Finansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag - Handboken.

Transkript

1 Finansiell samordning Introduktionsutbildning underlag - Handboken

2 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

3 Varför finansiell samordning? Grunderna och idéerna bakom den finansiella samordningen. Genomgång av centrala delar i lagen om Finansiell samordning. Hur arbetar man i ett samordningsförbund och vilka roller har styrelsen, förbundschef, chefer och medarbetare i de samverkande myndigheterna? Projekt eller långsiktig verksamhet och strukturella insatser eller operativa Olika former av operativa verksamheter Resultat av samverkan

4 Varför Samordningsförbund? Organiseringen av välfärden är sektoriell Individer behöver ibland helhetslösningar Oklart ansvar Saknas gemensamma metoder Olika mål för myndigheter Brister i informationsöverföringen Avsaknad av ekonomiska incitament

5 Varför Samordningsförbund? Hur definierar du problemet? Det finns revor i välfärden Förbund skall helst vara onödiga Målgrupper / Människor med behov FINSAM som växthus FINSAM har resurser Komplementära styrsystem????

6 Nationella Rådet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen bildade 2008 Nationella rådet för finansiell samordning. Rådet behandlar frågor om finansiell samordning som är av gemensamt intresse. Syftet med rådet är också att, i enlighet med regeringens intentioner, ge samverkan den legitimitet och förankring som är nödvändig.

7 Nationella rådets strategi att alla kommuner och landsting i Sverige ingår i samordningsförbund att samordningsförbunden drivs professionellt samt att individinriktade och strukturövergripande insatser utvecklas och genomförs med god kvalitet att samordningsförbunden har den omvärldskunskap som behövs för att anpassa sin verksamhet utifrån aktuella behov att samordningsförbundens verksamhet och resultat är kända internt och externt att lyfta fram samordningsförbundens betydelse för att bidra till genomförandet av EU:s 2020 strategi i Sverige

8 Nationella rådets rekommendationer Finsam och Arbetsintegrerande sociala företag Ägarsamråd Individinriktade och strukturövergripande insatser Rimlig storlek på sparade medel/eget kapital Debitering av parternas personalkostnader vid utlåning av personal Förändringar i förutsättningarna under programperiod (ESF)

9 Nationella rådets rekommendationer Samverkan kring unga med funktionsnedsättning Beslutsförhet och beslutanderätt i förbundsstyrelsen Samverkansparternas representation i förbundsstyrelsen Samordningsförbund som projektägare för ESFprojekt Arvoden till statliga tjänstemän i förbundsstyrelser

10 Arbetsliv Historia Nationalekonomi Företagsekonomi Statsvetenskap Antropologi Samverkan Sociologi Psykologi Medicin

11 Brist på Helhetssyn på individens behov Helhetsinriktade insatser - jmfr Stenhuggarna Almedalen

12 Samverkan är svårt - Varför är det så? (Forskning) Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig Det är svårt att organisera och leda samverkan. Det finns många hinder för samverkan.

13 Vilka hinder finns? (Forskning) Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem. Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc. Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan. Revirtänkande och revirbevakning.

14 Framgångsfaktorer (Forskning) Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens ). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.

15 Vad händer i landet? Lagen kom 1 jan milj att fördela milj att fördela förbund i 244 kommuner av landets 290

16 Behovet av samverkan Ca (39 000, 2014) deltagare 2015 Ca individer vid lagens tillkomst Ca 5 % av den arbetsföra befolkningen?

17 Ett gemensamt välfärdsarbete Reguljär verksamhet Centralt styrt Sektoriellt organiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad Helhetssyn

18 Målgrupp Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. Målgruppen utgörs av kvinnor och män i förvärvsaktiv ålder (vanligen år). Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov.

19 Lagen om Finansiell samordning Syfte effektivare resursanvändning. Uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete Parter Alla fyra parter med, kommundel eller kommuner Samordningsförbund en unik och egen juridisk person som fattar beslut i eget namn

20 Lagen om Finansiell samordning Kommun/er 25% Landsting 25 % Försäkringskassan 50%, inklusive Arbetsförmedlingn

21 Lagen om Finansiell samordning Regeringen bestämmer den totala resursnivån samt modell När resurserna är överförda äger förbundet medlen Riktiga pengar skall föras över inte personal

22 Lagen om Finansiell samordning Från fullmäktige eller anställd i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen Väljs för fyra år Rätt till ledighet för uppdraget och andra möten Styrelsen utser ordförande och vice ordförande Ledamöter har rätt till ersättning Finns jävsregler obs delikatessjäv

23 Lagen om Finansiell samordning Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Hur medlen skall användas Områden som bör prioriteras

24 Lagen om Finansiell samordning Stödja samverkan mellan samverkansparterna Samverkan ett mål för förbundet Skapa struktur för samarbete och samverkan strukturinsatser Gemensamma inventeringar och behovsanalyser

25 Lagen om Finansiell samordning Finansiera insatser som avses i 2 och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde Alla insatser som finns inom det samlade ansvarsområdet även upphandlade Myndigheter fattar beslut förbundet betalar

26 Lagen om Finansiell samordning Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Styrelsens ansvar att det sker en tillfredsställande beredning Stöd av tjänsteman

27 Lagen om Finansiell samordning Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Jmfr. med Intern kontroll kontroll och ändamålsenlighet på ekonomi och verksamhet Utvärdering värdera insatserna inte finansiell samordning Uppföljning via SUS

28 Lagen om Finansiell samordning Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Budgeten skall tala om vad som skall göras Budgeten är styrelsens tydligaste styrinstrument I årsredovisningen framgår hur styrelsen har lyckats

29 Lagen om Finansiell samordning Förbundsordning fastställs av medlemmarna Här kan medlemmarna utöva styrning av förbundet Innhåller bland annat beslutsformer och styrelsens sammansättning, hur förbundet upplöses

30 Lagen om Finansiell samordning Varje förbundsmedlem skall vara representerad i styrelsen Lika många ersättare Anställa eller låna in Förbundschef Möjlighet till delegation till ledamot, ersättare eller tjänsteman hos förbundet (uppdragsavtal) Allt kan inte delegeras se 10

31 Lagen om Finansiell samordning Ekonomi i Balans sk Balanskravet synnerliga skäl Öppet budgetmöte Budget senast 30 november Medlems-/Ägarsamråd Revision betalas av förbundet om inget annat bestäms i förbundsordning Revisorer från Fullmäktige och upphandlas av Försäkringskassan

32 Ledamöter i styrelsen De skall kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

33 Organisation och Organisering Kommun Landsting Försäkrings -kassa Arbetsförmedlingen Samordningsförbund Styrgrupper Operativa Förbundschef Beredningsgrupp Strukturell Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter

34 Exempel på Arbetssätt Gemensamma behov Utveckla ny organisering Och nya arbetssätt Utvärdera Implementera - permanenta Arbetsförmedling Kommun Finansiell Samordning?! Regionen Försäkringskassa

35 Ledarskap inom samordningsförbund Chefskap Planera budgetera Organisera och styra, sätta gränser Utöva positionsmakt och agera som boss Bestämd uppfattning (expert) Upprätthålla stabilitet Ledarskap Skapa visioner/strategier Skapa gemensam kultur, överbrygga gränser Utöva personlig makt och agera som coach Öppenhet och lyssnade inställning Åstadkomma förändring

36 Ledarskap inom samordningsförbund En mångfacetterad uppgift Ledarskap och chefskap Ekonomistyrning - budgeten det viktigaste instrumentet - avtal - maxbelopp - resultat - uppföljning via delårsrapporter - aktiv styrelse

37 Ledarskap inom samordningsförbund Utveckla och stödja effektiva processer och strukturer för samverkan Hantera konflikter som kan uppstå mellan olika intressen, värderingar och kulturer Hantera skillnader i makt och inflytande mellan organisationerna Hantera situationer där det råder brist på förtroende och dubbla lojaliteter

38 Ledarskap inom samordningsförbund Kulturskapare jmfr integration Arbetssätt process, utifrån lokala perspektiv Organisering mer än organisation - struktur Värdegrund - se individen och ha helhetssyn

39 Exempel på Förbundschefens roll? Har ansvar för beredning av ärenden till samordningsförbundet Ansvarar för verkställande av beslut Är sammankallande i beredningsgruppen Företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå

40 Exempel på beredningsgruppens roll Utgör ett stöd för Förbundschefen Återför information från samordningsförbundet och beredningsgruppen till den egna organisationen Bidra till att utveckla samverkan mellan de samverkande parterna på olika nivåer Stödjer samverkan på strukturell nivå Vara ett stöd vid utveckling och prioritering av insatser

41 Samordningsförbundets verksamhet Möjliga insatser skall ligga inom myndigheternas ansvarsområde Kompletterande insatser utöver de ordinarie uppgifter som myndigheterna/parterna ansvarar för Kan beröra två eller flera parter. Det innebär alltså inte att alla fyra samverkande parter alltid måste vara berörda Villkoret är att individen har behov av samordnade insatser från flera rehabiliteringsaktörer.

42 Samordningsförbundets verksamhet Styrelsen avgör: Former för insatser kan vara strukturella eller operativa eller både och. Finansieringsformer kan vara korta eller långa Olika former av samverkan Permanent, integrerad, projekt, hela eller delar av en verksamhet

43 Kunskaper före aktivitet Vad är problemet/behovet? Behovsanalys På vad sätt har det att göra med FINSAM?

44 Operativt - strukturellt Extra personalresurser, rehabiliteringssamordnare vid försäkringskassan, arbetsterapeut vid arbetsförmedlingen eller kurator vid vårdcentralen. Arbetsträningsverksamheter för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna genom samlokalisera personalresurser samt anställa projektledare Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder Utveckling och implementering av metoden gemensam individuell handlingsplan. Kartläggning och analys av behov, problem och flaskhalsar i de olika systemen Utbildnings- och informationsinsatser som förbättra samarbetet mellan myndigheter samt klarlägga aktörs uppdrag och ansvar.

45 Strukturpåverkan Mjuka strukturer - Kunskaper - Kommunikation - Ledarskap - Bemötande - Synsätt - Värdegrund - Förtroende - Revir och makt - Lojalitet - Organisering Hårda strukturer - Lagar, regleringsbrev - Myndighetsmål - Ekonomistyrning, budget, redovisning, kontoplan - Styrmodeller NPM, Mål - resultat - Organisation - ansvar - Resurser tid/kompetens

46 Projekt versus Långsiktighet Projekt Avgränsat i tid Tydlig organisation Tillfällig finansiering Underlättar testa och pröva Högre frihetsgrad Implementeringsproblematik Långsiktighet Långsiktigt finansiellt åtagande Finns så länge behovet kvarstår Samverkan behöver ofta långsiktighet Ordinarie verksamhet

47 Samverkansformer enligt Runo Axelsson Case Management Personligt ombud Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Autonomi Fusion Konsultation Informationsutbyte Gränsöverskridande möten, team eller grupper Samlokalisering Gemensam budget

48 DELTA-arenan exempel på insatser Integrerad Samverkan mellan Myndigheter - team TSR, A-torget Utredande och rehabiliterande team/profession ViCan, MMR Resursförstärkning till individen Insatser i grupp eller enskilt av professionella Unga Vuxna, MSBH, DISA Hälsodisken, Resursförstärkning till handläggare Köp av medicinska tjänster, Noll-klassade Utvecklingsarenor/Mötesplatser DELTA-dagar, Samordnarmöten, ASIutbildning, Kompletterande arbetsmarknad, Uppföljning, Utvärdering, Värdegrunden

49 Vad gör ni när ni samverkar i samordningsförbund? Johanna Andersson Doktorand,

50 Följt samordningsförbund i 4,5 år Observerade nästan samtliga möten i beredningsgruppen och samordnargruppen under 2 år Årsrapporter, budget, utvärderingar etc.

51 Autonomi Identitet Samordningsförbundet som självständig aktör Förbundet har en egen identitet, med t ex ett eget namn, logga och hemsida Samordningsförbundet som arena för medlemmarna Förbundet har ingen egen uttalad identitet Mål Lokal och nationell legitimitet. Utveckling av förbunden som fenomen Lokal legitimitet (genom att göra vad parterna vill) Fokus Regler Lokalt, men också regionalt och nationellt fokus Aktiviteter kan initieras av förbundet självt Lokalt fokus. Ett vidare fokus endast när det påverkar direkt lokalt Aktiviteter förankras tydligt i de lokala organisationerna innan beslut tas av förbundet Organisering Insatser organiseras ofta fristående (t ex egna lokaler) från ordinarie organisationer Implementering (i traditionell mening) ses inte alltid som möjlig, och finansierade insatser kan implementeras av förbundet Insatser integreras så långt möjligt i ordinarie organisationer och linjer Implementering ses som nödvändigt för att frigöra resurser till nya insatser

