Rättspsykologi II VT Anvisningar och preliminärt schema 21/1 27/5 2014

Transkript

1 Stockholms universitet Psykologiska institutionen Rättspsykologi II 15 högskolepoäng VT 2014 Rättspsykologi II Anvisningar och preliminärt schema 21/1 27/

2 Rättspsykologi II Mål och innehåll Allmänt Utbildningens mål är att den studerande efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om psykologiska aspekter av brottslighet samt hur vetenskapligt grundad psykologisk kunskap kan bidra till förhöjd kvalitet i brottsutredningar. Kursen ska ge kännedom om olika intrikata rättspsykologiska fenomen och dess tillämpning i en rättslig kontext. Upplägg Kursen består av tre moment inklusive seminarier: 1. Teorier om brottslighet, 4 högskolepoäng 2. Psykologisk kunskap i brottsutredningar, 4 högskolepoäng 3. Brott och psykologi i domstol, media och vård, 4 högskolepoäng Rättsfallsseminarier och litteraturseminarium är kurskrav och motsvarar 3 högskolepoäng. Det första momentet (4 högskolepoäng) behandlar olika teorier om brottslighet och tar upp psykologiska, sociologiska och biologiska aspekter angående antisocialt/kriminellt beteende. Momentet belyser även psykologiska aspekter på s.k. hedersbrott samt ger en orientering i rättspsykiatri. Kursens andra moment fokuserar på psykologisk kunskap i brottsutredningar (4 högskolepoäng). Momentet utgör en fördjupning och utvidgning beträffande barn som brottsoffer och berör bland annat barnklinisk utredning, neuropsykiatriska funktionshinder samt Internet-relaterad brottslighet. En central del inom momentet utgörs av utredningspsykologi där kunskaper ges beträffande seriebrottslighet och länkning av brott samt förhör med misstänkta gärningsmän. Momentet Brott och psykologi i domstol och media (4 högskolepoäng) omfattar bland annat metodik för att avgöra utsagors tillförlitlighet samt psykologiska perspektiv på bevisvärdering. Momentet tar även psykologiska effekter avseende medias bevakning av brottslighet. Vidare berör momentet olika aspekter avseende behandlingsprogram och återfall i brott. Under rättsfallsseminarierna och litteraturseminariet (3 högskolepoäng) diskuterar kursdeltagarna litteratur och fallbeskrivningar samt genomför övningar med anknytning till de ämnesområden som kursen omfattar (se nedan). 2

3 Undervisning och närvarokrav Undervisningen består av föreläsningar (F) omfattande två eller tre 45-minuterspass per kväll samt litteratur- och rättsfallsseminarier (S). En kombination av föreläsningar och seminarier syftar till att ge goda möjligheter till diskussioner med anknytning till de studerandes egna erfarenheter och kunskaper inom området. För bästa utbyte av kursen krävs att deltagarna inför varje sammankomst förbereder och läser in de delar av litteraturen som angivits i schemat. För rättsfallsseminarierna krävs inga specifika förberedelser utöver att ha läst kurslitteraturen samt eventuellt anvisad artikel. På dessa seminarier diskuteras en del fallexempel och det blir tillfälle att närmare reda ut frågor som litteraturläsningen ger upphov till. Litteraturseminariet behandlar valfri litteratur (t.ex. vetenskaplig artikel, faktabok eller skönlitterär bok). Syftet med seminariet är att vi elaborerar och diskuterar kursinnehållet utifrån valfri litteratur som anknyter till det innehåll som tagits upp tidigare på kursen. Var och en av kursdeltagarna formulerar en övergripande fråga. Var och en av kursdeltagarna formulerar en fråga med rättspsykologisk relevans som sedan besvaras utifrån valfri litteratur (forskningsartikel eller fackbok). Den litteratur som väljs behöver ej vara förankrad i rättspsykologin, däremot ska frågeställningen och analysen vara det. Ni som ställer frågorna ska också förbereda och skriva ned ett svar/redogörelse på/för den fråga ni ställt (2-3 sidor). Seminariet går till på följande sätt: Någon ur seminariegruppen sammanfattar kort den litteratur man valt samt presenterar sin frågeställning. Ibland kan det också vara bra att presentera en snabb bakgrund till frågan. Frågeställaren leder diskussionen och övriga deltagare har rätt att problematisera och göra inlägg efter eget behov. Slutligen avslutar den som ställt frågan med att komplettera diskussionen (om han eller hon finner den otillfredsställande) eller med att göra utvecklingar, detaljerade tillägg, kommentarer osv. Den skriftliga dokumentationen (fråga och svar) lämnas i två exemplar - gärna före, men senast direkt vid seminariet - till kursansvarig. Närvaro Närvaro vid föreläsningarna är formellt inte obligatoriskt, men är centralt för att kursen ska ge det utbyte det är meningen att den ska ge. Närvaro på föreläsningarna rekommenderas även eftersom information från både kurslitteratur och föreläsningar (även seminarier) ligger till grund för den skriftliga examinationen. Deltagande vid seminarierna är obligatoriskt (avser ej Aktuellt rättsfall ) och kursen kan således inte läsas på distans. Det är omöjligt att tillgodogöra sig kursinnehållet utan fysisk närvaro då seminarierna bygger på egna övningar, diskussioner och erfarenhetsutbyten kring olika utredningsmetoder. Alla kan vi bli sjuka eller påverkas av oförutsedda händelser, men närvaro vid två av de tre rättsfallsseminarierna utöver litteraturseminariet är dock ett minimum. Vid utebliven närvaro vid såväl ett rättsfallsseminarium som litteraturseminariet krävs komplettering i form av en skriftlig uppgift. Kompletteringsuppgiften kommer att finnas tillgänglig på Fastreg efter seminariet. Utebliven närvaro vid fler än ett seminarium kan endast kompletteras genom närvaro vid nästkommande kurstillfälle. Kursen betraktas som godkänd först efter erforderlig komplettering. 3

