UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga"

Transkript

1 UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga regional rapport för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige

2 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/sti-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Kunskapsnätverkets organisation består av en styrgrupp med fyra smittskyddsläkare och en enhetschef för folkhälsa och samhällsmedicin, samt en arbetsgrupp kallad kärngrupp som utgörs av länens hiv/sti-samordnare. Kunskapsnätverket finansieras av statliga medel via Smittskyddsinstitutet.

3 UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga regional rapport för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige främjar regional kunskapsuppbyggnad och ett framgångsrikt hiv/sti-preventivt arbete

4 Sammanfattning Studien UngKAB09 genomfördes under år 2009 i Sverige och beskriver ungdomar och unga vuxnas kunskaper, attityder och erfarenheter när det gäller sexualitet. Ungdomar och unga vuxna (15 29 år) är en av de prioriterade målgrupperna för hiv/sti-prevention och därför hade Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige ett intresse av att bearbeta regionala och lokala data från studien. I regionen Mellansverige har 1916 personer besvarat enkäten, 977 kvinnor och 934 män. Resultatet visar bland annat att kvinnorna i regionen gör en starkare koppling mellan kärlek och sex jämfört med männen. Den sexuella debuten hos dem som någon gång haft sex skedde vid 16 års ålder. Vid debuten hade majoriteten av kvinnorna sex med en man och männen med en kvinna. Majoriteten av ungdomarna hade inte druckit alkohol vid sexdebuten. Två tredjedelar av kvinnorna har någon gång testat sig för klamydia jämfört med männen där drygt en tredjedel någon gång testat sig. Sextionio procent av kvinnorna och 57 procent av männen har uppgett att de hade ett samtal med någon i hälso- och sjukvården i samband med sitt senaste test. Hälften av kvinnorna och 61 procent av männen fick även information om kondomer. Bland kvinnorna angav 45 procent och bland männen 56 procent att den kunskap de fått genom sex- och samlevnadsundervisningen är tillräcklig för att ta hand om sin sexuella hälsa. Knappt hälften av ungdomarna i regionen har under de senaste 12 månaderna någon gång fått gratis kondomer.

5 Innehåll Sammanfattning 4 1. Bakgrund till rapporten Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige fakta om länen 7 2. Metodbeskrivning 9 3. Ungdomarna i regionen Alkohol- och drogbruk bland ungdomarna Vän eller person att samtala förtroligt med Attityder när det gäller sex och kärlek Kär i den man har sex med Internet och sex Sexuella handlingar mot sin vilja Den sexuella debuten Debutålder Alkohol- och drogbruk vid sexdebuten Hur första sextillfället upplevdes Det senaste sextillfället Typ av relation/kontakt Kontakt med senaste sexpartnern Alkohol och andra droger Sexuellt överförbara infektioner Upplevd risk att smittas av hiv Upplevd risk att smittas av klamydia Testning av STI Samtal vid senaste testet Graviditeter och preventivmedel Akut p-piller Graviditeter Sex mot ersättning Kondomanvändning vid det senaste sextillfället Kondomanvändning vid det senaste vaginala samlaget Hur det fungerade att använda kondom Varför ingen kondom användes Hälsofrämjande insatser Upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning Avslutande reflektioner 36 Referenser 38 5

6 6

7 1. Bakgrund till rapporten UngKAB09 är en enkätundersökning som genomfördes under år 2009 och som fokuserar på ungdomar och unga vuxnas kunskaper, attityder och erfarenheter när det gäller sexualitet. Resultatet är tänkt att användas som ett underlag för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring sexualitet bland ungdomar och unga vuxna. Studien genomfördes av Göteborgs universitet på uppdrag av Smittskyddsinstitutet. 1 Kunskapsnätverket hiv/sti - Mellansverige består av landstingen i Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Dalarna och Värmland. Nätverket arbetar med hälsofrämjande och förebyggande insatser kring sexuell hälsa, och målsättningen är att minska antalet hiv/sti-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Ungdomar och unga vuxna är en av de prioriterade målgrupperna för hiv/sti-prevention (Regeringens proposition 2005; Smittskyddsinstitutet 2010; Regeringens proposition 2007) och därför hade Kunskapsnätverket ett intresse av att bearbeta regionala och lokala data från studien. Rapporten presenterar den regionala statistiken i jämförelse med regionens län samt riket, och syftar till att fungera som ett underlag för vidare diskussion och planering av insatser i regionen och länen Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige fakta om länen Uppsala län Uppsala län har knappt invånare. Andelen invånare med utländsk härkomst är 14 procent. I åldergruppen år finns omkring personer. Länet har åtta kommuner. Universitetet har omkring studenter och även Sveriges lantbruksuniversitet har ett campus i Uppsala. Uppsala län är Sveriges tredje största arbetsmarknad. Tjänsteproduktion är den övervägande följt av varuproduktion. En stor arbetsgivare är Landstinget i Uppsala län. Uppsala län har ett väl utbyggt kommunikationsnät. Uppsala län har den näst största befolkningstätheten, 41 inv/km², av de fem länen i regionsamarbetet. Medellivslängden i länet är 83,6 år och 39 procent av invånarna har en eftergymnasial utbildning på minst två år. I åldersgruppen år uppgick arbetslösheten år 2010 till 6,1 procent. Andelen låginkomsttagare i åldrarna år var 13 procent. I årskurs 9 var 88 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Länet har 10 ungdomsmottagningar med varierande tillgänglighet beträffande personal, öppettider, åldergräns etc. Tonårsaborterna, 19 år eller yngre, låg 2010 på 17,7/1 000 kvinna i länet. Varje år säljs 5,4 liter alkohol (beräknat på antal liter 100-procentig alkohol/invånare, 15+ år). Värmlands län I Värmlands län är invånarantalet drygt Andelen invånare med utländsk härkomst är 10 procent. I åldersgruppen år finns omkring personer. Länet har 16 kommuner. Värmlandgränsar till Norge i väster. Karlstads universitet har omkring studenter. Värmland är ett jord- och skogsbruks län. Idag är pappers och massaindustrin stora arbetsgivare. Värmlands län har ett relativt väl utvecklat kommunikationsnät och är ett av Mellansveriges mest glesbefolkade län, 16 inv/km². Medellivslängden i länet är 82,7 år och 26 procent av invånarna har en eftergymnasial utbildning på minst 1 7

8 två år. I åldersgruppen år uppgick arbetslösheten år 2010 till 12,6 procent. Andelen låginkomsttagare i åldrarna år var 20 procent. I årskurs 9 var 90 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Länet har 15 ungdomsmottagningar med varierande tillgänglighet beträffande personal, öppettider, åldergräns etc. Tonårsaborterna, 19 år eller yngre, låg 2010 på 25,5/1 000 kvinna i länet. Varje år säljs 8,5 liter alkohol (beräknat på antal liter 100-procentig alkohol/invånare, 15+ år). Västmanlands län Västmanlands län har knappt invånare. Andelen invånare med utländsk härkomst är 16 procent. Knappt personer finns i åldersgruppen år. Länet har 10 kommuner. Västmanlands län kan betraktas som ett ledande industri län inom teknik. Länet är det mest befolkningstäta i gruppen, 49 inv/km² och har ett väl utvecklat transportnät. Medellivslängden i länet är 82,9 år och 30 procent av invånarna har en eftergymnasial utbildning på minst två år. I åldersgruppen år uppgick arbetslösheten år 2010 till 12,8 procent. Andelen låginkomsttagare i åldrarna år var 18 procent. I årskurs 9 var 81 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Länet har 7 ungdomsmottagningar med varierande tillgänglighet beträffande personal, öppettider, åldergräns etc. Tonårsaborterna, 19 år eller yngre, låg 2010 på 17,4/1 000 kvinna i länet. Varje år säljs 5,7 liter alkohol (beräknat på antal liter 100-procentig alkohol/invånare, 15+ år). Dalarnas län I Dalarnas län bor drygt personer. Andelen invånare med utländsk härkomst är 9 procent. I åldersgruppen år finns drygt personer. Länet har 15 kommuner. Högskolan Dalarna har omkring studenter. Främsta näringen är skogs- järn och stålindustri. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med omkring 8700 medarbetare. Var femte löntagare i länet arbetar inom vård och omsorg. Dalarna har regionens lägsta folktäthet, bara 10 inv/km². Man har även ett relativt glest landsvägs- och järnvägsnät. Medellivslängden i länet är 82,9 år och 35 procent av invånarna har en eftergymnasial utbildning på minst två år. I åldersgruppen år uppgick arbetslösheten år 2010 till 9,9 procent. Andelen låginkomsttagare i åldrarna år var 18 procent. I årskurs 9 var 90 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Länet har 15 ungdomsmottagningar, med varierande tillgänglighet beträffande personal, öppettider, åldergräns etc. Tonårsaborterna, 19 år eller yngre, låg 2010 på 23,3/1 000 kvinna i länet. Varje år säljs 6,1 liter alkohol (beräknat på antal liter 100-procentig alkohol/invånare, 15+ år). Gävleborgs län Gävleborgs län utgörs till största delen av Hälsingland och Gästrikland. Invånarantalet är knappt Andelen invånare med utländsk härkomst är 9 procent. Knappt personer finns i åldersgrupper år. Länet består av 10 kommuner. Högskolan i Gävle har studenter. Länet domineras av järn- och stålindustri samt trä-, massa- och pappersindustri. Gävleborgs län är Norrlandslänens mest tättbefolkade, 15 inv/ km², men ligger ändå under riksgenomsnittet. Medellivslängden i länet är 82,2 år och 23 procent av invånarna har en eftergymnasial utbildning på minst två år. I åldersgruppen år uppgick arbetslösheten år 2010 till 16,2 procent. Andelen låginkomsttagare i åldrarna år var 18 procent. I årskurs 9 var 86 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Länet har 9 ungdomsmottagningar med varierande tillgänglighet beträffande personal, öppettider, åldergräns etc. Tonårsaborterna, 19 år eller yngre, låg 2010 på 20,4/1 000 kvinna i länet. Varje år säljs 5,8 liter alkohol (beräknat på antal liter 100-procentig alkohol/invånare, 15+ år). Referenser till bakgrundsinformation om länen:

9 2. Metodbeskrivning Enkäten genomfördes dels som ett utskick till ett representativt urval av 16-, 20-, 24- och 28-åringar i Sverige, totalt , dels via olika mötesplatser på internet (ett så kallat självselekterat urval). Endast 24 procent av dem i det representativa urvalet svarade på enkäten efter att ha fått en påminnelse. Den låga svarsfrekvensen i det representativa urvalet gör det svårt att generalisera resultatet till gruppen ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vid jämförelse mellan de två urvalen framgår det att de som svarat på enkäten via internet (det självselekterade urvalet) har en något större sexuell erfarenhet jämfört med det representativa urvalet ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 29 år ingår i studien (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011). Data redovisas i form av frekvenser och enkla korstabeller utförda i statistikverktyget SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). För vissa frågor saknas resultat då det interna bortfallet på frågorna varit så högt att resultaten inte kan betraktas som tillförlitliga. Se även diskussion om detta i metodkapitlet i huvudrapporten (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011). I det mellansvenska nätverket, fortsatt benämnt som regionen, har 1916 personer besvarat enkäten, 977 kvinnor och 934 män. Fem personer har valt att inte kategorisera sig utifrån kön. Eftersom denna grupp är så pass liten kommer den inte att redovisas i rapporten på regional och lokal nivå. I de resultat som avser riket ingår även de personer som valt att ej ange något kön, totalt 46 personer för hela Sverige. Vid varje tabell finns en hänvisning till UngKAB09:s huvudrapport, där referensen Tikkanen, Abelsson och Forsberg (2011) avses. I rapporten används begreppen ungdomar, unga vuxna, killar, tjejer, kvinnor och män synonymt för de åringar som studien omfattar. 9

10 3. Ungdomarna i regionen De svarande har delats in i tre åldersgrupper och hur dessa fördelats och antalet svarande, redovisas i tabell 1. Tabell 1. Åldersfördelning. Andelar i procent. (Tabell 3.1. i huvudrapporten) år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Tabell 2. Huvudsaklig sysselsättning. Andelar i procent. (Tabell 3.3. i huvudrapporten). Studerande Yrkesarbetar Arbetssökande Annat Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Begreppet annat inrymmer sjukskriven under en kortare period, långtidssjukskriven, föräldraledig, praktik eller liknande genom Arbetsförmedlingen samt annan sysselsättning. Studien visar att Uppsala har en större andel av studenter över 20 år jämfört med regionen. Uppsala har också totalt sett en större andel respondenter. Resultatet visar att religionen inte har någon större påverkan i ungdomarnas vardagsliv Alkohol- och drogbruk bland ungdomarna Det är vanligt att ungdomar dricker alkohol regelbundet. Smittskyddsinstitutet (2011) fastslår i rapporten Alkohol och sexuellt risktagande att alkohol har en stark symbolisk betydelse i ungdomars liv samt att kopplingen mellan sexuellt risktagande och alkoholkonsumtion är tydlig. Olika grupper av ungdomar har olika normer som påverkar deras uppfattningar och erfarenheter. Alkoholen påverkar alla ungdomar, inte bara dem som själva brukar alkohol. Det som uppfattas gränsöverskridande av vissa kan för andra ligga helt i linje med den norm som råder i deras umgänge. 10

