Årjängs gymnasieskola

Transkript

1 Årjängs gymnasieskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013/

2 INNEHÅLL 1. Inledning Syfte Mål Lagar Viktiga definitioner Diskrimineringsgrunder Kränkning Trakasserier Diskriminering Att utreda och dokumentera uppgifter om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Så här agerar vi på Årjängs gymnasieskola om trakasserier eller kränkningar mellan elever Iinträffat Så här agerar vi på årjängs gymnasieskola om diskriminering eller kränkningar mellan personal och elev inträffat Elev och vårdnadshavares rutiner för anmälan Främjande och förebyggande arbete under 2013/ Utvärdering av 2013/14, främjande och förebyggande arbete Elevernas delaktighet i arbetet med främjande och förebyggande arbete 2013/ Föregående läsårs kartläggning av verksamheten Elevenkät Enkät personal Dokumentanalys Lärares reflektion Bilagor: Blanketter för anmälan och dokumentation

3 1. INLEDNING På Årjängs gymnasieskola samsas många utbildningsverksamheter: ungdomsgymnasiet, vuxenutbildningen, SFI och uppdragsutbildningar verkar i ett nära samarbete under samma tak. Alla ska känna sig vänligt bemötta i ett klimat som präglas av öppenhet och respekt. I den här planen redogörs dels för hur vi arbetar för att främja lika rättigheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet eller ålder, dels för hur vi arbetar för att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på skolan. Planen är också en översikt över de åtgärder som bedrivs för att förebygga och förhindra annan kränkande behandling av barn och elever. De skriftliga rutinerna för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen presenteras också här. SYFTE Det övergripande syftet är att skydda studerande från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. MÅL Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandlings mål för att uppfylla ovanstående är att den ska: vara väl känd och använd av alla på skolan. Den måste kunna presenteras på ett enkelt sätt och kunna läsas och förstås av alla. vara baserad på vetenskaplig grund. uppfylla alla juridiska krav. LAGAR Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De ställer krav på att vi bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Arbetet tar också utgångspunkt i läroplanen för gymnasieskolan. I inledningen till de olika kapitlen redogörs närmare för den lagtext som rör respektive område

4 VIKTIGA DEFINITIONER För att förstå innehållet och den juridiska aspekten av värdegrundsarbetet i skolan, är det viktigt att ha med sig följande begrepp. DISKRIMINERINGSGRUNDER - Religion, etniska ursprung, funktionshinder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuella läggning och ålder. KRÄNKNING Ett samlingsbegrepp på handlingar som leder till att någon känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. TRAKASSERIER Kränkningar som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. DISKRIMINERING Personalen eller själva organisationen av undervisningen missgynnar eleven utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. DIREKT DISKRIMINERING någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan utifrån någon/några av diskrimineringsgrunderna. INDIREKT DISKRIMINERING - Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte

5 2. ATT UTREDA OCH DOKUMENTERA UPPGIFTER OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs således inga bevis om att en kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, barn eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. (Skolverket, allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling) Enligt 6 kap. 10 skollagen är lärare eller annan personal som får vetskap om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektor. Vad gäller det åtgärdande arbetet framgick i den senaste kartläggningen av likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling att de åtgärdande rutinerna behövde förtydligas. Detta har nu gjorts och resultatet av det arbetet är de nya rutinerna som följer nedan. Arbetsmiljölagen reglerar personalens arbetssituation. Om en lärare skulle uppleva sig trakasserad eller kränkt av elever ska en tillbudsrapport skrivas. SÅ HÄR AGERAR VI PÅ ÅRJÄNGS GYMNASIESKOLA OM TRAKASSERIER ELLER KRÄNKNINGAR MELLAN ELEVER INTRÄFFAT 1) a) Se till att den utsatte får skydd och stöd om situationen kräver det. b) Den i personalen som får kännedom om att elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling informerar rektor eller dennes ställföreträdare omedelbart. 2) Rektor informerar elevhälsan eller annan av rektor utsedd personal. 3) Uppgiftslämnaren och den utsatte kontaktas i första hand av elevhälsan. Ställning tas till om det är fråga om kränkande behandling, eller trakasserier. Minnesanteckningar med motivering till ställningstagandet sparas. Om kränkande behandling eller trakasserier konstateras öppnas ett ärende. Uppgifterna dokumenteras, diarieförs och arkiveras enligt bifogad mall. 4) Rektor ser till att samtal genomförs med de personer som utpekats utan att de har kontakt med varandra. Det är viktigt att agera snabbt. 5) Om elev är omyndig kontaktas hemmet. Om elev är myndig krävs elevens samtycke. 6) Enskilda uppföljningssamtal med den utsatte och de som utfört handlingarna genomförs nästa dag och därefter kontinuerligt enligt uppgjord plan. 7) Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare. Ärendet avslutas. 8) Om de kränkande behandlingarna ej upphört efter våra insatser kontaktas sociala myndigheter och polisanmälan görs. Det är all personals skyldighet att skyndsamt bistå utredningen av trakasserier och kränkningar. Skulle det hända att elevhälsan inte kan kontaktas omedelbart ska den som har kännedom om händelsen tills vidare driva ärendet framåt

