Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC"

Transkript

1 Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC

2 Hur uppfattas kemi? Kemi är Tråkigt Svårt Onödig kunskap Kul att laborera men tråkigt att skriva rapporter Traditionsbunden undervisning Undervisning långt från den egna vardagen

3 Vad kan göras? Man kan Sträva mot en mer verklighetsnära undervisning Ha fler öppna laborationer Utgå från elevernas intressen och frågeställningar Ge tydligare vägledning och feedback vid t ex rapporter Ge chans till egen planering av laborationer Ge chans att göra om uppgifter (även laborationer) efter feedback

4 Verklighetsnära kemi? Det är inte så lätt då Alla elever har olika intressen och olika bilder av deras verklighet Lärarens uppfattning om elevers intressen ofta inte sammanfaller med elevernas intressen (ROSE) Intresse och prestationer behöver inte överensstämma (PISA, Sverige vs Finland) Kan kräva ny syn på kemiämnet och vad kunskap och färdighet inom ämnet innebär

5 Intresse vs läroplan/ämnesplan? Fundera över Hur arbetar man med verklighetsnära kemi utan att missa viktiga och nödvändiga delar av ämnesplanerna? Vad är viktigt i kemiämnet? Vad är din kunskapssyn? Hur mycket styr läroboken undervisningen? Vad har receptlaborationerna för betydelse? Vilka begrepp är nödvändiga för förståelse och för att kunna arbeta med öppna uppgifter? Vilka metoder/laborationstekniker behöver eleverna kunna behärska för att arbeta med öppna uppgifter?

6 Hur reflekterar du över din undervisning för att underlätta lärande? Vilka faktorer brukar försvåra lärande och förståelse? Vilka begrepp brukar eleverna ha svårast att förstå? Vilka begrepp brukar orsaka missförstånd? Vilka laborativa tekniker är svårast att genomföra och förstå? Hur kan eleverna hjälpas och vägledas förbi dessa svårigheter? Ett kollegialt sammarbete underlättar att ringa in dessa faktorer och hitta lösningar

7 Språkutveckling? Reflektera över att Kemi (naturvetenskap) innebär ett nytt språk Språksvårigheter kan förhindra lärande Även vardagliga ord kan orsaka problem Eleverna har svårt att läsa långa stycken snabbt och att plocka ut det viktigaste ur en text Elever har svårt att läsa skriftliga instruktioner Språkutveckling kan stimuleras genom: Att använda ordlistor, loggböcker, glosförhör, plocka ut det viktigaste ur en text på tid Användning av formativa hjälpmedel så som självvärderingar och kamratbedömning

8 Hur utgår man från elevernas frågeställningar? Reflektera över att Öppna uppgifter måste bygga på en gemensam kunskapsbas och laborationsteknik! Utgå från aktuella händelser (TV, Internet, filmer eller tidningar) Hitta laborationer på t ex Youtube som kan diskuteras och generera fler frågor För att gå vidare med frågeställningarna behövs tydlig struktur feedback - revideringsmöjligheter Öppna laborationer är ej eget arbete! Kan innefatta katederundervisning, läxförhör, prov, muntliga presentationer, etc

9 Youtube som inspiration? 5UxA Best Chemistry explosions Låt eleverna fundera över: Vad händer i filmen? Varför händer det? Vilka begrepp är viktiga att förstå för att kunna förklara det som ses i filmen? Kan detta experiment göras i skolan?

10 Elevers frågeställningar? Några exempel på elevers frågor Hur fungerar värktabletter? Vad innehåller en energidryck och hur påverkas kroppen? Varför blir blad gula och röda på hösten? Vad händer i kroppen när HIV blir AIDS? Vad innehåller giftet som getingar sprutar in?

11 Vad är lärarens uppgift? Klargör vilka kunskaper och förmågor övningen ska ge Klargör vilka kunskapskrav som är aktuella och hur och när bedömning sker Ge exempel på hur elevsvar på olika nivåer kan se ut Klargör vilka ramar arbetet ska ha Ge kontinuerligt genomtänkt feedback Skapa formativa tillfällen för diskussion och själv/kamratbedömning Utvärdera kontinuerligt undervisningen och elevernas kunskaper

12 Hur bedöms praktiskt arbete? Frågeställning och genomförbarhet Planering med hänsyn till yttre förhållanden Säkerhetstänkande före, under och efter Dokumentation Flexibilitet och kontinuerligt resonemang Tolkning och analys Kommunikation före, under och efter Bygga laborationen på samlad information som källkritiskt granskats

13 Hur kan exempel på praktisk förmåga ges? Läraren kan Genomföra demonstrationslaborationer (på olika nivåer) Utforma en uppgift/laboration på tavlan/datorn framför eleverna för att förklara din tankegång Låta äldre elever som gör laborationer framför yngre elever Genomföra grupplaborationer framför klassen Använda Youtube -klipp Skapa checklistor och bedömningsverktyg tillsammans med eleverna Rätta en uppgift framför eleverna, t ex via smartboard

14 Vad bedöms mer exakt? För att hjälpa eleverna att äga sitt lärande be dem fundera över Har ni välgrundade argument (t ex bygger ni på säkra källor)? Använder ni ett vetenskapligt språk (rätt begrepp på rätt plats)? Skiljer ni på egna åsikter och vetenskapliga teorier? Reflekterar ni kontinuerligt under laborationen genom diskussion med varandra? Hjälper ni till att skapa ett bra diskussionsklimat där allas åsikter är viktiga och alla får komma till tals? Kan ni resonera er fram till ett svar eller slutsats? Kan ni kommunicera information inom och mellan grupperna?

15 En checklista som hjälp? Påstående: Jag har en frågeställning som är möjlig att besvara med den utrustning och de kemikalier som finns på skolan Jag vet vilken utrustning som ska användas är säker på hur den fungerar Jag har gjort ett flödesschema för alla steg och denna har godkänts av min lärare Jag har tagit hänsyn till säkerheten (t ex kontrollerat säkerhetsdatablad, använder korrekt skyddsutrustning, etc) Jag har tagit hänsyn till alla gruppmedlemmar så att alla är med och förstår varje moment av laborationen Jag har en reservplan om den första inte fungerar Jag har tillsammans med gruppen en plan för hur resultaten ska dokumenteras Ja/nej:

16 Exempel på elevplanering Försöket vi planerar ska testa vid vilket ph och koncentration på saltsyra som värktabletten Ipren kapsel löses upp bäst. Vår magsäck innehåller ph 2 av saltsyra och vi vill ta reda på hur snabbt tabletten då löser upp sig. Vi vill även ta reda på om det i böcker eller på internet finns människor som har olika ph i sin mage och om då det kan påverka upptaget. Kan det göra även göra att man har snabbare upptag av mat eller beror det bara på ämnesomsättningen? Vi vill även förstå vad själva Iprenmolekylerna eller de verksamma ämnena i tabletten binder till. Finns det speciella molekyler i magen eller sker upptaget i tarmen? Vi undrar också hur det går för personer som tar magsyrehämmande medel (som Samarin eller Novalukol) samtidigt som de tar Ipren. Får de ett sämre eller långsammare upptag?

17 Elevexempel - flödesschema Framställa 5 olika saltsyrelösningar med ph 0,5; 1,0; 2,0; 2,5 och 4,0 mol/dm3 Sök information om vilka typer av bindningar i kapseln som löses upp av syran i magen Sök information om alla läkemedelskapslar består av samma ämnen Lösa upp en Iprenkapsel i respektive koncentration och upprepa 3 gånger. Använd tidtagarur Sök information om ph i magsäcken och hur det kan variera mellan människor Resultaten kommer dokumenteras i en tidtabell samt med hjälp av foton Upprepa samma sak fast med 1 Novalucol per test. Även denna gång 3 gånger per koncentration Sök information om verksamma ämnen i Ipren Resultaten tolkas, sammanfattas och presenteras för klassen i en PP-presentation

18 Feedback på bakgrund Feedback på bakgrundtext Varför valde ni just Ipren? Kan det t ex vara intressant att jämföra med kapslar från andra värktabletter? Har ni diskuterat på t ex biologin var näringsämnen tas upp i kroppen? Kan ni hitta information om vilka verksamma ämnen det finns i olika värktabletter? Vad är det egentligen som händer kemiskt när tabletten löses upp? Varför tror ni man har valt att ha en kapsel runt vissa tabletter? Hur betydelsefullt tror ni att ph i magsäcken är? Hur mycket kan det variera? Hur mycket kan ämnesomsättningen variera mellan människor?

19 Feedback på planen Feedback på plan och flödesschema Kan det vara bra att ta reda på teorin runt tabletten och olika laborationsmetoder först? Varför valde ni just dessa 5 ph värden? Varför valde ni att upprepa just tre gånger? Hur tänker ni runt säkerhet före, under och efter laborationen? När i processen ska ni ta foton? Vilka moment tror ni är mest kritiska? Har ni några alternativa planer om något skulle gå fel? Vad skulle kunna vara intressant att testa och studera i en framtida laboration?

20 Självvärdering efter avslutad laboration? Vad lyckades du bäst med under laborationen? Vilken laborationsteknik tar du med dig från denna laboration? Vad är nästa steg? Vad vill du utveckla mer? Vad var svårast? Varför var det svårt? Blev du hjälpt av att skriva loggbok/ordlista? Vad skulle du vilja ändra/utveckla i lärarens undervisning? Vilka begrepp var viktigast? I vilka sammanhang kan det vara viktigt att kunna dessa begrepp? Vilka begrepp var helt nya för dig?

21 Snabb och digital återkoppling? Feedback ska gå åt båda hållen Trafikljus Tummen upp, mellan, ner Exit-lappar Mentometerknappar Digitala prov (t ex via Googleapps, de flesta skolplattformar, etc ) Gratis program för snabb återkoppling (t ex Voto.se, Socrative.se, mentimeter.se) Gratis appar för Android och Iphone (t ex Mikrokosmos 3D, Periodiska systemet frågesport eller Kemi calculator )

22 Självvärderingar? Påstående: Skala 1-6 Jag vet hur jag kan mäta ph i en lösning Jag vet vad en neutral lösning är och kan framställa en sådan av en stark syra och bas Jag kan förklara vad som händer då en syra fräter på en yta Jag kan förklara varför vår magsäck innehåller syra och hur kroppens egna celler skyddas från att skadas av denna

23 Feedbacksprotokoll? Hur fungerar det: Underlättar givandet av personlig feedback utan att ge för stor arbetsbörda för läraren Sammanfattar och förklarar de vanligaste felen och svårigheterna Gör bedömning till en viktig del redan i planeringsstadiet Ger respektive elev den del av feedbackprotokollet som gäller dem Om ytterligare feedback krävs för en specifik elev kan detta enkelt adderas

24 Sambedömning? Fundera med dina kollegor på Motsvarade elevernas resultat de förväntningar ni lärare hade? Gav uppgiften eleverna möjlighet att uppnå de eftersträvade målen? Kunde alla nivåer av kunskapskraven uppnås genom uppgiften? Kan ni samla in exempel på olika bedömningsnivåer för att diskutera närmare? Kan ni skapa ett feedbackprotokoll? Fanns det missförstånd och fel som flera elever uppvisade? Vilka moment verkade kritiska för lärande?

25 Skriftligt, formativt prov? Förbränning och miljöanalys: Om du tänder ett stearinljus och låter det brinna en stund blir det kortare. Vad har hänt med ljuset? Det väger mindre men vad har försvunnit och vad har bildats. Det sägs ibland att kor bidrar mer till växthuseffekten än bilar. Vad tror du om det? Kan det variera beroende på vilken energikälla bilen använder?

26 Vad förväntar vi oss för svar? Viktiga kunskaper, förmågor och begrepp: Kunna beskriva och förklara förbränning Reflektera över bildning av koldioxid Kunna förklara växthuseffekten Ha förståelse för fotosyntesen och cellandningen Kunna reflektera över att inget försvinner bara omvandlas Kunna dra vissa kopplingar till kolets kretslopp och så kallad grön koldioxid Reflektera över olika typer av energikällor för bilar (t ex diesel, etanol eller el) och hur dessa påverkar miljön

27 Bedömning E C A Begrepp Kan övergripande och till största delen korrekt förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp Kan genomgående korrekt förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp Kan genomgående korrekt och nyanserat förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Kan använda flera ämnesspecifika begrepp för att förtydliga, så som fotosyntes/cellandning Reflektion Kan övergripande reflektera över växthusgaser och grön koldioxid Reflekterar delvis över olika energikällors påverkan på vår miljö Kan delvis reflektera över att stearinet förbränns under bildande av koldioxid och vatten. Visar därmed viss förståelse över att inget försvinner bara omvandlas Kan genomtänkt reflektera över växthusgaser och grön koldioxid Reflekterar över olika energikällors påverkan på vår miljö Reflekterar över att stearinet förbränns under bildande av koldioxid och vatten. Visar därmed djup förståelse över att inget försvinner bara omvandlas Kan genomtänkt och nyanserat reflektera över växthusgaser och grön koldioxid Reflekterar över olika energikällors påverkan på vår miljö som visar på en djup förståelse för både olikheter i utbytet av reaktioner, så väl som ekonomiska aspekter Reflekterar nyanserat över att stearinet förbränns under bildande av koldioxid och vatten. Visar därmed djup förståelse över att inget försvinner bara omvandlas

28 Formativt prov del 2 Förbränning och miljöanalys: Framför dig har du fyra olika ämnen; en bit kol (C), en bit magnesium (Mg) och en träbit. Tänd eld på dessa ämnen och observera vad som händer. Vad tror du har reagerat ( försvunnit ) och vad har bildats? I bägarna i dragskåpet står två olika vätskor; bensin och etanol. Hur skulle du kunna testa vilket som ger mest energi? Vad vet du om dessa ämnens påverkan på vår miljö?

29 För att sammanfatta Ett formativt arbetssätt ska genomsyra hela undervisningen från planering till kursens slut Utgå från öppna och verklighetsnära frågeställningar Låt det praktiska arbetet ha lika stor vikt vid bedömning som det teoretiska Feedback ska gå åt båda hållen Feedback ska användas = chans till revidering Våga utmana din kunskapssyn och släpp taget om läroboken Ett formativt arbetssätt ska underlätta för lärare och elever inte ge merarbete

30 Tack för er uppmärksamhet!

Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen.

Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen. Malin Nilsson, KRC Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse Intresset för NVämnen sjunker i alla europeiska länder Vad säger eleverna? Tråkigt,

Läs mer

Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen.

Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen. Malin Nilsson, KRC Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse Intresset för NVämnen sjunker i alla europeiska länder Vad säger eleverna? Tråkigt,

Läs mer

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, 21 maj, 2013

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, 21 maj, 2013 Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, 21 maj, 2013 Vad visar internationella studier? PISA, TIMMS, ROSE, IRIS Kemi är inte för mig Varför? Utgångspunkt vad säger eleverna..? Laborationsrapporter

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Kemilektorslänken KVA, Kemisamfundet, Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse Nationellt projekt

Läs mer

Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi

Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi Verklighetsnära kemi? Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi I texten ges exempel på hur man som lärare kan arbeta med förbättringsorienterad kemiundervisning för att

Läs mer

Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC

Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC Lågt intresse - fundera över Kunskapssyn Vad står i läroplan och kursplan? Vilka begrepp och laborationer är egentligen viktiga? Våga rensa! Använd

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Redovisning 1. Daniel Nordström

Redovisning 1. Daniel Nordström Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete

Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete Analysfasen Steg 1 prioriterad målsättning Vilka färdigheter eller förmågor behöver vi bli bättre på att utveckla hos våra elever för

Läs mer

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

Från vardagsförståelse till kemiska begrepp

Från vardagsförståelse till kemiska begrepp Från vardagsförståelse till kemiska begrepp Vivi Ann Långvik, KRC, Stockholms universitet www.krc.su.se David Ausubel: The most important single factor influencing learning is what the learner already

Läs mer

Läroplansträff Välkomna

Läroplansträff Välkomna Läroplansträff 2013-11-08 Välkomna Program för förmiddagen 8.30 Kort återblick från förra träffen 8.50 Genomgång i grupper av kap 8 i Hatties bok 9.30 Kaffe 9.50 Vilken effekt har feed-back på elevernas

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Vad är mönstret värt? Lika eller olika Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika

Läs mer

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor NO Reviderade 2010-07-09 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun Pedagogisk planering NO i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: kemiförsök Annika Lundin Tierps Kommun 2015-10-05 Arbetsområde: kemiförsök Arbetsområdets syfte och förmågor att utveckla Undervisningen

Läs mer

Från förmedling till förståelse

Från förmedling till förståelse Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva

Läs mer

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Förslag till intervjufrågor vid observationer Förslag till intervjufrågor vid observationer Förslag till intervjufrågor vid observationer Här presenteras förslag på intervjufrågor som ringar in målområdena och ger underlag till det som ni ska beskriva

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi Bakgrund Syftet med detta material är att ge exempel på hur verksamma lärare gör sammanfattande bedömningar av elevers prestationer. Nio lärare i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde om

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Självvärdering The big five

Självvärdering The big five Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för LFB367 Naturkunskap för lärare i gymnasieskolan 90 hp (1 90) inom Lärarlyftet termin 1 (HT 15) Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella

Läs mer

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga

Läs mer

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Det laborativa momentet av prövningen i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

Lathund för planering och återkoppling av undervisning Lathund för planering och återkoppling av undervisning FOLKUNGASKOLAN Folkungaskolan Grundskola Namn Mejladress Datum Veckor Folkungaskolans pedagogiska planeringar Rubrik Ämne/Arbetsområde Syfte Innehåll

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Värdera din digitala integritet

Värdera din digitala integritet Värdera din digitala integritet Lektionen är en kort introduktion till begreppet integritet och ger eleverna möjlighet att ta ställning till olika frågor som rör detta. Till läraren 1. Vad är integritet?

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment

Läs mer