radio Lotta Bromés hemlighet #17 8 november 2013 tidningen telefoni / glesbygden får teliatjänst srpu / P4 söker nya vägar till publiken

Transkript

1 för dig som jobbar med sveriges radio hyland tog lyssnarna med ut på gatan, sista sidan radio #17 8 november 2013 tidningen telefoni / glesbygden får teliatjänst srpu / P4 söker nya vägar till publiken årets programledare igen Lotta Bromés hemlighet michael österlund: kontraktet med publiken förändras, sid 4 tony irving: radio är ett medvetet karriärval, sid 9 marie lundström: hjälp, har nån bedömt hur jag pratar?, sid 10

2 2 / aktuellt # Jag är synskadad, min funktionsnedsättning sitter i ögonen, ej i huvudet #såfunkarjag Det skriver signaturen Zoffaneth på twitter där P4 Kristianstad den här veckan sätter fokus på funktionsnedsättningar med hashtaggen #så funkar jag. Insikter är dyrare än åsikter, och vi har resurser och uppdrag att stå för det förstnämnda även i framtiden. Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson ger sig in i debatten om kulturdebatten i OBS i P1. Insiktsfull. Foto: stina gullander just nu På gång: Bra täckning i glesbygden har varit ett tydligt krav från P4-kanalerna. Foto: nick näslund Radioteaterpremiär: Jag ringer mina bröder. Det började med en krönika i en tidning. Sen blev det en bok. Och en scenpjäs. Nu blir den radioteater: Jonas Hassen Khemiris hyllade Jag ringer mina bröder har radiopremiär lördagen den 16 november. På söndag den 17 november sänds Sîlan Diljens dokumentär Min flykt i P1. När Sîlan var 4 år flydde hon och hennes mamma från Kurdistan i sydöstra Turkiet. Nu är Sîlan 34 och tillsammans med sin mamma reser hon tillbaka i flyktens fotspår. Den här gången är Sîlans dotter med. Redan på torsdag den 14 november kan lyssnarna dela med sig av sina erfarenheter av flykt i Metropol 93,8. Och på fredag medverkar Sîlan i P1-morgon och Studio Ett. Den 21 november är sista dagen att anmäla sig till årets Tillgänglighetsdag som hålls i Radiohuset i Stockholm den 12 december. Årets tema är medskapande kunskap att skapa engagerande och angelägna radio- och tv-program för alla grupper i samhället. Tillgänglighetsdagen är ett återkommande arrangemang som alternerar mellan Sveriges Radio, SVT och UR i samarbete med Handikappförbunden. Dagen anordnas för sjunde gången i ordningen. Anmälningsblanketten finns på intranätet, sök på Tillgänglighetsdagen. Den 21 november offentliggörs vinnarna av Stora journalistpriset. Sveriges Radio har två nomineringar i klassen Årets berättare, Daniel Velasco för Den fastspända flickan och Randi Mossige-Norheim för Narkotikalandet. telefoni / Ny lösning för mobilerna i norr Mobiltelefoner med Telesport-abonnemang förses redan nästa vecka med en Telia-tjänst. Det sker inom ramen för avtalet med Tele2. Hela veckan har Sveriges Radio fört intensiva samtal med avtalspartnern Tele2 för att försöka hitta en bra lösning för telefonin i glesbygden. Tele2 Open, den tjänst som först erbjöds som alternativ till Telesport, kunde Sveriges Radio inte godkänna. Vi har sett ett antal brister som gör att lösningen Tele2 Open inte kan ersätta den funktionalitet vi tidigare haft genom Telesport, sa teknikdirektör Jyrki Elo. I slutet av förra veckan avbröts processen med att föra över abonnemang från Telesport till Tele2 Open. I onsdags blev det slutligen klart att Tele2 för över alla mobiltelefoner inom Sveriges Radio som idag har Telesport-abonnemang till en Teliatjänst med början nu på tisdag, den 12 november. Anledningen till att bytet måste ske är att Telesport kommer att upphöra som tjänst, till följd av en konkurs hos en underleverantör. Avtalet med Tele2 är gemensamt med övriga public service-bolag och SVT har redan gått till Tele2 Open i de områden som berörs. Men inom Sveriges Radio blev tjänsten kraftigt ifrågasatt redan innan den var igång, inte minst av P4-kanalerna i norr. Kritiken gällde bland annat att det enligt testerna av tjänsten tar lång tid för telefonerna att koppla om till Tele2 Open. Överföringen av abonnemang från Telesport till Telia-tjänsten görs etappvis tisdag-torsdag nästa vecka. Exakt vilken dag som överföringen görs på respektive ort meddelas via närmaste chef. / Jenny Mattsson vem är din stöttepelare? / Hösten är prisutdelningarnas tid och flera av våra kollegor har mottagit eller är nominerade till fina utmärkelser. Alla får inte pris, men bakom varje stjärna finns minst en stöttepelare. Den där producenten, researchern eller chefen som är en viktig kugge i framgångsmaskineriet. I den här utgåvan av Radiotidningen har vi träffat Lotta Bromé, som publiken har röstat fram som bästa kvinnliga programledare i radio för sjätte året i rad. Jag kan lita på att de finns där, säger hon själv om samarbetet med sin producent och researcher: Det är då det blir magisk radio. Vi som jobbar här (från vänster): Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör (tel ), Ulrica Bengtsdotter, Micke Grönberg, Mattias Ahlm och Maria Edlund. Vi gör Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder, webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef, Enheten analys och kommunikation. Prenumerationsärenden: mass@srf.se. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna! radiotidningen@ sverigesradio.se eller kom förbi! Vi sitter i RH 1A/1G. Vi ses! Omslagsbild / Alexander Donka

3 3 / aktuellt svenskar lyssnar på P4 Morgon (25 lokala kanaler, vardagar). Lyssnarsiffrorna gäller snittlyssning på direktsänd radio i fm eller digitalt under perioden 1/1 12/ Som lyssnare räknas de mellan ,2miljoner år som lyssnat minst 3 minuter sammanhängande. Följsamt för hela slanten Från och med nu kommer m.sverigesradio.se att tyna bort. Det blir följden av att vi går över till följsam design. I framtiden kommer all trafik oavsett om den kommer från telefoner, surfplattor eller datorer att hamna på en och samma sajt. När förstasidan blev följsam fick utvecklingen fart och vi kan nu börja se förflyttningen i statistiken. Nu börjar besökssifforna för den gamla mobilsajten att gå ner eftersom fler och fler går in på den följsamma webben, säger Anna Johansson på Publik & Omvärld. redaktion 3.0 / Hur kan vi använda verktygen bättre? Det blir inget nytt supersystem för redaktionellt arbete. Redaktion 3.0 har bytt fokus från att hitta nya verktyg till att utveckla och bli bättre på att jobba med