11 Alkoholkonsumtionen i Uppsala län är högre jämfört med övriga län i regionen, vilket syns tydligast bland kvinnor, se tabell 3. Tabell 3. Alkoholbruk bland ungdomarna. Andelar i procent. (Tabell 3.7. i huvudrapporten). Någon gång Någon gång Mer sällan Aldrig per vecka per månad Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Cannabis (hasch, marijuana) Två procent av kvinnorna och 6 procent av männen har angett att de någon gång per månad använder cannabis. Detta innebär att 114 män i regionen använder cannabis regelbundet. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (2011), syns sedan mitten av 2000-talet tendenser till ökad narkotikaanvändning bland killar. Detta är mest tydligt bland pojkarna i gymnasiets år 2. Endast några få procent har uppgett att de någon gång per månad eller mer sällan använder andra berusningsmedel än cannabis Vän eller person att samtala förtroligt med Det nationella resultatet visar ett samband mellan en lägre självkänsla och de som saknar någon att tala förtroligt med. Men mer än 90 procent av respondenterna i regionen har någon eller några att samtala förtroligt med. Tabell 4. Om man har någon vän/annan person att samtala förtroligt med. Andelar i procent. (Tabell 3.9. i huvudrapporten). Har en person att tala förtroligt med Har två eller flera att tala förtroligt med Har ingen att tala förtroligt med Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Attityder när det gäller sex och kärlek Studien berör även attityder till partnerval och antal partners. Majoriteten i regionen anser att det är OK med en relation mellan två personer av samma kön. Omkring 45 procent av de som besvarat enkäten uppger att de delvis eller helt instämmer i påståendet att tjejer/killar som har haft många partners förtjänar dåligt rykte. Detta kan tolkas som att det finns ett behov av en öppen diskussion och dialog om normer och värderingar kopplat till sexuell hälsa, reproduktion och rättigheter. Här är skolan en viktig arena, förhoppningsvis 11

12 kan Skolverkets nya läroplaner från år 2011 skapa goda förutsättningar. Läroplanerna är nu tydligare med uppdraget kring sex- och samlevnad (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Tabell 5. En sexuell relation mellan två av samma kön är OK. Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och Vet ej hållet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Tabell 6. Tjejer som har haft många partner förtjänar dåligt rykte. Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och Vet ej hållet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Tabell 7. Killar som har haft många partner förtjänar dåligt rykte. Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och Vet ej hållet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Kär i den man har sex med Kvinnorna i regionen gör en starkare koppling mellan kärlek och sex jämfört med männen, se tabell 8. Vid jämförelser med riket framgår det att de yngre i högre grad än de äldre anser att man ska vara kär i den man har sex med, 22 procent bland dem som är under 20 år jämfört med 8 procent bland de över 25 år. De som uppger att man skall vara kär i den man har sex med är främst de som bor i mindre ort eller har invandrat till Sverige. (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011). 12

13 Tabell 8. Man ska vara kär i den man har sex med. Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och Vet ej hållet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Vidare visar resultatet att de flesta tycker att det är okej med samlag även utanför förlovning/äktenskap/partnerskap. Det förkommer inga större skillnader mellan kvinnor och män Internet och sex Under de senaste 12 månaderna har ungefär hälften av kvinnorna angett att de någon gång flirtat på internet. Bland männen har närmare 60 procent angett detta. Studien visar att fler män än kvinnor i regionen letar efter kärlekskontakter på internet, 4 av 10 män och knappt 3 av 10 kvinnor. Det är vanligare bland män i Gävleborg att söka kärlekskontakter på internet, 57 procent, jämfört med männen i Dalarna 33 procent. Fem procent av kvinnorna och 10 procent av männen i regionen har uppgett att de någon gång lagt ut/svarat på sexannonser via internet under de senaste 12 månaderna. Vidare anger 6 procent att de lagt ut nakenbilder på sig själva på internet under de senaste 12 månaderna. Socialstyrelsen skriver i sitt utbildningsmaterial sex mot ersättning utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga, att under den senaste femårsperioden har det skett stora förändringar i hur de unga kommer i kontakt med sexköpare (Svedin & Priebe 2009). Exempelvis har kontakterna mellan köpare och säljare på internet mer än tredubblats år 2009 jämfört med år 2004, och är i dag det vanligaste sättet att träffa sin köpare på. Internet har på olika sätt bidragit till att förenkla etableringen av kon takt när det gäller att köpa och sälja sex (Vedeler et al. 2006). Internet förenklar exempelvis genom att: unga kommer i kontakt med personer som de annars inte skulle ha mött unga enklare kan uttrycka sig när det gäller sex relationer kan utvecklas och fördjupas känslomässigt utan direkta möten det som sker på internet inte associeras till prostitution och därmed uppfattas som mindre stigmatiserande unga känner att de har kontroll internet är deras arena. Med detta som bakgrund måste internet vara en arena att ta med i nutida och framtida diskussioner kring förebyggande och hälsofrämjande insatser till målgruppen Sexuella handlingar mot sin vilja Att själv ha utsatts för sexuella övergrepp är en bidragande faktor att själv utsätta en annan individ för ett sexuellt övergrepp. Flera internationella myndigheter har börjat fokusera på de faktorer som ökar risken att bli sexualförbrytare. Exempel på bidragande faktorer som nämns är alkohol- och drogmissbruk eller att själv blivit utsatt för eller bevittnat våld eller sexuellt övergrepp i hemmet (NCK 2008). Studier visar också att vardagen för pojkar som begått sexuella övergrepp präglas av missbruk, våld, social isolering och i vissa fall sexuell gränslöshet (SiS 2010). Av de svarande i regionen har närmare 900 angett att de någon gång utsatts för sexuella handlingar mot sin vilja, vilket motsvarar drygt 45 procent. 13

14 4. Den sexuella debuten Sexdebuten är för många en laddad händelse och väcker tankar om hur man ska göra för att det ska kännas bra. För en del är det viktigt att sexdebuten sker tidigt, medan andra vill vänta. Kraven från omgivningen kan även inverka och påverka de val som görs. Det kan exempelvis vara kompisar, partner, media, familj eller religion som har inflytande över sexdebuten. 2 Av de 890 ungdomar som svarat att de hade vaginalt samlag vid sexdebuten och att man då använde något skydd har drygt 90 procent svarat att man använde kondom under hela samlaget. Därefter följer p-piller, 8 procent, och några få som använde kondom som sattes på strax innan utlösning. Vad gäller sexdebuten är den vanligaste relationen heterosexuell, se tabell 9. Tabell 9. Med vem/vilka hade du sex med vid detta tillfälle? Andelar i procent. (Tabell 4.2. i huvudrapporten). Med en tjej Med en kille Jag hade sex med fler än en person Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Debutålder Studier visar att tjejer som mognar tidigt har en tidigare sexuell debut samt en högre sannolikhet att hamna i ungdomsbrottslighet, depression, alkohol- och drogmissbruk samt skolrelaterade problem (Dusek & McIntyre 2003). Det har även visat sig att de kvinnliga ungdomarna som hade en tidig sexdebut har ett större riskbeteende. Unga kvinnor som hade haft fler sexuella partners än genomsnittsvärdet, uppfattade i dubbelt så stor utsträckning att de möjligen drabbats av en sexuellt överförbar infektion (Edgardh 2000). Klamydiasmittade personer uppvisade en hög grad av sexuella riskbeteende, hade tidig sexuell debut, täta partnerbyten och låg användning av kondom (Anagrius & Mjörnberg 2006). År 2001 antogs UNGASS-deklarationen i FN och länder världen över förband sig därmed att följa den globala handlingsplanen om hur hiv/aids ska bekämpas. UNGASS är en förkortning av United Nations General Assembly Special Session on HIV/AIDS. Deklarationen innehåller tidsbestämda mål samt globala, regionala och nationella åtgärder som krävs för att stoppa smittspridningen. Smittskyddsinstitutet har det nationella ansva

15 rat för att regelbundet rapportera resultaten från Sveriges förebyggande arbete till regeringen och vidare till FN. Rapporteringen sker genom att besvara hur de indikatorer som formulerats i UNGASS-deklarationen har uppfyllts. 3 Sex före 15 års ålder är en UNGASS-indikator, vilket gör det till en relevant fråga i studier som rör ungdomar och unga vuxnas sexualvanor. Det regionala resultatet visar att den sexuella debuten är vanligast vid 16 års ålder (att ha sex behöver nödvändigtvis inte innebära ett penetrerade vaginalt eller analt samlag). Samma förhållanden gäller även nationellt. Bland dem som debuterat innan 16 års ålder rapporteras en lägre självkänsla jämfört med dem som debuterat senare. De som debuterar efter 20 års ålder är vanligen kvinnor och män som betraktar sig som homo- eller bisexuella, är utrikesfödda eller uppger att religion påverkar deras vardag i hög grad. Efterfrågan på kunskap om sexualitet är lika stor som för övriga grupper, men de som debuterar senare har haft mindre kontakt med det hiv/sti-preventiva arbetet (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011) Alkohol- och drogbruk vid sexdebuten Statens folkhälsoinstitut fastslår genom kartläggningar av olika studier att majoriteten är nyktra vid sitt första samlag. Ytterst få säger att de brukar dricka alkohol före sex. Däremot kan man se att oskyddade samlag är vanligare bland dem som varit berusade vid sin sexuella debut eller dricker före sex (Statens folkhälsoinstitut 2012). Majoriteten av ungdomarna i regionen hade inte druckit alkohol vid sexdebuten, 77 procent av kvinnorna och 74 procent av männen. Endast 4 procent var mycket berusade vid debuten. Regionens siffror överensstämmer i stort med rikets, se tabell 10. Tabell 10. Hade du druckit alkohol första gången du hade sex med någon annan? Andelar i procent. (Tabell 4.7. i huvudrapporten). Nej Ja, men jag var inte berusad Ja, men jag var ganska berusad Ja, jag var mycket berusad Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket och

16 4.3. Hur första sextillfället upplevdes Tre fjärdedelar av de svarande anger att de ville ha sex när de debuterade. Det är få kvinnor och få män som uppger att de inte ville men gjorde det ändå första gången de hade sex. Se tabell 11. Tabell 11. Vilka påståenden stämmer in på första gången du hade sex? Andelar i procent. Kön presenteras enligt kvinnor/män. Flera svarsalternativ kan anges. (Tabell 4.8. i huvudrapporten). Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Jag ville ha sex 76/78 72/71 68/82 69/74 72/78 71/77 Jag var kär 65/47 50/48 56/53 58/48 53/51 57/50 Jag ville inte, men gjorde det ändå 6/1 5/1 8/2 6/2 11/2 7/2 Jag var kåt 52/72 45/68 41/73 37/65 38/70 43/70 Jag kände att det förväntades av mig 23/11 14/16 23/14 19/15 15/16 20/14 Det bara blev så 33/42 38/39 26/34 33/40 34/40 32/39 Minns inte1/3 1/3 3/2 1/2 4/3 2/2 16

17 5. Det senaste sextillfället Anledningen till att ställa frågor om det senaste sextillfället är främst för att få kännedom om handlingen i sig, situationen och partnern, vilket ger en uppfattning om hur stort sexuellt risktagande man utsätter sig för. Anledningen till att fråga om det senaste tillfället istället för vad som skett under en viss angiven tidsperiod är för att det är enklare att minnas vad som hände (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011). När hade du sex senast Majoriteten av ungdomarna har angett att det senaste sextillfället varit under den senaste månaden. För skillnader mellan länen se tabell 12. Resultatet överensstämmer med en studentundersökning av 370 studenter i Uppsala som besvarade samma fråga. I den undersökningen angav 65 procent att de hade haft sex under de senaste två veckorna (Ungdomsbarometern 2010b). Tabell 12. När hade du senast sex tillsammans med någon annan? Andelar i procent. Kön presenteras enligt kvinnor/män. (Tabell 5.1. i huvudrapporten). Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen n= 311 n= 269 n= 439 n= 334 n= 252 n= 1205 Under de senaste 2 veckorna 62/60 65/58 61/59 71/58 64/51 65/ veckor tillbaka 13/12 13/11 14/12 7/13 9/14 11/ månader tillbaka 19/17 18/21 20/20 16/18 21/27 19/ månader tillbaka 1/6 3/3 2/4 2/4 2/4 2/5 Mer än 12 månader tillbaka 5/7 1/5 2/5 3/6 2/3 3/5 Minns inte 0/0 0/0 1/1 0/2 1/1 0/ Typ av relation/kontakt De samhällsförändringar som under de senaste 40 åren har skett i Sverige och stora delar av världen har medfört att ungdomsperioden förlängts. Detta har i sin tur inneburit att äktenskap och familjebildningen blivit uppskjuten och den tidigare koppling som funnits mellan äktenskap, familjebildning och sexualdebut i praktiken har upplösts. Unga människor har idag i större utsträckning fler sexuella kontakter innan de ingår äktenskap eller äktenskapslika relationer än förr (Socialstyrelsen 2007). Ungdomar och unga vuxnas sexuella vanor har ändrats och att de har sex med en återkommande men ej fast partner (knullkompis KK) ökar, vilket syns i statistik från exempelvis Ungdomsbarometern (2011). Vid det senaste sextillfället hade mer än hälften sex med någon som de hade en relation med, 67 procent av kvinnorna och 64 procent av männen. Omkring 10 procent har uppgett att den senaste sexpartnern var någon som de träffar regelbundet för att ha sex med, en så kallad knullkompis (KK). Denna siffra gäller även för svarsalternativen ny/tillfällig kontakt med någon man inte kände liksom ny tillfällig kontakt som man kände. Se tabell

18 Tabell 13. Typ av relation vid senaste sextillfället. Andelar i procent. Kön presenteras enligt kvinnor/män. (Tabell 5.2. i huvudrapporten). Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen n= 310 n= 269 n= 440 n= 334 n= 251 n=1604 Hade en relation med varandra 65/62 63/63 66/67 74/66 69/62 67/64 Ny/tillfällig kontakt med någon man inte kände 8/12 7/11 9/11 6/11 7/10 8/11 Någon man träffar regelbundet för sex/kk 12/9 10/10 12/8 7/8 9/12 10/9 Ny/tillfällig kontakt med någon man kände 8/14 9/13 9/7 9/10 9/13 9/11 Minns inte 0/0 1/0 0/1 0/2 0/0 0/1 Annat 8/4 11/4 4/6 4/3 6/3 6/ Kontakt med senaste sexpartnern På frågan hur man fick kontakt med den senaste sexpartnern var det vanligaste att man kände varandra sedan tidigare/hade en relation. Knappt 10 procent träffades på en privat fest eller genom vänner och 5 procent träffades via internet. Se tabell 14. Tabell 14. Hur/var fick ni kontakt vid detta tillfälle? Andelar i procent. Kön presenteras enligt kvinnor/män. (Tabell 5.3. i huvudrapporten). Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen n= 252 n= 310 n= 269 n= 440 n= 334 n= 1605 Kände varandra sedan tidigare/har en relation 74/66 71/71 80/72 78/70 79/72 77/70 Internet 6/6 6/5 4/3 5/5 4/5 5/5 Disco, bar eller liknande 5/6 7/13 5/5 3/6 2/4 4/7 Privat fest/vänner 9/12 8/7 6/8 8/14 7/10 7/10 Skola/arbetsplats 2/3 5/2 3/8 1/3 3/5 3/4 På gatan/i centrum/city 1/1 0/0 0/0 0/0 0/2 1/1 Annat sätt 4/5 3/3 3/4 3/3 5/2 3/ Alkohol och andra droger De flesta var nyktra vid det senaste sextillfället. Tre procent var mycket berusade och omkring 10 procent var ganska berusade. Vid en jämförelse mellan länen har högst andel i Västmanland uppgett att de var nyktra vid senaste tillfället de hade sex. Se tabell 15. Resultatet överensstämmer med det resultat som år 2010 presenterades genom en studentundersökning som visar att 75 procent av studenterna i Uppsala var nyktra senaste gången de hade sex. Upp till 13 procent av hela studiepopulationen (inkluderar även studenterna i Lund och Umeå) svarar att de var berusade eller mycket berusade senaste gången de hade sex (Ungdomsbarometern 2010b). Jämfört med riket visar regionens resultat att det var vanligare att vara nykter vid det senaste sextillfället, speciellt bland kvinnor. 18

19 Tabell 15. Hade du druckit alkohol senaste gången du hade sex med någon? Andelar i procent. (Tabell 5.5. i huvudrapporten). Nej Ja, men jag var inte berusad Ja, jag var ganska berusad Ja, jag var mycket berusad Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket I resultaten på nationell nivå framgår det att andelen som var mycket berusade är dubbelt så stor bland dem som är under 20 år jämfört med dem som är 25 år eller äldre. En något större andel bland de med låg självkänsla och tidig sexdebut var även mycket berusade (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011). När det gäller andra droger i samband med senaste sextillfället är detta ovanligt. 19

20 6. Sexuellt överförbara infektioner STI är en förkortning av Sexually Transmitted Infections (sexuellt överförbara infektioner) och omfattar hiv, klamydia, hepatit A och B, syfilis, gonorré, herpes och kondylom. Av dessa är hiv, klamydia, hepatit A och B, syfilis och gonorré anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen Upplevd risk att smittas av hiv Hiv (Humant immunbristvirus) upptäcktes i början av 1980-talet och idag är omkring 35 miljoner människor runt om i världen smittade. I Sverige beräknas omkring 5800 personer leva med infektionen. Sedan slutet av 1980-talet har hiv-spridningen varit relativt konstant för att år 2002 börja öka något. 5 Förekomst av hiv inom regionen är låg jämfört med storstadsregionerna. Enligt Smittskyddsinstitutets statistik är ungefär 70 procent av de anmälda hivfallen i Sverige smittade utomlands. Medianåldern för de fall som anmäldes under det första halvåret 2011 var 37 år, med en spridning mellan 1 och 77 år. Flest personer rapporterades inom åldersgruppen år. 6 De flesta ungdomarna bedömer risken att smittas av hiv som ingen eller liten. Siffran ligger högst bland kvinnorna i Uppsala och männen i Dalarna, se tabell 16. De främsta orsakerna till att risken bedöms ingen eller liten uppges vara att man har en fast partner eller litar på sin partner. Anmärkningsvärt är att 15 procent av kvinnorna och 19 procent av männen i regionen svarar att det gått bra hittills, se tabell 17. Trots att de flesta bedömer risken att smittas av hiv som ingen eller liten, anser nästan alla att det skulle vara mycket eller ganska allvarligt om de blev smittade. Tabell 16. Hur stor bedömer du risken vara för dig att smittas av hiv, så som du lever idag? Andelar i procent. Kön presenteras enligt kvinnor/män. (Tabell 6.1. i huvudrapporten). Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen n= 387 n= 317 n= 512 n= 401 n= 294 n= 1911 Ingen eller liten risk 91/96 91/93 96/95 92/91 88/92 92/94 Medelstor risk 5/1 6/3 5/1 5/5 6/4 5/3 Stor eller mycket stor risk 1/1 0/1 1/0 1/1 1/0 1/1 Vet inte 3/2 2/3 2/4 2/2 5/5 3/3 Jag har hiv 0/1 1/0 0/0 0/1 0/0 0/

21 Tabell 17. Du har svarat att risken är liten eller ingen att du smittas av hiv, beror det på att du: Flera svarsalternativ kan markeras. Andelar i procent. Kön presenteras enligt kvinnor/män. (Tabell 6.2. i huvudrapporten). Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Har en fast partner 56/43 56/42 58/50 62/48 59/47 58/47 Litar på att partnern berättar om ev. smitta 42/36 36/39 44/44 39/36 45/42 41/40 Använder kondom/slickskydd 19/22 20/19 13/27 14/17 11/16 15/21 Aldrig har sex 16/26 10/25 18/21 16/20 15/17 16/22 Tycker dig kunna bedöma din partner 24/17 16/16 25/22 22/20 29/25 23/21 Hiv verkar inte särskilt vanligt 18/14 15/15 16/15 9/17 12/19 14/18 Du och din partner har testat er och vet att ni inte har hiv 17/12 14/10 14/16 13/12 22/14 16/13 Det har gått bra hittills 16/19 13/15 13/19 15/23 22/22 15/ Upplevd risk att smittas av klamydia Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige, och 86 procent av de som smittas finns i åldersgruppen år. År 2011 var incidensen 393 fall/ invånare. Motsvarande siffror för regionens län se tabell Tabell 18. Incidens för klamydia i Sverige år 2011, antalet fall/ invånare. Incidens för klamydia, fall/ invånare Dalarna 412 Gävleborg 446 Uppsala 420 Värmland 393 Västmanland 501 Riket 393 De flesta respondenterna bedömer risken att smittas av klamydia som ingen eller liten. Endast 5 procent har angett att det är stor eller mycket stor risk så som de lever idag. För lokala skillnader se tabell 19. Bland dem som bedömde risken som ingen eller liten var den vanligaste anledningen att de hade en fast partner eller att de litar på att partnern berättar om eventuell smitta. Fjorton procent av kvinnorna och 23 procent av männen använder kondom/slickskydd och upplever därför inte att de är i riskzonen för att smittas av klamydia. Se tabell 20. I huvudrapporten framgår det att de med sexdebut före 15 års ålder samt de som är högkonsumenter av alkohol, cannabis eller andra droger tenderar att uppfatta sig själva mer riskutsatta att smittas av klamydia än andra ungdomar. Även män och kvinnor som betraktar sig som homo- eller bisexuella anser sig vara något mer i riskzonen för att få klamydia, jämfört med dem som betraktar sig som heterosexuella (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011)

22 Tabell 19. Hur stor bedömer du risken för dig att smittas av klamydia, så som du lever idag? Andelar i procent. Kön presenteras enligt kvinnor/män. (Tabell 6.3. i huvudrapporten). Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen n= 387 n= 318 n= 513 n= 402 n= 295 n= 1915 Ingen eller liten risk 73/82 77/78 78/80 83/76 77/77 78/79 Medelstor risk 18/11 11/11 14/11 14/16 13/13 14/13 Stor eller mycket stor risk 5/3 7/8 7/5 7/4 4/6 5/5 Vet inte 3/1 2/1 2/3 2/3 4/3 2/2 Jag har redan klamydia 1/2 3/2 0/1 0/1 2/1 1/1 Tabell 20. Du har svarat att risken är liten eller ingen att du smittas av klamydia, beror det på att du: Flera svarsalternativ kan markeras. Andelar i procent. Kön presenteras enligt kvinnor/män. (Tabell 6.4. i huvudrapporten). Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Har en fast partner 62/45 65/45 67/58 67/55 66/54 66/52 Litar på att partnern berättar om ev. smitta 37/32 30/29 38/39 34/36 43/36 37/35 Använder kondom/slickskydd 21/21 17/20 13/30 14/21 10/19 14/23 Aldrig har sex 18/30 12/29 21/25 17/20 17/20 18/25 Tycker dig kunna bedöma din partner 18/15 16/17 21/24 20/15 24/23 20/19 Klamydia verkar inte särskilt vanligt 0/2 1/2 1/1 1/1 2/2 1/1 Du och din partner har testat er och vet att ni inte har klamydia 32/18 24/15 25/18 24/25 30/18 27/19 Det har gått bra hittills 10/19 14/12 10/20 17/19 17/20 12/17 I relation till klamydiaincidensen är andelen som upplever att det inte alls skulle vara allvarligt att smittas av klamydia ganska låg, se tabell 21. Tabell 21. Hur pass allvarligt skulle det vara att få klamydia? Andelar i procent. (Tabell 6.6. i huvudrapporten). Mycket eller ganska allvarligt Något allvarligt Inte allvarligt alls Vet inte Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Däremot upplevs det som allvarligt är att bli smittad av könsherpes. Könsherpes är ett virus som kan ge blåsor och sår i underlivet, och som framför allt överförs vid sex. Vissa som är smittade har återkommande smärtsamma besvär med blåsor och sår, medan andra har lindriga eller inga besvär alls

23 Tabell 22. Hur pass allvarligt skulle det vara att få könsherpes? Andelar i procent. (Tabell 6.7. i huvudrapporten). Mycket eller ganska allvarligt Något allvarligt Inte allvarligt alls Vet inte Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Testning av STI I Smittskyddslagen regleras vilka smittsamma sjukdomar som är farliga för allmänheten. För att minska smittspridningen av dessa allmänfarliga sjukdomar måste en person som smittats av exempelvis klamydia låta sig undersökas samt uppge hur eller vem som kan ha överfört smittan. Personen är skyldig att följa de förhållningsregler som sjukvårdspersonalen ger, för att inte sprida smittan vidare. Därefter genomförs en så kallad partnerspårning där de personer som kan vara smittade kontaktas och uppmanas gå och testa sig. Eftersom detta är sekretessbelagda uppgifter får de personer som kontaktas av sjukvårdspersonalen inte veta vem som har uppgett dem som tänkbara smittbärare. Alla undersökningar och behandling av sjukdomar som innefattas av Smittskyddslagen är avgiftsfria (Smittskyddslag SFS 2004). Flertalet ungdomar i regionen vet var de kan testa sig. Det bör noteras att det är flest män som inte vet var de kan vända sig för provtagning. Internet är en utmärkt arena för ungdomar att inhämta information. Exempelvis finns information att tillgå på samt På frågan om man någon gång under de senaste 12 månaderna besökt en internetsida som berör hiv, andra könssjukdomar eller säkrare sex svarade 39 procent av kvinnorna och 35 procent av männen ja, flera gånger eller ja, enstaka gång. Det är vanligare att ha tagit del av information om hiv, andra könssjukdomar eller säkrare sex via en broschyr eller annat tryckt material (49 procent av kvinnorna och 40 procent av männen) än via internet. Tabell 23. Vet du vart du ska vända dig om du skulle vilja testa dig för klamydia? Andelar i procent. (Tabell 6.8. i huvudrapporten). Ja Nej Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket I regionen har 12 procent av kvinnorna och 7 procent av männen testat sig för hiv under de senaste 12 månaderna, se tabell

24 Tabell 24. Har du testat dig testat dig för hiv? Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Ja, de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Nej, aldrig Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Sex procent av kvinnorna och 4 procent av männen i regionen har någon gång blivit nekad eller avrådd ett hivtest. Betydligt fler har testat sig för klamydia än för hiv, se tabell 25. Tabell 25. Har du testat dig testat dig för klamydia? Flera svarsalternativ kan anges. (Andelar i procent. Tabell i huvudrapporten). Ja, de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Nej, aldrig Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Gonorré är fortfarande en relativt ovanlig STI jämfört med dess förekomst på och 1980-talen. Men sedan år 1997 är trenden ökande både i Sverige och andra länder. Under år 2011 rapporterades 950 fall jämfört med 842 året innan. 9 När det gäller gonorré har 10 procent av kvinnorna och 5 procent av männen testat sig under de senaste 12 månaderna. Länens resultat skiljer sig åt något, speciellt bland kvinnor, se tabell 26. Tabell 26. Har du testat dig testat dig för gonorré? Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Ja, de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Nej, aldrig Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket

25 Andelen som testat sig för könsherpes är runt 8 10 procent i regionen, se tabell 27. Tabell 27. Har du testat dig testat dig för könsherpes? Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Ja, de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Nej, aldrig Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Samtal vid senaste testet Enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är MI (motiverande samtal motivational interviewing) en av de metoder som rekommenderas vid förändringsprocesser. MI används vanligen när personer behöver stöd i att sluta röka, vid riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och vid ohälsosamma matvanor (Socialstyrelsen 2011a). Det har även visat sig framgångsrikt att använda MI vid samtal med ungdomar och unga vuxna för att minska förekomsten av sexuellt risktagande som oskyddat sex samt minskad smittspridning. Metoden har visat sig bidra till bestående förändringar och är därför en lämplig metod i det hiv/sti-preventiva arbetet. MI bör användas av en utbildad person och i samband med att ungdomar och unga vuxna testar sig för könssjukdomar (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011). Trettioen procent av kvinnorna och 21 procent av männen har någon gång under de senaste 12 månaderna talat om hiv, andra könssjukdomar eller säkrare sex med någon som arbetar med sådana frågor eller med testning. Se tabell 28. Tikkanen, Abelsson och Forsberg (2011) visar att den grupp som utsätter sig för sexuella risker är överrepresenterade gällande att tala om hiv, andra könssjukdomar och säkrare sex med någon som arbetar med de frågorna eller med testning. Däremot är gruppen som uppger att religion påverkar deras vardag, underrepresenterad. Tabell 28. Har du under de senaste 12 månaderna talat om hiv, andra könssjukdomar eller säkrare sex med någon som arbetar med sådana frågor eller med testning? Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Ja, flera gånger Ja, enstaka gång Nej Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Bland de ungdomar som testat sig för klamydia, gonorré och/eller hiv har 69 procent av kvinnorna och 57 procent av männen i regionen uppgett att de haft ett samtal med någon inom hälso- och sjukvården i samband med det senaste testet. Se tabell 29. Värmland och Gävleborg hade under perioden för studien tillgång till nättestning av klamydia. 25

26 Tabell 29. Hade du ett samtal i samband med ditt senaste test? Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Ja Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Tabell 30. Gjorde samtalet att du funderade mer på om du själv tar sexuella risker? Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Ja, men det har inte påverkat hur jag gör Ja och jag tar mindre risker nu Nej, jag funderar/ de redan på sexuella risker Nej och det har inte påverkat vad jag gör Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket Drygt hälften av alla som haft ett samtal har fått information om kondomer. Fler män jämfört med kvinnor tycker att informationen inte var bra, se tabell 31. Tabell 31. Fick du någon information om kondomer under samtalet? Andelar i procent. (Tabell i huvudrapporten). Ja, jag fick bra information Ja, men det var inte någon bra information Nej Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket

27 7. Graviditeter och preventivmedel Antalet tonårsaborter minskar i Sverige och det totala antalet aborter som gjordes under det första halvåret år 2011 var (21,1 per 1000 kvinnor). När det gäller tonårsaborter (ungdomar upp till 19 år) i de fem länen Uppsala, Värmland, Västmanland, Dalarna och Gävleborg skedde en minskning av antalet aborter per 1000 kvinnor i samtliga län förutom Gävleborg där en liten ökning fanns (Socialstyrelsen 2011c). År 1989 infördes en reform som gjorde att kommuner och landsting började subventionera p-piller för tonåringar. En studie gjord av Grönqvist (2009) visar att denna subventionering har lett till ungefär 8 procent färre aborter samt en kraftig minskning av antalet tonårsfödslar Akut p-piller Vid en analys av det nationella materialet framgår det att de som debuterat sexuellt innan 15 års ålder samt de som högkonsumerar alkohol använder akut p-piller mer frekvent jämfört med övriga (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011). Av dem som uppgett att de har haft vaginalt samlag har hälften av kvinnorna någon gång använt akut p- piller. Tabell 32. Har du/din partner någon gång använt akut p-piller? Andelar i procent. (Tabell 3.7. i huvudrapporten). Ja Nej Vet inte Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män n= Dalarna Gävleborg Uppsala Värmland Västmanland Regionen Riket

UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen

UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen 2011 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti NORR Handläggare: Ida Johansson. 2(44) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm

Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm Author's response to reviews Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm Authors: Karin Edgardh (karin.edgardh-stanggren@karolinska.se)

Läs mer

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) HSF Jönköping 2017-05-30 Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB)

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Här är 2011 års specialrapport om ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern (UB). Undersökningen är en självselekterad onlinestudie gjord 2010 med 5449

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Vi behöver veta mer om unga och sex. Hjälp oss genom att svara på UngKAB09-enkäten

Vi behöver veta mer om unga och sex. Hjälp oss genom att svara på UngKAB09-enkäten frågeformulär Förord UngKAB, Unga Kunskap, Attityder, Beteende, är en undersökning om sexualitet hos ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 29 år. Undersökningen initierades av Socialstyrelsen och genomförs

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

UngKAB09. Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa upp klamydiahandlingsplanen 11-06- 02. Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar)

UngKAB09. Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa upp klamydiahandlingsplanen 11-06- 02. Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar) UngKAB09 Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar) Laddas ned via: www.ungkab.se Beställs via: www.socwork.gu.se/forskning/ publika@oner/ Följ UngKAB på: Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa

Läs mer

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15 I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15 I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15 I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. SEXUALITET 8 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 28 5. PREVENTIVMEDEL 43 6. INFORMATION

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor

Läs mer

Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg

Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg Skriftserien 2011:1 UngKAB09 Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg

Läs mer

Uppföljning av Morskan med killmottagning

Uppföljning av Morskan med killmottagning Uppföljning av Morskan med killmottagning Mottagningen för unga vuxna i Sälenfjällen Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige.

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14. Folkhälsomyndigheten

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14. Folkhälsomyndigheten UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14 specialanalys för Folkhälsomyndigheten 2014-03-06 INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. SEXUALITET 8 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 29 5. PREVENTIVMEDEL

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

Män som har sex med män

Män som har sex med män Smittskydd Västra Götaland 2016-11-10 Män som har sex med män En stor del av den inhemska överföringen av hiv, gonorré och syfilis sker via sex mellan män. Män som har sex med män (MSM) är därför en prioriterad

Läs mer

Ungdomars kunskaper om hiv

Ungdomars kunskaper om hiv Ungdomars kunskaper om hiv Kartläggningsprojekt på utvalda gymnasieskolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara: Klamydia ökar Tänkbara orsaker kan vara: Förlängd ungdomstid Fler antal partners Mer tillåtande attityd till tillfälliga sexuella förbindelser KK och vänskap sexpartner på kontrakt och sex för vänskaps

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen

Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete med skolsköterskor

Läs mer

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten

Läs mer

VADVARJE KILLE BÖR VETA

VADVARJE KILLE BÖR VETA Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län En rapport från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman BAKGRUND OCH SYFTE... 2 METOD...

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting (SLL) år 2015. Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med

Läs mer

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland

Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland 2009-02-25 (uppföljning gjord 141104) Övergripande mål för genomförandeplanen är att minska antal fall av STI i Värmland

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Utvärdering av informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare

Utvärdering av informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare Utvärdering av informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare ett pilotprojekt i Gävleborgs län Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. LILO: Är det okej att jag sammanfattar lite? LILO: Tidigare så sa du, eller du bedömde din risk att du blivit smittad

Läs mer

I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Vad ingår i hiv-statistiken för SLL? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade fall menas personer

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Könssjukdomar i Gävleborg SRHR dag

Könssjukdomar i Gävleborg SRHR dag Könssjukdomar i Gävleborg SRHR dag Smittskydd Region Gävleborg Statistik 16 Anmälda nya klamydiafall i Gävleborg per månad Reviderad 218-1-22 14 12 1 8 6 4 2 jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 212 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige

Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Verksamhetsberättelse 2011 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket

Läs mer

Män som har sex med män MSM

Män som har sex med män MSM Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män

Läs mer

Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun

Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun Ingemarsgatan 4b, 113 54 Stockholm. www.forskningsgruppen.se. i samarbete med Nynäshamns kommun Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun Joachim Timander, FSI februari 2010

Läs mer

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 YouGov Sweden AB Tina Fernandes 0709-957014 tina.fernandes@yougovsweden.se 1 RFSU SE2009-634 Kådiskollen januari 2010 Kådiskollen 2010 KAPITEL 1 Relationer, sexvanor

Läs mer

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 LF 59/2009 Inger Paris 2009-06-16 02.00 1 (11) Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 1 Inledning Detta program utgör det övergripande styrdokumentet i landstinget inom folkhälsoområdet

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Hepatit C Statistik

Hepatit C Statistik Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).

Läs mer

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor (processat inom Kunskapsnätverket hiv/sti - Mellansverige) 2011-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och bakgrund...

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt

Läs mer

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Utvärdering av säkrare sexarbetet i Åredalen Ansvarig: Karin Wåhlén-Götzmann 2(27) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-07-10

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad. Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska

Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad. Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska 140206 Forskning, funderingar och förslag Forskningsprojekt om unga på ungdomshem och sexuell hälsa

Läs mer

Övergripande program för. sexuell hälsa

Övergripande program för. sexuell hälsa Övergripande program för sexuell hälsa 1 2009 2014 Förord Sexuell hälsa ett område för hälsofrämjande utveckling I Landstingsplan 2008-2010 angavs att det senast under 2009 skulle finnas ett program mot

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

EMIS Norrland Sammanställning av resultat från de fyra norrlänen Källa: EMIS 2010 Sverige 2013

EMIS Norrland Sammanställning av resultat från de fyra norrlänen Källa: EMIS 2010 Sverige 2013 EMIS Sammanställning av resultat från de fyra norrlänen Källa: EMIS 2010 Sverige 2013 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren EMIS 2 (25) Den svenska delen i EMIS genomfördes

Läs mer

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) Klamydia Gonorré Syfilis HIV Klamydia Anmälningspliktig, smittspårningspliktig och allmänfarlig med förhållningsregler Anmäls

Läs mer

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad

Läs mer

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Therese Rostedt Folkhälsoplanerare Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län December 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016 Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25

Läs mer

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Anna-ChuChu Schindele, Utredare Kenneth Kaartinen, Utredare Enheten för Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2011 Hiv statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU STI och prevention Primärprevention minska incidens av sjukdom; vaccination / sexualundervisning /

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2013 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. 20-03-03 Vad ingår i hiv-statistiken? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Den avidentifierade koden (s.k.

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer