Man måste spotta först - En pratglad pjäs i åtta scener med musik och dans. Susanne Ringell 2005

Transkript

1 Man måste spotta först - En pratglad pjäs i åtta scener med musik och dans. Susanne Ringell 2005

2 Rollista: Ettan Tvåan Trean Fyran Femman Sexan Sjuan Åttan Nian Plus orkestern: Sjöhästen Löjan Algblomningen Okänd Art Tången Sjögurkan Sillstimmet Stillebenet Kaurisnäckan Rollerna kan spelas av vilket kön som helst och hur många som helst kan ingå i orkestern (de som inte har egna roller hör till Sillstimmet). Denna pjäs får uppföras gratis av grundskolor i Finland. Meddela oss på info@labbet.fi om ni spelar pjäsen! Ifall inträde uppbärs, var vänlig kontakta författaren som i sådana fall är berättigad till en del av biljettintäkterna. Andra grupper som vill spela pjäsen (dramaklubbar, ungdomsföreningar mfl.) är skyldiga att betala upphovsmannaersättning till författaren. Texten omfattas av lagen om upphovsrätt och ändringar, förkortningar (annat än av författaren föreslagna) eller översättningar får inte göras utan författarens tillstånd. (Se Labbets hemsida för kontakuppgifter /lågstadiepjäser) 2

3 (Åtta personer sitter framme vid rampen (kan sitta på stolar eller stenar om de annars syns dåligt) och metar ut i intet. De har inget bete och deras metspön är inte riktiga, påminner bara om. De sitter tysta på rad. Vissa har tråkigt och är lite rastlösa, andra trivs utmärkt i lugnet. I bakgrunden en orkester.) SCEN 1 (paus) (utbrister i häftig sång, gammal Thore Skogman-låt) För när Storfiskarn talar om hur stora fiskar han får, ja då så skarvar han som han vill, då räcker armarna inte till. (paus) De har hittat en ny mumie i Egypten. Jag har hittat min mammas glasögon! Utanför Kairo. De har hittat en minimänska. Hon bar på en minielefant. Över axeln bara, en minielefant! Aj på samma ställe då? Va? Var minin och mumien på samma ställe? Nä, på ett annat. I en regnskog i Indonesien. 3

4 Jag hittade min mammas glasögon i skohyllan. I skohyllan i Kvarnbäcken. (paus) Det går metro dit. Vart? Till Kvarnbäcken. Men inte till Kairo. Och inte till Indonesien. Det är det som är skillnaden. Härifrån sett är det det som är skillnaden, att vi inte kan åka dit. Nu! Nog har vi ju regnskogar här också. Och mumier, hela spårvagnar fulla. De håller hårt i sina kassar. Min mommo är ingen mumie! Hon heter Agneta. Inte har vi några regnskogar här. Visst! Hemma i vår skog på landet regnar det ofta. Löven glittrar. Nå inte är det nu riktigt samma sak. 4

5 Varför inte? Regn som regn. Skog som skog. Stövlar som gummistövlar. Har du till exempel hittat nånting? Nån mumie eller så Nä, men jag har hittat musseroner. Bits de? Blåmusseroner. De är faktiskt ganska sällsynta. Det är en svamp. Jag har en gång hittat en kall glass på en varm sten mitt i skogen och ingen var där. Tog du den? Den tog mig i besittning, ja, det äger sin riktighet. (paus) Det var en eskimo. Jag trodde de var utdöda. Nej, nej de är släkt med indianerna och Jag menar glasstypen. Jag har aldrig ätit nån sån, är det den med pinne i mitten? 5

6 Jo, och chokladöverdrag. Jag åt en gång en sån i min barndom. Den smakade mamma. När var det? (tänker) För två år sen. Borde vi inte hitta på nånting? Hitta och hitta, varför måste man hela tiden hitta nånting! På nånting eller mumier eller minimänskor med minidjur över axlarna och glasspinnar, glasögon och konstiga blå svampar! Jag vill ha gula kantareller och min pappa vill ha pepparbiff, alltid pepparbiff, och min mamma vill ha fisk och ett glas vitt vin, jag vet, min vill också och ett glas TORRT vitt vin och min storasyster vill inte ha nånting utom sin pojkvän. Såna är vi. Vi vill ha trevligt. Jaha, jaha. Då vet vi det. Jepp. Just så. Trevligt. 6

