VAD HÄNDER VID ETT VÄGBYGGE?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VAD HÄNDER VID ETT VÄGBYGGE?"

Transkript

1 VAD HÄNDER VID ETT VÄGBYGGE?

2 Vad händer vid ett vägbygge? Den här broschyren beskriver vad som händer under ett vägbygge, vilka störningar som kan uppstå och vad Vägverket gör för att förebygga och minska dessa störningar. Broschyren informerar också kortfattat om den planering och projektering som föregår ett vägbygge. Syftet med broschyren är att förbereda dig som bor eller är verksam nära ett vägbygge. Broschyren kompletterar broschyrerna En väg blir till och Vägen och markägaren. Att planera och bygga en väg Byggande av allmän väg regleras i väglagen. Dessutom tillämpas miljöbalken och annan lagstiftning. En utförligare beskrivning finns om vägplanering och vägrätt i En väg blir till och Vägen och markägaren. Från förstudie till byggande Förstudie När en allmän väg ska byggas inleds vägplaneringen med en förstudie enligt väglagen. Den ska klarlägga förutsättningarna för ett vägprojekt och ge underlag för ett beslut att gå vidare. Vägutredning Om det i förstudien klarlagts att alternativa vägkorridorer behöver studeras görs en vägutredning. Konsekvenser, bl.a. miljökonsekvenser analyseras. Även viktiga effekter och konsekvenser som gäller byggskedet tas upp vid konsekvensbeskrivning. Vägutredningen ger underlag för val av vägkorridor och trafikteknisk standard. För vissa större vägprojekt är vägutredningen också ett underlag för regeringens tillåtlighetsprövning. Arbetsplan Vägprojekteringen inleds med att finna den lämpligaste vägsträckningen inom en korridor för ny väg eller i en korridor kring befintlig väg. Undersökningar görs av jord och berg m. m. och konsekvenser analyseras. Miljökonsekvensbeskrivning ger stöd för miljöanpassning av vägen och vägbygget. Miljöåtgärder som avses genomföras ska framgå av arbetsplanen. Där ska också anges om uppföljande undersökningar ska göras med avseende på vissa miljöeffekter. Synpunkter som framförts av sakägare m.fl. beaktas under utarbetande av arbetsplanen och vid fastställelseprövning av planen. Fastställelsebeslutet kan ange särskilda krav och villkor för genomförandet. Fastställd arbetsplan ger rätt att mot ersättning ta mark i anspråk inom vägområdet samt tillstånd att bygga vägen. Vägområdet omfattar väg med slänter, sidoområden och övriga väganordningar såsom bullerskydd. Bygghandling Med arbetsplanen som underlag upprättas en bygghandling. Därefter upphandlas byggentreprenör för genomförandet av vägbygget. FÖRSTUDIE VÄG- UTREDNING MED MKB TILLÅTLIG- HETSPRÖVNING ARBETSPLAN MED MKB* BYGG- HANDLING BYGGSKEDE *MKB= miljökonsekvensbeskrivning Dialog och samråd Under hela processen för Vägverket en dialog med dem som påverkas av byggarbetet, till exempel berörd allmänhet, fastighetsägare, länsstyrelse, kommuner, naturskyddsföreningar och andra ideella föreningar. Ett antal samråd genomförs enligt väglagen och miljöbalken. vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge?

3 Vägverket informerar och förbereder också berörda på vad som kommer att ske och påbörjar som regel vid byggstart förhandlingar om de intrång och olägenheter som berättigar till ersättning. Breda konsekvensbeskrivningar Alla viktiga konsekvenser ska beskrivas i beslutsunderlag och vid prövningar. Det gäller inte bara miljökonsekvenser och konsekvenser för fastighetsägare utan också konsekvenser för trafik, olika användargrupper och konsekvenser för lokalsamhälle och regional utveckling. Vad som sker under byggskedet kan vara viktigt, särskilt om byggtiden är lång. Mark för tillfällig användning Under ett vägbygge behövs uppställningsplatser för arbetsbodar, kontor, upplag, maskiner, byggnadsmaterial med mera. Det kan också behövas tillfälliga transportvägar. Många gånger behöver man då använda mark som ligger utanför det som ska bli själva vägområdet. Dessa ytor kan redovisas som områden med tillfällig nyttjanderätt på planritningarna i arbetsplanen. Där anges också under vilken tidsperiod nyttjanderätten gäller. Vägverket och entreprenörerna får sedan använda marken i den utsträckning som anges i arbetsplanen. Även annan mark kan behöva användas men då måste man i varje enskilt fall träffa en överenskommelse med berörd fastighetsägare och eventuell nyttjanderättshavare. Ytterligare tillstånd från myndigheter kan behövas beroende av vad marken ska användas till. Ändringar under byggskedet Avvikelser från den fastställda arbetsplanen hanteras olika beroende på avvikelsens omfattning. Vanligt är att avvikelsen gör att mer mark behövs än vad som redovisas som vägområde på arbetsplanens planritning. Oväsentliga avvikelser från den fastställda planen kan hanteras genom ett enkelt förfarande som kallas tillägg till arbetsplan. För övriga avvikelser är grundregeln att en ny kompletterande arbetsplan ska upprättas och fastställas Tillägg till arbetsplan kan användas när avvikelsen är oväsentlig. Med detta avses detaljjusteringar med marginell påverkan på allmänna och enskilda intressen. Avvikelsen skall också vara av sådan art att den inte kunde förutses när arbetsplanen upprättades. Exempelvis kan man trots noggranna geotekniska undersökningar stöta på oväntade problem. Om en sådan avvikelse görs ifråga om mark skall detta anmärkas i ett tilllägg till arbetsplanen. Länsstyrelsen och markägaren ska underrättas om förändringen. Den uppkomna vägrätten följer automatiskt det faktiska markintrånget. melse finnas med alla fastighetsägare och andra eventuellt berörda rättighetshavare. I sådana fall kan en kompletterande arbetsplan upprättas men den behöver inte ställas ut eller fastställas. Samråd skall ske men detta får förenklas efter omständigheterna. Byggande av enskilda vägar Vid byggande av en ny allmän väg eller ombyggnad av en befintlig kan även vägar som inte är allmänna påverkas. En enskild väg (som tillhör en eller flera fastighetsägare) kan behöva byggas om. Även nybyggnad av enskild väg kan behövas i vissa fall. Möjliga lösningar för det enskilda vägnätet bör illustreras i anslutning till arbetsplanen. De enskilda vägarna beslutas dock inte genom arbetsplanen. Konsekvensbeskrivningar för hela vägprojektet ska behandla även konsekvenser av enskilda vägar som tillhör projektet. Beslut om de enskilda vägarna hanteras av lantmäterimyndigheten. I de fall då en nybyggnad eller ombyggnad av en allmän väg påverkar enskilda vägar har väghållaren, till exempel Vägverket, möjlighet och ibland skyldighet att ansöka om en lantmäteriförrättning. Förrättningen sker enligt anläggningslagens regler. Vägverket redovisar i förrättningen sin uppfattning om var den enskilda vägen ska gå, vilken standard den ska ha med mera. Övriga berörda, fastighetsägare och nyttjanderättshavare, kan ha en annan uppfattning och får möjlighet att framföra sina synpunkter. Lantmäterimyndigheten beslutar sedan vad som ska gälla beträffande vägens läge och standard, andelstal, tillträde, ersättning, beslut om förrättningskostnaden m.m. Förrättningen kan sedan avslutas. Den som inte är nöjd med lantmäterimyndighetens beslut kan överklaga hos fastighetsdomstolen. I de fall Vägverket har sökt förrättning är det normalt Vägverket som bekostar såväl byggandet av de enskilda vägarna som förrättningen. Den framtida skötseln av den enskilda vägen bekostas och sköts av de enskilda delägarna. Ibland utgår statliga eller kommunala bidrag för detta. Alla som är direkt berörda av förrättningen får underrättelse om att förrättningen sökts och hur handläggningen kommer att gå till. Ofta kallar lantmäterimyndigheten till ett möte med berörda. Det förekommer att lantmäterimyndigheten blir ombedd av Vägverket att komma till informationsmöten som Vägverket håller i ett tidigare skede i vägbyggnadsprocessen. Lantmäterimyndighetens roll är då att ge allmän information om hur en anläggningsförrättning går till. För övriga avvikelser är grundregeln att en ny kompletterande arbetsplan skall upprättas och fastställas. Det kan exempelvis i ett sent skede av byggnadsarbetet komma förslag på bättre lösningar. Förfarandet för vägprojekt där byggnadsarbetet fortfarande pågår kan dock förenklas om projektet inte medför betydande miljöpåverkan och avvikelsen är av mindre omfattning. Om mer mark behövs skall också frivillig överenskom- vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge?

4 Miljö- och säkerhetsfrågor Miljökonsekvensbeskrivning När en vägutredning eller arbetsplan utarbetas ska den enligt väglagen innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En MKB ska behandla miljökvalitéer i området, bl. a. boendemiljö med hälsoaspekter, stadsmiljö som helhet, natur- och kulturlandskapet m. m. Analys och beskrivning av effekter och konsekvenser av projektet med alternativ/varianter samt skadeförebyggande åtgärder ska avse alla viktiga miljöaspekter och även det som sker under byggtiden. Byggtiden kan ibland vara lång. MKB ska också ange behov av uppföljande undersökningar. Miljöstyrning vid vägbyggen När en väg ska byggas ställer Vägverket krav på entreprenörer i upphandling och avtal att de ska utföra arbetet på sådant sätt att miljöstörningarna blir så små som möjligt. Vägverket har krav på högsta accepterade buller- och vibrationsnivåer samt på hur bränslen, kemikalier och eventuellt påträffade föroreningar i mark eller vatten ska hanteras. Det kan innebära att en entreprenör inte får arbeta nätter eller helger eller att vissa miljöskadliga metoder och material inte får användas. En entreprenör kan åläggas att i samråd med beställaren informera kringboende om hur arbetet bedrivs. Under byggtiden kontrollerar Vägverket entreprenörens miljöarbete genom kontrollplaner, miljörevisioner och miljöronder på arbetsplatsen. Miljöuppföljning AV VÄGPROJEKT När det råder osäkerhet om vilka miljökonsekvenser ett vägbygge eller en ny väg ger upphov till kan en miljöuppföljning göras. Resultaten visar på eventuellt behov av ytterligare åtgärder eller korrigeringar och ger erfarenheter som kan användas vid kommande vägprojekt. Säkerhet för människor, byggnader, vegetation M M När en väg ska byggas eftersträvar Vägverket att förebygga att människor, fastigheter samt natur- och kulturvärden skadas. De människor som finns i närheten av ett vägbygge skyddas i första hand genom avspärrningar och genom att arbetsmoment som kan vara riskfyllda (till exempel sprängningar) sker i noga kontrollerade former. För dem som arbetar på bygget gäller speciella arbetsmiljöregler. Byggnader kan skadas av vibrationer, av sättningar i marken eller på annat sätt. Inför ett vägbygge gör Vägverket inspektioner och riskbedömningar. Innan bergsprängningar inleds besiktigas alla byggnader och vattentäkter som bedöms kunna påverkas. Vibrationskänslig utrustning inventeras. Persondatorer, musikanläggningar och TV-apparater är normalt inte särskilt vibrationskänsliga. Sedan anpassas arbetet efter de lokala förutsättningarna. Det kan till exempel innebära att man spränger flera små salvor i stället för några få stora. När arbetet avslutas görs en efterbesiktning. Skulle Vägverket ha orsakat skador ersätts de drabbade. Vegetation kan skyddas genom inhängning och enstaka träd kan skyddas genom att klä in stammen med brädor. Arkeologiska undersökningar Innan en väg börjar byggas genomförs ibland arkeologiska undersökningar. Detta blir aktuellt när vägen kommer att gå över eller beröra en fast fornlämning. Enligt Kulturminneslagen får man inte ta bort, täcka över, förändra, skada eller ens plantera växter på en fast fornlämning. När ett vägbygge berör en fast fornlämning söks tillstånd hos länsstyrelsen för borttagande. Innan tillstånd lämnas tar länsstyrelsen ställning till om ingreppet är acceptabelt, d.v.s. hur värdefull fornlämningen är och om det inte går att undvika utgrävning. I vissa fall kan anpassning ske av väganläggningen så att fornlämningarna kan ligga kvar. Arkeologiska undersökningar innebär ofta ett stort intresse från allmänheten och information kan spridas om intressanta resultat. vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge?

