Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onsdag den 26 juni 2013

2 Sammanträdesdatum (2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum: Onsdag den 26 juni 2013 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: cirka FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Mötets öppnande Fastställande av föredragningslista 3. Val av justeringsperson 4. Patientsäkerhet och avvikelser Christina Raner och Karin Fröjd 5. Information: Sommarplanering Christina Raner, Karin Fröjd och Anne Skånberg Kaffe Kommentarer till aktuella händelser TU: Programhandling tillbyggnad neonatal och förlossningsvård, Östra sjukhuset Rolf Väänänen 8. TU: Investering uppgradering av MR-kameror Rolf Väänänen 9. TU: Begäran om upplysningar om behandling av personuppgifter i nationella kvalitetsregister Susan Lindahl 10. TU: Svar på remiss Jämställt Västra Götaland Lars Rydhede 11. TU: Avvikelserapport maj 2013 Hanna Axelsson Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga skickas senare Lunch.00. Information: Värdegrundsarbete Disa Hammarskjöld och Kerstin Stenberg, Preera 13. Information: Budget och verksamhetsplan 2014 Barbro Fridén och Hanna Axelsson Kaffe Information: Miljöredovisning 20 VGR Johanna Knape 15. Information: Värdebaserad sjukvård Barbro Fridén

3 Sammanträdesdatum (2) 16. Information: Administrativ tid för läkare Barbro Fridén 17. Information: Styrelsens studiebesök hösten 2013 Kerstin Brunnström Rapporter från styrelsens ledamöter Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegationsbeslut Bilagor 20. Övriga frågor Mötets avslutande

4 Punkt 7 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Rolf Väänänen SU 2-554/20 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tillbyggnad förlossning och neonatal, Östra sjukhuset Bakgrund och syfte Kvinnokliniken på Östra sjukhuset stod färdig Kvinnosjukvården som tidigare fanns i gamla barnbördshuset i Annedal (byggt år 1900) kunde flytta till då moderna och ändamålsenliga lokaler i östra Göteborg. Kliniken utformades efter samtida byggnadsideal och blev det första huset på sjukhustomten. Den höga huskroppen byggdes för vård- och förlossningsavdelningar och den lägre anslutande byggnaden för öppenvårdsmottagningar. Verksamheten har över tid till stor del varit densamma, fastän vårdfilosofi och teknik utvecklats och förändrats. I takt med det har behovet av anpassade och ändamålsenliga lokaler ökat, vilket är särskilt tydligt inom neonatalvården. Tillbyggnaden löser del av de lokalproblem som förlossnings- och neonatalvården levt med under en längre tid. Förbindelsen till byggnad CK följer planeringen i den övergripande strategin för Östra sjukhuset, ämnad att samla merparten av akut- och högteknologisk vård i plan 1. Förslag En tillbyggnad väster om befintlig byggnad KK uppförs i fyra plan ovan mark och två kulvertplan. Tre plan ovan mark rymmer lokaler för patientverksamhet som planeras för mottagningar, neonatal-, förlossnings- och BB-vård. Del i kulvertplan med tillgång till direkt dagsljus planeras för stödfunktioner i verksamheten och till övrig delar för förråd, omklädningsrum, fastighetsteknik och transporter. En förbindelsegång till byggnad CK och två centralt belägna hissar som angör samtliga våningsplan, inbegripet befintlig byggnad KK, förbättrar kommunikation och flöden i vården. Tillbyggnaden förbereds tekniskt och logistiskt att parallellt befintlig byggnad KK kunna längas norrut.

5 Punkt 7 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Rolf Väänänen SU 2-554/20 Ekonomi Fastighetsinvesteringen har kostnadsbedömts till ca 300 mnkr och är i överensstämmelse med angivet i centrala investeringsplanen. Enligt internhyresmodellen för verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar beräknas hyran hamna i intervallet mnkr per år i 2013 års prisnivå. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att godkänna programrapporten och lägga den till grund för fortsatta arbetet med att färdigställa systemhandlingen. Styrelsen föreslås också ge sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra utredningen. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Rolf Väänänen Planeringschef Bilagor: Programrapport maj 2013, Tillbyggnad förlossning och neonatal Expedieras till:

6 PROGRAMRAPPORT maj 2013 Östra sjukhuset Byggnad 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal ILLUSTRATION PYRAMIDEN ARKITEKTER

7 2 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

8 INNEHÅLL.. Inledning Sammanfattning Bakgrund och förutsättningar Förslag Verksamhet Allmänt - helhet Plan för plan Byggnadsutformning Ytor Fastighet Ekonomi Tider och fortsättning Organisation BILAGOR 1. Visionsdokument, underlag från verksamheten 2. Programskisser 3. Lokalprogram 4. Gestaltningsprogram 5. Kalkyl 6. Medverkande Kan beställas via mail från anna.skoog@vgregion.se ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 3

9 4 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

10 INLEDNING Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning beslutade i juni 20 att gå vidare med programhandling för nya lokaler för neonatal- och förlossningsvården vid Östra sjukhuset. Den övergripande långsiktiga strategin för Östra sjukhuset är att samla merparten av den högteknologiska vården på plan 1. Genom att binda samman byggnaderna i detta plan underlättas kommunikation och flöden. Programförslaget som här presenteras ingår som en del i denna planeringsstrategi. Det omfattar en tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård med en framtida koppling till ett gemensamt operationshus och vidare förbindelse till barnsjukhuset. Föreliggande programrapport har arbetats fram under hösten 20 och våren 2013, under ledning av en projektledningsgrupp. Flera arbetsgrupper har medverkat och studiebesök har genomförts vid förlossnings- och neonatalverksamhet på andra sjukhus i landet. Diskussioner har även förts med brukarråd och intresseorganisationer. Maj 2013 Jimmy Kero Områdeschef Område 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rolf Väänänen Planeringschef Resursplaneringsenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 5

11 SAMMANFATTNING Förslaget redovisar en tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård väster om befintlig byggnad KK. Byggnaden uppförs i fyra plan ovan mark och två kulvertplan. Plan 0 innehåller mottagningar för planerad vård, plan 1 förlossnings- och BB-vård medan plan 2 är avsedd för neonatalsjukvård. Kulvertplanen används för transport, teknik och drift samt övriga stödfunktioner. Kommunikationerna förbättras till samtliga våningsplan genom två nya centralt belägna hissar - en akuthiss för brådskande sängtransporter och en hiss avsedd för material och gods. BEFINTLIG KK-BYGGNAD TILLBYGGNAD CK FÖRBINDELSEGÅNG FLÄKTRUM P2 P1 P0 K1 K2 Tillbyggnaden utformas och förbereds tekniskt och logistiskt så att den kan byggas till norrut, längs med hela det befintliga husets längd. En förbindelsegång till byggnad CK, - i framtiden kopplat till ett nytt operationshus och vidare till barnsjukhuset, - ingår också i projektet. Utgångspunkter för arbetet Enpatientrum Samvård av mor och barn eftersträvas Familjemedverkan i vården Vårdrum, utformade för valfrihet, flexibilitet och kontinuitet Uppdelning av akut och planerad vård Principsektion tillbyggnad Befintlig byggnad KK är i stort behov av upprustning, bl a av fasader, tak, tekniska system och försörjningssystem. När upprustningen skall genomföras kan lokalerna byggas om och anpassas till modern vård. Ombyggnaden kräver en omfattande evakueringslösning. Med verksamhetens behov av en helhetslösning och med beaktande av den befintliga byggnadens tekniska status kan den fortsatta planeringen innebära: Ombyggnad av befintlig byggnad En förlängning av tillbyggnaden norrut 6 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

12 Programarbetet har utöver tillbyggnaden därför även omfattat förslag till utveckling av verksamheten och ombyggnad i plan 1 och 2 i befintlig byggnad. I ett senare skede kan man där skapa en förlossningsmottagning för akuta besök och vårdavdelningar för samvård av mamma och barn. Flöden och samband har studerats ingående och denna helhetslösning ger stor nytta av den utökade ytan och tillåter en friare disposition av lokalerna i framtiden. FRAMTIDA OPERATIONSHUS Situationsplan ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 7

13 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Översikt över befintliga verksamheters placering i Byggnad KK BEFINTLIGA VERKSAMHETER I BYGGNAD KK Specialistvård för den gravida kvinnan Operationsavdelning Ultraljudsmottagning Neonatalavdelning Förlossningsavdelningar Gynekologisk öppen- och slutenvård BB-avdelningar Mottagning för nyfödda samt nyblivna mammor ÖPPENVÅRD Under det senaste året har nya lokaler för en ultraljudsmottagning, mottagning för nyfödda samt en kuratorsmottagning byggts. Ombyggnaden var en del av ANTENATALPROJEKTET inflyttningsklart i maj För att fullfölja den tidigare planeringen och avsikten att samla all öppenvård på plan 0 återstår att skapa ändamålsenliga och moderna lokaler även för specialmödravård och dagvårdsverksamhet. Ökade förlossningstal, högre ålder hos gravida samt fler med svåra sjukdomar visar på ett ökat behov av denna verksamhet. FÖRLOSSNINGSVÅRD Antalet födda i Göteborgsområdet har ökat under många år. Under 20 föddes barn på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Av dessa föds ca 60% på Östra sjukhuset och ca 40% på Mölndals sjukhus. Med kortare vårdtider och ändrade rutiner har BB-vården hittills kunnat bedrivas i lokaler som inte svarar upp mot dagens krav på modern vårdmiljö för patienter, anhöriga och personal. Antalet förlossningsrum är idag i underkant, liksom tillgången på vårdrum. Aktuella prognoser baserade på demografiska modeller visar att födelsetalen kommer att öka. 8 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

14 Prognos födda barn, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2011 NEONATALSJUKVÅRD Till följd av den medicinska utvecklingen och det goda omhändertagandet överlever fler mycket för tidigt födda barn. Tendensen är att fler barn remitteras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset från såväl Västra Götalandsregionen som från andra landsting. Belastningen på neonatalsjukvården är mycket hög, vilket leder till överbeläggningar och en ansträngd situation för patienter och personal. Risken för smittspridning av multiresistenta bakterier ökar och äventyrar patientsäkerheten. I dagsläget behövs ca 10 intensivvårdsplatser inom neonatalverksamheten. Behovet inför det närmaste årtiondet bedöms till platser. Neonatalverksamheten tillhör Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och finns geografiskt på Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus, intensivvård endast på Östra sjukhuset. Vårdplats på befintlig neonatalintensivvårdsavdelning ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 9

15 TIDIGARE UTREDNINGAR Utvecklingsplaner De flesta byggnaderna på Östra sjukhuset uppfördes under 1970-talet. Ett flertal utredningar har gjorts under årens lopp om hur sjukhuset kan och bör utvecklas. Här kan nämnas Lokalförsörjningsplaner för byggnaderna CK/IK, BK och KK och BYGGNADSPLAN En övergripande Lokalförsörjningsplan för hela Östra sjukhuset har påbörjats. I ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNADSPLAN 2011 redovisas förutom sjukhusets utbyggnadsmöjligheter även teknisk försörjning, upprustningsplan, trafik och yttre miljö samt miljö- och energiplan. Här samverkar Västfastigheter, Regionservice och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i en sammanhållen projektorganisation för att få ett helhetsperspektiv inför framtida byggnation. Med utgångspunkt från BYGGNADSPLAN 2011 pågår utredning ÖSTRA SJUKHUSET - FRAMTIDENS HÅLLBARA SJUKHUSOMRÅDE, som delvis finansieras av Delegationen för hållbara städer. Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård En översiktlig lokalförsörjning i flera skeden skisserades för byggnad KK i LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN Denna planering låg till grund för det fortsatta arbetet som året därpå presenterades i FÖRSTUDIE APRIL 20 där lokaler för mottagningsverksamhet, förlossning och BB samt en neonatal intensivvårdsavdelning redovisas. I förstudien studerades även senare skeden för att öka planeringsberedskapen och minska risken för felprioriteringar. Det övergripande syftet är att lösa utrymmesbrist och därmed säkerställa patientsäkerhet och arbetsmiljöproblem. Operationsbyggnad En utredning avseende NYTT OPERATIONSHUS gjordes Den syftade till att samlat lösa de behov som finns av operation och intensivvård inom Östra sjukhuset samt ta hänsyn till utredningar beträffande steril- och FoUU-verksamhet. Ytterligare en förstudie gjordes 2009 avseende vuxenvårdens operationskapacitet och behov på Östratomten. 10 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

16 En nybyggnad syftar till att utgöra en gemensam resurs för vuxna och barn. Som lämplig placering föreslås platsen mellan byggnaderna CK, BK och KK dit operationshuset ska ha förbindelser i plan 1. Se situationsplan på sida 7. Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus En programrapport NYTT BARNSJUKHUS, oktober 20 redovisar en ny byggnad väster om befintligt barnsjukhus. Byggnaden rymmer lokaler för rehabilitering, operation och intensivvård samt vårdavdelningar i tre våningsplan. Vårdavdelningarna planeras för enpatientrum, föräldramedverkan samt ett teambaserat arbetssätt. Arbetet med systemhandling för NYTT BARNSJUKHUS pågår och beräknas vara klart under Helikopterlandningsplats Alternativa placeringar för HELIKOPTERLANDNINGSPLATS redovisades i en rapport Studier visade att den mest lämpliga placeringen är på det nya barnsjukhusets tak och ingår fortsatt i planeringen. Sterilteknisk enhet Flera utredningar har genomförts som redovisat att Sahlgrenska Universitetssjukhuset bör bygga upp en sterilteknisk enhet på varje sjukhustomt. På Östra sjukhuset bedrivs sterilverksamheten vid tre operationsenheter. Dagens hygien- och kvalitetskrav, liksom krav på en god arbetsmiljö är svåra att nå upp till. Utöver det har enheterna utrustning som är i behov av utbyte. En ny central sterilteknisk enhet är planerad i det nya barnsjukhusets plan K1, vilket beräknas tas i bruk 2017/18. Övriga utredningar Ett flertal utredningar rörande transport och försörjning pågår. MATERIALFÖRSÖRJNING I VÅRDEN (MIV) är ett koncept som bl a innebär färre artiklar, tätare leveranser och mindre utrymme för förråd och lager på enheterna. Nya modeller för tillagning och leverans av patientmat har prövats inom regionen och ett beslut om införande väntas. Automatiska truckar och smågodstransportör (rörpost) är också aktuellt för utredning. ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 11

17 FÖRSLAG VERKSAMHET Inom förlossnings- och neonatalsjukvården finns en gemensam vision som berör grundläggande mål och värderingar för vården, omhändertagandet och miljön. I korthet kan de sammanfattas: Trygg och säker start i livet Främja barnets och familjens hälsa, utveckling, anpassning samt livskvalitet Ur VISIONSARBETE INFÖR NYBYGGNATION OBSTETRIK NEONATOLOGI (februari 2011) För att uppnå målen behövs engagerade medarbetare, vars kunskap och erfarenhet tas tillvara och där forskning, utbildning och utveckling är viktiga delar i verksamheten. Att skapa en god arbetsmiljö, där både funktion och form har betydelse, får stor inverkan på utformningen av lokalerna. Det finns patientsynpunkter på utformning av vårdmiljön, såsom en önskan om en rogivande, hemlik och lugn miljö. För att uppnå ett kompetent omhändertagande och en patientsäker miljö skall dessa önskemål kombineras med avancerad medicinteknisk utrustning för behandling, diagnostik och övervakning. Förlossningsrum interiörskiss PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

18 Förlossnings- och BB-vård Förändringar av organisation och arbetssätt underlättas med flera enheter, där det på varje enhet är möjligt att både förlösa och eftervårda. Lokalernas utformning med generella rum, som är möjliga att förändra, stödjer detta. Förlossnings- och BB-vård inom samma enhet leder till ökad kontinuitet för patienten som efter förlossningen kan vårdas av samma personal. Det bidrar ökat lugn och minskad stress. Samtliga familjer erbjuds att bo kvar i BB-rum med plats för partner. Att partnern kan delta i vården av det lilla barnet bidrar till en positiv BB-upplevelse och forskning visar att det stärker anknytningen mellan föräldrar och barn. Ett mål är att renodla patientflödena inom förlossningsvården och att varje patient ska få vård på rätt nivå. I en framtid skall akuta besök tas omhand vid en förlossningsmottagning som är öppen hela dygnet, utan att störa varken planerad vård eller arbetet på förlossningsenheten. Neonatalsjukvård Neonatologi är en specialitet inom barnsjukvården, vars uppgift är att diagnostisera, vårda och behandla det sjuka nyfödda barnet. För ett fullgånget barn är funktioner som cirkulation, andning, näringsupptagning och anknytning till familjen som regel etablerade efter ca en vecka. Ju tidigare i graviditeten barnet föds desto längre blir vårdtiden. Det innebär att de längsta vårdtiderna kan bli upp till fem månader. Målet är att föräldrarna bor tillsammans med sitt barn och deltar i vården, oavsett vårdnivå, vilket stärker banden mellan barn och föräldrar, underlättar amning och minskar risken för smitta. Att familjen bor tillsammans är den viktigaste förutsättningen för att anknytningen mellan föräldrar och barn ska utvecklas. Inom neonatalsjukvården är intensivvård den mest avancerade och högteknologiska vårdformen. För de barn som inte är i behov av intensivvård, så är samvård respektive familjevård de vårdformer som eftersträvas. I de fall då modern behöver vård sker det i samma vårdrum, men av personal från BB. Att införa samvård är ett gemensamt mål för de två specialiteterna och eftersträvas så långt det är möjligt. Inom neonatalsjukvården bedrivs även hemsjukvård. ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 13

19 ALLMÄNT OCH HELHET En byggnad uppförs väster om befintlig byggnad KK. Den omfattar två kulvertplan, plan 0-2 samt ett övre plan för tekniska installationer. En förutsättning för detta är att en del av låghuset rivs. I plan 1 leder en förbindelsegång till byggnad CK. Nybyggnaden utformas och förbereds tekniskt och logistiskt för att i framtiden kunna förlängas utmed hela det befintliga huset. En helhetslösning med förlängd tillbyggnad och ombyggd befintlig byggnad i plan 1 och 2 har studerats. Tillbyggnaden med förbindelsegång och hiss Kommunikationerna förbättras till samtliga våningsplan genom nya centralt belägna hissar. En stor akuthiss för brådskande sängtransporter kan nås direkt inifrån förlossningsavdelningen på plan 1 och från neonatala intensivvården på plan 2. Hissen kan användas vid akut- och larmsnitt och når då operationsavdelningen på plan 5. En hiss enbart ämnad för gods är planerad från K2 och upp till plan 6. Genomgående har strävan varit att skapa flexibilitet, där rum på sikt ska kunna användas för fler och varierade ändamål. Det innebär att en del rum är utrustade med, alternativt förberedda för, wc/dusch, och att andra rum är väl tilltagna i storlek. Verksamheten kan förändras från det att den första behovsanalysen görs till dess att byggnaden står färdig. Utgångspunkter för arbetet Enpatientrum Samvård av mor och barn eftersträvas Familjemedverkan i vården Vårdrum, utformade för valfrihet, flexibilitet och kontinuitet Uppdelning av akut och planerad vård 14 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

20 PLAN MOTTAGNINGAR ULTRALJUD MOTTAGNING ENTRÉ KURATOR MOTTAGNING TILLBYGGNAD Plan, Planerad öppenvård Plan 0 är byggnadens entréplan med stora fönsterpartier, café och flera sittgrupper i entréhallen. Den nya mottagningen i tillbyggnaden är en specialistmottagning avsedd för gravida kvinnor som behöver vård utöver vad primärvården kan erbjuda. Här inryms även några dagvårdsplatser och undersökningsrum för klinisk forskning. FOTO: ANETTE ERICSSON ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 15

21 PLAN 1 FÖRLOSSNINGS- OCH BB-VÅRD ENTRÉ ISOLERING ADMINISTRATION (FRAMTIDA FÖRLOSSNINGSMOTTAGNING) FÖRLOSSNING/BB PERINATALLAB FÖRLOSSNING/BB TILLBYGGNAD FÖRBINDELSE- GÅNG TILL CK Plan 1, Förlossnings- och BB-vård Plan 1 innehåller en förlossnings- och BB-avdelning. Samtliga vårdrum är av samma storlek och utformade så att de kan användas både för förlossnings- och BB-vård. För patienter med kort vårdtid är det möjligt att disponera samma rum fram till hemgång. Framtida förändringar underlättas med flexibla och generella rum. En helhetslösning har också studerats där man i ett senare skede när befintlig byggnad renoveras kan skapa en förlossningsmottagning där patienter med akuta besvär under graviditeten kan tas emot. Generella rum för förlossnings- och BB-vård, idéskiss 16 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

22 Interiörskiss förlossningsrum Isoleringsrum för smittbärande eller infekterade kvinnor finns intill förlossningsentrén och nås direkt utifrån via vindfång. Rummen kan användas för både förlossnings- och BB-vård. Mellan rum och korridor finns en luftsluss med avancerad ventilation. Isoleringsrum med egna entréer föreslås i direkt anslutning till befintlig förlossningsentré ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 17

23 PLAN 2 - NEONATALSJUKVÅRD BEFINTLIGT BB BEFINTLIGT BB NEONATAL INTENSIVVÅRD TILLBYGGNAD Plan 2, Neonatal IVA Plan 2 är avsett för neonatal intensivvård. Här finns 14 enpatientrum med avancerad medicinteknisk utrustning. Barnen övervakas från en central arbetszon där endast personalen har tillträde. Undersökningar, behandlingar och mindre operationer ska utföras i vårdrummet så barnet slipper flyttas. Den apparatur som krävs ska så långt det är möjligt vara stationerad i rummet. I direkt anslutning till respektive vårdrum har föräldrarna ett litet rum med separat ingång som nås från en neutral korridor. Det finns även gemensamma utrymmen där man kan äta, umgås och ta emot besök. En helhetslösning för plan 2 har också studerats där man i ett senare skede när befintlig byggnad renoveras kan införa samvård, dvs vårda mamma och barn i ett gemensamt enpatientrum, i en ombyggd och anpassad BB-avdelning. 18 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

24 personalzon övervakning familjezon Enpatientrum med övervakningsplats och föräldraalkov, idéskiss ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 19

25 PLAN 3 Utrymmen för ventilation och teknik finns på plan 3. I kopplingen till befintlig byggnad görs viss ombyggnad och anpassning av lokalerna. PLAN 4-6 Där nya hissar ansluter, i kopplingen till befintlig byggnad görs viss ombyggnad och anpassning av lokalerna. På operationsavdelningen på plan 5 blir det möjligt att vid brådskande akut- och larmsituationer nå operationssalen via en ny sluss. KULVERTPLAN I kulvertplan K1 planeras ingen patientverksamhet. Delar av detta plan får tillgång till direkt dagsljus och används för arbetsplatser av mer tillfällig karaktär, möteslokaler, undervisning och personalrum. Utöver detta ryms bl a omklädningsrum, sängoch kuvösförråd samt teknik. Om man väljer att inte ha teknikutrymmen och ventilation på plan 3 så finns det möjlighet att förlägga dessa i outgrävda utrymmen i kulvertplan K1. Undre kulvertplan K2 är till för transporter och kommunikation. Det innehåller utrymmen för sop- och smutstvätthantering, godsmottagning, uppackning, förråd samt utrymmen för teknik och drift. GRUPPRUM - EXPEDITIONER OMKLÄD TILLBYGGNAD Plan K1 20 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

26 BYGGNADSUTFORMNING Kontext Östra sjukhusets ursprungliga bebyggelse består av höga lamellhus som landar i lägre byggnader. Arkitekturen är förankrad i modernismen. Samspelet mellan högt och lågt skapar dynamik samtidigt som förhållandet mellan tungt och lätt, strävt och slätt ger byggnaderna viss livfullhet trots den avskalade stilen. Byggnadsblocken är dock såpass lika sinsemellan att det kan vara svårt att orientera sig inom området. På grund av nya funktionella och tekniska krav är samtliga byggnader i behov av omfattande ombyggnadsinsatser vilket väsentligt kommer att förändra karaktären på byggnadsbeståndet inom sjukhusområdet i framtiden. Utmaningar I utformningen av den nya byggnaden finns förutsättningar som väcker ett antal utmaningar och frågor att arbeta vidare med. KK-tillbyggnaden saknar egna entréer och nås i gatuplan enbart via höghusets befintliga ingångar. En smal innergård bildas mellan tillbyggnad och höghus och den långa befintliga höghusfasaden avskärmas till stor del från gaturummet. Tillbyggnaden tillhör med sina fyra våningar ovan mark varken hög- eller låghussläktet. Det ger olika vägval. Beroende på fläktrummets placering skapas antingen en tillbyggnad i fyra våningar eller en mer lågmäld huskropp i tre våningar. Alternativen kommer att utredas vidare. Förbindelsegången, som fogar samman Kvinnokliniken med Centralkliniken i plan 1, bildar en tydlig volym som blir ett nytt inslag i gaturummet på Östra sjukhuset. ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 21

27 Gestaltning Intentionen i utformningen av den nya tillbyggnaden är att komplettera den befintliga byggnaden. Den nya huskroppen kan med fördel vara en distinkt figur med ett eget uttryck som ökar mångfalden inom sjukhusområdet. Förlossningsentrén på den östra sidan av höghuset byggs ut och utformas i samma anda som tillbyggnaden. I en framtid rustas det befintliga höghuset upp och får nya fasader efter rådande energikrav. Dessa skall utformas i samklang med kommande bebyggelseutveckling. En diskussion om sjukhusets framtida identitet och arkitektoniska karaktär pågår. Fasadskisser Fasadskiss väster Fasadskiss söder FLÄKTRUM P2 P1 P0 K1 K2 Sektion 22 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

28 YTOR PLAN 6 Ombyggnad: 20 kvm Nybyggnad: 35 kvm PLAN 1 Ombyggnad: 233 kvm PLAN 5 Nybyggnad: 1929 kvm Ombyggnad: 102 kvm Förbindelsegång: 4 73 kvm Nybyggnad: 35 kvm PLAN 4 Ombyggnad: 71 kvm Nybyggnad: 35 kvm PLAN 0 Ombyggnad: Nybyggnad: 43 kvm 1722 kvm PLAN 3 Ombyggnad: 76 kvm Nybyggnad: 1130 kvm PLAN K1 Ombyggnad: Nybyggnad: 47 kvm 24 kvm PLAN K2 PLAN 2 Ombyggnad: 100 kvm Nybyggnad: 1734 kvm Ombyggnad: Nybyggnad: 8 kvm 776 kvm Ytsammanställning Bruttorarea: Nybyggnad (BTA) 8630 kvm Förbindelsegång (BTA) 470 kvm Ombyggnad 700 kvm Totalt ca 9900 kvm ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 23

29 FASTIGHET TILLBYGGNAD Byggnaden planeras som en tillbyggnad till det befintliga höghuset och kan i framtiden byggas till ytterligare mot norr, vilket utformningen tagit hänsyn till. En förbindelsegång till byggnad CK ingår i projektet. Kraven som ställs vid nybyggnad är höga när det gäller energiprestanda, hållbarhet, sundhet och utbytbarhet. Optimalt utnyttjande av installationssystem och systemintegration mellan fastighets- och verksamhetssystem är viktiga projektmål för bästa resursutnyttjande. Standarden för hela byggnadens drift sätts för en lång framtid och medvetna och strategiska val måste göras så att inte reparationer och underhåll leder till störningar för verksamheten. Tillbyggnaden utrustas med nya hissar, nytt ställverk och ventilationsanläggning som blir ett reservsystem för befintlig byggnad vid framtida ombyggnad och upprustning. BEFINTLIG BYGGNAD Höghusbyggnaden har en platsgjuten pelar/balk-stomme med tjocka pelardäckbjälklag, sandfyllda övergolv samt murade mellanväggar. Fasadelementen hänger som beklädnad på ytterväggarna. Fasader och tak har dålig isolering och täthet, varför en omfattande upprustning och utbyte av både fasad, tak och fönster måste ske inom ca 10 år. Inför ombyggnad och fasadrenovering måste sanering av miljöfarliga ämnen ske. Låghusbyggnaden har ännu sämre energiprestanda än höghuset, varför rivning planeras i stället för upprustning. Den första rivningen måste ske innan tillbyggnaden kan påbörjas. Tekniska system och försörjningssystem har successivt bytts ut och byggts om i takt med nya krav. I samband med nybyggnaden måste mindre ombyggnader ske i samtliga plan, bl a för anslutning av nya hissar. Bild från byggplatsen PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

30 EKONOMI Byggnadsarea för aktuella programskisser (BTA): Nybyggnad ca 9200 kvm Ombyggnad ca 700 kvm Totalt ca 9900 kvm Kostnaden för ny -och ombyggnad i omfattning enligt denna programrapport har bedömts till 320 miljoner +/- 20%, räknat på en byggnadsarea (BTA) om 9900 kvm. Bedömningen är baserad på en kvadratmeterkostnad för olika verksamhets- och byggnadsdelar som varierar beroende på bl a komplexitet och installationstäthet. Kostnadsläge maj I kostnadsbedömningen ingår inte kostnader för utrustning, evakuering/flyttning, utvändiga markarbeten utöver schakt, grundläggning och återställande av marknivåer. TIDER OCH FORTSÄTTNING Målsättningen är att det fortsatta arbetet med systemhandlingen inklusive kostnadskalkyl ska vara klart i februari 2014, för att kunna beredas inom SU och regionen under mars-maj Efter beslut om genomförande kan projektering och bygge starta, med målet att ha en inflyttningsklar byggnad Med verksamhetens behov av en helhetslösning och med beaktande av byggnadens tekniska status kan den fortsatta planeringen innebära: Ombyggnad av befintlig byggnad En förlängning av tillbyggnaden norrut Dessa alternativ kan studeras vidare i separata projekt. ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD KK PROGRAMRAPPORT Tillbyggnad för neonatal- och förlossningsvård 25

31 ORGANISATION Projektledningsgruppen för TILLBYGGNAD FÖRLOSSNING OCH NEONATAL har arbetat under ledning av områdeschef Jimmy Kero, med representanter från berörda verksamheter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västfastigheter samt Sahlgrenska akademin. Projektledningsgrupp Jimmy Kero Områdeschef, Område 1 Rolf Väänänen Planeringschef, SU Lennart Ring Tidigare Planeringschef, SU Ulla-Britt Jansson Utvecklingschef, Område 1 Henrik Almgren Verksamhetschef Obstetrik, gyn och neo, Område 1 Ingemar Tessin ÖL, Neonatologi Åsa Haraldsson Verksamhetschef, An/op/IVA, Område 2 Ove Karlsson VÖL, Operation 2 Östra, Område 2 Karin Ahlberg Lektor, Sahlgrenska Akademin Michael Kullberg Förvaltare, Västfastigheter Cecilia Fritzdorf Kundansvarig, Regionservice Lars-Göran Skog Tidigare Kundansvarig, Regionservice Henrik Hagberg Professor, Sahlgrenska Akademin LiseLotte Person Områdeschefssekreterare, Område 1 Adjungerade Anna Skoog Projektledare, SU Monica Johansson Verksamhetsutvecklare, Område 1 Gun Avellan Planeringledare, Område 1 Reino Moberg Projektledare, SU Heléne Axberg Projektledare, Västfastigheter Övriga medverkande framgår av bilaga. Projektorganisation Programarbete sept 20 - maj 2013 OSG/ Skyddskommitté Referensgrupp OLG område 1 Uppdragstagare Område 1 Projektledningsgrupp Ordf Jimmy Kero, Områdeschef omr 1 Projektgrupp Parallella projekt Nytt barnsjukhus Akutmottagning CK Nytt operationshus Byggnadsplan Kulvert o förbindelsegång Försörjningsfrågor Intressenter Patientföreningar Kunskapscentra Anna Skoog Monica Johansson Gun Avellan Reino Moberg Heléne Axberg Kasper Lennquist Projektledare SU ProcessledareSU PlaneringledareSU Projektledare SU Projektledare VF Pyramiden Arkitekter Fastighetsägare Västfastigheter Byggteknik Proj led VF Tekn förvaltning Drift & service Tekniska konsulter Arbetsgrupp Neonatal Tvär-funktioner: IT - Närservice - MTA -Hygien Säkerhet FoUU Arbetsgrupp Förlossning / BB / antenatal 26 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET BYGGNAD 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal

32 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Rolf Väänänen SU /2013 Punkt 8 1(1) Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Investering i uppgradering av fyra magnetkameror (MR) till Sahlgrenska universitetssjukhuset, Radiologin Sahlgrenska Bakgrund Uppgraderingen till en ny plattform Ingenia är nödvändig om Radiologin ska kunna installera protokoll för nya typer av undersökningar som utvecklas. Därmed kan de befintliga MRsystemens livslängd förlängas. All utveckling hos tillverkaren kommer att ske på Ingenians plattform. Uppgraderingen är speciellt viktig då MR-systemen kommer att vara i drift under en lång tid och användas ända fram till den sista etappen av BOIC-projektet. Förslag Att Sahlgrenska universitetssjukhuset uppgraderar fyra magnetkameror så att Radiologin får tillgång till en ny plattform för magnetkamerornas bildhantering. Ekonomi Regionstyrelsen har för 2013 beviljat strategiska utrustningsinvesteringar för uppgraderingar av Magnetkameror på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Radiologin för totalt 18 mnkr. Driftskostnaderna täcks inom verksamhetsområdets ordinarie driftsramar. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset föreslås besluta att uppgradera fyra magnetkameror inom Radiologin Sahlgrenska, Område 4 och att ge sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra inköpet i enlighet med detta tjänsteutlåtande. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barbro Fridén Sjukhusdirektör Rolf Väänänen Planeringschef

33 Punkt 9 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Susan Lindahl SU /2013 Personuppgiftsombud Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Begäran om upplysningar om behandling av personuppgifter i nationella kvalitetsregister (dnr ) Bakgrund och syfte Datainspektionen genomför ett tillsynsprojekt för att kontrollera om personuppgiftsbehandlingen i ett antal av hälso- och sjukvårdens nationella kvalitetsregister är förenlig med bestämmelserna i patientdatalagen. Inom ramen för projektet har tillsyn inletts mot styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset med begäran om upplysningar om den hantering av personuppgifter som sker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset för det nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Förslag Datainspektionen har begärt svar på nedanstående frågor. Svaren är skrivna med kursiv text. 1. Vem är personuppgiftsansvarig för den centrala hanteringen av personuppgifter i det nationella kvalitetsregistret? (D.v.s vem ansvarar för det nationella kvalitetsregistret som helhet?) a) Central personuppgiftsansvarig (CPUA) för SWEDEHEART är Uppsala läns landsting där landstingsstyrelsen delegerat uppgifter till jurist Mats Holmberg, Akademiska Sjukhuset. Kontaktperson för SWEDEHEART på Sahlgrenska är Per Albertsson, per.albertsson@vgregion.se 2 Rapporterar ni in uppgifter över webben (t.ex. Internet eller Sjunet)? a) Ja, via Internet 3. Kan ni ta del av inrapporterade uppgifter över webben? a) Ja, det är möjligt att ta del av personuppgifter vi själva rapporterat in 4. Hur görs inloggning över webben? a) Användarnamn och lösenord? Inloggning görs med SITHS kort 5. Hur informerar ni era patienter om registreringen i kvalitetsregistret? a) Affisch/brochyr/blankett eller liknande i väntrummet d) Annat? Skriftllig information lämnas till patienter. (bilaga 1.) 6. Kan uppgifter, på patientens begäran, utplånas ur registret? a) Ja

34 Punkt 9 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Susan Lindahl SU /2013 Personuppgiftsombud 7. Är er inrapportering på något sätt integrerad med journalföring? a) Ja, till viss del Om ja, ange i korta ordalag hur. Det antecknas i patientjournalen att personen ingår i Swedeheart. Åtkomst till Swedeheart kan göras genom uthopp från journalen till SWEDEHEARTs inloggnings sida. Separat inloggning krävs. 8. Behandlas de registrerades namn och/eller personnummer i det nationella kvalitetsregistret? a) Ja, registren är personnummer baserade. Detta för att möjliggöra samkörning med SoS slutenvårdsregister (PAR) och dödsorskasregistret. Om registeret ska användas för t.ex. forskning avidentifieras registret och personnummer kodas. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att anta tjänsteutlåtande, daterat , angående Datainspektionens begäran om upplysningar om behandling av personuppgifter i nationella kvalitetsregister att utgöra svar från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Ing-Marie Bergbrant Kvalitetsdirektör Bilagor: 1. Patientinformation 2. Dataninspektionens begäran om upplysningar om behandling av personuppgifter i kvalitetsregister (dnr ) Expedieras till: Datainspektionen

35

36

37

38

39 Punkt 10 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Svante Osbeck SU /2013 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på remiss om Jämställt Västra Götaland Allmänt Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har av länsstyrelsen ombetts att yttra sig över förslag på strategi för jämställdhet för Västra Götalands län, Jämställt Västra Götaland Förslaget har utarbetats av Västra Götalandregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Strategin ersätter den tidigare regionala jämställdhetsstrategin Balans i livet. Remissversionen av Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre övergripande temaområden; Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Makt och hälsa Makt och mäns våld mot kvinnor Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade jämställdhetspolitiska målen, med en särskild inriktning mot hälsa utifrån Västra Götalands ansvarsområden. Eftersom makt är en central del i all jämställdhetspolitik genomsyras samtliga temaområden av ett maktperspektiv. Förslag Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås ställa sig bakom förslaget till strategi för jämställdhet för Västra Götalands län, Jämställt Västra Götaland Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att anta tjänsteutlåtande, daterat , angående remiss Jämställt Västra Götaland 2013 att utgöra svar från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Lars Rydhede HR- och kommunikationsdirektör Bilaga: Remiss: Jämställt Västra Götaland ( ) Expedieras till: Länsstyrelsen

40

41

42

43

44

45 Jämställt Västra Götaland REMISSVERSION

46 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Förord 2

47 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet med jämställdhet är reglerat av lagstiftning och styrdokument, men för att skapa konkret förändring krävs aktivt arbete, utvärdering av insatser och att med jämna mellanrum formulera nya mål och riktningar för arbetet. Dessutom måste alla som arbetar med frågorna reflektera över sina egna föreställningar för att inte riskera att omedvetet reproducera rådande maktstrukturer. Det är inte enkelt, men avgörande för att skapa ett samhälle som värnar de mänskliga rättigheterna för alla invånare. Arbetet för jämställdhet i Västra Götaland har pågått under lång tid och gett märkbara resultat. I dag tar allt fler män ansvar för sina barn och fler kvinnor har tagit plats i politiska församlingar och styrelser. Det innebär att barn har bättre tillgång till sina föräldrar och att den representativa demokratin speglar befolkningen bättre. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns och pojkar uppvisar genomgående sämre skolresultat än flickor. Arbetet för ett jämställt Västra Götaland går vidare. Samverkan för jämställdhet i Västra Götaland Jämställt Västra Götaland har tagits fram av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Arbetet är ett led i Länsstyrelsens uppdrag att ta fram en länsövergripande jämställdhetsstrategi som rapporteras till regeringen i februari Jämställt Västra Götaland handlar om arbetet för jämställdhet inom Västra Götaland som geografiskt område. Offentliga verksamheter så som kommuner och statliga myndigheter är centrala för strategins genomförande. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har övergripande ansvar för att samordna, stödja och följa upp arbetet under programperioden samt för utvärdering och revidering Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i länet. Det innebär att samordna och stödja arbetet med jämställdhetsintegrering, analysera nationella mål i relation till regionala förhållanden, fördjupa den regionala samverkan, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan aktörer och att förstärka arbetet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. I ett längre perspektiv handlar uppdraget även om att förbättra uppföljningen och utvärderingen av den regionala jämställdhetspolitiken. Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål (prop. 2005/06:155) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 3

48 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Västra Götalandsregionen arbetar med jämställdhetsfrågor på flera olika nivåer. På politisk nivå arbetar särskilt kommittén för rättighetsfrågor med jämställdhet och andra rättighetsfrågor. På tjänstemannanivå finns tre kunskapscentrum som arbetar med jämställdhetsfrågor: kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relationer och Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy poängterar jämställdhetens betydelse för att uppnå god hälsa och hållbar utveckling. Genom Personalvision 2021 har regionfullmäktige beslutat att regionen som arbetsgivare ska vara föregångare i arbetet med jämställdhet och mångfald. Enligt Västra Götalandsregionens vision Det goda livet ska jämställdhet genomsyra all verksamhet. Arbetsprocess Jämställt Västra Götaland har utarbetats i dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner, kommunalförbund, statliga myndigheter, högskolor och universitet, resurscentra för kvinnors företagande och idéburen sektor. Våren och hösten 20 genomfördes processträffar och fokusgrupper för att inhämta synpunkter kring prioriterade områden för jämställdhetsstrategin. Deltagande aktörer var bland annat de fyra jämställdhetsnätverk som sammankallas av länsstyrelsen 1. Styrgrupp och arbetsgrupp för strategiarbetet består av representanter från enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland och rättighetskommitténs kansli vid Västra Götalandsregionen. Som processtöd har en referensgrupp tillsatts bestående av representanter från folkhälsokommitténs sekretariat, kunskapscentrum för jämlik vård, regionutvecklingssekretariatet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Vid framtagandet av Jämställt Västra Götaland har andra regionala styrdokument beaktats, så som: Handlingsplan för arbetet år med den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt Regional strategi för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak Samling för social hållbarhet handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Västra Götalandsregionens vision Det goda livet 1 (20): Regionala jämställdhetsnätverket (35 myndigheter och organisationer), Kommunnätverket för jämställdhetsintegrering (38 kommuner), Kommunnätverket våld i nära relationer (40 kommuner), Regionala samverkansgruppen våld i nära relationer (14 myndigheter och organisationer). 4

49 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Innehåll Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Samtidigt påverkas människors förutsättningar av exempelvis ålder, etnicitet, sexuell orientering och funktionsnedsättning. Fördomar och maktstrukturer hänger ofta ihop och förstärker varandra. Därför innehåller denna strategi i vissa fall fler aspekter än kön. Tre teman Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre övergripande temaområden. Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade jämställdhetspolitiska målen, med en särskild inriktning mot hälsa utifrån Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Eftersom makt är en central del i all jämställdhetspolitik genomsyras samtliga temaområden av ett maktperspektiv. Varje temaområde har ett antal regionala delmål. Delmålen har brutits ner i förslag på insatser, som för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning har tilldelats en eller flera aktörer. Målet är att skapa ett långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete i hela Västra Götaland. 1. Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Avsnittet tar upp förutsättningar för arbete, utbildning, politiskt inflytande och positioner inom näringslivet. 2. Makt och hälsa Avsnittet tar upp fysisk och psykisk hälsa, förutsättningar för sjukskrivning och rehabilitering samt tillgången till idrotts- och föreningsliv. 3. Makt och mäns våld mot kvinnor Avsnittet tar upp olika former av våld med fokus på våld i nära relationer och hur utsattheten för våld påverkar förutsättningarna för jämställdhet i Västra Götaland. 5

50 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas Antalet kvinnor som är företagare i länet ska öka i länet Lägesanalys I framväxten av den moderna arbetsmarknaden exkluderades kvinnor från arbete och utbildning, vilket innebar att diskriminering och segregation byggdes in i arbetsmarknadens strukturer. De senaste decennierna har strukturerna långsamt luckrats upp, men trots förändringar hänger dessa normer och strukturer till viss mån kvar även i dag. Jämställdhetspolitiska landvinningar har lett till en minskande könssegregation på arbetsmarknaden. Detta har varit positivt för många, men även mötts av motstånd eftersom det inneburit en omfördelning av politiska, ekonomiska och organisatoriska resurser mellan könen. Trots att det i dag inte finns så många formella hinder för jämställdhet kan det antas att kvardröjande stereotyper om vad kvinnor och män är lämpade för spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden. Normer förändras inte automatiskt genom generationsväxling: Bland unga kvinnor är det 6-7 procent som anser att män är bättre chefer än kvinnor. Bland unga män är det 21 procent som anser detta 2. Således krävs insatser för att skapa strukturell förändring. På utbildningsområdet har det skett stora förändringar sedan 1927 när kvinnor fick rätt att studera på statliga läroverk. I dag är majoriteten av högskolestuderande kvinnor. Ett flertal studier visar att kvinnor har ett kunskapsförsprång och att män riskerar att halka efter om inga förändringar sker. 3 Men trots att kvinnor i högre grad tar högskoleexamen är det fortfarande fler män som anställs som forskare och professorer. Fram till 1960-talet fanns det särskilda kvinnolöner inskrivna i kollektivavtal; kvinnors löner var 30 procent lägre än mäns för samma jobb. I dag finns inga avtalsmässigt reglerade kvinnolöner. Trots detta tjänar män i Västra Götaland i genomsnitt 5800 kronor mer i månaden än kvinnor. 2 Ungdomsstyrelsen, unga maskulinitet och våld 3 Rapport Högskoleverket 2008:20 R, Kvinnor och män i högskolan 6

51 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Inkomstklyftorna har bidragit till att kvinnor tagit ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, men i takt med att inkomstklyftorna mellan kvinnor och män minskar kan det förväntas att det blir allt mindre självklart hur det obetalda arbetet ska fördelas i heterosexuella relationer. Idag möts flera olika generationer på arbetsmarknaden. De äldsta har fostrats av föräldrar som föddes i början av 1900-talet, medan de yngsta är födda på 1990-talet. För kvinnor i yngre generationer är det inte lika självklart som för tidigare generationer att gå ner i arbetstid eller acceptera enklare arbetsuppgifter om de skaffar barn. Attityderna skiljer sig dock åt mellan tjejer och killar. Bland tjejer (16-25 år) tycker 6-7 procent att kvinnor bör ta ett större ansvar än män för barn och hemarbete. Bland killar i samma ålder tycker procent att kvinnor bör ta det största ansvaret för obetalt hem- och omsorgsarbete 4. Även om det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden så påverkas yrkesval fortfarande i hög grad av normer om vad som är lämpligt att göra beroende på kön. Sysselsättningsgraden är ojämnt fördelad, kvinnor och män värderas olika lönemässigt och chefspositionerna innehas fortfarande till hög grad av män. De senaste decennierna har kvinnor successivt breddat sina yrkesval och tagit plats i mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män har inte ännu kommit in i kvinnodominerade yrkesområden på motsvarande sätt, varken de yrken som kräver kort eller lång utbildning. När fler kvinnor kommer in på en tidigare mansdominerad arbetsplats anses yrkets status generellt sjunka. För män på kvinnodominerade arbetsplatser är förhållandet annorlunda. För att beskriva kvinnors förutsättningar att göra karriär på mansdominerade arbetsplatser brukar metaforen glastak ibland användas. För män som gör karriär i kvinnodominerade yrken kan istället begreppet glashiss användas för att symbolisera möjligheten att passera kvinnor som varit verksamma längre i yrket 5. Knappt 15 procent av Sveriges befolkning är födda utomlands, vilket dock inte avspeglas på arbetsmarknaden i önskvärd utsträckning. Sverige är ett av de länder i Europas som har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför EU. För utlandsfödda män blir det lättare att få jobb ju längre man är bosatt i landet. För utlandsfödda kvinnor finns inget sådant samband, vilket påverkar möjligheten till ekonomisk självständighet. 6 I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. Forskning har visat att oavsett typ av tidsbegränsad anställning, bransch eller socioekonomisk tillhörighet leder tidsbegränsad anställning till fast jobb för män i betydligt större utsträckning än för kvinnor 7. Denna form av strukturella diskriminering kan motverkas genom upprättande av formella rutiner i organisationer för att erbjuda kvinnor tillsvidareanställning på heltid. 4 Ungdomsstyrelsen, Unga, maskulinitet och våld 5 SOU 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden 6 Vid arbetslivets gränser. Sysselsättning, matchning och barriärer Parl. socialförsäkringsutredningen, Håkansson, Kristina; Språngbräda eller segmentering En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda, Forskningsrapport 2001:1 IFAU 7

52 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länet i siffror Programval till gymnasieskolan skiljer sig mellan unga kvinnor och män. Det vanligaste valet för kvinnor är hantverk (t.ex. florist, frisör och textil design) eller barn- och fritid. Det vanligaste för män är el, bygg eller energi. Dubbelt så många män som kvinnor har en heltidsanställning tre år efter avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning procent av kvinnorna och 37 procent av männen i Västra Götaland fortsätter till högre utbildning efter gymnasiet. 9 Bland professorerna på Chalmers 10 är 93 procent män och på Göteborgs universitet 11 är 73 procent av professorerna män. De största yrkesgrupperna bland män i Västra Götaland är ingenjörer och tekniker. De vanligaste yrkena bland kvinnor är vård- och omsorgsyrken. 93 procent av alla anställda inom barnomsorgen är kvinnor. Genomsnittslönen för en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning är kr. Genomsnittslönen för en högskoleutbildad förskolelärare är kr. Medelinkomsten för män i Västra Götaland är kr medan medelinkomsten för kvinnor är kr. Det innebär en skillnad på i genomsnitt kr per månad. 27 procent av förvärvsarbetande män är höginkomsttagare jämfört 11 procent av kvinnorna. 13 Bland offentliganställda chefer i länet är 65 procent kvinnor, men på de högsta chefspositionerna är 60 procent män. Kvinnor är chefer på lägre positioner och är i majoritet på drift- och verksamhetsnivå. Inom näringslivet är män i majoritet och innehar 75 procent av chefspositionerna. 14 I 23 av länets 49 kommuner är könsfördelningen jämställd på kommunalpolitiska förtroendeuppdrag (mellan 40 och 60 procent). I 21 kommuner utgör män en majoritet med över 60 procent och i fyra av dessa kommuner innehar män 82 procent av uppdragen. På regionnivå har det skett en förändring de senaste åren och fördelningen mellan kvinnor och män är numera jämn. 8 SCB - Anställningsform i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, anställningsform och år. 9 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 20:35 10 Högskoleverket & SCB (UF 23 SM 01) (20), s Kontrollerad Årsredovisning Göteborgs universitet 20, tabell 28, s pdf. Kontrollerad SCB - Genomsnittlig månadslön, kronor efter region, sektor, yrkesgrupp (SSYK), kön och år. 13 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 20:35 14 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 20:35 8

53 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND procent av kvinnorna mellan år arbetar heltid jämfört med 90 procent av männen i samma åldersgrupp. Den öppna arbetslösheten är jämnt fördelad mellan kvinnor och män, men kvinnor utgör 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. I Västra Götaland har kvinnor 30 procent lägre pensioner än män. 15 I genomsnitt tar män i Västra Götaland ut 24 procent av föräldraförsäkringen. I länet finns dock variationer: Mäns uttag varierar mellan 14 och 28 procent i olika kommuner. 16 Antalet kvinnor i Västra Götaland som är egenföretagare i eget aktiebolag är Antalet män är Kvinnor som är egenföretagare i andra former än aktiebolag uppgår till personer medan männen är personer. 17 Män utgör 72 procent av andelen egenföretagare och 67 procent av andelen nyföretagare i länet. Mer än 50 procent av kunderna hos företagsfrämjande aktörer är kvinnor, men Västra Götalandsregionens uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinansiering går till kvinnor Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 20:35 17 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 20:35 18 Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt, s. 5 f. 9

54 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland. INSATSER Verka för att centrala aktörer samverkar i frågor som rör jämställdhet genom att utveckla befintliga kommunala och regionala nätverk (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Sprida statistik om jämställdhet i Västra Götaland (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Följa upp hur offentlig verksamhet arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser i samband med politiska beslut på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Mäta spridning och användning av statistikbok Om kvinnor och män i Västra Götaland respektive Västra Götalandsregionens interaktiva statistikdatabas. Enkät till berörda aktörer för att följa upp hur många som arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser. Sammanställning av antal aktörer som tagit del av kunskapsunderlag och/eller erbjudits metodstöd för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser. 10

55 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella jämställdhetspolitiska mål En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionala mål Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan. Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag. INSATSER Erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, familjecentraler). Verka för ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn (Centrala aktörer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). Verka för en långsiktig planering av mötestider, underlag i god tid och tydliga formella strukturer för att underlätta för småbarnsföräldrar att delta i politiken (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). I den mån det är genomförbart förlägga mötestider mellan kl. 9 och 15 för att skapa bättre förutsättningar för att kombinera föräldra- och yrkesroll (Centrala aktörer: samtliga arbetsgivare, politiska nämnder och styrelser). Utarbeta en informationsfolder om föräldraskap och mötesplanering utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Erbjuda kompetenshöjande åtgärder till offentligt anställda för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa föreställningar kring kön (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner). 11

56 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Statistik från utbildningsanordnarna över hur många föräldrar som har utbildats samt intervjuer med deltagande föräldrar om vilken användning de har haft av kunskapen Jämföra uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn i Västra Götaland 2013 samt 2017 utifrån statistik från Försäkringskassan. Anordna fokusgrupper med föräldrar för att testa informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Mäta genom enkät hur stor andel av berörda aktörer som använder informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Sammanställning av antal offentliganställda som tagit del av kompetenshöjande åtgärder för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa normer kring kön. Uppföljning av deltagares användning för insatsen.

57 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Regionalt mål Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. INSATSER Verka för att grundskoleelever ges förutsättningar att göra icke-könsstereotypa praktikval (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildning för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare om hur stereotypa föreställningar om kön påverkar elevers möjlighet till förutsättningslösa yrkes- och utbildningsval (Centrala aktörer: kommuner, högskolor och universitet). Genomföra satsningar för att fler män ska söka sig till vård- och omsorgssektorn genom riktade utbildningar (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Verka för att arbetsplatser bättre speglar befolkningen i fråga om kön och etnicitet genom: - Utbildning för rekryteringsansvariga om jämställd rekrytering (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). - Ökat användande av mångfaldscertifierade verktyg i rekryteringsprocessen. (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). - Ökad tillämpning av ett anonymiserat rekryteringsförfarande (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Ta fram statistik över vilka praktikplatser som har erbjudits elever i kommunerna och analysera statistiken ur ett jämställdhetsperspektiv. Ge extern aktör i uppdrag att sammanställa statistik över hur många rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare har utbildats samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Sammanställa statistik över fördelningen mellan kvinnor och män anställda i vård- och omsorgssektorn 2013 respektive Sammanställa och analysera statistik över hur många män som har gått en riktad utbildning för att få fler män att söka sig till vård- och omsorgssektorn samt genomföra intervjuer med deltagare om huruvida utbildningen har inspirerat till vidare studier inom vård och omsorg. Sammanställa statistik över hur många rekryteringsansvariga som utbildats i jämställd rekrytering samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Enkätundersökning för att kartlägga hur många aktörer som använder sig av mångfaldscertifierade verktyg samt anonymiserat rekryteringsförfarande. 13

58 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Nationellt mål för jämställd regional tillväxt Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Regionalt mål Andelen kvinnor som är företagare i länet ska öka. INSATSER Utveckla arbetet i det regionala rådet för samordning av insatser för att främja jämställd regional tillväxt som sammankallas av Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). Använda det regionala rådet för jämställd regional tillväxt för att synliggöra goda exempel från kommuner, företag och organisationer som arbetar med jämställdhet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka kunskaperna om genus, jämställdhet och kvinnors företagande genom kompetensutveckling av aktörer vid rådgivning och stöd till företagare (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket) Sprida information om möjligheten för organisationer med verksamhetsbidrag att ansöka om jämställdhetsbonus från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat för att inhämta expertkunskaper om jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka tillgängligheten till företagsstöd genom att anpassa öppettider efter målgruppernas behov samt tillhandahålla webbaserade tjänster (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). 14

59 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Årligen sammanställa och analysera statistik över antalet företagare i länet som identifierar sig som kvinnor respektive män. Sammanställa statistik över antalet personer som erhållit kompetensutveckling om genus, jämställdhet och kvinnors företagande samt genomföra en enkätundersökning och/eller intervjustudie med deltagarna om huruvida kunskapen upplevs som användbar. Enkätundersökning eller intervjustudie med berörda aktörer för att undersöka hur många som nåtts av informationen om möjligheten att söka jämställdhetsbonus, hur mycket medel organisationerna har sökt samt vilka åtgärder organisationerna har vidtagit. Enkätundersökning och/eller kartläggning via telefon/internet för att undersöka hur stor andel av aktörerna som har anpassade öppettider samt webbaserade tjänster. 15

60 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt och hälsa Regionala mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män Lägesanalys Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Redan 1979 antog FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor som fastställer att alla konventionsstater ska säkerställa alla invånares tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdhet mellan kvinnor och män som grund 19. Den faktiska möjligheten till god hälsa beror dock i dag i hög grad på kön. Du förväntas vara antingen kvinna eller man och bemöts och behandlas i enlighet med normerna för det kön du tillskrivits. Alla människor kan exempelvis drabbas av bröstcancer, men denna cancerform uppmärksammas sällan bland män eftersom bröstcancer är kvinnligt könskodat. Personer som inte kan eller vill leva upp till normerna för det kön de förväntas vara riskerar också i högre grad att utsättas för våld och trakasserier. Föreställningar om kön får konsekvenser. Både när det gäller självskattad ohälsa och statistiska underlag (exempelvis sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel eller medellivslängd) finns stora skillnader mellan kvinnor och män. En central orsak till detta är kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbetsliv och olika tillgång till makt och inflytande 20. En undersökning av hälsan i Västra Götaland 2011 visar att män i högre grad än kvinnor rapporterar ohälsosamma levnadsvanor, övervikt, lågt socialt deltagande samt högre användning av diabetes- och blodfettssänkande medicin. Kvinnor rapporterar oftare psykiska besvär, mer kontakt med vården och högre användning av bland annat antidepressiva och ångestdämpande läkemedel, sömnmedel och värkmedicin 21. Kvinnors ohälsa hänger ofta samman med brist på makt, inflytande och resurser. I Västra Götaland rapporterade dubbelt så stor andel kvinnor som män att de kände sig mycket stressade under Var tionde kvinna uppger stress eller psykiska påfrestningar som orsaken till arbetsrelaterade besvär 23. Bland flickor är depression, ängslan och oro vanliga symtom på psykisk ohälsa, vilket kan vara uttryck för en upplevelse av maktlöshet. Nära 30 procent av unga kvinnor mellan år i Västra Götaland rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. 24 Psykiatrisk sjukhusvård ges till betydligt fler unga kvinnor än män år Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel :1 20 Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. Karolinska Institutets Folkhälsoakademi Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 22 Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 23 Arbetsorsakade besvär 20. Arbetsmiljöverket Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 25 Folkhälsorapport Socialstyrelsen

61 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Bland pojkar är problem- och riskbeteenden vanligare uttryck för psykisk ohälsa. Sannolikt bidrar manlighetsideal till att unga män underrapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa. I ett samhälle där män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depression att osynliggöras, med en riskfylld livsstil till följd. Andelen män med riskabla alkoholvanor i Västra Götaland är dubbelt så stor som andelen kvinnor 26. Antalet alkoholrelaterade dödsfall i riket är tre gånger så högt för män 27. I riket dör 2,3 gånger så många män som kvinnor i åldern år av självmord 28. Mäns depressioner ligger ofta dolda i olika typer av riskfyllt beteende, som missbruk 29 och de diagnoskriterier som finns för depression kan sägas genomsyras av de symtom som kvinnor oftare uppvisar, vilket kan leda till att män underdiagnosticeras i mötet med hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting har beskrivit de fördomar som finns kring kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen 30 och visat att läkare i högre utsträckning ger kvinnor psykiatriska diagnoser även om det finns somatiska grunder, och att rehabiliteringen anpassas därefter. Män får oftare fysiska sjukdomsdiagnoser och får snabbare åtgärder och rehabilitering. En ojämställd sjukskrivningsprocess kan alltså leda till felbedömningar och felbehandlingar med effekter för hälsa och välbefinnande. För att skapa bättre förutsättningar för hälsa är en aktiv fritid en central del. Fritid är fri tid som kan spenderas utan några som helst förpliktelser. Med aktiv fritid menas här en fysiskt aktiv fritid som ger hälsofrämjande effekter 31. Då kvinnor generellt utför mycket mer obetalt hem- och omsorgsarbete och har därmed mindre fri tid 32. Av mäns och kvinnors skilda motionsaktiviteter kan urskiljas att kvinnor väljer flexibla aktiviteter i sin närmiljö som går att förena med tidsbrist, familjeliv och traditionell arbetsdelning, så som löpning, promenader eller gym. Män och pojkar ägnar sig i större utsträckning än kvinnor åt organiserad idrott och lagidrotter. Det innebär att kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar med männen om samhälleliga resurser 33. Det ges mer lokalt föreningsstöd till pojkar 34. Traditionellt har idrottsrörelsen varit mansdominerad och pojkars utövande, bidrags- och anläggningsbehov gynnas ofta på bekostnad av flickor. Det handlar både om vilken typ av aktiviteter som ges stöd och hur träningstider och träningsanläggningar fördelas. Den mansdominerade idrottsrörelsen har även traditionellt varit en plats där manlighet har inneburit att tydligt distansera sig från kvinnlighet och homosexualitet 35, vilket innebär att arbetet för jämställdhet i föreningslivet även behöver ha ett hbtq-perspektiv. Ett jämställdhetsperspektiv skapar möjlighet till en god hälsa för fler. 26 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 20:35 27 Dödsorsaker Socialstyrelsen Bremberg S. Varför mår flickor sämre, när pojkar tar livet av sig? Psykisk Hälsa 20, nr Hilte M. Om depression och manlighet. Psykisk Hälsa 20, nr Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Sveriges kommuner och landsting Om fysisk aktivitet. Centrum för folkhälsa, Stockholms Läns Landsting. 32 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. SCB Idrott kön och genus en kunskapsöversikt. Riksidrottsförbundet Idrotten i siffror. Riksidrottsförbundet Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. 17

62 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länet i siffror 2011 dog 169 män och 43 kvinnor i alkoholrelaterade sjukdomar i Västra Götaland 36. Omkring 30 procent av unga kvinnor och 15 procent av unga män uppvisar ångestsymtom. Minst 1 procent av flickor mellan år någon gång har skurit sig själva. Tre gånger så många kvinnor som män mellan vårdas på sjukhus för självmordsförsök. Tre gånger så många män som kvinnor tar sitt liv. I Sverige totalt tog 10,4 kvinnor och 26 män per sitt liv under Bland personer över 80 år är snedfördelningen ännu större: 8 kvinnor och 42,6 män per Två tredjedelar av personer som drabbas av hot och våld på sin arbetsplats är kvinnor. De allra flesta som drabbas arbetar inom skola, vård och omsorg. Kvinnor i Västra Götaland tar ut 38 sjukdagar per år, män tar ut 26 sjukdagar per år. 36 Socialstyrelsen Dödsorsaker

63 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män. INSATSER Förbättrad regional infrastruktur för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhetsoch hälsofrågor (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, kommunalförbund, FoU, relaterade samverkansorgan). Verka för att hälso- sjukvården har ett normkritiskt perspektiv på kön i anamnesen genom återkommande utbildningsinsatser (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Uppmuntra till förändrade livsstilsbeteenden genom att rikta normkritiska frågor till män vid besök på vårdcentraler (Central aktör: Västra Götalandsregionen) Motverka riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar särskilt bland män, exempelvis genom kompetenshöjande insatser till berörda aktörer (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, universitet och högskolor, FoU). Motverka fördomar kring kön i sjukskrivningsprocessen, exempelvis genom fortsatta insatser för jämställd sjukskrivning (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställning av hur många aktörer som deltar i någon form av plattform/nätverk som behandlar jämställdhets- och hälsofrågor. Sammanställning av antalet deltagare i utbildningsinsatser om normkritik inom vården samt utbildningsinsatser om riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar. Ge extern aktör i uppdrag att följa upp huruvida deltagarna har använt ovanstående kunskap i sitt dagliga arbete. Inventera befintliga riktlinjer för vilka frågor som ställs i anamnesen i Västra Götalandsregionen och analysera dessa ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammanställning av statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar för kvinnor respektive män 2013 och

64 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män. INSATSER Utveckla befintliga nätverk som en plattform för att lyfta ungdomar som målgrupp i det suicidpreventiva arbetet för att främja kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, högskolor och universitet). Inventera befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Motverka självskadebeteende bland unga kvinnor exempelvis genom att sprida kunskap, erfarenheter och verktyg från Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende, den så kallad kunskapsnoden självskadebeteende (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen i samverkan med Region Skåne och SLL). Verka för att unga män i högre grad upplever sig välkomna till Ungdomsmottagningar genom att erbjuda utbildningsinsatser om andrologi (Central aktör: Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats i fråga om ungdomar i suicidpreventivt arbete. Analysera sammanställningen av befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt. Sammanställa antalet aktörer som tagit del av kunskap, erfarenheter och verktyg från kunskapsnoden självskadebeteende. Sammanställa andelen anställda på ungdomsmottagningar som innehar andrologisk kompetens 2014 i jämförelse med

65 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män. INSATSER Verka för likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviter bland kvinnor och män, till exempel genom att: - Inventera fördelningen av medel (Inbjudna aktörer: kommuner). - Inventera fördelningen av träningstider (Centrala aktörer: kommuner). - Genomföra könskonsekvensanalyser (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildningsinsatser för idrotts- och föreningsrörelsen för att motverka stereotypa normer kring kön och homo-, bi-, och transpersoner (Centrala aktörer: idéburen sektor, kommuner, idrottsrörelsen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställa antalet kommuner som genomfört könskonsekvensanalyser vid fördelning av medel till fritidsaktiviteter samt analysera hur fördelningen ser ut på aggregerad nivå. Uppdra extern aktör att analysera fördelningen av resurser till idrotts- och föreningslivet ur ett jämställdhetsperspektiv avseende resurser, tider, tränare, representation i media etc. Sammanställa antalet personer inom idrotts- och föreningsrörelsen som erbjudits utbildningsinsatser om normkritiska perspektiv på kön och hbtq-frågor. 21

66 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt och mäns våld mot kvinnor Regionala mål Skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor Berörda aktörer i Västra Götaland ska kunna identifiera tecken på våldsutsatthet och ha beredskap för att tillhandahålla stödinsatser till våldsutsatta Tidig upptäckt och tidiga insatser riktade till våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld i länet Särskilt utsatta grupper ska tillhandahållas målgruppsanpassade stödinsatser och information Lägesanalys Sedan slutet av 1970-talet har FN och det internationella samfundet formulerat mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt brott mot kvinnors och barns mänskliga fri- och rättigheter. Våldet har också lyfts som ett folkhälso- och demokratiproblem. År 1993 antog FN deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, men redan 1979 antogs konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Dessa konventioner utgör tillsammans grunden för att motverka mäns våld mot kvinnor. Regeringens fjärde jämställdhetspolitiska mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 37. Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare anses vara ett resultat av, och bidra till, en ojämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Inom maskulinitetsforskning belyses hur pojkar lär sig använda våld som ett sätt att lösa konflikter, där våld är tätt sammankopplat med konstruktionen av kön. Detta avspeglas i våldsstatistiken. Kopplingen mellan jämställdhet och våld syns särskilt tydligt bland unga år, där unga mäns benägenhet att utöva våld hänger samman med synen på kön. En studie från Ungdomsstyrelsen visar att killar som instämmer i stereotypa påståenden om kön löper 3,2 gånger högre risk att ha utövat en våldsam eller kränkande handling jämfört med killar som inte instämmer i dessa påståenden 38. Resultaten visar på vikten av att jämställdhetsarbete och våldsförebyggande arbete hänger ihop. 37 Regeringens proposition 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. Se även regeringens skrivelse 2011/:3 Jämställdhetspolitikens inriktning Ungdomsstyrelsen (20) Unga, maskulinitet och våld. 22

67 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen använder både begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett paraplybegrepp som innefattar flera olika delar, där våld i nära relationer är en del. Det våld som utövas i nära relationer kan delas upp i två övergripande kategorier. Den första kategorin handlar om gräl som eskalerat till våld men som inte syftat till att få kontroll över någon annans liv. Den andra kategorin handlar om våld som utövas inom ett större mönster av kontrollerande beteende, och innefattar ett flertal makt- och kontrollmedel över en längre tidsperiod. Den första kategorin är lika förekommande mot kvinnor och män, medan majoriteten av det kontrollerande våldet utövas av män mot kvinnor 39. Våld i nära relationer kan anta många olika former: Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Alla människor kan utsättas för våld, men våldets uttryck och konsekvenser ser olika ut beroende på faktorer som kön, könsuttryck, sexuell orientering, ålder, etnicitet, religiösa uttryck eller funktionsnedsättning. Stereotypa föreställningar kan leda till att vissa individer misstros i mötet med hjälpinstanser och att deras våldsutsatthet därmed tenderar att underskattas. Dock vet vi att grupper med svagt skydd i samhället ofta är mer våldsutsatta än andra. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, äldre, barn/ungdomar, hbtq-personer, personer i prostitution, unga vuxna med erfarenhet av sex mot ersättning, personer med erfarenheter av rasism inklusive papperslösa och flyktingar samt personer i missbruk och beroende. Att vara utsatt för strukturell diskriminering innebär en utsatt livssituation som kan utnyttjas av våldsutövaren. Att befinna sig i beroendeställning skapar en maktobalans som kan innebära ökad risk att utsättas för våld. Inom de flesta av grupperna är kvinnor mer utsatta än män. Det är av yttersta vikt att öka kunskapen hos professionella om hur levnadsvillkoren ser ut för särskilt utsatta grupper och hur detta påverkar våldsutsattheten och behovet av stöd. 39 Eng. begrepp: Situational couple violence samt Intimate terrorism, Johnson, Michael (2008) A Typology of Domestic Violence. Intimate terrorism, violent resistance and situational couple violence. 23