4 Examination Kursinnehållet (litteratur, föreläsningar och seminarier) examineras genom individuella uppgifter: Del 1 examineras genom hemtentamensuppgifter den 19.2; Del 2 examineras genom en salsskrivning onsdagen den 26.3, kl 18:00-21:00 i U31; och Del 3 examineras genom salsskrivning tisdagen den 27.5, kl 18:00-21:00 i U31. Skrivningarna omfattar vardera fyra till fem essäfrågor (4-poängsfrågor) och baseras både på kurslitteraturen och på information som behandlats på föreläsningarna och seminarierna. Skrivningssvaren bedöms på en 7-gradig betygsskala, A till F (se nedan). Godkänd tentamen ger 4, 4 och 4 högskolepoäng för respektive delmoment 1, 2 och 3. Resultat på tentamen anslås ca 14 dagar efter tentamensdagen. Omskrivningsdatum: för Delmoment 2 och 3; onsdag den 11.6, kl 17:00-21:00 i U31. Rättsfalls- och litteraturseminarierna motsvarar 3 högskolepoäng och ska konkretisera och exemplifiera en del av det teoretiska och metodologiska innehållet på kursen bl.a. genom träning, fallanalyser och diskussionsfrågor. Övningsuppgifterna vid rättsfallsseminarierna redovisas muntligt. Litteraturseminarierna examineras dels i form av en skriftlig rapport (ca 2-3 sidor individuellt), dels i form av en muntlig presentation och diskussion. Kopiera två exemplar till seminarieledarna samt ytterligare några exemplar för andra intresserade. Rapporten (i två ex.) lämnas gärna före, men senast direkt vid seminariet. Närvaro är obligatorisk (se ovan). Vid betygssättning av fördjupningen används endast betygen Godkänd/Underkänd då detta inslag betraktas som kurskrav. Betygssättning För godkänt på kursen krävs godkänd rapportering av valfri litteratur, närvaro på tre av fyra seminarier samt godkänd (minst E) på den skriftliga tentamen på Delmoment 1, Delmoment 2, och Delmoment 3 bedömd enligt mall nedan (för utförligare text se Betygskriterier). % av maxp. A Utmärkt 90 % - B Mycket bra 80 % - C Bra 70 % - D Tillfredsställande 60 % - E Tillräckligt 50 % - Fx Otillräckligt < 50 % (F Helt otillräckligt) Det slutliga kursbetyget utgör ett sammanvägt betyg (ihopvägning av de tre bokstavsbetygen på delmomenten 1-3). Omvandlingen sker enligt principen A=5, B=4, C=3, D=2 och E=1. Därefter beräknas ett medelbetyg som sedan återförs till en bokstav enligt samma princip. Vid decimaler används s.k. positiv avrundning, dvs..5 avrundas upp till närmaste heltal (t.ex. medelvärde 3.5 = B). 4

5 Betygskriterier Aktuella lärandemål för den skriftliga tentamen är: (1) redogöra för grundläggande begrepp och teorier inom kognitions-, utvecklings-, social- och personlighetspsykologi till den rättsliga kontexten (2) vara orienterad i olika utredningsmetoder för analys av fallexempel (3) diskutera, jämföra och utvärdera olika metoder och teorier för att förstå, bemöta och utvärdera vittnens, offers och gärningsmäns beteende i brottssammanhang A B C D E Fx F Utmärkt. Svaren visar att studenten utförligt kan kombinera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel, men också på ett korrekt sätt peka ut begränsningar i begreppens/teoriernas/metodernas förklaringsvärde antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt synsätt. Mycket bra. Svaren visar att studenten utförligt kan kombinera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel. Bra. Svaren visar att studenten kan applicera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel. Tillfredsställande. Svaren visar att studenten kan redogöra för begrepp, teorier och metoder med egna ord. Tillräckligt. Svaren visar att studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier avser att förklara. Otillräckligt. Studenten kan redogöra för en del begrepp, teorier och metoder inom det beskrivna området men visar inte tillräcklig förståelse för resonemang, teorier och tillämpning inom det beskrivna området. Helt otillräckligt. Hälften eller fler tentamensfrågor har inte besvarats på E-nivå. Lärandemålen har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning och resultatet summeras till 90 % av max.poängen. Utmärkt Lärandemålen har uppfyllts i mycket hög utsträckning och resultatet summeras till % av max.poängen. Mycket Bra Lärandemålen har uppfyllts i hög utsträckning och resultatet summeras till % av max.poängen. Bra Lärandemålen har uppfyllts helt godtagbart och resultatet summeras till % av max.poängen. Tillfredsställande Lärandemålen har uppfyllts trots vissa brister och resultatet summeras till % av max.poängen. Tillräckligt Lärandemålen har inte uppfyllts. Resultatet summeras till <50 % av max.poängen. Omtentamen Omtentamen 5