de system vi redan har. Arbetet med Redaktion 3.0 har varit en nödvändig resa för Sveriges Radio. Vi har nu fått en överblick över hur vi idag jobbar redaktionellt med våra system. Men också hur vi behöver jobba framöver i systemen och på olika plattformar för att möta publikens behov, säger programdirektör Björn Löfdahl som är ansvarig sponsor för projektprogrammet tillsammans med Jyrki Eko, direktör Teknik och Ekonomi. De slutsatser som dragits efter en omfattande omvärldsanalys så här långt är: Det finns ganska få system på marknaden som motsvarar Sveriges Radios behov. Det finns inte ETT system som kan lösa allt. Sveriges Radio ligger långt fram när det gäller system och arbetssätt både hur vi har det idag och hur vi tänker framåt. Sveriges Radio har redan idag redaktionella verktyg som i stort motsvarar våra behov men vi utnyttjar dem inte fullt ut eftersom kunskapen brister. Sveriges Radio behöver ständigt utveckla metoder och kompetens när det gäller våra verktyg och arbetssätt. Redaktion 3.0 har därför tydligt bytt fokus från ett rent upphandlingsprojekt till att istället skapa en organisation som stödjer ständig metodutveckling på redaktionerna. Det handlar om att vi ska skapa ett lärande i vardagen där vi hela tiden tar nya små steg framåt och lär av varandra. Vi kommer att starta piloter Vi ska bli bättre på att använda de system vi redan har. Foto: Björn dalin under våren och pröva oss fram kring gemensamma arbetssätt, säger Björn Löfdahl. Han fattade tillsammans med de övriga i styrgruppen nyligen ytterligare några viktiga beslut för Redaktion 3.0. Bland annat ska ett förslag under hösten tas fram till hur arbetet ska drivas vidare kring resultat och slutsatser. Vi väljer att framöver se Redaktion 3.0 som en vision istället för ett projektprogram. Det blir istället alla chefers och medarbetares ansvar att jobba framåt mot denna vision. Visionen Redaktion 3.0 kan man se som morgondagens redaktion för att möta en omvärld och publik i ständig förändring, menar Björn och förtydligar att det inte handlar om det redaktionella innehållet utan om hur vi jobbar med radio och webb. Inom ramen för Redaktion 3.0 har även en upphandling av textsystem startats, vilken leverantör det blir beräknas vara klart runt sommaren Parallellt kommer också en utredning startas för att se över behovet av ett s k nav för infrastrukturen kring informationshantering. / Marianne Greip dokumentär / Prix Europa-vinst för Daniel Velasco Daniel Velasco tilldelades Prix Europa i radioklassen Bästa granskande journalistik för sin dokumentär Den fastspända flickan. Det är verkligen en stor ära att vinna Prix Europa. Det var ett långt och hårt arbete att göra dokumentären, så det känns väldigt bra att få det här erkännandet. Mina tankar går såklart också till Nora som dokumentären handlar om, säger Daniel Velasco. Dokumentären Den fastspända flickan handlar om den tvångsomhändertagna Nora, som prostituerar sig och blir grovt våldtagen av en sexköpare som visar sig vara polischefen Göran Lindberg. Dokumentären väckte starka reaktioner och skapade debatt. Sveriges Radios vd Cilla Benkö fanns också på plats i Berlin när Prix Europa delades ut. Daniel Velasco är en av Sveriges bästa journalister och förtjänar verkligen det här priset. Jag verkligen bubblar av glädje för hans skull. Och att Sveriges Radio vinner för andra året i följd visar att vi har den bästa undersökande journalistiken, säger Cilla Benkö. Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco. Foto: mattias ahlm

4 4 / aktuellt Betalningsvillig. Foto: Mikael andersson Betalar för sig Statsminister Fredrik Reinfeldt betalar nu TV-avgift för sin bostad i Sagerska palatset. Regeringskansliet motsatte sig tidigare kravet på avgift med hänvisning till att den avgift som betalas för regeringskansliet täcker in tjänstebostaden. Regeringskansliet har anmält hans innehav från den första mars i år när Fredrik Reinfeldt folkbokförde sig på Sagerska. Så allt är i sin ordning, säger Radiotjänsts vd Carl-Gustav Johansson. PS bäst på ny musik Public service-kanalerna är bättre än reklamstationerna på att introducera nya låtar, enligt en undersökning som har genomförts av det danska mjukvaruföretaget Radioanalyzer. Undersökningen bygger på de 20 mest spelade låtarna i Sverige, Norge, Danmark och Island under oktober. ekot / Ny kostym med modernare passform Ekot har en stor publik, hög trovärdighet och vinner många priser. Samtidigt visar PPMsiffrorna att uppåt 25 procent av P4-lyssnarna stänger av radion när Ekot sänds och en stor del av lyssnarskaran består av pensionärer. Ekot står inför sin största förändring på tio år. Många talar om att det pågår ett paradigmskifte, en del menar till och med att det är en lika stor förändring på gång nu som när Gutenberg uppfann tryckkonsten det här med användargenererat, publikmedverkan, att få bidra till innehållet. Det förändrar ju liksom spelreglerna, säger Ekots nyhetschef Michael Österlund. Ekot har tillsatt flera arbetsgrupper som fram till januari ska ta fram förslag på hur man ska jobba i framtiden. Ett omfattande utvecklingsarbete är på gång. Bland annat tittar man på hur man ska kunna bli snabbare, utan att för den skull tappa trovärdigheten. Vi kanske inte behöver veta allt utan kan berätta det vi vet. Om man tar Bostonbomberna som exempel, borde vi kanske sagt: Det har smällt, folk blöder, det kan vi se på bilderna som strömmar in, vi återkommer om en stund med mer information. Vi kan inte vänta minuter innan vi överhuvudtaget berättar om det. Kontraktet med publiken håller på att förändras som vi ser det. Att fånga hela Sverige är också något som står på agendan. Det finns mycket att göra när det gäller mångfalden och den geografiska spridningen. På sikt ska fler lokala inslag sändas i Ekot. Det påverkar Sverige-bilden. Det här är ju resurser som finns. Vi tror att fler inslag håller måttet. i korthet juridik / Avgift krävs för datorer enligt ny dom Den som äger en dator, surfplatta eller smartphone ska betala radio- och tv-avgift. Det slog Kammarrätten i Sundsvall fast i förra veckan. Domen blir vägledande för de över 500 liknande fall som överklagats. Kammarrätten konstaterar i sin dom att apparater som är konstruerade för att kunna ta emot tv-program via nätet är att betrakta som tv-mottagare i lagens mening. Nu återstår att