Skilda världar. Om fattigdom och rätten till ett värdigt liv

Transkript

1 Skilda världar Om fattigdom och rätten till ett värdigt liv

2 INNEHÅLL 1. Samantha I sällskap av många 2. Skilda världar Afrika (söder om Sahara) Amerika Asien Europa Nordafrika och Mellanöstern 3. Ett rättighetsperspektiv En fråga om människosyn och värderingar En del av den internationella rätten Alla har samma rättigheter - eller? Europarådet och den europeiska sociala stadgan Icke-statliga organisationer 4. Inte bara offer

3 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 3 På grund av diskriminering lever Europas romska befolkning i djup fattigdom. Arbetslösheten bland romer är hög, många saknar riktig bostad och barnen får inte lika bra utbildning som andra barn. Obs! Flickan på bilden är inte Samantha. Samantha Samantha kan inte förstå varför hon måste gå till skolan. Hon har svårt att hänga med i undervisningen. Läraren pratar ett annat språk än det som hon använder hemma och när hon inte förstår skäller han på henne inför hela klassen. Samanthas klasskompisar skrattar, retas och på rasten får hon inte vara med. De säger att den folkgrupp som hon tillhör stjäl och är smutsiga. Hon hatar verkligen att gå dit. Hennes syster har gått i skolan och vad hjälpte det? Hon är ju ändå arbetslös. Samantha är elva år och tillhör den minoritet i Europa som kallas för romer. Hon bor tillsammans med sina föräldrar, två bröder och en äldre syster. Föräldrarna är arbetslösa och har inga dokument eller kontrakt som visar att de äger marken som de byggt sitt hus på. Det innebär att de när som helst kan bli tvångsvräkta. Huset saknar både vattenledningar och elektricitet och de måste därför hämta vatten från en närbelägen bäck eller hos grannarna. För att få ström har de kopplat in sig olagligt på elnätet.

4 Liksom slaveri och apartheid, är fattigdom inte något naturligt. Den är skapad av människor och kan bekämpas och utrotas genom människors handlande. Att bekämpa fattigdom är inte fråga om välgörenhet. Det handlar om att försvara en grundläggande mänsklig rättighet, rätten till värdighet och ett anständigt liv. Nelson Mandela Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 4

5 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 5 I sällskap av många Samanthas situation är långt ifrån unik. Både i Europa och i övriga världen lever många i fattigdom. När man hör ordet fattigdom är det lätt att tänka på människor som inte har några pengar. Men så enkelt är det inte. För det handlar inte bara om resurser, utan lika mycket om bristen på makt och möjligheter. Den som lever i fattigdom har svårt att påverka sitt liv och forma sin egen framtid. Därför borde alla människor ha rätt till en lämplig bostad och få sjukvård vid behov. Och alla barn, oavsett kön eller hudfärg, borde få gå i skolan. Det är inte några önskemål, utan en fråga om mänskliga rättigheter. Alla har rätt till en lämplig bostad. Staten måste förhindra att människor blir godtyckligt vräkta och se till att alla har möjlighet att skaffa någonstans att bo. Alla har rätt till en så bra hälsa som möjligt. Det innebär tillgång till sjukvård, mat, rent vatten, hälsosamt boende och en god arbetsmiljö. Alla barn har rätt till en grundläggande utbildning. Staten ska se till att det finns tillgängliga skolor för alla barn, oavsett kön eller etnicitet. Men runt om i världen kränks dessa rättigheter varje varje dag. Allt fler människor lever i världens växande slumområden. Att bo i slummen innebär en stor otrygghet med ständig oro för att förlora sitt hem. När hus i slummen rivs av myndigheterna drivs många iväg från sin bostad, ofta utan kompensation eller någonstans att ta vägen. Rätten till hälsa är ingen självklarhet. Varannan minut dör en kvinna i samband med graviditet eller förlossning, vilket skulle kunna förhindrats om de hade fått tillgång till en bra vård. Hälsa handlar också om rätten till mat och rent vatten. Men fattiga, korrupta och svaga stater kan utnyttjas av storföretag som i jakten på råvaror förstör miljön och därmed gör det omöjligt för bönder och fiskare att försörja sig. Alla barn borde gå i skolan, men många gör inte det. I en del länder förekommer skolavgifter. Det innebär att fattiga föräldrar kan tvingas att välja vilka barn som ska få gå i skolan. Och då blir det oftast sönerna eftersom de förväntas försörja föräldrarna när de blir gamla. Det är inte bara flickor som förvägras sin rätt till utbildning. Även barn till minoriteter kan diskrimineras och stängas ute från skolan. Men fattigdomen fördelas långt ifrån lika. Vissa människor löper större risk att bli fattiga än andra. En viktig förklaring är diskriminering. Den som utsätts för diskriminering riskerar att sjunka ner i fattigdom och de som lever i fattigdom är ofta diskriminerade. Den här typen av begränsningar av människors rättigheter får allvarliga konsekvenser. De som förvägras utbildning, hälsa eller bostad får inte samma livschanser som andra. Friheten att bestämma över sitt liv hänger ihop med möjligheten att göra det. FUNDERA Vad tänker du på när du hör ordet fattigdom? Vad tror du är en viktig förklaring till att vissa människor växer upp i fattigdom, men inte andra. Finns det fattigdom i Sverige? Eller är det främst ett problem i andra länder? Varför tror du vissa grupper i ett samhälle diskrimineras? Hur är det i Sverige? Finns det grupper som diskrimineras? Vilka och i så fall vad tror du det beror på?

