För att visa PREZI nummer 1 behöver du klicka på denna länk: START

Transkript

1 Fakta till del 1 & 2 PREZI talarmanus Fakta till del 1 För att visa PREZI nummer 1 behöver du klicka på denna länk: 1 START Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. DET HÄR ÄR FAIRTRADE LILA 2 1. DET HÄR ÄR FAIRTRADE Del ett berättar om vad Fairtrade är och hur Fairtrade startade. FILM Hej då fattigdom!, (2013) 5 min. Filmen är på svenska och engelska samt textad på svenska. 3 I denna film berättar odlare och anställda om deras arbets- och livssituation. Fairtrade Internationals vd Harriet Lamb beskriver hur Fairtrade har tagit plats på den internationella marknaden. Du måste vara uppkopplad för att kunna se filmen! 1

2 4.1 Varför handla Fairtrade-certifierade produkter? Varje gång du väljer Fairtrade-märkt bidrar du till att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom kan förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor. 4.2 Vad betyder Fairtrade för dig? Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Texten på bilden berättar vad Fairtrade handlar om. Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. 5 Fairtrades uppdrag är att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter, genom att: licensiera Fairtrade-märket till företag, så kallade licenstagare påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister bilda opinion och sprida information. 6+7 Hur startade Fairtrade? På 70-talet kom Frans Van der Hoff, holländsk missionär som tidigare bott i Chile, till Mexico. Han märkte hur svårt det var för odlarna att sälja sitt kaffe. Under många år hade de varit tvungna att sälja kaffet till rekordlåga priser till så kallade coyotes (mellanhänder). Eftersom odlarna inte hade några andra köpare var de tvungna att sälja till mellanhänderna, till det pris de erbjöds. Frans Van der Hoff samlade i början av 80-talet ett hundratal odlare till ett möte för att tillsammans göra något åt deras situation. De startade kooperativet UCIRI. 7 Mexico Holland UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för rättvis handel i Nord för att tillsammans råda bot på problemen med många mellanhänder och låga priser. I samarbete med rättvis handelsorganisationer i Holland var UCIRI med och grundade den holländska motsvarigheten till Fairtrade Max Havelaar och blev det första certifierade kooperativet. 2

3 8 Mexico Holland Holland var därmed först ut 1988 med en produktmärkning som garanterade förbättrade produktionsförhållanden. Syftet var att ge odlare med egen mark marknadstillträde och möjlighet att sälja i större volymer samt att erbjuda konsumenten en vara som garanterar produktion enligt kriterier för rättvis handel. 9 Olika certifieringsmärken Efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella Fairtrade-organisationer skapades, till exempel tyska Transfair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada skapades Transfair. I Finland Reilu Kauppa och Max Havelaar i Danmark och Frankrike. I Sverige bildades Rättvisemärkt 1996 och den första certifierade produkten kom ut på den svenska marknaden Fairtrade International Som tidigare kallades FLO, bildades 1997 med syfte att samordna kriterier och kontroll för Fairtrade. En ny internationell produktmärkning var född. Alla olika nationella Fairtrade-organisationer hade verkat självständigt tills FLO bildades. 11 Internationellt märke Allt eftersom tiden gick började man samarbeta allt mer mellan länderna och 2002 kom ett nytt gemensamt internationellt certifieringsmärke. 3

4 12 Från Rättvisemärkt till Fairtrade År 2004 gick dåvarande Rättvisemärkt över till det internationella certifieringsmärket som ett led i ett internationellt harmoniseringsarbete. Nästan alla nationella Fairtrade-organisationer har gått över till det internationella certifieringsmärket. Från 2010 används också det internationella namnet Fairtrade. 13 Fairtrade i dag Fairtrade International ansvarar i dag för kriterieutveckling samt för producentstöd genom regionala representanter i producentländerna. 19 nationella Fairtrade-organisationer (de blå på kartan) verkar för att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrade-märkt i respektive land. Producenter finns i 66 länder (de gröna och de randiga). I några av de länder där det produceras Fairtrade-certifierade produkter kan man också köpa produkterna (de randiga länderna). 14 Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. DÄRFÖR BEHÖVS FAIRTRADE ORANGE DÄRFÖR BEHÖVS FAIRTRADE Del två berättar hur det ser ut i världen, vilka problem som finns och hur Fairtrade kan vara en del av lösningen. 4

5 16 FILM Global Wealth Inequality, (2013). 4 min. Filmen är på engelska utan svensk text. Filmen beskriver hur jordens resurser är fördelade. Du måste vara uppkopplad för att kunna se filmen! På s. 25 finns en kort sammanfattning på svenska av vad som sägs i filmen Blir världen bättre? Exempel på framgångar FN:s utvecklingsprogram (UNDP) ger årligen ut rapporten Human Development Report där man mäter mänsklig utveckling i världens alla länder. I Blir världen bättre, från UNDP, sammanställs resultaten av utvecklingen i världen. Källa: Staffan Lundin och UNDP, 2014, den sjätte uppdaterade och omarbetade upplagan, 1. Många menar att världen aldrig varit bättre, världen bli allt mer demokratisk, befolkningen ökar allt långsammare, fler människor kan läsa och skriva och andelen fattiga i världen aldrig har varit mindre. Enligt Världsbanken har den extrema fattigdomen i världen minskat från 43 procent 1990 till 20,5 procent Medellivslängden i världen har ökat från 52 år i början av 1960-talet till över 70 år i dag. 2. Fler barn överlever sin femårsdag tack vare vaccinering mot till exempel mässlingen. I arabregionen, där till exempel barnadödligheten tidigare var hög och fler barn dog före fem års ålder, har barnadödligheten sjunkit med 90 procent. Allra snabbast har barnadödligheten minskat i Oman, Förenade Arabemiraten, Tunisien och Egypten. Cirka 90 procent av världens barn börjar i skolan. För 10 år sedan var den siffran 82 procent. Antal barn som börjar grundskolan har ökat snabbast i Afrika söder om Sahara, från 60 procent år 2000 till 77 procent Tillgången till vatten och sanitet har ökat, vilket i sin tur leder till hälsosammare liv för miljoner människor. I dag har närmare 90 procent tillgång till renare vatten. Mellan 1990 och 2011 fick 1,9 miljarder människor tillgång till förbättrad sanitet. Världens ledare har antagit utmaningen att halvera fattigdomen och hungern samt öka levnadsstandarden i världen till 2015, ett löfte som gavs vid FN:s millennietoppmöte år Millenniemål åtta handlar om att utveckla ett globalt partnerskap mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Ett sådant mål är ett tydligt erkännande av den lokala och globala handelns betydelse för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Handel kan vara och är ofta ett effektivt verktyg för att bekämpa fattigdom och främja välfärdsutveckling. Goda handelsrelationer förebygger även krig och konflikter. 5

