Det är tufft att rida -kostens betydelse för ryttare på olika nivåer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det är tufft att rida -kostens betydelse för ryttare på olika nivåer"

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Lek, Fritid, Hälsa Examensarbete 10 poäng Det är tufft att rida -kostens betydelse för ryttare på olika nivåer Horseriding a demanding sport -the importance of eating habits for riders on different levels Stina Kårhammer Lärarexamen 180 poäng Idrott och Fysisk bildning Höstterminen 2005 Handledare: Frans Oddner Examinator: Bo Carlsson

2 Abstract Syftet med denna studie var att försöka ta reda på vad ryttare som befinner sig på olika nivåer har för kostvanor och hur väsentligt de anser det vara med kostmedvetenhet i samband med ridning. Forskning kring själva hästen och dess foderbehov finns i mängder medan forskning kring ryttaren är nästintill obefintlig. Frågeställningen som ledde studien framåt var; Vilken är betydelsen av kost och kostvanor hos ryttare som befinner sig på olika nivåer i sin utövning? För att söka svar på frågeställningen användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Åtta ryttare från fyra olika kategorier beroende på vilken nivå de befann sig i sin utövning intervjuades. Kategorierna för de olika nivåerna var, enkel motionär, avancerad motionär, elit samt professionell. För att kunna utföra en samhällsvetenskaplig analys om ryttarna och betydelsen av deras kostvanor valde jag att använda mig av Bourdieu och hans begrepp habitus, kapital och fält. De flesta ryttare ansåg att kostvanor har stor betydelse för ridning. Trots denna medvetenhet var det flera av dem som på ett eller annat sätt slarvade med kosten. Det kunde ha med allt ifrån tidsbrist, lathet, bekvämlighet till attityden att det faktiskt är hästen som utgör den största fysiska prestationen att göra. Vilken nivå de befann sig på i sitt utövande visade sig inte spela någon större roll på kostens betydelse. Att det saknas forskning kring ämnet beror enligt samtliga ryttare på att ridsporten ännu inte tagits på allvar, ridning ses inte som en fysiskt krävande sport. Nyckelord: kostvanor, kost, ridsport, ridning, habitus, kapital, fält. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Avgränsning, syfte, frågeställning Begreppsförklaring 7 2. Bakgrund Ryttare och ridning Kost och näringslära Idrott och kost Ryttare och kost Sammanfattning Statistik Metod Min förförståelse Material Urval Procedur Teori Biografi Habitus Kapital Fält Resultat Porträtt Enkel motionär Avancerad motionär Elit Professionell Mönster Bakgrund Ridning Ridningens betydelse Kost Attityder Bakgrund Kostvanor idag Kost och ridning Diskussion Avslutande kommentar Referenser 40 Bilaga 1. Intervjuguide 3

4 1. Inledning Att intresset för ridsport ökat under de senaste årtiondena märks tydligt i massmedia, där sporten tagit en allt större plats inom både dagspressen och i TV, och Svenska ridsportförbundets satsningar där det år 2004 togs ett beslut om att skapa en förbundstidning som skall ges ut till alla förbundets medlemmar (Svenska ridsportförbundet, 2005). Svenska ridsportförbundet gör varje år en sammanställning på hur ridsporten ser ut i landet. Under år 2004 var ridning den näst största ungdomsidrotten efter fotboll, räknat på antalet aktiviteter för barn och ungdomar. De visar även att ridskolan på många orter runt om i landet utgör den största fritidsgården och idrottsanläggningen och att över en miljon svenskar i dag har kontakt med hästar på ett eller annat sätt (Svenska Ridsportförbundet, 2005). Ridning och andra hästsporter är speciella i jämförelse med andra idrotter då det här är hästen som utför huvuddelen av prestationen. Detta kan vara en förklaring till varför hästens träning och utfodring satts i centrum vilket tydligt märks då det idag finns en uppsjö av olika faktaböcker som behandlar allt från olika hästraser till hantering av djuren samt deras beteende. Exempel på böcker som behandlar hästen är Vad du inte visste om din häst, hemligheter och beteenden från A-Ö (Greevy, 1997) samt Hästar och ponnyer (Ransford, 2002). Böcker som behandlar hur man ska utfodra sin häst finns det gott om. Där beskrivs och förklaras det hur och vad hästen behöver äta i förhållande till vikt, ålder, kondition, träning, årstid samt tid på dygnet. En hel del forskning om hästar och foder finns på Sveriges lantbruksuniversitets hemsida. Där kan man själv med hjälp av ett program räkna ut sin hästs foderbehov ( Däremot att finna forskning som rör själva ryttaren eller övrigt hästfolk är nästintill omöjligt. Vad vet vi egentligen om vad ryttarens egna kostvanor har för betydelse för ridning? I artikeln Rätt mat viktigt för resultatet (Andersson, 1999) framgår även där att det är stora tomrum inom området. Energiåtgången har kartlagts i detalj för de flesta andra idrottsgrenar men inte för ridning (Andersson, 1999). Eftersom det är väldigt tunt på forskningsfronten när det gäller just ryttare och deras kostvanor, om man jämför med andra idrotter där man kan hitta en hel del anknytningar till kost i exempelvis Ät bäst! Kost, idrott och hälsoutveckling (Broholmer et.al 2001) och Kost och idrott, matens betydelse för prestation och hälsa (Ekblom et.al 1992), vill jag 4

5 med denna uppsats försöka fylla en bit av tomrummet. Hälsomedvetenheten i samhället är ständigt på frammarsch och många läkare och forskare uttalar sig om hur man lever ett sunt liv. Ett exempel är Stephan Rössner, professor vid överviktsenheten på Huddinge sjukhus, författare till flera böcker, bland andra Hälsa till alla (2001) och Kroppen har rätt (1998) samt en flitig debattör i hälsofrågor. Ett tecken på att intresset för kost sakta börjar komma även inom ridsporten är att Svenska ridsportförbundet år 2003 startade ett projekt, Må Bäst mé Häst, som inom hästsportens ungdomssatsning vill öka medvetenheten om hur unga ryttare äter och mår (Svenska ridsportförbundet, 2005). Som aktiv ryttare och snart utbildad idrottslärare med ett stort intresse för kost ser jag detta ämne som mycket intressant och i dag högaktuellt. Med denna uppsats vill jag ta reda på vilken betydelse kosten och kostvanorna har hos ryttare som befinner sig på olika nivåer. 5

