Chapter 15. Globala orättvisor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Chapter 15. Globala orättvisor"

Transkript

1 Chapter 15. Globala orättvisor Eva Erman I stället för att sitta här och skriva skulle jag kunna rädda en annan människa från en livshotande sjukdom eller svält. Precis just nu. Tanken är svindlande. Inte bara jag utan de flesta av oss här i Sverige kan rädda en annan människa. Minst en. De vanligaste sjukdomarna som människor dör av i fattiga delar av världen har vi medicin för. Och inte skulle det behövas några större summor för att förse en fattig person med mat för åtminstone 20 år framöver. Ändå sitter jag kvar framför datorn och om någon skulle fråga mig skulle jag förmodligen försöka hitta på alla möjliga skäl till varför jag väljer att inte rädda någon medmänniskas liv. Min gärning skulle ändå bara vara en droppe i havet. Men samtidigt skulle det skava inombords av att jag vet att människoliv inte är droppar. I Sverige ser vi det som naturligt att antingen själva hjälpa människor i vår närhet eller att stödja en politik som utformar gemensamma samhällsinstitutioner som kan göra detsamma. Men hur långt utanför Sveriges gränser sträcker sig vår solidaritet? Och är solidaritet ett nödvändigt villkor för skyldigheter? Dessa är några av de frågor som diskussionen om globala orättvisor väcker. Trots att fler och fler människor i världen får det allt bättre så ökar klyftorna mellan fattiga och rika. Och trots en växande global medelinkomst så är miljarder människor fortfarande dömda till livslång misär. Världens fattigdom och vad vi kan göra åt den diskuteras i jämn takt med de återkommande svältkatastroferna vi läser om i tidningen. Lika intensivt som debatten blossar upp i stora färgbilder ebbar den ut i svartvitt. Problemställningar Inom politisk teori har lösningarna på dessa problem sökts i den globala rättviseteorin, en filosofisk och teoretisk debatt som vuxit sig allt starkare de senaste decennierna. Den har uppkommit som ett svar på ett växande intresse för politiska frågor på det globala planet rörande alltifrån fattigdom och immigration till klimatförändringar och terrorism som blottat en spänning inom den liberala tanketradition som dominerat västerländsk politisk filosofi; samtidigt som de filosofiska idéerna om rättvisa varit universalistiska i sina anspråk, det vill säga de har handlat om rättvisa för alla, så har rättvisans subjekt i praktiken varit medborgaren. Liberaler har alltså utgått ifrån en moralisk egalitarianism (jämlikhet) i sitt teoretiserande kring rättvisa det vill säga antagandet att alla människor i egenskap av att vara människor bör behandlas med lika moralisk hänsyn samtidigt som de tillämpat denna egalitarianism inom ett givet territorium (en stat/politisk samfällighet). Själva den filosofiska undersökningen av

2 rättvisa har således förutsatt en territoriell enhet snarare än att problematisera den. Det är detta förgivettagande som sätts under luppen i diskussionen om global rättvisa. Nedan presenteras några av de mest framträdande perspektiven på global rättvisa, följt av en diskussion av de konflikter som uppkommit mellan dem filosofiskt, i deras tillämpning på samtida politiska fenomen och metodologiskt. Mot bakgrund av de senaste årens metodologiska diskussioner i den globala rättvisedebatten avslutas kapitlet med en kritisk analys av vilken roll våra sociala och politiska praktiker bör spela i formulerandet och rättfärdigandet av rättviseprinciper. Idétraditioner Alla samtida politisk-teoretiska förslag på hur rättvisan bör se ut utgår från en gemensam idé om alla människors lika värde. Kärnfrågan som kommit att forma positionerna i den globala rättvisedebatten har handlat om hur denna jämlikhet ska tolkas och vilka som är dess förutsättningar (se även kapitel 3 om rättvisa i denna bok). Lite förenklat kan man säga att tre dominerande positioner utkristalliserat sig i debatten. Den kosmopolitiska positionen utgår ifrån att individen är den grundläggande enheten av moralisk betydelse. Jämlikhetstanken tar formen av en egalitär princip om människors lika värde som kräver att vi skapar politiska institutioner för distributiv (social) rättvisa även utanför statens gränser då dessa ses som moraliskt godtyckliga. Inom det vi kan kalla den liberal-nationalistiska positionen ställer man sig skeptisk till distributiv