6 Kursansvarig Personal Sven Å Christianson (SC), professor, fil dr, leg psykolog, Psykologiska inst. Stockholms universitet. SC har sitt tjänsterum på Frescati Hagväg 8, plan 2. Telefon: Övriga lärare Charlotte Alm (CA)), univ lekt, fil dr, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Christian Diesen (CD), professor emeritus, Juridicum, Stockholms universitet. Marika Ehrencrona (ME), journalist, leg psykolog, Stockholm. Laura Ferrer-Wreder, (LFW), docent, univ lekt, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Fredrik Hedén (FH), överläkare, Rättspsykiatriska avd., Huddinge. Sara Hellqvist (SH), forskningsassistent, masterex, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Erika Lundgren (EL), forskningsassistent, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Lotta Reuterskiöld (LR), univ lekt, leg psykolog, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Jerzy Sarnecki (JS), professor, Kriminologiska inst, Stockholms universitet. Mina Sedem (MS), fil dr, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Carina Udd (CU), leg psykolog, leg psykoterapeut, Barnpsykiatrin i Östergötland. Upplysningar/studievägledning Om du har allmänna frågor om Psykologiska institutionen eller studier i ämnet psykologi vid Stockholms universitet kan du vända dig till Studentexpeditionen på telefon Studentexpeditionen besvarar även frågor av administrativ karaktär, t.ex. inrapportering av kurspoäng i LADOK. Utnyttja också möjligheten att besöka institutionens hemsida ( där du finner svar på de flesta frågor kring psykologi som ämnesområde och studier vid Psykologiska institutionen. Specifika frågor om undervisningen på denna kurs besvaras av kursansvarig eller respektive lärare (helst vid undervisningstillfällen). Fastreg Det är viktigt att du så snart som möjligt loggar in i Fastreg och anger en e-postadress som du använder regelbundet, så att vi kan nå dig med viktig kursinformation. Du loggar in i Fastreg via vår hemsida: genom att klicka på Fastreg (inloggning) - under Studentwebb. Du loggar in med ditt personnummer (10 siffror) samt som pinkod de fyra sista siffrorna i personnumret. Första gången du loggar in ombeds du byta pinkod till en personlig som du använder i fortsättningen. Skriv in din e-postadress samt kontrollera även att dina övriga adressuppgifter stämmer. 6

7 Kurslitteratur Böcker Christianson, S.Å., & Ehrencrona, M. (2011). Psykologi och bevisvärdering: Myter om trovärdighet och tillförlitlighet. Stockholm: Norstedts Juridik. (250 s) Granhag, P.A. (Ed.) (2010). Forensic psychology in context. Nordic and international approaches. Devon: William Publishing. (valda delar; 170 s) Granhag, P.A., & Christianson, S.Å. (Red.) (2008). Handbok i rättspsykologi. Stockholm: Liber. (valda delar 280 s) Canter, D., & Young, D. (2009). Investigative psychology: Offender profiling and the analysis of criminal action. John Wiley & Sons. (valda delar, 250s) Artiklar/bokkapitel (ca 150 s) Alm, C., Berman, A.H., Kristiansson, M., Lindqvist, P., Palmstierna, T., & Gumpert, C. H. (2010). Gender differences in re-offending among psychiatrically examined Swedish offenders. Criminal Behaviour and Mental Health, 20, Corovic, J., Christianson, S.Å., & Bergman, L.R. (2012). From crime scene actions in stranger rape to prediction of rapist type: Single victim or serial rapist? Behavioral Sciences and the Law, 30, Diesen, C. (2001). Terapeutisk juridik. Juridisk Tidskrift, 1, Hau, H.G., & Smedler, A.-C. (2011). Different problems - same treatment. Swedish juvenile offenders in community-based rehabilitative programmes. International Journal of Social Welfare, 20, Wolak, J., Finkelhor, D., Mitchell, K.J., & Ybarra, M.L. (2008). Online predators and their victims: Myths, realities, and implications for prevention and treatment. American Psychologist, 63, Öst, L.-G. (2010). KBT inom barn- och ungdomspsykiatrin. Borås: Natur och Kultur. (Kap 9, 12; 30 s) Hansen, E.B., & Breivik, G. (2001). Sensation seeking as a predictor of positive and negative risk behaviour among adolecents. Personality and Individual Differences, 30, Moffitt, T.E. (1993). Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial behaviour: A developmental taxonomy. Psychological Review, 100, Strand, S., & Belfrage, H. (2005). Gender differences in psychopathy in a Swedish offender sample. Behavioural Sciences and the Law, 23,