52 Exempel på principer för medel Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.

53 Helhetssyn Förmåga att se individens samlade behov Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

54 Finsam i Västra Götaland Resultat från SUS januari-december 2015

55 Finsam i Västra Götaland samordningsförbund, 48 kommuner (2016: 15 samordningsförbund, 49 kommuner) Medelstillgångar 157 Mkr (183*) Varav 21 Mkr eget kapital (36) Insatskostnader Budget 128 Mkr (148) Utfall 117 Mkr (136) Administrativa kostnader Budget 21 Mkr (21) Utfall 20 Mkr (22) * Siffror från 2014

56 Insatser i Västra Götaland 2015 Strukturövergripande insatser, antal deltagande 2015 Kartläggning ; 470 Dialog/kommu nikation; Annan inriktning; 850 Utbildning ; Strukturövergripande insatser - Stödja/stärka samverkan mellan parterna - totalt deltagande i volyminsats (2014: 3 300) 14 % av insatskostnaderna Individinriktade insatser Syfte - individer ska uppnå eller förbättra förmåga att utföra förvärvsarbete Individinriktade insatser, antal deltagare 2015 Kartläggning av individer; 350 Förebyggande insats; 540 totalt varav deltagare deltagande i volyminsats (2014: ) 86 % av insatskostnaderna Förberedande insats; 1610 Rehab mot arbete/ utbildning; 4040

57 Försörjningsförändring 2015, deltagare(56 % kvinnor, 44 % män) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Uppgift saknas Annan offentlig försörjning Egen (Lön, CSN mm) Försörjning via kommun Försörjning via AF Försörjning via FK 10% 0% Före Efter Före Efter Kvinnor Män

58 Försörjningsförändring Unga AE, 531 deltagare, 52 % kvinnor, 48% män 100% 90% 80% 70% 60% 5% 8% 12% 8% Ingen offentlig försörjning Annan offentlig försörjning Studiestöd/Studiemedel 50% 40% 30% 20% 10% 73% 69% Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Aktivitetsersättning Sjukersättning Helena J 0% Kvinnor Män Sjukpenning/Rehabpenning Före Efter

59 SYSSELSÄTTNING EFTER INSATS, UNGA AE 531 DELTAGARE, 52 % kvinnor, 48% män 67% 63% Kvinna Man 4% 4% 5% 16% 12% 11% 8% 10% Ej subv arbete Subv arbete Studier Aktivt arbetssök Övriga Före insats: arbete/studier kvinnor 5 %, män 4 % (totalt 5 %) Efter insats: arbete/studier kvinnor 21 %, män 28 % (totalt 24 %)

60 AVSLUTSANLEDNING UNGA AE, 531 DELTAGARE 52 % kvinnor, 48% män 36% 38% 36% 28% 19% Kvinna Man 13% 13% 13% 3% 0% Utskrivning (arb, stud, arbetssök) Fortsatt rehab Utskrivn pga sjukdom Föaledighet Övriga anledningar

61 Från utvärderingar För individen - respektfullt bemötande - adekvata åtgärder - delaktighet i rehabiliteringen Personalen - meningsfullhet - minskad frustration - kompetensutveckling Samhället - förkortad rehabiliteringsprocess - minskade väntetider - tydligare ansvarsgränser

62 Uppföljning - Utvärdering Utvärdering (fritt efter Runo Axelsson) Perspektiv Aspekter Förutsättningar Process Resultat Chefer Personal Samverkan Brukare

63 Behovsanalys Åtgärder/Insatser Arbetssätt Organisering Organisation Finansiering Ordinarie verksamhet Implementering Förstå Kunna Vilja Subjekt och Subjekt

64 Implementeringsalternativ Fullständig implementering En aktivitet tas över i sin helhet av en eller flera parter både vad gäller ansvar och finansieringen. Delad implementering parterna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning.

65 Implementeringsalternativ Strukturell implementering Aktiviteten fortsätter i nuvarande form med full finansiering av samordningsförbundet. Professionell implementering Nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet spridas till liknande verksamheter i hos berörda parter.