NR Finlands Svenska Scouter r.f. s.6. Nytt program, också för dig!..sid 16. Konsumera mera...sid 22 Annorlunda S:t Göransdag...

Transkript

1 Finlands Svenska Scouter r.f. NR s.6 Nytt program, också för dig!..sid 16 Konsumera mera...sid 22 Annorlunda S:t Göransdag...sid 24

2 innehåll e-post: Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f. Tölögatan Helsingfors Tfn (09) Fax (09) Chefredaktör Michaela von Hellens e-post Redaktion e-post: Fredrik Aspö Alina Böling Jannina Fagerström Johan Gullmets Hedda Halonen Veronica Karlsson Sofia Manninen Heidi Nurminen Johanna Nyman Emma Portin Annika Rönnblad Redaktionssekreterare Kate Lönnberg tfn (09) , e-post: Ditt som Datt... 4 I hypotermins våld... 6 VHF-kurs i Åbo... 9 Kommande evenemang Nytt program Roverscout-programmet en helt ny åldersgrupp Nya sjöprogrammet Konsumera mera? Jüripäiv, d.v.s. S:t Göransdag i Tartu Scoutkryss En annorlunda sommar Händelsekalender Tapto Layout Lena Frölander-Ulf Ombrytning Tuija Lahti Adressförändringar & prenumerationer din regionsekreterare eller Frida Lundberg, tfn (09) e-post: frida.lundberg@scout.fi Kontaktuppgifter till regionsekreterarna i FiSSc: Tryckeri Ekenäs Tryckeri AB, 2007 Upplaga Postgiro Sampo Helsingfors och östra Nyland Eva Carlson Tölögatan Helsingfors Tfn (09) eller e-post eva.carlson@scout.fi Västra Nyland Gunilla Edelmann Tölögatan Helsingfors Tfn (09) eller e-post gunilla.edelmann@scout.fi Pärmbildens foto Max Edin Scoutpostens utgivningstidtabell 2008 Nr Dl Utgivning v v v v. 50 Åland och sydvästra Finland Sara Carlström Västerlånggatan Åbo Tel. (02) eller e-post sara.carlstrom@scout.fi Österbotten Maj-Britt Mabbe Nyholm-Ehrström Fredsgatan Vasa Tel (06) eller e-post maj-britt.nyholm-ehrstrom@scout.fi 2

3 ledaren Michaela von Hellens Skriv ett mejl Så var ännu ett nummer av Scoutposten här. Skapat i ett tillstånd av kreativ panikångest. I mitt fall har det i och för sig nog mera varit fråga om panikångest än kreativitet. Men det kanske blir bättre med tiden. Jag är Mico förresten, eller Michaela von Hellens om presentationen skall göras ordentligt. Ny chefredaktör för Scoutposten, som tog över efter Heidi nu i februari. Jag är en 20 årig journalistikstuderande ÅboVilde som nu bor i Helsingfors, på Drumsö för att vara exakt. Ni läsare kommer knappast att märka någon jätte stor, dramatisk förändring i Scoutposten nu när det plötsligt är jag som styr och ställer här. Så du som gillar tidningen som den är kan andas ut, och du som inte gör det får väl fortsätta att fnysa ner i postlådan. Men jag skulle vara väldig tacksam om du mellan fnysandet skulle orka skriva ett mejl och berätta vad du inte tycker om. Det är lite svårt att förändra och förbättra om man inte vet vad ni vill ha. Är tidningen för tunn? Är den för tjock? För tråkig eller för intressant (nå, kanske inte det) eller finns det något du jätte gärna vill läsa om? Hör av dej så skall jag (och alla andra som jobbar med tidningen) se vad vi kan göra åt saken. Och tycker du att tidningen är för tunn eller tråkig finns det ingenting som hindrar dig från att knäppa på datorn och knåpa ihop en snärtig juttu som du sedan mejlar mig. Det kan handla om i princip vad som helst, allt från en skojig förläggning till någon tassig tradition som er kår har, eller varför inte ett patrullmötes tips. Du kanske räddar någon stackars PL någonstans i Svenskfinland. Och bilder. Vi vill ha massor av bilder. Det är bara att ta kameran med på nästa förläggning, ta en massa charmiga foton och skriva några rader. För tro mig, om vi har en tidning där jag är den enda som skriver blir det snabbt ganska sorgligt. 3

4 Adventskalendern FiSSc sålde kalendrar! Många spred glädje i vintermörkret genom att delta i adventskalenderförsäljningen. Resultatet blev drygt sålda kalendrar. De tre supersäljarna var: Nya märken Nu finns två nya märken att fästa på din scoutskjorta. Landsmärket med texten Suomi-Finland skall sys fast ovanför scoutskjortans högra ficka medan det nya organisationsmärket placeras på vänstra ärmen, ovanför löftesmärket. Märkena säljs i scoutbutikerna, pris 2 euro. Mikael Boman, Scoutkåren Nybyggarna med 300 sålda Nestor Kalk, Sjöscoutkåren Seaboys med 200 sålda Carin Liljestrand, Scoutkåren Tre Björkar med 125 sålda De två som lotten föll på i år var: Nina Rauhala, Flickscoutkåren Korsfararflickorna Sonja Eklund, Scoutkåren Nybyggarna Gratulerar! Resultat enligt regionerna: Regioner Antalet kårer Antal kalendrar som sålde sålda Helsingfors och östra Nyland Västra Nyland Åland och sydvästra Finland Österbotten Tack till alla som var med! Nya färger Du kanske har märkt att Scoutposten har nya färger och annorlunda form än tidigare? Gillar du förändringen? Borde något ändras, strykas eller förbättras? Hör av dig med dina åsikter till adressen scoutposten@fissc.fi. Bland dem som hör av sig lottar vi ut ett överraskningspris! Nytt i den grafiska manualen Eftersom de nya åldersgrupperna i scoutprogrammet kommer att symboliseras av olika färger har den grafiska manualens färgpalett ökat. Färger som symboliserar de nya åldersgrupperna är: Gul Vargunge Orange Äventyrsscout Lila Spejarscout Skogsgrön Explorerscout Brun Roverscout orange lila brun Blå Ledare 4

5 På vårsemi lärde deltagarna känna varandra bl.a. genom en bekantningslek. Födda , Åboland. Vårsemi FiSSc höll vårsemi På vårsemi bekantar man sig med varandra och lär sig hur Fissc fungerar. I år informerades också mycket om det nya programmet. Scoutveckan firas Scoutveckan och S:t Göransdag firas v. 17. Delta i din kårs program och passa på att visa upp er verksamhet på orten! Ansök om stipendier Ansökningstiden för FiSSc:s stipendier går ut Stipendium kan sökas för deltagande i FiSSc:s eller FS:s kurser och evenemang. Kom ihåg att stipendierna är personliga och de måste sökas före evenemanget har ägt rum. Ansökningsblanketter finns på Sök redan idag! 5