6 17.2 Därför behövs Fairtrade Trots att världen blir bättre på många viktiga områden går utvecklingen inte tillräckligt fort och blir det inte bättre för alla. Den globala konkurrensen ställer allt högre krav på människor och samhällen. Andra menar att världen aldrig varit så ojämlik som nu och att skillnaderna mellan de allra fattigaste och de allra rikaste aldrig varit större och att problemen faktiskt växer i vissa delar av världen. Och det trots att vi aldrig haft så mycket resurser att dela på som i dag. Den fattigaste femtedelen av jordens befolkning har bara 2 procent av världens samlade inkomster. Den rikaste femtedelen har å andra sidan hela 75 procent av den totala inkomsten att leva på. Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har alltså ökat de senaste årtiondena. Vad beror ojämlikheterna på? Till viss del handlar det om naturresurser, geografiska förhållanden, befolkningsstrukturer och industrialiseringsgrad. Men huvudsakligen handlar det om politik, historiskt såväl som nutida, globalt som lokalt, och däribland villkor och förutsättningar för handel. Med dagens teknologi, finansiella resurser och samlade kunskap har vi kapacitet att utrota den extrema fattigdomen, i slutändan handlar det dock mycket om politisk vilja. 1. En obalanserad världshandel leder till pressade priser och hårda produktionsförhållanden. De mänskliga rättigheterna kränks dagligen. Låga världsmarknadspriser och effekter av klimatförändringarna, drabbar till exempel kaffeodlare hårt och hotar att slå ut stora delar av den småskaliga kaffeproduktionen. Samtidigt ser vi en ökad efterfrågan och en allt större internationell kaffemarknad, vilket ställer krav på en långsiktigt hållbar produktion för att säkra utbudet i framtiden. Handel är ofta drivkraften för utveckling och tillväxt och har hjälpt till att lyfta många länder ur fattigdom. Under senare år har de globala handelsfrågorna kommit alltmer i centrum för kraven på en mer rättvis värld. Mycket på grund av att stora delar av världen missgynnas av dagens system. De senaste åren har därför starka krav ställts på att det globala handelssystemet måste bli mer rättvist. 2. 1,2 miljarder människor av jordens befolkning lever i extrem fattigdom och måste klara sig på cirka 1,25 dollar per dag. De som drabbas värst är de som bor i de allra fattigaste länderna. Afrika söder om Sahara är den region där störst andel av befolkningen lever i extrem fattigdom. Här har varannan människa mindre än 1,25 dollar om dagen att leva på och antalet extremt fattiga har ökat med 125 miljoner sedan Hunger är ett problem, var åttonde människa går och lägger sig hungrig varje kväll beräknades drygt 840 miljoner människor vara kroniskt undernärda. 768 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten konstaterades att hälften av världens undernäring och barnadödlighet har miljörelaterade orsaker som till exempel matbrist, torka, översvämningar och vattenbrist. 4. Klimatförändringarna påverkar den hållbara utvecklingen; den globala uppvärmningen, brist på vatten, minskad matproduktion, hälsorisker och kollapsade ekosystem som till exempel hotar den biologiska mångfalden barn dör varje dag av orsaker och sjukdomar som skulle vara lätta att förhindra eller bota, till exempel vaccinering mot mässlingen. Varje dag dör 800 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. Trots att 13 procent av jordens befolkning bor söder om Sahara finns bara 3 procent av världens sjukvårdspersonal där miljoner barn saknar tillgång till skolgång. Det kan till exempel handla om barn med funktionshinder eller barn i krigs- eller konflikshärjade områden. Skolavgifter och kostnad för skoluniformer är fortfarande ett ekonomiskt hinder och till exempel flickors säkerhet under vägen till och från skolan. 6. Mellan 2008 och 2012 har antalet barn mellan 5 17 år som utnyttjas som olaglig arbetskraft minskat med 47 miljoner från 215 miljoner till 168 miljoner. De områden där flest barn fortfarande utnyttjas är Asien Pasific (cirka 78 miljoner), Afrika söder om Sahara (cirka 59 miljoner) samt Latinamerika och Karibien (cirka 12 miljoner). För siffror om värsta formerna av barnarbete, till exempel barn i slavarbete eller människohandel, finns fortfarande ett stort mörkertal. Trots att den gruppen under perioden minskade med 30 miljoner räknar man med att antalet barn i värsta formen av barnarbete (WFCL) svarar för nästan hälften, cirka 85 miljoner. Pojkar utgör cirka 55 miljoner och flickor cirka 30 miljoner och 60 procent av barnarbete utförs inom jordbrukssektorn. 6

7 De nya millenniemålen kommer att vara mer inriktade på hållbar utveckling och man talar om SDG Sustainable Developpment Goals bland annat för att ökad miljöförstöring fortfarande är ett stort problem. Hållbar utveckling genom hållbar produktion och konsumtion är centrala i de diskussioner som förs om de framtida målen. Även kvalitet och inte bara kvantitet. I processen fram till de kommande målen har många organisationer och privatpersoner, cirka 2 miljoner, varit delaktiga. Frågor om hälsa, utbildning, schyssta jobb och möjligheter att försörja sig samt ansvarstagande regeringar och myndigheter är frågor som många tycker är viktiga. Källor: Blir världen bättre? Av Staffan Lundin och UNDP, 2013, den sjätte uppdaterade och omarbetade upplagan, Global child labour trends 2008 to ipec/informationresources/wcms_ipec_pub_23015/lang--en/index.htm 18 Fairtrade är en del av lösningen Producenterna som odlar och arbetar med de Fairtrade-certifierade råvarorna är organiserade i totalt producentorganisationer i 70 länder: 595 i Latinamerika och Karibien, 393 i Afrika och Mellanöstern samt 161 i Asien och Stillahavsområdet. FILM Portraits from Cameroon, Jan Nimmo (2011). 18 min. Filmen är på engelska utan svensk text. 19 The dark side of chocolate, Miki Mistrati och Roberto Romano (2010). 11 min. Filmen är på engelska utan svensk text. Du måste vara uppkopplad för att kunna se filmerna! På s. 26 respektive s. 27 finns en kort sammanfattning på svenska av vad som sägs i dem. 20 Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. FAIRTRADE I VÄRLDEN GUL FAIRTRADE I VÄRLDEN Del tre berättar om Fairtrades kriterier, hur de kontrolleras och följs upp av Flocert, hur producenterna stöttas av Fairtrade International samt hur en odling kan blir Fairtrade-certifierad. 7