7 Sanokaa minun sanoneeni. Vi hör dig. Hör är vad vi gör. (paus, metandet fortsätter) SCEN 2 (Nian kommer släntrande) Hej, vad gör ni? Ingenting. Metar. Diskuterar. Metar. Filosoferar. Metar. Fyndar. Ja, vi hittar saker. Metar. Vi metar och ingenting annat. Det är helt normalt. 7

8 : (utom Nian) Vi metar. Vi metar och pratar, vi är sysselsatta på gammaldags vis. Ska man inte vara tyst när man metar? Nä, det var vi förr. Fiskarnas toleransnivå för ljud har stigit i takt med den massivt ökande bullermängden i världen. Exakt. Den nakna mänskorösten är numera att betrakta som samma sak som tystnaden var förr. Vet fiskarna om det? Visst, vi frågade en gädda och hon sa att henne gör det detsamma om vi babblar medan hon bubblar så länge som hon ännu blir serverad med smält smör och pepparrot uti det fall att hon blir fångad. Ja, det där med pepparroten var mycket viktigt för henne. Hon sa att om hon lägger sig flat på tallriken vill hon åtminstone komma till sin fulla kulinariska rätt. Inte är gäddan nån plattfisk. 8

9 Va? Du sa flat, om hon lägger sig flat på tallriken. Än sen? En platt kan vara flat, men en klotrund kan också vara flat om den inte håller på sin rätt. (förstår ingenting) Just det. Man ska inte märka ord, då kan man aldrig ha roligt. (paus) Nå, nappar det? Nä, vi har inte ännu spottat på betet. Och inte har vi något bete heller. Vi fångar liksom bara tankar i flykten. Och hittar saker. Vad har ni hittat? Rostiga plåtburkar och trasiga tåtossor? Mumier och minielefanter och ingenting att äta. Jag skulle vilja hitta mig själv. 9

10 SCEN 3 (Dansnummer. Alla stiger upp och uppför en vacker och sökande dans till musik av orkestern, vars medlemmar är utklädda till olika havsvarelser (markeringar av det de representerar senare). Metspöna ingår i koreografin) SCEN 4 (Alla återtar sina platser, eller andra. Nian sätter sig också i raden men har inget metspö) Hitta och hitta. Finna. Uppfinna! Koka ihop. Fabulera. Ljuga. Hitta på. Hitta. Vuxna vill alltid hitta hem. Just det. Vad ska de där å göra? Vara. Väl. 10

11 (utom Åttan) Bara vara! (med kort a-ljud) Det är väl inte så konstigt. Att man vill vara hemma. Ni vet väl att det heter Borta bra men hemma bäst. Man behöver inte alltid vara bäst. Jag är bäst när jag är värst. Jag är värst när jag är bäst, tror jag. Det stämmer. Du har rätt. Skönt. Jag vill gärna ha rätt, det är liksom en egenhet jag har. Min pappa har den också, och vet du vad min mamma har? Nå? Trevligt? Hon har en besserwisser till man, säger hon. Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Min pappa blev en fågel, han flög sin kos helt och hållet. Aj upp till himlen då? 11

12 Nää, till Vasa, till Dominique och mina halvsyskon. Har du ingen kontakt med honom? Jo men han har inte med mig, inte just. (Ettan stiger upp och uppför en häftig dans (tex. breakdance) till musik av orkestern. De andra trummar med. Det ska vara ganska oborstat och rått, om orkestern inte har den strängen på sin lyra kan musiken komma från band) SCEN 5 Wow det var snyggt! Jag älskar att dansa. Kan du inte lära oss också? Kan jag väl. Yes! Det växer ingen mossa på en rullande sten. Jag älskar mossa. (paus) Ibland 12

13 (paus) Va ibland? Nä det var ingenting. Nå, säg nu! Okay då: ibland nappar det bättre om man inte metar åt sig själv utan åt nån annan Aj. Nå vad är det vidare! Va? Du får lov att utveckla din tanke en aning. Det är ju klart som korvspad vi får helt enkelt byta spön! Jag metar åt dig, så metar du åt mig. Genialt, min Watson! Min pappa säger att det heter genialiskt. Nu ska vi lämna din pappa helt och hållet utanför det här! Och min också. (Alla byter metspön med varandra, det går inte på en gång, det byts fram och tillbaka, för det är noga med vem som metar för vem. Nian har fortfarande inget spö och är lite utanför gemenskapen) 13

14 SCEN 6 (Metandet fortsätter) (paus) Jag är hungrig. (åt Nian) Du har inget metspö. (Nian tiger. Alla tittar på Nian) Jo, jag konstaterade just att du inte har något metspö. Nej. (Paus. Nian är smått olycklig och besvärad men tapper, van vid att vara utan) Alla kan inte ha allt. (paus) (bryter helt sonika sitt spö i tu) Alla kan visst ha allt. (räcker hälften åt Nian) Åtminstone ibland kan alla ha allt. Det är ju lite kort förstås. Kort är precis vad det är. Superkort. Min pappa säger att det inte kommer an på längden. Är han nu här igen, din pappa! 14

15 Men han har rätt! Ibland har vi som har rätt faktiskt rätt. Tack. (paus) Jag önskar att jag fick mig själv på kroken. Va! Är du kannibal? Jag önskar att jag skulle hitta mig själv. Har du varit borttappad länge? Sen augusti. Vilket år? Jag önskar att jag var längre. Jag önskar att jag skulle vara lika lång som du. Jag önskar att det skulle finnas nånting kvar att upptäcka i världen när jag blir stor. Någon okänd art som jag kunde döpa efter mig! Jag är hungrig. Vrålhungrig. Jag är också. Jag längtar efter frihet, jag skulle vilja vara fri som en vind hela livet och inte fastna i fånigheter. 15

16 Jag skulle vilja ha massor av fånigheter familj till exempel. Jag skulle vilja ha fru (/man) och många barn och jag skulle aldrig, aldrig sticka ifrån dem. Man ska aldrig säga aldrig. Säger din pappa? Säger min pappa. Jag önskar att allt alltid skulle vara som det är nu. (paus) (till Femman) Vad önskar du då du har inte ännu sagt något. (Alla tittar på Femman) Ingenting. Allt. En komplett frimärkssamling, mål i fotboll, intressanta killar (/brudar), rättvisa lärare, ny mobil, nya föräldrar, sommarlov, fred på jord Okay okay vi förstår, ingenting speciellt. SCEN 7 (Orkestern spelar, koreografi med nytt byte av metspön, de kortare landar den här gången hos någon annan) Förr Ja, förr ja 16

17 Förr på barnkalasen Party YES! Förr på barnkalasen brukade man alltid meta. Och man fick alltid något. Jo konstiga saker. En gång fick jag en pincett. Vad ska man med en sån till? Plocka ut videkissor ur näsan på sina småsyskon när de har pillrat dit dem till exempel. Jag har inga småsyskon. Men jag skulle förstås kunna peta ut min storasysters pojkvän ur hennes näsa. Är han där? Han är överallt. Borde vi inte göra nånting? Det är sant. Röra på oss. Röra på oss, röra på oss. Vi är överviktiga och får allt sämre kondition. 17

18 Vilka vi? Vi som proppar i oss alltmera snask. Det har jag läst i tidningen. Dagens barn. Är det vi det? Ja, det är vi. Vi är dagens barn, tjocka och feta och lata! I princip, ja. Jag är inget barn. Inte jag heller. Jag är. Jag är både och. Det kan man väl inte vara! Det kan man visst det! Jag är åtminstone inte tjock. Och inte har jag dålig kondis heller. Alla är inte som du. 18

19 Nä nä, men inte är det nu så farligt. (paus) Kan vi inte åtminstone spotta nu? Aj på varandra då?! Yes! Nå nej på betena förstås! Vi har ju inga beten. Herregud mänska har du ingen fantasi! Nå jå jåå jag menade bara det behöver sen inte vara några loskor! Nää, man behöver inte harskla ur sig allt man har i halsen. Det är mera frågan om småspottande. Absolut! Inga slemklumpar. OCH Vad är det då för roligt? Liksom symboliskt. Liksom bara ptui, ptui, ptui. 19

20 Precis! Fast nu har jag ju det här kortare metspöet Jag också! Och jag som vill så mycket! Vi kom ju redan till att längden inte spelar någon roll. Just det. Nog kan man dra det längsta strået fast man har de sämsta förutsättningarna. Jag är hungrig! Håll inte på och hatta och fnatta nu nu spottar vi! SCEN 8 (Orkestern spelar en fanfar. Alla drar upp sina metspön, spottar ptui, ptui, på de osynliga krokarna och kastar därefter ut dem långt i publiken. Under tiden lämnar orkestern scenen och intar elegant sina platser nedanför rampen, de blir nu fångsten. Andlös spänning och koncentration. Sedan hojtar fiskarna huller om buller:) Det nappar! Det nappar, det nappar! Åt mig också! Dra nu! Dra, dra! Det är tungt, det är säkert gammelgäddan! 20

21 (Allmänt tumult uppstår, alla stretar med att bärga sin fångst. Fångsten kramar sin fiskare, allt stillnar och fiskarna stirrar häpet och oförstående på sitt byte) Vad är det riktigt vi har dragit upp? SJÖHÄSTEN (åt Fyran) Jag är en Sjöhäst. Jag är din Sjöhäst från tropiska hav, kom och lek med mig. LÖJAN (åt Sexan) Jag är en charmigt löjlig liten Löja, och jag tycker att du är jättestor och jättesmart! Är du säker på att du inte är åt mig, vi bytte ju spön jag vill också ha nån som tycker att jag är stor och smart! ALGBLOMNINGEN Nej, jag är åt dig. Jag är Algblomningen, och du måste skärpa dig, sluta kissa i havet till exempel. Typiskt! (åt Okänd Art) Och vem är du då? OKÄND ART Jag vet inte alls vem jag är. (med stigande intresse) Vet inte ens din mamma? OKÄND ART Nej. Perfekt! Jag ska nog ta reda på det. Lita på mig! 21

22 TÅNGEN (åt Trean) Jag är Tången. Jag finns där omgivningen mår bra. Jag vet! Man kan gödsla jordgubbar med dig! TÅNGEN Och jag lukter gott. SJÖGURKAN Det var visst nån som var hungrig? (Alla pekar på Åttan) SJÖGURKAN Jag är Sjögurkan, hugg i! Yäk! SILLSTIMMET (åt Ettan) Jag är representant för vårt Sillstim, vi är myriader i min familj. Många alltså? SILLSTIMMET Många. Bryr ni er om varann? SILLSTIMMET O ja vi följs alltid åt! STILLEBENET (åt Femman) Jag är ett Stilleben. Vad är det? 22

23 STILLEBENET En motivart inom bildkonsten, en tavla. Stilla liv. Nature morte. Vi föreställer ofta fiskar. Själv föreställer jag en kolja och äger ett stort mått av koloristisk förfining. Jaha. Och vad vill du mig? STILLEBENET Vi tror att du har talang, fastän du ännu inte vet om det. För att måla döda fiskar? STILLEBENET Ja, och annat också. Blommor. Frukter. Själv är jag holländare och från mitten av 1400-talet. Du kan studera mig, det är bra att gå till grunderna först. (funderar) Kan jag spela fotis för det? STILLEBENET Naturligtvis. Okay då. Heja da Vinci! Är det inte en bok? Da Vinci-koden? Nä, det är en konstnär. Leonardo. Leonardo da Vinci. (åt Nian) Vad fick du? Ingenting. 23

24 (Kaurisnäckan kryper först nu upp över rampen, går direkt fram till Nian) KAURISNÄCKAN (åt Nian) Hej, jag är en Kaurisnäcka. Jag är värdefull. Jag är hemligheten om dig själv. Förlåt att jag är sen, ibland är jag lite sen, men jag kommer nog alltid. Förr eller senare kommer jag. (Orkestern återtar sina platser. Musik levnadsglad slutdans) 24