn och Ungdom Bakgrund 2007 - Lokal grundutbildningen i BBIC. - projektuppdrag kartläggning

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

en liten hjälpreda i konsten att föra journal

en liten hjälpreda i konsten att föra journal Maj 2007 en liten hjälpreda i konsten att föra journal Stockholm HVB Barn & Ungdom SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Denna hjälpreda utgår från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR. Sista dag för att ställa frågor är Ja, det är det vi menar.

FRÅGOR OCH SVAR. Sista dag för att ställa frågor är Ja, det är det vi menar. FRÅGOR OCH SVAR Sista dag för att ställa frågor är 2018-10-31 Ställ en fråga om upphandlingen här. Du kan se en lista med alla dina inskickade frågor här. Angående svaret avseende dokumentation: "Gällande

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET Fr ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER 18 20 ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET Dokumentinformation Dokumenttitel: Överenskommelse

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende barn och ungdomar upp till 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt Vägledning

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten 1 Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten Bakgrund Systematisk uppföljning är ett prioriterat område inom den nationella barn och unga satsningen. Som en följd av att BBIC kan utgöra grunden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,

Läs mer

Utredningar och insatser för barn och unga i socialtjänsten

Utredningar och insatser för barn och unga i socialtjänsten Utredningar och insatser för barn och unga i socialtjänsten www.upplands-bro.se Foto: Emese/Shutterstock.com Vad gör socialtjänsten? Socialtjänstens barn- och ungdomsenhet arbetar för att se till att barn

Läs mer