se om domen överklagas till Förvaltningsöverdomstolen. Kontraktet med publiken håller på att förändras, säger Ekots nyhetschef Michael Österlund. Foto: Mattias Ahlm teknik / SR Norrbotten i framkant Den 4 oktober invigdes SR Norrbottens digitala sändningssystem, som ur tekniskt perspektiv är det mest komplexa Mandozzisystemet som Sveriges Radio installerat. Fyra av de tolv mixrarna befinner sig många mil från matrisens kärna. Ändå fungerar studiorna i Pajala, Haparanda och Arvidsjaur som om de skulle ligga i samma hus i Luleå. Tack vare en helt ny funktionalitet som hanterar fjärrutläggning mellan orter kan nu Sameradion i Kiruna lägga ut sig i sändning över P4 Norrbotten utan att huvudredaktionen behöver vara bemannad. Ekots utvecklingsarbete handlar främst om att inte bli omkörda av samtiden, men även om att anpassa kostymen. Michael Österlund pratar inte om besparingar, snarare om justeringar. Han nämner att man bland annat tittar på hur man kan minska kostnaderna för arbetsledning till förmån för reporterkraften. Vi måste se till att vi inom de närmsta åren är lika relevanta som tidigare. Och då behöver vi nog jobba på lite nya sätt. 60 av de 150 som jobbar på Ekot deltar på olika sätt i utvecklingsarbetet. 30 sitter i arbetsgrupper och 30 i referensgrupper. Att så många medarbetare är engagerade i arbetet bådar gott, tycker Michael Österlund. Men jag fattar ju att alla inte kommer att gilla alla förslag. Jag har stor respekt för att det kan bli en del diskussioner. Men samtidigt tycker jag att vi har högt i tak. Arbetsgrupperna ska lägga sina förslag i januari. Alla förändringar ska vara genomförda innan slutet av Målet är att Ekot ska vara den främsta nyhetskällan för alla över 18 år. / Anna-lena Walmsley personal / Många vill jobba på Sveriges Radio Sveriges Radio placerar sig på 25:e plats när landets studenter inom IT rankar de mest åtråvärda arbetsgivarna i Sverige. Bland ekonomistudenter hamnar SR på plats 62. Strax efter på listan återfinns Polisen, AstraZeneca och MTG. Det är jättekul att hamna på listan över de mest attraktiva arbetsgivarna just bland de här yrkesgrupperna. Nu ska vi satsa på att bli ännu bättre på att profilera oss och arbeta mer strukturerat gentemot högskolor och universitet, säger Charlotte Holmberg Drakeklint, personalstrateg med ansvar för företagets arbetsgivarvarumärke.

5 5 / aktuellt 15 helt nya tillstånd för lokal reklamradio har delats ut i Finland. Bland de som får sända fram till slutet av 2019 finns både etablerade och nya aktörer på den finska radiomarknaden. Musikalens styrka ligger i att allt skruvats upp till en lagom överspänd nivå. Inget hålls tillbaka, vare sig det högstämda, det spännande eller det härligt melodramatiska. Ett lyckat förstlingsverk för den mångsidige Ola Salo. Dan Backman recenserar Kult i SvD 1/11. Ola Salo håller inte tillbaka. Foto: mikael andersson Hur blir nyheterna i P4 vassare? Lovisa Vasell, kanalchef P4 Sjuhärad, leder en workshop i ämnet den 20 november. Foto: ann andersson hört på radio Vi satt och fikade. Då kom han med ett helt följe av människor. Så hade han en bergsprängare på axeln med sina egna låter. Det var en storstilad entré. De såg allmänt coola ut. Dåvarande teknikern Mats MEK Ekman i Studio Ett om när Lou Reed kom till Radiohuset för att repa Det var ju ett sånt dån som man INTE vill höra Taket ligger på gatan nu. Srpu / De lokala nyheterna vässas Vad krävs för att nyheterna i P4 ska bli snabbare och vassare? Det ska diskuteras på en workshop den 20 november, som är en del av arbetet med Sveriges Radios publicistiska utveckling, SRPU. Intresset från personalen har varit över förväntan. Utvecklingen har lite grann sprungit ifrån oss. Folk sitter inte längre och väntar på att få senaste nytt vid ett visst klockslag och det måste vi förhålla oss till, säger Lovisa Vasell, kanalchef P4 Sjuhärad. Hon hoppas att de tankar och idéer som kommer upp på workshoppen ska kunna ge ett underlag till förslag på förändringar kring hur man jobbar med de lokala nyheterna. Lovisa Vasell leder workshoppen tillsammans med Kerstin Carlsson, programchef P4 Gävleborg och Thorbjörn Carlsson, chef på nyhetswebben. Intresset att anmäla sig har varit stort, hela 23 personer deltar i workshoppen som hålls i Stockholm. Alla geografiska Mer om SRPU: Projektet Sveriges Radios publicistiska utveckling blickar framåt inför nästa tillståndsperiod, , och består av tre grunder: relationen med publiken, förändrad journalistik och förtydligande av kanalerna. Till grunderna finns tolv utvecklingsuppdrag som är mer avgränsade i tid och omfattning och ska införas stegvis. Inom två av dessa, det lokala uppdraget och mångfaldsuppdraget, anordnas det workshoppar framöver. Mer information om projektet finns på intranätet, sök på SRPU. områden finns representerade i form av reportrar, nyhetspresentatörer, programledare, nyhets-, program- och kanalchefer. PPM-siffrorna visar att lyssningen dippar under nyheterna. Samtidigt vet vi att folk är intresserade av nyheter och särskilt lokala nyheter. Så vi ska prata om vad som krävs för att göra snabbare och vassare nyheter i P4 och hur vi når ut med dem bättre. Det är väldigt roligt att så många vill vara med och diskutera detta, säger Lovisa Vasell. Andra workshoppar som anordnas inom det lokala uppdraget ett av de tolv utvecklingsuppdrag som ryms inom SRPU handlar om den lokala kulturen, livemusiken respektive sporten. Deltagarna, som är utvalda utifrån specialkunskaper, kommer från olika håll i företaget. Dessutom kartlägger ett antal kanalchefer de uppdrag och metoder P4 har idag. Allt detta utvecklingsarbete knyts ihop i en slutworkshop som är planerad till mars nästa år. / Maria Edlund SRPU blickar framåt. Radhusägare i Halmstad berättar i P4 Halland om hur taket på hennes hus blåste av under stormen Simone. Många tjejer vill köra själv nu, de vill inte sitta bakom gubben längre. Och då vill de ha en egen maskin. Fredrik Hed, snöskoterförsäljare i Luleå, berättar i Ekot om sin teori kring varför antalet sålda snöskotrar i år är fler än på mycket länge. Linnea, nu är jag besviken på dig vem är DU? Hihi, är du nyfiken eller besviken? Sa jag besviken? Det här språket! Tony Irving samtalar med sin sidekick Linnea Wikblad i första programmet av Irving i P4. Viss språkförbistring uppstår. Tony är nyfiken på Linnea.