5 Vägbyggen En väg i markplanet kan byggas genom att en helt ny väg byggs eller genom att en befintlig väg byggs om. Vägen kan ligga i huvudsak i markplanet men delvis vara försänkt i marken, läggas på en vägbank över marken eller gå på en bro över en dalgång eller ett vattendrag. Ett vägbygge innehåller flera av eller alla följande arbetsmoment: Trädfällning, röjning Schaktning i jord Sprängning i berg Markförstärkningsarbeten (till exempel spontning, pålning, kalkcementpelare, erosionsskydd och tryckbank) Ledningsomläggningar Väguppbyggnad Beläggningsarbeten Transporter Metoden att bygga en nedsänkt väg liknar den som används när arbetet med en nedgrävd betongtunnel inleds, med schaktning och eventuellt spontning. Om det inte finns utrymme för vägslänter måste vägens sidor förses med stödmurar. Brobyggen Broar kan delas in i olika typer, till exempel efter användningsområde (väg-, järnvägs-, gång- och cykelbroar), byggnadsmaterial (betong, stål, trä, sten) eller konstruktion (ram-, balk-, platt-, rörbroar, hängbroar, snedkabelbroar). Den vanligaste brotypen i Sverige är rambroar i betong. I en rambro är brobaneplattan ihopbyggd med brostöden. Bottenplattor görs i huvudsak av betong. Om marken är för svag kan bottenplattan behöva grundläggas på pålar som slås ner till fast botten. När man korsar ett vattendrag eller en sjö kan bottenplattan behöva byggas i vatten. På bottenplattorna byggs sedan brons bärande stöd. Ovanpå dessa byggs brons överdel, brobaneplattan, som ska bära själva vägbanan. Ett brobygge kräver en stor arbetsplats för att få utrymme för ställningsoch formbygge, arbetsmaskiner, kranar med mera. En stor bro kan ta flera år att bygga. vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge?

6 Tunnelbyggen Geologin avgör valet av tunneltyp när en väg ska byggas under mark, en sjö eller ett vattendrag. Ofta måste man kombinera olika tunneltyper. I de följande avsnitten beskrivs några olika tunneltyper. Ett tunnelbygge innehåller många arbetsmoment. Följande moment är gemensamma för de flesta tunnelbyggen: Trädfällning, röjning Schaktning i jord Sprängning i berg Spontning och pålning (markförstärkning) Betongarbeten Ledningsomläggningar Beläggningsarbeten (t ex asfaltering) Transporter Störningar Vanligen förekommande störningar är: Buller Vibrationer Luftföroreningar Grundvattenpåverkan Lakvatten och läckvatten Störningarna under byggskedet för dem som bor nära ett tunnelbygge blir större om man fullortsborrar än om man spränger. Sprängning ger visserligen större vibrationer, men bara under korta tidsperioder. Borrning medför ihållande buller och vibrationer under längre tid. Dessa olika tekniker innebär också olika sätt att transportera ut materialet ur tunneln. Sprängsten transporteras med lastbilar och material från borrning med transportband. Bergtunnel Om berggrunden är hård och den planerade vägen ligger tillräckligt långt under markytan sprängs eller borras tunneln ut i berget. En tunnel sprängd i berg byggs med flera av eller alla följande moment under mark: Borrning för förinjektering Förinjektering (tätningsmedel trycks in i borrhålen) Borrning för sprängning Sprängning Uttransport av bergmassor Skrotning och förstärkning av tunnelns väggar och tak med bultning eller sprutbetong Läckagekontroll och vattenförlustmätning Efterinjektering Vissa bergarter lämpar sig bättre för borrning än för sprängning. Om en tunnel ska rymma tre körfält kräver en så kallad fullortsborrad tunnel att stora mängder berg måste tas bort i onödan vilket är tidskrävande och kostsamt. I stället kan man först borra en mindre tunnel som är avsedd att bli en övre del av den färdiga tunneln. Från den mindre tunneln spränger man sig sedan nedåt, vilket minskar olägenheterna för kringboende. 10 vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge? 11

7 Nedschaktad betongtunnel När bergtäckningen över en planerad tunnel är för tunn eller saknas byggs tunnlar i betong uppifrån i öppna schakt. Ett bygge av en nedgrävd betongtunnel innehåller flera av eller alla följande moment under mark: Schaktning i jord Sprängning i berg Spontning Pålning Betongarbeten Tunnel under vatten En tunnel under vatten kan sprängas som en djup bergtunnel om tillräcklig bergtäckning finns. Den kan också byggas som en betongtunnel på botten, antingen som sänktunnel bestående av betongelement eller direkt på plats innanför spont. Ett bygge av en betongtunnel på plats på botten av en sjö eller ett vattendrag innehåller flera av eller alla följande moment: Spontning Länspumpning Pålning Betongarbeten Transporter och lagring Vid ett vägbygge måste ofta stora mängder jord och bortsprängt berg transporteras. En kubikmeter fast berg motsvarar efter sprängning ca 1,6 kubikmeter sprängsten som väger ca 2,5 ton. Det krävs också omfattande transporter till vägbyggen av till exempel krossat berg och betong när betongtunnlar ska byggas. Arbetsvägar och trafikomläggningar Under tiden för ett vägbygge kan man både behöva anlägga särskilda arbetsvägar och trafikera befintligt vägnät. För att begränsa störningarna för de kringboende och inte i onödan störa den normala trafiken kan Vägverket bestämma att en entreprenör bara får använda sig av vissa vägar. Olika transportmöjligheter Transporter inom ett arbetsområde eller till och från vägbygget kan ske på flera olika sätt, till exempel med truckar och lastbilar av olika storlek. Inom arbetsområdet kan jord- och bergmassor även transporteras med transportband. Mellanlagring Jord- och bergmassor som schaktas eller sprängs bort kan användas som byggnadsmaterial. Dessförinnan måste det bortsprängda berget krossas och massorna ofta mellanlagras på en permanent lagringsplats hos en entreprenör. 12 vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge? 13

8 Återställande efter byggtiden Redan under planeringen av en väg deltar landskapsarkitekter m.fl. kompetenser i arbetet. De hjälper till att anpassa vägen på sådant sätt att den inte gör onödiga intrång i natur- eller bebyggelseområden och planerar också för återställning av den mark som använts för arbetsplatser och tillfälliga vägar. I de fall gropar skapats vid schaktning för betongtunnlar ska dessa täckas över och tunnelns tak antingen planteras eller bebyggas. I första hand strävar man efter att återplantera sådana växter som tidigare funnits på platsen. Trots återställningsåtgärder går det ofta inte att undvika att vissa skador kvarstår när vägbygget är avslutat. Vägen i sig utgör också ett bestående intrång. Skador och intrång ersätts under byggets gång. Vissa typer av skador är svåra att bedöma innan vägbygget är avslutat. De kan i stället regleras efter avslutat vägbygge. Påverkan på miljö och trafik under byggtiden Vägverket försöker så långt det är möjligt att förebygga och begränsa störningar eller annan påverkan för dem som bor eller vistas i närheten av ett vägbygge samt för natur- och kulturmiljöer. När störningar inte går att undvika informerar Vägverket om vad som ska hända och hur länge störningarna beräknas pågå. I vissa fall kan Vägverket efter samråd hjälpa dem som drabbas. Ett visst mått av störning under ett vägbygge måste dock de berörda tåla. Här beskrivs sådan tillfällig påverkan som i regel uppkommer under byggtiden och hur Vägverket arbetar för att göra störningarna så små som möjligt. Buller och stomljud Buller är störande för såväl människor som djur. Det ljud som kan uppfattas som störande vid ett vägbygge är framförallt ljud från pålning (markförstärkning), spontning (t ex för skydd av en nedsänkt arbetsplats), borrning och sprängning i berg samt krossning av bortsprängt berg. Tunga transporter av berg- och jordmassor och annan byggtrafik kan orsaka buller längs transportvägarna. Underjordiskt arbete, borrningar och sprängningar, alstrar stomljud när vibrationer fortplantas via berg till byggnadsstommar och därefter till luften och de människor som vistas i en byggnad. Stomljud förekommer främst när bergtunnlar byggs. De lokala miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna sätter regler för när störande arbete får utföras i bebodda områden. Regler kan även finnas i lokal ordningsstadga. Ibland kan alternativa metoder, som är tystare men dyrare, vara motiverade. När det inte finns människor eller verksamheter i närheten kan arbete pågå i flera skift såväl vardag som helgdag. Med tanke på djurliv kan särskild hänsyn innebära att häckningsperioder undvikes. De bullernivåer som uppkommer under byggtiden ligger långt under de nivåer som kan orsaka hörselskador. De högsta nivåer som man vid tunnelarbeten kan räkna med att få uppleva inomhus är cirka 55 dba vilket innebär att man vid ett samtal måste höja rösten något eller skruva upp volymen på radion eller TV:n. Vibrationer Vår förmåga att känna vibrationer är väl utvecklad. Långt tillbaka i tiden handlade det primärt om överlevnad: den som kände skakningar i marken kunde lättare upptäcka annalkande faror som vilda djur och jordbävningar. Människokroppen känner av vibrationer på 0,1 mm/sekund (måttenhet för vibrationer). När man borrar eller spränger i berg fortplantas både vibrationer och stomljud genom berget och i stommen på de byggnader som finns i närheten. Kombinationen av vibrationer och stomljud kan upplevas som påfrestande. 14 vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge? 15

