Reserapport SOSUV i Holland oktober 2012
|
|
- Jan-Olof Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 samhällsskydd och beredskap PM 1 (12) INRI Linda Perminger linda.perminger@msb.se Reserapport SOSUV i Holland oktober 2012 Bakgrund I Nederländerna bor drygt 16 miljoner människor på en yta av omkring kvadratkilometer; något större än Småland. Persontätheten blir alltså runt 400 inv/kvkm eller tjugo gånger så tättbefolkat som Sverige. Det är ett trångt land. Huvudstad är Amsterdam, men riksdag och regering har sitt säte i Haag. Ur krishanteringssynpunkt är de 11 departement ansvariga för respektive ansvarsområden på nationell nivå. Landet är sedan indelat i 25 säkerhetsregioner som är nästa krishanteringsnivå och på lokal nivå finns det 415 kommuner som har ansvaret enligt närhetsprincipen. Fyra stora floder mynnar i Nederländerna, av vilka Rhen och Meuse är viktigast. Det regnar ca mm per år, och under vinterperioden (september till april) är nederbördsmängen större än avdunstningen. En stor del av befolkningen bor på nivåer som ligger under havsytan. Så mycket som 60 % av landets yta kan läggas under vatten om de skyddande vallarna och sanddynerna brister översvämmades stora ytor ( ha) och drygt 1800 personer omkom. Det var tydligt vid hela studiebesöket att den översvämningen var ett nationellt trauma som alla refererade till, och som aldrig får upprepas evakuerades människor från hotande översvämningar. Den nederländska krishanteringsstrategin har som mål; att öka förmågan att förebygga, hantera och att återställa samhället efter en kris. Det finns fem fokusområden: Territoriell säkerhet Fysisk säkerhet Ekonomisk säkerhet Ekologisk säkerhet MSB-51.1
2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (12) Social och politisk stabilitet Dag 1 Studiebesök vid National Crisis Center (NCC), Nationella krishanterings-centralen förmiddagen den 22/ : Det holländska krisledningssystemet bygger i likhet med det svenska på tre nivåer: nationell, regional och kommunal. Vår studieresa började vid National Crisis Center; en koordinerande enhet på nationell nivå. National Crisis center (NCC) i Nederländerna ansvarar för koordineringen av kriser eller större händelser som berör flera olika departementsområden. I normalfallet ansvarar respektive departement för sina områden i händelse av en kris. NCC koordinerar de händelser eller kriser som berör flera departementsområden. Även lokala incidenter som kan innebära en påverkan på den nationella nivån tillhör de händelser som kan koordineras från NCC. Till uppgifterna hör även att identifiera och minska hoten mot nationen. Till uppgifterna hör även att stärka IT-säkerheten och att säkerställa krishanteringen och kriskommunikation. Under normala omständigheter har NCC rollen som: nationell kontaktpunkt ansvarig för nationella och internationella övningar rådgivare vid nationella och internationella evenemang ansvarig för nationella handlingsplaner vid kris ansvarig för förbättra krishanteringsförmågan Vid krissituationer förändras rollen till att vara: analytisk och rådgivande och hanterande av kriser stödjande till beslutsfattare nationell fördelare resurser Det är svårt att hitta en direkt motsvarighet till NCC i det svenska systemet. Känslan är att det är en blandning av regeringens kriskansli och MSB:s omvärldsbevakande och samordnande funktion vid kriser, inklusive Krisinformation.se. Samtidigt har man möjlighet till direkt styrning från den nationella nivån på ett sätt som uppfattas som mindre uttalat i Sverige; en möjlighet som man dessutom undersöker hur den kan utökas eller utvidgas.
3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (12) Ansvarsnivåer På den lokala nivån ligger ansvaret på kommunerna och borgmästaren har ett personligt utpekat ansvar för den offentliga ordningen och säkerheten på den lokala nivån. Om en händelse eskalerar eller berör flera kommuner övertar säkerhetsregionen samordningsansvaret för händelsen. I detta läge kan även NCC stödja eller samordna om händelsen har påverkan på den nationella säkerheten eller berör flera olika departement. Även den nationella nivån har tre nivåer som man agerar inom. Vid mindre händelser följs och hanteras de av ett advice team bestående av tjänstemän. Skalas händelsen upp blir det aktuellt att samordna mellan berörda myndigheters högsta tjänstemän: directors general. Slutligen kan det vid mycket omfattande händelser bli aktuellt med agerande från ministers. Den samordnande nationella nivån kan idag agera på tre sätt: facilitate (ge möjligheter, resurser...), direction (anvisningar som inte måste följas) och legislation (ta över). Det betonades att det är ett mycket stort steg mellan direction och legislation, och ett övertagande från nationell ledningsnivå har inte skett på mycket länge. Det som diskuteras idag är dock hur man ska kunna ta över delar av ett kommunalt ansvar, t ex kommunikation. Man följer en så kallad all hazards approach, vilket innebär ett helhetsgrepp över alla olyckor och kriser oavsett ursprung. Det man värderar är om något/några av fem vitala intressen är hotade: - territorial - physical - economical - ecological - social/political stability Hantering av hot och risker Den modell som tillämpas på NCC för att höja krishanteringsförmågan är inledningsvis att via olika typer av krisscenarios göra riskanalyser. Riskhanteringsanalysen påminner om den modell som tillämpas hos några svenska myndigheter. I varje scenario bedöms sannolikheten att händelsen inträffar och sedan vilken konsekvensen för samhället blir resultatet. Sannolikheten poängbedöms och så även konsekvensen. Totalsumman avgör vilket scenario som först ska hanteras. Med stöd av totalsumman genomförs en prioritering av vilket scenario som först ska hanteras. Hanteringen medför en handlingsplan för att i första hand kunna förebygga en kris, sedan att kunna hantera en kris och slutligen återställa samhället efter krisen. Den handlingsplan som processats fram berör att antal aktörer i samhället. De olika aktörerna bidrar på olika sätt till att höja krishanteringsförmågan. Varje
4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (12) departement berörs och är ytterst ansvarig för sina ansvarsområden. De privata aktörerna som är ansvariga för delar inom den kritiska infrastrukturen t.ex. elbolagen har ett ansvar att inom sitt område bidra till att stärka krishanteringsförmågan. Till detta kommer ett antal organisationer i samhället på regional och lokal nivå som på olika sätt bidrar till en hög krishanteringsförmåga. NCC:s kommunikationsavdelning NCC:s Kommunikationsavdelning informerade och delade med sig av de erfarenheter som de vunnit av ett antal händelser. Kommunikationsavdelningens uppgifter är att stödja regionerna och departementen med att utveckla risk och krishanteringsinformation. Uppgiften innebär också att stödja forskning inom kriskommunikation med specialinriktning på bl.a. sociala medier, copy cat, etc. Kommunikationsavdelningen ger även utbildning för de personer som är yrkesverksamma inom krishantering på nationell och regional nivå. Kommunikationsavdelningen har även tagit fram kommunikationsstrategier som utgår från ett antal stora händelser och incidenter på nationell nivå. De trender som påverkar kriskommunikationsstrategi är att det finns en hårdnande konkurrens bland alla medier. Medierna har blivit fler till antalet på nationell nivå. Rapporteringen har snabbats upp och den informationen som inhämtas hinner oftast inte faktakontrolleras innan publicering. Rapporteringen kring kriser sker allt oftare med betoning på känslor och personliga erfarenheter. Spekulationer och rykten får en allt större plats i den allt snabbare rapporteringen. All rapportering går snabbare med onlinerapportering från medier eller privatpersoner, allt är offentligt, filmer, foton från händelser finns att tillgå på olika typer av informationsplattformar och sociala medier. För att bedriva en aktiv kriskommunikation krävs en bevakning om vad som debatteras i medier och på sociala medierna. Vem kommenterar händelsen och på vilket sätt. Detta underlag kräv för att kunna ge en avvägd information till allmänheten via presskonferenser och webbsidor. Det är viktigt att inte förneka någonting eller ljuga om en händelse, medan man däremot kan undvika att reagera på allt som bibringas. Framgångsfaktorer är att visa empati och medkänsla, vara öppen, snabb, proaktiv, visa kontroll och ledarskap. En viss medvetenhet bör finnas om att krisen kan ge politiska efterdyningar. Detta bör övervägas när budskap ska kommuniceras. Falsk information innebär att trovärdigheten förloras, traditionella medier och tv-kanaler har en större trovärdighet än bl.a. sociala medier. Tänk media innan krisen, när krisen har inträffat är det för sent. För att exemplifiera svårigheten med kriskommunikation föredrogs ett antal scenarier: Ett par olika exempel visade på utmaningarna i kriskommunikation. Vid en industribrand i Moerdijk spreds ett enormt rökmoln över halva Holland. Olika budskap om hur farlig röken var gavs av olika
5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (12) myndigheter. Till exempel gick en myndighet ut med att kor skulle hållas inomhus, medan barn fick leka ute enligt en annan. När ansvarig minister besökte brandplatsen klev han inte ur bilen, vilket synliggjordes i medias rapportering och tolkades som att det var farligt att vistas där. Nationellt påverkade denna olycka NCC som fick ett koordningsansvar angående kriskommunikation. Denna uppgift innebar vissa svårigheter att koordinera inom kommunikationsområdet då politiker och främst ministrarna gav sig ut på resor för att visa sin oro och empati. Uttalanden och befästelser gavs utan att detta var koordinerat på något sätt. Även koordineringen av de experter som skulle uttala sig om olyckan lede till att oron ökade istället för att minska. Experterna beskrev de olika typer av ämnen som fanns i den brinnande lokalen på ett tekniskt sätt vilket innebar att allmänheten inte fick någon klar bild av riskerna utan tvingades själva att googla eller att slå upp hur farliga dessa kemikalier var. Detta innebar att allmänheten själva fick bilda sig en uppfattning om händelsen och dess farlighet. Vikten av att informera allmänheten att ha egen förmåga (t ex mat/vatten för 72 timmar) var något man tryckte på. Inte bara för att minska effekterna av en kris, utan även för den psykologiskt positiva effekten av att åtminstone till någon del kunna hantera sin egen situation. Att människor har strategier och kan agera i en situation som upplevs osäker och hotfull är väsentlig för att behålla en känsla av kontroll och minska psykologiska påfrestningar. Beträffande kriskommunikation var deras erfarenhet att det många gånger kan vara viktigt att undvika att andra målar upp en kris genom att man själv tar kommandot och informerar om att det är en kris. Man kallade strategin för stealing thunder, och i det ligger också att inte undervärdera människor och behandla dem som att de är ointelligenta. Man kan minska eventuell kritik genom att vara öppen, likt en brottsling som erkänner sig skyldig innan bevisen blivit för starka. Några andra trender inom kriskommunikation är: - more media, more communication - interactive online media - "public journalism" Ett annat exempel var när ett företag Diginotar som hanterade så kallade webcertifikat utsattes för en cyberattack. Certifikaten gör det möjligt för hackare att efterlikna legitima sajter, med hjälp av falska, krypterade ssl-certifikat, som ser ut att vara utgivna av Diginotar. Från början utpekades enbart Google som drabbat. Sedan trodde man att det handlade om ett dussintal och nu har antalet stigit till över 531. Bland drabbade företag finns Microsoft, Yahoo och Skype. Källa:
6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (12) En påtaglig skillnad mellan denna och den första krisen var att mycket få människor uppfattade det som en kris, även fast samhällsimplikationerna sannolikt kunde bli mycket mer omfattande. Exemplen väckte den intressanta frågeställningen: måste en kris uppfattas som en kris för att vara det? Slutsatser Vid nationella händelser bör följande åtgärder vidtas Nationell strategi utarbetades Gemensamma talepunkter utarbetas En gemensam inriktning bör fastslås som grundas på trovärdighet, långsiktighet och säkerhet Kontaktuppgifter till NCC ncc@nctv.minvenj.nl phone Dag 1 Besök vid Maeslantbarriären (Maeslantkering) eftermiddagen den 22/ : Besöket genomfördes som en guidad tur genom besökscentrets utställning och en avslutande visning av barriären på Hoek van Holland-sidan. Besökscentrets utställning presenterade olika historiska eller tänkta översvämningsscenarion och deras konsekvenser. Maeslantbarriären är en rörlig barriär som ska skydda Rotterdam och dess omgivningar från översvämningar orsakade av stormfloder från Nordsjön. Barriären är en del av Deltaprojektet. Den är världens största rörliga konstruktion. Maeslantbarriären är placerad mellan Hoek van Holland och Maassluis i Nieuwe Waterweg som är huvudfarleden till och från Rotterdam. En svårighet var att bygga en så stor konstruktion som samtidigt inte störde fartygstrafiken. Lösningen blev att bygga två flytande 12 meter höga och 210 meter långa barriärportar som kan stängas vid behov och som inte stör trafiken när de inte används. Portarna är indragna i varsin torrdocka när de inte används. Konstruktionen av barriären tog sex år från byggstarten När en stormflod beräknas orsaka en höjning av vattennivån på mer än 3 meter över normal nivå inleds stängningen av barriären. Fyra timmar innan stängningen ska påbörjas varnas inkommande och utgående fartyg. Två timmar före stängning ska fartygstrafiken på Nieuwe Waterweg helt ha upphört. Trettio minuter innan stängningen påbörjas ska torrdockorna vara vattenfyllda. Portarna är då i flytande läge i sina torrdockor och två lokomobiler är färdiga att stänga portarna. När avståndet mellan portarna är
7 samhällsskydd och beredskap PM 7 (12) cirka 1,5 meter fylls portarna med vatten och sjunker till sin stängda position vilande mot bottnen av farleden. Bottnen är anpassad för att utgöra ett fundament för portarna, så att de kan bilda ett stabilt skydd emot havet. Om barriären måste stängas under en längre period kan detta leda till att floden stiger innanför barriären och orsakar översvämningar. För att motverka detta kan portarna tillfälligt höjas till flytande position, vilket tillåter vatten från floden att fortsätta ut till havet. Därefter sänks portarna igen. Barriären stängs årligen för funktionsprov, vanligtvis i september eller oktober, strax före början av stormsäsongen i november. Dag 2 Besök på WATER MANAGEMENT CENTER förmiddagen den 23/ : Rijkswaterstaat är den statliga myndigheten med ansvar för allt som har med vatten att göra. Vatten i Nederländerna handlar inte bara om översvämningar utan också om problem med dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet. Vattensituationen sammanfattades som "Too dirty, too less and too much...!" Man räknar med en vattennivåhöjning i havet på mellan cm år 2100, vilket bland annat kommer att orsaka mer problem med saltvatteninträngning, förutom ökad översvämningsrisk. Ett annat bekymmer är betydligt lägre vattenströmmar i floderna sommartid orsakat av varmare klimat och mindre nederbörd. Många jordbrukare som är beroende av bevattningsanläggningar och färskvatten från floderna kommer att få problem. Vattenkvaliteten i sig är ett annat bekymmer. Rhen och Meuse är långa floder som samlar på sig mycket utsläpp och föroreningar på sin väg. Ett tydligt exempel på det är branden i en kemifabrik i Sandoz, Schweiz då stora mängder släckvatten med bekämpningsmedel flödade ut i Rhen. Effekten blev att ekosystemet slogs ut helt, men efter ett år var det mesta tillbaka. Ett annat exempel på flodens återhämtningsförmåga visades när en tanker med svavelsyra kapsejsade i Rhen på tyska sidan. Det blev inga effekter i Holland på grund av syrans utspädning och neutralisering. Kring Rhen finns ett sedan lång tid väl fungerande samarbete mellan de länder som berörs av flödet, medan det inte kommit lika långt vid de andra floderna. Kostnaden för vattenhanteringen är över 1500 miljoner euro årligen. (källa:
8 samhällsskydd och beredskap PM 8 (12) Vid vattenbrist har man ett system motsvarande Styrel med fyra prioriteringsnivåer: kategori 1 kategori 4 som gör att man lätt kan prioritera vilka brukare som ska få tillgång till tillgängligt vatten. Vad har man lärt sig av 1953 års översvämning? En bidragande orsak till de katastrofala följderna den gången var att alarm skickades via telegram, vilka dock kom på lördag kväll och landade i brevlådor hos lokala vattenstyrelser (water boards). Ett annat skäl till katastrofen då var att vallarna på vissa ställen är genombrutna av vägar och järnvägar. En del mindre sådana öppningar ska förslutas med en träbarriär vid högvattenvarning hade allt trä eldats upp under kriget och inte hunnit ersättas. I dag ges en early warning 3-8 dagar före en väntad översvämning. Varningar och prognoser skickas ut till lokala nivåer och ger stor aktivitet. Naturligtvis finns problematiken med att ju tidigare varning desto större osäkerhet, men om man väntar tills prognosen är helt säker (inom 48 timmar) är det försent att utrymma stora massor. En metod man använder för att förutsäga högvatten är vattennivåmätningar längs engelska/skotska kusten. Dag 2 Besök på LOCC (nationellt operativt center) eftermiddagen den 23/ : En stor del av befolkningen bor på nivåer som ligger under havsytan. Så mycket som 60 % av landets yta kan läggas under vatten om de skyddande vallarna och sanddynerna brister översvämmades stora ytor ( ha) och drygt 1800 personer omkom. Det var tydligt vid hela vårt studiebesök att den översvämningen var ett nationellt trauma som alla refererade till, och som aldrig får upprepas evakuerades människor från hotande översvämningar. LOCC är ansvariga för storskalig evakuering i Holland och lyder under departement of justice and safety. Evakuering planeras av polisen tillsammans med armén. Vid en planerad övning i november kommer en storm att spelas in med potentiellt evakueringshot. Prioriterade grupper som patienter vid sjukhus, sårbara människor och äldre får börja. Från LOCC koordineras polisen, brandkåren mm. vid större allvarliga händelser. Det var dock otydligt på exakt vilket sätt man arbetar med strategier och/eller planer för massevakuering i Holland. På nationell nivå verkar det som att man jobbar för att ta fram en strategi för massevakuering medan man på lokal nivå har övergett denna tanke och istället kommer att koncentrera sig på att skydda människor på plats vid en händelse, eftersom det skulle innebära en så enormt stor evakuering vid en storskalig översvämning.
9 samhällsskydd och beredskap PM 9 (12) Dag 3 Besök på water board and operational crisis center den 24/ : Den sista dagen besökte vi Water Board i Dordrecht. Programmet var utarbetet i samarbete mellan Water Board, Dordrecht kommun och Safety region Zuid- Holland. Vi fick tre olika föredragningar: Multi Layer safety in the Netherlands Managing adaptive flood response (MARE) in Dordrecht Preparation of flood emergency management in the Rijnmond- Drechtsteden area SUV presenterade kortfattat hur Sverige (MSB) arbetar med översvämningsdirektivet. Avslutningsvis genomfördes en stadsvandring genom de äldre delarna av Dordrecht. Den lokala vattenstyrelsen (water board) jobbar med vattensäkerhet i det vida perspektivet: översvämning, vattenkvalitet, vattenkvantitet, grundvattenproblematiken samt avloppsvattenhanteringen. Kommande klimatförändringar finns också med i planeringen. Nationella vattenstyrelser ansvarar för de stora floderna; lokala nivån har ansvar för mindre kanaler, diken, åar etc. Den lokala vattenstyrelsen har 30 medlemmar: 21 valda och 9 utsedda från handel, industri, jordbruk etc. Multi Layer safety in the Netherlands Detta handlade om de olika ansvarsnivåerna nationellt, regional och lokalt. Den centrala aktören beträffande säkerheten och dricksvattenförsörjningen är Rijkswaterstaat, vilken vi besökte tidigare på resan. Den regionala nivån utgörs av provinser. Dessa står fria från de mer administrativa regionerna. Den lokala nivån är Waterboard och kommunerna, där borgmästaren har beslutsmandatet. En särskild krisstyrelse, Board of safety region, består av alla borgmästare i regionen. Ordförande är borgmästaren i Dordrecht. Hon/han kan besluta åt styrelsen vid behov. Alla kommuner leder sin egen verksamhet och rapporterar till säkerhetsregionen. Om olyckan inträffar i en kommun utan att beröra andra kommuner så är det den borgmästaren som ansvarar för helheten och även för kriskommunikationen. Ett ersättningssystem gör att borgmästaren i Dordrecht kan ersättas av andra borgmästare (särskilt utsedda) vid sin frånvaro. Det är på den lokala nivån själva arbetet utförs. Waterboard har fyra viktiga uppgifter: Underhåll av infrastruktur Översvämningsskydd Vattenförsörjning Avloppsvatten
10 samhällsskydd och beredskap PM 10 (12) Budgeten för Waterboard är ca 2 miljarder, vilket ska täcka kostnaderna för kanaler, vallar och pumpar. Budget för den plats vi var på Hollandse Delta är 158 M. Av detta täcks 83 % av skatter från invånarna i området, vilket motsvarar ca 300 /hushåll. Skyddssystemen testas varje år. Klimatförändringarna har initierat ett nytt framtidsprogram för säkerheten med vatten. Det togs fram Man har t ex olika säkerhetskrav i olika områden. De varierar från att man ska klara en situation med återkomsttiden 1 på år till 1 gång på 250 år. Managing adaptive flood response (MARE) in Dordrecht Detta är ett interregionalt projekt som Dordrecht kommun deltar i. Historiskt har Dordrecht drabbats av svåra översvämningar 1421 och var nivån 2,40 m över normal nivå. Även i februari 2012 var det översvämningar. Som en följd av dessa översvämningar bygger man vad som kallas en deltavall, vilken vi också kunde se under stadsvandringen. Generellt använder man sig av tre dimensioner av åtgärder: diken/vallar (för att hindra vattnet att komma in bland byggnader), byggnader (för att minska konsekvenserna av vattnet) och krisplaner (för att kunna evakuera och hantera krisen en översvämning innebär). Olika strategier blir tillämpliga för olika områden. Just i Dordrecht är strategin att hålla folket på ön, men troligen blir det evakuering om förhållandena blir riktigt allvarliga. Att identifiera olika kritiska punkter i vallarna och förstärka dem med olika åtgärder som förstärkningsbyggen och planteringar är en viktig del. Myndigheternas uppfattning är att det nederländska folket har stort förtroende för att regeringen/myndigheterna ska lösa situationen innan det blir kritiskt. Man har tagit fram ett alarmsystem för smartphone men ännu inget mer generellt system som cell broadcasting. Uppgifter för den lokala vattenstyrelsen omfattar inspektioner, varningar och nödreparationer av vallar. En stor frivilligorganisation stöttar och är beredda att rycka ut som barriärvakter vid behov. Staden ligger i och är omgiven av vatten. Man har gjort noggranna beräkningar för att kunna få fram vilka områden som blir berörda när vattennivåerna stiger och utifrån detta har man vidtagit förebyggande åtgärder. Bland annat så leder man vattnet genom den största affärsgatan i staden, från den ena kanalen till den andra där man sedan pumpar ut vattnet i Rhen. I nuläget har man inget "lokalt varningssystem" för höga flöden eller andra händelse. Senaste översvämningen (jan-2012?) cyklade man runt och varnade befolkningen i de berörda områdena. Man har en vision om någon typ av app. Inne i själva staden finns ett intrikat system med barriärer bland husen och en uttalad strategi om vilka gator och hus som tillåts svämmas över. Vissa affärer har till exempel fästen för tillfälliga översvämningsskydd monterade vid entrén. Dessa barriärer kan lika gärna vara till för att hindra vatten från att rinna ut från en översvämmad affär som för att hindra vattnet från att komma in. Vi kunde
11 samhällsskydd och beredskap PM 11 (12) också konstatera att även om staden ligger i vattnet så är det ett attraktivt område med höga huspriser. En viktig fråga i närtid är ändringen av kriterier för hur man ska se på översvämningsrisken. Tidigare har sannolikhet för översvämning varit rådande, och man har delat in områden i säkerhetsnivåer: 1 översvämning/ år i vissa områden, 1/4000 år i andra ned till 1/1250 år i de mest utsatta. Nu är man på väg att väga in även konsekvenserna i riskbedömningen och använda sig av nivåer av samhällsrisk (dödsfall per år orsakade av översvämning). Nivåerna ligger i intervallet <10e-7 till >10e-5, där den senare risknivån anses oacceptabel och åtgärder måste vidtas! Säkerhetsregionerna gör egna sannolikhets-/konsekvensanalyser. Skadorna beräknas enligt en modell för kostnader och mäts i 1000 euro/ha. Detta vägs ihop med risk för människoliv och risk för "samhällsstörningar" för att ge den samlade riskbilden. Säkerhetsregionerna är relativt nya i Holland och lagen kom Det finns två säkerhetsregioner i Hollandse delta området. Säkerhetsregionerna (25) leds av en borgmästare från någon av kommunerna (418) skall man vara klara med förebyggande arbetet samt ha planer för risk- och krishantering. Preparation of flood emergency management in the Rijnmond- Drechtsteden area Vår värd Niels Robbemont berättade om hur man planerar för att öka sin förmåga att möta framtida översvämningsrisker. Man hotas på flera sätt. Dels är det höjt vattenstånd i havet vid höga vindhastigheter mot Holländska kusten, som kan tränga in över land. Är det samtidigt höga flöden i floderna som mynnar i Nordsjön däms dessa så att vattnet inte kan rinna ut i havet utan flodernas vattenstånd stiger och kan rinna över dammarna. För att värdera olika hot arbetar man med olika typer av riskdiagram, vilket vi ofta gör i samband med risk-och sårbarhetsanalyser. Med hjälp av prognoser på vattenstånden i havet och floderna bedöms effekterna av ev. händelser och man kan lättare besluta om vilka skyddsåtgärder som ska vidtas.
12 samhällsskydd och beredskap PM 12 (12) Slutsatser Nederländerna har ett krisledningssystem med stora likheter med det svenska. En uppfattning är att den nationella nivån dock ligger något närmare regioner och kommuner och kan ge anvisningar på ett annat sätt än svenska myndigheter gör. Samma utmaningar som finns i svensk krishantering med olika nivåer och sektors- och geografiskt ansvariga aktörer som måste samordnas återfinns här. Borgmästarens roll saknar direkt motsvarighet i Sverige. Närmast är nog krisledningsnämnden, men det är ändå avsevärd skillnad på ett krisledningssystem så intim förknippad med en person/funktion som ett system där en politisk församling kan ta sig det övergripande mandatet i en kommun. Enorma pengar och planering läggs på riskerna med översvämningar. En reflektion är att det sannolikt bidrar till en robusthet även vid andra krissituationer. En uppfattning är dock att inte särskilt många av de vi träffade gjorde samma koppling.
Vad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merAnalysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv
Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Om denna
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merLagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merKonsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merNÄR KRISEN ÄR ETT FAKTUM- CYBERKRISHANTERING SARAH BACKMAN
NÄR KRISEN ÄR ETT FAKTUM- CYBERKRISHANTERING SARAH BACKMAN FÖRSTÅR VI VARANDRA? FOKUS FÖR PRESENTATIONEN Preventiva åtgärder reaktiva åtgärder Tekniskt fokus management-fokus Incidenthantering krishantering
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merREGEL FÖR KRISHANTERING
Sid 1 (8) REGEL FÖR KRISHANTERING Typ av dokument: Datum: 2018-09-11 Dnr: FS 1.1-1630-18 Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Tills vidare Område: Säkerhet Ansvarig förvaltningsenhet: Lokalförsörjningsenheten
Läs merKRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168
KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och
Läs merVarning vattnet stiger! Tema ett
Konferens, datum Varning vattnet stiger! Tema ett Doktorand, Centrum för klimat och säkerhet http://www.laboisselleproject.com/siebe-gorman-mine-rescue/ Varningskedjan 1 Mätning 2 Prognoser 3 Varningskommunikation
Läs merDokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:
Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merKrisledningsplan 2011 2014
Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merHöga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013
Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar 16 oktober 2013 Agenda Händelseutveckling: före, under och efter Länsstyrelsen samverkansroll i denna händelse Erfarenheter som vi dragit Frågor Före
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merMall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.
2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)
Läs merInformatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark
Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering
Läs merFöreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merSveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap
Läs merIT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON
IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON Inledande frågor, 1. Hur ser kommunernas arbete med krishantering ut? 2. I vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till behov
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merAnförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren
Läs merInriktning informationsuppdrag 2014
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för
Läs merKlossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg
Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Läs merKrisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm
Krisledning & kommunikation i kritiska lägen Segla lugnt efter storm Vad gör du när stormen ryter? Du måste agera snabbt och kommunicera med inblandade för att få överblick över situationen. Det kan handla
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merPowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merVårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merHur värnar kommuner digital säkerhet?
Hur värnar kommuner digital säkerhet? MSB 2017-11-24 Digitalisering inom kommuner Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information
Läs merKontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot
Läs merFoto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Läs merKrisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05. Handlingsplan
Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05 En krissituation kan uppstå i många olika sammanhang och ha mycket olika karaktär och omfattning. Denna krisplan skall ses som ett stöd
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merPlan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan
Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens
Läs merMSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merHur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?
Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland 031-605945 johan.kling@lansstyrelsen.se
Läs merPlan för kriskommunikation
Plan för kriskommunikation Maj 2017 Plan för kriskommunikation Syfte Linnéuniversitets plan för kriskommunikation är kopplad till de planer som styr arbetet vid en kris respektive kommunikationsarbetet
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merBilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Läs merPrognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder
Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merK R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Läs merSamhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns
Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist
Läs merKrishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen
Krishanteringsplan Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan
Läs merStatsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merKommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter
Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merPolicy och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete
1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete Denna policy innehåller riktlinjer och instruktioner för Täby kommuns skydds- och säkerhetsarbete. 1. Inledning Täby kommun har
Läs merHandlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merNACKA KOMMUNS ÖVERGRIPANDE KRISPLAN
NACKA KOMMUNS ÖVERGRIPANDE KRISPLAN 2015-06-17 Innehåll 1 Grunden för Nacka kommuns övergripande krisplan... 3 2 Kris och extraordinära händelser... 3 2.1 Kommunens krisledningsnivåer...3 2.1.1 Nivå 0
Läs merSäkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet
En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merGemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen
Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har
Läs merViktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se
Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP smedjebacken.se När något har hänt Alla i vår kommun förväntar sig en god kommunal service. Friskt vatten ska komma ur våra kranar, el ska man
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merRiktlinjer för kris- och kontinuitetshantering
Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige
Läs merRisk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Läs merFråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?
12:1 Dnr KS/2017:569-035 2017-11-15 1/3 Svar på interpellation ställd av Eva-Lotta Ekelund (MFP) om information till allmänheten om vilket stöd och vilka insatser kommunen avser att ge och göra i olika
Läs merStyrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB
Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merBeredskapsplanering vid skyfall
Beredskapsplanering vid skyfall Sammanställning av erfarenheter från Varberg, Falkenberg, Halmstad, Laholm, Båstad, Svalöv, Bjuv, Åstorp, Landskrona, Helsingborg, Göteborg, Staffanstorp, Växjö, Stockholm,
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merStora pågående arbeten
Stora pågående arbeten Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Ledning och samverkan Strategi för CBRNE Nationell risk och förmågebedömning Arbetenas
Läs merKlimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd
Läs merKlimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Utbildningsmaterialet
Läs merVi hjälper andra att fungera och agera
Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merNationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet
Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Marlene Gustavsson Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet och naturolyckor Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete marlene.gustavsson@msb.se
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs mer