6 6 / RADIOREPORTAGET Lotta Bromé fick Stora Radiopriset i kategorin årets kvinnliga programledare för sjätte året i rad, framröstad av lyssnarna. Jag är genuint intresserad av det jag gör och det tror jag hörs. Lotta om att vara folkkär: Det kan man ju inte avgöra själv, men jag säger som Lill-Babs, man får vara glad om man är folkkär. Förr var det nästan ett skällsord, men det är stort om man kan ha den platsen i människors liv. Särskilt 2013 när så lite förenar. nyckeln till framgång För sjätte året i rad fick hon Stora Radiopriset som Sveriges bästa kvinnliga programledare, vald av lyssnarna. Lotta Bromé som i flaggskeppet P4 Extra växlar virtuost mellan högt och lågt. Bakom sig har hon redaktionen som backar upp i alla lägen. Text / Ulrica Bengtsdotter Foto / Alexander donka Man får väl säga att Lotta Bromé är en programledare med stjärnstatus. 30 år i radio och även tv, bland annat i SVT:s Söndagsöppet, som julvärd och i Diggiloo, har gjort henne till kändis i breda folklager. Men bakom succén med 1,8 miljoner lyssnare i P4 Extra ligger också ett hårt mallat format, noggrann research, bokningar för att inte säga förhandlingar med gäster, uppvärmning av desamma, förberedelse av manus och stöd. Det blir lättare för mig att improvisera när jag har något att falla tillbaka på. Vi jobbar väldigt tight i redaktionen och när jag hade det tufft privat förra året fanns de här och stöttade mig. Jag kunde lita på att de fanns där och det är jätteviktigt, säger Lotta Bromé. Minna Grönfors, programchef på P4 säger att det är ovanligt i Sverige att man jobbar så tydligt mot programledaren. Går man in på den redaktionen och jobbar så vet man att det är mot Lotta man jobbar, det skulle nog inte funka om man själv ville vara programledaren. Researchern till Dagens gäst skriver till och med intervjuerna efter hur Lotta låter. Att boka Lotta Bromé för en intervju känns lite som att boka en filmstjärna, där managern är producenten Pether Öhlén. Det var honom som Lotta skapade programmet ihop med och hon beskriver deras samarbete som väldigt kreativt. Han är bra för att han är galen, han är knäpp och det är jag med. Men vi balanserar upp varandra. Ibland har jag stora idéer men han får dem att bli verklighet och tvärtom. Det händer mycket när vi pratar och spånar, det blixtrar och ingenting är omöjligt. Han har alltid stått vid min sida. Alla behöver en sån person. Och speciellt när man står längst fram. Man kan få priser, men man kan också få skit. När det är final för Världens barn har P4 Extra en specialsändning med en lång rad liveartister i studion. Värdinnan Mollan Mollvidson som tidigare varit idrottslärare och kaféägare fixar kaffe och wraps till dem som inte ätit lunch, värmer upp, ser till att gästerna kommer in i studion i tid och beställer taxi. Artisterna sitter i sofforna i loungen utanför kontrollrummet och pratar om sommarturnéer, bilar, sjunger påhittade låtar och skvallrar. Robin Stjernberg visar sin senaste video på mobilen och repar lite på pianot i studion, innan Mollan ropar in honom. Det är en väldigt go feeling att bli intervjuad av Lotta, säger han på sin hässleholmsdialekt. Man glömmer att man är med i en radiostudio. Hon är alltid intresserad och påläst och har koll på vilka grejer man är aktuell med, mer än man själv. Sen är hon ödmjuk. Måndagen efter Världens barn-sändningen är

7 7 fråga / Vad är grejen med Lotta Bromé? Nina Allergren är researcher för Dagens gäst i P4 Extra. Förut hade jag ett bläckfiskjobb på Radio Stockholm. På lokal kanal har man max 40 minuter för att göra research på en person, men här kan jag kan gräva ner mig i en persons liv en hel dag, det är jättelyxigt. Det är en väldigt go feeling att bli intervjuad av Lotta, säger Robin Stjernberg. Beatrice ask, justitieminister Hon är en driven radiojournalist Jag tycker att Lotta Bromé alltid är insatt och att hon är en väldigt driven radiojournalist utan att det märks. Positivt menat! Det är trevligt att vara gäst hos Lotta, med skönt, bra prat. Hon är en lugn, cool programledare. Det blir inte så flamsigt som i Rix morronzoo, säger Pernilla Wahlgren, här omgiven av sina kollegor Lisa Stadell och Anna Werner. Helena af Sandeberg Dagens gäst. Intervjun spänner över dramat om Kung Lear, Helenas graviditet som hon berättar om fast hon precis innan skrattat: Jag dör om du tar upp det i sändning! till att vara fotbollstränare för sonens lag, tonåren och hennes mammas död. Det är en balansgång mellan djupt allvar och lättsamt skratt och prat. Mycket research och manusbearbetning ligger bakom, men i slutändan är det ändå en direktsänd show, ett möte mellan två människor. Helena af Sandeberg är upprymd efter sändningen. Jag glömde att jag var i radio, det kanske är skicklighet, men det funkar. En supertrevlig person en sån man skulle vilja käka middag med. Magi, utropar en av kollegorna om intervjun på det avspända mötet efter sändningen i det Jag pratar med 65 nya personer i veckan. Det är alltifrån skelettkvinnor, mammor som förlorat sina barn till poliser. Det händer mycket när vi pratar och spånar, det blixtrar och ingenting är omöjligt. Han har alltid stått vid min sida, säger Lotta Bromé om producenten Pether Öhlén. röriga, fullkomligt oglamorösa redaktionsrummet. På Lottas skrivbord ligger högar med böcker. Bland annat 7-åriga dotterns djurbok, som redaktionen använt i ett av dagens inslag. Redaktionen går igenom programpunkterna en efter en. Lotta lutar sig tillbaka och läser då och då högt från twitter, medan dagens producent Helena Sannemalm åter försöker samla gruppen. Men, please Lotta! Efter två timmars direktsändning är Lotta oftast trött och går efter en stund ner i varv. Jag har räknat ut att jag pratar med 65 nya personer i veckan och då är det alltifrån skelettkvinnor, mammor som förlorat sina barn till poliser. Vi slår oss ner i lunchrummet där hon sällan håller till om det inte är för att hämta kaffe ur maskinen som idag visar sig vara trasig. Om jag brukar äta lunch här? Nej, aldrig, jag hinner inte äta lunch. Vad tror du själv det är som gör att folk gillar dig? Jag tycker väldigt mycket om det jag gör och är genuint intresserad av dem jag pratar med och det tror jag märks. Ingen är värd mer än någon annan. Det tror jag tilltalar många. Jag drivs av en nyfikenhet att kunna gå från högt till lågt och är väl bra på allt utom trav (skratt). Sedan är jag väl ganska lugn, i alla fall i sändning. inger arenander, utrikeskorrespondent washington Hon har en talang för att skapa kontakt Jag tycker att det är roligt att medverka hos Lotta. Det är ofta andra ämnen än de jag bevakar för nyheterna. De flesta människor svarar om frågeställaren är uppriktigt intresserad, men det är en särskild talang att skapa kontakt. Lotta lyckas ofta och på mycket kort tid. Hon är inte hotfull utan vänlig. Utrikesminister Carl Bildt låter helt annorlunda i P4 Extra jämfört med i Ekot eller Studio Ett, har jag lagt märke till. Det behöver inte betyda att innehållet är tunnare. Lotta har breda intressen och kunskaper. Hon kan till exempel mycket om politik, upptäckte jag när jag var med i hennes valvaka. Hon är blyg, tror jag, och gillar inte att framhäva sig själv särskilt. Det är den hon talar med som är viktigare, det är en bra utgångspunkt för en intervjuare. erik saade, artist Hon ställer smarta frågor Det är alltid kul att vara med i P4 Extra. Lotta är väldigt smart och har smarta frågor. Hon är seriös och det tycker jag om. Ibland när man är med i andra radiokanaler kan det vara så mycket underhållning att det är för mycket ståhej. meja kullersten, artist Hon är så skönt direkt Jag blir alltid lika överraskad, hon är så skönt direkt. Jag kommer ihåg första gången jag träffade Lotta -90 eller -91 i Sommartoppen. Hon är en av Sveriges starkaste personligheter, inte bara radiopersonlighet. Utan multimedial.

8 8 / arbetsliv srf / Ny hemvist för löner och service Vissa av de uppgifter som SRF har haft hand om flyttas i omgångar över till de enskilda bolagen under perioden december till mars. Nu förbereder sig Sveriges Radio på förändringen, bland annat genom rekrytering. Det gäller exempelvis lönehantering, där Sveriges Radio just har avslutat rekrytering av medarbetare som idag jobbar på SRF. Ekonomiavdelningen rekryterar också och kommer att anställa fem medarbetare inom redovisning och reskontrahantering. Det blir en ökad bemanning, men bara tillfälligt eftersom man inte kommer att ersätta alla som går i pension. Som Radiotidningen tidigare har berättat om kommer Ekonomiavdelningen i samband med rekryteringsprocessen att göra en omorganisation, vilken innebär att hanteringen av bland annat fakturor, reseräkningar och gage centraliseras till Stockholm. För att klara att ta över de här arbetsuppgifterna till Sveriges Radio måste vi skapa en gemensam och central funktion som kan ta ansvar för hela processen, säger Miriam Törnström, redovisningschef på Ekonomiavdelningen. Även flera av SRF:s servicefunktioner övertas av programbolagen under nästa år. Sveriges Radio ser just nu över hur verksamheten ska se ut. SVT har redan beslutat sig för att starta en helt ny serviceavdelning av exempelvis post, kontorsförråd och lokalbokning. Även inom Sveriges Radio kan det bli aktuellt med något liknande, säger Petter Stenberg, vice ekonomichef: Vi tar tillfället i akt och ser över möjligheten att förbättra servicen i Radiohuset, förändringar kommer det att bli men vi är ännu inte redo att presentera vår lösning. Vi siktar på att vara klara före sista november. SVT kommer att få centralt placerade postfack i Stockholm, vilket UR redan har. Hur det blir med postfacken i Radiohuset återstår att se. Vi är som sagt inte helt klara, men det lutar åt att vi kommer att ha en enda plats för allas postfack här i Stockholm. Vi får väldigt lite fysisk post idag så jag tror att det ligger i tiden att centralisera denna del. Programverksamheten inom Sveriges Radio kommer också att påverkas av förändringarna inom SRF. Just nu ser man över om det kan krävas förstärkning på något område där Sveriges Radio tar över uppgifter från SRF. Tydligast märks det just nu i införandet av programbanken och programrapporten. Arbetet där sker just nu i projektform, men på sikt skapas en linjeorganisation för stöd och kvalitetskontroll för programbanken och programrapporteringen. En annan förändring är att inga program längre kommer att göras i Grammofonarkivet efter årsskiftet. Posthanteringen är en av SRF:s servicefunktioner som förändras nästa år. De program som idag spelas in i Grammofonarkivets studior, exempelvis Melodikrysset, kommer att göras med Sveriges Radio-tekniker i Radiohusets studior, säger Hans-Erik Järvenhag, biträdande teknisk chef på Programenheten. / Jenny Mattsson Fakta om SRF:s nya organisation: Teletjänster och fysiska arkiv behålls inom SRF. En ny sammanslagen och minskad musik- och researchfunktion som omfattar grammofonarkivet, musikbiblioteket, biblioteket och pressarkivet. Det senare upphör att fyllas på från och med november Framtida arkivering sker i programbolagens egna produktionssystem. Fastighetsförvaltningen ligger kvar hos SRF men ansvarfördelningen mellan bolagen behöver tydliggöras. Även friskvården ligger kvar hos SRF. Målet är att merparten av nedbemanningen ska vara avslutad i juni 2014 och att hela förändringen ska vara klar i juli löner / årets lönerörelse klar, utbetalning sker retroaktivt från 1 april Nu är det äntligen klart med de nya lönerna för Någon lönekartläggning hinns inte med i år utan det blir förhoppningsvis aktuellt under 2014 istället. Representanter för de olika fackklubbarna kommenterar. Ulrika Hyllert för SJF: Vi förhandlade inte under 2012 utan sparade procent till årets förhandling. Kanaler och redaktioner får en lokal pott på 3,7procent, varav 320 kr i individgaranti, att fördela och sektionerna ansvarar för att förhandla lönerna med lokala chefer. Alla ska ha en lön som kan motiveras och förklaras utifrån kollektivavtalet och kända kriterier. Om de nya lönerna ska kunna betalas ut före jul måste förhandlingarna vara klara den 22 november. Lönehöjningen betalas ut retroaktivt från 1 april. Åsa Wisborg för Unionen: I år fanns en pott på 2,0 procent att fördela och en individuell garanti om 190 kr. Förhandlingarna gjordes under några intensiva veckor i oktober och slutförhandlingen blev klar 31 oktober. Den nya lönen kommer på novemberlönen. Allt retroaktivt från 1 april Sara Asplund för SACO: Avtalet som slöts tidigare i höstas var helt nytt för alla Sacomedlemmar. Medarbetare och chef ska ha samtal redan i början av året för att sätta upp mål och gemensamt komma fram till vad de ska utmynna i när det gäller lön. Inför nästa års löneförhandling utbildas medlemmar och arbetsgivare för att få en bra dialog. I årets lönerevision fanns inte tid för dessa samtal eller för att arbeta mot satta mål. Arbetsgivaren och Saco beslutade därför gemensamt att i stort hålla sig till det gamla avtalet och arbetsgivarens utgångspunkt var en ram på 2 procent. De nya lönerna är nu satta och betalas ut i november. Eftersom lönerörelsen för 2013 avslutats väldigt sent finns ingen möjlighet att hinna göra en lönekartläggning i år, det är en process som tar relativt lång tid. Förhoppningsvis inleds lönerevisonen för 2014 i tid. Det innebär att Personalenheten kan göra nästa lönekartläggning med start augusti eller september nästa år. Men det förutsätter alltså att 2014 års lönerevision är klar. / Eva Ericsson-Rydberg

9 9 / noterat glasbarnen / Barnjuryns motivering: Glasbarnen är en läskigt kuslig spökhistoria för alla som älskar att bli skrämda. Språket har fina detaljer och är nästan lite vuxet. En spännande alla-bok för barn och vuxna från 9 år och uppåt. Rekommenderas ej för kvällsläsning. Tony Irving lever sin dröm. Foto: mattias ahlm Hallå där / Tony Irving Hur känns det efter premiären av Irving i P4? Så här i efterhand känner jag att jag kan klappa mig själv på axeln. Nu har det sjunkit in att min dröm och önskan om att jobba med radio har startat och det gör mig stolt. Jag har gjort min första egna direktsändning någonsin, för mitt eget program där jag håller i alla trådar. Det har jag varken gjort i radio eller tv tidigare. Det var otroligt spännande och nervöst. När jag lyssnar i efterhand hör jag hur min röst skakar i början av programmet men jag blev tryggare i rollen under programmets gång. Varför vill du jobba med radio? Det är ett medvetet karriärval för mig och ett stort steg att gå från underhållare till talkshowvärd. Min röst och min brytning har gett mig mycket uppmärksamhet de senaste nio åren så radio är ett bra format för mig och jag blev överlycklig när jag fick erbjudandet. Men det måste funka åt båda hållen, det är lika viktigt att Sveriges Radio är nöjda med mig som att jag tycker att jag gör ett bra jobb. Jag har inte råd att göra något som blir katastrof. När jag hade spelat in piloten kom vi båda fram till samma slutsats att det funkade så jag tog uppdraget. Hur är det att ha Linnea Wikblad som sidekick? Jag ser henne mer som min partner in crime än som en sidekick. Vi balanserar och kompletterar varandra. Efter sex veckor av förberedelser känner jag mig som en 17-årig lärling som precis gått klart skolan och hamnat i händerna på ett otroligt bra arbetslag. Att stå framför mikrofonen är den enkla biten, det är laget bakom som gör det verkliga jobbet. / Maria Edlund Läskigt bra vinnarbok Kristina Ohlssons bok Glasbarnen vann Barnens Romanpris Kristina Ohlsson är den första pristagaren som tilldelats den förhöjda prissumman på kr. Det är min första bok för barn och att slå en sådan homerun på första försöket känns helt överväldigande. Det här skulle bara vara min fritid jag ville skriva barnböcker för att göra någonting mer än att skriva vuxenböcker. Men jag tyckte att det var fantastiskt roligt och så blev det så här väl mottaget, säger Kristina Ohlsson. I allmänhetens tjänst Din gatas Rijal Mbamba är publikens ambassadör i Musikhjälpen Redan nu drar han igång arbetet genom att peppa Sveriges skolklasser att starta egna initiativ för Musikhjälpens insamling för alla tjejers rätt att överleva sin graviditet. Skolorna har under Musikhjälpens tidigare år varit väldigt engagerade och i år ser jag fram emot att tillsammans med alla elever utveckla det engagemanget och ta det till nästa nivå, säger Rijal Mbamba. Musikhjälpen startar den 9 december. Barnboksdebutant vann barnjuryns hjärtan. Foto: martina holmberg Ambassadör Mbamba. Foto: sanna dolck

10 10 / anslagstavla Medieormen ömsar skinn igen årets språkprisvinnare! Lasse Olsson, P4 Malmöhus, vann årets språkpris i kategorin lokala sändningar. Foto: fabian Rimfors Sveriges Radios digitala forum för debatt kring medier och journalistik har fått ny form i höst. Medieormens redaktör Cecilia Djurberg och Martin Jönsson, biträdande programdirektör och ansvarig utgivare, svarar på vad som egentligen är skillnaden mellan nya och gamla Medieormen. Hur skiljer sig uppdraget för nya Medieormen från sidans tidigare uppdrag? Martin Jönsson: Medieormen startade ju som en interaktiv bok om en förnyad journalistik. Den delen av satsningen får sägas vara avslutad. Nu är uppdraget att dels vara ett forum för debatt om journalistisk utveckling, dels konkret visa upp exempel på hur Journalistik 3.0 kan göras i praktiken, via dagliga spaningar. Martin Jönsson Vad är det som är nytt på sidan, rent konkret? Cecilia Djurberg: Det mest iögonenfallande är såklart att Medieormen, precis som flera andra av Sveriges Radios webbsidor, har flippats om till följsam design. Men innehållsmässigt Cecilia Djurberg består förändringen i att vi inte längre har några fasta krönikörer utan satsar på kortare trendspaningar med tips på inspirerande publiceringar, varvat med debattartiklar. Sedan tidigare har vi gjort poddinspelningar av seminarier och föreläsningar, och det kommer vi att fortsätta med, men nu blir det även mer regelbundna poddar med samtal om intressanta, journalistiska utvecklings- och arbetsmetoder. Jag tror att poddformatet, som ju ger utrymme för eftertänksamma samtal, är särskilt lämpade för metajournalistik. Varför ska just Sveriges Radio driva en sida för debatt om media och journalistik? Martin Jönsson: Vi har ett ansvar att hålla igång en konstruktiv diskussion om hur den publiknära journalistiken kan utvecklas. Det får inte bara bli krisdebatt om medierna. Sveriges Radios språkpris 2013 till lundströmska och hederlig skånska I år går Sveriges Radios språkpris till kulturredaktionens Marie Lundström och till Lasse Olsson på P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion. Sveriges Radios språkpris delas ut i två kategorier års pris för lokala sändningar går till Lasse Olsson, P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion, som med muntligt mästerskap skildrar vardagslivet och översätter torra fakta till begriplig, berörande och hederlig skånska. Det är väldigt omtumlande att få det här priset det hade jag inte väntat mig, säger Lasse Olsson. Jag har jobbat i 45 år som journalist och det här kröner min karriär! Mitt jobb som lokalreporter är att läsa torra kommunala handlingar på kanslispråk, hitta storyn och sedan levandegöra den så att folk förstår. Jag är noga med att läsa texten högt när jag skriver och sedan skriva om och skriva om tills den blir bra. Och kan man få en knorr på den så är det ju ännu bättre då kommer lyssnarna ihåg, säger Lasse Olsson. I kategorin för rikssändningar går priset till Marie Lundström, Kulturredaktionen, den samtida bokradions mästare, som på klingande lundströmska låter oss hänga i levande poeters sällskap. Första känslan när jag fick veta att jag fått priset var oj, hjälp har någon lyssnat och bedömt hur jag pratar? För mig är det talade språket ett fritt område, det är som en lek i mitt huvud och har inget med prestation att göra. Jag har försökt ringa in den där lundströmskan. En del av den kan vara den klingande norrbottniskan som gör språket lite gungande. Och för mig är det viktigt att vara fri och uppfinningsrik i språket, men aldrig stänga andra ute med hjälp av det. Jag pratar väldigt sällan med svåra ord, men nu funderar jag ändå på om lundströmskan kanske skulle kunna vara snäppet mer poetiskt utflippat utan att förlora lyssnarna, säger Marie Lundström. Sveriges Radios språkpris är på kronor per kategori. Till 2014 års prisomgång kommer en arbetsgrupp att lägga fram förslag om hur också insatser på andra språk än svenska kan belönas. / Eva Sahlin Marie Lundström, Kulturredaktionen, vann årets språkpris i kategorin rikssändningar. Foto: martina holmberg / Jenny Mattsson

11 11 / anslagstavla lediga jobb / Sameradion söker reporter till Kiruna Arbete med nyheter och program. Programanställning på heltid i Kiruna 1 januari - 31 maj 2014 med möjlighet till förlängning. Ansök senast 17 november Frågor: kanalchef Ole Isak Mienna, , Desire Lindström, personalspecialist, Fackliga: Thomas Sarri, SJF,l , Kathrin Nutti, Unionen, , Evert van Berkel, SACO, Programledare till P4 Dalarna Eftermiddag Programanställning på heltid 10 febr - 30 juni 2014 med möjlighet till förlängning. Ansök senast 24 november Frågor: Tobias Gruhs, programchef, , Maritha Widlund, personalspecialist, Fackliga: Mattias Klefbeck SJF , Åsa Wisborg Unionen samt saco@sr.se. Konserthuschef, Berwaldhallen Tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enl ök. Placeringsort Stockholm. Fackliga: Maj Widding (Symf RSO), , Love Enström (Symf Rk), , Ulf Bjurenhed (SMF), , Erland von Heijne Unionen, Ulrika Hyllert SJF, samt saco@sr.se. Rekryteringskonsult Anne Palmgren Ansök senast 10 november via Finnveden Executive. Kulturproducent till OBS P1 Programanställning på heltid 1 dec dec 2014 med möjlighet till förlängning. Placeringsort Malmö. Ansök senast 10 november Frågor: Mikael Olsson, programchef P1 och P2, Facklig: Svjetlana Pastuhovic, SJF, P4 Uppland söker HF-reporter och programledare, eftermiddag Programanställning på heltid 23 feb - 31 dec Ansök senast 11 november. Frågor: Andreas Miller, kanalchef SR Uppland, , Sofia Kottorp, tf programchef, eller Marianne Jansson, personalspecialist, Fackliga: Jonas Ahlman, SJF, David Hellgren, Unionen, samt saco@sr.se. P4 Uppland söker HF-reporter och programledare, morgon Programanställning på heltid 2 jan - 31 dec Ansök senast 11 november. Frågor: Andreas Miller, kanalchef SR Uppland, , Sofia Kottorp, tf programchef, eller Marianne Jansson, personalspecialist, Fackliga: Jonas Ahlman, SJF, David Hellgren, Unionen, samt saco@sr.se. P4 Skaraborg söker nyhetsreporter Vikariat på heltid under första halvåret 2014, tillträde direkt efter årsskiftet. Placeringsort Skövde. Ansök senast 10 november Frågor: Daniel Rundqvist, kanalchef, , daniel.rundqvist@sverigesradio.se, Ann Andersson, personalspecialist, Fackliga: Marthina Stäpel, SJF, Anders Jernquist, Unionen, eller saco@sr.se. P4 Skaraborg söker en reporter Huvudinriktning politik och val. Programanställning på heltid under hela 2014, tillträde direkt efter årsskiftet. Placeringsort Skövde. Ansök senast 10 november Frågor: Daniel Rundqvist, kanalchef, , daniel.rundqvist@sverigesradio.se, Ann Andersson, personalspecialist, Fackliga: Marthina Stäpel, SJF, Anders Jernquist, Unionen, eller saco@sr.se. Lokalredaktör till Simrishamn Vikariat på heltid 13 jan - 1 sep Placeringsort Simrishamn. Ansök senast 15 november Frågor: Jenny Sandgren, kanalchef, , Tor Danielsson, nyhetschef, , Astrid Bergön, personalspecialist, Fackliga: Rickard Sturesson (SJF), , Fredrik Brofalk, (Unionen), eller saco@sr.se. Nyhetsreporter till P4 Halland Tillsvidareanställning på heltid med tillträde den 1 februari Ansök senast den 2 december. För frågor kontakta Tomas Gustafsson, kanalchef, tel För frågor kring din ansökan kontakta Astrid Bergön, personalspecialist, tel Fackliga frågor Therese Wahlgren, SJF, tel För övriga fackförbund hänvisar vi till respektive klubbs kontor på Sveriges Radio i Stockholm. Dessa nås via växeln, tel Driven programchef till P4 Östergötland Tillsvidareanställning på heltid. Önskvärt tillträde senast 1 februari Placeringsort Norrköping. Ansök senast 20 november Frågor:Peter Weyde, kanalchef SR Östergötland, , Margot van der Lieth, personalspecialist, Fackliga: Lars Anrell, Journalistförbundet, Jimmy Calmerberg Unionen, eller saco@sr.se. Annonserna finns i sin helhet i jobbanken på intranätet. kurs / Journalistkurs hur man granskar extremhögern För tredje gången anordnar Stiftelsen Expo en tvådagars fortbildningskurs för yrkesverksamma journalister. Under kursen slipas deltagarnas kunskaper gällande bevakning av organiserad intolerans och högerextrema rörelser. Bland annat gör vi en djupdykning i dagens relevanta aktörer och organisationer vilka de är, hur metoderna ser ut och vad som är deras syfte och mål. Vi diskuterar journalistens roll, publicistiska frågor och delar med oss av erfarenheter och tips. Kursen riktar sig till journalister i hela Sverige inom olika typer av medier. Platserna är begränsade och vi förbehåller oss rätten att ge plats åt dem vars arbete och bevakning fordrar kunskap inom ämnesområdet. Är du intresserad av att delta? Skicka en intresseanmälan till: utbildning@expo.se. Berätta lite om dig själv, din journalistiska bakgrund samt varför kursen är relevant för dig i din yrkesutövning. Sista anmälningsdag är 8 november. Plats: Stockholm, specificeras senare. Datum: november Deltagaravgift: 4000 kr + moms. Lunch och fika ingår båda dagarna.

12 12 / årtalet posttidning b 1951 Lennart Hyland var en föregångare när det gäller socialreportaget i radio. Foto: sören hoffman/ svt bild Radion formade hyland Säg Lennart Hyland och de flesta reagerar. För de yngre är han oftast bara ett namn från TV:s barndom för de medelålders och äldre en gammal bekant, en gigant inom sport och underhållning under många decennier. De flesta oavsett ålder har hört och sett klipp från hans klassiska sportreferat och för dem som såg Per Oscarsson ta av sig allt utom kalsongerna i Hylands hörna i början av 60-talet så är det ett minne med nästan lika stor lyskraft och varaktighet som mordet på John F Kennedy. Man glömmer det aldrig. Säg Lennart Hyland och många tänker också på det som blev känt för en bredare krets först efter hans död 1993; hans arbetsnarkomani och alkoholism. De mörka sidorna av kändisskapet. Säg Lennart Hyland och de flesta reagerar. Och de flesta tänker: TV! Men det stämmer inte. För Lennart Hyland var mycket mer än en genialisk skapare av den moderna TV-sporten och förnyare av TV-underhållningen. Först och främst var han journalisten som 26-årig efter åtta års slit som tidningsreporter klev in på Radiotjänst i Stockholm år 1945 och fann att han landat i det element han skapats för. Och sedan revolutionerade han det svenska radioreportaget. Han bröt nästan omgående ny mark för det sociala reportaget. Bland annat i serien Med mikrofonen i andras yrken där han, delvis med dold mikrofon gick in i olika yrkesroller. Det var ett helt nytt sätt att skildra verkligheten. Bilden här ovanför togs när Lennart Hyland, på julaftonen 1951 pratade med uteliggare som sökt skydd och värme på ugnen på Fittja Tegelbruk. Här skildrar han en helt annan verklighet än den som vanligtvis skildrades i radio under julen. Snart nog tog sedan underhållning och sport över nästan helt. Lördagskväll följdes av Karusellen, Stora Famnen och Hylands hörna flyttade Lennart Hyland tillsammans med sin hörna över till TV-mediet och var med det i stort sett förlorad för radiomediet. Hans eftermäle skrevs som banbrytande TV-underhållare och TVsportens förnyare och nestor. Men det var på Radiotjänst allt började. Det var här hans etermediala geni formades och växte upp. / Anders Sundberg