6 Robi Laine I hypotermins våld Foto: Tuija Lahti Sommaren med en massa spännande sjöäventyr närmar sig. Men hur är det med din utbildning? Kan du göra det du borde när det verkligen gäller? Läs om VHF-kursen på sid. 9 och vad den lärde deltagarna för kommande segelsäsong. Läs också om Robis verkliga erfarenhet av hypotermi. Och kom ihåg att respektera vattnet, alltid, men speciellt nu när det ännu är kallt! Efter att ha gått Sjöräddningskursen, där ett så kallat hypotermi-sim ingick, vet jag nu att hypotermi är något man definitivt skall akta sig för. Jag skall här kort referera vad som hände från hypotermi-simmets början till det att jag var fullt varm igen. Jag kommer ner till båthuset och klär om, vattnet är 3 grader kallt. Min utrustning består en grå tunn overall, som inte ens hjälper som vindskydd, och en flytväst av modell obekväm. Jag är med i första gruppen som skall simma. Flera övervakare befinner sig både i vattnet och på land. En ambulans finns också på stranden ifall något oväntat skulle hända. Vi har går igenom vad vi skall göra och jag sitter nu på kanten till båten redo att hoppa i. Så kommer signalen och jag sänker mig sakta ner i vattnet, för att inte väta huvudet. Första reaktionen i vattnet är konstig, jag börjar andas fort och tankarna fungerar inte lika snabbt. Jag lägger mig i fosterställning och försöker lugna andningen och märker att det är kallt, men inte så otroligt kallt som jag trodde. När hela gruppen samlat andningen börjar jag sakta ryggsimma mot en livflotte. Jag simmar ca 10 meter och får hjälp med att ta mig upp när jag kommer till flotten. Där väntar jag sedan tills resten av gruppen når fram. Alla är klara och ordern kommer, ner i vattnet igen. Denna gång är vattnet kallare, känns betydligt mera, och jag märker att jag blir lite otålig och skulle vilja bort. Jag simmar mot mitt mål, en stege. Jag klarar mig själv upp ur vattnen, men händer och fötter känns lite konstiga, de fungerar inte riktigt som de skall, utan känns mera som klumpar. Jag får av mig flytvästen, men när jag skall börja med overallen märker jag att en dörr kommer emot mig jag tar självklart i den. Funderar över att detta är ett märkligt betende för en dörr, men förklarar för mig själv att jag koncentrerat mig så mycket på att lösa 6

7 en knut på overallen, så jag missat dörren. När jag skall gå ur vägen och tar ett steg märker jag till min stora förvåning att dörren kommer emot mig igen, nu kan jag inte stå utan stöd. En av övervakarna tar snabbt in mig och klär av mig overallen. En filt läggs över mig och sen får jag vila på ett bord och efter det börjar några av mitt livs värsta och längsta minuter. Först känner jag mig inte så farligt kall. Lite kallare än vanligt kanske, tycker jag själv. Men när jag kommer innanför filtarna tycker min kropp att jag är kall och skall värma mig. Musklerna sätter igång att vibrera. Så börjar kylan komma, och inte vilken kyla som helst; det är kallt, otroligt kallt, mycket kallare än jag upplevt i vattnet, och musklerna bara jobbar. Jag kan inte koncentrera mig på något annat än att svara på de frågor övervakaren frågar mig för att se till att jag inte förlorar medvetandet eller hamnar i chocktillstånd. Det är omöjligt att kontrollera musklernas vibreringar, de skakar så mycket att filtarna jag har på mig flera gånger ramlar i golvet. Jag har alltid föreställt mig att det genast blir bättre så fort man kommer in i värmen och blir uppvärmd men allt blir bara värre. Musklerna tröttnar och fylls med mjölksyra, men de fortsätter vibrera i samma outtröttliga tempo. Smärtorna bara ökar men nämnvärt mycket varmare blir jag inte, snarare kallare. Nästa steg i processen är att det börjar kännas som om jag är genomblöt, det känns som om jag ligger i vatten, fastän jag vet att filtarna omkring mig högst kan vara fuktiga, och kallt är det. Jag är vid det här laget andfådd av ansträngning. Och någon större skillnad gällande värmen känner jag inte. Själv vet jag inte hur länge jag låg på bordet, men alla grupper, fyra stycken, hann simma och komma upp under tiden jag låg i detta tillstånd. Det var dessutom först när den sista gruppen gått i som mina muskler började slappna av tillfälligt. Med mina händer kunde jag känna att jag var varm, men detta förstod inte min hjärna, som tyckte att kroppen var totalt iskall. Värme började jag känna först senare, och när sista gruppen klätt på sig, kände jag mig nästan het. Om man bortser från benen då. Eftersom benen inte verkade bli varma beslöt jag tillsammans med övervakaren att jag klär på mig och börjar röra på mig för att få upp värmen även i benen. Efter att jag joggat upp och ner för en backe började min temperatur bli normal igen. Äntligen var denna långa pina över! Jag har senare fått veta att jag själv befann mig i vattnet lite över 8 minuter men på grund av att jag är så liten, och har mycket lite överloppsfett, sjönk min temperatur ganska mycket under dessa minuter. Själva simsträckan var i själv verket mycket behagligare än tillståndet efter simmet. De flesta andra klarade själva av att klä på sig och motionera så de blev varma igen. Men sen fanns också vi, som inte gjorde det och måste ligga insvepta i filtar. Det jag lärt mig av denna övning är att man skall se till att aldrig hamna i kallt vatten. Fastän man snabbt kommer upp igen blir man ändå nerkyld och tiden efteråt är verkligen inte något jag vill uppleva igen. Själva övningen var bra, den öppnade mina ögon. Jag har alltid haft en bild av att man nog kan simma till land ifall man hamnat i vatten, fast det skulle vara nästan hur En filt läggs över mig och sen får jag vila på ett bord och efter det börjar några av mitt livs värsta och längsta minuter. kallt som helst. På sommaren känns det så, även om vattnet känns kallt på sommaren orkar man ganska länge. Min kropp orkade 8 minuter i vattnet, 2 klättringar och ca 20 meter sim. Mycket mera än detta skulle jag inte ha klarat av utan att ha fått hjälp med att ta mig upp ur vattnet. På så kort tid hinner man inte göra speciellt mycket för att rädda sig själv. Jag rekommenderar varmt alla som har möjlighet att gå denna kurs, och verkligen få känna hur man själv reagerar under någon grads nedkylning. Ingen kan någonsin med ord eller bilder förklara hur det känns, man måste uppleva det själv. Fast jag under tiden jag låg insvept i filtarna konstaterade att aldrig mera, är det nog inte en upplevelse jag skulle byta bort för något. Men prova absolut inte på detta hemma, eller på isen, då kan det gå verkligen illa. Se upp för kallt vatten, utan ordentlig utrustning kan t.o.m. 10 minuter leda till hypotermi. Foto: FiSSc:s arkiv 7