6 1.1 Avgränsning, syfte och frågeställning. Fastän ridsporten är så stor som den är i dag finns det ytterst lite forskning inom området förutom allt som rör hästen och dess beteende och skötsel. Det jag vill med denna uppsats är att försöka ge ett bidrag till hur ryttare ser på olika frågor som rör kost. Syftet med min uppsats är att försöka ta reda på vad ryttare som befinner sig på olika nivåer har för kostvanor och hur väsentligt de anser det vara med kostmedvetenhet i samband med ridning. Den frågeställning som leder studien framåt är: Vilken är betydelsen av kost och kostvanor hos ryttare som befinner sig på olika nivåer i sin utövning? Eftersom det finns mycket begränsat med tidigare forskning inom området vill jag försöka skapa mig en så bred och uttömmande bild av ryttarna som möjligt och på så sätt försöka ta reda på hur de förhåller sig till ämnet kost. Samtidigt vill jag inte göra undersökningen för omfattande utan hålla mig till mitt område. För att få en så djup och bred inblick i ryttarnas vardag som möjligt har jag valt att genomföra en kvalitativ studie i form av intervjuer, vilket jag även hoppas ska ge en bra grund för eventuell vidare forskning. Förutom att ta reda på vad kost och kostvanor har för betydelse för ryttare vill jag även se om det är någon skillnad beroende på vilken nivå de bifinner sig i sitt utövande. För att få svar på mina frågor har jag valt att dela in ryttarna i olika kategorier efter på vilken nivå de befinner sig med sin ridning i dag. Genom att intervjua åtta personer, två inom varje kategori, hoppas jag på att få de synpunkter och erfarenheter av ryttarna jag behöver för att finna svar på min frågeställning. Utifrån nedan beskrivna kriterier har jag delat in intervjupersonerna i fyra olika kategorier. Enkel motionär. Dessa ryttare rider 1-2 gånger i veckan. Rimligtvis rider de på ridskola eller som medryttare på någon annans häst. Avancerad motionär. Dessa ryttare rider regelbundet 2-5 gånger i veckan på egen häst eller en foderhäst. Ingen av dessa två kategorier försörjer sig i huvudsak på något som har med hästar och ridning att göra. Elit. Ryttarna i denna kategori försörjer sig till stor del på hästar och ridning. De har 6

7 specialiserat sig inom ridningen, t.ex. hoppning, fälttävlan eller dressyr, samt tävlar aktivt. Professionell. Dessa ryttare försörjer sig enbart på sin ridning och hästar och tävlar på elitnivå. 1.2 Begreppsförtydligande För att underlätta för läsaren kommer jag här nedan förtydliga vissa termer jag använder mig av. Med ryttare menar jag den person som rider på hästen. Här räknar jag alltså inte in kuskar, jockeys eller de som utövar jymkhana eller voltige. De människor som håller på med hästar på annat sätt än just ridning benämner jag som hästmänniskor eller hästfolk. Ridsport har jag valt att kalla allt som har med i hästar att göra. Det kan vara allt från hästavel till voltige. Definitionen på begreppet idrott lyder enligt SOU 1969:29 med smärre omformuleringar, fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. Denna definition gäller fortfarande officiellt, i första hand inom idrottsrörelsen (Blom & Lindroth 2002). Med kostvanor menar jag de vanor eller mönster som en människa har när det gäller mat. Med kost menar jag all sorts mat. 7

8 2. Bakgrund För att göra det så översiktligt som möjligt har jag valt att dela upp den forskning som har bedrivits i fyra olika områden. Dessa har jag valt att kalla Ryttare och ridning, Kost och kostvanor, Idrott och kost samt Ryttare och kostvanor. Den litteratur jag använt mig av i uppsatsen är hämtad från tre olika kategorier. Dessa är forskning eller vetenskapliga artiklar som är vetenskapligt producerade. Den andra kategorin är populärvetenskaplig litteratur, exempelvis böcker från Riksidrottsförbundet. Den tredje kategorin är artiklar och undersökningar i olika tidsskrifter och dagstidningar där det ofta är några få personers synpunkter eller åsikter men som jag anser viktiga att ha med för att få ett så brett perspektiv och en så djup förståelse som möjligt. 2.1 Ryttare och ridning I populärvetenskapliga faktaböcker som Hästar och ponnyer (Ransford, 2002) och Hippoterapi (Arbin, 1994) kan man läsa om hästens betydelse genom åren. Hästen har varit människans trogna tjänare i alla tider. Den var forna tiders kommunikationsmedel, den bar packning, den var den trogne vännen, den var livräddaren som transporterade den skadade hem eller till sjukhus och den var stridsmaskinen. Redan under Hippokrates tid benämndes ridning som muskelstärkande och konditionsfrämjande (Arbin, 1994). Hästen som tidigare var nödvändig inom jordbruket har idag fått en helt ny betydelse i samhället, och används mestadels som fritidsaktivitet och till sport. Det finns idag en mängd olika populärvetenskapliga böcker som skildrar historier om hästar och riktar sig till yngre hästintresserade pojkar och flickor som böckerna om Britta och Silver (Phanke, 2002). Svenska ridsportförbundet gör varje år en sammanställning över hur ridsporten ser ut i landet. Enligt deras uppgifter är det ungefär svenskar rider regelbundet för motion, rekreation och tävling. Svensk hästsektor skapar idag sysselsättning motsvarande cirka heltids- och deltidsarbeten. Hästarna hjälper till att hålla landskapet öppet och är den femte största inkomstkällan för Sveriges bönder (Svenska Ridsportsförbundet, 2005). Ryttare finns i dag på många olika nivåer. Det är allt från hobbyryttaren som rider spontant någon gång då och då till den heltidsarbetande elitryttaren. Ridning är en sport som kräver 8

9 koncentration och koordination i kombination med styrka och uthållighet. En ryttare gör inga snabba ryck eller långvariga energikrävande aktiviteter som många andra sporter. Däremot kräver ridning att ryttaren håller en jämn nivå under ett långt arbetspass utan att orken tryter eller koncentrationen brister. Ridsport har idag blivit en livsstil och allt fler köper egen häst utan att ha de kunskaper som krävs (Svenska Ridsportsförbundet, 2005). Däremot litteratur och forskning kring ryttaren är det tunt med. Inom vetenskaplig litteratur finns några få examens- och fördjupningsarbeten skrivna vid landets olika högskolor och universitet som berör ryttare på olika sätt. Examensarbetet Jag tror jag går till stallet istället (Rubin, 2005) berör ryttare och vilka hinder eller förutsättningar för fysisk aktivitet de ger uttryck för. Med fysisk aktivitet menar forskaren träning utöver själva ridningen. Forskaren genomförde djupintervjuer med åtta olika ryttare som befann sig på tre olika nivåer i sin ridning och jämförde sedan likheter och skillnader mellan dem. De slutsatser arbetet gav var att de hinder ryttarna gav uttryck för var många. Oavsett vilken nivå de befann sig på så nämnde alla ryttare tidsbrist som en klart avgörande faktor. De menade att ridningen, eller främst det som måste göras utöver ridningen, tar mycket tid. Vidare visade det sig att alla ryttare var väldigt plikttrogna på ridfältet men inte på träningsfältet. Att det är så här förklarar forskaren med att ryttarna redan som små fick lära sig vikten av att ta hand om hästen, medan de inte fick lära sig att det är viktigt att ta hand om sin egen träning för att må och prestera bättre. Ännu har inte träningen blivit tillräckligt stark för att slå igenom på ridfältet och övervinna alla eventuella hinder som tid och ork (Rubin, 2005). 2.2 Kost och näringslära När det gäller kost och näringslära finns det en hel del skrivet inom det populärvetenskapliga fältet. I skriften Uppladdningen står det att människan måste få i sig tillräckligt med energi för att kunna må och prestera bra. Men det är också av stor betydelse att måltiderna är någorlunda jämt fördelade under dagen. Detta för att kroppen lättare ska kunna ta upp energi men även för att kunna utnyttja de olika näringsämnena bättre (Adamsson, et.al 2000). Tidpunkten för måltiderna blir ofta beroende av arbetstid, skoltid och träningstid. Hur mycket man ska äta vid varje tillfälle beror dels på hur hög energiförbrukningen är och dels på vilken tid på dagen man tränar. Det är viktigt med ett regelbundet måltidsmönster och att tillräckligt med tid avsätts för att maten ska kunna ätas i lugn och ro (Livsmedelsverket, 2006). 9

10 Forskning inom kost och näringslära finns det också gott om, bl. a. vetenskapliga artiklar publicerade i Eating Behaviors. 2.3 Idrott och kost Idrott relaterat till kost är en kombination som det under de senaste åren kommit allt mer populärvetenskaplig litteratur kring. I boken kost och idrott, matens betydelse för prestation och hälsa (Ekblom, 1992) står att förutom mentala, sociala och psykologiska faktorer påverkar även träning, kost, sömn och vila samt det genetiska arvet den allmänna fysiska prestationsförmågan. Allt fler inom idrotten jobbar aktivt med kosten för att förbättra och maximera sina resultat. Det blir allt färre, särskilt på högre nivåer, som aldrig eller sällan ägnat en tanke åt sin kosthållning, även om man fortfarande kan upptäcka enorma brister i grundläggande kostkunskap på vissa håll. Författarna till boken Ät bäst! Kost idrott och hälsoutveckling (2001) vill hävda att det krävs en professionell hållning till sin kost och sitt leverne för att få en fullgod prestationsförmåga. Ett tydligt exempel på att allt fler tar kosten på större allvar ses inom golfsporten, där de allra flesta tävlingsspelare utöver sin golfträning dessutom tränar specifik fysträning samt ser över sin kosthållning. Det svenska skidlandslaget var föregångare till att utnyttja kosten för att maximera resultaten genom att utnyttja kolhydratladdning för att förlänga åkarnas tid till utmattning (Broholmer, et.al 2001). I en annan populärvetenskaplig skrift, Uppladdningen, beskriver författarna att man för att kunna prestera bra, oavsett idrott, måste få i sig lika mycket energi som man gör av med. Allra bäst är det om du äter 2-3 timmar innan träningen, och då gärna kolhydratrik mat som pasta, ris, gryn eller bröd. (Adamsson, et.al 2000). Sveriges Olympiska kommitté kom år 2000 ut med specifika kostrekommendationer i samband med träning och tävling. Under tävling samt i de flesta träningssituationer som varar i upp till en timma räcker det att inta vatten. Det är viktigt att få i sig vätska regelbundet under aktiviteten samt att börja tidigt under passet. Man brukar rekommendera 3-5 dl per 15 min som ett lagom riktmärke. Vid längre arbetspass än en timma kan det vara att föredra en kolhydratdryck beroende på vad passet syftar till (Rydqvist & Winroth, 2002). Under tävlingar som sträcker sig över en hel dag, med exempelvis flera ritter, är det viktigt att 10

11 även tillföra kolhydrater i form av fast föda för att dämpa hungerkänslor. Omedelbart efter avslutad idrottsprestation då glykogen- och vätskedepåer är låga är det viktigt att dessa fylls på så fort som möjligt. Energibehovet är ett kvantitativt behov och kan tillfredsställas på flera olika sätt. För en idrottare är det exempelvis viktigt att energin kommer från kolhydrater. Näringsbehovet är i stor utsträckning ett kvalitativt behov. Även om intensiv träning och tävling i allmänhet inte ger ökade förluster eller ökad omsättning av olika nödvändiga näringsämnen, är det ändå viktigt att kosten innehåller dessa. Ensidig eller näringsfattig kost leder med stor sannolikhet till försämrad fysisk prestationsförmåga (Ekblom, et.al 1992). Eftersom kroppen inte kan lagra så stora mängder kolhydrater samtidigt som det är kroppens huvudsakliga bränsle behöver vi tillföra kolhydrater vid varje måltid energiprocent av kostens ska komma från kolhydrater, för en aktiv idrottare ökar rekommendationen till energiprocent (Broholmer, et.al 2001). 2.4 Ryttare och kost När det gäller ryttares förhållande till kost blir det tunt bland litteraturen. Det som finns är som tidigare nämnts under stycket ryttare och ridning inom det vetenskapliga fältet några fördjupnings- och examensarbeten. Jag har även funnit ett par artiklar i tidningen Ridsport samt Ridsport special som behandlar området. I artikeln Rätt mat viktigt för resultatet (Andersson, 1999) framgår även där att det är stora tomrum inom området. Energiåtgången har kartlagts i detalj för de flesta andra idrottsgrenar utom för ridning (Andersson, 1999). I ett fördjupningsarbete gjord av en student på Hippologiska högskoleutbildningen framgår det att en kvinnlig ryttare på 25 år som rider två timmar per dag och har stalltjänst och skötsel av häst fyra timmar per dag har ett dagligt energibehov på 3062 kcal (Johansson, 1997). Vidare från artikeln i Ridsport har författaren intervjuat några av Sveriges mest framgångsrika ryttare gällande deras kostvanor. Det man kan utläsa ur svaren är dels en bristande kunskap om hur man äter en lämplig kost samt att vissa av dem vet vad de bör äta men har svårt att leva upp till målen (Andersson, 1999). I fördjupningsarbetet Kostens betydelse för ryttarens prestationer kommer författaren genom sin litteratur- samt enkätstudie fram till att de ryttare som uppgav att de kände sig pigga och koncentrerade inte upplevde några nämnvärda symtom på ridningen. Däremot de ryttare som kände trötthet, okoncentration och hunger uppgav att de hade negativa konsekvenser på ridningen (Johansson, 1997). Svenska ridsportförbundet startade år 2003 ett projekt, Må Bäst mé Häst som syftar till att öka medvetenheten hos 11

12 ungdomar om vad de äter och hur de mår. Projektet vill arbeta för att alla landets ridklubbar och ridskolors cafeterior ska få ett bättre och mer näringsrikt utbud till sina kunder. I en undersökning som gjordes precis innan projektet drogs igång visade det sig att det som toppar försäljningslistan är glass, godis, fikabröd och läsk (Svenska ridsportförbundet 2005). 2.5 Sammanfattning Sammanfattningsvis finns det en hel del litteratur som rör hästen men inte ryttaren. Likaså inom kost och näringslära finns det mycket skrivet samt dessa i förhållande till idrott. Dock är det ett stort tomrum inom kost i förhållande till ridning. Det är det sistnämnda tomrummet jag vill försöka fylla en bit av genom min forskning. 2.6 Statistik Idag kommer 1 miljon svenskar i kontakt med hästar på ett eller annat sätt. Ridsporten är idag den näst största ungdomsidrotten efter fotboll räknat på antalet aktiviteter för barn och ungdomar och på antalet sammankomster för utbetalt LOK-stöd (Svenska Ridsportsförbundet, 2005). Det är den tredje största idrotten bland tjejer efter fotboll och gymnastik, räknat på antalet utövare. Svenska Ridsportförbundet har idag drygt medlemmar som rider. Sveriges största handikappidrott ryms inom ridsportsförbundet. På landets ridskolor genomförs varje år omkring 8 miljoner ridtimmar. Närmare svenskar är medlemmar i någon av Svenska Ridsportsförbundets ca 980 medlemsklubbar. Det var drygt tävlingsstarter inom ridsporten under år 2003 där hoppning är den största grenen med 78 %, dressyr 19 %, fälttävlan 2 % och övriga renar 1 %. Till de övriga grenarna räknas körning, distansritt, voltige och ponnygalopp. Inom alla grenar utom voltige tävlar män och kvinnor, pojkar och flickor, mot varandra på samma villkor. 65 % av medlemmarna i ridklubbarna är under 25 år ( I boken Idrott som social markör (Engström, 2000) har författaren undersökt val av motionsform i relation till social position. Det visar sig att andelen aktiva ryttare var nästan tre gånger så stor bland dem som hade någon form av högskoleutbildning jämfört med dem som hade grundskola som högsta utbildning. Vidare undersöktes om det hade någon betydelse för vilken socialgrupp man tillhörde i val av fritidsaktivitet. Det visade sig att intresset för ridning 12

13 bland kvinnor var större bland dem som i vuxen ålder tillhör socialgrupp I samt de som i ungdomen tillhörde den gruppen men som vuxen tillhör socialgrupp III än de som från början tillhörde socialgrupp III och antingen är kvar där eller befinner sig i grupp I som vuxna (Engström 2000). 13

14 3. Metod 3.1 Min förförståelse Anledningen till att jag valt att skriva om ryttare och ridning beror på att jag sedan barnsben varit i kontakt med hästar och ridning på ett eller annat sätt. Jag är själv hästägare och klassificerar mig i dagsläget som avancerad motionär. Att jag valde att undersöka just kostens betydelse för ryttare beror dels på att jag vid jämförelse med andra idrotter ser att ridningen är långt efter när det gäller kostens betydelse för den fysiska prestationen, dels på att jag själv märkt vilken betydelse kosten faktisk har för mig som ryttare. 3.2 Material För att få svar på min frågeställning på bästa sätt har jag valt att använda mig av kvalitativ metod. Enligt Hartman karaktäriseras kvalitativa undersökningar av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer (Hartman, 2004). Jag har valt att göra intervjuer av den anledning att jag vill få en så bred och djup inblick som möjligt i ryttarnas vardag och hur de förhåller sig till min frågeställning. Jag tror även att intervjuer i detta fall ger mig mer information om intervjupersonen, då jag även ser på kroppsspråket och gester under intervjuns gång, till skillnad från en telefonintervju eller en kvantitativ metod. Intervjuformen benämner Kvale (1997) för halvstrukturerad eller semistrukturerad intervju. Den innehåller olika teman och förslag till relevanta frågor. Skulle det under intervjuns gång behöva ändras utformning eller ordningsföljd på frågorna för att följa upp svaren från den intervjuade finns möjligheten att göra det. Intervjun är en mellanmänsklig situation i form av ett samtal mellan två parter om ett gemensamt intresse. Samspelet är inte så anonymt och neutralt som om intervjupersonen skulle svarat på en enkät men inte heller lika personligt som en terapeutisk intervju. Intervjuarens uppgift är att på kort tid bygga upp en kontakt som gör att den intervjuade känner sig trygg nog att tala fritt om sina upplevelser och känslor (Kvale, 1997). Viktigt för att intervjun ska flyta på samt att intervjuaren ska få en så uttömmande bild av intervjupersonen som möjligt är att intervjuaren är väl påläst och insatt i det aktuella ämnet. Jag har valt att, om möjlighet fanns, åka hem till intervjupersonerna och genomföra intervjuerna där eftersom jag tror att de i sin hemmiljö känner sig mer avslappnade och att jag får mer trovärdiga svar. Jag får på detta vis även möjlighet att bekanta mig med den miljö 14

15 flera av dem dagligen vistas i. I intervjuguiden anges de teman som kommer att tas upp under intervjun samt i vilken ordning. Guiden kan beskriva dem olika tema på ett övergripligt sätt eller också innehålla i detalj formulerade frågor. En bra intervjufråga bör bidra tematiskt, med kunskap inom forskningsämnet, och dynamiskt, med hänsyn till det mellanmänskliga förhållandet i intervjun (Kvale, 1997). Intervjuguiden jag gjorde kan delas in i tre delar, första delen behandlar individens bakgrund såsom ålder, boende, arbetssituation och uppväxtförhållande. Den andra delen handlar om deras häst- och ridintresse, när de började rida och på vilken nivå de befinner sig idag. I den sista delen kommer jag in på individens kostvanor och kostmedvetenhet, både hos dem själva samt hur de ser på det i allmänhet. Det är den sista delen som rör kost som jag är mest intresserad av men behöver de andra för att skapa mig en bakgrund och bredd om varje person. 3.3 Urval Jag har använt mig av dels strategiskt urval, för att matcha mina kategorier som är enkel motionär, avancerad motionär, elit samt professionell, dels tillgänglighetsurval, för att finna ryttare som för mig var tillgängliga. De ryttare jag har intervjuat på professionell nivå och elitnivå har jag valt att ta inom disciplinen hoppning. Dels för att jag personligen har lättare att komma i kontakt med ryttare inom denna gren. Men även för att disciplinen idag är den klart största på 78 % om man tittar på antalet tävlingsstarter enligt Svenska Ridsportförbundet (2005). Inom de två första kategorierna har ryttarna ofta inte valt att specificera sig på någon disciplin. Jag har valt att intervjua två ryttare inom varje kategori. För att enklast hitta ryttare inom ovan nämnda kategorier har jag valt att vända mig till ryttare dels i en mindre stad och dels i en större stad. Detta för att jag av erfarenhet vet att det i den mindre staden finns många motionsryttare samt i den större staden flera som kommer upp på professionell nivå och elitnivå. Några har jag tagit kontakt med genom mitt personliga nätverk och andra genom Svenska ridsportsförbundet. Alla utom en ryttare fick jag tillfälle att träffa och genomföra intervjun med i hemmet eller i stallet. Den person det inte gick att lösa med var på grund av tidsbrist och mycket resande, både inom landet men även utomlands. Vi kom istället överens 15

16 om att jag skulle e-posta frågorna till henne som hon sedan skulle ge så uttömmande svar på som möjligt för att sedan skicka tillbaka dem till mig. Att jag trots detta valde att ha med personen var att jag sedan tidigare visste att hon var väldigt insatt i det här med ridning och kost och att hon är lite av en förebild inom Svensk Ridsport när det gäller ryttares kost och träning. Hon har även deltagit i olika projekt, exempelvis Må Bäst mé Häst, som berör området. Dels ville jag ha med henne för att kunna jämföra likheter och skillnader med de andra ryttarna och dels för att få en bra bild av hur det verkligen ser ut ute på fältet. Jag har i min analys behandlat dessa svar med medvetenhet om att jag inte fysiskt närvarat medan hon besvarade intervjufrågorna och därför inte sett hennes kroppsspråk och inte kunnat klargöra eventuella missuppfattningar i mina frågor och hennes svar. 3.4 Procedur Jag valde att börja med att kontakta ryttare på professionell nivå och elitnivå eftersom jag hade en föraning om att de skulle bli svårast att få dem att ställa upp. Dels för att de inte finns lika gott om ryttare på de nivåerna som det finns på motionsnivå och dels för att jag misstänkte att de är ute och åker mycket på tävlingar och träningar. När jag bokat in tider med dessa ryttare tog jag kontakt med två ryttare på vardera motionsnivå. Därefter började jag genomföra intervjuerna. Jag spelade in varje intervju med hjälp av en diktafon och skrev ner dem direkt när jag kom hem efter avslutad intervju. Reliabiliteten försökte jag hålla så hög som möjligt genom att intervjupersonerna fick samma information av mig, både när jag ringde och bokade träff för intervjun samt innan jag började själva intervjusamtalet. Jag har i min intervjuguide försökt förenkla mina frågor så mycket som möjligt och tänkt på att under intervjun prata fritt och öppet på ett vardagligt språk som passar individen. Detta gjordes för att förhindra eventuella missuppfattningar samt höja validiteten i undersökningen. När intervjuerna var genomförda och nedskrivna började analyserandet av data. Jag har arbetat med uppsatsen på ett deduktivt sätt på så sätt att jag använt mig av ett teoretiskt perspektiv som hjälpt mig att besvara frågeställningen. 16

17 4. Teori För att kunna utföra en samhällsvetenskaplig analys av ryttare och betydelsen av deras kostvanor har jag valt att använda mig av Bourdieu och hans teorier. De mest kända begreppen är habitus, fält och kapital. Dessa kommer jag använda som verktyg i diskussionen. Men först kommer jag ge en kortfattad beskrivning av Pierre Bourdieu och hans forskning för att sedan försöka ge en liten förklaring på vart och ett av ovan nämnda begrepp. 4.1 Biografi Pierre Bourdieu föddes år 1930 i Béarn i sydvästra Frankrike och dog år 2003 i Paris. Trots att han var son till en bonde har han både bokstavligt och bildligt talat manövrerat sig fram till en elitposition i Frankrike. Detta genom att ha gått i franska elitskolor, som han med sin bakgrund egentligen inte skulle varit välkommen till. Efter en tid hade han inte bara nått en absolut topposition bland de franska sociologerna, utan också skapat sig ett namn och en position bland den intellektuella eliten i Paris. Hela Bourdieus livshistoria utgör ett utmärkt exempel på det som många av hans undersökningar försöker förstå, nämligen: vad människor måste lära sig och göra för att kunna kämpa sig fram till högre positioner i samhället. Under Frankrikes krig mot Algeriet deltog Bourdieu som värnpliktig. Efter krigets slut började han studera de kabyliska böndernas hederskänsla vilket grundlade hans framtida sociologiska verksamhet. I denna undersökning grundade han även begreppet symboliskt kapital som han menade var användbart för att förstå de kabyliska böndernas sociala liv och samhällsstruktur (Månsson, 2003). Det symboliska kapitalet är det kapital som av sociala grupper igenkänns som viktigt och värdefullt (Bourdieu, 1999). I Bourdieus texter ser man ofta ett samband mellan empiri och teori, han analyserar ofta vardagliga frågor, som andra forskare ser som självklara (Månsson, 2003). 4.2 Habitus Habitus är det system som av kroppen och sinnet har inpräglade vanor och dispositioner som verkar bestämmande för hur individen handlar, tänker, uppfattar och värderar sin omvärld. Habitus ligger på ett djupare plan än det som är direkt inlärt och är något mer än inlärningen 17

18 av kunskaper, färdigheter och värderingar. Habitus är snarare ett system av dispositioner som möjliggör för människan att orientera sig och göra omvärlden begriplig samt en hjälp att handla och tänka när man möter nya situationer (Engström, 2000). När man i vardagliga sammanhang talar om personkemi mellan olika individer är det indirekt ett uttryck för hur väl individernas habitus överrensstämmer. Ens habitus är mycket svår att förändra men inte omöjlig. Vid långvarig dissonans mellan habitus och den sociala omgivningen kan ens habitus efter en tid förändras (Engström, 2000). Alla olika nya sociala miljöer en person vistas i kräver att personens habitus hela tiden tar till sig nya beteenden och förhållningssätt (Bourdieu & Passeron, 1967). Habitus är inte något påklistrat som är lätt att bli av med utan en djupt liggande känsla för vad som är det rätta. Ens habitus formas under hela ens livsfärd, dock till stor del under barndomen när man är som mest formbar och mottaglig för intryck. En människas livsstil är nära kopplat till ens habitus. Människors olika livsvillkor producerar olika habitus som i sin tur leder fram till olika livsstilar. Ens livsstil är alltså en produkt av ens habitus (Bourdieu, 1986). De aktiviteter man ägnar sig åt på fritiden, exempelvis ridning, är av stor betydelse när ens livsstil formas. 4.3 Kapital Med kapital menas de tillgångar en människa har. Status, makt och inflytande är beroende av de tillgångar en människa har (Engström, 2000). För att historiskt kunna förklara återskapandet av klassintressen utvecklade Bourdieu begreppet kapital, som förklarar striden om de symboliska värdena enligt en ekonomisk princip. Bourdieu urskiljer fyra olika former av kapital, symboliskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Med hjälp av dessa kapital försöker Bourdieu förklara hur makt och position kan reproduceras och omvandlas, och hur olika sociala grupper historiskt sett har fått makten till sig (Månsson, 2003). Symboliskt kapital är de symboler och attribut som man behöver känna till för att man ständigt ska kunna uttrycka sin tillhörighet och konkurrensförmåga (Månsson, 2003). Symboliskt kapital är också det som av sociala grupper igenkänns som viktigt och värdefullt (Bourdieu, 1999). Sociala kapitalet är de tillgångar en människa har genom sina sociala kontakter (Månsson, 2003). Ekonomiska kapitalet är den tillgång man har till pengar och kapital. 18

19 Kulturella kapitalet tillägnar man sig genom utbildningar samt behärskandet av olika kulturella ting såsom konst, musik, film och litteratur (Månsson, 2003). Det kan även vara olika koder, utbildningar samt olika klädstilar. 4.4 Fält Människor indelar sig gärna i olika grupper som Bourdieu kallar för fält. Dessa grupperingar kan vara utifrån ens utbildning, arbete eller intresse. Genom att använda sig av sina kapital sker en ständig konkurrens kring sociala positioner inom redan etablerade och avgränsade fält eller i kampen om att etablera ett nytt socialt fält. Exempel på fält är religionens fält, filosofins fält, idrottens fält och politikens fält. Samtidigt konkurrerar också fälten mot varandra utifrån olika regler och konkurrensprinciper. Kampen mellan två olika fält handlar om samma kampformer som gäller för kampen inom fälten mellan enskilda individer. Det handlar om att anpassa sig efter de spelregler som gäller och utveckla det habitus som gör det möjligt för individen att hålla sig kvar och avancera inom fältet, samtidigt som det för fältet gäller att behålla sin position och makt i samhället (Månsson, 2003). 19

20 5. Resultat 5.1 Porträtt av intervjupersoner För att ge läsaren en så god bild som möjligt av intervjupersonerna har jag här nedan valt att presentera det väsentligaste hos var och en av dem. Jag har valt att beskriva egenskaper hos individen som ger en så verklighetstrogen bild som möjligt samtidigt som jag försöker behålla anonymiteten hos dem. 5.2 Enkel motionär KARIN är 29 år och är sambo i en mindre stad i mellersta Sverige. Karin studerar på heltid samtidigt som hon arbetar 40 procent inom sjukvården. Karin började rida när hon var sex år hos sin faster som hade flera ponnyer. I dag är Karin medryttare på en häst och rider en till två dagar i veckan. Ofta hinner hon inte med mer då hon har mycket med studierna, jobbet samt att hon tränar på gym fem till sex dagar i veckan. Som liten red Karin mycket mer då hon hade egen häst. Karin har alltid haft bra och regelbundna kostvanor men hon anser att hon blivit ännu mer medveten om kostens betydelse sedan hon började träna så mycket på gym. Att förhållandet mellan ridning och kost har betydelse är hon övertygad om, särskilt om man kommer upp på högre nivå och rider lite hårdare pass. Karin menar att om man inte äter ordentligt lakas kroppen ur istället för att stärkas. Hon anser sig själv ha tillräckliga kunskaper inom området och poängterar att man inte ska glömma bort att ridning faktiskt också är träning. Huruvida ryttare ser på frågan i allmänhet tror Karin har med ålder samt vilken nivå man befinner sig på att göra. Tidigare, innan hon började träna på gym utöver ridningen, lade hon själv inte så stor vikt vid kost i samband med ridning. Att forskning är så långt efter när det gäller ridning och kost tror hon hänger ihop med att folk inte ser ridning som motion samt att det är hästen som utför hela arbetet. SARA är 27 år och bor ensam i en tvåa i en medelstor stad i södra Sverige. Sara studerar just nu på heltid efter flera års nattarbete inom kommunen. Sara växte upp på landsbygden med en stor kompiskrets. Hon började rida när hon var 10 år och sedan dess har det hållit i sig. Hon har haft flera foderhästar genom åren och idag har hon en äldre häst som hon mest rider ut i skogen med ett par till tre dagar i veckan. Sara är i dagsläget relativt nöjd med sina matvanor. 20

21 Hon försöker ha regelbundna måltider med minst ett mål lagat mat om dagen. Däremot på kvällarna blir det ofta godis istället för något vettigt, vilket Sara ser som dumt och onödigt. Förhållandet mellan ridning och kost förknippar Sara med ryttarens humör. Är inte hon på bra humör blir inte hästen rolig att handskas med. Sara själv brukar planera så att hon alltid rider efter en måltid, antingen frukost eller middag. Hon känner att hon skulle behöva ytterligare kunskap inom området och tycker att det är intressant. Att forskning inom området är så eftersatt tycker Sara är lite underligt med tanke på hur stor ridningen är idag. Det hon kan tänka sig ligga bakom är att folk inte ser det som en så krävande sport. Hon menar att folk anser att hästen utgör den största fysiska prestationen, men det fungerar ju inte utan att ryttaren hjälper hästen i det den ska göra. 5.3 Avancerad motionär EMMA är 32 år och bor i en tvåa med sina katter. Hon arbetar inom sjukvården i en medelstor stad i södra Sverige. Emma började rida på ridskola i sjuårsåldern samt på farbroderns fjording. I dag har hon egen häst och rider i snitt fyra till fem gånger i veckan. Hon är ganska medveten när det gäller kost och kostens betydelse men har svårt att leva upp till det. Hon får ofta dåligt samvete över att det blir mycket mackor, ibland både som lunch och kvällsmat. Frukosten för Emmas har under alla år sett likadan ut, nämligen två mackor och ett glas oboy. Emma tror att ridning är som vilken ansträngande aktivitet som helst där maten har stor betydelse. I allmänhet tror hon att ryttare som befinner sig på lite lägre nivå inte påverkas så mycket av kosten, hon själv tycker inte att hon märker någon större skillnad. Däremot om man kommer upp i de högre klasserna och tävlar mycket tror hon att man måste tänka på sin kost för att orka med. Att forskning är så långt efter tror Emma beror på att man inte ser ridning som samma träning som andra sporter. Ytterligare menar hon att det kan ha med utövarna att göra. Inom ridsport är det mest unga tjejer och de forskar ingenting samtidigt som det inte är någon utifrån som går in och forskar eftersom de saknar intresse. JOHANNA är 33 år och bosatt på landsbygden i mellersta Sverige tillsammans med sin sambo och deras gemensamma djur. Johanna är uppvuxen utomlands i en storstad där hon började rida när en kompis tog med henne till stallet i sjuårsåldern. Johanna rider ungefär sex dagar i veckan och har ett brinnande intresse för att bara pyssla om och handskas med hästarna. Hon fick kämpa för att komma intill hästar som barn då stödet hemifrån saknades, 21

22 vilket efter några år resulterade i att hon köpte en ponny i smyg utan föräldrarnas vetskap. Johanna arbetar på en industri och har oregelbundna arbetstider vilket leder till att har hon svårt att få till bra matvanor. Hon är långt ifrån nöjd med sin kost i dagsläget och skulle både vilja förändra sin vikt och äta mer regelbundet. Det blir mycket smörgåsar för Johannas del, ibland både till frukost, lunch och till kvällen. Förhållandet mellan ridning och kost tror Johanna är mycket viktigt. Fastän hon själv slarvar mycket med kosten är hon väldigt insatt i dess betydelse både för henne själv men även när det gäller hästarnas foder. Däremot kan hon inte minnas att hon under hela sin uppväxt, då hon tävlade ganska mycket, någon gång fick höra att hon skulle tänka på vad hon själv stoppade i sig. Att forskning är så långt efter när det gäller ridning tror Johanna beror på att folk inte tar sporten på allvar. Folk tror att man bara sitter på en häst och rider omkring. Hon tror att det i framtiden kommer komma mer forskning både inom kompletterande träning för ryttare samt inom kosten. I andra länder är de redan långt före Sverige. Johanna menar att vi i Sverige har lite fel fokus inom ridsporten, framförallt när det gäller förebilder. Har det varit en tävling och det är ett reportage om ett ekipage så står det ofta några få rader om ryttaren men däremot en helsida om hästen. I framtiden tror Johanna att ridsporten absolut kommer att breddas samtidigt som det hela tiden kommer nya discipliner. Även nya yrken inom ridsporten som inte fanns för tio år sedan kommer att växa fram allteftersom, som hästmassörer, fysioterapeuter och foderrådgivare. 5.4 Elit ANITA är 41 år och bor i en större stad i södra Sverige tillsammans med sin man och tre barn. Just nu studerar Anita men har tidigare arbetat som ridlärare, först på olika ridskolor runt om i landet, sedan på en privat. Fortfarande försörjer hon sig till viss del på det. Hästar och ridning kom in i Anitas liv när hon var tio år. Hon har alltid brunnit för sköta-om-biten mer än för själva ridningen. Anita rider fyra till sex dagar i veckan beroende på årstid. Hon har tävlat hoppning på ganska hög nivå, men säger själv att hon mer är en träningsmänniska som sällan blir så nöjd att hon kommer iväg till tävlingar. Anita anser sig ha goda matvanor och äter minst ett mål lagat mat varje dag. Innan ridning brukar Anita tänka på vad hon äter för att orka med hela passet. Förhållandet mellan ridning och kost tror Anita har en väldigt stor betydelse. Det är mycket viktigt att äta eftersom man är fysiskt aktiv nästan hela tiden när man håller på med hästar, inte bara just under själva ridningen. Anita har själv arbetat som ridinstruktör i flera år. Hon poängterar att hon tror att många ridskolor och ridinstruktörer är 22

23 väldigt bristfälliga i att föra ett resonemang om ridning och kost till skillnad från många andra idrotter. Att forskningen är så eftersatt när det gäller ridning och kost tror Anita beror på att ridning inte är klassat som en sport samt att det är mycket snack om att det är en rikemanssport som många unga tjejer håller på med. När hon själv började inom ridskolebranschen fick hon höra följande du kan väl inte vara ridlärare, du röker inte, dricker inte kaffe, har ingen skitig bil och ingen hund. Det var kategorin för ridlärare då, vilket inte gav någon bra förebild för barn och ungdomar. Jämför man med fotboll ser man sällan att en fotbollstränare står och röker under en träning med ett gäng ungdomar. PETRA är 29 år och försörjer sig idag till stor del på sin ridning och som ridinstruktör, men har även en bisyssla vid sidan om. Hon lever tillsammans med sin man, en hund och sina hästar i en medelstor stad i södra Sverige. Petra började rida på ridskola när hon var 6 år. Hade Petra haft tillräckliga resurser tror hon att hon hade lagt ner mycket mer tid på hästarna och haft fler i tävlingskondition. Petra är relativt nöjd med sina matvanor, men anser att man alltid kan förbättra dem. Hon äter alltid ett lagat mål mat om dagen, och försöker tänka på att hon ska äta så att hon orkar med det hon ska göra under dagen. Ofta tränar Petra flera hästar efter varandra och då gäller det att äta så att man orkar. Hon vill dock bli bättre på att äta mellanmål. Förhållandet mellan ridning och kost tror Petra spelar stor roll eftersom man måste vara koncentrerad och orka med rent fysiskt under en träning eller tävling. Samtidigt är det mycket annat man som ryttare måste orka med förutom själva ridningen som allt för- och efterarbete med hästarna. När hon själv åker på tävlingar brukar hon tänka på att ta med riktig husmanskost eftersom det oftast bara är snabbmat och frallor på tävlingsplatsen. Att forskning är så långt efter tror Petra beror på att fokus länge legat hästen och inte på ryttaren. Hon tittar tillbaka på de stora tävlingarna där en del män red med kraftiga magar, och visst gick det bra för vissa av dem, men det kanske hade gått ännu bättre om de hade tänkt på sin kosthållning. 5.5 Professionell JENNY är 29 år och försörjer sig helt på hästar och ridning. Dels är Jenny tävlingsryttare samt utbildar ryttare och hästar. Hon fick intresset genom hennes syster som tog med henne till stallet när hon var 7 år. Numera är hon bosatt i en medelstor stad i mellersta Sverige. Jenny började rida vid sju års ålder. Jenny är ganska nöjd med sina matvanor men anser att det alltid går att förbättra. Hon äter ganska mycket godis och kakor på dagarna, men byter aldrig ut en 23

24 hel måltid mot sötsaker. Om förhållandet mellan ridning och kost anser Jenny att man inte ska fokusera för mycket på någonting. Hon menar att man klarar sig bra om man äter vanlig sund mat som man lärde sig i skolan. Att forskningen är så långt efter tror Jenny beror på att ridning inte går att jämföra med andra sporter, exempelvis vad en längdskidåkare presterar på elitnivå jämfört med vad en ryttare presterar på samma nivå när det gäller fysisk prestation. MALIN är 45 år och har ridit sedan hon var 7 år. Hon bor i en större stad i södra Sverige. Hon arbetar inom Svenska ridsportförbundet samt rider själv på landslagsnivå och är tränare. Malin red till en början ganska länge på ridskola. Hon tycker att hon är ganska medveten om vad som är bra och mindre bra när det gäller kost. Hon äter ganska sunt, men också det hon tycker är gott. Sina kostvanor har förändrats en del under åren, främst för att det blir svårare att hålla matchvikt ju äldre man blir. Malin är lite av en föregångare inom svensk ridsport när det gäller ryttares kostvanor. Hon deltar bland annat i Svenska ridsportförbundets projekt Må Bäst mé Häst som handlar om att förbättra just kosten för ryttare runt om på landets ridskolor. Malin funderar alltid på vad hon äter, utan att det för den skull hindrar henne från att ibland stoppa i sig något som hon tycker är gott, bara det är i måttlig mängd. Malin försöker undvika choklad och allt för mycket fett, hon äter nästan bara mörkt bröd och dricker mycket vatten. Malin är idag nöjd med sina kostvanor. Hon anser att ryttare bör bli mer medvetna om sin egen kost även om man alltid prioriterat hästarna. Att forskning är efter inom ridning och kost beror enligt Malin på att ryttaren alltid kommit i andra hand eftersom hästen utgjort den tuffaste prestationen. 5.6 Mönster hos ryttarna Efter att ha gett en bild av de ryttare jag intervjuat samt deras tankar kring kost och ridning vill jag nu titta på vilka mönster jag funnit hos dem. Jag kommer dels titta på mönster inom de olika kategorierna av ryttarna dels mellan grupperna för att se eventuella likheter och skillnader Bakgrund Gemensamt för samtliga ryttare är att intresset för hästar och ridning väcktes i tidig ålder, 24

25 ingen av dem var över 10 år när de på ett eller annat sätt kom i kontakt med hästar. Däremot var inkörsporten till intresset olika för ryttarna. Inte någon av de intervjuade personerna fick sitt intresse genom sina föräldrar. Jenny är den enda som fick upp ögonen för hästar genom en familjemedlem då det var hennes syster som mer eller mindre drog med henne till stallet. För flera av ryttarna började det med att de fick ta hand om hästar, eller bara vara som en hjälpreda i stallet då de kunde få sköta sysslor som att rykta, mata och mocka åt hästarna, för att senare övergå till själva ridningen. Ett karaktäristiskt drag för samtliga ryttare är att de som små hade ett brinnande intresse för djur och hästar. Ryttarna på elitnivå samt professionell nivå uttrycker sig även i stil med att de alltid eller länge varit fascinerad av just hästen som djur. Framförallt Jenny som inte tillhör de tjejer som gillar att hålla på och pyssla och gulla med djuren Ridning På frågan om varför det blev just ridning syns ett tydligt mönster mellan Sara, Johanna och Anita som alla brinner för sköta-om-biten av hästarna. De skulle utan problem klara sig utan ridning, bara de har hästar. Sara säger det här med ansvarstagandet och att ta hand om andra, det har jag nog i mig, det säger många omkring mig också. Myndigheterna placerade ut en misskött ponny som Johanna fick som sitt skötebarn när hon bara var 10 år. Johanna själv beskrev ponnyn följande hon var i fruktansvärt skick, hon hade djupa sår och var rädd för alla människor, i början sov jag mer eller mindre i stallet tillsammans med henne. Anita beskriver sitt intresse för hästar jag tror det är mycket det här med att sköta om någon. Det är den största biten för mig. Sedan har nog ridningen alltid kommit lite i andra hand. Både Anita och Johanna blev när de började rida väldigt rädda för hästar efter att ha trillat av åtskilliga gånger. Men efter att intresset gått i vågor tog det fart på allvar efter en tid. Raka motsatsen är det hos Jenny som i dag befinner sig på professionell nivå och absolut inte kan tänka sig att ha hästar om det inte vore för resultatens och tävlingarnas skull. Hon är inte en tjej som tycker om att hålla på och pyssla med hästarna utan har en helt annan ambition och strävar efter helt andra mål. Hon vill att varje häst hon tar sig an ska bli så bra som möjligt. Jenny är den person som från början haft som mål att komma långt med sin ridning samtidigt som hon vill få fram så bra hästar som möjligt. Hon har aldrig varit den typiska 25

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Förslag till årsmötet 2015 Personinformation

Förslag till årsmötet 2015 Personinformation Distriktsstyrelsen Kristina Girhagen, Sollefteå. Egen företagare inom hästnäringen. Driver Björklunden och är sedan förra året ägare och ridskolechef på Sollefteå Ridskola. Har suttit med i Mittsvenska

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare Att ha kul tillsammans är roligt Krylbos fotbollsbok innehåller några tips & råd för att locka till aktivitet, glädje och utveckling i samband med idrott. Läs den

Läs mer

Är jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm. Namn: Emma Emanuelsson. Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne

Är jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm. Namn: Emma Emanuelsson. Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne Är jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm Namn: Emma Emanuelsson Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne 2016-2017 1 Innehållsförteckning Inledning Syfte/Frågeställning Metoder/Material Slutsats/Analys

Läs mer

Sofia Bengtsson Mitt namn år Sofia Bengtsson, jag är 18år gammal. Jag går sista året på Plönningegymnasiet, med inriktning NIU.

Sofia Bengtsson Mitt namn år Sofia Bengtsson, jag är 18år gammal. Jag går sista året på Plönningegymnasiet, med inriktning NIU. Sofia Bengtsson Mitt namn år Sofia Bengtsson, jag är 18år gammal. Jag går sista året på Plönningegymnasiet, med inriktning NIU. Där bor jag tillsammans med min häst Pilot. När vi inte går i skolan bor

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Sista dagen kommer lägret att avslutas med en kombinationstävling i både hoppning och dressyr.

Sista dagen kommer lägret att avslutas med en kombinationstävling i både hoppning och dressyr. VÄLKOMMEN TILL SOMMARLOVET OCH RIDLÄGER - BOLLNÄS RIDSÄLLSKAP! LÄGER 1 TRÄNINGSLÄGER MED TÄVLINGSINRIKTNING VECKA 25, 17-20/6 2019, 09.00-16.00, KARIN FREDRIKSSON/MICHAELA HELLSTRÖM Ett träningsläger i

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis

Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis Vi har en gemensam ambition: att få fler att må bättre. Det vill vi uppnå genom att kombinera våra respektive expertområden

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Sofie Petersson, Ordförande 070 377 02 27 Sofie.petersson91@hotmail.com

Sofie Petersson, Ordförande 070 377 02 27 Sofie.petersson91@hotmail.com Sofie Petersson, Ordförande 070 377 02 27 Sofie.petersson91@hotmail.com Sofie är 21 år och sitter som ordförande i DUS Värmland för året 2012. Hon har varit aktiv i DUS sedan 2007 där hon tidigare suttit

Läs mer

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11: Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013.

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Sandra Nilsson Född 95 Meriter : Lag-SM medaljer på ponny Startat

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Innehållsförteckning. Version

Innehållsförteckning. Version Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Sundsmåla gård ligger några mil söder om Linköping. Här bor familjen Rinné, en riktig hästfamilj, där mamma Gunnel ridit i hela sitt liv, pappa Claes

Sundsmåla gård ligger några mil söder om Linköping. Här bor familjen Rinné, en riktig hästfamilj, där mamma Gunnel ridit i hela sitt liv, pappa Claes Sundsmåla gård ligger några mil söder om Linköping. Här bor familjen Rinné, en riktig hästfamilj, där mamma Gunnel ridit i hela sitt liv, pappa Claes har ridit och sen Jonas som är hoppryttare och systern

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

VILL NI VARA MED OCH SKAPA

VILL NI VARA MED OCH SKAPA VILL NI VARA MED OCH SKAPA spring i bena Lärarhandledning www.activestep.se Susanna Norén Sjukgymnast och initiativtagare till Active Step Människor, hälsa och motion har engagerat mig så länge jag kan

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Samtal om livet - Enkät vid start

Samtal om livet - Enkät vid start Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Vision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen

Vision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen Vision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen Barn och ungdom Utbildning Avel och hästhållning SPORT - TÄVLING att bli en ledande sportnation RIDKLUBB - RIDSKOLA att vidareutveckla ett rid-

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

MARTIN ERIKSSON. Boken om Martin

MARTIN ERIKSSON. Boken om Martin MARTIN ERIKSSON Boken om Martin 21. 2. Träningen Boken om Martin Kapitel Sid På senaste åren har det blivit mycket golfträning. Men även en hel del styrketräning på vintrarna och jag springer en del. Det

Läs mer

Egenföretagaren Torun Hallström

Egenföretagaren Torun Hallström Egenföretagaren Torun Hallström Ridläraren och tränaren Torun Hallström är en målinriktad kvinna som i mitten på 90-talet tog beslutet att starta eget företag i form av en ridskola. Med sin kämparglöd,

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Ungt engagemang En undersökning om ungas inställning till ridsporten.

Ungt engagemang En undersökning om ungas inställning till ridsporten. Ungt engagemang En undersökning om ungas inställning till ridsporten. Ridsporten är ung. Mer än hälften av medlemmarna i landets ridklubbar är under 26 år. Genom vår unika struktur kan unga påverka verksamheten.

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST. och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar

Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST. och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar 1 Denna kostpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten i Simklubben Elfsborg

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen.

Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen. PROJEKT POLISEN: Polishästar, del 1 Det här är Sierra. Han är 12 år och jobbar som polishäst här i Malmö. Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Där har de alla varsin

Läs mer

UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA

UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA AFFÄRSPLAN 2015-2018 1 VISION 3 2 VÄRDEGRUND 3 3 VERKSAMHETSBESKRIVING 3 3.1 UTBUD 3 3.2 SÄKERHET 4 3.3 GOD HÄSTHÅLLNING 4 3.4 UTBILDNING 4 3.5 PERSONAL 4

Läs mer

Återhämtningsmål direkt efter träning

Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtning för musklerna är viktigt efter ett hårt träningspass. All träning är nämligen nedbrytande till dess att du stoppar i dig någonting, först då börjar uppbyggnaden

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Hälsofrågor i Gymnasiet

Hälsofrågor i Gymnasiet Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt

Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt Karin Redelius, GIH Dennis Hörtin & Mark O Sullivan, AIK Natalie Barker-Ruchti, Göteborgs universitet Selektion och tidiga satsningar från

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Ridläger Vigelsjö Ridskolas ANMÄLAN. Ridklubben Norrtälje Ryttare tillsammans med SISU inbjuder till.

Ridläger Vigelsjö Ridskolas ANMÄLAN. Ridklubben Norrtälje Ryttare tillsammans med SISU inbjuder till. Ridklubben Norrtälje Ryttare tillsammans med SISU inbjuder till Vigelsjö Ridskolas Ridläger 2017 ANMÄLAN Anmälan sker på hemsidan under Kurser & Anmälan och scrolla ner till Ridläger Ridklubben Norrtälje

Läs mer

Förslag till årsmötet 2014 2014-03-07

Förslag till årsmötet 2014 2014-03-07 Personinformation Distriktsstyrelsen Foto: Mittsvenska Kristina Girhagen, Sollefteå. Egen företagare inom hästnäringen. Driver Björklunden och är sedan förra året ägare och ridskolechef på Sollefteå Ridskola.

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer