Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen. Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för Umeå. Umeås framtida tillväxtområde

Transkript

1 Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen Översiktsplan Umeå kommun Fördjupning för Umeå Umeås framtida tillväxtområde Samrådshandling juli 2010

2 Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för Umeå. Samrådshandling juni 2010 Planen är utarbetad av Stadsledningskontoret på uppdrag av kommunstyrelsens näringsoch planeringsutskott. Planen är en av sju fördjupade översiktsplaner som presenteras under åren Godkänd för samråd av kommunstyrelsens närings- och planeringsutskott Arbetsgrupp: Isabella Forsgren, projektledare Staffan Sjöström, civilingenjör Stina Fahlgren, arkitekt Doris Grellmann, naturvårdsplanerare Elin Pietroni, trafikplanerare Pernilla Helmersson, samhällsplanerare Därtill har följande personer deltagit i planarbetet: Royne Söderström, miljöstrateg Lars-Göran Boström, samhällsplanerare Kartor, illustrationer och bilder: Flygbilder: Lars Lindh Foton där inte annat anges: Umeå kommun Kartor, illustrationer där inte annat anges: Pernilla Helmersson Översiktsplanen på webben:

3 Innehåll Sammanfattning (Kompletteras) 4 1 Introduktion Hållbar tillväxt mot invånare Varför invånare? Hållbar stadsplanering Internationella och regionala samband- Umeås roll (Kompletteras) 1.5 Förhållande till andra översiktsplaner, policys och program Vad är en översiktsplan? Hur har arbetet med planen gått till? Fortsatt arbete Läshänvisning 11 2 Planförslaget Allmänt om planförslaget Planens avgränsning Utvecklingsstrategier för hållbar tillväxt Tillväxtscenario invånare Bebyggelse 19 Bostadsbebyggelse 19 Verksamheter 32 Handel och servicestråk Trafikstrategi 41 Biltrafiksystemet 41 Färdvägar för skrymmande dispenstransporter och transporter av farligt gods 43 Konkurrenskraftig kollektivtrafik för invånare 43 Järnvägssystemet 46 Gång- och cykeltrafik 50 Trafiksäkerhet Parkeringsstrategi för Umeå 51 Zonindelning och avgiftsdiffentiering 51 Friköp av parkering och samnyttjande av parkeringsanläggningar 52 Parkeringsledningssystem 52 Park & Ride 53 Parkeringshus eller parkeringsgarage? 53 Bilparkeringsnorm 53 Cykelparkeringsnorm Grönstruktur 59 En infrastruktur av grönområden, korridorer och stråk 60 Det sociala perspektivet 61 Det ekologiska perspektivet 62 Ekosystemtjänster 62 Grönyteindikatorer 62 Platsbank 62 Grönstrukturkarta 63 Koloniträdgårdar och odlingslotter Strandskydd Naturresurser 77 Jordbruk 77 Skogsbruk 78 Vatten 78 Berg, grus, morän och matjord Kulturmiljöer Miljö, hälsa och säkerhet 83 MKN- vatten, luft och buller 83 Miljöstörande verksamhet 84 Förorenade områden 84 Buller och bebyggelseplanering 85 Klimatpåverkan (Kompletteras) Omsorg, trygghet och hälsa (Kompletteras) 2.14 Teknisk försörjning 87 Vatten och avlopp 87 Energi, fjärrvärme m.m. 88 Återvinning och avfall Riksintressen - förhållningssätt 90 3 Genomförande (Kompletteras) 4 Planeringsförutsättningar Stadsbyggnadsprinciper Förutsättningar för tillväxt Handel Buller och bebyggelseplanering Vatten och avlopp Natur- och rekreation (Kompletteras) 5 Översiktsplanens konsekvensermiljöbedömning (Kompletteras) 114

4 Sammanfattning Kompletteras SAMMANFATTNING 4

5 1 Introduktion Detta kapitel beskriver mål och utgångspunkter för planen och hur dessa samverkar med behovet av översiktlig planering för det område som identifierats som Umeås framtida expansionsområde. I kapitlet ges en introduktion kring planens fokusfrågor och slutligen redogös för planprocessen och hur planarbetet gått till. 1.1 Hållbar tillväxt mot invånare Umeå är och har under många år haft rollen som tillväxtmotor i norra Sverige, med en stadigt ökande befolkning. Tillväxten har framförallt skett inom Umeå tätort och närmare 70 % inom befintlig stadsstruktur som kompletteringsbebyggelse. Tomtebo och Umedalen är de stora nyexploateringsområden som tillkommit den senaste tiden. I nuläget står Umeå inför en spännande era. Stora investeringar inom infrastrukturområdet med bl.a. Botniabanan, ny godsterminal och det sk Umeåprojektet med ny E4 och E12 förbi Umeå håller på att förverkligas. Umeås utmärkelse som Kulturhuvudstad 2014 öppnar dörrarna för helt nya möjligheter som redan nu ger avtryck och vars effekt i tillväxtprocessen är svår att bedöma. Framåtsyftande arbete görs för att förverkliga Norrbotniabanan och en fast förbindelse över Kvarken vilken skulle innebära en stor strukturomvandling för Umeå. Den hittillsvarande tillväxten tillsammans med nya förutsättningar skapar behov att se över översiktsplanerna. Uppgiften är att ta fram planer som på bästa sätt stödjer och stimulerar en fortsatt hållbar tillväxt. Visionen att Umeå kommun ska växa till invånare är en viktig utgångspunkt liksom Aalborgåtagandena som vägleder i ambitionen att uppnå en hållbar utveckling. Planens syfte Syftet med planen är att skapa förutsättningar för en; En hållbar och attraktiv stad God framförhållning för framtida expansionsbehov Ökad attraktionskraft genom skapandet av möjligheter och förutsättningar samt Stärkande av Umeås roll som regionalt centrum och tillväxtmotor i norr. Några viktiga frågeställningar Hur ska staden utvecklas strukturmässigt? Stadens utbredning dvs. förhållandet mellan nyexploatering och komplettering? Hur skapar vi goda förutsättningar för handeln och stärker den handelsstruktur som finns? Vilka är de nya näringarna och hur ser behovet av nya verksamhetsområden ut? Hur kan vi möta behovet av gröna strukturer i en växande och attraktiv stad? 1 INTRODUKTION 5

6 1 INTRODUKTION 1.2 Varför invånare? År 2008 beslutade Umeå kommunfullmäktige att höja tillväxtmålet till invånare senast år 2050 från den tidigare nivån Den högre ambitionen speglar den verklighet vi lever i, där städernas konkurrens om resurser för tillväxt ökar. Människor och deras sociala nätverk blir allt mer den centrala tillgången för framgångsrika städer. Större städer- mera mångfald Städer som förlorar invånare tappar lokal service, får färre arbetsmöjligheter och glesare kommunikationer. Befolkningsstatistiken visar att idag föredras ofta städer som samlar över invånare framför mindre städer. Speciellt gäller det barnfamiljer varför större städer får ett extra befolkningstillskott via födelsetalen. Den starka efterfrågan på boende i större städer förklaras av att dessa erbjuder rikare mångfald, närhet till information, service, infrastruktur och byggnader. Detta ger en bredd som den framgångsrika staden kan nyttja för att utveckla en förstärkt attraktivitet på människor och tillväxtskapande resurser. Mångfaldens attraktivitet lockar nya människor att flytta till staden. Med fler människor ökar den samlade köpkraften vilket lockar företag att etablera sig i staden. Fördelar för företag i täta miljöer Företag i täta miljöer får fördelar av en stark marknad i närmiljön samt tillgång till specialiserade underleverantörer, konsulter och medarbetare. Tätheten ger på så sätt ett effektivare resursutnyttjande och minskade kostnader. Företagen kan dela på samma konsulter, erfarenheter och kunskap. Större mångfald kan göra staden mindre sårbar och mer anpassningsbar vid förändrade förutsättningar. Näringslivets sammansättning påverkas även på ett tydligt sätt av stadens storlek. I större städer är andelen privat tjänstenäring samt forsknings- och kunskapsintensiva tjänster betydligt stör- re, än i mindre orter som oftare är inriktade mot primär- och kapitalintensiva näringar. Potentialerna för näringslivets fortsatta tillväxt bedöms vara inom privata tjänstesektorn, vilken gynnas av täta och attraktiva miljöer. Kultur, kreativitet och tillväxt Större städer har även möjlighet att utveckla ett rikt kulturutbud samtidigt som alla nyinflyttade kan se stadens möjligheter på ett nytt sätt. Mötet mellan gammalt och nytt stimulerar en kreativ miljö som kan komma staden till del. Växande städer ger växande fastighetsvärden varför invånare i ökande städer tenderar att bli mer förmögna. Detta skapar en spiral av positiva återkopplingar med befolkningstillväxt och mångfald som leder till fortsatt regional tillväxt. Dialog som grund för attraktivitet Hotet mot den växande staden består i att andra städer utvecklar bättre förutsättningar och erbjuder intressantare människor, nätverk, verksamheter och miljöer. En bred diskussion om stadens utbyggnad, kommunikationerna, dess ekosystem, de offentliga rummen och fastigheternas gestaltning präglar därför den snabbt växande staden. Den diskussionen är garanten mot den ensidighet, storskalighet och brist på kvalitet som kan vända tillväxt mot tillbakagång. Den växande staden ger medborgarna återkommande möjlighet till dialog, till att bli synliggjorda, till att få bidra med sina resurser och nätverk och få uttrycka sig professionellt och på fritiden. Regional tillväxt styrs av positiva återkopplingar där inflyttning leder till ökade inkomster för en region. Med detta följer fler startade företag som i sin tur bidrar till ökad mångfald och fler inflyttare. Illustration: CERUM, Umeå universitet. 6

7 1.3 Hållbar stadsplanering Noder En hållbar planering d.v.s. ekologiskt, ekonomiskt och socialt och en generativ översiktsplan bör innehålla en analys av viktiga externa samband som t.ex. vägar, tåg och flyg. De noder som uppstår där vägar korsar befintlig och planerad infrastruktur och bebyggelse blir viktiga för stadens utveckling och framtid. Noder är lättillgängliga platser med tillväxtkraft på grund av ett stort flöde av besökande och förbipasserande. Exempel på sådana är resecentrum Umeå Östra och Umeå Centralstation och Umeå City Airport. Botniabanan innebär att umeåbor får ett större omland och en bättre arbetsmarknad vilket vitaliserar och stärker Umeås tillväxt. Holmsunds hamn med både järnvägsförbindelse och båttrafik över Kvarken är en annan viktig nod för stadens framtida tillväxt. En bro över till Vasa skulle innebära en helt ny marknad och betydligt ökade flöden genom hela regionen. Andra viktiga noder är Centrala Stan, våra halvexterna handelsområden, Universitetsområdet och verksamhetsområdet Nordic Logistik Center. Inom staden är våra stadsdelscentra viktiga noder. Den fördjupade översiktsplanen för Umeå visar på noder och kollektivtrafikstråk som bör utvecklas, föreslår stärkning av den befintliga handelstrukturen och skapar förutsättningar till god tillgänglighet till verksamhetsområden. Attraktivitet Attraktivitet och närhet hör ihop på samma sätt som attraktivitet och mångfald. Närhet till arbetsplatser, affärer, natur och fritidsaktiviteter liksom till kultur och spännande människor bidrar till en plats attraktivitet. Umeåbornas närhet till flygplatsen och till de nya järnvägsstationerna innebär en stor fördel för stadens utveckling. En stad, ort eller en by med vackra platser och offentliga rum gör det möjligt för människor att mötas. Kulturmiljövärden bidrar till stadens och platsens identitet samt attraktivitet. Dessa bidrar till ökad social hållbarhet och stärkt demokrati. Vatten och vattennära boende är en attraktionsfaktorer för verksamheter och människor. Den fördjupade översiktsplanen för Umeå föreslår stadstyper som bidrar till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, illustrerar att närhet till gröna stråk, gröna parker och natur är viktig, visar att blandad bebyggelse med variation av gammalt och nytt bidrar till trivsel och höga miljövärden och identifierar områden som kan utvecklas för vattennära boende och verksamheter. Minskat bilberoende Attraktiva bostäder med god kollektivtrafikförsörjning bidrar till ett hållbart samhälle. Antalet bilresor minskar och därmed också klimatpåverkan. Befintlig infrastruktur utnyttjas. Den fördjupade översiktsplanen för Umeå syftar till att beskriva vilka områden och stråk som prioriteras för bebyggelse som bidrar till en god kollektivtrafikförsörjning. Blandad stad I fördjuningen för Umeå FFU talar vi om olika möjligheter att komplettera och bygga vidare på stadens struktur. Olika stadsbyggnadsprinciper finns representerade i Umeå i dag. Här finns både tät blandad kvartersstad i de centrala delarna och mer funktionsuppdelade bostadsområden, områden för trafik, industriområden och områden för undervisning eller för handel i stadens yttre områden. Genom att bygga kvartersstad där allt samverkar uppnås en rad fördelar. Större urbanitet med fler rörelser ger ökad handel och fler möten mellan människor. Genom att komplettera och att dela upp kvarteren i mindre enheter kan tätheten öka. Bostadsområden kan bindas ihop till levande stadsdelar med naturliga flöden av människor och bilar. Gatorna utformas för en blandad stad med olika trafikslag vilket ger bättre orienterbarhet, lägre hastigheter, en större mångfald och en tryggare stad med färre överblivna mellanrum som kostar pengar att sköta. Detta innebär ett paradigmskifte beträffande stadsbyggnadsideal. Funktionsområdesstaden finns representerad i Umeå idag. Dess fördelar överskuggas av dess nackdelar med sämre orienterbarhet, mindre yteffektivitet och ovårdade restpartier, otrygghet i gångtunnlar och gångvägar ute i skogen och svårigheten att skapa traditionellt stadsliv med butiker, caféer och service intill huvudstråken. Svårbyggbara markpartier har ofta undvikits av ekonomiska skäl. Separerade trafiksystem som ställer krav på större ytor och restpartier är vanliga mellan såväl olika trafiksystem som mellan de olika funktionsområdena. Dessa restpartier är ofta kvarbliven natur, vanligen i form av igenväxande grässlänter eller slyskog. Resultatet har ofta blivit en gles stadsbygd med stora avstånd som är ansträngande och tråkiga att röra sig i som fotgängare och ofta förutsätts förflyttning med bil. I planen pekar vi på behov att överge planeringsmetoder som resulterar i den funktionsuppdelade staden och i fortsättningen planera för hållbara stadstyper som den blandade kvartersstaden och den utbyggda/ kompletterade byn. 1 INTRODUKTION 7

8 Älvslandskapet- ett utvecklingsstråk med anor Älven med sitt kulturlandskap utgör en unik tillgång för Umeå där en rad olika intressen samsas såsom vattenkraft, fiske, båtliv, rörligt friluftsliv, kulturhistoria, jordbruk, naturvård samt t.ex. vattennära boende. För att undvika intressekonflikter och på bästa sätt nyttja Umeälvslandskapet har kommunfullmäktige beslutat att se över områdets utveckling i en fördjupad översiktsplan. Mål och vision Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att skapa förutsättningar för utveckling av älvslandskapet för attraktivt boende och friluftsliv med fokus på hållbar utveckling. Exempel på mål för planarbetet är att: Skapa förutsättningar för ett bättre nyttjande av älvsstråket under alla årstider i samklang med både bebyggelse och natur- och kulturvärden. Definiera säkerhetsavstånd för bebyggelse med hänsyn till höga flöden och skredrisker. Utpeka skyddsvärda miljöer som bör undantas exploatering. Klarlägga båtlivets utvecklingsmöjligheter. Utreda nya områden för vattennära bebyggelse. Älvslandskapet består av en mosaik av landskapstyper. Backenområdet är ett av kommunens mest värdefulla naturmiljöer. Belysa hur fisket i området kan utvecklas. Projektledare: Royne Söderström, Stadsledningskontoret , royne.soderstrom@umea.se 1.5 Förhållande till andra översiktsplaner, policys och program Fördjupningen för Umeå behandlar övergripande frågeställningar kring mark- och vattenanvändning för planområdet. Den fördjupade översiktsplanen för Umeå (FFU) ersätter fördjupningen för det tidigare kallade F1-området som ingår i ÖPL 98. Ett antal översiktsplanefördjupningar (se kartbild på nästa sida) är aktuella alternativt är på god väg att vara klara och berör fördjupningsområdet eller ligger helt inom dess gränser. Dessa översiktsplanefördjupningar gäller överordnat Fördjupningen för Umeå. Därtill finns en aktuell tematisk fördjupning för Vindkraft, framtagen i samverkan med övriga kommuner i Umeåregionen. Fördjupningen för Umeå (FFU) kan, tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan, ses som en, i allt väsentligt, revidering av ÖPL 98. ÖPL 98 är dock gällande i de delar av kommunen som geografiskt inte täcks in av denna fördjupning, fördjupningen för de Centrala stadsdelarna eller fördjupningen för Kusten. En aktualitetsförklaring av ÖPL 98 i dessa delar, bör göras i samband med antagandet av denna plan. Vidare berörs ett antal äldre dokument. Se tabell nedan. Äldre dokument som berörs av Fördjupningen för Umeå Namn Antagen Kommentar Status F1 i ÖPL 98 KF 1998 Reviderad Utgår FÖP Tomtebo KF XX Detaljplanelagd Utgår FÖP Övergripande vägnät KF 2002 Inarbetad/genomförd Utgår FÖP Botniabanan KF 2002 Genomförd Utgår Trafikplan KF 2002 Inarbetad/inaktuell, bör revideras Utgår Flygbuller KF 1995 Inaktuell Handels- och servicepolicy KF 2000 Inaktuell Utgår Parkeringsprogram KS 2000 Inaktuell Utgår Fördjupad översiktsplan för Älvslandskapet 1 INTRODUKTION Till den kommunövergripande översiktsplanen för Umeå kommun, som antogs år 1998, hör en rad gällande fördjupade översiktsplaner. Ytterligare ett antal är under framtagande. Områden som är föremål för översyn i fördjupade översiktsplaner är; älvslandskapet, sjukhus- och universitetsområdet, Nydala, Centrala stan och fördjupningen för Umeå (FFU). Även en så kallad tematisk fördjupning gällande vindkraft för Umeåregionens kommuner är aktuell. Fördjupningen för Ön antogs av fullmäktige år

9 Fördjupningen för Umeå berör en rad andra översiktsplaner. Följande är antagna eller under framtagande; Ön, älvslandskapet, Nydala, de centrala stadsdelarna, Umeå universitetsstad samt kusten. Överlappningen av planerna för de centrala stadsdelarna samt älvslandskapet ska justeras. 1 INTRODUKTION 9

10 1.6 Vad är en översiktsplan? Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta där det framgår hur kommunen avser använda mark- och vattenområden. Planen fyller tre viktiga funktioner. Den ska fungera som en vision för den framtida utvecklingen, ligga till grund för detaljplanering och bygglov samt vara ett instrument för dialog mellan kommunen och staten avseende de allmänna intressenas innebörd samt avgränsning. En översiktsplan är kommunens förslag till framtida mark- och vattenanvändning. Planens syfte är att medverka till en ändamålsenlig bebyggelse-, grön- och kommunikationsstruktur. Planeringen ska främja goda miljöförhållanden, en långsiktigt god hushållning med områden, energi samt råvaror. Planen är inte juridiskt bindande men styrande för kommunens och andra myndigheters fortsatta planering. Översiktsplaner bör aktualiseras varje mandatperiod. Fördjupad översiktsplan Enligt plan- och bygglagen kan en fördjupad översiktsplan ange markanvändning och ge rekommendationer för detaljplanering och byggande på ett mer detaljerat sätt än den kommunomfattande översiktsplanen. En fördjupning görs när kravet på detaljeringsgrad är stort och för områden där förändringstrycket är stort. Planen utgör ett förslag till kommunens framtida mark- och vattenanvändning. Den är inte juridiskt bindande men starkt styrande för vilka allmänna intressen som ska beaktas för såväl kommunens som andra myndigheters fortsatta planering och för enskilda intressen vid exempelvis vid bygglovs- och tillståndsprövning. samlas i en samrådsredogörelse där även de förändringar synpunkterna föranlett redovisas. Nästföljande skede är utställning. Då ställs det justerade översiktsplaneförslaget ut i minst två månader. Utställningen ger berörda parter möjlighet att reagera på de förändringar som gjorts efter samrådet. I detta skede ska Länsstyrelsen lämna ett granskningsyttrande. Efter utställningen samlas inkomna synpunkter i ett så kallats utlåtande efter utställning. Antagande i kommunfullmäktige Det är kommunfullmäktige som slutligen antar den fördjupade översiktsplanen. Beslutet i kommunfullmäktige har då föregåtts av godkännande i näringslivs- och planeringsutskottet samt kommunstyrelsen. Planen vinner laga kraft tre veckor efter antagande. Allmänna intressen/enskilda intressen En obligatorisk del i översiktsplanen är att behandla de allmänna intressena enligt plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Allmänna intressen är, till skillnad mot enskilda, gemensamma för medborgarna. De kan vara riksintressen, strandskydd, natur- och kulturvård m.m. Enskilda intressen beaktas i efterföljande detaljplanering. Detaljplanering Innan någon bebyggelse kan komma till stånd krävs normalt också en detaljplan som mer detaljerat reglerar tillkommande bebyggelse. Detaljplanen ska bygga vidare på översiktsplanens tankegångar och rekommendationer. Ibland inleds detaljplanearbetet med ett programsamråd. 1 INTRODUKTION Samråd och utställning Samråd är en obligatorisk del av översiktsplanearbetet där syftet är att inhämta synpunkter från kommunmedborgare, myndigheter, organisationer samt internt inom kommunen. De synpunkter som framkommer 10

11 1.7 Hur har arbetet med planen gått till? Politiska direktiv I september 2007 beslutade kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott om mål och direktiv för arbetet med planen. I direktiven anges att planen ska: Ange grunddragen för framtida mark- och vattenanvändning. Utveckla de befintliga urbana stråken för bebyggelse och kommunikation. Definiera en geografisk avgränsning för Umeås framtida expansionsområde. Stärka handelsstrukturen. Ge förutsättningar för en blandad, varierad och integrerad markanvändning. 1.8 Fortsatt arbete Nedan listas områden och frågeställningar med behov av fortsatt utredning: Stadsdelsfördjupningar; Teg, Haga, Ersboda/Mariedal m fl Kommundelarna I20-området VA-strategi Strategiplan för kollektivtrafiken Kulturmiljöprogram Åtgärdsprogram för buller Övergripande grönstrukturprogram Risk- och beredskapsanalys Gemensam dialog/mångbruksplan för skogsbruk Underlagsmaterial Planen baserar sig bland annat på underlagsmaterial såsom ÖPL 98, Nulägesbeskrivning (Infraplan, år 2008), Fritidshusutredning (Umeå kommun, 2009), Energiprogram för hållbar utveckling antogs år Aalborgåtagandena, Lokala miljömål för Umeå kommun KF 2008, Åtgärdsprogam för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Umeå KF 2007, Handels- och servicepolicy KF 2000, Bostadsförsörjningsprogram KF 2008, Cykeltrafikprogram, Parkeringsprogram för Centrala stan KS 2000 mm. Dialog och samråd Innehållet i planen har arbetats fram tillsammans med en rad instanser och parter. Däribland Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Trafikverket samt kommunala förvaltningar och bolag. Samrådsskedet sträcker sig över sommaren 2010 fram till 1 oktober. Samrådet har föregåtts av ett dialogskede där framförallt strategier och tillväxtscenariot diskuterats med olika företrädare. Bl a för de kommunla förvaltningarna och bolagen, föreningar och nätverk såsom Föreningen för samhällsplanering och Nätverket för hållbart byggande i kallt klimat. Därtill ser vi behov av planeringsinsatser som med fördel kan/borde bedrivas i samverkan mellan flera kommuner: Strandskydd Fördjupning för Vindelälvdalen från kust till fjäll, berörda kommuner Ballasthushållningsplan, Umeåregionen 1.8 Läshänvisning Efter handlingens inledande kapitel, som behandlar övergripande mål och utgångspunkter för planen samt planeringsprocessen, följer planförslaget. Planförslaget redovisar en strategi för den framtida bebyggelseutvecklingen, inriktning för utveckling av stadens handels- och servicestruktur följt av frågeställningar kring exempelvis trafik, grönstruktur, försörjning av vatten och teknisk infrastruktur. Planförslaget omfattar även principer för hantering av frågor kring buller, hälsa, miljö och säkerhet. I syfte att renodla planförslaget redovisas bakgrundsbeskrivningar och förutsättningar som bildar grund för planförslagets ställningstagande i planens tredje del kallad planeringsförutsättningar. Kapitel fyra, som kommer att behandla genomförandeaspekter kommer att kompletteras efter samrådet. I handlingens avslutande kapitel redovisas konsekvenser av planförslaget tillsammans med en beskrivning av hur planen medverkar till kommunens olika övergripande mål. 1 INTRODUKTION 11

12 2 Planförslaget - övergripande aspekter och riktlinjer 2.3 Mål och planeringsramar Detta kapitel beskriver övergripande aspekter för markanvändningen inom fördjupningsområdet. Här finns riktlinjer avseende bebyggelse-, trafikstruktur, grönstruktur m.m. Även riksintressen behandlas i detta avsnitt. Inledningsvis redovisas planens avgränsning. 2.1 Allmänt om planförslaget Planens huvudinriktning är att åstadkomma en tät och sammanhållen stadsstruktur för att ge förutsättningar för ett tryggt, stimulerande stadsliv och ett effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur. Med ökad komplettering av funktioner inom stadens yta ökar förutsättningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafik samtidigt som bilberoendet kan minska. Med kompletteringsbebyggelse kan redan gjorda investeringar i teknisk infrastruktur och service nyttjas och det innebär litet markutnyttjande liksom exempelvis möjligheter att komplettera stadsdelar, kommundelscentrum och platser med saknade funktioner. Planens inriktning möjliggör hushållning med marktillgångar vilket i sin tur ger möjligheter att behålla och utveckla stadens gröna kilar och stråk. Att bygga en tätare stad medför dock en rad utmaningar som måste hanteras såsom buller, luftkvalitet, behov av parker, rekreationsområden etcetera. 2.2 Planens avgränsning Avgränsning och tidshorisont Fördjupningen för Umeå (FFU) redovisar en markanvändningsstrategi för det område som fortsatt ses som Umeås framtida expansionsområde. Planavgränsningen följer i stort den tidigare fördjupningen kallad F1 med en viss justering i väster för att omfatta den gröna korridor som sträcker sig från Hässningsberget mot Norrmöle. Planens tidshorisont sträcker sig ungefär fram till 2020 med utblickar mot invånare. Kommunens övergripande mål Kommunfullmäktige har antagit övergripande mål för Umeås utveckling. Målformuleringen lyder enligt följande: Vi samverkar över alla gränser för att skapa god välfärd, långsiktig hållbarhet, hög attraktivitet och tillväxt med målet att nå medborgare senast år Vi vinner i Umeå uttrycker visionen att kommunens alla intressenter ska uppleva att de vinner på att bo och verka i Umeå. Det gäller våra medborgare, studenter, näringsliv, föreningsliv och så vidare. Umeå ska förstärka sin ställning som kulturhuvudstaden i norr med delmålet att bli Europas Kulturhuvudstad Verksamheten ska präglas av öppenhet, brukar- och medborgarorientering, god demokratisk kontroll och tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän. Målet är att kvinnor och män ska ha likvärdig makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet ska också eftersträvas i alla led av kommunens beslutsprocesser. Alla ska oavsett etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, och social bakgrund ha likvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets olika områden. Umeå ska fortsätta stärka sin ställning som en av Sveriges ledande kvalitets- och innovationskommuner. Kvalitet, produktivitet och övriga mål ska följas upp årligen. Verksamhetsutvecklingen ska präglas av medskapande, kreativitet och ansvarstagande. Utöver kommunfullmäktiges mål har Umeå kommun undertecknat de så kallade Aalborgåtagandena som innehåller ett antal riktlinjer och förhållningspunkter. Därutöver har kommunen att förhålla sig till bl a miljömål och horisontella mål. Övriga styrdokument och policys som fungerat som underlag för arbetet med översiktsplanen beskrivs under kapitlet planeringsförutsättningar. 12

13 2.3 Utvecklingsstategier för hållbar tillväxt Planeringsförutsättningar Stadsutveckling År 1950 hade Umeå cirka invånare och staden har sedan dess växt betydligt. Under den senaste tioårsperioden har kommunens befolkning ökat med drygt 900 personer per år. Sedan den kommunövergripande översiktsplanen antogs år 1998, har drygt 95 procent av tillväxten skett inom planavgränsningen för fördjupningen för Umeå och en betydande del har tillkommit som kompletteringsbebyggelse. Aalborgåtaganden Genom undertecknandet av Aalborgåtagandena har kommunen vid sin planering och stadsbyggnad förbundit sig att till förmån för alla ge stadsplanering och stadsbyggnad en strategisk roll i arbetet med miljöoch hälsofrågor och med sociala, ekonomiska och kulturella frågor. Kommunen kommer därför bl.a. att arbeta för att; Återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden Undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelsetätheter i staden och genom att prioritera tidigare använd mark inom stadens gränser framför oexploaterad mark i stadens utkanter. Se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i stadens centrala delar. Se till att vårt urbana kulturarv bevaras, upprustas och används/återanvänds på lämpligt sätt. Tillämpa krav för hållbar stadsbyggnad och byggande och främja arkitektur och byggteknik av hög kvalitet. Stadsstrukturen i Umeå är formad och styrs av en rad olika förutsättningar som exempelvis älven, skyddade naturområden samt intressen som flyg och försvar. Illustration: Maria Löfgren TECKENFÖRKLARING Umeås cirka 1950 Bebyggt från 1950 Bebyggt från 1960 Bebyggt från 1970 Bebyggt från 1980 Bebyggt från 1990 Bebyggt från 2000 Umeås expansion tog fart på 1950-talet med kraftverksutbyggnaden och senare bland annat som följd av universitetets tillkomst. Staden har växt i årsringar. Den senaste tioårsperioden har dock tillväxten framförallt skett som kompletteringar i den befintliga strukturen. Ambitionen för den fortsatta utvecklingen är att uppnå en tätare stad och bygga staden inifrån. 13

14 Utvecklingsstrategier för hållbar tillväxt Mer stad! - Komplettering som vitaliserande kraft I syfte att uppnå en hållbar stadsutveckling i ett perspektiv har ett antal strategier formulerats. Strategierna tar utgångspunkt i Aalborgåtagandena och ligger till grund för det scenario för bebyggelseutvecklingen som presenteras på nästföljande uppslag. Fem-kilometersstaden- den täta staden! Kommunen ska planera för att komplettera staden genom att lägga nya stadsdelar intill de gamla och därigenom skapa en större investeringsvilja i det befintliga fastighetsbeståndet, framförallt i centrum! Mer stad uppnås inte enbart genom att bygga högre hus utan genom att lägga nya tätbebyggda blandstadskvarter intill de gamla, så att staden gradvis växer samman till ett mer sammanhängande stadslandskap med allt som förknippas med det goda stadslivet. Skapa hög täthet i nya stadsdelar Umeås tillväxt bör så långt det är möjligt samlas inom femkilometersradier från stadskärnan eller universitetsområdet. Det möjliggör en stad som gynnar gång- och cykeltrafik och skapar en hög tillgänglighet utan att för det skull vara transportintensiv. En väl definierad och tydlig stadsgräns skulle bidra till en långsiktig och önskvärd komplettering av Umeå stad. Den stora delen av tillväxten bör rymmas inom denna radie eller inom lämpliga områden där kollektivtrafikens stomlinjer kan förlängas. En tät kompakt och funktionsblandad stad med korta geografiska avstånd minskar transportbehovet och gör alternativ till bilen såsom gång och cykel mer konkurrenskraftiga. En exploatering med tät blandstadsbebyggelse liknande Öns föreslagna bebyggelse skulle inledningsvis, innan en hel stadsdel är utbyggd, kunna ta stöd av, men samtidigt stödja, de näraliggande glesa stadsdelarnas utbud av service och andra nyttigheter och på längre sikt kunna generera ett eget utbud av sådant som förknippas med ett mer utvecklat stadsliv. Illustrationer: Maria Löfgren 14

15 Tillväxt i kollektivtrafikstråk och omvandling av trafikleder Satsa på offentliga rum och parker! En grundbult för att uppnå den förtätning som följer av tillväxtmålet är att ny tät kvartersbebyggelse planeras längs de stråk som gynnar kollektiv trafiken på bästa sätt. Med en sådan strategi kan vi erbjuda stora grupper boende och yrkesverksamma en kollektivtrafik med hög turtäthet, ett måste för att kollektivtrafiken ska passa in som färdmedel i människors komplexa vardag. En bra och lönsam kollektivtrafik förutsätter en tätare stad och en stabil struktur som resenären kan lita på tänk spår, men använd buss. I den täta staden blir de offentliga rummen allt viktigare. De offentliga rummen ska generellt utformas med en skala som ger attraktiva, trygga och upplevelserika platser och stråk med plats för rekreation och grönska. Där finns liv och rörelse dagar och kvällar, under alla årstider. Alla ska vara med! En ny ringled runt Umeå ger möjligheter att omvandla befintliga infrastrukturytor i staden. Det finns en stor potential i en effektivare användning av stadens trafikytor och att dessa anpassas till stadsmässiga krav på utformning och funktion. Vägarnas barriäreffekter minskar och nya samband stimuleras. En hållbar stad kan bara byggas med dem som ska leva i staden. All planering ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet. Vi ska utveckla det offentliga rummet så att alla, flickor och pojkar, kvinnor och män kan vistas där på lika villkor. Utgå ifrån barn, ungdomar och personer med funktionshinder vid byggandet av staden det leder till en stad för alla! Illustrationer: Maria Löfgren 15

16 2.4 Tillväxtscenario invånare I det följande redovisas ett stadsbyggnadsscenario för Umeå i ett invånarperspektiv. Scenariot bygger på de principer som redovisats på tidigare uppslag. År 2010 hade Umeå kommun cirka invånare och ett Umeå med invånare förutsätter följaktligen nya invånare. Därtill bedöms tillväxtmålet kräva nya arbetstillfällen. I fördjupningen för Umeå redovisas en utbyggnadsstrategi för denna tillväxt med fokus på hållbar utveckling. Redan planerade områdenupp till invånare Kommunens bostadsförsörjningsprogram sträcker sig fram till 2015 med utblick mot 2020 och redovisar områden för tillkommande bostadsbebyggelse liksom utbyggnadsordning. Räknas det planerade byggandet om till nya invånare inrymmer programmet cirka personer. Det redovisade möjliga byggandet är dock högre än det bedömda behovet. Behov Nuläge I ett Umeå med invånare krävs t.ex nya bostäder och arbetstillfällen. Bostadsförsörjningsprogram för Umeå kommun. Ersboda Anumark Mariestrand Sandåkern Lundåkern Skravelsjö Slakteriet Exempel på planerade områden för bostadsbebyggelse enligt Bostadsförsörjningsprogrammet. Programmet inrymmer i grova drag upp till ytterligare invånare fram till år Ön Öbacka strand Ålidhem Gimonäs Tomtebo Tavleliden 16

17 Från till I det följande redovisas ett scenario för bebyggelseutvecklingen för resterande framtida umebor upp till målet invånare. Ambitionerna att skapa ett hållbart samhälle med optimalt nyttjande av befintliga strukturer och minimala transportavstånd, pekar mot en fortsatt tillväxt i de centrala delarna i staden med fokus på komplettering. Utgångspunkten är att förstärka och bygga vidare i den befintliga stadsstrukturen och inom ett antal attraktiva stråk. Följande scenario har diskuterats: Tydlig ökning i stadens centrala delar invånare Befolkningen i Umeås centrala delar uppgår i nuläget till cirka och inom sjukhus- och universitetsområdet. I scenariot för ett Umeå med invånare föreslås antalet boende i dessa områden öka med invånare. Frågorna hanteras i fördjupningen för Centrala stan samt fördjupningen för Umeå universitetsstad. Utveckling av stadsdelarna genom komplettering invånare Boende för ytterligare personer föreslås tillkomma inom befintliga stadsdelar genom komplettering/förnyelse personer i befintliga stadsdelar innebär ett tillskott motsvarande 25 procent fler boende. Stadsdelarna har olika kompletteringspotential. Stadsdelsfördjupningar bör upprättas där kompletteringsmöjligheterna utreds. Nya områden i anslutning till Umeå tätort invånare Boende för personer föreslås i nya områden i Umeås närhet. Föreslagna områden är I 20, Brännlandsberget, Tegelbruksberget, Umåkersterrängen och ev. Skravelsjö. Områdena är intressanta eftersom de har ett stadsnära läge och bidrar till stärkande av både handels- och kollektivtrafikstrukturer. Utveckling och nyttjande av strukturer i kommundelarna invånare I ett tillväxtscenario för Umeå är det viktigt att dra nytta av de strukturer som finns i kommundelarna. Hörnefors, med sitt kustnära läge, får med Botniabanan ökade förutsättningar för en positiv utveckling och föreslås få ett tillskott med 4000 personer. Tätorten hade år 2008 en befolkning på personer och totalt i kommundelen fanns invånare. Även Obbola har potential att utvecklas och föreslås få ett tillskott på cirka invånare vilket skulle motsvara mer än en fördubbling av befolkningen. I Holmsund tätort bor drygt personer. Orten är ganska kraftigt bebyggt och möjligheterna att fortsätta bebyggelseutvecklingen exempelvis mot Kroklandet begränsas av att området är tätt bebyggt med fritidshus längs kuststräckorna. Holmsund föreslås växa med invånare. I scenariot förutses även Sävar växa med personer. År 2008 fanns fler än boende i Sävar varav cirka invånare i tätorten. Med en Norrbotniabana skulle Sävars tillväxtpotential kunna stärkas ytterligare. Tillväxt i byar inom några attraktiva kollektivtrafik stråk invånare Tillväxt kan även ske i befintliga byar inom ett antal intressanta stråk. Prioriterade stråk för bebyggelsetillskott är uppströms älven mot Sörfors, Innertavle- Täfteå, längs väg 363 mot Tavelsjö, Skravelsjö- Yttersjö- Hössjö liksom byar i ett sydligt stråk såsom Stöcksjö, Stöcke, Ström, Norrmjöle och Sörmjöle. Stråken sammanfaller med Länstrafikens linjer och ytterligare befolkning skulle innebära att kollektivtrafiken skulle stärkas. Boende längs kusten och älven invånare Att bo vattennära har blivit allt mer efterfrågat. Umeå har en lång kuststräcka som kan erbjuda särskilda kvaliteter. Sammantaget föreslås tillskott längs kusten och älven med personer. Längs kusten bor idag drygt personer. Frågorna hanteras i fördjupningen för kusten och Fördjupningen för älvslandskapet. 17

18 Stråket uppströms älven via E12 med Baggböle, Kåddis, Brännland och Sörfors Stråket längs väg 363 till Tavelsjö via Tjälamark, Håkmark och Hissjö Byar i stråk pers Stadsdelarna pers Centrala delarna pers Sävar pers Stråket förbi Röbäck via Skraveljö, Yttersjö och Hössjö Nya områden pers Innertavle- Täfteåstråket mot Sävar Hörnefors pers Obbola pers Holmsund pers Stråket till kusten och Norrmjöle och Sörmjöle via Stöcksjö, Stöcke och Ström Kust och älv pers Umeås framtida tillväxt föreslås framförallt koncentreras till stadens centrala delar, befintliga stadsdelar samt i kommundelarnas tätorter. Därtill ses en tillväxt i områden som är möjliga att nå genom förlängning av kollektivtrafikstråk och som kan bidra stöttande till stadens handelsstruktur. Illustration: Maria Löfgren 18

19 2.5 Bebyggelse Bostadsbebyggelse Den framtida bebyggelsen och planeringen ska grundas på Aalborgåtagandena och utgå från de utvecklingsstrategier som redovisades tidigare i planhandlingen. Integration av olika grupper, resurssnålt byggande samt möjligheter till skilda upplåtelseformer ska prägla bostadsbyggandet. Attraktiva boendemiljöer liksom möjligheter att gå, cykla eller åka buss till arbete och fritid och därmed minska trafikarbetet ska vara vägledande för planeringen. Bostäderna byggs tätare inne i staden nära kollektivtrafikens stomlinjer och glesare allt längre ut från stadskärnan och kollektivtrafikstråken. Ett av syftena med den föreslagna inriktningen på byggandet är att minimera trafikarbetet och tillskapa boende som ligger nära serviceutbud och arbetsplatser. Kompletteringsbyggande och en mer sammanhållen stadsstruktur ger ett lägre trafikarbete än en mera utspridd bebyggelse. Detta är väsentligt i strävan att åstadkomma ett långsiktigt hållbart samhälle. Ett annat skäl är att en sådan bebyggelseinriktning tar tillvara redan gjorda investeringar i befintlig infrastruktur. Gator, VA-system, skolor, daghem och kommersiell service finns vanligtvis redan utvecklade. Markkonsumtionen blir också lägre när stadens utbredning minskar. Sammantaget innebär detta att resurshushållningen blir bättre vid kompletteringsbebyggelse. Mycket av den struktur och de bostadsområden som fanns redovisade i den fördjupade översiktsplanen från 1998 finns kvar även under kommande planperiod. Den nya fördjupningen redovisar dock färre nyexploateringsområden och har en större satsning på komplettering. Exploateringsområden som tagits bort är Tuppliden, Brännlandsliden och Yttertavle. Nivån på det framtida bostadsbyggandet bör, med en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på ca personer, pendla mellan lägenheter per år för att tillgodose bostadsefterfrågan. För att nå tillväxtmålet invånare år måste utbyggnadstakten fördubblas. Det är viktigt att den framtida nyproduktionen sker utifrån ekologiskt långsiktigt hållbara principer. De nytillkommande bostäderna ska byggas energisnålt och med naturliga och välbeprövade material och tekniker. I början av 1990-talet avreglerades bostadsmarknaden. Riskfördelningen i byggandet försköts därmed från stat och kommun till byggherre och bank och för ägande- och bostadsrätter även till konsument. En annan stor förändring var den successiva avvecklingen av de statliga räntebidragen till nyproduktionen. Den nuvarande bostadsplaneringen måste därför fokusera mer på att minimera det ekonomiska risktagandet bl. a. genom att ta fram attraktiva boendemiljöer för den kommande nyproduktionen. Det är väsentligt att de framtida nybyggnadsobjekten sker utifrån konsumenternas preferenser. Ungdomar har idag svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Även om de inte är frågan om några dramatiska förändringar måste man hitta lösningar på problemet, speciellt i en stad som Umeå, med så hög andel unga personer. Umeå universitet har haft en kraftig ökning i sitt studerandeantal. Ett stort antal studentbostäder har också byggts för att möta det växande behovet. Ett bra utbud av studentbostäder är en viktig konkurrensfaktor för Umeå universitet. Demografiska förändringar gör att åldersgrupperna mellan år ökar i framtiden. Dessa är i de flesta fall betalningsstarka hushåll som ofta bor i småhus. Det är viktigt att erbjuda gruppen attraktiva boendealternativ för att skapa rörlighet på bostadsmarknaden. För att tillgodose bostadsefterfrågan från gruppen äldre äldre som ökar under de närmaste åren, planerar socialtjänsten ett antal äldrecentra. Kring dessa bör åtkomlig mark reserveras för kompletteringsbebyggelse för s k seniorboenden. De boende kan då efter behov erhålla service från äldrecentrat. Bostadsbyggande i Holmsund/Obbola, Sävar och Hörnefors ska främjas. Områdena ligger på rimligt pendelavstånd från centralorten och har förutsättningar för en bra kollektivtrafik. De har goda sociala miljöer och bra kapacitet när det gäller skola och barnomsorg. Det är önskvärt att nya bostäder förenas med tillkommande arbetsplatser för att så långt som möjligt minimera bilresandet. Intresset för småhusbyggande förväntas fortsätta under den kommande perioden, även om nivåerna inte kommer upp till de som gällde i början på 80-talet. En av orsakerna till detta är att tillgången på begagnade småhus sannolikt ökar på grund av demografiska förändringar. Satsningen på en tätare stad medför att småhusbebyggelsen bör förläggas till stadens utkanter. 19

20 Riktlinjer för bebyggelse Generellt Vid all planering och stadsbyggnad ska Aalborgåtagandena följas. Nya stadsdelar och kompletteringsbebyggelse bör utformas som kvartersstad. Stadens bebyggelse ska präglas av variation, blandning och mångfald för en ökad attraktivitet. I både nyexploaterings- och kompletteringsområden eftersträvas en funktionsblandning mellan bostäder och verksamheter. Blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer bidrar även till social integration. Inom varje bebyggelseområde eftersträvas en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer. Inom Fem-kilometerstaden och särskilt i anslutning till kollektivtrafikens stomlinjer ska tillgänglig mark nyttjas effektivt. Det innebär att tät bebyggelse ska prioriteras. Bebyggelsemiljöer planeras så att möjligheten att gå, cykla och åka kollektivt underlättas. Stadsrum med stråk som genererar möten och butikslägen ska beaktas i detaljplanearbetet. forts Inom områden som avsatts för framtida bebyggelse tillåts ingen byggnation eller verksamhet som kan försvåra ett framtida genomförande. För att skapa attraktiva bebyggelseområden ska särskild omsorg ägnas åt att ta till vara stads- och kommundelarnas unika förutsättningar och speciella karaktärer. Möjligheten att bo vid vatten ska ses som en särskild resurs. Se även kapitlet om strandskydd. Stadens gröna områden och stråk har sociala, kulturella och ekologiska värden och ska utgöra en självklar del i bebyggelseplaneringen. Kommunen ska hålla en planberedskap för en produktionsvolym som motsvarar tre års byggande både i centralorten och i kommunens kommundelscentra. Kvarter uppdelas där det är möjligt i mindre fastigheter. Det möjliggör även för mindre byggherrar att delta vilket vitaliserar det lokala företagandet. För att stimulera rörlighet på bostadsmarknaden ska kommunen särskilt prioritera byggande av attraktiva lägenheter med god tillgänglighet för äldre. Odlingsmark får inte tas i anspråk för bebyggelse annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Femkilometersstaden. Bilden illustrerar kollektivstråk och områden inom fem kilometer från stadskärnan och sjukhusområdet där tät bebyggelse prioriteras. 20

21 Riktlinjer för bebyggelse forts. Komplettering i befintliga miljöer/ stadsdelar Där behov finns/där det är möjligt bör en utgångspunkt vara att komplettera med saknade funktioner eller underrepresenterade boendeformer. Ny bebyggelse ska berika befintliga miljöer. Isolerade bostadsområden knyts samman så att bättre flöden uppnås i och mellan områdena. Den öppna och 70-talsbebyggelsen kan kompletteras med påbyggnader och/eller med bebyggelse som ger trivsamma och skyddade kvarter. Trafikimpediment och andra överblivna ytor utgör en stor resurs för att ge plats för ny stadsbebyggelse. Fritidshus Fritidsbebyggelse bör betraktas positivt. Den får samtidigt inte inverka hindrande för det rörliga friluftslivet eller påtagliga naturvårdsintressen. Den bör lokaliseras till samlade grupper som hålls åtskilda av obebyggda partier. Strandskydd beaktas. Fritidshusområdenas befintliga karaktär bör bibehållas. Det gäller såväl bebyggelsens omfattning och utformning som tomtplatsernas storlek. Fritidshusområden bör som grundprincip bebyggas med totalt högst 150 m2 bruttoarea per tomtplats. I områden där det är särskilt viktigt att värna om fritidsbebyggelsens karaktär med hänsyn till kultur- eller naturvärden kan snävare storleksbegränsningar behövas. Detta gäller främst inom älvslandskapet och i vissa särskilt känsliga områden efter kusten. Småhusbebyggelse Småhusbebyggelse ska i första hand placeras utanför 5 km-avgränsningen i kollektivtrafikförsörjda stråk. Tätare småhusboenden kan tillåtas mer centralt i samband med annan kompletteringsbebyggelse. Kommunen ska erbjuda småhustomter till privatpersoner för friliggande småhus. Utbudet av tomter bör motsvara minst hälften av den byggda volymen småhus. Komplettering i byar Ny bebyggelse utvecklas enligt Byggnadsnämndens riktlinjer för byggande i byar. Ny bebyggelse i byar bör tillkomma som komplettering till befintlig bebyggelse och lokaliseras i utpekade kollektivtrafikstråk och till platser där möjligheten att nyttja befintlig infrastruktur är god. Ny bebyggelse bör samspela med befintlig bebyggelse på ett bra sätt och inordnas i byarnas struktur. Byggande ska ske på ett sådant sätt att byarnas särskilda kvaliteter tillvaratas. Möjligheter att driva rationellt jordbruk ska inte försvåras, ökad fragmentering av sammanhållen jordbruksmark bör därför undvikas. Kommundelarna Ett fortsatt bostadsbyggande i kommundelarnas tätorter ska främjas. Reservområden Kommunens mål om befolkningstillväxt och strategi för framtida byggande innebär omfattande kompletteringar i befintliga boendemiljöer. Den situationen skulle kunna uppstå att befolkningstillväxten är hög men att kommunens strategi om kompletteringsbebyggelse inte kan genomföras fullt ut. Därför är det viktigt att behålla merparten av tidigare utlagda reservområden. Inom dessa reserver för framtida bostadsområden tillåts ingen byggnation eller verksamhet som kan försvåra ett framtida genomförande. I och med ringens färdigställande ges möjligheter att omvandla trafikleder till stadsgator och skapa plats för ny bebyggelse som kan bidra till att knyta samman bebyggelseområden. I bild Söderslätt och Teg. 21

22 Tavelsjö o UT Hissjö Håkmark Sävar +37% g: Tjälamark Brännland Sörfors Kåddis Baggböle 25 % Täfteå 0 eå ruksberget, ravelsjö Hössjö Yttersjö Skravelsjö Stöcksjö 100 % 25 % Innertavle ) 0 0 Stöcke Ström Holmsund +66% Obbola +115% Sörmöle Norrmjöle Hörnefors +150% Längs ett antal kollektivtrafikförsörjda stråk, se gröna pilarna i bilden, bör inställningen till komplettering exempelvis med småhus vara positiv. Prioriterade stråk är: 1) Längs väg 363 mot Tavlesjö via Tjälamark, Håkmark och Hissjö. 2) Uppströms älven längs E12 via Bbaggböle, Kåddis, Brännland och Sörfors. 3) Längs Gräsmyrvägen via Skraveljö, Yttersjö mot Hössjö. 4) Stråket mot kusten och Norrmjöle och Sörmjöle via Stöcksjö, Stöcke och Ström samt 5) Stråket mot Sävar via Innertavle och Täfteå. Mariestrand- exempel på kompletteringsbebyggelse Byggnadsnämndens riktlinjer för byggande i byar bör vara vägledande för t.ex. placering och utformning av ny bebyggelse. 22