lv* Med 25 illustrationer. STOCKHOLM;, A LB NUT HONNTKItS KiiliLAO. Pris: 1: 75; Kai (. 2' rdi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lv* Med 25 illustrationer. STOCKHOLM;, A LB NUT HONNTKItS KiiliLAO. Pris: 1: 75; Kai (. 2' rdi"

Transkript

1 lv* MENNISKOKROPPEN. hans bygnad, lif och vard, i ord och uf PjiOF. I)l{ ("ARL BOCK. Of'vers. ir&h sjunde originalupplagan. Med forord af Medicinalradet Dr 0. F. HALLIN. Med 25 illustrationer. STOCKHOLM;, A LB NUT HONNTKItS KiiliLAO. Pris: 1: 75; Kai (. 2' rdi

2

3

4

5 MENNISKOKROPPEN, HANS BYGNAD, LIE OCH ViED, ORD OCH BILD. medverkan af skolman for skolornas ungdom framstald af DR C'AUL B ( O.ck, Prof, i Leipzig; forf. till «Helsolara for folketo, m. fl. i f C > -t 1 -* (ifvers. FRAN SJUNDE ORIGINALUPPLAGAN. MKD FORORD AF MedicinalrSdet Dr 0. F. HALLIN. Med 25 illustr. STOCKHOLM. ALBERT DONNIEliS FORLAG.

6 or * LIBRARIES!» ^{pago, V, STOCKHOLM. 1 XC TO 1 N 0& tyckek AUGUSTANA COLLEGE LIB..

7 I Forord till svenska ofversattningen, Att ega nagon kunskap om menniskokroppens anatomi och fysiologi ar obestridligen af ganska stort intresse sasom bildningsmedel i allmanhet. Men en sadan kunskap medfdr afven stor nytta for det praktiska lifvet, enar man derigenom sattes i tillfalle att kunna battre uppfatta och bedomma vilkoren for helsans och sundhetens vidmakthallande till gagn bade for sig sjelf och for andra. G-enom en allmannare insigt i "dessa amnen skulle otyifvelaktigt manga fdrdbmar rorande helsovsrden, skotseln och behandlingen af sjnkdomar samt den lattrogenhet och benagenhet for qvacksalveri och underkurer, som aro bland allmanheten radande, fdrsvinna och pa sadant satt flera skadliga verkningar af dessa fdrhallanden undanrodjas. Af sadan anledning vore det otyifvelaktigt af yigt, om de allmannaste grunderna i dessa delar inginge i hvar och en mera upplyst och bildad persons uppfostran. Sadant ar dock for narvarande langt ifran verkliga fdrhallandet, ty utom fackmannen rader i detta afseende bland alia klasser en allt for stor okunnighet. Det verksammaste medlet att befordra en allmannare insigt i amnet vore otvifvelaktigt, om detsamma skulle kunna upptagas bland undervisningsaamena uti skolor, seminarier o. s. v., sa som redan i flera ar larer vara fdrhallandet inom flera laroverk i Tyskland. Sa val i berdrde afseende som afven for sjelfstudium fordras likval en fullt lamplig- larobok. Som en sadan synes den nu fdreliggande ofversattningen af professor, dr Bocks redan

8 i sju upplagor pa originalspraket utgifna afhandiing "Om menniskokroppen, hans byggnad, lif och vard i ord och bild" kunna med skal rekoramenderas. Den innehaller utom en noggrann anatomisk och fysiologisk beskrifning, inenniskokroppen, derjemte en kortfattad och popular framstallning af helsolaran, hvar- ^uti meddelas flera i hygieniskt hanseende nyttiga rad och upplyaningar. Stockholm i Juni P. Hallin, * Med. doktor, Medicinalrad.

9 Forfattarens forord. Kunskapen om menniskokroppen, bans bygnad, bans sarskilta delars fdrrattningar, samt hvad som gagnar och skadar honom, denna kunskap maste man redan i ungdomen soka fdrvarfva sig, for att langre fram i lifvet kunna beframja sitt eget och sina medmenniskors val. Ty genom denna kunskap sattes man i stand att skydda sig och sina narmaste ej blott for sjukdomar, utan afven for en fortidig ddd. Foreliggande lilla bok skall nu gifva ungdomen ej blott en hallpunkt for fdrvarfvande af denna kunskap, utan afven en grupd att vidare bygga pa. Fdrf. bar derfdre bar redogjort for det vasentligaste rdrande de sarskilda kroppsdelarnas bygnad, andamal och lage, afvensom rdrande lefnadsbehofven och lifsvilkoren, det vigtigaste ej sallan och med flit flera ganger. Afven skall man har i och for den riktiga varden om var kropp finna upplysningar och vinkar rdrande fddoamnen, luft, ljus, varme, bekladnad, sysselsattning, boningsort o. s. v. Med ett ord, fdrf. har vid utarbetandet af denna bok varit ledd af den asigt, att allt, som bar behandlas, borde redan i skolan meddelas och inhemtas. Bock.

10

11 Innehall. Menniskan. Foretrciden framfor djuret; menniskoraserna. Den kaukasiska, mongoliska, araerikanska, etiopiska och malajiska rasen (s. 1 3). Menniskornas antal pa hela jorden (s. 3). Menniskokroppens sammansattning: Naringsvdtshan (s. 4). Cell- eller bindevdfven (s, 5). Benen (s. 5 10): benranglet eller skelettet; led; benvafven; benhinnan; benmargen; benbrott. Brosket (s. 10): broskvafven; broskhinnan. Musklerna (s ): kottet; muskeltradar; frivilliga och ofrivilliga muskier och rorelser; rorelsenerver; senor; musklernas sammandragningsformaga eller kontraktilitet; birorelser; kramp; forlamning. Blodkarlen (s ): pulsadror; harkarl; blodadror. Blodet (s. 19): blodkroppar; blodets bestandsdelar. Blodomloppet (s. 23): stora och lilla kretsloppet; portadersystemet (s. 27). Hjertat (s. 23): hjertslag; hjertsacken; hjertfel; hjertljuden; hjertinflammation; blodforgiftning; feber. Lymfkarlen (s ): lymfa; matsaftskarl; mjolkbrostgangen. Nerverna (s ): rorelse- och kanselnerver; nervretlighet;.nervsubstam; reflexrorelser; ^ nervsvaghet. Hjernan (s ): stora och lilla hjernan; hjernnerver; hjernans vetksamhet; yrsel; sjalssjukdomar; somn; slag. Ryggmdrgen (s. 38); ryggmargsnerverna; ryggmargssjukdomar. Nervknutar, Ganglier (s. 39); Ganglie- eller sympatiska nervsystemet; solnatet; syrapatier. Hinnor (s ): Den yltre huden (s. 40): laderhuden; ofverhuden; - underhuden eller fetthuden; hud- och kanselvartor; svett- och talgkortlar;

12 harsackar och bar; naglar; svett och hudutdunstning; forkylning; reumatism; finnar; harets vard. Slemhinnan (s. 46): slemmet; katarr och croup. Inelfvorna (s. 47): narings- och forstandsapparaterna. Andningen (a. 49): andnidgsapparaten och andningsprocessen (s. 51). Syret (s. 53) och kolsyran (vaxterna). Andningen: in- och utandningen (s. 50). Brostkorgen (s. 51): andningsmusklema; mellangardet; brosthalan. Lungorna (s. 52): lungsiicken; luftcellerna. Lufivdgarna (s. 58): struphufvudet; luftstrupen. Matsmaltningen (s. 55): atande och drickande; var kropps byggnadeamnen; stoffvexlingen\ naringsamnen och brannmaterial. Matsmaltningsprocessen (s. 59); matsmaltningssafterua. Matsmdltningsapparaten (s. 68): munhalan, svalget, matstrupen, magen, tunn- och tjocktarmen, Chymus och magsaften; exkrementen. Lefvern (s. 70): gallblasan; gallan; portadern; gallsten; gulsot. Bukspottlcorteln (s. 72): bukspotten. Mjelttn (s. 72): bans uppsvallande. Urinapparaten och urinafsondringen (s. 73): njurarna; urinvagarna; urinen; urinblasan. Sinnena, sinnesorganen (s. 75): Synorganet (s. 76): ogongloben; ogonldcken; tarorganen och tararna. Horselorganet (s. 80): det yttre, mellersta och inre orat. Lulctorganet (^. 83): den yttre nasan; nashalan. Smakorganet (s. 85): tungan; smakvartorna. Kdnselorganet (s. 85): kanselvartorna. Fornimmelseorganen (s. 86): fornimmelsenerverna; kansla; fornimmelse. Rostorganet (s. 86): rosten och spraket; struphufvudet; tonbildningen; skoldkorteln. Menniskokroppens bygnad. Kort dfversigt af menniskokroppens bygnad, bans sarskilda bestandsdelar och deras verksamheter (s ). Topograflsk anatomi. Organens anordning och lagring i de olika trakterna af menniskokroppen. Hojd; omfang; vigt; forhallanden; menniskokroppens symmetri. A. Hufvudet (s. 92): 1) hufvudskalen (s. 93); 2) ansigtet (s. 94). B. Balen (s. 97): 1) halsen (s. 99); 2) ofverlifvet eller brostet med brost halan (s. 100): 3) underlifvet eller buken med bukhalan (s. 103); 4) backenet med backenhlilan (s. 104). C. Lemmarna (s. 105): 1) de ofre lemmarna eller armarna (s. 105); 2) de nedre lemmarna eller beneit (s. 106).

13 Menniskans lefiiadslopp. Lefnadsaldrar; lefnadsperioder; utvecklingstiden; lifslangden (s. 107). A. Utvecklingstiden (s. 107): 1) den uyfoddes alder; 2) dibarnsaldern; 3) barnaldern; 4) gosse- eller flickaldern; 5) yngling- eller jtingfrualdern. B. Mogenhetstiden (s. 108): 1) den tidigare medelaldern; 2) den senare medelaldern. C. Aftagandets tid (s. 108): 1) den tidigare och 2) den senare alderdomen. Doendet, doden; liket och likfenomenen (s. 109). Helsolara. Lefnads- och helsoregler. Lefnadsbehof och lefnadsviltior (s. 110): stoffvexlingen; naringen. A. Blodets nybildning (s. 113): naringsamnen; naringsmedel; niiringsbehof; hunger och torst. 1. Drycker (s. 115): vatten (s. 115); 61 (s. 117), 2. Mjolken (s. 118): kannetecken pa en god mjolk; mjolkens forvarande. 3. Den animaliska fodan (s. 120): kott (s. 121); agg (s. 123); smor och ost (s. 124). 4. Den vegetabiliska fodan (s. 125): sadeskornen, mjol och mjolratter, brod (s. 126); baljfrukter: arter, lins, honor (s. 129); potatis (s. 130); v gronsaker (s. 130); svarapar (s. 131); frukt (s. 131). 5. Njutningsmedely mat-tillsatser och kryddor (s. 132): koksalt; fett; socker; attika; kryddor; spritdrycker; kaffe och te; choklad. Regler for dtandet och drickandet (s. 135): giftiga inblandningar i fodan; matsmaltningsorganens vard. B. Andningsregler (s. 139): god och dalig luft (s. 139); luftrensning (s. 142); ozon. Andningsorganen (s. 143): deras vard. Skendod och qvafning (s. 145): forfarande vid behandlingen af skendoda (drunknade, hangda, qvafda). C. Blodets renande (s. 147) genom lungorna, hnden, njurarna och lefvern. D. Hudens vard (S. 148): had, tviittningar, hardning, forkylning. E. Rdrelseapparatens vard (s. 149): frivilliga rorelser, gymnastik; fordelar och menliga foljder; forsigtighetsmatt. F. KroppenS bekladnad (s. 152): klader: de sarskilda kroppsdelarnes hekladnad. G. Forstandsorganens vard (s. 153) 1. Hjernans vard (s. 154): somn. 2. Sinnenas vard (s. 156): ogats; orats; nasans. 3. Rostens och talverktygens vard (s. 159): struphufvudet.

14 H. Helsans vardande inom de olika yrkena (s. 160); vid sjalsarbete, vid sinnenas eller struphufvndets anstrangande, vid arbeten i oren luft, med gifter, i stark hetta, kold eller vata, i sittande, lutande, knabojande, eller staende stallning. I. Helsans vardande pa olika vistelseort (s. 163):. bostad; trakt; klimat. Vinkar for den sjuka menniskan (s. 166).

15 lenniskan. / Foretraden framfor djuret; menniskoraserna. Menniskan utmarker sig framfor djuret, och foljaktligen afven framfor den menniskolika apan derigenom, 1) att hon kan lefva i alia trakter af jorden; 2) att hon gar upprdtt pa tva kraftigt bygda ben med strackta knan; 3) att hennes kropp, i synnerhet hufvudet, fdreter den skonaste symmetri; att ban ofvanom brostet bar en afrundad, idskjiitande sjciddra, bvarifran en fritt rorlig arm nedbanger, och att i nedre an dan af samma arm befinner sig en hand, som i fdljd af tummens egendomliga rorlighet kan anvandas till alia mqjliga andamal; 4) att hela kroppen ar bekladd med en glatt, mjuk betackning, som kallas den yttre huden och ar kanselns sate; samt 5) att hon eger en af den storsta ntbildning maktig talformaga, ett artiladeradt sprdjc. Menniskans skapnad och gestalt- ar i allmanhet densamma pa hela jordklotet. Man atskiljer pa hvarje menniskokropp: 1. Hufvudet, med hufvudskalen och ansigtet; 2. JBdlen, med hals, brost, buk och backen; 3. Lemmarna, som indelas i de dfre eller armarna, med sknldra, ofverarm, underarm och hand, samt de nedre eller benen, med lar, underben och fot. Da menniskorna aro af olika ursprung och lefva i alia klimat, visa sig nagra olikheter i den yttre skapnaden, liksom i hudfargen och haret. Efter dessa olikheter indelas de i sarskilda Bock, Menniskokroppen. 1

16 2 MEKSTISKOBASEB. menniskostammar eller raser. Man indelar vanligen (efter Blumenbach) jordens samtliga invanare i fem raser. Rasskilnaden bestammes, oberoende af hudfargen och haret, t'ornamligast af hufvudets bildning och i synnerhet af hufvudskalens fdrhallande till ansigtet. I ansigtet ar ater vissa delars, i synnerhet pannans, kindernas, kakarnas och tandernas, utstaende eller indragna stallning karakteristisk. Ju lidgre en nienniskostams / andliga fdrmdgenheter aro, desto storre ar hufvudskalen i forhallande till ansigtet och desto mera skjuter pannan ut och tuggverktygen in. Hogsta rummet bland alla^ menniskoraserna intager genom sin kropps och i synnerhet genom sin hufvudskals adla form 1. Den kaukasiska rasen (nppkallad efter Kaukasusbergen). Han utmarker sig framfdr de andra raserna genom den stora, afrundade, symnetriska hafvudsmlen med hog och hvalfdjpanna, genom de lodratt staende tanderna och den oftast hvita linden. Hdret ar lent, rakt eller lockigt. Kaukasierna, som till antalet utgora omkring 390 millioner och nast mongolerna aro de mest spridda pa hela jordytan, intaga hela Europa (med Undantag af Lappland), hela yestra Asien till den mongoliska hogslatten samt norra Afrika. Inom den kaukasiska rasen kunna nrskiljas tre stora familjer, som temligen motsvara de af honom bebodda yerldsdelarna, namligen: den indogermanislta (iranska) i Europa, den semitislza i Asien och herberna i Afrika. I Amerika Annas millioner inyandrade kaukasier. 2. Den mongoliska rasen (uppkallad efter Mongoliet i Asien), till antal ungefar 552 millioner och den mest utbredda pa hela jordytan, utmarker sig genom gidaktig (an mera brungul, an hyitgul) hudfarg, genom nastan fyrkantigt hufvud med lag panna, genom ett bredt, platt ansigte med utstaende kindkotor, kort, aftrubbad, bred nasa, -snedt liggande, smala ogon samt kraftiga och nagot utskjutande tuggyerktyg. Haret ar syart och rakt nedhangande. Den mongoliska rasen, som merendels fdreter en liten, undersatsig, men fyllig gestalt, har sitt' hem i det mellersta och dstra Asien samt pa de angransande darna. Till denna ras hdra: mongolerna, kalmuckerna och buraterna (i det inre Asien) samt kineserna, japaneserna, eskimaerna, samojederna, tunguserna och kamtsjadalerna. 3. Den amerikanska rasen (uppkallad efter Amerika), yid pass 14 millioner till antalet, har en brunaktig, kanel- eller kopparfargad hud, langt, svart, rakt nedhangande har, lag panna,

17 JORDENS FOLKMANGD. 3 djupt liggande ogon, bredt ansigte med utstaende kindkotor, fylliga lappar och stor, nedat yidgad nasa. Rasen ar utbredd ofver hela Amerika, med undantag af den af eskimaerna bebodda hogsta no'rden.,han bestar af Amerikas urinvanare, men undantranges» allt mer af den kaukasiska stammen, sa att bans fullkomliga utdoende ar att emotse. 4. Den etiopiska rasen (uppkallad efter Etiopien i Afrika), omkring 190 millioner i antal, utgores hufvndsakligen af negrerna. Han utmarker sig genom svart eller svartbrun hudfarg, svart, ulligt, krusigt bar, smalt, fran sidorna sammantryckt hufvud, smal bufvudskal, med starkt tillbakalutad, lag, afrundad panna, tjocka, svallande lappar, kort, bred nasa, utstaende kakar med snedt stalda' tander, langa armar med smala bander, korta ben med magra vador och plattfdtter. Denna ras sonderfaller i tre stora familjer: negrerna (i mellersta Afrika), haffrerna (i det syddstliga) samt liottentotterna i det sydligaste och sydyestligaste Afrika. 5. Den malajiska rasen (uppkallad efter malajerna), om kring 200 millioner till antalet, bebor utom Madagascar och halfon Malakka Sunda oarna, Australiens fastland och Soderhafsoarna. Han omfattar morkare och ljusare folk, ofta boende tatt bredyid hvarandra, ja, stundom pa en och samma o. Nya Hollands urbefolkning utmarker sig genom sin i svart sltiftande Icastanjebnma Imdfarg. Till hufvudskalens och ansigtets bildning liknar han negrerna, men skiljer sig fran dem genom straft, rakt eller latt krusadt (aldrig ulligt) hdr, mycket stor mage, starkt harbevuxen bal och en markyardigt apartad magerhet hos alia lemmarna. Malajerna sta aporna annu narmare an negrerna. Hos de egentliga malajerna, den mer eller mindre bruna rasen, ar den afrundade hufvudskalen hoptryckt nedat, ansigtet platt, kindkotorna fyrkantiga och utstaende, nasbenet langt, lapparna tjocka, pannan tamligen hog och ofver ogonen nagot utskjutande. Haret ar glansande syart eller morkbrunt, rakt, ofta silkeslent och lockigt. Jordens hela folkmangd uppgar enligt nyaste beriikningar till vid pass 1360 millioner, hyaraf pa Europa komma 296, pa Asien 800 ; pa Afrika 190, pa Amerika 70 och pa Australien narmare 4 mil lioner menniskor. Sprakens antal uppgifyes till 860 med foljande fordelning: Europa 53, Asien 153, Afrika 114, Amerika 423 och Australien 117; Till religionen skiljer man emellan monoteister (dyrkare af en gud) och polyteister (dyrkare af Jlera gudar, hed-

18 4 NARINGSYATSKAN. ningar) och raknar till de forra 7 millioner judar, 350 millioner kristna och 156 millioner muhamedaner. Eland de 800 millionerna polyteister aro Bramas och Buddas anhangare de talrikaste. I Sverige funnos vid 1870 ars slut pa 1,000 personer 484 mankon och 516 qyinkon, 142 i en alder af 1 till 6 ar, 160 af 7 till 13 ar, 113 af 14 till 19 ar, 347 af 20 till 44 ar, 149 af 45 till 59 ar, 89 af 60 till 90 ar. Eorst pa ungefar 3,800 personer fdrekom en som dfverskridit det 90:e aret. Den yerksammaste aldern fran 20 till 59 ar raknar saledes nara 500 personer pa 1,000. Arligen do ungefar 33 millioner menniskor, saledes 91,954 om dagen och,60 i minuten. Menniskokroppens stora afdelningar, hufvud, bal och lemmar, besta af mycket olikartade bildningar och gomma i stora h lor verktyg af den mest mangfaldiga bygnad och bestammelse, som man kallar inelfvor. De med blotta ogat tydligt skonjbara grofre delar, som anvandas till hufvudets, balens, lem^aarnas och de i hufvudet och balen gbmda inelfvornas daning, aro sjelfva i sin tur sammansatta af fjnare bildningar, som till stor del endast genom fdrstoringsglaset kunna upptackas. Dessa grofre bildningar aro benen, brosken, banden, musmerna (kdttet), blodjcarlen (med blodet), sugadrorna eller lymfkarlen (med lymfan), nerverna, hinnorna och bindevdfven (eller cellvafyen). Alia de nu uppraknade delarna aro, som en med vatten mattad svamp, genomdrankta med en stdrre eller mindre myckenhet af en farglds vatska, som kallas naringsvatska och for alia vara kroppsdelars bestand och valbefinnande, salunda for var helsa och vart lif, ar alldeles oundganglig. Denna vatska harstammar fran bio det och bestar endast af dess goda bestandsdelar. Hvarje del, som hon genomdranker, suger till sig de bestandsdelar af naringsvatskan, hvaraf han sjelf ar uppbygd, och erhaller pa detta satt sin naring. Nar denna vatska ej langre tillfdres en del, dor den bort (uppkommer kallbrand); fdrlorar hon sin riktiga beskaffenhet, blir den sjuk. Den del af naringsvat skan, som ej anvandes till kroppsdelarnas naring, salunda naringsvatskans dfverskott, fores under namn af lymfa genom lymfkarlen fran alia kroppens delar tillbaka in i blodstrdmmen. Till naringsvatskans andamalsenliga fdrdelning i var kropps vafnader och wdlan hans bildningar, och pa samma gang till en mjuk badd for karl, nerver och fett tjenar

19 BLNDEYAFYEN. 5 Cell- eller IbindevSfTen, hvarom man bast kan fa en fdrestallning 1 nar man ater kott, ty han bildar bar det sa kallade seniga pa kottet. Denna yaf, som fyller nastan alia mellanrummen i var kropp, kallas biiidevdf emedan han sammanbinder nastan alia de sarskilda kroppsdelarnas bildningar, de storsta sa val som de minsta, med hvarandra. Han kallades fdrr cellvaf, emedan han pa de fiesta stallen fdreter en formlds, lost sammanhangande, ja, till och med geleartad massa. Genom sin loshet och mjukhet satter han de delar, som han genomtranger eller omgifver, i stand att med latthet fdrdraga fdrandringar i lage eller omfang. Men pa manga stallen fdrlorar han sin loshet och antager gestalt af n^cket fasta strangar och hinnor, t. ex. pa musklerna, der han bade bildar senor och hinnaktiga skidor. Nar bindevafven antager dessa former, ar han har och der blandad med elastiska tradar^. Genom mikroskopet yisa sig i bindevafven tunna, rundaktiga, mjuka, glatta och lindrigt vagformiga smatradar af vattenklar farg. Dessa smatradar aro mer eller mindre sammanpackade eller hopflatade, och derigenom uppstar antingen den losa (formldsa) eller den fasta formade bindevafven. Pa en stor mangd stallen innehaller bindevafven afven fett. Bindevafven har den egendomligheten, att han genom kokning fdrvandlas till lmi % Bindevafven blir visserligen sallan sjelf sjuk; deremot kan han genom sin loshet mycket latt sprida sjukdomar och sjukdomsprodukter (t. ex. var) till angransande, ja, till och med till mycket aflagsna delar. Da dessutom bildningen af bindevaf (af celler) fdrsiggar temligen latt och hastigt, antraffar man afven mycket ofta nybildad bindevaf i delar, som varit sjuka (inflammerade). Sa t. ex. besta arren efter lakta sar af sadan nybildad bindevaf. Benen. Skelettet, lederna, benvlifven, Kjenliinnan. Den fasta stomme, som ger var kropp stadga och stdd, i sina halor bereder adla delar en skyddande vistelseort och vid hvilken de mjuka delarna (i synnerhet musklerna eller kottet) aro fastade, ar uppbygd af 213 sarskilda ben. Dessa sta allesammans med hvarandra i nara, antingen mycket fast eller Ids fdrbindelse och bilda salunda det sa kallade ienranglet eller sjcelettet (se afbild-