8 är livsfarligt Även om man kommer upp ur kallt vatten finns det stor risk för att kroppstemperaturen sjunker under +35 grader. Detta tillstånd kallas hypotermi, och det är ett mycket allvarligt tillstånd om inte patienten genast får första hjälpen. Människokroppen motarbetar nedkylning genom att koncentrera blodcirkulationen till kroppens viktigare delar. Muskulaturen börjar darra för att alstra mer värme. Då temperaturen sjunker i armar och ben tappar man snabbt förmågan att gripa tag i föremål. Från huvud, hals, armhålor och ljumskar avges stora mängder värme i vattnet. Först drabbas man av hallucinationer och välbehagskänsla varefter man mister medvetandet och slutligen dör. De första symptomen på hypotermi, d.v.s. underkylning är muskeldarrningar och frossbrytningar. När hypotermin fortskrider upphör frossbrytningarna. Patientens omdömesförmåga försvagas och hon blir omtöcknad, sömnig och mister orienteringförmågan. I detta skede har de inre organens temperatur sjunkit till omkring 35 grader. Nu krävs redan sjukhusvård. Vid grav hypotermi har de inre organens temperatur sjunkit under 32 grader. Kroppsfunktionerna är svaga, andningen och hjärtpulsen försvagas och är svåra att uppfatta. Patienten blir medvetslös och verkar död. Återupplivningsförsök får inte dock påbörjas innan yrkespersonal har konstaterat att hjärtat stannat. Hjärtmassage kan helt stoppa ett ännu svagt slående hjärta. Patienten dör om hjärtats temperatur sjunker under 25 grader. Första hjälpen Patienten får inte kläs av. Värmeförlusten hindras med att vira in henne i t.ex. filtar eller i en sovsäck. En person med normal kroppstemperatur kan krypa med in i knytet och agera värmeelement. En medveten patient bör serveras varm, sockerhaltig vätska. Patienten får inte värmas utvärtes i t.ex. bastu eller i varmt bad, inte heller genom att röra på sig, så att inte det kalla blodet strömmar till hjärtat. En hypotermipatient måste hållas liggande vågrätt, även då hon lyfts ur vattnet. Om patienten är medvetslös bör hon läggas på sida så att andningsvägarna hålls öppna. Eventuell återupplivning får inte inledas förrän en yrkesperson inom hälsovården har konstaterat att hjärtat stannat. Om du ramlar i, kom ihåg: Faktorer som inverkar på överlevnadsförmågan i vatten är bl.a. ålder, fysisk grundkondition och psykisk uthållighet. Ström påskyndar nedkylningen av kroppen och därför är det klokt att inte simma längre sträckor i kallt vatten. Det klokaste är att hålla armar och ben så nära kroppen som möjligt så att nytt kallt vattet inte strömmar in i kläderna. Den bästa ställningen är den sk. HELP-ställningen, en sorts fosterställning, där man lutar sig lätt bakåt och drar in ben-en mot bröstet. Även om man kommer upp ur vattnet, t.ex. upp på ett skär eller en omkullvält båt, är faran inte över. Vatten- Man mister temperatur medvetandet Överlevnadstid 0 C Under 15 min Under 45 min C min 30 min 2 timmar C 1 2 timmar 1 3 timmar C 2 7 timmar 2 40 timmar Källa: Havsforskningsinstitutets webbplats, Om du ramlar i, flyt i fosterställning med ben och armar nära kroppen. Foto: Riku Lumiaro, Havsforskningsinstitutet. Flyt inte med utbredda armar och ben. Det kyler ner dig snabbt. Foto: Riku Lumiaro, Havsforskningsinstitutet. 8

9 VHF-kurs i Åbo Emilia Juslin Lördagen den 9 februari samlades deltagarna till vårens VHF-kurs på Gillesgården i Åbo. Förutom 12 glada deltagare fanns föreläsaren Antero Hagelberg samt Alex Björkholm från Sjörådet på plats. Materialet till kursen hade dimpt ner i postlådan ett par veckor tidigare och deltagarna hade läst in sig på VHF-användningen på förhand. Genomgången av materialet och övningsuppgifterna började genast, eftersom tiden var ganska knapp. Begrepp som Pan Pan, Mayday och Distress Alert Delay började snart kännas mera flytande och så småningom hade halva dagen gått. Efter en god lunch, lite FiSScnäts-bloggande och passfotografering var det dags för den sista repetitionen. Med mera energi inleddes det som alla väntat på, tenten, som elva av de tolv deltagarna skrev. Efter det återstod bara hemresan, sju Sailors och en Vikingaflicka åkte iväg mot Helsingfors medan de två Pojkarna och de två Åbo Vildarna traskade hemåt. Nu hittar ni 12 allt bra mycket klokare scouter ute i Svenskfinland! Gallup 1. Rör du dig mycket på sjön? 2. Har du någonsin varit i sjönöd? 3. Vad är ditt bästa båtminne? Oskar Lindberg, 17 år, Scoutkåren Pojkarna 1. Ja, både med familje- och scoutbåt, ibland också med jolle. 2. Nej 3. Det var nog första båtlagsseglatsen. Vi seglade till Jurmo och i Åbolands skärgård i fem dagar. Alexander Lång, 16 år, Sjöscoutkåren Sailors 1. Helt tillräckligt nog, mest med scoutbåt. 2. Nej 3. Det är roligt att segla, lugnet är nog bäst. Jannica Sjöberg 17 år, Vikingaflickorna 1. Ja, jag seglar minst en gång i veckan på sommaren med scoutbåt eller familjens båt. 2. Inte direkt 3. Dominokex, porokaffe och Porkkala fjärd. Alexander Lång Oskar Lindberg Jannica Sjöberg 9

10 Goda nyheter Ännu finns det lediga platser på årets Treklöver-Gilwell kurser! Nu har DU verkligen TUR! Du kan ännu anmäla dig till Nytt program-utbildningen som ordnas under våren någonstans i närheten av dig. Anmälningstiden har förlängts anmäl dig till din regionsekreterare senast den Om du missar den här utbildningen blir din kår ohjälpligt på efterkälken nu då vårt nya program ska köras igenom. Kom med med öppet sinne för att stilla din nyfikenhet! Använd en dag för att effektivt få information om allt din kår behöver veta, i stället för att sedan sitta kväll efter kväll och försöka ta in all information på egen hand. Under utbildningsdagen har du möjlighet att ställa frågor och diskutera med andra kårledare i regionen. Förutom trevlig samvaro får du dessutom någonting gott att äta och går säkert hem med en känsla av att höra till de invigda i scoutledarkretsar! Varmt välkommen med på utbildning! Hälsar utbildningsinstruktörerna Välkommen med på utbildning! Utbildningarna ordnas på följande orter: 3.5 Åbo 3.5 Ekenäs 4.5 Borgå 4.5 Jakobstad 10.5 Helsingfors (OBS! fullsatt!) 10.5 Vasa 11.5 Kyrkslätt 17.5 Pargas 8.6 Mariehamn Anna Aaltonen, utbildningsinstruktör Det här är din möjlighet att återuppväcka ditt intresse för scouting. En annorlunda semester, självkännedom, ledarskap och det bästa av allt, nya vänner och nya scoutkunskaper. Scoutledarutbildningens fortsättningskurs Treklöver-Gilwell (TG / Ko-Gi) är ämnad för alla scoutledare, som vill utvecklas som ledare och få en helhetsbild av scouting. Scoutledaren skall efter grundkursen ha fungerat som ledare i minst två års tid. Efter genomgången kurs kan scoutledaren utgående från sina personliga förutsättningar, utveckla sig målinriktat. förverkliga scoutverksamheten utgående från dess grundsatser och värderingar. samarbeta inom scout- och andra grupper, dels som ledare dels som medlem i enlighet med gruppens gemensamma målsättningar. ta ansvar och påverka inom scoutrörelsen och också inom samhället. Scoutledarens fortsättningsutbildning är summan av en helhet som består av ett läger, en verksamhetsperiod och ett seminarium. Avsikten är att Treklöver-Gilwellkursen utförs som en årskurs, så att deltagaren deltar i samma årskurs läger och seminarium. Sedd ur deltagarens synvinkel inleds utbildningen redan då anmälningen till kursen görs och i samband med träffen med utbildningsinstruktören. Intresserad? Anmälningen sker genom att fylla i anmälningsblanketten, samt att fritt formulera en presentation över sin scoutbana och motivet för att delta i kursen. Den ifyllda blanketten jämte bilaga skickas till FiSSc:s verksamhetsgrupp, adressen är Finlands Svenska Scouter r.f., Tölögatan 55, Helsingfors. Samtliga sökanden får under mars månad besked om de blivit antagna. Deltagaravgiften faktureras före läger- och seminariedelen. Lägrets deltagaravgift är 183 och seminariets 80. Det finns möjligheter att ansöka om stipendier antingen från FiSSc eller Finlands Scouter. En fritt formulerad ansökan skickas senast till Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter ry/ko-gi-ryhmä, Töölönkatu 55, Helsinki. Understödet utbetalas efter lägret under höstens lopp. FiSSc:s stipendieansökningsblanketter finns på fi/blanketter. Inlämningsdagar för ansökan om FiSSc:s stipendier är 15.4 och

11 H 2 O-Scout i Åboland För mer eller mindre aktiva roverscouter och ledare inom sjöverksamheten (paddling, segling etc). Ett evenemang med rekreativt, informativt och utbildande program. Scoututställningen goes Stadi I april och maj har du möjlighet att se Scoutmuséets Jubileumsutställning i Helsingfors. Utställningens öppning går av stapeln den 9 april. Utställningen turnerade Finland under jubileumsåret ifjol och har nu nått sin sista utställningsort. Gå och se vår rörelses historia i Mikael Agricola-kyrkans krypta, Fabriksgatan 23 utställningen är ett perfekt utfärdsmål med en patrull, så ta chansen! Inträdet är gratis. ÅRSMÖTE Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna håller årsmöte lördagen den 29 mars 2008, kl 11:00 i Kvevlax Missionskyrka. Styrelsen Jubileumsutställningens öppethållningstider: April ons 9.4 kl tors 10.4 kl tors 17.4 kl ons 23.4 kl tors 24.4 kl lö 26.4 kl Maj lö 3.5 kl tors 8.5 kl lö 10.5 kl ons 14.5 kl tors 15.5 kl ons 21.5 kl tors 22.5 kl lö 24.5 kl ons 28.5 kl tors 29.5 kl

12 NAVIGATORSKEPPARE? Är du en eventuell Navigatorskeppare men inte vågat skeppa ännu? Känner du dig osäker vid hamnmanövrar? Vill du öva dig att landa med en större/ tyngre båt? Är det länge sedan du senast varit ombord på Navigator? Svarade du Ja på någon av frågorna, förbered dig då på att delta i Hamnmanöver-skolningen som arrangeras ombord på s/y Navigator i vår (maj juni). Sjörådet kommer med mera information då datumet är spikat, men intresserade kan redan anmäla sig till Scoutstationen, Jan-Erik Hagelberg, tfn eller jan-erik.hagelberg@ scout.fi hel(a)ös på cykel Temat för årets scoutläger i Österbotten, ÖS-08, är cykel! Självklart betyder det att vi cyklar hela vägen till lägret. Starten sker redan under scoutveckan med att lägerhjulen skall skjutsas på cykel hela vägen ner genom det österbottniska landskapet med start i Karleby via Nedervetil, Kronoby, Öja, Larsmo, Jakobstad, Esse, Nykarleby, Vörå, Kvevlax, Pedersöre, Oravais, Smedsby, Karperö, Vasa, Närpes och Kristinestad till Skrattnäs. Alla kårer skall hjälpa till genom att tillsammans cykla sin del av sträckan för att få ner lägerhjulen mot lägerplatsen. Mer info kommer till en scoutledare nära dig. Så fixa cykeln i skick till scoutveckan! Lördag 26 april Karleby - Vasa Söndag 27 april Vasa - Kristinestad För explorerscouter och ledare: Anta en ordentlig utmaning och cykla sträckan mellan Vasa och Närpes på 12 timmar. En tur som kräver sin scout i aprilnatten! Anmäl dig till Mabbe (mabbe.ehrstrom@scout.fi) Var där, eller var en cykel! 12

13 Se hit vargungeledare! Den traditionella Vargungevårtävlingen ordnas i år i Helsingfors centralpark (nära Brunakärrs stall) den 17 maj. Själva tävlingen är redan färdig, nu fattas bara kullarna. Om alla tävlande kårers vargungar har en ledare med sig har vi kontrollanterna klara och skaban kan börja! Anmäl dina kullar och deras kontaktperson, den ledare som kommer med som kontrollant, till din regionsekreterare senast den 2 maj. Infobrev skickas då ut åt de anmälda kårernas vargungeledare. Navigatortalko Vill du ha en österländsk upplevelse? Var med och sätt Navigator i skick för sommarens seglatser och det i trevlig scoutgemenskap! Bastu och kvällprogram utlovas för de deltagande talkoarbetarna.. Regionseglatserna Tänk dig sol och hav och nya upplevelser med scouter från andra kårer. Nu har både patrullscouter och vargungar möjligheten att lära sig nytt i helt unik miljö, nämligen ombord på s/y Navigator. Det finns ännu plats på några av seglatserna men inte länge till, så ta kontakt med din regionsekreterare och kolla läget: Regionseglatser i Helsingfors med s/y Navigator: 3 och 9.6 Kvällsseglats för vargungar 5 och 11.6 Dagsseglats för patrullscouter Talkotillfällen: Västra Nyland, Helsingfors och östra Finland april Åland och sydvästra Finland april Plats: Valkom/Lovisa Anmäl dig till din regionsekreterare innan 10:e april Kan du verkligen så mycket som du tror att du kan? Bevisa det! Anmäl din patrull till Patrullstadsmanövern i Helsingfors som ordnas den 22 april. I år är det Sjöscoutkåren Vikingarna som står för arrangemangen. Kårens lag kan anmäla sig till sin regionsekreterare, lagets namn och patrulledare måste framgå ur anmälan. 13

14 Den samlas Explorerscouter från hela Svenskfinland i Åbo. Kom med du också! Anmäl dig senast 31.3 till din regionsekreterare. Pris 15 euro. Frågor? Kontakta karin.ahlback@ scout.fi Foto: Heikki Korpi Åland och sydvästra Finland arrangerar VARGUNGEVÅRTÄVLING lördagen den i Tammerfors Kom till Tammerfors och tävla tillsammans med hela flocken! Temat för årets vargungevårtävling är Odysseus irrfärder. Foto: Emilia Nyberg Anmäl dig till din egen ledare som sedan anmäler hela flocken till regionsekreterare Sara Carlström (sara.carlstrom@scout.fi, ) senast den Mera information skickas till regionens kårer och hittas på 14

15 I mars 2009 brakar det loss, för då ska vi alla hjälpas åt med att arrangera Finlands Scouters vintermästerskap Tävlingen kommer att arrangeras i Nyland. Vintermästerskapen är alltså en patrullrådighetstävling som för de yngre deltagarna varar en lördag och för de lite äldre från lördag till söndag. Till tävlingen väntas det komma över 100 patruller, vilket betyder över 500 tävlande och övriga funktionärer. Därför behöver vi allas hjälp för att vi skall lyckas med projektet. Detta är en ypperlig chans för såväl unga som äldre garvade medlemmar att hjälpa till! Det blir så roligt som vi gör det! Projektet söker: Foto: Emil Korhonen Underhållschef ansvarar för helheten med säkerhet, tävlingscentrum, transporter och anskaffningar. Arbetar med ett eget team och är med i tävlingsledningen. Du trivs som spindeln i nätet. Tävlingschef ansvarar för tävlingen som helhet och koordinerar arbetet. Du har erfarenhet av större projekt och tävlingar. Banläggarens medhjälpare Du hjälper vår banläggare med att planera och lägga ut banor. Datanisse fixar ihop ett internt nätverk för arrangörerna och webbsidor med information för deltagare och utomstående. Du är duktig på datorer och teknik. Kårer till kontrollerna Varje kontroll behöver ca personer för att se till att verksamheten löper smidigt. Kom med kåren på vinterhajk och gör dagens goda gärning på samma gång. Om du vill anmäla dig själv, dina kompisar eller din kår, så hör av dig till Annika. Hon kan också ge mer information om de olika uppgifterna och berätta om vad det betyder för en kår att ha ansvar för en kontroll. annika.rajala@scout. fi, Ekonom gör upp och följer budgeten. Sköter om ansökningar och sponsorering. Du är ansvarsfull och har erfarenhet av att jobba med ekonomi. 15

16 Birgitta Edelmann Foto: Pia-Maria Grandell Åldersgrupperna är: Vargunge 7 9 år Äventyrsscout år Spejarscout år Nytt program Explorerscout år Roverscout år Det nya programmet fyller ett behov som länge funnits t.ex. för barn i åldern år. 16

17 Arbetet med det nya programmet har rullat igång och tar nu jättekliv framåt. Programmet skiljer sig från det gamla bl.a. genom att man speciellt fokuserar på barns behov i olika åldrar. Vad vill barn i en viss ålder egentligen göra och hur vill de göra det? För att få en fingervisning om hur det tänkta programmet utfaller i verkligheten har man gått inför att testa det nya programmet i olika kårer. Åbo Vildar är en av de kårer som intresserat sig för det nya programmet och nu fungerar de som testkår. Kring årsskiftet fick testkårerna aktivitetslistorna också för de sista åldersgrupperna och under hela våren testas nu det nya programmet av scouter runt om i landet. Mippe och Pia-Maria, båda ledare i Åbo Vildar, tycker att det nya programmet fyller en funktion deras kår väntat på länge. Mikaela, Mippe, Toivonen från Åbo Vildar säger att testandet i kåren startat lite trögt då aktiviteterna ändå kom rätt sent, men att det nu börjar ta bättre fart. Äventyrsscouterna var i full gång redan i januari, och roverscouterna hade också planerat sina egna aktiviteter i ett ganska tidigt skede. För vargungarnas del är skillnaden mellan nytt och gammalt inte lika stor som för de andra åldersgrupperna, så där rullar verksamheten på utan större synliga förändringar, berättar Mippe. Spejarscouterna uppskattar att få välja Spejarscouterna har fått ta del av informationen om de nya aktiviteter som väntar dem, och enligt Mippe uppskattar de tanken på konkreta mål i slutet på varje termin. Scouterna verkar uppskatta möjligheten att själva få vara med och välja vilka aktiviteter som stöder målet, berättar Mippe samtidigt som hon förklarar att så mycket ännu inte hänt att kåren skulle ha kunnat testa programmet i praktiken. När det gäller explorerscouterna i kåren kvarstår vissa utmaningar i att kombinera allt det nya med det gamla förstaklassprogrammet som ännu löper parallellt med det nya programmet i kåren under våren. Förutom att planera gruppernas veckoprogram enligt det nya programmet har ledarna i kåren också så smått börjat se över de större årliga kårevenemangen, berättar Mippe och förklarar att de funderat på att en del evenemang kanske skulle locka fler deltagare ifall de anpassades mer till den nya åldersgruppsindelningen. Den här våren är kåren fortfarande i ett mellanskede med en del nytt och en del gammalt program. Kåren testar det nya programmet så mycket de hinner men de scouter som ännu har något klassmärke på hälft fortsätter med det gamla systemet tills de blir dubbade. Allt nytt som påbörjas går redan helt enligt det nya programmet. Till hösten räknar Mippe med att allt gammalt som varit på hälft skall vara slutfört och att allt i kåren skall fungera fullständigt enligt det nya programmet. Tips: Aktiviteterna för de olika åldersgrupperna hittar du på FiSScNät. Observera att det är frågan om aktiviteter som testas, och att det ännu kan ske förändringar i innehållet. Äventyrsscouterna drar till skogs Pia-Maria Grandell fungerar som ledare för äventyrsscouterna i Åbo Vildar. Hon tycker att det nya programmet fyller ett behov som just den här åldersgruppen länge haft. Vargungeprogrammet börjar så småningom kännas lite för barnsligt för åringarna, samtidigt som patrulltiden, kanske med en ung oerfaren patrulledare ännu kan vara lite onödigt utmanande, säger Pia, som är övertygad om att äventyrsscoutprogrammet innebär tillräckligt många nya utmaningar i lagom mängd för de nyblivna äventyrsscouterna. Pia gillar det nya äventyrsscoutprogrammet och tycker att det varit lätt att sätta ihop ett terminsprogram som fungerar bra. Många av aktiviteterna skulle vara lätta- re att utföra på mötena om man hade en skog på rimligt avstånd från kårlokalen. Det roligaste med programmet är att det innehåller så mycket praktiskt att göra och att det uppmuntrar till täta utfärder i skogen, berättar Pia entusiastiskt. I Pias kår, Åbo Vildar, planerar och förverkligar två ledare tillsammans äventyrsscouternas möten. Som stöd, och ansvarig för äventyrsscouternas verksamhet, har de en äldre ledare som samtidigt också ansvarar för kårens vargungeverksamhet. Pia tycker att det känts bra att ha någon som stöder och uppmuntrar och kan komma med tips ibland. Hon uppskattar också att det finns någon som har en helhetsbild av hela verksamheten, som ibland kollar hur det står till, och som också påminner om saker som annars kanske lätt glöms bort. Äventyrsscoutansvariga har också hjälpt till med vissa praktiska arrangemang inför specialmöten som krävt lite mera fixande. Kårledare! Känner du att du behöver få veta mer om det nya programmet? Har du en massa frågor du inte lyckats få svar på? Börjar du så smått ångra att du inte lyckades anmäla dig i tid? Än är det inte för sent! Om du snabbar på ryms du ännu med på följande Nytt Program utbildningar: 3.5 i Ekenäs 3.5 i Åbo 4.5 i Borgå 4.5 i Jakobstad 10.5 i Vasa 11.5 i Kyrkslätt 17.5 i Pargas 8.6 i Mariehamn Ring din egen regionsekreterare genast, dock senast 7.4! 17