rättvisa i det internationella systemet eftersom man menar att det liberala jämlikhetsidealet bör appliceras inom en nationalstatlig ram och/eller att människor har ett moraliskt intresse av att tillhöra en självbestämmande enhet. Gemenskapen ses som en förutsättning för jämlikhet. Positionen mellan dessa två som brukar kallas den rawlsianska (eller politiska) är inte alltid lätt att skilja från den liberal-nationalistiska då båda betonar värdet av kollektivt självbestämmande och ofta drar liknande politiska slutsatser. Förespråkare för den rawlsianska positionen framhäver dock den politiska ordningen snarare än den nationella gemenskapen som ett villkor för jämlikhet. Målet är att principer mellan folk/nationer ska kunna accepteras av liberala såväl som ickeliberala stater, vilket gör att den liberala tanken om egalitär distribution utifrån individen får träda tillbaka på den globala politiska arenan till förmån för de liberala värdena autonomi och tolerans. Vart och ett av de tre perspektiven inbegriper en brokig skara teorier och en intern filosofisk diskussion som av utrymmesskäl endast i begränsad utsträckning kommer att tas upp inom ramen för kapitlet. Kosmopolitisk rättvisa. Gemensamt för kosmopoliter är att de tolkar idén om alla människors lika värde som en egalitär princip utifrån vilken rättvisan kan formuleras. De två dominerande skolorna inom modern västerländsk moralfilosofi, kantianism och utilitarism, grundas båda i denna princip i Kants ändamålens rike ska alla behandlas med lika respekt och i Benthams kalkyler över största möjliga lycka räknas

3 varje människa som en. Kosmopolitanismen har dock betydligt äldre rötter. Visserligen beskrivs den politiska kulturen i vilken Platon och Aristoteles verkade som icke-kosmopolitisk då människan främst skulle identifiera sig som medborgare av en specifik polis men den grekiska filosofen Diogenes kallade sig själv för världsmedborgare. Stoikerna följde under 300-talet (f.kr.) i Diogenes fotspår och utvecklade idén om världsmedborgarskapet, som för stoikerna innebar att man när det gäller de mest grundläggande moraliska värdena, såsom rättvisa, måste betrakta alla människor som medborgare. Även om vi har specifika skyldigheter gentemot våra nära och kära såg stoikerna det mänskliga samhället som i grund och botten källan till våra moraliska plikter. Det är däremot mer omtvistat om den moderna naturrätten var kosmopolitisk. Visserligen uttryckte den en individualistisk idé om att alla människor delar utmärkande egenskaper, men enligt många tidigmoderna teoretiker bestod dessa främst i en strävan efter självbevarelse, vilken inte enar människor i en mänsklig universell gemenskap utan snarare splittrar dem. Naturrätten har dessutom alltid varit intimt kopplad till den sociala kontraktsteorin vars främsta tillämpning skett på den nationalstatliga snarare än den internationella nivån även om Grotius på 1600-talet applicerade teorin internationellt och därmed lade grunden för modern internationell rätt. Grotius föreställde sig ett samhälle av stater sammanbundna av gemensamma lagar. 1 I den samtida debatten har kosmopolitanismen främst återuppstått som en kritik av liberalismen. Kosmopoliter är kritiska till att liberaler, som ser den universella (allmängiltiga) jämlikhetsprincipen som själva kärnan i sin teori, ofta överger den i praktiken. Att applicera rättvisan inom nationalstatens gränser är inte försvarbart för en kosmopolit eftersom dessa gränser är moraliskt godtyckliga och därmed inte bör bestämma rättvisans principer. Det finns många sätt att dela in kosmopolitiska teorier på. En distinktion görs mellan en stark och en svag variant. För den starka kosmopolitanismen är en delad mänsklighet ett tillräckligt villkor för globala rättviseplikter 2 och moraliska åtaganden bör därför rättfärdigas med direkt hänvisning till kosmopolitiska principer. 3 Peter Singers artikel Famine, Affluence, and Morality från 1972 nämns ofta som ett av de viktigaste bidragen till den starka kosmopolitanismen. 4 Förespråkare för den svaga kosmopolitanismen menar att en delad 1 Grotius (1625). 2 Caney (2005). 3 Singer (1972). 4 Exempel på förespråkare för den starka kosmopolitiska positionen är, förutom Peter Singer inom den utilitaristiska traditionen, Onora O Neill inom den kantianska traditionen och Martha Nussbaum inom den aristoteliska.