6 SÅ HÄR AGERAR VI PÅ ÅRJÄNGS GYMNASIESKOLA OM DISKRIMINERING ELLER KRÄNKNINGAR MELLAN PERSONAL OCH ELEV INTRÄFFAT OM EN ELEV DISKRIMINERAS ELLER UPPLEVER SIG KRÄNKT AV PERSONAL PÅ SKOLAN VIDTAS FÖLJANDE ÅTGÄRDER: 1. Någon i personalen får kännedom om att en elev upplever sig vara diskriminerad eller kränkt av någon i personalen. Rektor kontaktas. 2. Uppgiftslämnaren och den utsatte kontaktas av rektor. 3. Rektor tar kontakt med den person som utpekats. 4. Rektor tar ställning till om det är frågan om diskriminering eller kränkande 5. behandling. Om så är fallet öppnas ett ärende och uppgifterna dokumenteras, diarieförs och arkiveras, enligt bifogad mall. 6. Rektor tar ställning till vidare åtgärder som exempelvis: a. Samtal med de berörda. b. Fortsatta samtal med de berörda. c. Disciplinära åtgärder. 7. Om eleven är omyndig kontaktas elevens hem. 8. Efter 1-2 veckor genomförs uppföljningssamtal. 9. Ärendet avslutas. 10. Om inte vårt arbete resulterar i att handlingarna upphör efter våra insatser sker polisanmälan

7 3. ELEV OCH VÅRDNADSHAVARES RUTINER FÖR ANMÄLAN Enligt 4 kap 8 i skollagen gällande från 1 juli 2011 ska det finnas rutiner för klagomål: "Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt." Så här kan du lämna dina synpunkter/klagomål: A. Till berörd personal B. Till rektor/förskolechef för enheten C. Via webbenkät Alla skriftliga synpunkter som inkommer till enheterna eller genom registreras, sammanställs och redovisas till den politiska nämnden två gånger per år. Om du inte kan ladda ner blanketten eller använda dig av webbenkäten kan du kontakta någon på Barn- och utbildningskontoret som gärna hjälper Dig. Blanketten finns även att hämta på ditt barns förskolas eller skolas expedition. Önskar Du som anmälare ett personligt svar måste kontaktuppgifter (namn, adress och telefonnummer) fyllas i. Mer information finns på Årjängs kommuns hemsida under fliken barn- och utbildning

8 4. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE UNDER 2013/14 Enligt 3 kap. 14 diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Enligt 3 kap. 15 diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Enligt 6 kap. 6 skollagen ska huvudmannen även se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt 6 kap. 7 skollagen ska huvudmannen även se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska alla som arbetar i skolan aktivt främja likabehandling av grupper och individer och även uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. ARBETE MOT STRUKTURELL DISKRIMINERING I ORGANISATIONEN Åtgärder för att främja likabehandling och förebygga strukturell diskriminering i organisationen: En grupp i personalen har gått kursen Värdegrund och likabehandling vid Karlstads Universitet. De kommer att hålla i det övergripande arbetet med att följa upp likabehandlingsarbetet och arbetet mot trakasserier och kränkande behandling. Personalen har sett filmen Bully som gestaltar hur snäva normer och fördomar förstör människors liv. Vi ska arbeta för att ingen missgynnas eller känner obehag på grund av fördomar. KÖN I studievägledning stimuleras elever att välja studieväg utifrån eget intresse och inte efter tradition. I undervisningen ska ingen förväntas prestera utifrån stereotypa könsnormer. ETNISK TILLHÖRIGHET Personalen ska visa samma respekt och intresse för alla elever oavsett härstamning. En del av innehållet i ämnesplanerna utgår från svenska perspektiv, men det finns ingen anledning till etnocentrism i urvalet av material och exempel. Ta gärna hjälp av elever som vill dela sina kunskaper och erfarenheter för att belysa fler perspektiv i undervisningen på ett djupare plan. RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING I undervisningen finns inga inslag av religionsutövning. Olika religiösa åskådningar ska av personalen mötas med samma intresse och respekt. Om en elevs religiösa övertygelse hindrar hen från att delta i en aktivitet, ska skolan först värdera nödvändigheten av aktiviteten utifrån uppdraget att följa läro- och ämnesplaner. Om aktiviteten inte kan undvaras får skolan i samråd med eleven och vårdnadshavare försöka hitta en acceptabel lösning. FUNKTIONSHINDER Att lokalerna är tillgänglighetsanpassade kontrolleras vid den årliga arbetsmiljööversynen. Inför mottagandet av en elev med fysiskt eller psykiskt funktionshinder ansvarar elevhälsan för att personal får relevant information, och att undervisning och resurser planeras så att inget hindrar eleven från att tillgodogöra sig innehållet i kurserna. I uppstarten och när eleven får en ny lärare/ett nytt ämne ska uppföljningar göras med korta intervaller för att se till att allt fungerar bra. Det kan t.ex. ske genom samtal med elev och vårdnadshavare och/eller genom att någon i elevhälsan följer klassen på några lektioner. SEXUELL LÄGGNING Personal på skolan ska inte genom sitt språkbruk förutsätta att alla elever, anställda och föräldrar är heterosexuella. KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Personalen bör under året få större kunskap om könsöverskridande identitet och uttryck

9 ARBETE MOT TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR - Klassråd varje vecka där punkten arbetsmiljö alltid tas upp. - Utvecklingssamtal mellan mentor, vårdnadshavare och elev en gång varje termin. - Lärare ska vara mer i cafeterian, korridorer och andra uppehållsrum under raster för att försöka bidra till ett respektfullt klimat och ha större chans att uppmärksamma missförhållanden - Vaktmästare, cafeteriapersonal och lokalvårdare ska vara representerade på likabehandlingsträffarna. - Lärarna arbetar i sin undervisning utifrån ämnesplanerna där de nationella målen aktualiserar genusperspektiv, demokrati och mänskliga rättigheter. Om lärare uppmärksammar raistiska,- homofoba- eller könsstereotypa värderingar ska denne ta upp detta på nästa likabehandlingsträff för att planera utbildning och aktiviteter som kan bidra till ökad respekt. (Direkta trakasserier ska omedelbart åtgärdas.) - Film och litteratur med efterföljande diskussioner väcker funderingar kring människosyn, och har som syfte att träna förmågan till empati och respekt för människor i olika situationer. - Elevrådet upptäckte i dokumentgranskningen av förra årets likabehandlingsplan att vi hittills saknat en organisation av aktiviteter som främjar kontakten mellan elever. Det ska elevrådet och likabehandlingsgruppen gemensamt ta fram förslag på och genomföra under läsåret. (Det är många som brukar vara i skolans kök för att laga mat tillsammans. Det brukar skapa gemenskap och personliga möten mellan elever. Kanske är det något att bygga vidare på.) 5. UTVÄRDERING AV 2013/14, FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Kollegiet ska träffas fyra gånger per termin för att stämma av att det planerade främjande och förebyggande arbetet fortlöper som planerat. Här finns det också tid till utbildningsinsatser för personalen. I slutet av läsåret revideras planen inför nästa läsår. Då sammanställs: resultat och analys från årets kartläggningar av elevernas upplevelse av sin skolsituation, synpunkter från elevrådet och andra synpunkter på genomförda aktiviteter. Riktlinjerna dras upp för hur arbetet ska fortsätta under läsåret 2014/15. PLANERADE KARTLÄGGNINGAR 2013/14: -Hur upplevs friluftsdagar och andra schemabrytande aktiviteter? -Den årliga trivselenkäten till elever i åk 2 som genomförs tillsammans med kommunens samordnare mot droger. ( I år uppdaterad med ett tillägg av fler frågor och en större respondentgrupp som bättre representerar hela ungdomsgymnasiet.) - Enkät till studerande på SFI - Enkät till studerande på vuxenutbildningen 6. ELEVERNAS DELAKTIGHET I ARBETET MED FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE 2013/14 Alla elever och vårdnadshavare ges möjlighet att komma med synpunkter och förslag på främjande och förebyggande arbete. Elevrådet ska vara med och planera relationsfrämjande aktiviteter elev till elev. Eleverna deltar i diskussioner kring mänskliga rättigheter och demokrati. De deltar i disskusioner utifrån film och litteratur