18 Gunilla Edelmann Så hur blev det med dendär ansvarsfrågan? Måste en roverscout avstå från sina ansvarsuppdrag? Den mest avgörande gränsen för hur stora ansvarsuppdrag en roverscout kan ha är den gräns roverscouten själv sätter upp. En roverscout kan också i framtiden ha större ansvarsuppdrag. En av de många fina grejerna med roverscoutprogrammet är dock att roverscouter som inte kan eller vill ha ledaruppdrag, ändå kan vara med. Det blir lät- Roverscoutprogr ammet en helt ny åldersgrupp De nya åldersgrupperna; vargunge, äventyrsscout, spejarscout, explorerscout och roverscout är alla nya och speciella på sina egna vis, men det finns framförallt en åldersgrupp som är extra speciell. Den riktar sig till en åldersgrupp som inte tidigare har haft ett eget program; åringarna kan snart kalla sig själva för roverscouter. I och med det nya roverscoutprogrammet får scouter i åldern ett helt nytt program. Foto: Jan-Erik Hagelberg. I FiSSc finns 620 st scouter i åldern Många av dem fungerar som vargungeledare, lägerchefer, avdelningsledare och så vidare. Åtminstone 80 st blivande roverscouter sitter i kårstyrelser och 10 st är kårchefer. Också tre av FiSScs styrelsemedlemmar hör till den nya åldersgruppen. När det kommande roverscoutprogrammet tas upp finns det många som blir oroliga. Får roverscouterna i fortsättningen inte längre ha större ansvarsuppdrag? Hur skall det då gå för kårerna, och framförallt; hur skall det gå med dessa scouters motivation? Och ifall roverscouterna fortsätter ha sina stora ansvarsuppdrag; hur skall de i såna fall ha tid att ha eget program? Jag har grävt mig ned i roverscouternas program för att hitta svaret på de frågorna. Ungefär såhär kommer roverscoutprogrammet att se ut när det är färdigt: Roverscoutprogrammet består av en stor mängd uppgifter, aktiviteter, som är indelade i 33 ämnesområden. Plock bland ämnesområdena: Vandring, Ledarskapskurser, Miljö, Konst och kultur, Uteliv. Målet är att roverscouten under sin roverscouttid skall utföra minst en aktivitet ur varje ämnesområde, d.v.s. sammanlagt minst 33 aktiviteter. Bland aktiviteterna finns många som kan göras ensam, och många som kräver samarbete, en del som går att göra på ett möte och några som kan ta ett år. Kårens roverscouter bildar en eller flera patruller som träffas en till två gånger i månaden och gör gemensamma projekt. Patrullens livslängd kan vara allt från ett projekt (t.ex en vandring) till hela rovertiden. Roverscouterna kan också bilda patrull med grannkårens roverscouter, eller med roverscouterna på studieorten. Patrullen leds av en patrulledare som också är roverscout. Patrulledarskapet kan växla beroende på vilket projekt patrullen sysslar med för tillfället. Som stöd har roverscouterna en ledare som är äldre än 22 år gammal. Denna ledare handleder roverscouterna när de planerar sin verksamhet, och hjälper dem vid behov. Vissa roverscouter behöver detta stöd mer, medan andra väldigt långt klarar sig på egen hand. För alla finns dock denna person i bakgrunden, så att de har någon som de kan vända sig till. 18

19 Scoutmetoden Foto: Peter Sjöholm tare att hitta alternativ till ledarskapet. Det blir också lättare för roverscouter som flyttat bort för att studera att ha verksamhet ändå, antingen i den egna kåren eller tillsammans med någon annan kårs roverscouter. Okej, så en roverscout får också i fortsättningen ha ansvarsuppdrag? Hur är det isåfall tänkt att han/hon skall hinna ha eget program? I roverscoutprogrammet ingår som en naturlig del många aktiviteter som handlar om ledarskap, ansvarsuppdrag, utbildning och så vidare. En roverscout med ansvarsuppdrag skall alltså inte hinna med både eget program och uppdraget, utan har ett eget program i vilket ansvarsuppdrag ingår som en del. Ingen mår bra av att roverscouten har så många uppdrag att han eller hon inte hinner göra något annat. Kort kan man säga att de åringar som trivs med vad de gör nu inte behöver avstå från något. I roverscoutprogrammet kan de hitta idéer och inspiration. De åringar som inte hittat en plats i det nuvarande systemet kommer att hitta många möjligheter att fortsätta scouta. Ett plock ur roverscouternas aktivitetslista: Vi ordnar en vandring under vilken vi övernattar i en snögrotta eller liknande och övar snösäkerhet. Jag övar orientering med GPS eller bekantar mig med geocaching. Jag avlägger scoutledargrundutbildning. Jag räknar ut mitt eget ekologiska fotspår. Jag fungerar som lägerchef. Vi gör en kanotvandring. Jag erbjuder Home Hospitality. Jag skriver dagbok en tid. Jag fungerar som åldersgruppsledare för en yngre åldersgrupp Vi bekantar oss med olika länders scoutprogram och scoutlöften samt dessas förpliktelser. Vi deltar i att bygga en återvinningspunkt i vår kårlokal, i närheten av denna eller vid vår stuga och ser till den under en viss tid. Jag undersöker hur man berättar om produkter och tjänster i reklamer och nyheter. Jag funderar på om jag är en kritisk konsument. Jag bekantar mig med en religion eller en livsåskådning som inte är bekant för mig. Har du frågor gällande det nya programmet? Ta gärna med Gunilla Edelmann, tfn eller gunilla.edelmann@scout.fi. Mycket info om det nya programmet finns också på 19

20 TEXT: Micke Nyberg Foto: Kim Mattson Nya sjöprogrammet Det nya sjöprogrammet börjar hitta sin form. Sjörådet har sina fingrar med i spelet för att försäkra att vi får ett sjöprogram som heter duga. Gruppen som jobbar med programmet har lång erfarenhet och planerna motsvarar det vi tror FiSSc:ar vill ha. Till skillnad från det nuvarande sjöscoutprogrammet kommer sjöprogrammet i framtiden att vara inbakat i det övriga programmet, och därmed förenkla processen för de kårer (läs: land- och strandkårer) som vill använda delar av sjöprogrammet. För att ni skall få en bättre bild om hur det nya sjöprogrammet kommer att gestalta sig följer en kort beskrivning om programmet åldersgruppsvis. Förutom åldersspecifikt program kommer även Sjörådet i framtiden att ordna eskaderseglatser, På Rätt Köl och annat landsomfattande program. Vargunge beskrivning/mål: trygg passagerare känner till de vanligaste delarna på båten och sjötermerna I planerna ingår här 3 sjömärken (ett per år) + ett paddlingsmärke, som kräver allt från teoretiska grundkunskaper samt till deltagande i seglatser. 20

21 Äventyrsscout beskrivning/mål: säker besättningsmedlem kan grundläggande seglingsuppdrag och kan fungera ombord Sjöprogrammet kommer att bestå av en sjömodul som ger de baskunskaper äventyrsscouten behöver för att nå de uppsatta målen och vara färdig för spejarscouternas sjöprogram. Dessutom kommer det att finnas fler sjöspecialmärken som kan avläggas av de mer sjöintresserade. Spejarscout beskrivning/mål: kunnig besättningsmedlem kan segla och navigera och fungera i alla uppgifter ombord har i slutet av sin spejartid de kunskaper som behövs för att klara av båtförarkursen. I spejarprogrammet kommer det att finns fyra block som skall kunnas ta i valfri ordning. Här avviker sjöprogrammet från strukturen då sjökunskaperna bygger på varandra. Därmed går sjöprogrammet som en stig, med ökande svårighetsgrad, genom hela spejartiden precis som I-hjälpen och ledarskapsövningarna. Explorerscout beskrivning/mål: skicklig besättningsmedlem kan fungera som viceskeppare/skeppare ombord I början av sin explorerscouttid deltar man i båtförarkurs och går sedan fler sjökurser enligt intresse och kunskapsnivå. Man kan som explorerscout fungera som viceskeppare på kårbåten och hjälpa till med underhållet av båten. Roverscout beskrivning/mål: skeppare har skärgårdscertifikat och skaffar sig möjligen högsjöcertifikat FS/FiSSc erbjuder ett flertal kurser som riktar sig till roverscouter; skepparkurs, vhf-kurs, sjösäkerhetskurs, radarkurs etc. Roverscouten kan planera och genomföra veckoslutsoch långfärdsseglatser. Andra evenemang som riktar sig till roverscouter är bland annat H2O-Scout (vet DU vad det är?). Från Sjörådet är det Micke Nyberg som är kontaktperson till sjöprogrammets Nytt Program -grupp. Kårsektionens spalt Nya kårer, Nytt program och Nytt utbildningssystem Nya kårer, Nytt program och Nytt utbildningssystem alla goda ting är tre! Så småningom kommer det i FiSSc att finnas nya kårer som följer det nya programmet och vars ledare utbildas enligt det nya utbildningssystemet. En förnyelse kommer sällan ensam! Att de nya kårer som grundas i FiSSc kommer att följa det nya programmet är en självklarhet eftersom ju också alla existerande kårer övergår till det nya programmet i sakta mak. Ibruktagandet av det nya programmet är knappast en lika stor utmaning för nygrundade kårer som för gamla kårer som är rotade i sina system och i det gamla programmet. Det nya programmet ger nygrundade kårer goda förutsättningar för att förverkliga ändamålsenlig scoutverksamhet från första början! Oberoende av om det handlar om en gammal eller nygrundad kår behöver kårens ledare ta del av utbildning som stöder de olika ledaruppdragen. Ledarutbildningen stöder programmet och utgör en viktig del av den fostrande verksamheten inom scoutingen. Ledarskap innebär möjligheter. Scoutrörelsen är känd för att erbjuda unga och unga vuxna en bra och omfattande ledarutbildning. Inom scoutrörelsen får man utbildning i olika situationer på den egna gruppens möte, på kårens förläggning, på lägret tillsammans med syskonkåren och under olika utbildningstillfällen. Det nya utbildningssystemet bygger på modultänkande och möjliggör att utbildningen sker också under andra former än traditionella kursveckoslut. I och med att utbildningen byggs upp utgående från moduler kommer onödiga överlappningar att kunna undvikas i framtiden och tidigare inhämtad kunskap räknas till godo. Det här låter väl bra och ändamålsenligt? Det är det också men för ledaren i en ny kår kan utbildningen inom scoutingen te sig som en oändlig djungel med alla dess moduler, utbildningshelheter och ledarroller. Vem behöver vilken utbildning, vilka moduler består utbildningshelheterna av? Har ledaren i fråga en utbildning (utanför scoutingen förvärvad) eller erfarenheter som kompenserar någon modul eller utbildningshelhet? Svaret på alla frågor ovan är att kårsektionen bistår och handleder den nya kåren och dess ledare gällande planeringen av utbildning. Ledaren i en gammal kår får hjälp med utbildningsplanering av kårens utbildningsansvariga, sin regionsekreterare och av kårens regioninstruktör. Stifta redan under våren bekantskap med det nya utbildningssystemet, modulerna och utbildningshelheterna och börja skissa på DIN individuella utbildningsplan så att du är redo när FiSSc övergår till det nya utbildningssystemet i höst. Mot nya kårer, Sara Sara Carlström 21

22 text: Alina Böling Foto: Jan-erik Hagelberg Konsumera mera? Kom ihåg Sluta slösaveckan ! Minska på ditt ekologiska fotspår genom att delta i Sluta slösa-veckan. Temat för årets Sluta slösa vecka är förbrukningen av naturtillgångar i hushållen. Med hjälp av forskningsprojektet kotimips, har man räknat ut att en genomsnittskonsumenten förbrukar kg naturresurser på ett år. För att lätta på miljöhoten behövs allas insats! Genomsnittskonsumentens ekologiska fotspår förorsakas mest av boende, transport och föda men också resor, föremål i hemmet och fritidssysselsättningar bidrar. Sluta slösa-veckans tema är brett och ger var och en av oss en möjlighet att fundera på vad vi kan göra för att öka vår ekologiska medvetenhet. Scouterna är medlemmar i medborgarorganisationernas återvinningsrörelse vars intresse är att uppmana konsumenter till eftertanke och mindre konsumtion av naturresurser. Man vill även informera om avfallshantering, återvinning och kompostering. Läs mer om Sluta slösa-veckan på www. nuukuusviikko.fi En finländare beräknas förbruka i medeltal kg naturresurser per år. Fast vi finländare sägs ha ett nära förhållande till naturen så ligger vi faktiskt i täten då det handlar om att slita ut den. och Indien håller så småningom på att bli rikare och höja sin levnadsstandard. Om flera miljarder människor skulle ha samma livsstil som vi skulle våra naturresurser snabbt ta slut. Många bäckar små.. lyder ett känt ordspråk, och det är just det man måste fundera på då det gäller att se över sitt eget konsum- Under kriget var det knappast någon som slösade i onödan. Maten var ransonerad och man tog noggrant vara på det man hade. I dagens värld, där pengar oftast inte är ett problem, är situationen den helt motsatta. Vi konsumerar som aldrig förr. Slit och släng livsstilen är bekväm och enkel, men problemet är att vår jord inte har tillräckligt med naturresurser för vår livsstil. I dagens läge är det en bråkdel av världens befolkning som har denna livsstil, nämligen vi i västvärlden. Folkrika länder som Kina Förut Nu Illustration: Seppo Leinonen 22

23 Konsument, Återvinning / Ansvarskännande och Naturvårdaren tionsbeteende. För visst konsumerar vi en hel massa helt i onödan. Ett av de mest klassiska exemplen är plastpåsar. Hur många plastpåsar i veckan bär inte varje familj hem till sig, fast det inte skulle krävas mycket att ta med några extra tygkassar. Snabbmatsrestauranger är ett annat skräckexempel. En av våra vanligaste snabbmatskedjor har över restauranger i hela världen. Varje dag serveras runt 54 miljoner kunder i de här restaurangerna. Fundera på hur mycket skräp du själv producerar då du äter snabbmat; pappret runt hamburgaren och pommesfritten, en pappmugg och så antingen ett papper på brickan eller en papperspåse. Om man sedan multiplicerar det med 54 miljoner kommer man fram till ett mindre berg av pappmuggar och papperspåsar. Skräpet kanske återvinns, för naturen är det dock allra skonsammast om skräpet inte alls produceras. Återvinning är också en form av konsumtion. Det är inte bara är skräpet som förstör naturen utan också produktionen av det som en gång skall bli skräp. Tänk smart gällande förpackningen Ett bra sätt att påverka sitt eget ekologiska handlande är att ta en funderare på förpackningen. Är förpackningen miljövänlig eller har man slösat onödiga naturresurser på den? Transporten är en annan sak att fundera på. En kiwifrukt som transporteras från Nya Zeeland producerar fem gånger sin egen vikt i koldioxidutsläpp under transporten. Det är därför man gärna skall välja produkter som producerats nära och transporterats en så kort sträcka som möjligt. Det har sagts förr, men genom små val i vardagen kan man lätt minska på sin egen konsumtion. Det kanske känns onödigt, men det är i alla fall en bit på vägen mot en renare och rättvisare värld. Tips: Inled scoutveckan med Sluta slösa-veckan och gör specialmärkena Återvinning, Ansvarskännande konsument eller Naturvårdaren, passar super-bra som patrullprogram både under Sluta slösa-veckan och Scoutveckan! Tygpåse Sluta köpa plastpåsar, gör din egen tygpåse i stället! Påsarna kan ni fixa tillsammans på ett patrullmöte. Om ni vill, kan ni passa på att göra påsarna personliga genom att dekorera dem med snygga tygtryck! Du behöver: bomullstyg (gärna ekologiskt odlat eller återanvänd ngt) sax tråd blyertspenna textilfärg Mät och klipp ut två två tygbitar, t.ex i måtten 38 x 44 cm (2 cm sömnsmån). 2. Nåla ihop bitarna och sy ihop dem så att påsen får ett botten och två sidor (kom ihåg att lämna en öppning överst!). 3. Vänd påsen ut och in, vik ner den övre kanten och sy fast den. 4. Klipp ut två remsor tyg för handtag, t.ex. 44 cm långa och 6 cm breda. Sy ihop handtagsremsorna och fäst dem i själva tygpåsen, dekorera. Voilá din ekologiska tygpåse är färdig! 23

24 Riina Lindroos Foto: Carolina Wendelin Hösten 2006 har ett samarbete mellan scoutkårerna i Karis och den lokala Rotaryklubben startats. Eldsjälen bakom projektet är Magnus Barman, f.d. kårchef för Karis Gossarna, nuvarande president för Karis Rotary. Tanken med projektet är att stöda scoutverksamheten i Estland och på samma gång uppmuntra till samarbete över gränserna. Jüripäiv, d.v.s. S:t Göransdag i Tartu Carolina, Paula och Riina firar gärna S:t Göransdag i Estland. Mycket program rymdes med på ett veckoslut, också en parad till trumpetmusik. 24

25 Carolina Wendelin, Paula Lönnrot och Riina Lindroos från Karis Flickorna besökte Tartu tillsammans med en grupp finskspråkiga scouter ett veckoslut i april, i förra året för att fira S:t Göran. Evenemanget ordnas årligen i olika städer i Estland och de flesta estniska kårer deltar i programmet. För de finskspråkiga scouterna har estlandsresan blivit en tradition och av dem som var med hade flera deltagit förut. Firandet av Jüripäiv sker i flera olika former både vandring, parad och festligheter ryms med. I fjol inleddes fredagskvällen med lägerbål. Vi finländare fick chansen att visa upp våra talanger i drama och det estniska språket i en teateruppvisning. Övernattningen skedde inomhus vilket vi var tacksamma för då vädret till stor del bestod av slask, regn och blåst, berättar Riina. Trots det dåliga vädret deltog flickorna på en vandring tillsammans med en grupp estniska flickscouter på lördagen. Största skillnaden efter kariskan och estniskan kom fram i utrustningen. Då vi i Finland är vana vid att traska omkring i vandrarkängor, Rukka-regnrock och vindtäta byxor vandrade esterna omkring iklädda tygtossor, utan regnrock och i jeans, berättar Riina som tyckter att de estniska scouterna var snäppet tuffare då de inte klagade fastän de var dyblöta. Programmet på kvällen bestod av att ta del av en fest med dansuppvisning, musik och tårta. Sista dagen inleddes med parad och till takten av trumpeter marscherade scouterna till torget i Tartu där prisutdelning ägde rum. Fastän Riinas lag förmodligen låg långt ifrån vinsten var stämningen god och på hemvägen hann flickorna ännu ta sig en titt omkring i Tallinn förrän färjan lossade linan och tog dem tillbaka till Finland. Från Karis Flickornas sida ser vi framemot ett fortsatt samarbete mellan kårerna och ett nytt besök i grannlandet. I år firas Jüripäiv i Tallin och förhoppningsvis är vi fler finlandssvenska scouter som deltar i evenemanget, avslutar Riina som definitivt kan rekommendera att fira S:t Göransdag i Tartu. Största skillnaden efter kariskan och estniskan kom fram i utrustningen. Vill du vara med om att fira S:t Göransdag i Tallin 2008? Kontakta då Elina Kirjalainen, elina.kirjalainen@partio.fi från Finlands scouter och delta med er kår. Prisutdelning skedde på torget. 25