6 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 6 Skilda världar Fattigdom kan ta sig många olika uttryck. I det här kapitlet ska vi se på några exempel från olika delar av världen som visar hur människor vare sig får tillgång till bostad, utbildning eller sjukvård. Det är långt ifrån en heltäckande bild, utan några nedslag som visar hur diskriminering och kränkningar av de mänskliga rättigheterna fördjupar fattigdomen. Afrika (söder om Sahara) I Afrika finns det många länder där människors rätt till hälsa, utbildning och ett lämpligt boende inte respekteras. Kenya, Sierra Leone och Nigeria är tre exempel som på olika sätt belyser det. I östra Afrika, med en kust mot Stilla havet, ligger Kenya infördes ett flerpartisystem, men demokratin i har stora brister och vid valen har våld och sammandrabbningar förekommit. Det finns en varierad och utvecklad industri i landet, men även jordbruk och turism är viktiga näringar. På jakt efter bättre livsvillkor flyttar många från landsbygden till städerna. De flesta hamnar i de snabbt växande slumområdena. Där lever många i träskjul, utan toalett och rinnande vatten. De saknar ofta tillgång till sjukvård och utbildning. Vatten kan kosta 30 gånger mer för invånarna i slummen än för den övriga stadsbefolkningen, eftersom de kommunala vattenledningarna går igenom slummen men levererar vatten till hushållen i de rikare delarna av staden. Sluminvånarna tvingas därför köpa vatten av privata leverantörer. Det finns sällan toaletter i husen och man får därför gå långt till de få offentliga toaletter som finns, vilket skapar stor otrygghet - särskilt för kvinnor. På natten är risken att utsättas för våldtäkt stor. Och polisen är inte till någon större hjälp. Deras närvaro i slummen är liten de har själva gjort sig skyldiga till våld och övergrepp. Därför anser många att det är meningslöst att anmäla brott. En kvinna som har blivit våldtagen berättar: Jag anmälde det inte till polisen. Även om jag hade gjort det, vilken nytta hade det gjort? Det skulle inte förändra någonting. Män kan muta polisen, men de flesta kvinnor har inte råd med det. De flesta som bor i slummen kan när som helst bli av med sitt hem. Ett exempel är de personer som riskerar att tvångsvräkas när Nairobifloden ska saneras. Allt inom 30 meter från floden - hem, affärer, skolor och hälsokliniker - kommer att förstöras. Ingen bryr sig om de berörda och det är oklart vart de ska ta vägen. Slum För första gången i mänsklighetens historia lever en majoritet av världens befolkning i städer. Världens slumbefolkning växer alarmerande snabbt och idag lever över en miljard människor i slum. Fattigdomen på landsbygden gör att många söker sig till städerna i hopp om att kunna skapa sig en bättre tillvaro. Människor flyr från väpnade konflikter, klimatförändringar, miljöförstöringar och företagens jakt på mark och råvaror vilket kan driva bönder från sin mark. I en del länder saknar kvinnor rätt att ärva mark och egendom. De flesta människor som flyttar eller flyr från landsbygden hamnar i slummen. En viktig anledning är att det är brist på riktiga bostäder i storstäderna i många utvecklingsländer. Fattiga människor i slummen kan ha svårt att hävda sin rätt till bostad och de riskerar att utsättas för tvångsvräkningar. En tvångsvräkning är när människor tillfälligt eller permanent förflyttas från sin bostad eller mark, utan lagligt skydd eller prövning. De som väl har hamnat i slummen kan ha svårt att flytta därifrån på grund av omgivningens fördomar. Slummens invånare ses ofta med stor misstänksamhet av den övriga befolkningen.

7 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 7 Kenyas huvudstad Nairobi: kampanj mot tvångsvräkningar i slummen. Även i Sierra Leone förekommer allvarliga begränsningar av de mänskliga rättigheterna. Under 1990-talet plågades landet av ett inbördeskrig, men nu har ett demokratiskt samhälle långsamt börjat att byggas. Under kriget upphörde nästan all produktion och även om ekonomin har börjat komma igång har befolkningens förhållanden inte förbättrats mycket. Sjukvården i Sierra Leone har stora brister, vilket särskilt drabbar fattiga kvinnor. Trots att regeringen har bestämt att vården för gravida kvinnor ska vara gratis tvingas de ändå ofta att betala. På landsbygden är det långt till närmsta sjukhus. Om det uppstår komplikationer i samband med en graviditet dröjer det därför ofta länge innan de uppsöker sjukvård. Och de som väl tar sig till ett sjukhus får ofta en bristfällig vård utan utbildad personal, rent vatten och mediciner. inte alltid i verkligheten. Korruptionen är utbredd och rättssäkerheten svag. Landet är splittrat mellan olika folkgrupper och religioner. Även ekonomiskt är det stora skillnader och spänningar. Nigeria har en lång kust mot Guineabukten. Sedan 50 år tillbaka utvinns enorma mängder olja ur marken i Nigerdeltat. Inkomsterna från oljan är viktiga för staten. Men oljeutvinningen har allvarligt skadat miljön. Företaget Shell pumpar upp olja i området och vid flera tillfällen har olja läckt från deras anläggningar. Tusentals fat olja beräknas ha runnit ut i floder, älvar, träskoch jordbruksmarker. Skadorna har blivit så stora att människornas möjlighet att försörja sig på jordbruk och fiske allvarligt har försämrats och tillgången till dricksvatten blivit dålig. Trots det får människorna som drabbats ingen kompensation. Risken att dö i samband med graviditet är därför större här än i de flesta andra länder. Regeringen har arbetat för att förbättra vården och vissa framsteg har gjorts. Men skillnaderna mellan vården i städer och på landsbygden är stora och bristerna är omfattande. Ett annat land där människor inte har rätt till en god hälsa är Nigeria i Västafrika. Demokrati och mänskliga rättigheter garanteras i författningen, men efterlevs Stora mängder olja har läckt ut från Shells anläggning i Nigerdeltat i Nigeria.

8 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar åriga Alejandra har blivit utsatt för sexuella övergrepp och befinner sig på ett boende för kvinnor som utsatts för övergrepp av en familjemedlem. Våldtäkt är ett stort problem i Nicaragua. Men abort är förbjudet. Det spelar ingen roll om kvinnan har blivit våldtagen eller om hennes liv hotas på grund av graviditeten. Amerika Rätten till utbildning och hälsa är inte bara en fråga för fattiga länder. På den amerikanska kontinenten finns det allvarliga brister - i såväl Nicaragua och Haiti som i USA. Haiti är ett land i Centralamerika och utgör ena delen av ön Hispaniola. Tre fjärdedelar av befolkningen lever i fattigdom. På landsbygden saknas ofta skolor och bara hälften av befolkningen är läskunniga. Barn som växer upp i fattigdom tvingas ofta att arbeta. Det leder till att de inte får gå i skolan, vilket är ett stort problem på Haiti. Enligt FN:s barnfond UNICEF jobbar över flickor i åldrarna 6-17 år som hushållsarbetare. Långt bort från familjen, helt beroende av sina arbetsgivare och värdfamiljer, lever barnen i isolering. De här barnen löper stor risk att utsättas för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Många tvingas stå ut med övergreppen. En del rymmer från sina värdfamiljer och hamnar på gatan. De hushållsarbetande barnens situation har beskrivits som en modern form av slaveri. Barnen som arbetar i hus-hållssektorn kommer ofta från landsbygden och är uppväxta under extremt fattiga förhållanden. Deras föräldrar kan inte försörja dem och hoppas att de får en bättre framtid i staden. Men som hushållsarbetare får de arbeta långa dagar med att städa, laga mat, hämta vatten och passa andra barn. I utbyte får de husrum, lite mat och kläder. Ytterst få flickor får tillgång till utbildning. Det övriga samhället struntar i dessa barn som både saknar skydd och är utelämnade. De som utsätts för sexuella övergrepp får svårt att anmäla det. Flickor som arbetar i privata hushåll har svårt att hitta ett annat säkert boende, eftersom de

9 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 9 arbetar långt från sin familj och vänner. Viss lagstiftning har införts för att skydda barnen och förbjuder anställning av barn under 12 år. Men lagen har till stor del varit ineffektiv. Även i Nicaragua förekommer allvarlig diskriminering av flickor. Under många år var landet en diktatur, men 1979 störtades diktaturen av sandiniströrelsen. Ett inbördeskrig följde mellan sandinisterna och de USA-stödda rebellerna Contras. Inbördeskriget var formellt över 1990 och demokratiska val hölls, vilket ledde till att sandinisterna förlorade makten. Under ledning av Daniel Ortega lyckades dock sandinisterna återta makten i valet En viktig fråga i valet handlade om aborter och med stöd av den katolska kyrkan infördes ett totalförbud. Det spelar ingen roll om kvinnan eller flickan har blivit gravid i samband med en våldtäkt eller om hennes hälsa hotas på grund av graviditeten. Sedan 2008 är abort kriminaliserat, vilket innebär att både kvinnor och sjukvårdspersonal som utför aborter riskerar fängelse. Våldtäkter och sexuellt våld är ett utbrett samhällsproblem i Nicaragua. Majoriteten av offren är unga kvinnor eller flickor. I två tredjedelar av alla anmälda våldtäktsfall mellan 1998 och 2008 var offret under 17 år. I en rapport beskriver polisen våldtäkter som ett nationellt problem som inte bara skadar flickorna, utan även påverkar landets kultur och ekonomi negativt. Många flickor som blir gravida efter en våldtäkt hoppar av skolan. De får inget stöd av samhället för att komma tillbaka till studier eller arbete så att de kan försörja sig själva och sitt barn. Det finns en negativ attityd gentemot flickor i Nicaragua och särskilt mot tonårsflickor. En mamma berättar: En del säger att det är tonårsflickornas eget fel på grund av deras klädsel jag tycker att det är de som utnyttjar flickorna som är sjuka. Till skillnad från Haiti och Nicaragua är USA ett mycket rikt land. Levnadsstandarden är bland de högsta i världen. Men skillnaderna mellan rika och fattiga är större här än i många jämförbara länder. USA lägger betydligt mer resurser på vård än andra rika länder, men har ingen obligatorisk sjukförsäkring. ETT ALLVARLIGT PROBLEM I USA ÄR ATT EN DEL KVINNOR INTE HAR TILLGÅNG TILL EN GOD MÖDRAVÅRD Ett allvarligt problem i USA är att många kvinnor inte har tillgång till en god mödravård. Mödradödligheten är dubbelt så hög bland kvinnor i fattiga bostadsområden än i rika. Och det finns en tydlig diskriminering. Det är betydligt fler svarta kvinnor som saknar sjukförsäkring än vita. Det finns offentligt stöd för fattiga, men krångliga regler gör att kvinnor riskerar att få vård för sent. Den amerikanske presidenten Barack Obama har genomfört en omstridd sjukvårdreformreform som ska ge fler rätt till sjukvård. Före han tillträdde saknade 52 miljoner amerikaner sjukförsäkring. När reformen är genomförd kommer 32 miljoner fler att vara försäkrade. Men det återstår ändå en hel del tills alla i USA har rätt till en bra sjukvård. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter handlar om makten över den egna kroppen och rör frågor som vem man vill ha sex med, tillgång till preventivmedel, hälsovård och abort. I ungefär två tredjedelar av världens länder är rätten till abort begränsad eller obefintlig. Tidiga äktenskap, avsaknaden av preventivmedel och förbud mot aborter leder till ett stort antal oönskade aborter. Runt 19 miljoner osäkra aborter utförs varje år och cirka kvinnor dör av detta.

10 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 10 Asien Även i Asien växer många upp i fattigdom, vilket ofta hänger samman med diskriminering och förtryck. Afghanistan är ett mycket fattigt land i södra Centralasien, som under lång tid präglats av väpnade konflikter. Mellan 1996 och 2001 styrdes Afghanistan av talibanerna, en extrem islamistisk rörelse. Under talibanstyret fick kvinnor inte vistas utanför hemmet utan sällskap av en manlig släkting. Om de lämnade hemmet var de tvungna att täcka sig med en heltäckande slöja, en s.k. burka, och kvinnor tilläts inte att arbeta, förutom inom sjukvården. Flickor fick inte heller gå i skolan. Den religiösa polisen såg till att påbuden följdes. Kvinnor som lämnade hemmet utan sällskap av en manlig släkting, hade fel kläder på sig, arbetade eller tiggde kunde misshandlas offentligt invaderades Afghanistan av USA. Syftet var att fånga al-qaidas ledare Usama Bin Laden - som ansågs skyldig till terrorattentatet mot World Trade Center samma år - och avsätta talibanerna. Talibanerna drevs snabbt från makten och en ny regering tillsattes. Flera länder, däribland Sverige, skickade militär till landet för att upprätthålla ordningen. Flickor började återvända till skolorna och en del började att arbeta. I konstitutionen som antogs 2004 garanteras kvinnor samma rättigheter som män. Men många av de krigsherrar som stödjer den nya regeringen har ungefär samma kvinnosyn som talibanerna. I parlamentet har konservativa krafterna en stark ställning och kvinnors rättigheter motarbetats. Talibanerna har dessutom samlat ny kraft, inlett ett uppror mot regeringen och lyckats få kontroll över delar av landet igen. I de talibankontrollerade områdena fortsätter förtrycket av kvinnorna. Många som hade börjat arbeta har tvingats tillbaka till hemmen igen. Lärare hotas, skolor attackeras och familjer skräms så att de inte ska våga skicka dit sina döttrar. Den arabiska tv-kanalen Al-Jazeera har rapporterat om hur det kan gå till: När fem flickor var på väg till skolan angreps de av talibaner som kastade syra i ansiktet på dem. Talibanerna har visat sig svåra att besegra och har inte varit intresserade av att förhandla. Men under senare år finns tecken på förhandlingar. Det finns dock en stor oro för vad förhandlingarna med talibanerna kan få för konsekvenser för kvin- Flickor i Afghanistan förbereder sig inför ett prov i skolan. Men i de områden som styrs av talibanerna hindras många flickor från att gå i skolan. UN Photo/Shehzad Noorani

11 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 11 Januari 2012 i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Bostäder i slummen för 300 människor har rivits. Polisen använde tårgas och sköt med gummikulor mot sluminvånarna vid tvångsvräkningen. 64 personer skadades. nornas rättigheter. USA och flera andra länder har påbörjat ett tillbakadragande av sina trupper och 2014 är det meningen att Afghanistans regering ska upprätthålla ordningen i landet på egen hand. Ett annat land med stora problem är Kambodja. Under de senaste åren har den ekonomiska tillväxten varit hög och industrin har vuxit snabbt särskilt textilindustrin. Men trots det är Kambodja fortfarande ett av Asiens fattigaste länder. Och i utvecklingens namn sker allvarliga övergrepp. Det finns flera exempel på hur myndigheterna tvångsvräker fattiga människor från deras bostäder. På senare år har tusentals människor har tvingats från sina hem. Familjer som tidigare bott i huvudstaden Phnom Penh har förflyttats till platser utanför staden, där de lever under usla förhållanden. När ett bostadsområde i Phnom Penh revs av ett företag förvisades människorna till ett nytt område, två mil bort, som visade sig bestå av en leråker utan bostäder, avlopp eller säker tillgång till vatten. Det saknades även vägar, skolor och sjukvård. Men det är inte alltid som de tvångsvräkta hänvisas till ett nytt område. Många blir helt enkelt hemlösa när grävskoporna river deras hus. Skolor under attack Väpnade konflikter utgör ett hot mot rätten till utbildning. Många av de barn som inte går i skolan lever i konfliktområden. I en del länder har både lärare och barn blivit måltavlor för väpnade grupper. I Colombia har lärare attackerats av både paramilitära styrkor, militären och säkerhetsstyrkorna. Mellan 2000 och 2006 dödades 310 lärare. I inbördeskriget i Nepal mellan 1996 och 2006 fördes tusentals barn bort från skolan av den kommunistiska gerillan och tvingades delta i politisk skolning.

12 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 12 I juli 2011 byggde de rumänska myndigheterna en tre meter hög och 100 meter lång mur i Baia Mare, mellan en gata med hus där romer bor och stadens huvudgata Europa Europa är en av de rikaste delarna av världen, men även här finns både diskriminering och djup fattigdom. Det gäller inte minst romerna. Romerna är en folkgrupp som har bott i Europa i år. Genom historien har de förföljts och diskriminerats. På talet anordnade Europeiska furstar sällskapsjakt på romer och under Förintelsen, eller Porajmos som romerna säger, utrotades mellan och romer. Många romer lever i djup fattigdom. Medellivslängden är betydligt lägre än för den övriga europeiska befolkningen. Åratal av förföljelse och diskriminering har lett till arbetslöshet och utanförskap och många lever i slumliknande bosättningar, vilka består av skjul som saknar vatten, elektricitet och avlopp. Cirka 80 procent av Europas romer bor i Öst- och Centraleuropa. I Rumänien finns det en stor romsk minoritet. Många av dem lever i fattigdom och flera har blivit tvångsvräkta från sina bostäder tvångsvräktes fler än 100 romer från sina lägenheter i staden Miercurea Ciuc i centrala Rumänien, där många av dem hade bott sedan 1970-talet. Myndigheterna ställde upp några containrar nära ett stinkande reningsverk i utkanten av staden dit familjerna anvisades. De blev lovade att flytten bara var tillfällig och att de snart skulle få nya bostäder. Men än så länge bor de kvar i containrarna. Även i Slovakien finns en stor romsk minoritet och precis som i andra europeiska länder lever de ofta i på avstånd från det övriga samhället i fattigdom. I t.ex. staden Ostrovany har myndigheterna byggt en 150 meter lång mur som separerar ett romskt kvarter från övrig bebyggelse. Enligt borgmästaren är syftet att skydda de vita grannarna. Utanförskapet slår hårt mot de romska barnen, som riskerar att få en sämre utbildning än andra barn. Jarovinice förskola, i östra Slovakien, visar hur det kan se ut: Klassrummen upplysta, fyllda med leksaker, affischer och läromedel. På en våning leker en grupp fyra till fem-åringar med plastdinosaurier. På våningen under håller några andra barn varandra i handen i en ring. På ytan skiljer det inte mycket mellan de olika våningarna, men barnen de på den övre våningen är slovaker och de under är romer. Romerna bor i en fallfärdig bosättning flera kilometer utan-

13 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 13 Många romer i Europa bor i slumliknande områden, utan elektricitet, avlopp eller vattenledningar. för staden. När barnen har gått färdigt förskolan kommer de att gå vidare till grundskolan och då får de romska barnen gå i skolor bara för romer. Många romska barn placeras i specialskolor för barn med funktionshinder och inlärningssvårigheter, trots att det inte är säkert att de har några. Regeringen menar att detta inte är en medveten politik. Men andelen romska barn i specialklasser är orimligt stor. Och det får allvarliga konsekvenser. Att ha gått i specialklass gör det i stort sett omöjligt att gå vidare till högre studier. I Italien har romer tvångsvräkts från bosättningar under de senaste åren. Utanför städer som Rom, Milano och Turin har romer vräkts och bosättningar rivits. Romer utsätts även för direkta angrepp. I Neapel angrep runt 100 personer, beväpnade med slagträn och brandbomber, en bosättning. De tände eld på bosättningen och kastade in en brandbomb i en husvagn där flera barn låg sov. Barnen vaknade och lyckades ta sig ut oskadda före husvagnen brann upp. Angriparna kastade även sten och 800 romer tvingades fly. I Rimini misshandlades en romsk kvinna som I Neapel angrep runt 100 personer, beväpnade med slagträn och brandbomber, en bosättning. var gravid i sjätte månaden genom flera sparkar på öppen gata. Ingen som såg misshandeln försökte ingripa. Nordafrika och Mellanöstern Från Marocko i nordvästra Afrika till Iran i öst finns det många stater som inte respekterar rätten till utbildning, hälsa och bostad. I flera länder förekommer en allvarlig diskriminering av kvinnor vilket leder till en djup fattigdom. Jemen är ett exempel på det. Och i Egypten är fattigdomen djup och kränkningarna omfattande. Med sina nästan 85 miljoner människor är Egypten Mellanösterns folkrikaste land. För oss i Sverige har det varit ett vanligt turistmål. Men de sociala problemen i landet är stora. Den svarta ekonomin är omfattande och korruptionen utbredd. Under lång tid var den offentliga sektorn