8 Fairtrade International I 19 länder i världen finns nationella Fairtrade-organisationer (, Fairtrade Danmark med flera.) som verkar för att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrade-märkt i respektive land regionala marknadsorganisationer. (Motsvarande Föreningen för Fairtrade) arbetar för att det inte bara produceras utan också skall kunna säljas. I till exempel Indien och Kenya stöttar man inhemska Fairtrade-odlare att få tillgång till och utveckla den inhemska marknaden. I 3 geografiska områden producentnätverk samarbetar producenterna i CLAC, (Coordinadora Latinoamericana y del Caribe de Comercio Justo i Latinamerika) Fairtrade Africa och NAP. (The Network of Asian Producers i Asien). Mer fakta: 12 juni 2013 fick odlare och anställda från producentnätverken hälften av rösterna i Fairtrade Internationals årliga generalförsamling, som bland annat fattar beslut om frågor som rör medlemskap, budget, nya styrelsemedlemmar och förändringar i stadgarna. 23 Kriterier inom tre huvudområden Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Fairtrades kriterier utvecklas av Fairtrade International. Kriterierna baseras på FN:s ILO-konventioner för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. 24 Kärnan är fattigdomsbekämpning Barnarbete När du väljer en Fairtrade-märkt produkt motverkar du barnarbete. Handeln med Fairtrade-märkta produkter ger högre inkomster och leder indirekt till att barnarbete motverkas så att barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. Premien investeras ofta i skolbyggnader och skolmaterial till barn och unga i lokalsamhället. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Diskriminering Diskriminering pga. kön, ålder, etnicitet, funktionshinder politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning får ej förekomma. Enligt utvecklingskriterierna ska minoritetsgrupper ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla poster inom organisationen. Förbättrade ekonomiska villkor Minimipriset sätter en lägstanivå för det pris odlaren/producenten ska få betalt för sin råvara. Minimipriset varierar mellan olika produktgrupper, men ska överstiga världsmarknadspriset och produktionskostnaden. 8

9 Köparen förbinder sig att betala en Fairtrade-premie ett ekonomiskt tillskott till producenten, utöver minimipriset. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, förskolor och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den ekologiska prisdifferentialen. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Kriterierna kring ekonomisk utveckling handlar inte enbart om den ekonomiska transaktionen. Grundläggande för Fairtrade-certifieringen är också krav på långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producenten och köparen, vilket ger ekonomisk stabilitet och möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och verksamhetsutveckling. Demokratiutveckling När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till demokratiutveckling i länder med utbredd fattigdom och möjlighet för odlare och anställda att få ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och sin vardag. De som jobbar i en Fairtrade-certifierad producentorganisation har möjlighet till inflytande och medbestämmande i frågor som rör verksamheten, till exempel genom demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten där alla kan delta i beslut och uttrycka sig fritt. Organisationsrätt När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att anställda får ökade möjligheter att organisera sig fackligt. Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. Miljöhänsyn När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till ökad miljöhänsyn. En Fairtrade-certifierad producentorganisation måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t ex om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns Prohibited Materials List. Därutöver finns det även ekonomiska incitament att arbeta aktivt med miljöfrågan. 25 Exempel på förbättrade ekonomiska villkor Minimipriset sätter en lägstanivå för det pris odlaren/producenten ska få betalt för sin råvara. Köparen förbinder sig också att betala en Fairtrade-premie ett ekonomiskt tillskott till producenten, utöver minimipriset. Med minimilön avses lön som ligger i nivå med eller överstiger den lagstadgade minimilönen i respektive land, eller utifrån ett regionalt genomsnitt. Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den Fairtrade-certifierade producentorganisationen. Producentorganisationen kan begära förfinansiering av köparen. 26 Exempel på hur barnarbete motverkas Handeln med Fairtrade-märkta produkter innebär högre inkomster och en förbättrad familjeekonomi. Detta leder indirekt till att barnarbete motverkas, att barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. Premien används ofta till investeringar i skolbyggnader och skolmaterial till barn och unga i lokalsamhället. Tvångs-/slavarbete är förbjudet, liksom anställning av barn under 15 år. Riskfyllda arbetssysslor, t ex hantering av kemikalier, får inte utföras av personer under 18 år. 9

10 27 Exempel på hur diskriminering motverkas Diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, funktionshinder, politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning får inte förekomma. Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, till exempel genom att tilldelas ansvarsfulla poster inom organisationen. 28 Exempel på demokratiutveckling För småskaligt odlande Det finns krav på demokratisk organisationsstruktur, såsom krav på årsmöten och transparent administration, krav på utvärdering av verksamheten och informationsspridning till medlemmarna. Genom information och utbildning får medlemmarna ökad insyn i styrning och administration. Beslut som rör Fairtrade-premien ska tas på demokratiska grunder. För anställd arbetskraft Arbetsgivaren är ansvarig för att ledning och anställda på alla nivåer informeras om de rättigheter och skyldigheter som Fairtradecertifieringen innebär. 29 Exempel på organisationsrätt Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffas och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. 30 Exempel på miljöhänsyn Producenten måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t ex om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. En lista för förbjudna kemikalier och bekämpnings-medel finns. En ekologisk certifiering innebär ett ytterligare högre pris för varan, utöver minimipriset och premien och innebär ofta en ökad försäljning, då produkten kan säljas på nya marknader. Cirka 56 procent av alla Fairtrade-märkta produkter i Sverige också ekologiskt certifierade (siffra från ). Listan på de förbjudna bekämpningsmedlen (Prohibided material list) finns på Fairtrade Internationals hemsida, under Additional Standards, nummer 3 här: 10

11 31 Regional representant för Fairtrade International Jennifer Mbuvi arbetar med att stötta producenter i Kenya och Tanzania. De arbetar bland annat med att stötta producenter inför och efter en kontroll. 32 Inspektör från Flocert Flocert är ett oberoende kontrollorgan. De ansvarar för inspektion och kontroller genom handelskedjan. Felipe Arango har varit inspektör för Flocert sedan Handelskedjan Handelskedjan kan se olika ut, från producent till konsument beroende på produktgrupp och förädlingsprocess. Fysisk inspektion sker löpande, en gång var 1 3 år. Då kontrolleras kriteriernas efterlevnad samt dokumentation, till exempel köp- och betalningsdokument. Kvartalsvisa rapporter skickas också löpande till Flocert om vad som köpts och sålts från de i handelskedjan som betalar pris och premie till producent. ISO65-ackreditering innebär att ISO65-standard gäller, vilket säkerställer att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part. Förklaring av de olika begreppen i handelskedjan Producent = plantage eller kooperativ som producerar råvaran. Tyngdpunkten i kriterier och kontroll här. Processor = ett fristående företag som bearbetar/förädlar produkten i det land där varan odlas, till exempel en sockerkvarn. Exportör = förekommer som handelsaktör i de fall producentorganisationen inte själv har kapacitet att exportera, eller då landets handelsregler kräver. Importör = den aktör/företag som köper in produkten direkt från odlaren/producenten. Tillverkare/förpackare = aktör som förädlar och förpackar produkten, till exempel ett kafferosteri. Licenstagare är de företag som märker en produkt under sitt varumärke, till exempel Löfbergs Lila. De betalar 1 2 procent av konsumentpriset i licensavgift till Fairtrade (nationellt). Licenstagare inspekteras endast om de även är en del i handelskedjan innan dess att produkten är färdigförpackad och märkt. Fakta: Aktörer inom dagligvaruhandeln är såväl stora som små butiker, restauranger och hotell kontrolleras inte av Fairtrade. 11

12 34 Hur blir en produkt Fairtrade-certifierad? Producentorganisationen skickar in en ansökan om Fairtradecertifiering till Flocert, ofta i samverkan med en leverantör eller licenstagare. Om den accepteras genomförs en initial inspektion på plats av en regional inspektör från Flocert. 35 Kontroll Den inledande kontrollen utförs av en inspektör från Flocert som kontrollerar att kriterierna uppfylls. För att en producentorganisation ska kunna bli certifierad måste kärnkriterierna uppfyllas. Längden på en inspektion, för såväl initial inspektion som uppföljning, varierar beroende på producentorganisationens storlek, uppbyggnad och antalet produkter som säljs. En fullständig inspektion kan ta allt från fyra dagar till sju veckor beroende på ovan faktorer. 36 Utvärdering Därefter skickas en rapport till Flocert för utvärdering och beslut kring huruvida producentorganisationen ska certifieras, eller om det finns något som måste lösas och förbättras innan en certifiering kan ske. Stöd ges i detta arbete. 37 Certifiering Efter att den initiala inspektionen är genomförd och godkänd utfärdas ett beslut om certifiering. Därefter startar en certifieringscykel som innebär årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa förbättringar enligt utvecklings-kriterierna. Licenstagare av produkten måste ha licensavtal för att få sälja Fairtrade-certifierade produkter. Licenstagaren ansöker om licens via den nationella Fairtrade-organisationen i det land där de vill sälja produkten till en slutkonsument. 12

13 FILM Vägen till Fairtrade-märkt bomull, Fairtrade Frankrike (2013). 11 min. Filmen är textad på svenska. 38 Notera att fattigdomsgränsen är 1,25 dollar, det står en annan siffra i texten i början av filmen. Du måste vara uppkopplad för att kunna se filmen! Fakta till del 2 För att visa PREZI nummer 2 behöver du klicka på denna länk: 1 Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. RESULTATET AV VÅRT ARBETE RÖD 2 4. RESULTATET AV VÅRT ARBETE Del fyra visar i siffror om hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. 3 Siffror från Siffrorna som presenteras här finns i rapporten Hej då fattigdom från Den finns att ladda ner gratis på fairtrade.se. 13

14 4 Fairtrade-premien från svensk konsumtion Här visas exempel på hur mycket premiepengar som genererats utifrån vad vi i Sverige har konsumerat. Mellan syns tydligt hur konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter ökade, den mer än fördubblats mellan uppgick premien till 34,3 miljoner kronor (siffror från ). 5 Fairtrade-premien Kort beskrivning av vad Fairtrade-premien är och hur den fungerar. 6 Premiearbete året runt Premiearbetet pågår året runt. Vi ska tillsammans kika lite på hur det går till. 7 Inventera behov handlar till exempel om att: Inventera behov. Kriterierna handlar om hur man kan använda premiepengarna. Odlare och anställda föreslår, utifrån de regler som finns för hur man får använda premiepengarna och sina behov, vilka projekt som premien kan investeras i. Premieprojekten bidrar ofta till förbättrad social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, eller investeras i förbättringar av produktionen. 14

15 8 Prioritera behov Förslag tas fram av odlarna/de anställda och prioriteringar görs. En del projekt är kortsiktiga, andra mer långsiktiga. Det är vanligt att bygga skolor eller förskolor, köpa sjukförsäkring för anställda och deras familjer, ge lån genom mikrokrediter, köpa in vattentankar, skolmaterial eller att erbjuda olika utbildningar. Projektplanering Inom producentorganisationen sätter odlarna/de anställda samman en grupp som har utbildas i att förvalta och planera satsningen av gemensamma projekt och som gynnar odlarna och lokalsamhället. 9 De får utbildning om hur Fairtrade premie-pengarna får användas hur projekten ska prioriteras hur man utvecklar ett projektförslag hur man arbetar med projektgenomförande, uppföljning och utvärdering. 10 Årsmöte På årsmötet röstar sedan odlare och anställda på föreslagna projekt och väljer på så sätt demokratiskt hur premien ska användas. 11 Genomförande av projekt Sedan är det dags att genomföra projekten. Några startas upp och andra pågår sedan tidigare i form av fleråriga projekt. Fortbildning, vattenförsörjning och sophantering är exempel på några långsiktiga projekt från Oserian Roses i Kenya (oserian.com). 15

16 12 Uppföljning och utvärdering Små och stora projekt bokförs och tas med i de löpande revisionerna. Man ska hela tiden kunna kontrollera att premiepengarna har använts så som det är tänkt utifrån kriterierna. 13 Premien är en unik del av priset När du köper ett 500 gram paket Fairtrade-märkt bryggkaffe i butiken kan du vara säker på att producenten har fått minst 11,80 kronor, oavsett vad du själv betalar för kaffet. Om kaffet också är ekologiskt, då har producenten fått ytterligare 2,50 för kaffet, utifrån Fairtrades ekologiska prisdifferential. Dessutom har producenten också betalats 1,70 kronor i Fairtrade-premie. Allt detta i motsats till ett konventionellt kaffe, där det inte finns några som helst garantier för odlaren rörande betalningen. Vid låga världsmarknadspriser får kaffeodlaren svårt att överleva på sitt arbete. (Växelkurs från maj 2014). 14 Exempel på hur premiepengar använts Kasinthula sockerkooperativ har bland annat använt Fairtradepremien för att dra in elektricitet till byn Chinangwa i Malawi. 15 Exempel på hur premiepengar använts På St Lucia finns till exempel runt 550 bananodlare som är organiserade i 12 producentgrupper. Deras Fairtrade-premie för 2012 var 3,6 miljoner SEK. Bilden är tagen från Dennery Primary School där premien bland annat investerats i en datasal. 16

17 16 Exempel på hur premiepengar använts Agrocel Pure & Fair Rice Growers i Indien har använt Fairtradepremien för att investera i sin produktion. Sex stycken fläktar har köpts in för att rensa riset vilket sparar tid och minskar arbetsbelastningen för producenterna. 17 Exempel på hur premiepengar använts Waridi farm odlar rosor och ligger i Kenya, cirka 30 km sydöst om Nairobi. Plantagen har funnits sedan 1987, har varit Fairtradecertifierad sedan 2003 och har runt 400 anställda. Waridi producerar runt 15 olika rossorter. Bilden visar barn från byn Engelani där Fairtrade-premien bland annat har använts till att bygga en brunn. 18 Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. MARKNADEN OCH KONSUMENTEN BLÅ MARKNADEN OCH KONSUMENTEN Del fem berättar om vilka produktgrupper som finns och hur stor försäljningen av Fairtrade-märkta produkter är. 17

18 20 FILM Fairtrades breda utbud, (2012). 1,30 min. Filmen är textad på svenska. Här visas några av de cirka Fairtrade-märkta varor som finns i Sverige. Du måste vara uppkopplad för att kunna se filmen! 21 Fairtrade-märkta produkter Det flesta produkter är livsmedel, men det finns också blommor, bomull, guld, hudvård, sportbollar och trä. På hemsidan kan man fördjupa sig i och läsa mer om de olika produktgrupperna: bakverk, kakor & kex, bönor & linser, desserter & glass, flingor & müsli, frukt & grönt, godis & snacks, honung, juice, kaffe, kakao & drickchoklad, kalla drycker, kryddor & örter, nötter, pålägg, quinoa, ris, smaksättning & sås, socker, sylt, gelé & marmelad, torkad frukt, vegetabilisk olja och vin. 22 Produktdatabasen I produktdatabasen på hemsidan kan du söka efter Fairtradecertifierade produkter Prata mer eller tävla Prata om varorna, dela era favoriter, tipsa om produkter och om var de finns! 18

19 23.2 Hur många produkter på svenska marknaden? Det finns i dag cirka Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden och drygt 70 licenstagare. Dessutom ett ytterligare 70-tal svenska återförsäljare som säljer Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden. 24 Handel som bekämpar fattigdom Här visas exempel på hur försäljningen av Fairtrade-märkt utvecklats sedan Under 2013 ökade försäljningen av Fairtrade-märkta varor med 29 procent till drygt 2 miljarder kronor. Den stora ökningen under 2013 visar att konsumenter, företag, organisationer och andra aktörer fortsätter att lägga allt större vikt vid konsumtion av etiskt hållbara produkter. 25 ANIMATION 2013 har Fairtrade-märkta bananer i Sverige 9 procent av marknadsandelen. Var 10:e banan som säljs i Sverige är alltså Fairtrademärkt. Siktet för 2014 är att varannan banan ska vara Fairtrademärkt i slutet av året. Irland, Schweiz och Storbritannien har högst konsumtion av Fairtrade-certifierade varor per person och år. Irland = 35 euro, Schweiz = 33 euro, Storbritannien = 24 euro per person och år. Butikskedjan Sainsbury i Storbritannien säljer till exempel endast Fairtrade-märkta bananer i sina butiker. 26 ANIMATION Marknadsandelen för Fairtrade-certifierat kaffe var 7,1 procent för

20 27 Svenska konsumenter köpte Fairtrade-märkta produkter för i genomsnitt 208 kronor per person under För 2012 var siffran 164 kronor. 28 FILM Go further for Fairtrade, Fairtrade Foundation (2013). 1,51 min. Filmen är på engelska. Du måste vara uppkopplad för att kunna se filmen! 29 Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. FAIRTRADE I SVERIGE GRÖN FAIRTRADE I SVERIGE Del sex berättar om hur man kan engagera sig på olika vis som ambassadör. 20

21 31 Hur kan man engagera sig som ambassadör? har cirka ambassadörer. Här ges exempel på olika påverkansområden det finns att engagera sig i. Ambassadörsutbildningar hålls över hela Sverige och det finns också specifika utbildningar med inriktning på kyrka, fackförbund eller klimat. Mer info finns på fairtrade.se. 32 Drygt 60 städer i Sverige är Fairtrade City Fairtrade City är en diplomering till städer som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen riktar sig till hela samhället och fokus ligger på lokal samverkan för global utveckling. Här samverkar alltså föreningar, näringsliv och kommunen för Fairtrade och rättvis handel. Antalet ändras ständigt och i maj 2014 var cirka städer diplomerade i över 20 länder. Exempel på diplomerade städer är bland andra; London, Bryssel, Rom, Wellington, San Fransisco, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. 33 s medlemsorganisationer Det finns i dag 45 medlemsorganisationer i föreningen för Fairtrade Sverige. De följer en gemensam policy. Medlemsorganisationerna och deras medlemmar har en viktig roll i s verksamhet och genom medlemmarnas konsumtion. Genom att ställa etiska krav vid inköp av profilmaterial och andra upphandlingar, vid kontorens kaffe- och fruktkonsumtion, konferensbokningar på hotell och så vidare, kan medlemsorganisationerna göra en stor skillnad. 34 Föreningen för Fairtrades medlemsorganisationer har också en viktig roll som folkbildare och arbetar på många olika sätt med utbildning om Fairtrade. Bland annat genom att utbilda ambassadörer och via informationsutskick och aktiviteter. Medlemsorganisationerna är ofta delaktiga i Fairtrade Citystyrgrupper runt om i Sveriges och deltar i Fairtrades kampanjer. 21

22 35 Marknadsaktiviteter 2014 Under 2014 kommer det stora påverkansområdet att vara bananer. Målet är att varannan banan som säljs i Sverige i slutet av 2014 ska vara Fairtrade-märkt. 36 Alla hjärtans dag 14 februari Alla hjärtans dag brukar uppmärksammas varje år, med fokus på rosor, vin och choklad. Var fjärde ros som säljs i Sverige är Fairtrade-märkt (siffror från ). 37 World Fair Trade Day Under World Fair Trade Day, som firas av rättvishandelsrörelsen över hela världen varje år under andra lördagen i maj, uppmärksammar Fairtrade dagen på olika sätt genom att uppmana till aktiviteter. Fairtrade Cities, ambassadörer och medlemsorganisationer utför olika event och sprider information om Fairtrade och Fair Trade. Under 2014 genomfördes kampanjen Hej arbetsplats! med en uppmaning om att till exempel byta ut bananerna i fruktkorgen på arbetsplatsen till Fairtrade-märkta och att sprida information om detta i sociala medier under hashtag #hejdåfattigdom. 38 Fairtrade Fokus vecka I mitten av oktober äger Fairtrade Fokus rum. Kampanjen syftar till öka kännedomen om och konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter. Målsättningen med kampanjen 2014 är försäljnings-ökning av Fairtrade-märkta produkter med 50 procent, fikadeltagare under Fairtrade Challenge och att varannan banan ska vara Fairtrade-märkt! 22

23 39 Producentbesök från Ghana 2014 Fairtrade har bjudit hit bananproducenter från Ghana som på olika platser i Sverige och i olika former kommer att berätta om sitt liv och sina erfarenheter som Fairtrade-certifierade producenter. Ambassadörer kommer till exempel att bjudas in till Fair Trade Forum i Jönköping 3 4 oktober där även odlarna kommer att vara på plats. 40 Fairtrade Challenge den stora fikadagen Under den stora fikadagen 16 oktober Fairtrade Challenge är syftet att så många som möjligt i Sverige under dagen ska fika minst en Fairtrade-märkt produkt och registrera sin fikapaus. Målet är fikadeltagare som skapar engagemang ökar kunskapen om Fairtrade ger medial uppmärksamhet ökar försäljningen. 41 Fairtrade för skolan Fairtrade för skolan är namnet på Fairtrades arbete med skolor i Sverige, som inspiration för skolornas hållbarhetsarbete och för att nå målen för hållbar utveckling i läroplanerna. Alla skolor som vill kan registrera sig och de får då en egen sida på skolsajten. Där kan de skriva om sin skola, lägga upp bilder och filmer och dela med sig av sitt hållbarhetsarbete. Man kan även ta del av hur andra skolor arbetar, för att få inspiration till sitt eget arbete. Läs mer på fairtrade.se. Kyrka för Fairtrade Kyrka för Fairtrade drivs av Sveriges kristna råd. Diplomeringen gäller för både Svenska kyrkan och de olika frikyrkosamfunden. 42 Diplomeringen har fem kriterier som berör konsumtion av Fairtrade-märkta produkter kunskap opinion samarbete med andra information och organisation. Det finns i dag cirka 90 diplomerade församlingar i Sverige. Info finns på kyrkaforfairtrade.org. 23

24 Sociala medier Många ambassadörer är aktiva via sociala medier. De följer Fairtrade på facebook, på twitter, på instagram och har egna lokala facebooksidor. Man gillar, skickar vidare = retweetar på twitter eller i bloggar. 43 Följ gärna på Kyrka för Fairtrade Gå gärna med i facebookgrupperna och Fairtrade-ambassadörer. Fairtrades YouTube-kanal heter: 44 Tillsammans gör vi skillnad! Sprid gärna länkar, filmer, klipp och fakta via sociala medier om du är aktiv där. Eller tipsa andra om möjligheterna. Maila info@fairtrade.se för att få lokal info! 45 FILM Hej då fattigdom!, (2013). 1 min. Filmen är på svenska och engelska samt textad på svenska. Du måste vara uppkopplad för att kunna se filmen! 24

25 Ojämlikheter i det globala välståndet En svensk sammanfattning av filmen Global Wealth Inequality från nätverket therules.org. Filmen lades ut 3 april 2013 på YouTube: I dag råder det stora globala ekonomiska skillnader. Problemet har tidigare främst belysts i USA, men situationen ser likadan ut i resten av världen. Nätverket The Rules, som är ansvarig för filmen refererar till FN och menar att situationen i USA är ohållbar men att det ser mycket värre ut globalt sett. Som ett exempel på detta illustrerar Nätverket The Rules en graf där alla världens människor delas upp i fem lika delar med 20 procent var av världens kapital. När grafen sedan rättas till visar det sig att de 20 procent som är rikast innehar 94 procent av världens kapital, vilket innebär att 80 procent av världens befolkning endast innehar 6 procent av världens kapital. Samtidigt innehar de rikaste två procenten mer än hälften av världens kapital. Dessa siffror illustreras även i en jämförelse där hela jordens befolkning (sju miljarder, 2011) representerar 100 personer. I filmen visas ett diagram med dessa 100 personer där man kan se att majoriteten av världens befolkning knappt har några resurser alls. Samtidigt som världens rikaste en procent innehar 43 procent av världens kapital. För att ytterligare visa på hur extrema skillnaderna har blivit förklarar Nätverket The Rules att de 300 rikaste människorna har samma kapital som de fattigaste. Nätverket The Rules jämför detta med antalet som får plats i ett mellanstort flygplan (300 personer) och att dessa har mer kapital än befolkningsmängden i Indien, Kina, USA och Brasilien sammanlagt ( personer). Skillnaderna går även att se geografiskt, med ett stor och växande klyfta mellan ett fåtal rika platser/länder kontra resten av världen. Förr i tiden var det mer jämlikt, men situationen har förvärrats med tiden. För 200 år sedan var de rika länderna tre gånger så rika som de fattiga och i slutet av kolonialismen på 1960-talet var de rika länderna 35 gånger så rika som de fattiga. I dag är de rika länderna omkring 80 gånger rikare än de fattiga länderna. I filmen förklarar Nätverket The Rules hur de rika länderna försöker kompensera ojämlikheterna genom att ge bistånd till de fattiga länderna. 130 miljarder dollar ges varje år från de rika till de fattiga länderna i bistånd, vilket är mycket pengar. Nätverket The Rules ställer sig frågan varför klyftan inte minskar om så mycket pengar ges bort i bistånd varje år? En av anledningarna som belyses i filmen till att klyftan växer är att stora bolag tar ut 900 miljarder varje år genom att undkomma att betala skatt (genom trade miss pricing eller transfer pricing 1 ). Utöver detta betalar fattiga länder 600 miljarder dollar i förseningsavgift på lån som redan har betalats av flera gånger om. Dessutom förlorar fattiga länder pengar genom handelsregler som instiftats av rika länder för att få tillgång till mer resurser och billigare arbetskraft. Ekonomer på universitetet i Massachusetts har beräknat att detta kostar fattiga länder omkring 500 miljarder dollar vardera per år. Det handlar om summor på sammanlagt 2 triljoner 2 dollar som forslas ut ur fattiga länder varje år. Slutcitat Rika länder säger att de hjälper fattiga länder att utvecklas men vem utvecklar vem egentligen? Det här får mig att tänka att det är något fel med de grundläggande reglerna för världens ekonomi. Det kan inte vara okej att världens rikedomar är så koncentrerade till ett fåtal individer. Det enda rätta och vårt enda hopp är att ändra reglerna. 1 Vinstfördelningsmetod som används av multinationella företag för att manipulera prissättning. 2 2 trillioner = samma som 2 biljoner och som på svenska översätts till 2 miljarder, dvs dollar. 25

26 Porträtt från Kamerun En svensk sammanfattning av filmen Portraits from Cameroon, Banana worker s testimonies, filmad och redigerad av den skotska konstnären Jan Nimmo, tillägnad Carlos Arguedas Mora. Producerad tack vare Fako Agricultural Workers Union, Banana Link och Fruit Fair. Filmen ger en inblick i de arbetsmetoder och livet för de människor som arbetar för att producera billiga bananer för den europeiska marknaden och finns på: I filmen visas flertalet arbetare från olika bananplantage i Kamerun, Centralafrika. De vittnar om långa arbetsdagar, låga löner, hårt arbete och om hur de påverkas av kemikalierna som används för att bespruta bananplantagen. I filmen visas intervjuer med sju personer som antingen arbetar med skörd och plantering eller med att bespruta plantagen. Den första kvinnan är fältarbetare på ett bananplantage men har tidigare (i 21 år) arbetat med packetering av bananer. Hon berättar att hon nu arbetar med att plantera nya bananträd. Jag planterar 300 groddar på åtta timmar och hinner jag inte det så får jag heller inte betalt för de åtta timmar som jag har arbetat. Jag får ingen personlig skyddsutrustning och jag får köpa egna skor att ha på plantaget. Hon berättar att när man besprutar fälten så kommer kemikalierna in i ögonen och de orsakar även hudutslag. De besprutar alltid fälten när människor arbetar säger hon. Hon har också fått olika arbetsskador som ryggproblem och skärsår i händer och ben. Den andra intervjun är med en man som arbetar som fältarbetare. Han berättar att han går upp klockan 3.30 och börjar arbetet klockan 6 och slutar mellan Han vittnar om hur kemikalierna påverkar arbetarna och han berättar att plantageägarna aldrig tillhandahåller skyddsutrustning. Kemikalierna som man besprutar plantaget med påverkar människornas hud och det gör en även illamående. Jag vet människor som redan har påverkats av kemikalierna de som arbetar med central besprutning. Vissa av dem är till och med förlamade. Han berättar att skyddsutrustning endast ges till de som applicerar kemikalierna medan man glömmer bort dem som jobbar på fältet. Han berättar också att de som ansvarar för att skörda bananerna bär på utrustning som väger 11 kilo. En person skördar mellan påsar per dag vilket innebär att man rör på sig väldigt mycket och därmed förlorar vikt. Lönen ligger på francs per dag vilket motsvarar cirka 30 kronor. I den tredje intervjun berättar två kvinnor om hur det är att jobba som fältarbetare. De berättar att de jobbar mellan klockan från måndag till lördag. Deras främsta arbetsuppgifter är att skära bort blad från bananplantor som har blivit angripna av Sigatoka som är en sorts svamp. Man får ont i nacken och axlar och solen förstör ögonen. Ibland när man är ute och arbetar så besprutar de plantaget med flygplan och det påverkar våra ansikten och ögon. De berättar också vilka kemikalier som används för besprutning av plantaget. Vanligtvis använder de kemikalier som Potash, NPK (Nitrogen, Fosfor och Potassium), Ammonium sulfat, Urea och Dolomite. De berättar att människor ibland kollapsar när kemikalierna appliceras. Den ena kvinnan berättar också att medan hon var gravid så arbetade hon på plantaget fram tills åttonde månaden och hon fick sedan mammaledigt i tre månader. När hon hade fött barnet började hon arbeta på plantaget igen vilket påverkade hennes ländrygg och buk. 26

27 I den fjärde intervjun får man följa en man som arbetar med att bespruta plantagen. Han berättar att det bara är män som arbetar med besprutning och att det tas blodprover för att se om kroppen kommer att klara av att hantera kemikalierna, trots detta kollapsar fler arbetare på fältet. Han berättar även att det brister i rutinerna kring skyddsutrustningen overallerna används om och om igen och ofta arbetar människor utan handskar. Han berättar att han arbetar med att blanda kemikalier som sedan används för besprutning via flygplan. Han menar att skyddsutrustningen bör bytas ut minst en gång i månaden, speciellt handskarna och masken för ansiktet. Masken bör till och med bytas ut dagligen men vissa dagar finns det inte ens någon mask att använda, då får man arbeta utan skydd säger han. Man häller kemikalierna i en tank och blandar ihop dem. Det är därför vi klagar för man måste ha skyddsglasögon, mask och skyddsförkläde med en huva som skyddar huvudet. Det är en maskin som blandar kemikalierna och medan man står där så stänker det. Det stiger kemikaliska ångor och man täcks med partiklar från kemikalierna. När man har blandat klart kemikalierna så kan man se hur man har kemikalier över hela kroppen. I den femte intervjun får man följa en kvinna som arbetar på ett bananplantage. Hon berättar att hon börjar arbeta klockan 7 på morgonen men att det varierar när hon slutar. Hon säger att de ibland till och med får arbeta på söndagarna och att de då arbetar sju dagar i veckan utan vila. När man arbetar i solen så svettas man mycket och rörelserna som arbetet kräver orsakar hudutslag. Häromdagen så skar jag mig i fingret och fick sy tre stygn. Man får ont i buken, nacken och axlar. Kemikalien Counter appliceras två gånger per år och när det görs så kollapsar man, kräks och blir förvirrad berättar hon. Besprutning via flygplan görs varje vecka och när de besprutar plantagen är de som arbetar på plantagen kvar och får därmed kemikalierna direkt på huden. Kemikalierna tränger också in i ögonen och ger problem med ögoninfektioner. Detta sker på grund av att vi inte får någon skyddsutrustning berättar hon. De inte får inte heller någon fast lön utan de får olika betalt varje gång de jobbar. Hennes lön är cirka francs per vecka (13,5 pund) och det ska räcka till att betala barnvakten, omvårdnad, hyra, skolavgifter och mat. I den sjätte intervjun får man följa en man som arbetar med central besprutning vilket innebär att han är anställd för att applicera alla kemikalier som används på plantaget. Han berättar att kemikalierna appliceras från måndag till lördag varje vecka. Kemikalierna som används är Urea, Ammonium sulfat och Potash. Kemikalierna hälls i en behållare som sedan bärs på ryggen för manuell besprutning. Kemikalierna har väldigt farliga biverkningar. Couter, tillexempel, ger farliga biverkningar och vi kan inte applicera den utan skyddsutrustning. Människor kollapsar på fältet, människor dör till och med på plantaget. Det är en väldigt farlig kemikale som kan orsaka hjärtattacker, göra dig steril och orsaka astma. Människorna här mår dåligt på jobbet. Kemikalier som listas i filmen: Chlorpyrifos är en organisk fosforförening som används för att belägga de blå påsarna som skyddar bananerna. Kan orsaka domningar, viktminskning, förlust av libido (fysisk energi som hänger ihop med könsdriften), självmordstankar, andningssvårigheter och missbildning. Chlorothalonli en fungicid som sprayas via luften över hela plantaget. Den kan orsaka, dimsyn, dermatit (hudinflammation), andningssvårigheter, kräkningar, vaginala blödningar, levercancer och död. Counter är en neuron toxid som kan påverka nervsystemet och orsaka skakningar, dimsyn, illamående, magkramper, vätska i lungorna, krampanfall och död. 27

28 Chokladens mörka sida En svensk sammanfattning av filmen The dark side of chocolate av Miki Mistrati och Roberto Romano (2010). Filmen är gjord av den danske journalisten Miki Mistrati, som tillsammans med filmaren Roberto Romano, bestämmer sig för att undersöka om det förekommer barnarbete och trafficking på kakaoplantage i Västafrika. Barnen som visas i filmen smugglas från Mali och Burkina Faso för att sedan arbeta i grannlandet Elfenbenskusten. Filmklippet börjar med att Mistrati besöker en by i Mali. En man från byn berättar att 130 barn hittills har fallit offer för trafficking och transporterats till Elfenbenskusten. Barnen som förs bort är mellan tolv och femton år gamla. Mannen berättar att barnen kidnappas intill vägen eller att plantageägaren kommer till byns marknad och tar med sig barnen utan att meddela föräldrarna. Mistrati träffar sedan en lokal restaurangägare som är vittne till trafficking i området. Restaurangägaren berättar att trafficking och smuggling av barn sker varje dag, men att vissa dagar är värre än andra. Restaurangägaren kontaktar sedan en smugglare som transporterar barn på sin motorcykel. En timme senare hålls en intervju med traffikern. Enligt honom kan man inte skylla trafficking på bara en person utan han menar att det är flera personer som är involverade i trafficking-processen. Han berättar att det är plantageägaren som betalar för att få barnen smugglade över gränsen. Jag har själv smugglat flera barn över gränsen säger han. Under en dold filmning i Zegoua, Mali filmas stadens busstation där det sägs att den största delen av traffickingen sker. Enligt restaurangägaren används bakgatan som man ser i klippet till illegal transport och vägen leder direkt till Elfenbenskusten. I filmen får man sedan se hur barnenen på bussen går ut och börjar gå längs med en väg. Smugglarna sätter fart efter barnen och omringar dem med sina motorcyklar för att sedan transportera dem över gränsen. De som filmar följer efter smugglarna på den inofficiella bakgatan och anländer sedan i Pogo, Elfenbenskusten. Kort därefter hittar de en ensam pojke som smugglats över gränsen. Pojken kommer från Mali och kommer att transporteras vidare söder ut för att arbeta på ett kakaoplantage. Teamet besöker sedan några plantager för att själva se om barnarbete förekommer. På ett plantagen som de besöker möter de fyra små pojkar från Burkina Faso som alla arbetar. En man som också arbetar på plantaget berättar att pojkarna är mellan tio och tolv år gamla. Ingen av barnen går i skolan eller talar det lokala språket. Filmarna fortsätter sitt researcharbete på andra plantage och finner där fler barn som arbetar. Teamet frågar plantagearbetarna om barnens pappa finns på plats, men som bortförklaring svarar de att pappan är ute och reser. De två vuxna arbetarna är misstänksamma över situationen. Filmarna besöker samma plantage ytterligare en gång fast med dold kamera. De träffar en plantageägare som är från grannlandet Burkina Faso och frågar honom vad de ska göra om de är i behov av barnarbete. Plantageägaren svarar att om de talar om för hans bror hur många barn de behöver så kan han hjälpa dem. Efter samtalet framgår det att priset för att ta in ett barn i landet är som lägst 230 euro. Ett barn från Burkina Faso kan alltså köpas för 230 euro utan köpslagning. I priset ingår transport och obestämd användning av barnet. De flesta av barnen får aldrig betalt. Dark Side of Chocolate (2010) cirka 47 min. Mikis Facebooksida med samma namn som filmen https: // Uppföljaren Shady Chocolate (2012) på engelska och danska och info om hur man kan beställa båda filmerna på dvd: shady-chocolate.com/en/front_uk Den senast publicerade filmen Child Trafficking in Chocolate (2013) 28