10 7. FÖREGÅENDE LÄSÅRS KARTLÄGGNING AV VERKSAMHETEN Under läsåret 2012/13 genomfördes följande kartläggningar av verksamheten. ELEVENKÄT till gymnasiets åk 2. Vi har genomfört en enkät riktad till eleverna, som visar att majoriteten av dem trivs bra på Årjängs gymnasieskola. Men vi kan också utläsa av svaren att kränkningar förekommer, om än i liten utsträckning. Inga kopplingar till någon av diskrimineringsgrunderna har kunnat utläsas av svaren. ENKÄT PERSONAL Vi kan se att det är många i personalen som menar att det aldrig förekommer kränkningar på skolan. Samtidigt så finns det ungefär lika många som ser att diskriminering och kränkningar förekommer i varierande grad. DOKUMENTANALYS Den sista delen av kartläggningen utgörs av en dokumentanalys av skolans befintliga Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hela personalen och delar av elevrådet deltog i detta arbete och vi fann flera områden att ta i beaktande vid nästa revidering av planen. För att försöka säkerställa att vi arbetar utifrån vetenskaplig grund har vi använt Skolverkets rapport 353, Utvärdering av metoder mot mobbning, och de resultat om effektiva-, ineffektiva- respektive kontraeffektiva insatser som det redogörs för där. I denna kartläggning framkom följande förbättringsområden : Rutiner för åtgärder vid incidenter måste tydliggöras. Vuxentillgänglighet utanför lektionstid (i korridorer, cafeteria, matsal etc.) Kartläggning: friluftsdagar, andra schemabrytande aktiviteter och skolskjutsar. Medvetna strategier för relationsfrämjande aktiviteter elev till elev bör skrivas in i planen och genomföras under nästa läsår. I nuläget saknas det en plan för varje verksamhet som drivs på skolan. SFI och vuxenutbildning (Dessa verksamheter bör planera för kartläggningar, förebyggande- och, främjande arbete, samt uppföljning under nästa läsår.) LÄRARES REFLEKTION I slutet av läsåret fick varje lärare i alla verksamheter i uppdrag att reflektera över vilka främjande och förebyggande åtgärder man praktiserar i det dagliga arbetet i klassrummen. Det arbetet utmynnade i ett omfattande skriftligt material som innehåller många strategier för att främja och förebygga kränkningar och trakasserier. Reflektionerna föregicks av att vi såg filmen Bully som gestaltar hur snäva normer och fördomar förstör människors liv. BILAGOR: BLANKETTER FÖR ANMÄLAN OCH DOKUMENTATION - 9 -