14 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 14 Under 2011 bröt protester och demonstrationer ut i flera länder i Nordafrika och Mellanöstern. Missnöje med korruption, politiskt förtryck och bristande framtidsutsikter drev ut människor på gatorna. Det började i Tunisien när en ung man i ren desperation tände eld på sig själv. Många delade hans frustration och protesterna spred sig till flera länder i regionen. mycket stor och försörjde många människor. Men på senare år har privatiseringar genomförts och landet har infört allt mer marknadsekonomi. Skillnaderna mellan fattiga och rika är mycket stora och arbetslösheten är hög. I städer som Kairo och Alexandria lever många människor i slumområden. Över 12 miljoner människor beräknas leva slummen och hälften av dem bor i Kairo. I dessa områden är de trånga gränderna är fulla med sopor och miljön är förorenad. Människorna bor i enkla stenhus eller träskjul. Många saknar tillgång till vattenledningar, avlopp och elektricitet. Samtidigt lever människor sina liv här. Det finns affärer och marknader. Med hänvisning till människornas säkerhet river myndigheterna hus i slummen och de som bor i husen som ska rivas vräks. De berörda människorna tillfrågas inte alltid och ibland förvarnas de inte ordentligt före en bulldozer kommer för att riva deras hem. De som blir tvångsvräkta får inte heller ett annat lämpligt boende, utan lämnas hemlösa. Och de som protesterar riskerar att gripas. Egypten var en diktatur och styrdes sedan 1981 av Hosni Mubarak. Yttrandefriheten respekterades inte och tortyr användes. Men efter omfattande demonstrationer tvingades Mubarak bort från makten. Ett militärråd tog över och utlovade demokratiska val. Under 2011 hölls val till parlamentet, vilket ledde till stora framgångar för islamisterna alltså de som vill att religionen ska spela en stor roll i samhället. Men militären försöker hela tiden behålla sin starka ställning och har utsatts för mycket kritik. Övergreppen mot befolkningen fortsätter och tortyr och bristande rättssäkerhet är fortfarande ett stort problem i Egypten. Ett annan fattigt land i Mellanöstern är Jemen. Det är ett klanbaserat samhälle där kvinnorna är underordnade männen. Såväl lagstiftning som sedvänjor behandlar kvinnor som andra klassens medborgare. Enligt lagen måste en kvinna lyda sin make och hon måste be om tillstånd för att lämna hemmet. En man kan ha upp till fyra fruar, medan kvinnor måste ha tillstånd från sin far för att få gifta sig. Vid en rättegång är en kvinnas vittnesmål värt hälften av en mans och kvinnor som har begått omoraliska handlingar döms strängare än män av domstolarna. Barnäktenskap I vissa länder gifts flickor bort när de är mycket unga. Det begränsar deras tillgång till utbildning och berövar dem barndomen, eftersom de tvingas att sköta ett hushåll och föda barn i unga år. Risken att bli utsatt för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av sin make ökar för dem som blir bortgifta som barn. Barnäktenskap är vanligast i Afrika söder om Sahara och i Mellanöstern. Särskilt vanligt är det i länder där befolkningen lever på mindre två dollar om dagen och där familjens heder är viktigt.

15 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 15 Barnäktenskap är mycket vanligt. Föräldrar på landsbygden gifter ofta bort sina döttrar, eftersom de anses tära på familjens resurser. Vid giftermål betalar brudgummens familj en hemgift till bruden, men pengarna tar ofta brudens far hand om. Att gifta bort flickor tidigt anses vara ett sätt att säkerställa familjens heder; det är mindre risk att unga flickor har förlorat sin oskuld eller betett sig omoraliskt. Nästan hälften av alla flickor i Jemen är gifta före de har fyllt 18 år. Det förekommer att flickor gifts bort redan vid åtta års ålder, med betydligt äldre män. Skolan i Jemen är obligatorisk för både pojkar och flickor mellan sex och femton år. Men flickor hoppar ofta av skolan på grund av giftermål, hushållsarbete och för att passa syskon. En del föräldrar betraktar flickors utbildning som ett slöseri med tid och pengar eftersom deras plats ändå är i hemmet. begrepp Al-Qaida: Radikal militant islamistisk organisation som utpekats som ansvarig för flera terrorattentat runt om i världen. Den kändaste företrädaren för organisationen är Usama Bin Laden som sköts ihjäl av av amerikanska soldater i Pakistan Etnicitet: Identifikation med en etnisk grupp. En etnisk grupp är en namngiven grupp människor med föreställningar om ett gemensamt förflutet och med gemensam kultur, som t.ex. språk, religion eller traditioner Nationalstat: Används ofta som synonymt med stat. Men idealtypen för en nationalstat är en stat där befolkningen i stort sett har samma härstamning, språk och kultur. Sandinisterna: Politisk vänsterrörelelse i Nicaragua som störtade diktaturen i landet 1979 och vann ett val De styrde Nicaragua fram till 1990 då de förlorade i valet. Men sandinisterna lyckades komma tillbaka och vann valet 2006 under ledning av Daniel Ortega. Sharialagar: Den gudomliga lagen som ska vägleda människorna, enligt islam. UNICEF: FN-organ som arbetar för barns rättigheter genom att samla in pengar till utvecklingsarbete SAMMANFATTA Hur ser situationen ut för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i de olika världsdelarna? Ge exempel någon stat som bryter mot dessa rättigheter i varje världsdel: a) i Afrika b) i Amerika c) i Asien d) i Europa e) i Nordafrika och Mellanöstern. Vad är slum? Vad innebär en tvångsvräkning FUNDERA Företaget Shell är ansvariga för stora oljeutsläpp i Nigerdeltat som har förorenat vatten och jordbruksmarker. Vad ska man göra för att ställa stora företag till svars när de beter sig så? Romernas situation i Europa är mycket svår. Vad kan man göra för att de ska få samma rättigheter och möjligheter som andra? I Nicaragua finns det en utbredd negativ syn på unga tjejer, som säger att de har ett eget ansvar om de blir utsatta för en våldtäkt. Hur är det i Sverige? Finns samma syn här? Vad kan man göra för att stödja människor runt om i världen vars mänskliga rättigheter kränks? Försök komma på förslag och exempel!

16 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 16 Ett rättighetsperspektiv Enligt de mänskliga rättigheterna är alla människor födda fria och lika i värde. Trots det lever många människor utan vare sig trygghet eller frihet och en del blir behandlade som om de vore mindre värda än andra. Men vad är det egentligen som säger att alla människor har rättigheter? I det här kapitlet ska vi gå igenom vilka tankar och idéer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. En fråga om människosyn och värderingar Mänskliga rättigheter handlar ytterst om värderingar och människosyn. Det handlar om en övertygelse om att alla människor är lika mycket värda och att alla därför ska ha samma grundläggande rättigheter. Det spelar ingen roll vem man är eller vart man råkar vara född; mänskliga rättigheter är universella och med det menas att de gäller för alla människor, överallt alltid. De mänskliga rättigheterna är rättigheter som alla har i egenskap av att vara människa. Det kan t.ex. vara rätten att fritt få uttrycka sina åsikter, tro på vad man vill, inte torteras eller att ha rätt till sjukvård och utbildning; helt enkelt viktiga förutsättningar för att kunna leva ett värdigt liv. Framförallt är mänskliga rättigheter en fråga om relationen mellan individen och staten. Staten måste respektera och skydda medborgarnas rättigheter. Alla har rätt att leva sitt liv som man önskar, så länge man inte skadar någon annan. Därtill måste varje människa skyddas från andra grupper eller individer. Ingen får diskrimineras eller förföljas, vare sig av staten eller av någon annan. Staten måste också säkerställa att alla har tillgång till sjukvård, utbildning och social trygghet. En del av den internationella rätten För att värna de mänskliga rättigheterna har stater ingått olika överenskommelser med varandra. Det finns flera olika internationella och regionala samarbeten som Förenta Nationerna Förenta nationerna är ett samarbete mellan 193 länder. Precis som i en förening finns det en stadga som säger vilka regler som ska gälla inom föreningen. Reglerna finns i FN-stadgan. Där finns också angivet vad som gäller för relationerna mellan länder, när våld är tillåtet och när våld inte är det. Generalförsamlingen är FN:s centrala organ. Där har alla medlemsländer en röst var, oavsett hur stort eller litet, rikt eller fattigt, landet är. Men i många frågor kan inte generalförsamlingen fatta några avgörande beslut, utan dessa fattas i säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet består av 15 länder. Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland som är permanenta medlemmar i säkerhetsrådet och kan lägga in veto mot alla beslut i rådet. De resterande tio medlemmarna väljs på en period om två år.

17 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 17 innebär att stater inte får behandla sina medborgare hur som helst. Förenta nationerna Efter andra världskriget, med runt 60 miljoner döda människor i minne, bildades Förenta Nationerna. Syftet var att skapa en organisation som gjorde det möjligt att lösa konflikter på ett fredligt och civiliserat sätt, istället för med vapen. Men det handlade inte bara om att få stater att lösa tvister förhandlingsvägen - det handlade lika mycket om hur stater behandlade sina egna medborgare antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Där angavs vilka rättigheter som människor har och att dessa rättigheter måste respekteras och skyddas. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Den första artikeln slår fast att alla människor är födda i frihet och är lika i värden och att förklaringen gäller för alla - oavsett hudfärg, kön, religion, språk, politisk uppfattning, sexuell läggning eller social ställning i samhället. Förklaringen innehåller många olika typer av rättigheter, som t.ex. yttrandefrihet, rätten att få rösta i fria val och att inte utsättas för tortyr. Men också att alla ska ha rätt till en dräglig levnadsstandard, mat, grundläggande utbildning och hälsovård. De som arbetar arbetar har rätt till en lön som det går att leva på, samt rätten att få organisera sig i fackföreningar. Där står också att familjen har rätt till samhällets skydd och att äktenskap bara får ingås frivilligt av de blivande makarna. Är alla rättigheter lika viktiga? Tanken bakom den allmänna förklaringen var att hitta rättigheter som människor i olika delar av världen kunde enas kring. Men det visade sig svårt. Det fanns olika uppfattningar om vilka rättigheter som är viktigast. Efter andra världskriget var Sovjetunionen och USA de två ledande supermakterna i förklaringen gäller för alla - oavsett hudfärg, kön, religion, språk, politisk uppfattning, sexuell läggning eller social ställning i samhället. världen. Och de hade olika uppfattningar om vilka rättigheter som människor borde ha. Något förenklat kan man säga USA och västvärlden betonade det som kallas för medborgerliga- och politiska rättigheter, som yttrande- och religionsfrihet, rätten att få rösta i fria val och att inte utsättas för tortyr medan Sovjetunionen betonade de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna som rätten till sjukvård, bostad och arbete. Länderna i Afrika, Latinamerika och södra Asien har ofta framhållit folkens rättigheter, som rätten till självbestämmande och utveckling. Dessa länders koloniala förflutna är en viktig förklaring till detta. Samhällsstrukturen utgår ofta från familjens, byns eller klanens intresse, snarare än den enskilda människan. Konventioner FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är inte bindande för FN:s medlemsstater. Däremot har den legat till grund för olika konventioner som FN tagit fram. Uppdelningen av världen efter andra världskriget mellan öst och väst ledde till att två olika konventioner togs fram: Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Den första konventionen innehåller t.ex. rätten till liv och frihet, rättssäkerhet och fria val. Den andra betonar sådant som rätten till hälsa, arbete, bostad och än rimlig levnadsstandard. Sverige har anslutit sig till bägge konventionerna. När en stat ansluter sig till en konvention förbinder de sig att följa den och respektera de rät-

18 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 18 UN Photo/Eskinder Debebe Enligt konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna har alla barn rätt till grundläggande utbildning utan kostnad oavsett kön eller etnicitet. tigheter som finns i konventionen. FN har även antagit konventioner som berör tortyr, barns-, kvinnors- och flyktingars rättigheter m.fl. När Sovjet föll 1991 förändrades delvis synen på de mänskliga rättigheterna och numera betonas oftare att alla mänskliga rättigheter bör ses som lika viktiga, eftersom de inte står i motsättning till varandra utan snarare hänger ihop. För att yttrandefrihet ska vara meningsfull måste människor kunna läsa och skriva vilket kräver utbildning; för att gå i skolan krävs mat i magen osv. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är mänskliga rättigheter på samma sätt som friheten att gå med i ett parti eller sprida sina tankar och åsikter. Vissa menar att detta är önsketänkande eftersom utvecklingsländer inte har råd med det. Fattiga stater kan inte förse sina medborgare med utbildning och sjukvård på samma sätt som de rika industrialiserade länderna. Men vad innebär då dessa rättigheter? Är de bara en önskelista? Nej, verkligen inte. De länder som anslutit sig till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna har lovat att gradvis Sovjetunionen 1917 grep ett radikalt socialistiskt, som senare ändrade namn till Sovjetunionens kommunistiska parti, makten i Ryssland. En enpartistat grundlades där all makt samlades hos det kommunistiska partiet. Ingen opposition tilläts. Företagen förstatligades och planekonomi, istället för marknadsekonomi, infördes. Efter andra världskriget upprättades liknande politiska och ekonomiska system i de länder som Sovjetunionens armé befriade. Sovjetunionen hade stort inflytande över dessa s.k. satellitstater de kommande 50 åren upphörde Sovjetunionen att existera.

19 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 19 förverkliga dessa. Det går inte kräva att allt ska göras på en gång, utan man måste ta hänsyn till varje lands förhållanden. Men staten måste använda sina resurser för att säkerställa dessa rättigheter så fort som det är möjligt. Det finns också exempel på stater som har satsat på utbildning och sjukvård trots begränsade resurser. I Costa Rica finns en sjukvårdsförsäkring som omfattar alla och de flesta har tillgång till vårdcentraler. Grundskolan är obligatorisk och läs- och skrivkunnigheten är utbredd. Men kostnaderna för skoluniformer och böcker är hög vilket har lett till många avhopp från skolan. Det hart gjort att regeringen har infört ett kontantbidrag för att stödja fattiga familjer. Även Botswana i Afrika har gjort framsteg. Sedan självständighet 1966 har landet varit en stabil demokrati, med en god ekonomisk utveckling. Fattigdomen är fortfarande hög på landsbygden och en stor andel av befolkningen är HIV-smittade. Men jämfört med många andra afrikanska länder har Botswana en utvecklad hälsovård och för de flesta finns en vårdklinik inom inom en halv mil från hemmet. Och i stort sett alla har tillgång till rent dricksvatten trots vattenbrist. Botswana har också en tioårig grundskola som är tillgänglig för alla och läskunnigheten är hög infördes skolavgifter från och med högstadiet och även om de fattigaste familjerna inte behöver betala utbröt stora protester. Det finns givetvis brister i både Costa Rica och Botswana. Men de visar i alla fall att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inte bara är en lyx för västvärlden. Millenniemålen För att bekämpa fattigdomen samlades representanter för världens länder i ett toppmöte i FN år 2000 och antog den så kallade millenniedeklarationen. Deklarationen innehöll åtta mål som ska uppnås till 2015: Extrem fattigdom och hunger ska utrotas. Halvera andelen människor som lever på en dollar om dagen. Grundskoleutbildning åt alla barn i hela världen, såväl flickor som pojkar. Främja jämställdhet och öka kvinnors makt. All könsdiskriminering skolan ska avskaffas. Minska barnadödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar. Vem är fattig? Fattigdom är ett stort problem. Men vad är fattigdom och vem är egentligen fattig? Det finns olika sätt att mäta fattigdom och man brukar skilja mellan absolut och relativ fattigdom. När man ska mäta absolut fattigdom räknar man ut hur många människor som har en inkomst under en viss nivå. Alla som har det ses som fattigs. Enligt Världsbanken är alla som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen extremt fattiga. Räknar man så är 27 procent av befolkningen i utvecklingsländerna fattiga. Men fattigdom kan också ses som något relativt. Då ser man inkomster eller tillgångar i relation till andra människor och jämför skillnaden inom ett samhälle. Man kan t.ex. utgå från medelinkomsten i ett land, eller se hur många som får socialbidrag eller liknande för att försörja sig. Ett samhälle kan vara rikt, men ändå ha flera människor som är fattiga relativt sett.

20 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar Förbättra mödrahälsan Bekämpa HIV, malaria och andra sjukdomar Säkra en hållbar utveckling. Motverka klimatförändringar, säkra dricksvatten, minska förlusten av biologisk mångfald m.m. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling. Ökat bistånd, med hänsyn till behoven hos de minst utvecklade länderna. I vissa avseenden har stora framsteg gjorts. Allt fler barn går idag i grundskolan och fler kan läsa. I utvecklingsländer gick 89 procent av barnen i skolan 2009, mot 82 procent I Afrika, söder om Sahara, har ökningen varit stor gick bara 58 procent av barnen i skolan, men 2009 gjorde 76 procent det. Men många som påbörjar sin utbildning går inte färdigt, vilket särskilt gäller flickor. Antal förlossningar med sjukvårdspersonal har förbättrats i många delar av världen. Men i Afrika söder om Sahara i och i södra Asien är mödradödligheten fortfarande hög. I de flesta fall går mödradödlighet att undvika. Men fattigdom, brist på utbildning och en tillgänglig mödravård av god kvalité innebär att många gravida kvinnor inte överlever sin graviditet - trots att det egentligen inte behöver vara så. Det finns alltså en hel del att glädjas åt. Men det finns problem med att utvärdera millenniemålen, de tar t.ex. inte hänsyn till diskriminering. Siffrorna visar inte alltid hur utvecklingen har varit för de allra fattigaste delarna av befolkningen, som minoriteter eller kvinnor. Alla människor har samma rättigheter eller? Enligt FN:s allmänna förklaring har alla människor, utan undantag, samma grundläggande rättigheter. Men överallt förekommer diskriminering, vilket innebär att man gör åtskillnad mellan människor på grund av deras: ras eller hudfärg kön språk religion Amartya Sen Amartya Sen är en nationalekonom som har blivit känd för sin forskning om fattigdom och svält. Han menar att frihet och utveckling hänger ihop. Välstånd handlar inte bara om hur mycket ett land producerar, utan om hur stor frihet människor har att styra över sina liv. Sen menar att yttrandefrihet, fri press, rösträtt, rätten till sjukvård och utbildning är avgörande för ett lands utveckling. Hans forskning om svältkatastrofer visar att det inte är bristen på mat som orsakar svält, utan att människor inte har råd att köpa den mat som finns. Om staten ser till att det finns sociala skyddsnät kan svält förebyggas. Han visar också att svält aldrig förekommit i ett demokratiskt land, eftersom ledarna då måste lyssna på folket och kan röstas bort. Armartya Sen betonar även kvinnors betydelse för länders möjlighet att ta sig ur fattigdom. Utbildning och läskunnighet hos kvinnor minskar barnadödligheten. Utbildade kvinnor skaffar färre barn och när kvinnor ges möjligheten att arbeta och starta företag bidrar det till en positiv utveckling för hela samhället. politisk eller annan uppfattning nationellt eller socialt ursprung egendom, börd eller ställning i övrigt. Det innebär att man gör skillnad, utesluter, begränsar, favoriserar eller segregerar människor på grund vilka de är och att det inte finns något rimligt skäl till varför människor behandlas olika. Diskriminering kan ta många former: från förolämpningar och övergrepp till förnekande av en människas grundläggande rättigheter. Den vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är öppen och tydlig och innebär exempelvis att vissa förvägras tillgång till sjukvård på grund av att de inte har rätt medborgarskap, eller att polisen vägrar skydda dem även om de är hotade osv. Indirekt diskriminering syns inte riktigt och kan vara svår att upptäcka. Det kan t.ex. vara tester i skolan som kräver vissa språkkunskaper. Provet är lika för alla, men betydligt svårare för vissa barn om de saknar kunskaper i språket.

21 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 21 Diskriminering ett problem i Sverige Diskriminering förekommer överallt även i Sverige. Men diskriminering är förbjudet och straffbart. Diskrimineringslagen förbjuder all diskriminering som grundar sig på: kön eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattnin funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är den statliga myndighet som arbetar för att allas lika rättigheter och övervakar att diskrimineringslagen följs. Dit kan man vända sig om man har blivit utsatt för diskriminering. Kvinnors rättigheter Hälften av världens befolkning är kvinnor, men de utgör 70 procent världens fattiga. En viktig förklaring är diskriminering. Den ser olika ut i olika länder. I vissa delar av världen ses inte kvinnor som lika mycket värda som män och har inte samma rättigheter enligt lagen. I t.ex. Iran lyder kvinnan under sin man och ses inte som en likvärdig medborgare. Men även i länder där kvinnor och män formellt har samma rättigheter kan ändå diskriminering förekomma i praktiken, eftersom normer och traditioner kan hålla kvinnor i underordning. För att motverka all diskriminering av kvinnor har FN tagit fram en konvention som innebär att staterna är skyldiga att avskaffa all diskriminering som bygger på kön. Alla stater som har anslutit sig till konventionen måste säkerställa att kvinnor kan delta i landets politiska liv på samma sätt som män. Flickor ska ha samma tillgång till utbildning som pojkar och staten måste motverka att flickor slutar skolan i förtid. All diskriminering på arbetsmarknaden måste motarbetas och lika lön för lika arbete ska gälla. Kvinnor får inte avskedas på grund av graviditet och de ska ha tillgång till sjukoch hälsovård. De stater som har anslutit sig till konventionen har också bundit sig till att arbeta för att avskaffa fördomar, seder och bruk som innebär att kvinnor ses som underlägsna män och se till att män och kvinnor är jämställda inom familjen. Rätten till en god mödravård har stor betydelse för kvinnors hälsa, men prioriteras inte alltid. I flera länder är vården dyr och av låg kvalité. Det leder till stora risker för kvinnors liv i samband med graviditet och förlossning.

22 Fattigdom och diskriminering - Skilda Världar - 22 Minoriteters rättigheter Alla människor har rätten till sitt språk, att få fira högtider och traditioner i enlighet med sin kultur, utan att utsättas för diskriminering. För att motverka rasism och främlingsfientlighet har FN antagit en konvention mot rasdiskriminering. Det är diskriminering om en människa begränsas i sitt liv eller får fördelar på grund av sin: ras eller hudfärg härkomst nationellt eller etniskt ursprung. Staterna som skrivit under konventionen måste avskaffa alla former av diskriminering i sin lagstiftning, men också arbeta aktivt mot diskriminering från andra individer, grupper och organisationer. Staten får inte sprida fördomar och hat, men det får inte heller föreningar eller partier göra. I många av länder finns minoritetsgrupper. En etnisk minoritet är en grupp som skiljer sig språkligt och kulturellt från majoritetsbefolkningen i ett visst område, som t.ex. i en nationalstat. Kurderna i Turkiet eller tjetjenerna i Ryssland är exempel på minoriteter. Även ursprungsbefolkningar är minoriteter. Dessa grupper tillhör ofta de fattigaste, med hög arbetslösheten och dåliga bostäder. Både FN och Europarådet har tagit fram flera konventioner som ska säkerställa deras rättigheter. Kvinnor som tillhör en marginaliserad grupp i samhället riskerar dubbel diskriminering både för att de tillhör en viss etnisk grupp och för att de är kvinnor. Europarådet och Europeiska sociala stadgan Men det är inte bara genom FN stater försöker samarbeta om de mänskliga rättigheterna. I Europa, Amerika och Afrika har organisationer bildats för att skydda medborgarnas rättigheter. Europarådet bildades 1949 av tio västeuropeiska länder - däribland Sverige. Syftet med rådet var att skydda och utveckla de mänskliga rättigheterna i Europa. Idag är alla europeiska länder medlemmar i Europarådet - förutom Vitryssland. I Sverige gäller Europakonventionen som svensk lag antog Europarådets medlemsländer Europakonventionen. I Europakonventionen slås medborgarnas rättigheter fast, som t.ex. att vi har yttrandefrihet, rätten till liv, frihet och säkerhet och att inte utsättas för tortyr. Europarådets medlemsländer har också antagit den Europeiska sociala stadgan. Enligt stadgan ska alla arbetstagare och arbetsgivare ha rätt att organisera sig och alla ska ha rätt till en rimlig lön för sitt arbete. De som av någon anledning inte kan försörja sig själva ska ändå ha rätt till en social trygghet. Barn ska skyddas från barnarbete och medlemsstaterna ska arbeta för att alla har möjligheten att skaffa den vård de behöver. De länder som anslutit till stadgan måste rapportera till en kommitté som övervakar att rättigheterna efterlevs. Fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och människorättsorganisationer kan klaga hos kommittén om en regering inte lever upp till sina åtaganden. Minoriteter i Sverige I Sverige finns det fem erkända minoriteter: samer judar rmer sverigefinnar tornedalingar. De historia minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkeli. Sametingets kansli. Foto: Marie Enoksson