9 Hus är tåligare än människor. För varje hus i närheten av ett vägbygge där borrningar och sprängningar ska göras sätts ett högsta tillåtna vibrationsvärde som bland annat beror på husets individuella skick och grundläggning. Vid sprängningar i tätbebyggt område är gränsen satt till cirka 50 mm/sekund för näraliggande fastigheter grundlagda på berg. Vibrationerna registreras med vibrationsmätare som monteras på husen. Entreprenören kan då anpassa sprängningarna så att skador på byggnader eller fasta inventarier undviks. För att minska vibrationerna vid sprängning kan entreprenören arbeta med små, korta salvor eller delade salvor. Man använder då en mindre mängd sprängmedel per gång men behöver i stället längre tid för tunneldrivning. Luftföroreningar Luftföroreningar uppkommer främst vid sprängning, schaktning och krossning samt från fordon som river upp damm och släpper ut avgaser. Påverkan på ytvattenmiljön Under arbetet med tunnlar, brostöd och pelare i sjöar eller vattendrag grumlas vattnet. Det kan ge konsekvenser för vattenlevande organismer, vattenförsörjning, friluftsliv och fiske. Det område som påverkas kan begränsas med hjälp av djuplänsar som består av fiberdukar som hänger i flytkroppar och når ända ner till botten. För att hindra att oljespill och andra föroreningar sprids kan hela arbetsområdet omgärdas med oljeuppsamlande länsar. Störningarna på vattenmiljön blir mindre om en tunnel byggs på en torrlagd plats som skyddas av spontade väggar. Lakvatten och läckvatten Vid tunnelbyggen i berg används en stor mängd vatten när hål borras för förinjektering och sprängning. Detta förorenade spolvatten, lakvatten, hamnar i tunnelbotten och behöver pumpas ut. Trots förinjektering kommer också en viss mängd inläckande grundvatten att behöva pumpas bort. När ett vägbygge planeras strävar man efter att placera arbetsplatsen, leda byggtrafiken och bedriva arbetet så att inte människor exponeras för höga halter av luftföroreningar i onödan. Vägverket ställer krav på entreprenörerna att de ska använda lastbilar och arbetsmaskiner med låga avgasutsläpp och att transporter ska ske med miljöklassat bränsle. Dammbindning kan ske med bevattning. Vid sprängning för en tunnel bildas spränggaser som påverkar luftkvaliteten inne i tunneln och vid utsläppspunkter för ventilation. För att tunnelarbeten ska kunna utföras på ett för arbetsmiljön godtagbart sätt krävs att tunnlarna ventileras via tunnelmynningar, arbetstunnlar eller ventilationsschakt. Utvädring av spränggaser kan upplevas som störande om ventilationen mynnar i direkt anslutning till ett bostadsområde. Grundvattensänkningar Många vägbyggen, till exempel nedsänkta vägar och tunnlar, sker under grundvattenytan vilket kan leda till att grundvattennivån tillfälligt påverkas. Särskilt i lerjordar kan detta medföra att marken sätter sig och det uppstår skador på hus, ledningar och vegetation. För att grundvattennivåerna inte ska påverkas måste ibland nedsänkta vägar byggas i vattentäta betongkonstruktioner och bergtunnlar tätas ordentligt. Grundvattennivåerna mäts i planeringsskedet, före byggstart och löpande under arbetets gång. En tillfällig och lokalt begränsad sänkning av grundvattennivåerna vid ett tunnelbygge kan knappast undvikas. Förinjekteringen som görs innan sprängning har till syfte att täta berget och minska läckaget. I vissa situationer kan det bli aktuellt att kombinera cement och kemiska icke miljöfarliga injekteringsmedel som ger en bättre tätningseffekt. Berörd kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd ska godkänna de kemiska material som används. 16 vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge? 17

10 Det är svårt att förutse hur stort inläckaget blir eftersom det varierar med hur krossat eller sprucket berget är. Vid normalt berg bedöms läckvattenmängden bli högst tre liter vatten per 100 meter tunnel och minut. I så kallade krosszoner kan vattenmängden bli betydligt större. När det lossprängda berget transporteras ut tätas berget ytterligare genom efterinjektering och läckvattenmängderna minskar då snabbt. Vid tunnelbyggen under vatten utsätts sjötrafiken för störningar när segment ska bogseras ut och läggas på plats eller när en torrlagd arbetsplats skapar en barriär. På samma sätt kan sjötrafiken hindras när brostöd ska byggas i en farled. Läckvattnet blir under byggskedet förorenat av bland annat olja, odetonerat sprängämne, cement och sprutbetongrester. Vattnet från tunnelarbetena kan också ha höga kvävehalter och högt ph-värde. Marken där bergmassor mellanlagras kan därför ibland förses med en hårdgjord yta och lutas så att vattnet leds till en tillfällig sedimentationsanläggning med oljeavskiljare. Trafikstörningar och trafikomledningar Ett vägbygge alstrar ett stort antal transporter. Dessutom skapar själva arbetsplatsen en barriär som kan påverka befintliga vägar och trafik. Vid vägbyggen eller ombyggnader i tätbebyggda områden behövs ofta omfattande trafikomläggningar. Det är därför nödvändigt att sträva efter att hitta de bästa tillfälliga vägalternativen och skylta omläggningarna tydligt. Tunga maskintransporter sker vid lågtrafiktid. 18 vad händer vid ett vägbygge? vad händer vid ett vägbygge? 19

11 Frågor Har du frågor kan du vända dig till Vägverket i din region, till länsstyrelsen i ditt län eller till din kommun. Om dina frågor gäller en väg i en tätort är det oftast kommunen som är väghållare. Som väghållningsmyndighet agerar de på samma sätt som Vägverkets regionala kontor. VÄGVERKETS REGIONALA KONTOR Region Norr Box Luleå Fax Region Mitt Box Härnösand Fax Region Mälardalen Box Eskilstuna Fax Region Stockholm Solna Fax Region Väst Göteborg Fax Region Sydöst Jönköping Fax Region Skåne Box Kristianstad Fax Vägverket Borlänge Telefon: Texttelefon: Fax: VÄGVERKET. Best.nr juni Produktion: atkins sverige ab, ateljén, vägverekt. Tryck: Intercopy AB.

EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka?

EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka? EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka? I den här broschyren beskriver vi vad som händer när vi planerar och bygger en allmän väg eller gör någon annan större åtgärd på vägarna samt hur du

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år

Läs mer

Väg eller järnväg på min mark

Väg eller järnväg på min mark Väg eller järnväg på min mark hur får jag ersättning? 2 väg eller järnväg på min mark När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

12 Byggskedet. Den metodik och det upplägg som beskrivs utgår från förutsättningar som styrs av miljökrav, arbetsmiljökrav,

12 Byggskedet. Den metodik och det upplägg som beskrivs utgår från förutsättningar som styrs av miljökrav, arbetsmiljökrav, 2011-05-12 12 Byggskedet I detta kapitel beskrivs översiktligt hur byggandet av Förbifart Stockholm planeras att genomföras. Kapitlet innehåller även generella beskrivningar av byggmetoder som planeras

Läs mer

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen!

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen! Öppet hus 18 september 2014 E16 Dala Järna - Vansbro Välkommen! 1. Mötets öppnande 2. Presentation 3. Redogörelse för planprocessen 4. Redogörelse för innehållet i en Vägplan 5. Presentation av vägförslag

Läs mer

8.1 Bedömningsgrunder buller, vibrationer

8.1 Bedömningsgrunder buller, vibrationer 8. BYGGSKEDET De arbetsmetoder och det genomförande som presenteras i denna MKB är vedertagen teknik. Erfarenheter under de senaste årens tunnelarbeten, främst i Södra Länken, har tagits till vara och

Läs mer

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420 Dokumentnummer Sida 1 (7) Handläggare/upprättad av Tyréns Granskad Tyréns Godkänd Tyréns 3445-00-010 Datum Nils-Erik Ångman Handläggare namn/sign. TrV Handling förvaltningsgranskad TrV Ketil KIndestam

Läs mer

DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna

DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna NACKA TINGSRÄTT DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna Aktbilaga 462 Mål nr M 3346-11 Sid 1 (7) RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, tekniska rådet Staffan Ljung samt de särskilda ledamöterna

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte. Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19

Välkommen till samrådsmöte. Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19 Välkommen till samrådsmöte Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19 Dagordning 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 4 Redogörelse för vägplanens prövning 5 Presentation

Läs mer

Förbifart Stockholm Vinsta villaägareförening

Förbifart Stockholm Vinsta villaägareförening Förbifart Stockholm Vinsta villaägareförening 2014-03-05 Deltagare Trafikverket: Anna Rosenlind, projektledare tunnel Niclas Lindkvist, projektledare tunnel Vinsta Ola Landin, hydrogeolog Charlotte Geijer,

Läs mer

Ett grundläggande helhetskoncept. Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet

Ett grundläggande helhetskoncept. Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet Ett grundläggande helhetskoncept Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet Innehåll: s 3 s 4-5 s 6 s 7 s 8-9 s 10 s 11 s 12 s 13 s 14 VD har ordet Pålning Spontning Dragstag Grundförstärkning Referenser

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Västlänken. Erik Lööv Josefin Larking Lennart Dage

Västlänken. Erik Lööv Josefin Larking Lennart Dage Västlänken Erik Lööv Josefin Larking Lennart Dage 2 2015-01-23 Västlänken gör det enklare att resa - och bidrar till ett attraktivt, växande och hållbart Västsverige. 3 2015-01-23 4 2015-01-23 5 2015-01-23

Läs mer

Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg

Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg Tunnelbanan i Stockholm byggs ut och behovet av uppställnings- och underhållsplatser, så kallade depåer, ökar i takt med att antalet tåg

Läs mer

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19 Umeåprojektet 2014 2 2015-01-19 Umeåprojektet är det enskilt största vägprojektet i Trafikverket Region Nord. Sedan 1980-talet har Umeå kommun och Vägverket/Trafikverket allt intensivare arbetat med att

Läs mer

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder

Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder Fredrik Cederholm Täkttillsyn 10 okt 2011 1 Miljöpåverkan Förändrad naturmiljö och landskapsbild Buller Sprängning Vibrationer Luftstötvågor Kväve från

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck Samrådsredogörelse Datum: 2014-11-25 Diarienummer SBK: 0635/11 Handläggare Filip Siewertz 031-368 15 01 Filip.siewertz@sbk.goteborg.se Diarienummer FK: 6466/12 Handläggare Susanne Calming 0705-563783 susanne.calming@fastighet.goteborg.se

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Underlag till behovsbedömning och avgränsning för Norsborgsdepån, Botkyrka kommun

Underlag till behovsbedömning och avgränsning för Norsborgsdepån, Botkyrka kommun 1 [7] Referens Anders Forsberg Underlag till behovsbedömning och avgränsning för Norsborgsdepån, Botkyrka kommun Bakgrund Ändringarna och tilläggen till befintliga detaljplaner syftar till att möjliggöra

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget Den 15 oktober 2013 hade projektledningen för bygget av Stigbergsgaraget två möten med de boende och företagare som bor och verkar vid Stigberget.

Läs mer

Bilaga 7. Ansökan om beslut om betydande miljöpåverkan

Bilaga 7. Ansökan om beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 7 Ansökan om beslut om betydande miljöpåverkan Miljöpåverkan av vattenverksamheter och hamnverksamhet i samband med byggnation och drift av E4 Förbifart Stockholm, i Huddinge, Stockholm, Ekerö

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.

Läs mer

Trekanten nytt mötesspår

Trekanten nytt mötesspår Trekanten nytt mötesspår Järnvägsplan Allmänt samråd 2013-03-19 Allmänt samrådsmöte 19 mars 2013 Järnvägsplan för byggande av mötesspår i Trekanten på Kust till Kustbanan Välkomna! 2 2013-04-02 Presentation

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Välkommen till projekt Citybanan. 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef

Välkommen till projekt Citybanan. 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef Välkommen till projekt Citybanan 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef 1871 Två spår 1871 10 tåg/dygn 2015 550 tåg/dygn Pendeltågstrafiken Citybanan Två Dubbel nya stationer: kapacitet

Läs mer

Tunnelbana Nacka och söderort. Samrådsunderlag om byggskedet

Tunnelbana Nacka och söderort. Samrådsunderlag om byggskedet Tunnelbana Nacka och söderort Samrådsunderlag om byggskedet Titel: Tunnelbana Nacka och söderort samrådsunderlag om byggskedet Projektchef: Martin Hellgren Bilder & illustrationer: Sweco. Fotot på framsidan

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene E 20 Lundsbrunn Holmestad 12 km ny motorväg förbi Götene E20 mellan Göteborg och Stockholm är en viktig nationell och regional transportled. Vägen byggs etappvis ut till motorväg för att förbättra trafiksäkerheten

Läs mer

Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen

Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen Det sprängs och schaktas, grävs och lastas. En ny järnväg ska dras rakt genom Örnsköldsvik och staden blir allt mer av en

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Dispenstransporter Tunga, breda och långa transporter

Dispenstransporter Tunga, breda och långa transporter Dispenstransporter Tunga, breda och långa transporter 2 Informationen i den här broschyren vänder sig till alla som planerar att genomföra en tung, bred, lång eller hög transport på det allmänna vägnätet.

Läs mer

BYGGA BROAR En vandringsutställning med broar och broexperiment

BYGGA BROAR En vandringsutställning med broar och broexperiment BYGGA BROAR En vandringsutställning med broar och broexperiment BYGGA BROAR Broar och broexperiment Bygga broar är producerad av Teknikens Hus och är en interaktiv utställning där du kan bygga, experimentera

Läs mer

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar Statens tens geotekniska institut informer ormerar Sättningar i småhus Till dig som bor eller tänker bo i småhus på lera Geoteknik är ett ord som kan låta främmande, men dess betydelse är minst sagt jordnära.

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Projekt Slussens val av upphandlingsform baserat på risker och möjligheter. Mats Ricknäs 2014-04-11

Projekt Slussens val av upphandlingsform baserat på risker och möjligheter. Mats Ricknäs 2014-04-11 Projekt Slussens val av upphandlingsform baserat på risker och möjligheter Mats Ricknäs 2014-04-11 Agenda Kort presentation av projektet Beskrivning av projektets förutsättningar Entreprenader inom delområden

Läs mer

Stigbergsgaraget. Byggstart: Hösten 2013 Invigning: År 2015. www.stockholmparkering.se

Stigbergsgaraget. Byggstart: Hösten 2013 Invigning: År 2015. www.stockholmparkering.se Stigbergsgaraget Byggstart: Hösten 2013 Invigning: År 2015 www.stockholmparkering.se Stockholm växer så det knakar Mycket talar för att Stockholms stads befolkning kommer att ha nått miljonsträcket år

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon April 2011 Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor. Förutsättningarna är olika i varje vattenskyddsområde

Läs mer

2009-08-27 3-0906-0414 2009-06-12 M 3980-09. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

2009-08-27 3-0906-0414 2009-06-12 M 3980-09. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Datum Beteckning 2009-08-27 3-0906-0414 Ert datum Er beteckning 2009-06-12 M 3980-09 Vår referens Bengt Rosén Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Remissyttrande Mål rörande ansökan

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Checklista Bergsprängning

Checklista Bergsprängning Checklista Bergsprängning Dessa checklistor för upphandling och byggskedet av bergsprängningstjänster har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission Bergsprängning. Huvudskälet har varit att minimera

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Vägsamrådsmöte i Oskarshamn myndigheter

Vägsamrådsmöte i Oskarshamn myndigheter Vägsamrådsmöte i Oskarshamn myndigheter Datum: 13 september 2007, klockan 13.00 15.00. Plats: SKB:s platsundersökningskontor, Simpevarpshalvön. Målgrupp: Oskarshamns kommun, Länsstyrelsen i Kalmar län,

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Trygg grundläggning av bostadshus med Ruukkis stålrörspålar

Trygg grundläggning av bostadshus med Ruukkis stålrörspålar Trygg grundläggning av bostadshus med Ruukkis stålrörspålar Grundläggning på stålrörspålar ger en stabil grund. Pålgrundläggning tryggar användandet av bostaden i generationer framåt. Ruukkis stålrörspålar

Läs mer

Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm

Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm Vinsta Villaägareförening tar inte ställning för eller emot Förbifart Stockholm, men om den byggs vill vi verka för att den skall bli så bra som möjligt

Läs mer

Sammanfattning. och Stockholms södra byggs längre betongtunnlar. Se kap 3.2. Några nyckeltal för Citybanan:

Sammanfattning. och Stockholms södra byggs längre betongtunnlar. Se kap 3.2. Några nyckeltal för Citybanan: Sammanfattning Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm är ett hinder för att utveckla tågtrafiken i Stockholm-Mälardalsregionen. Banverket fick i december 2000 av regeringen uppdraget att planera

Läs mer

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa.

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa. Oktober 2013 Till dig som bor på Mariehemsvägen 7 E Frågor och svar från informationsmötet Tisdag 1 oktober hölls ett informationsmöte för dig som bor på Mariehemsvägen 7 E. På mötet deltog representanter

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Godkänt dokument, 0-05-5, Katarina Kämpe Antagandehandling 0-05-07 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar

Läs mer

» Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material «

» Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material « Väg och järnväg » Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material «Pålitliga lösningar för en modern infrastruktur En modern och hållbar infrastruktur kräver långsik tiga och tillförlitliga

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

2012-02-15. Säkerhet i fält. Dödsolyckor i arbetet 1955-2009 efter kön. Arbetstagare. Källa: AV/ISA

2012-02-15. Säkerhet i fält. Dödsolyckor i arbetet 1955-2009 efter kön. Arbetstagare. Källa: AV/ISA Renare Mark Norr, 2012-02-14 Säkerhet i fält Christin Jonasson Dödsolyckor i arbetet 1955-2009 efter kön. Arbetstagare Källa: AV/ISA 1 Fördelning efter orsaker Antal dödsfall i arbetsolyckor bland förvärvsarbetande

Läs mer

Omgivningspåverkan vid anläggandet av Citybanan

Omgivningspåverkan vid anläggandet av Citybanan Omgivningspåverkan vid anläggandet av Citybanan BAKGRUND Citybanan är ett angeläget projekt som kommer att lösa trafikknutar inom kollektivtrafiken och bidra till en positiv utveckling av densamma inom

Läs mer

Norrtälje 2005-05-09 Samrådsmöte för dialog i Folkets Hus

Norrtälje 2005-05-09 Samrådsmöte för dialog i Folkets Hus Norrtälje 2005-05-09 Samrådsmöte för dialog i Folkets Hus MINNESANTECKNINGAR På kvällen den 9 maj samlades Norrtäljebor och Vägverkets experter för ett möte i utökat samråd kring planeringen av utbyggnaden

Läs mer

TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN)

TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN) Datum Diarienummer 2015-08-18 MBR-2014-297 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN) TORSBY KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Allmänt Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Bergsprängardagarna 2013

Bergsprängardagarna 2013 Utbildningstrender Säkerhet / olyckor Bergsprängardagarna 2011 2010 - Mycket stort antal incidenter! Stenkast! Stenkast! Stenkast! Dolor Välta borriggar Bergsprängardagarna 2012 2011 - Mycket stort antal

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm E4 Förbifart Stockholm Projektstyrningsdokument TRV Kontrollprogram under byggtiden Bilaga 8 Kommunikation och tredje man BYGGHANDLING 2014-06-18 0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man Handlingsbeteckning

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 12 PM En redovisning av transporterna 2009-02-26 3 (30) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 12... 4 2 Förutsättningar... 4 2.1 Allmänt... 4 2.2 Arbetstunnlar... 4 2.3 Primärkrossning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Citybanan i Stockholm Järnvägsplan. Diarienr F07-1809/SA20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Citybanan i Stockholm Järnvägsplan. Diarienr F07-1809/SA20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Citybanan i Stockholm Järnvägsplan Diarienr F07-1809/SA20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING November 2007 II Läsanvisning Miljökonsekvensbeskrivningen består av 13 kapitel, som bildar följande huvuddelar: Sammanfattning

Läs mer

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Innehåll 1 Inledning 3 1.1.Introduktion 3 1.2 Begrepp 3 1.3 Central reglering och aktörer 5 1.4 Fyrstegsprincipen vägledande

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

2008-09-04. Vägverket

2008-09-04. Vägverket Hur kan vi skapa nya förbindelser och minska barriäreffekterna? Eller: Hur beroende är Göteborgsregionen av sina Älvförbindelser? Bertil Hallman, Vägverket Region Väst Samhällsutveckling Strategisk planerare

Läs mer

Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH

Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH Att skydda byggnader mot vatten 1. Bygg inte där det kan bli översvämmat / bygg högt http://hooge.de/ 2. Skydda huset mot

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR

AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR Förstudie Thomas Andersson Thomas Janson STIFTELSEN

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer