Koncernmodellen for Alko-Bolagen står fast

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koncernmodellen for Alko-Bolagen står fast"

Transkript

1 att få fram det basta både i det ekonomiska systemet och hos den enskilda individen. Inte heller en sådan uppfattning starker aikoholmonopolets framtid. Alkoholmonopolet bygger tvartom på uppfattningen att det ar viktigt att undvika konkurrensens skadliga verkningar och på att miinniskor har ansvar for varandra, aven utanfor den narmaste privatsfaren. Men som jag sade tidigare: tillsvidare ar uppslutningen kring vinmonopolordningen rimligt god, och det politiska stodet ar starkt. Det finns darfor ingenting som tyder på omedelbara forandringar i dagens system. Intervju: Nina Edgren-Henrichson Koncernmodellen for Alko-Bolagen står fast Intervju med IIkka Suominen Den finlandska koncernmodellen for såval detaljhandelsmonopolet som de konkurrensutsatta produktions- och hotell- och restaurangbolagen ar lika bra som de svenska och norska systemen. Det slår Alko-Bolagens generaldirektor IIkka Suominen fast i en intervju for NAT. Forandringar i detaljhandelsmonopolets stallning ar inte heller att vanta på kort sikt, aven om dess alkoholpolitiska roll nu ar mindre an tidigare. NAT: Kommer man att hålla fast vid koncernmodellen dar koncernen Alko Bolagen omfattar såval detaljhandelsmonopolet AIko Ab som de konkurrensutsatta bolagen for produktion (Primalco) och hotell- och restaurangverksamhet (Aretia)? Modellen har kritiserats både inom Finland och från nordiskt håll med motiveringen att den inte lika bra motsvarar de krav som Europeiska unionen (EU) staller som ett separat detaljhandelsbolag skulle gora. IIkka Suominen (IS): Om svenskarna sedan gammalt har sitt eget system står det naturligtvis dem fritt att kritisera oss, men vårt system ar precis lika bra. I Finland kritiseras modellen av rent marknadsekonomiska skal. Man vill med andra ord avskaffa Alko Ab:s speciella uppgifter. Det bygger inte alls på EU-skal. Koncernmodellen ar ett noggrannt overvagt statsrådsbeslut och den har inte på något satt ifrågasatts av EU. NAT: Nu upp16ser Norge sitt alkoholmonopol så att man dar bildar ett separat detaljhandelsmonopol. Påverkar det har Finland på något satt? IS: Man måste minnas att vi har upphavt produktionsmonopolet. Norrmannen bibehåller produktionsmonopolet. Norge ar ett EES-Iand, inte ett EU-land. EES:s overvakningsmyndigheter meddelade också våra myndigheter i ett brev att de inte anser det onskvart och ratt att produktionsmonopolet och distributionsmonopolet finns inom samma bolag. Det har ar inte fallet hos oss, eftersom Primalco inte har produktionsmonopol. NAT: Vilken ar AIko-Bolagens roll i det nya aikoholpolitiska laget? IS: Alko-Bolagen verkstiller lagens och myndigheternas bestammelser på det aikoholpoiitiska faitet. Vår sarstillning innebar en begransning av detaljhandeln med alkohol till enbart Alko Ab, och den uppgiften forsoker vi utfora ansvarsfullt. Vår stillning har forandrats från alkoholpoiitisk planerare, beredare och i viss utstrackning verkstallare till ett bolag under social- och halsovårdsministeriets kontroll, som ansvarsfullt saljer alkohol. Vår alkoholpoiitiska roll har således minskat. NAT: Hur forenar Alko-Bolagen sin alkoholpoiitiska roll med den allt mera omfattande aikoholreklamen? Både det konkurrensutsatta produktionsbo- laget och detaljhandelsmonopolet bedriver ju numera reklam. IS: EgentIigen innebar reklamen bara att vi vill gora vm bolag kant. Natur Iigtvis ar vi också i en konkurrenssituation, dvs. Primalco med sina egna produkter i forhållande till utlandska producenter. Det ar fråga om en fordelning av marknadsandelar mellan varumarken. Det ar inte i sig ett trugande av alkohol på finlandarna. Vad betraffar detaljharidelsmonopolet stravar vi efter att gora Alko Ab kant som en butikskedja med god service dar man utfor sina uppgifter ansvarsfullt. Alko Ab gor inte reklam for sina produkter. NAT: Kommer detaljhandelsmonopolet att kvarstå som ett monopol? Dag Iigvaruhandelns intresseforening kravde nyiigen igen att monopolet upphavs. IS: Jag ar en foretagsledare och inte en siare, men det har kravet ar också marknadsbaserat. Foretradare for dag Iigvaruhandeln vill ha en vinstbringande produkt till sina egna hyllor och de ger dar en felaktig bild av vad som ar overenskommet med EU. Vi har inte med EU kommit overens om tidsfrister for monopolet på detaljhandel med alkohol. Vi har fått monopolet av socialoch halsopoiitiska skal, utan tidsbegransningar. Sålunda finns det inga från EU utgående skal att bryta monopolet. På AIko-Bolagen utgår vi från att monopolet, som det nu ser ut, bibe- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 12, 1995:

2 hålls åtminstone annu detta decennium till slut. Vad sedan agaren (staten) gor - av integrationsskiil eller på grund av marknadstrycket inom landet - ar agarens sak. Vi deltar inte i hogre grad i den diskussionen. Jag tycker att det ar gliidjande att vi nu har en social- och halsovårdsminister (Terttu Huttu-Juntunen) som direkt sade ifrån att det inte går for sig upphiiva detaljhandelsmonopolet. NAT: Du talar om att monopolet kvarstår till slutet av detta decennium, dvs. i fyra år. Varfor ar dessa fyra år så avgorande? Vad vantar man sig att skall ske efter det? IS: Ett foretag som Alko-Bolagen måste kunna planera sin verksamhet. Vi har gjort upp en strategisk plan for hur vi skall verka for att bast dels uppfylla de uppgifter som samhanet staller på oss, dels klara oss på de områden dar vi konkurrerar fritt. Vi kan inte planera for en langre period an fyra år, for vi vet verkligen inte vad som sker efter det. Som verkstallare måste vi bara strava efter att se vad de beslutsfattare som bestammer om vår existens eventuelit tanker. Och jag har den uppfattningen att de finlandska beslutsfattarna inte andrar Alkos sarstallning åtminstone på fyra år. Men det ar inget magiskt med fyra år. NAT: Forsoker då inte AIko påverka beslutsfattarna for att få dem att bibehålla monopolet? IS: Våra agares, Alko-Bolagens och Alko Ab:s vilja ar fullstandigt enig. Vi vill uppratthålla denna sarstallning så lange som mojligt. Men vi kan bara bidra med vår egen expertis och beratta om vår uppfattning. De politiska beslutsfattarna, narmast Finlands regering och riksdag, ar de som besluter. NAT: Nu kravde ju dagligvaruhandeln att all alkoholforsiiljning blir fri, vilket avvisades. År det tankbart att en fri vinforsaljning ar mera aktuell? IS: Det ar logiskt att de kraver att hela alkoholhandeln blir fri. I praktiken ar tanken om "viner till mjolkbutiken" vettlos. Antingen har vi vårt nuvarande system eller så en helt fri alkoholhandel. Om vinerna skulle ges till dagligvaruhandeln, som i praktiken skulle innebar ca forsaljningsstallen och med kioskerna medriiknade ca , skulle overgången från starka drycker till vin vara så dramatisk och okningen av alkoholkonsumtionen så stor au det inte alkoholpolitiskt finns någon som helst anledning att retas med de medborgare som vill ha whisky eller Koskenkorva-brannvin och ha dem au kora långa strackor for den sakens skuli. Dessutom skulle det diskriminera olika producenter inom EU, så det ar helt mot EU:s bestammelser. Men jag frågar mig också vad det ar for ide med ett monopol på 25 %. Monopolet omfauar nu 45 % av alkoholforsiiljningen, så man kan val saga au våra forhållanden redan nu ar ratt liberala. Om mjolkbutikerna fick viner, skulle vi hamna i en situation dar alkoholkonsumtionen skulle oka kraftigt och andå skulle bara hogst 25 %, mot nuvarande ca 30 %, drickas som starksprit. Ur foretagets synvinkel seu ar det otankbart au vi skulle upprauhålla vårt nuvarande butiksnat enbart med spritdrycker. De relativt stora butikerna i anslutning till stora livsmedelsaffarer skulle bli avsevart mindre och butiksnatet skulle krympas ner. Det ar eu vansinnigt forslag, men det ar eu listigt knep. Så forsoker man få det au se ut som om man framskred med små steg. Och rent alkoholpolitiskt skulle jag nog kraftigt vilja avfarda au svaga drycker skulle vara någonting mycket gott och starka drycker någonting mycket ont. Det ar gammalmodigt struntprat. Folk dricker i allmanhet också starka drycker utspadda. Och vad hande nar mellanolet frigavs? Jo, alkoholkonsumtionen fordubblades. NAT: Hur bedomer du den allmanna opinionen i Finland. År den for eller emot detaljhandelsmonopolet? IS: Frågorna i opinionsmatningar ar sådana att man i allmanhet svarar på dem med "visst skulle det vara trevligt au få kopa sprit var som helst". Men nog ar den finlandska allmanheten val egentligen ratt nojd med det nuvaran- de systemet. I depressions-finland, ansau av arbetsloshet och med hundratals storre problem, ar frågan huruvida man skall få kopa alkohol i varje horn eller lite mera begransat verkligen inte det som stor folks nausomn. Det ar en sextonde rangens fråga. Daremot ar det inte en sextonde rangens fråga, om alkoholen plotsligt sprids till alia butiker. Nog ser vi det sedan genom okade missforhållanden och en okad alkoholkonsumtion till kanske 10 liter, dvs. den statistikforda konsumtionen, och vem tar ansvar for det? NAT: Hurudant ar då det politiska stodet? IS: Det politiska sti:idet finns nog kvar. Men det finns skillnader mellan de politiska partierna. Man kan i stort seu saga au forsvaret for det nuvarande systemet blir kompaktare nar man ror sig på skalan från hoger till vanster. Man ar något liberalare på hi:igerkanten och skulle foredra marknadskrafterna, medan det på vansterhåll mera ar rent forsvar. Men jag har inte seu att man i något parti skulle ha lyft upp en forandring av systemet till en central fråga eller till ett programmatiskt, politiskt krav. NAT: Hur påverkar granshandeln AIkos existens och forutsattningar? Granshandeln har ju redan nu okat och den kommer kanske att oka annu mera om de nuvarande undantagsbestammelserna betriiffande EU:s inforselkvoter inte forlangs efter år IS: Har finns många frågor på varandra. En sak ar att smugglingen har okat oerhort mycket. Har borde nog myndighetema skarpa sig. Jag tror inte langre på påståendena om att bara ca 20 % av alkoholen skulle vara oregistrerad. Jag borjar nog komma till samma uppfattning som man har i Sverige, dvs. att det snart ror sig om %. Och sedan har vi den s.k. osuuristspriten, som man får fora in i stora mangder vid så gou som varje resa. Den dricker man nog inte sjalv, utan den saljs och ar darmed också smuggling. Bagge de har faktorerna minskar medborgarnas aktning for lagen och ar na- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 12, 1995:

3 turligtvis agnade att oka missforhållandena. Jag tycker att myndigheterna borde befatta sig med det har. Darut5ver kommer EU:s bestammelser om turistalkohol, som Finland och Sverige har bevi1jats undantag från och som också Danmark har ett undantag från i fråga om spritdrycker. Jag tror nog att vi får forlangning på dessa undantag. Det kan handa att bestammelserna gradvis luckras upp, men jag tror inte alls att varje turist år 1997 får fora in 21 liter absolut alkohol till Sverige eller Finland. Om bestammelserna luckras upp ar det naturligtvis en fråga som i framtiden kan medfora att de skandinaviska systemen inte langre kan uppratthållas. Men det ar en process på lång sikt. Intervju: Nina Edgren-Henrichson Nar alkoholfaltet skalv Alkoholfaltet i Finland, Island, Norge och Sverige genomgår en radikal och snabb omvandling. De statliga systemen har inneburit att faltet dominerats av ett relativt litet antal starka (myndighets)aktorer, som ovriga (privata) aktorer varit tvungna att ratta sig efter. I och med avmonopoliseringen av produktion, import, export och partihandel utokas svangrummet framfor allt for olika slag av privatekonomiska aktorer. Relationerna mellan statliga och lokala myndigheter, olika alkoholmarknader, konsumenter och frivilliga medborgarinitiativ forandras. Detta låg bakom Nordiska namndens for alkohol- och drogforskning (NAD) forskarmote Aktorer, intressen och maktforskjutningar på alkohohiiltet, som agde rum den 2-3 oktober i Stockholm. Ett dussin forskare samlades i ett motesrum på Gotgatan på Soder. I motesomgivningen kunde deltagarna bevittna några frukter av den nya svenska alkoholpolitiken, eftersom det snart visade sig att vi befann oss på Sveriges mest restaurangtata område. Nar alkoholpolitik blev naringspolitik Jan Andersen från 0stlandsforskning i Lillehammer hade studerat den politiska eliten i två kommuner som ordnade de olympiska vinterspelen Då Lillehammer kandiderade som huvudort for OS motiverades det med att den lokala turistnii.ringen skulle erbjudas oanade expansionsmojligheter. Genom att studera Lillehammer och Ringebu kunde Andersen eventuellt gripa tag i en sardeles snabb overgång till senmoderna tii.nke- och handlingssatt bl.a. på alkoholfii.ltet. Hur gick det då med de alkoholpolitiska restriktionerna i de två arrangorskommunerna? Denna fråga var så mycket intressantare som ju Norges alkoholpolitik vilar på en mycket omfattande kommunal bestammanderatt (bl.a. over utskii.nkning på restauranger och utminutering i monopolbutiker). Andersen koncentrerade sina resultat i frasen '1att att få, latt att mista": kommunerna har gått in for en relativt los tillståndspolitik baserad på majoritetsbeslut, kombinerad med aktiv kontroll och intensifierad upplysningsoch informationsverksamhet. Som alkoholpolitiskt instrument har tillståndspolitiken alltså forlorat i styrka; den som fyller kraven erhåller mer eller mindre automatiskt tillstånd. Insikten om att detta till aventyrs hojer på konsumtionen har åsidosatts i den praktiska politiken. Ett nytt drag ar att nii.ringsorganisationerna kommit in i alkoholpolitiken, till den grad att de aktivt deltog i utarbetandet av ett alkoholpolitiskt handlingsprogram for Lillehammer. Nykterhetsintressena har å sin sida spelat en undanskymd rollo Någon egentlig motsattning mellan dels nii.ringsintressen och dels social- och hii.lsopolitiska intressen har inte uppstått. Detta skyllde Andersen snarast på organisationspraktiska forandringar i kommunalliveto Genom en 'effektivare' delegeringspolitik har 'vanliga' politiker fjarmat sig från social- och hii.lsofrågor, medan den politiska eliten getts mera direkta mojligheter att påverka socialoch hii.lsosektorn. Darmed har denna sektor blivit alltmera lyhord for naringspolitiska intressen. Men ojamforligt mest forklaras de alkoholpolitiska forandringarna av turismen, som uppfattats som en sjii.lvklar nodvandighet. Så sjii.lvklar att politikerna egentlige n inte har något riktigt val. Och inte nog med det, processen ar enligt Andersen aveskalerande natur, eftersom varje enskild kommun bildar en for liten enhet for att, i konkurrens med grannkommuner, kunna uppratthålla en egen, relativt restriktiv alkoholpolitik. Åtminstone for en finne var Andersens konklusion darfor lika paradoxal som omojlig: om man i fortsattningen vill bedriva en någorlunda enhetlig alkoholpolitik i Norge så måste man lagstiftningsvagen starka den statliga styrningen; den traditionella kommunaia sjii.lvstyrelsen i alkoholfrågor ar idag en garant for en liberalisering av alkoholkontrollen. Nar alkoholpolitik blev något annat an vad den var En annan som intresserat sig for studier av ett lokalsamhane var Marja Holmila från Alkoholpolitiska forskningsinstitutionen i Helsingfors. Vis av sina erfarenheter argumenterade hon for en vidare definition av begreppet alkoholpolitik. Nar den (finska) centralstyrda alkoholpolitiken nu 5vergetts, forskjuts också inneborden i alkoholpolitik som begrepp. Tomrummet efter Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 12, 1995:

Alkohol policy på serverings ställen

Alkohol policy på serverings ställen Alkohol policy på serverings ställen Rapport 2013:2 Titel: Alkoholpolicy på serveringsställen Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanland Utgivningsår: 2013 Författare: Ida Våhlin Foto: Ulrika Larsson Diarienr:

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Underlagsrapport till LOs 27e ordinarie kongress 2012 På omslaget: Ivo Gouweleeuw, 37 år, SEKO Civil: 401 Klubb Högskolor & Kultur Stiftelsen Skansen, Park- och

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

Var går gränsen? Delbetänkande av Alkoholinförselutredningen. Stockholm 2004 SOU 2004:86

Var går gränsen? Delbetänkande av Alkoholinförselutredningen. Stockholm 2004 SOU 2004:86 Var går gränsen? Delbetänkande av Alkoholinförselutredningen Stockholm 2004 SOU 2004:86 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Proffs på att bry sig om. Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete.

Proffs på att bry sig om. Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete. Proffs på att bry sig om Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete. 4 PROFFS PÅ ATT BRY SIG OM Innehåll 1. 2. 3. 4. Introduktion till Vamos modell 7 Bakgrund: Uppsökande ungdomsarbete i Finland 13 Målen

Läs mer

Tullverkets arbete med varumärkesintrång

Tullverkets arbete med varumärkesintrång Tullverkets arbete med varumärkesintrång Alltsedan Sveriges EU-inträde 1995 har Tullverket arbetat med att bekämpa intrång i immateriella rättigheter. Det är dock bara vid de intrång som anses vara av

Läs mer

Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig - hjälper företag utvecklas

Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig - hjälper företag utvecklas Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig... en småskalig miljö präglad av entreprenörskap, med unika möjligheter för dig att få ta ansvar och att få utvecklas - hjälper företag utvecklas Välkommen till Hogia-gruppen!

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Sponsring som finansieringskälla?

Sponsring som finansieringskälla? ESV 2002:15 Sponsring som finansieringskälla? En vägledning för statliga myndigheter. Innehåll Förord... 5 Vad är sponsring?...7 Ett begrepp med många definitioner Gränsdragning mot avgift Gränsdragning

Läs mer

En majoritet av befolkningen i Finland röstade i en rådgivande

En majoritet av befolkningen i Finland röstade i en rådgivande Lectio praecursoria LEENA WARSELL Historien om hur En majoritet av befolkningen i Finland röstade i en rådgivande folkomröstning år 1931 för att förbudslagen skulle upphävas. I ett land som hade tyngts

Läs mer

Lösningar på de demografiska utmaningarna - En jämförelse mellan Sveriges kommuner

Lösningar på de demografiska utmaningarna - En jämförelse mellan Sveriges kommuner C-uppsats Statsvetenskapliga institutionen Lösningar på de demografiska utmaningarna - En jämförelse mellan Sveriges kommuner Marlene Gustafsson Förord Denna C-uppsats är skriven under höstterminen 2013

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Det ordnar sig aldrig

Det ordnar sig aldrig Sten Bäcker. Max Käck. Alf Ohlsson. Karl-David Petterssson Det ordnar sig aldrig Den krokiga stigen mot organisk samverkan If you want to build a ship, you don t drum up the men to go to the forest to

Läs mer

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT-2007 Etiska dilemman i socialtjänstens vardag En kvalitativ studie av personalens upplevelser Handledare: Mona Dufåker Författare: Elisabeth

Läs mer

Guldålder men inte för alla

Guldålder men inte för alla Marcus Henricson 2 2014 Guldålder men inte för alla Pensionärsliv år 2024 Guldålder men inte för alla. Pensionärsliv år 2024. Utgivare: Tankesmedjan Magma www.magma.fi Magma-studie 2 2014 Tryck: Gravity

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Att profilera sig som statlig arbetsgivare

Att profilera sig som statlig arbetsgivare Att profilera sig som statlig arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Linus Holmgren & Annika Lagerhorn, Talent talk Redaktör: Lars Andrén, Arbetsgivarverket Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Innehållsförteckning Förord Varför denna bok? Vad är lön? Vad är individuell lönesättning? Inget nytt Sverige långt framme Global

Läs mer

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag innehåll sammanfattning 3 inledning 6 affärsmässighet i allmänhet 7 Bostadsbolagen arbetar

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Fler drömjobb i staten! Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! Ungas krav STs förslag SEMINARIEUPPLAGA. Fackförbundet ST 2008-04-09. Referens: Inger Ehn Knobblock, utredare: 070-663 51 44 inger@st.org Roger Syrén, utredare: 070-600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. en teoribakgrund. Mats Bergman UPPDRAG VÄLFÄRD

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. en teoribakgrund. Mats Bergman UPPDRAG VÄLFÄRD UPPDRAG VÄLFÄRD ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE UPPHANDLING OCH KUNDVAL AV VÄLFÄRDSTJÄNSTER en teoribakgrund Mats Bergman e Upphandling och kundval av välfärdstjänster en teoribakgrund

Läs mer

Den goda barnidrotten

Den goda barnidrotten Den goda barnidrotten - Föräldrar om barns idrott FoU-rapport 2004:7 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare

Läs mer