20 6 SKELETTET. PL. 1. Fig. I. Hufvudets benstomme. A. Hufvudskalen. B. Ansigtet. a. Pannbenet. b. Hjessbenet. c. Tinningsbenen. d. Underkaken. e. Ofverkaken. f. Kindbenen. g. Yttrc horselgangen. Fig. II. JBdlens benstomme. a. Atlas, l:a halskotan. b. Kringvridaren, 2:a halskotan. c. Sista (7:e) halskotan. d. Forsta och e. Sista (!2:e) brostkotan. f. Forsta och g. Sista (5:e) landkotan. h. Brostbenet. i. Forsta refbenet. k. Elfte och 1. Tolfte refbenet. m. Refbensbrosk. n. Nyckelbenen. o. Skulderbladet. p. Ledyta pa skulderbladet for ofverarmhufvudet.

21 Fig. III. B'dckenets benstomme. a. Korsbenet. b. Hoftbenet. c. Hoftkammen. d. BIygselbenet. e. Sittbenet. f. Sittknolarna. g. Larhufvudet. Fig. IV. Atlas eller l:a halskotan. Fig. V. En buk- eller landkota. Fig. VI. De of re lemmarnas benstomme eller armbenen. a. Skulderbladet. b. Skulderkammcn. c. Hufvudet, d. mellanstycket och e. ledandan af ofverarmbenet. f. Armbagsbenet. g. Stralbenet. b. Handrotsbenen. i. Mellanhandsbenen. k. Fingerbenen. Fig. VII. De nedre lemmarnas benstomme eller benen. a. Larbenet. b. Larbenets hufvud, c. bals, d. hoftknol och e. ledanda. f. Knaskalen. g. Skenbenet. "h. Vadbenet. i. Yttre och k. inre fotknolen. Fig. o VIII. Knaleden oppnad och sedd bakifran. Fig. IX. Fotbenen a. Halbenet. b. Sprangbenet. c. Batbenet, d. Tarningsbenet. e. Kilbenen. f. Mellanfotsbenen. g. Tabenen. PL. 2. Skelettet, sedt fran sidan. 1. Pannan. 2. Hjessan. 3. Tinningarna. 5. Undertaken. 7. Halsen (med de 7 halskotorna). 8. Brostkorgen (refbenen). 9. Ofverarmbenet. 10. Stralbenet. 11. Armbagsbenet. 12. Handrotsbenen. 13. Mellanhands benen. 14. Fingerbenen. 15. Tarmbenet. 16. BIygselbenet. 17. Sitt-. benet. 18. Larbenet. 19. Knaskalen. SKELETTET. PL Sken benet. 21. Vadbenet. 22. Fotrotsbenen. 23. Mellanfotbenen. 24. Tabenen. I. Hufvudet: a. Hufvudslcalen med pannan (1), hjessan (2), tinningarna (3), bakhufvudet (27). b. Ansigtet med dfver- och underkaken. II. Balen: a. Halsen (7): b. Brostet med refbenen (8), refbensbrosken (9), brostbenet (25); c. Buken med landkotorna (30); d. Backenet med hoftbenet, sammansatt af tarmbenet (15), blygselbenet (16) och sittbenet (17). III. De ofre lemmarna: a. Skuldran med nyckelbenet och skulderbladet (26); b. Ofverarmen med ofverarmbenet (9); c. Fram- eller underarmen med stralbenet (10) och armbagsbenet (11, 33); d. Handen med'handroten (12), mellanhanden (13) och fingrarna (14). IV. De nedre lemmarna: a. Laret med larbenet (18); b. UnderbeneC med knaska len (19), skenbenet (20) och vadbenet (21); c. Foten med fotroten (22),' mellanfoteh (23) och tarna (24). -riid' ningen pa s. 7). Defa ar fdretradesvis balens och hufvudfefs'ben, som bilda vaggarna till de halor, der de for lifvet oiimbarliga apparaten (sinnesverktygen och inelfvorna) ligga skyddade.

22 8 BENEN. Pa ganska manga stallen aro tva eller flerg- ben genom fasta, men bbjliga strangar, som kallas leclband, sa fdrenade, att de pa olika satt, mer eller mindre fritt, kunna rora sig emot hvarandra, och detta fdreningssatt kallas en led. (Se sid. 6 fig. VIII). Genom denna ledinrattning blir yar kropps benstomme i alia sina' delar sa rorlig, att vi med tillhjelp af.de vid benen fastade musklerna kunna med densamma intaga de mest olika stallningar och utfdra alia mqjliga rorelser. Edr att underlatta rorelserna i en led, aro de benens ytor, som rdra sig emot hvarandra, forsedda med ett mycket glatt och elastiskt broskbfverdrag. I rummet emellan och bredvid de broskbekladda ledytorna och detta rum kallas ledhdlan (se sid. 9 pi. 3) befinner sig en blasa med tunna vaggar, ledjcapseln, som ar fast sammanvuxen med ledhalans vaggar och fyld med ledsmdrja. Denna ledvatska ar en klibbig, agghvitartad massa, som insmdrjer benens ledytor, pa det de ej matte nota emot hvarandra. Hon har salunda samma andamal som oljan mellan hjulen i en maskin. Ear ben, som med hvarandra bilda en led, med sina ledytor skilja sig ifran hvarandra, sa att denna leds form och rdrelse ar upphafd, kallar man det en vridning ur led eller en luxation. End as t en skicklig kirurg kan satta ett ur led vridet ben till ratta igen, hvarvid de atskilda benen genom dragning maste bringas tillbaka i sitt naturliga lage. Skilja sig deremot de genom en led fdrenade benen endast for ett dgonblick, for att genast springa tillbaka i sitt naturliga lage, kallas det en fbrstraclcning. Efter en sadan fdrstrackning kunna alia ledens rorelser utfdras, om ocksa ofta endast under haftiga smartor. En fdrstrackt led bdr man nagon tid behandla med kalla omslag (afvatten, snd eller is), for att fdrekomma en haftig och smartsam inflammation, som eljest latt skulle uppsta, och leden maste tills vidare hallas i fullkomlig hvila. Benen ha sina nainn dels af den kroppsdel, i hvilken de befinna sig (t. ex. hufvudskals-, ansigts-, hals-, brdst-, buk-, dfverarm-, larben o. s. v.), dels af sin form och likhet med det eller det fdremalet (t. ex. trekantiga, man- och tarningformiga, artlika ben* o. s. v.). Till skapnaden sager man bfenen vara langa och rdrformiga, merendels med klotformiga andar eller hufvuden (i synnerhet pa armarna och benen), eller breda och platta (i synnerhet pa balen), eller korta och tjocka (pa handerna och fdtterna). Den massa, hvaraf, benen besta, henvafven, ar af gulhvit farg och oaktadt sin stora hardhet nagot bpjlig. Genomskar man ett ben (se pi. 3), ser man, att det yttre lagret pa genomskar-

23 benen. 9 ningsytan, hvilket liksom utgor benets bark, ar mycket fast och tatt (den kompakta eller barksubstansen), men att deremot bensubstansen i benets inre ar mycket lucker och cellartad (den svampartade eller margsubstansen). Alia benvaf'vens ihaligheter, i synnerhet de storre luckorna i margsubstansen, aro fylda med bindevaf och ett mjukt, oljigt, gulrodt lett, som kallas benmdrg. Detta fett hindrar genom sin latthet benen att blifva for tunga och inbaddar de blodkarl, som ge benvafven hans naring, i ett mjukt, skyddande lager, sa att afven en stark skaknmg af benet ej gor det nagon skada. Undersokes benvafven pa kemisk vag (upploses i syror, fdrbrannes, utkokas o. s. v.), visar sig, att han till tva tredjedelar bestar af en hard, jordartad ipassa, henjorden (hufvudsakligen fosforsyrad kalk), och endast till en tredjedel af en mjuk, bojlig och broskartad massa, som kan skaras itu. Den sistnamda bestandsdelen kallas'fren&rosft och later genom ihallande kokning i stark hetta och i ett lufttatt tillslutet-karl (den sa kallade papinianska grytan) fdrvandla sig till PL. 3. Langdgenomskarning af armbagsleden. 1. Ofverarmbenet. 2. Armbigsbenet. 3. Armbagsknolen. NB. Pa denna figur ser man dessutom: Benvafvens bark- och margsubstans samt ledhalan (oppningen mellan ofverarm- och armbagsbenen). benlim. Vid yarsam fdrbranniiig (calcinering) af ett ben, forbrinner den broskartade massan och endast den jordartade stannar qvar. Omvandt stannar brosket qvar, om benet nagra dagar lagges i saltsyra, emedan denna upploser den jordartade bestandsdelen. Den i benbrosket inlagrade benjorden ger benet dess fasthet, medan det af brosket far den lilla grad af bojlighet det eger. Nar hos den lefvande menniskan ett missf'orlia 1 lande intrtider mellan den jord- och den Iroshartade substansen, forlorar benet sin a nodyandiga egenskaper. Sa blir det t. ex. for mjukt, bdjligt och benaget att krokna, om det innehaller for mycket broskmassa. Detta forekommer mycket ofta hos sma barn, som under forsta lefnadsaret uppammas med mjolsaker (vailing) i stallet for med mjolk. Detta sjukliga tillstand, som foretradesyis alstrar krokiga ben, kallar man hos oss engelsha sjukan (rhachitis). Ar deremot den jordartade massan ofvervagande, sasom yid hdgre lefnadsalder ar fallet, blir benet onaturligt skort, hardt och latt att afbryta. Ett afbrutet ben {benlrott) lakes derigenom, att emellan och

24 10 BROSKET. omkring brottandarna uppstar en inflammation, i fdljd hyaraf en myckenhet broskmassa bildar sig, som sedermera till stor del ater bortskaffas, medan i den aterstaende delen benjord aflagrar sig ur blodet. Hvarje bens yttre yta ar ofverkladd med en ytterst fast, senig hinna, den sa kallade beilmnnan. Hon ger benet dess naring och infdr for detta andamal en mangd blodkarl i benyafven. Nar benhinnan skadas eller belt och ballet fdrloras, kan derfdr det underliggande benet ej blott blifva lidande, utan afven belt och hallet do bort. Fran benhinnan kan afven ett fdrloradt benstycke ater ersattas. Ben och benhinna aro i friskt tillstand nastan utan kansel, men blifva de sjuka (inflammerade), kunna ytterst haftiga smarter atfdlja dessa vanligen mycket langvariga lidanden. Brosket Brosket anvandes dels liksom benen och ofta tillsammans med dem till skelettets sammansattning, dels bildar det vaggar for flera af kroppens halor, som lata vidga ut och tranga ihop sig (t. ex. struphufvudet och luftrdret), hvartill det genom sin stora bdjlighet och elasticitet fdrtraffligt egnar sig, dels bildar det glatta elastiska skifvor (som i lederna och det yttre drat). Broskmassan eller l)roslcvdfven ar antingen af blahvit eller gulaktig farg, mycket fast, men tillika bdjlig och elastisk. Hon later genom kokning fdrvandla sig till ett egendomligt lim (brosklim). Ytan pa de fiesta brosken ar, liksom benens, ofverkladd med en pa blodkarl rik hinna, broslchinnan, och fran denna far den kanselldsa broskvafven sin naring. Musklerna; Frivilliga och ofrivilliga rorelser uti ocli pa kroppen. Den mjuka, fuktiga, rdda, af tradar bestaende massa, som ligger nastan omedelbart under den yttre huden och till stdrsta delen ar fastad vid var kropps benstomme, kallar man Mtt eller mushier. Yid ett uppmarksamt betraktande af kdttet, sa val men-

25 MUSKLEKNA. 11 niskans som djurens, visar sig, att det hufvudsakligen ar sammansatfc af tjockare och tunnare, storre och mindre knippen af mjuka, roda, bredvid och vid hyarandra fastade tradar. De bilda den sa kallade muskelvafven och besta af ett egendomligt agghvitoch tradamne. Denna muskelvaf ar genomdragen med bindevaf, fett, saint en mangd sma blodkarl och nerver och eger en stor tanjbarhet och spanstighet. Han ar sifven mattad med en vatska, -som man kallar kottsaft och som genom den stora mangd agghvita, fett och mjolksyra han innehaller liknar tunn, sur mjolk. Denna ksirl- och nervrika muskelvaf star dessutom i den narmaste fdrbindelse med mycket fasta, blah vita, seniga strangar (senor) och hinnor (senhinnor, muskelskidor) och sammanhanger genom dessa med ben, brosk, hinnor o. s. v. Med mikroskopets tillhjelp ser man, att de med blotta ogat synliga muskeltradarna, som ungefarligen ha ett har'stras tjocklek, aro i sin tur sammansatta af knippen af ytterst fina, parallelt bredvid hvarandra liggande smatradar och att dessa i det morkroda kottet pa sin yta visa en mangd tvarstrimmor, medan de i det blekroda kottet ej hafva nagra sadana strimmor och aro fullkomligt slata. Dessa smatradar aro ror, som aro fylda med en flytande agghvitartad massa^). De pa sin yttersida mod den sa kallade muslcelsmdan ofverkladda musklerna aro till sin form antingen afldngt nmda (i synnerhet pa armar och ben) eller breda och platta (pa balen), eller ringformiga (sa kallade slutmuskler, omkring kroppens oppningar), eller sdcjcartade (sasom hjertat). I mellanrnmmen mellan mnsklerna ligga, inbaddade i en fettrik bindevaf, karlens och nervernas storre stammar och grenar och aro salunda visserligen skyddade for skador, men dock utsatta for tryck fran musklernas sida. Detta tryck pa karlen underlattar forfcskaffandet af de vatskor (blod, lymfa), som befinna sig i karlen. Musklernas andamal Musklerna gifva till^ammans med benen kroppen bans form och rundning och bidraga dessutom att bilda vaggarna i de storre halorna, der vigtiga lifsorgan befinna sig. Men deras hufvudandamal ar att franibringa alia vdr hropps rorelser, salunda icke blott dem, som kunna utfdras af benen *) Efter doden stelnar for nagon tid muskelrorens innehall, bch musk lerna draga sig nagot tillsammans, sa att genom denna s. k. likstelhet munnen fast tillslutes, armar och ben kroka sig nagot och tumraarna bojas inat. Denna likstelhet intrader i de fiesta fall under de forsta 12 timmarna efter doden och varar 36 till 48 timmar, tills forruttnelsen borjar.

26 12 Pl. 4. muskel. 3. Ogats ring- eller slutmuskel. 4. Munnens ring- eller slutmuskel. 5. Tuggmuskel. 6. Nasmusklerna 7. Kindmusklerna. 8. Nackmuskeln. 9. Nyckelbenet. 10. Stora brostmuskeln. 11. Lilla brostrouskeln. 12. Sneda bukmuskeln. 13. Raka bukmuskeln. 14. Refbensmusklerna. 15. Ljumskringen. 16. Larkanalen. 17. Skraddarmuskeln. 18. Lar-inatdragaren. ' Fig. II. Musklerna pa armens framre, inre sida: 1. Deltamuskeln. 2. Den tvehofdade armrauskeln (biceps), en underarmbojare. 3. Hand- och fingerbojare. 4. Handvridaren. 5. Fingerbojarnas senor. 6. Tummens muskier. Fig. III. Muskier pa benens baksida: 1. Den stora satesmuskeln. 2 och 3. Underbensbojare. 4. Vadmuskeln. 5. Achillessenan. 6. Halen. 7. Inre och 8. Yttre fotknolen-

27 HUSKLEBNA. 13 i deras leder, utan afven alia dem, som fdrsigga i inelfvorna och roren. Manga af desfea rorelser, och i synnerhet de hvarvid ben roras i sina leder, kunna vi utfdra belt och ballet effcer var vilja, och man kallar derfdr afven de dertill nddiga musklerna, hvaraf det fins mer an femhundra, frivilliga (animaliska). Dessa frivilliga musklers substans ar saftig och mdrkrdd, och deras tradar visa under mikroskopet tvarstrimmor. Pa manga andra rorelser, i synnerhet i inelfvorna och rdren, bar deremot var vilja alls intet inflytande, och derfdr kallas ocksa de muskier, som utfdra dessa rorelser, ofrivilliga (organiska). Dessa musklers yafnad ar blekrdd, mindre saftig, och deras tradar ha en slat yta utan alia tvarstrimmor. Af dessa muskier fins det intet bestamdt antal, och de fiesta ha ej heller, som de frivilliga musklerna, ett be stamdt namn. Man kallar dem vanligen efter de delar, hyari de fdrekomma, mag-, tarmmuskler o. s. v., eller fa'de namn af muskelhinnor. Derigenom att musklerna sammandraga sig och dervid./bvhortas blifva de delar, vid hyilka de aro fastade, pa olika satt dragna at det ena eller andra hallet. Pa detta satt frambringa musklerna de mangfaldigaste rorelser. Salunda narmar t. ex. en muskel, som ar fastad bade yid dfverarmen och underarmen, nar han sammandrages och fdrkortas, dessa bada delar till hvarandra. Men yid sammandragningen blifva musklerna icke blott kortare, utan afven fastare och tjockare och trycka derfdr pa de angransande delarna, hvilket i synnerhet har ett gynsamt inflytande pa blodets- framstrdmmande i karlen. Man kallar denna muskelvafvens egendomlighet att kunna fdrkortas bans sammandragningsformaga eller kontraktilitet. Muskelvafvens kontraktilitet fortfar afven en lit^n tid efter ddden, och derfor kunna ocksa pa lik (tydligast pa lik efter afrattade) genom retning af muskier de mest olikartade rorelser framkallas. Musklerna sammandraga sig dock aldrig af sig sjelfva, utan maste fdrst tyingas dertill med tillhjelp af tradar, som kallas rorelsenerver och i stor mangd genomga hvarenda muskel. Dessa tradar fdranleda endast da muskeltradarnas fdrkortning efter var vilja, nar de v sta i oafbrutet sammanhang med fdrstandsorganet, som tillika afven ar viljans sate, med hjernan. Har erhalla de genom sina rotter af yar vilja befallning att forma de muskier, i hvilka de utbreda sig (sluta), till verksamhet (d. y. s. till sam-

28 14 MT7SKLERXA. mandragning och fdrkortning). Dessa fran hjernan till musklerna spanda rorelsetradar kunna derfdr liknas vid telegraftradar, pa hvilka man fran den ena stationen (hjernan) fortskaffar en underrattelse till en annan (musklerna). Sa snart det af dessa nervtradar bildade sambandet mellan hjernan och musklerna nagonstades och pa nagot satt afbrytes, upphor ocksa genast (liksom vid telegraftradarnas afskarande mellan tva stationer) mojligheten att fran hjernan tvinga de muskier, i hvilka de afbrutna nerytradarna sluta, till verksamhet. Nervtradarna likna telegraftradarna afven deruti, att deras verkan astadkommes genom elektrisk yerksamhet. Muskier, hvilkas nervtradar ej ha sin rot i hjernan, utan i ryggmargen eller i neryknutar (ganglier), kunna aldrig genom var vilja tvingas till sammandragning. Dessa muskier kallas derfdr afven de ofrivilliga, och de besdrja de nddiga rdrelserna i de till lifvets uppratthallande nddiga organen, sasom matsmaltnings-, blodomlopps-, andnings- och urinorganen*). For att kunna kraftigt sammandraga sig, eller, som man sager, utveckla stor muskelkraft, behofva musklerna framfdr allt en oupphdrlig tillfdrsel af riktigt godt och narande blod. Yidare maste de efter hvarje anstrangning kunna tillrackligt hvila sig. Genom omattliga, allt for starka och langvariga sammandragningar (dfveranstmngning) kunna musklerna for en tid eller ocksa for alltid blifva mycket fdrslappade, ja, till och med for all tid fdrlamade. Genom langvarig overjcsnmhet blifva musklerna slappa, matta, magra och slutligen, i stallet for kdttiga, endast fettartade. Ju oftare en muskel riktigt begagnas och derefter far den erforderliga 'hvilan, desto kdttigare, fastare och starkare blir han. Derutaf kommer, att dansare hafva kraftigt utvecklade ben (men vanligen mycket magra armar), medan smeder deremot ha herkuliska armar (men ofta mycket spinkiga ben). Musklerna maste icke blott arbeta, nar de sarskilda kropps-. delarna skola sattas i rdrelse, utan afven nar kroppen skall hallas *) Alia muskier, de ofrivilliga sa val som de frivilliga, kunna genom en mangd mycket olika omstandigheter tvingas till sammandragningar, som ioranleda fullkomligt andamalslosa och onaturliga rorelser, sasom i synnerhetjid kramp ar forhallandet Muskelns forlamning kallar man deremot det tillstand, da mojligheten till muskelvafvens sammandragning gatt forlorad och hvarigenom de rorelser, som den forlamade muskeln utforde, blifvit omojliga. I de allra fiesta fall ligger orsaken sa val till krampen som till muskelforlamningen i hjernan eller ryggmargen.

29 MTJSKLERNA. 15 i en viss stallning. Sa t. ex. maste, nar man star eller sitter, de dertill nodyandiga musklerna spannas. Derfor blir man ocksa langt forr trdtt af kroppsstallningar, som fordra en bestandigt oforandrad yerksamhet af samma muskier, an af rorelser, som omyexlande utforas an af en, an af en annan nmskel. Salunda trottar langyarigt staende mycket mer an gaende, och. derfdr frambringar ihallande sittande i nppratt stallning utan stod for ryggen en sadan trotthet och utmattning i ryggmusklerna, att kroppen oyilkorligt faller ihop och. ryggpelaren kroker sig. Manga barn ha redan nar de komma i skolan syaga' ryggmuskler. Tyingas de nu att ofta langa stunderna sitta uppratta utan att yaga stodja ryggen, blir denna af den upprepade anstrangningen mycket latt sned., Barnets ryggmuskler bli namligen sa trdtta, att det ej fdrmar halla sig rakt; det sjunker allt mer ihop for att derigenom ihtaga en mindre anstrangande, sned stallning, som slutligen blir en yana och ger ryggpelaren en bestandig krdkning. De friyilliga musklerna maste alltid fdrst genom ofta upp repade sammandragningar (genom dfning och vana) inlara sin yerksamhet. Salunda behdfver ett litet barn en langre tid, innan det kan lara sig fatta uti en sak, och hum lange man maste dfya sig for att blifva en god gymnastiker, dansare eller simmare, ar yalbekant. Detta kommer deruta'f, att hjernan endast smaningom lar sig utdfya sin vilja dfver de bestamda nerver, som framkalla de dnskade rdrelserna. Dertill kommer, att den annu oofvade yiljan icke blott traffar de nerver, som behdfyas till den bestamda, tillamnade rdrelsen, utan afyen flera andra, oftast narliggande nerver. Detta bar till fdljd, att de tillamnade rdrelserna atfdljas af andra sa kallade birdrelser, som ofta erbjuda en mycket komisk anblick, t. ex. ansigtsfdrvridningar vid handarbete, gestikulerande med armarna under benrdrelser, o. s. v. Det ar ungefarligen samma fdrhallande, som nar nybdrjare i pianospelning ansla flera tangenter i stallet for en. Ju oftare man for dfrigt medelst nervtradarna fran hjernan tvingar sina frivilliga muskier att sammandraga sig, desto kraftigare, noggrannare och andamalsenligare rorelser lara de sig utfdra, sasom nutidens pianovirtuoser tydligen bevisa. Ofning ger fardighet. Mot yttre skador (stickande, skarande, brannande) aro musk lerna nastan belt och ballet kanselldsa; deremot ha de en mycket fin kansel for fdrnimmande och beddmande af graden af sin knstrangning och trotthet. De kunna derfdr afven anses for kraftmatare. Det ar med denna kansel man kan fdrnimma kropparnas tyngd och motstand.

30 16 MTJSKLEKNA. Efter arten af de rorelser, som de friyilliga musklerna lata benen utfdra i lederna, kallas de bdjare, om de bbja tva delar mot hvarandra och dessa i fdljd deraf narma sig hvarandra i en vinkel i kroppens langdriktning', sasom fallet t.' ex. ar, nar underarmen i armbagsleden bojes mot ofverarmen, eller underbenet i knaleden drages mot larbenet. Deras motstandare (antagonister), som fdranleda den motsatta rbrelsen, kallas strdctcare och aflagsna de mot hvarandra bdjda delarna ater fran hvarandra. Indtdragarna draga delarna in mot kroppens midtlinie, t. ex. armen mot balen, benen mot hvarandra, fingrarna mot langfingret. Utdtdragarna deremot draga en del fran kroppens midtlinie mot sidan, t. ex. armen fran balen, benen fran hvarandra. Vridarna vrida en del i en halfcirkel antingen omkring sin egen axel, eller omkring en annan del utat eller inat, framat eller bakat. Sa vrida de t. ex. hufvudet at hoger och venster, handen inat eller utat. SlutmusHerna, hvilka i gestalten af en ring ligga rundt omkring kroppens oppningar (dga, mun), kunna tillsluta dessa. Dessutom har hvarje frivillig muskel sitt eget sarskilda namn efter sin fdrrattning eller sin form, t. ex. lapphdjaren, fingerbdjaren, breda ryggmuskeln o. s. v. Den kraft en muskel fdrmar utveckla beror hufvudsakligen pa antalet af hans tradar. Da nu till kraftiga rorelser erfordras en stor mangd tradar, men pa benstommen ej finnes utrymme att fasta dem alia, aro de fiesta muskelandar sa omedelbart fdrenade med senor, att dessa af dem endast synas vara en fortsattning. Dessa senbildningar besta af en vida fastare vafnad an muskelsubstansen och kunna derfdr ocksa vara vida tunnare an musk lerna, behdfva derfdr afven blott en liten benyta till sitt fastande. Hvilket gynsamt inflytande regelbundna rorelser (i synnerhet gymnastiska) utdfva pa var kropps valbefinnande, skall langre fram visas. Tills vidare ma blott namnas, att de icke blott alstra styrka och skicklighet och understddja de fiesta lifsfdrrattningarna, utan afven genom hjernans deltagande deruti aro i stand att utbilda en fast vilja (viljekraft).

31 BLODKARLEN. 17 Blodkarlen. Blodet, hjertat, Mo do ml op pet. G-enom yar kropp gar en otalig mangd tjockare och tunnare rbr, som under lifvet standigfc giro fylda med en rod vatska., Denna vatska ar blodet, och roren kallas derfor WodJcarl. Dessa karl utbreda sig antingen trad- eller natformigt uti och emellan kroppens sarskilda bildningar och aro genom sina mjuka, elastiska vaggar i stand att vidga och tranga ihop sig. Alia blodkarlen i hela kroppen sta i oafbrutet samband med hyarandra, och blodet lemnar derfor aldrig dessa ror. En bloduttomning, en blodning, kan endast da intraffa, nar yaggen till ett blodkarl skadas, hyilket kan ske genom afskarning, sonderslitning eller bristning, afvensom i fdljd af sjukdomar i karlyaggen och blodofverfylnad i karlen o. s. y. Under lifvet strommar blodet i blodkarlen standigt i en krets, namligen i en sadan riktning, att det alltid ateryander till samma punkt, hvarifran det utgick, och denna punkt ar hjertat. Detta blodets strommande i en krets kallas Modomloppet (blodets cirkulation). Men blodet kretsar oupphorligt endast i en viss bestamd riktning: det strommar fran hjertat ut till alia kroppens delar, och samtidigt bade uppat till hufvudet och nedat till benen. Det flyter' derpa genom alia var kropps delar och slutligen harifran tillbaka till hjertat, for att pa nytt borja samma kretslopp. Under detta omlopp undergar blodet mangfaldiga forandringar derigenom, att det pa olika stallen af kroppen upptager och afsatter ej mindre goda, an daliga amnen. Pa detta upptagande och afsattande af goda och daliga bestandsdelar beror nu lifyets uppratthallande, ty endast derigenom kan narandet af blodet sjelf och alia yara kroppsdelar fdrsigga. Derfor kallas afven blodet lifvets Italia. Har blodet ej sin ratta myckenhet och beskaffenhet, och flyter det ej regelbundet, utsinar denna kalla och med henne lifvet. Menniskan blir sjuk och dor. Upptagandet och afsdndrandet af goda och daliga amnen i och utur blodet fdrsiggar hufvudsakligen i de finaste blodkarlen, de sa kallade harkarlen, der blodet flyter langsamt. Genom dessa karls ytterst tunna vaggar bortsyettas namligen det goda sa val som det daliga i flytande eller luftformig gestalt. Den pa sid. 4 Bock, Menniskokroppen. 2

32 18 BLODKAELEN. omnamda naringsyatskan, som genomdranker ock ger naring at alia yar kropps organ, liarstammar salunda fran det genom liarkarlen strommande blodet; i lefyern, den yttre huden och njurarna afsiitter blodet daliga amnen (sasom galla, syett och urin), i magen och. tarmkanalen upptager det naringsmedlens goda bestandsdelar, i lungorna tranger lifsluften eller syret in i detsamma och en dalig luft (kolsyra) med yattenanga pa samma gang ut. Alia begagnade och ej mer anyandbara bestandsdelar i yar kropp inforas afyen genom harkarlen i blodstrommen. Det fins tre olika slags Modkarl, namligen pulsadror, harkarl och blodadror. De storre af dessa karl ha merendels sitt namn antingen efter den del, den trakt eller det organ, der de utbreda sig (t. ex. mag-, lefyer-, mjeltadror, baeken-, axel-, knavecksadror), eller efter det ben, i hyars narhet de ga (t. ex. skenbens-, sittbensadror o. s. y.). Pulsadrorna ligga djnpare i de sarskilda kroppsdelarna, medan manga af blodadrorna ligga omedelbart under huden och bilda de blagra strangar, som ofta tydligt synas genom densamma. / De karl, som fdra blodet fran hjertat till alia kroppens delar, aro pulsadrorna (artererna). De hafva mycket tjocka, men afven mycket elastiska yaggar, som latt lata sammandraga sig*). Pa de fiesta pulsadrorna kanner man huru de yidga sig (blifva tjockare och bugta sig), och denna kanbara utyidgning, som ar beroende af hjertat och blodet, kallar man joulsen. I narheten af hjertat aro pulsadrorna tjockast (mer an tumstjocka), men blifva, ju mer de allagsna sig fran hjertat och dervid tradartadt grena ut sig i' allt mindre och mindre grenar, allt tunnare. Genom denna fortsatta fbrgr^ning bli de till slut sa tunna, att de endast kunna upptackas genom forstoringsglaset. Pulsadrorna ofverga salunda med sina finaste grenar smaningom i hdrjcdrlen (kapillarkarlen) **), och det ar dessa som nat- eller slingformigt utbreda sig *) Nar pulsadrorna genomskaras, blifva de i foljd af sina tjocka, styfva vaggar och sitt pulserande oppna och gapande, och blodet kan derfor latt stromma ut ur dem. Ja, om de skadade pulsadrorna ha en storre diameter, fortfar blodet att stromma ut, tills den skadade dott af forblodning. I ett sadant fall maste den oppning, hvarutur blodet utstrommar, eller sjelfva pulsadern ofvanfor oppningen (d. v. s. at hjertat till, hvarifran blodet kommer) strax tryckas tillhopa och sedermera underbindas af lakaren. **) Det hander mycket ofta, att pa nagot stalle af var kropp en mangd harkarl sa vidga sig, att de nu innehalla en vida storre myckenhet blod an lorut. I sadant fall visar sig da detta stalle med sina utvidgade och ofverfylda' harkiirl, som nu ofta iiro synliga afven for blotta ogat, mycket rodt, svullet och hett. Man kallar detta inflammation. En foljd.deraf ar, att det nu i de vidgade harkarlen stillastaende blodet utsvettas en annan vatska an

33 BLODET. 19 i nastan alia var kropps delar. Har, i harkarlsriaten, ar nu stallet, der det mycket langsamt flytande blodet verkstaller det upptagande och afsattande af goda och daliga amnen, som fdrut blifvit omnamdt. Ur harkarlsnaten utveckla sig 1 smaningom ater andra blodkarl, i hvilka dock ingen puls vidare ar markbar, och dessa kalias Modddror (vener). De ha langt tunnare vaggar an pulsadrorna, och i dem strommar, tvarlemot hvad fdrhallandet ar med pulsadrorna, blodet till hjertat. Men pa det att detta alltid ma flyta i denna riktning och aldrig tillbaka, innehalla de fiesta blodadrorna, i synnerhet de som ligga omedelbart under huden och emellan musklerna, pa sin inre vagg halfmanformiga, ficklika veck eller klaffar. Ju mera de i borjan tunnare blodadrorna narma sig hjertat, desto mer fdrena de sig och bilda slutligen endast nagra fa stora stammar, som utmynna i hjertat. Blodet, som kretsar genom vart hjerta och blodkarlen i yar kropp, ar, sa lange det flyter i adrorna, en rod, nagot seg och klibbig vatska med fadd lukt och saltaktigt sot smak samt med en temperatur af ungefar + 30 R. I pulsadrorna ar det rodare (h'dgrodt), i blodadrorna morkare (blarodt). Att blodet i pulsadrorna dr rodare och lattre, kommer derutaf, att det der jemte manga goda narande bestandsdelar afven innehaller en storre mangd^syre, som i lungorna tillfores det genom den inandade luften. I llodadrorna deremot dr blodet morkare och sdmre, emedan det, pa samma gang det strommade genom harkarlen och afsatte naringsvatska, tillika upptog de begagnade och odugliga bestandsdelarna och salunda blef fattigare pa syre, men rikare pa kolsyra. Syret gdr namligen blodet Ijusrodt, kolsyran deremot blarodt, Uttappas blodet ur en ader, eller upphor det att rinna, stelnar (koagulerar) det, det yill saga, det upploser sig i en klar, gulaktig vatska, blodvattnet, och i en fast, tat, tradig, rod massa, blodkakan. Undersokes blodet under mikroskopet, visar det sig, att det ar sammansatt af tva fullkomligt olika bestandsdelar, nam ligen af en farglos vatska och otaliga sma runda kroppar. Den farglosa vatskan kallas blodvatslca (eller blodliquor) och de i denna vatska simmande sma kropparna blodkroppar. Af dessa blodkroppar. innehaller hvarje bloddroppe flera millioner. De aro na- vanligt, kallad en utsvettning. En sadan utsvettning ar t. ex. varet. Ej sallan brista afven nagra af de med blod ofverfylda harkarlen, och da tillkommer utom utsvettningen afven blodning.

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas

Läs mer

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat Kroppen Skelettet Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen,

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

6.5 Så försvarar sig din kropp

6.5 Så försvarar sig din kropp 6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens

Läs mer

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Kroppen del 2 Stencilhäfte Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Stretchövningar Ishockey

Stretchövningar Ishockey Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på

Läs mer

FOLKSKOLANS GEOMETRI

FOLKSKOLANS GEOMETRI FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga 6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga Musklerna gör att vi kan röra oss och styra vår kropp på alla möjliga sätt. Tre olika typer av muskler; skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler

Läs mer

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Stretchövningar Fotboll

Stretchövningar Fotboll Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Besknifning 00h bruksanvisning Bröderna Hedlunds i Höghed & Bollnäs n HnLs0nnn0n Pdriåskuránt derå. Eftertryck häraf och eftterapnning af Ilelsokatorn förbjudas.

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

Huden, skellettet och musklerna

Huden, skellettet och musklerna Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till

Läs mer

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas

Läs mer

Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN

Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN Klassisk massage klassisk massage 1 Klassisk massage 2 Klassisk massage klassisk massage ERGONOMI, ARBETSTEKNIK. FÄKTARSTÄLLNING, BÖJ FRÄMRE BENET. ALLTID STÖD MOT BÄNKEN, ETT BEN ELLER BÅDA. RAKA ARMAR.

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

Stretchövningar Tennis

Stretchövningar Tennis Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS BK Kt.- ngen. U 112 (är personer >dstäude. HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS Det här avsnittet handlar om vad du ska göra när en olycka har inträffat och du ser att personen är medvetslös och inte andas.

Läs mer

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så? A. HAR DU NÄSA FÖR DET HÄR? Prova minst tre dofter. Hur gick det? Väcktes det några känslor i dig? Frågor: Kunde du gissa rätt på någon doft? Vilken? Kom det upp några minnen och känslor hos dig? Lärarfacit:

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT

Läs mer

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 ENBENSKNÄBÖJ - DRAKEN Stå på ett ben och håll en boll framför kroppen på raka armar. Starta rörelsen genom att sänka bollen långsamt mot golvet och fäll samtidigt i höften

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

PROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen

PROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen PROGRAM STÅENDE YOGA fokus på hållning, balans, rörlighet, kroppsmedvetenhet och styrka. Programmet avslutas med några sittande övningar. Inom parentes har vi lagt till de namn på sanskrit som ofta används

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11

Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11 Kroppen Innehållsförteckning Skelettet... 2 Skelettets uppgift... 2 Tillväxt och förnyelse av skelettet... 2 Styrketräning när man växer?... 2 Leder... 2 Olika typer av leder:... 3 Skelettbild... 4 Musklerna...

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går in genom näsan och ner till magen. Alfred har en liten

Läs mer

Nutricia 2018 Material_28

Nutricia 2018 Material_28 www.alltomsondnaring.se Nutricia 2018 Material_28 MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR 02 ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går

Läs mer

Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar

Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst

Läs mer

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS

Läs mer

Ett nytt perspektiv på kroppen

Ett nytt perspektiv på kroppen En handbok om f ö tt e r Pa Sandberg Ett nytt perspektiv på kroppen Innehåll 1. Det som händer i fötterna händer i kroppen 7 Om boken och varför den behövs. Om kroppshjärnan. Om fötternas relation till

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Sida 1 av 6. Ryggliggande

Sida 1 av 6. Ryggliggande Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Posturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram bröstmuskulatur

Posturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram bröstmuskulatur Runners stretch Spidey crawls Standing quad stretch Soleus stretch Standing One arm pec stretch Posturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram

Läs mer

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, ELEMENTAR-LÄROBOK i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, Förord Det är en bedröflig egenhet för vårt land, att ett

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 11 övningar som gör dig mindre stel Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 1 1. Steg framåt och korsa» Sätt ner vänster fot snett framför den högra.» Håll

Läs mer

Exercise Organizer. Träningsprogram till: Exempel på Bassängövningar. Övning Illustration Utförande & tips

Exercise Organizer. Träningsprogram till: Exempel på Bassängövningar. Övning Illustration Utförande & tips Copyright 2006 Exercise Organizer 1 onsdag 29. november 2006 Exercise Organizer Instruktör: Leg. Kiropraktor Kim Eriksson Träningsprogram till: Exempel på Bassängövningar 1 Armsving Stå med det ena benet

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats Han har eget rum. Litet. På markplan. Det händer inget i hans rum. När inget händer finns tiden då? Väggar

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Det är viktigt att bibehålla en god hållning både när man sitter stilla och när

Det är viktigt att bibehålla en god hållning både när man sitter stilla och när En god hållning Hos en människa med god hållning kan man föreställa sig att det löper en rak linje från dennes örsnibb direkt ner framför axeln, via höftleden till ankeln. 2 En god hållning Ryggrad och

Läs mer

Pull-ups. Klara tre pull-ups efter åtta veckor

Pull-ups. Klara tre pull-ups efter åtta veckor Pull-ups Klara tre pull-ups efter åtta veckor Vill du klara att lyfta din egen kroppsvikt? Det vill i alla fall Jonas. Friskispressens coach ska hjälpa honom till att klara sitt livs första pull-up. Pull-ups

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

2

2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Ordlista Fjälkinge 35:60 m.fl, fornlämning 18 och 19 Vikingatida gravfält Artrit Inflammation i en led. En form av artrit är reumatoid artrit, ledgångsreumatism. Sjukdomen

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa. Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904

Läs mer