4 mänsklighet inte räcker som villkor för globala rättviseplikter utan att även vissa empiriska villkor måste vara uppfyllda, såsom ett system av samarbete på det globala planet. Det är främst den svaga varianten som diskuteras i det här kapitlet, eftersom den inte enbart är en moralfilosofisk diskussion utan även knyter väl an till den politiska teorin. Svaga kosmopoliter tar ofta sin utgångspunkt i en kritik av John Rawls teori om internationell rättvisa som han utvecklar i boken Folkens rätt. De frågar sig dels varför Rawls överger den starka egalitarianism som han formulerat i sitt klassiska verk En teori om rättvisa till förmån för svagt formulerade mänskliga rättigheter och kravet på humanitär hjälp, dels varför kontraktet bakom okunnighetens slöja skrivs mellan folk och inte mellan individer. 5 Inget av valen är enligt kosmopoliter försvarbart utifrån en liberal teori. Den första frågan berör skillnader i moralisk styrka mellan humanitära skyldigheter och rättvisans skyldigheter. Medan humanitär hjälp handlar om att bistå inom ramen för en redan accepterad ordning för distribution av resurser och tillgångar så handlar rättvisa om att kritiskt utvärdera en sådan ordning, det vill säga avgöra vad som ska räknas som en rättvis fördelning. Den andra frågan berör problem med analogin mellan naturliga individer och folk. Enligt kosmopoliter är denna djupt problematisk utifrån den liberala ram som Rawls önskar hålla sig inom. Kosmopoliter menar att vi inte kan tala om respekten för statens autonomi som om det (i tillräcklig utsträckning) vore samma sak som respekten för individens autonomi. När vi visar aktning för en individs autonomi visar vi respekt för dennes rätt att forma sitt eget liv och sin idé om det goda. Att visa aktning för en icke-liberal stat däremot, är att visa respekt för vissa politiska ledares rätt att förneka sina medborgares individuella autonomi. Det vore oacceptabelt utifrån liberala grunder att tillskriva de nationalstatliga gränserna en sådan moralisk betydelse. 6 Ett grundläggande normativt antagande i Rawls inhemska rättviseteori är att aspekter som kön, etnicitet och klass är moraliskt arbiträra. Det är därför dessa ska avlägsnas genom tankeexperimentet med okunnighetens slöja. Kosmopoliter betonar att vi även måste ta på allvar det slumpmässiga i var i världen vi föds. Gör vi det ser vi att våra moraliska skyldigheter gentemot andra inte slutar (eller radikalt förändras) där den nationalstatliga gränsen upphör utan att vi måste skapa gemensamma moraliska normer för alla individer oavsett medborgarskap. Även om kosmopoliter förespråkar etisk individualism att den yttersta moraliska enheten är individen och att rättvisan i första hand är relaterad till individers handlingar anser de att det är en för betungande uppgift för individer att själva etablera rättvisa. Därför följer de Rawls och betraktar samhällets basstruktur, speciellt 5 Jfr Rawls inhemska rättviseteori, Rawls (1971). Se också kapitel 3 om rättvisa. 6 En ännu större svårighet vore att likställa folket med staten och anta att staten är folkets sanna röst.

5 dess centrala institutioner, som rättvisans grundläggande subjekt. Individers ansvar består i att gemensamt skapa rättvisa institutioner. Ett viktigt skäl till varför Rawls tvekar till att applicera den distributiva rättvisan globalt är just att det inte finns någon motsvarighet till samhällets samarbetsstruktur på det globala planet vilket är ett villkor för Rawls inhemska rättviseteori. I motsats till Rawls anser dock kosmopoliter att det visst existerar strukturer för samarbete (eller goda möjligheter till samarbete) i en relevant mening i det internationella systemet, vilket gör att vi inte bör se det som så radikalt annorlunda än det inhemska. I dagens globaliserade värld är människor mer individuellt och institutionellt sammanlänkade än någonsin tidigare och det finns goda förutsättningar för global distributiv rättvisa. Detta betyder emellertid inte att kosmopoliter brukar förespråka en världsregering eller världsstat. Att realisera principer för rättvisa kan göras på flera sätt och institutionella lösningar kan se olika ut. Till exempel Charles Beitz anser att staten bör vara det huvudsakliga instrumentet i åtagandet att implementera en mer globalt rättvis fördelning, medan Thomas Pogge betonar vikten av att stater kompletteras med överstatliga institutioner i syfte att tillsammans skapa en mer rättvis världsordning. 7 Den liberal-nationalistiska positionen. Snarare än att fokusera på samhället som en basstruktur för samarbete och på de institutionella förutsättningarna för rättvisa, riktar liberal-nationalister blickpunkten mot relationen mellan kultur och moral, närmare bestämt samhällets roll för människors normer och värderingar. Det finns en brokig skara teoretiker som kan sorteras in under den liberal-nationalistiska rubriken i den globala rättvisedebatten, främst kommunitärer, metaetiska partikularister och kulturella perfektionister. En gemensam utgångspunkt är att en konsekvent liberal teori inte kan appliceras globalt då de liberala principerna har en begränsad räckvidd. Den nationella samfälligheten i form av en gemensam självförståelse och ett kulturellt medlemskap har en stark moralisk betydelse som rättfärdigar att vi prioriterar våra medlemmars intressen framför andras. Vissa teoretiker inom det liberal-nationalistiska lägret betonar att det ligger i moralens situationsberoende natur att värna om skyldigheter gentemot dem som står oss nära. Den nationella gemenskapens delade normer och värden är en förutsättning för människan som moraliskt handlande varelse, och som en sådan följer hon inte universaliserbara maximer utan regler som införlivats med hennes sociala miljö. Det liberala värdet om jämlikhet får således bara mening i relation till en lokal moralisk praktik vilken utgör den liberala jämlikhetens ursprungliga domän. Till exempel Michael Walzer, som ofta rubriceras som en kommunitär tänkare, ifrågasätter huruvida medlemmar av en nationell gemenskap verkligen skulle ställa sig frågan vilka 7 Beitz (2005); Pogge (1992, 2008).

6 rättviseprinciper som de skulle välja under vissa universaliserbara förutsättningar. Snarare skulle de fråga sig vilka principer individer som är som dem och delar deras kultur skulle välja. Skyldigheter gentemot medborgare av den egna samfälligheten skiljer sig markant från skyldigheter gentemot människor utanför den, eftersom den nationella gemenskapen är källan till det språk och de värderingar som vägleder oss i våra konkreta moraliska bedömningar. 8 Andra förespråkare för positionen ser prioriteringen av de egna medlemmarna som ett resultat av att den nationella samfälligheten överlever och blomstrar. De betonar snarare den moraliska betydelsen av en blomstrande kultur för det mänskligt goda än de kulturella villkoren för moraliskt tänkande. Medan mer liberala tänkare såsom Will Kymlicka ser den nationella kulturen som värdefull för individers autonomi och valfrihet, menar till exempel Charles Taylor att den nationella kulturen har ett egenvärde som inte går att reducera till det värde den har för enskilda individer. 9 Ett generellt antagande inom den liberal-nationalistiska positionen är att vi har särskilda och primära skyldigheter gentemot medlemmar av den egna gemenskapen men att detta är förenligt med att göra gott i världen utanför. 10 Med kritisk blick går David Miller till botten med den grundläggande kosmopolitiska föreställningen att en global egalitär princip uttryckt till exempel som alla människors lika möjligheter måste utgöra rättvisans normativa grund. Han frågar sig vad det är som får oss att tro att globala rättviseprinciper kräver förankring i en sådan princip. Så snart vi överger den föreställningen öppnar sig nämligen en rad alternativa vägar för att bota världens orättvisor, till exempel att få stater att inte kränka mänskliga rättigheter. Miller medger att också ett sådant förslag måste grundas i någon slags jämlikhetstanke, men för honom är denna uttryckt som ett värde som ska vägleda oss i utformandet av gemensamma institutioner, inte som en princip. Anspråk på ett värde och anspråk på hur aktörer bör handla är två olika saker och det ena följer inte automatiskt av det andra. Att jag har större skyldigheter gentemot mitt barn än ett barn i Bangladesh är helt förenligt med tanken att alla barn är lika värda. 11 Vidare är Miller skeptisk till det kosmopolitiska påståendet att de nationalstatliga gränserna skulle vara moraliskt godtyckliga och inte spela någon roll för rättvisan. Enligt honom är det i förhållandet till andra som vårt ansvar formas. Vad rättvisan kräver att vi gör för andra är därför beroende av vår relation till dem, och globaliseringen till trots så har vårt nationella medlemskap fortfarande en stark 8 Walzer (1984). 9 Kymlicka (2001); Taylor (1989, 1994). 10 Miller (1995). 11 Miller (2005 s ).

7 moralisk betydelse. 12 Det finns därför ingen anledning, menar Miller, att åberopa en global egalitär princip som ett villkor för rättviseprinciper. Eftersom distributiv rättvisa förutsätter en nationell samfällighets basstruktur är värdet av nationellt självbestämmande snarare ett skäl att tillåta global ojämlikhet. Globala distributiva rättviseprinciper som Rawls differensprincip 13 skulle nämligen underminera möjligheterna till ett sådant självstyre genom att ständigt överföra resurser från rika stater till de sämst ställda. 14 Rawlsiansk (politisk) rättvisa. Den rawlsianska positionen tar avstamp i Rawls teori om internationell rättvisa, teorin om folkens rätt. Som nämndes inledningsvis är den här positionen ibland svår att skilja från den liberal-nationalistiska eftersom båda betonar vikten av kollektivt självbestämmande. Ur det rawlsianska perspektivet är det emellertid den politiska ordningen som står i centrum för analysen av jämlikhetens villkor snarare än den nationella samfälligheten som en kulturell och språklig gemenskap. Förespråkare menar att kosmopoliter har underskattat statens distinkta roll i kraft av att vara ett territoriellt och legalistiskt sammanbundet system av tvångsmakt. Rawls ambition i Folkens rätt är inte att utveckla en generell teori om global rättvisa utan att undersöka vilka principer som ska styra liberala samhällens utrikespolitik. En stor skillnad mellan denna teori och hans inhemska rättviseteori är att den senare utgår från individen som minsta moraliska enhet och från att en grundläggande struktur för samarbete redan existerar i form av lagar, normer och regler. Som sagts tidigare menar Rawls att en motsvarande samarbetsstruktur inte finns på den internationella arenan. Visserligen är världen i dag globaliserad och ekonomiskt och politiskt samarbete är utbrett, men detta samarbete vilar på lösa kontrakt i form av frivilliga överenskommelser som medför ömsesidiga fördelar och har få likheter med det samhällskontrakt som statens medborgare är knutna till. Därtill är den minsta moraliska enheten för dessa samarbeten främst stater och inte individer. 15 För Rawls kan inte differensprincipen vara ett krav på rättvisa på den internationella arenan då den inbegriper liberala idéer som inte skulle accepteras av icke-liberala stater. 12 Miller (2007). 13 Rawls differensprincip tillåter endast ojämlik fördelning om den även gynnar de sämst ställda (se kapitel 3 om rättvisa). 14 Miller (1999 s ). 15 Rawls föredrar dock att tala om folk för att distansera sig från den traditionella westfaliska idén om den suveräna staten vars politiska mål är lika med maktpolitik. Medlemmarna av ett folk har enligt Rawls en gemensam historia, kultur och världsbild samt en gemensam känsla för rättvisa. De flesta stater är alltså folk i Rawls normativa mening.

8 Vi kan helt enkelt inte se på liberalismen som en självklar sanning och exportera den till resten av världen eftersom en sådan teori skulle vara intolerant. Så i stället för att placera individuell frihet och jämlikhet i förgrunden åberopar Rawls två andra liberala värden för att rättfärdiga sitt teoribygge: respekten för autonomi och tolerans. Ursprungspositionen måste konstrueras så att även icke-liberala stater kan acceptera de principer som genereras, och en folkens rätt bör etablera principer för vilka folk som förtjänar tolerans. Icke-liberala folk behöver inte respektera frihet och jämlikhet för att kallas anständiga och accepteras av den internationella rättvisans principer, däremot måste de uppfylla två krav: att de är icke-expansionistiska och att de har ett legalt system för moraliska skyldigheter gentemot sina medborgare. Utifrån sin internationella ursprungsposition drar Rawls slutsatser om vilka principer som vore lämpliga för att styra relationen mellan liberala och anständiga ickeliberala folk. Han kommer fram till ett antal basala mänskliga rättigheter, till exempel att folk är fria och oberoende och ska respekteras av andra folk samt att folk har en skyldighet att hjälpa andra folk som lever under ogynnsamma förhållanden som hindrar dem från att ha ett rättvist eller anständigt styrelseskick. Däremot ingår till exempel inte de politiska friheter som är grundläggande för Rawls inhemska rättviseteori. Vidare menar Rawls att skyldigheten att bidra med humanitär hjälp för att omfördela resurser från starka till svaga stater gör en internationell differensprincip överflödig. En sådan princip skulle inte bara kränka respekten för kollektivt självbestämmande, den skulle också få oacceptabla följder. För medan humanitär hjälp fördelar resurser till en viss basnivå det vill säga är en distributiv förpliktelse upp till en viss punkt upphör aldrig en rättviseprincip som differensprincipen att gälla. Detta anser Rawls vara orimligt eftersom den då kontinuerligt skulle straffa samhällen som driver en sund inhemsk politik för att kompensera politiskt vårdslösa samhällen. 16 En annan förespråkare för den rawlsianska positionen är Thomas Nagel. I likhet med Rawls menar Nagel att det moraliska antagandet om godtyckliga ojämlikheter trots att det är moraliskt attraktivt inte är tillämpbart som universell princip. Social rättvisa är beroende av rättigheter vi har som medborgare i en samfällighet under samma politiska kontroll. Det är denna politiska karaktär som är avgörande för varför den distributiva rättvisan bör ha sin hemvist inom staten. För Nagel är de strukturer för samarbete som kosmopoliter påstår finns i det internationella systemet inte av det slag som den sociala rättvisan kräver. Medan överenskommelser mellan suveräna stater är frivilliga uppstår den sociala rättvisan som en särskild skyldighet som är beroende av staten betraktad som en ofrivillig sammanslutning. Staten är alltså enligt Nagel inte ett svar på det universella kravet på jämlikhet utan en konsekvens av den mer grundläggande skyldigheten (betonad av både Hobbes och Kant) som alla människor har att skapa och stödja en stat av något slag för att lämna naturtillståndet vilken som 16 Rawls (2001).

9 än står till buds. 17 Däremot sätter en minimal mänsklig moral i form av grundläggande mänskliga rättigheter (t.ex. yttrande- och religionsfrihet) gränser för legitim maktutövning. Men denna moral förutsätter inte någon institutionell relation mellan människor, även om de moraliska skyldigheterna är svåra att uppfylla utan gemensamma institutioner. Den normativa styrkan hos basala mänskliga rättigheter är bara beroende av vår förmåga att leva oss in i andra människors situation. Denna mänskliga moral, som vägleder vårt handlande gentemot alla människor, kräver inte att vi gör andras mål till våra men att vi strävar efter våra mål inom ramar som lämnar andra fria att sträva efter sina. 18 Nagel har alltså en mer individualistisk ansats än Rawls. Källan till begränsningen för statens externa suveränitet är inte jämlikheten mellan folk utan respekten för dess medlemmars mänskliga rättigheter. För Nagel finns det inga moraliska skäl av det slag som Rawls anför till varför en politisk förståelse av global rättvisa medför en skyldighet att tolerera icke-liberala stater, inte heller varför liberala stater måste avstå från att försöka påverka icke-liberala stater att anta liberala principer. 19 Konflikter Som vi sett betonar både liberal-nationalistiska och rawlsianska förespråkare värdet av kollektivt självbestämmande. Även om de förra analyserar jämlikhetens villkor genom den nationella gemenskapens glasögon medan de senare understryker den politiska ordningens struktur, drar de ofta liknande politiska och institutionella slutsatser och ställer sig kritiska till det kosmopolitiska projektet. Diskussionen om global rättvisa är emellertid inte bara en sluten filosofisk debatt. Oenigheten kring de kosmopolitiska antagandena har både teoretiska och praktiska konsekvenser för den samtida debatten om immigration, mänskliga rättigheter, humanitär intervention, fattigdom, protektionism och bistånd. Låt oss inleda med att beröra åtminstone ett par av dessa politiska fenomen utifrån en av de mest framträdande filosofiska tvistefrågorna i den globala rättvisedebatten: den om nationalstatsgränsens moraliska betydelse. Avsnittet avslutas med en diskussion av de senaste årens metodologiska diskussion i den globala rättviselitteraturen. Att det kosmopolitiska påståendet om statsgränsens moraliska godtycklighet väckt debatt beror delvis på att det berör svåra frågor om nationalism, patriotism och vad vi kan tänkas vara skyldiga den andre (icke-medborgaren). Visserligen tillskriver de flesta kosmopoliter staten en viktig roll för förverkligandet av global rättvisa och har mer och mer börjat acceptera värdet av de speciella band människor har med varandra, 17 Nagel (2005 s. 133). 18 Nagel (2005 s. 131). 19 Nagel (2005 del VII).

10 till exempel genom sitt medborgarskap. Men de intar ändå en reduktionistisk hållning, det vill säga synen på staten (samhället) som enbart ett instrument i den globala rättvisans tjänst. Kritiker menar att en sådan reduktionistisk syn inte erkänner något oberoende moraliskt värde hos nationalistiska och patriotiska känslor och därför inte kan göra reda för de speciella förpliktelser som karakteriserar vanliga människors liv. Som vi sett tillskriver både liberal-nationalister och rawlsianer gemenskapen ett oberoende moraliskt värde. Den här frågan diskuteras ibland genom hypotetiska moraliska exempel som riskerar att ge en alltför förenklad bild av de svårigheter som frågan väcker. Ett vanligt sådant är den hypotetiska situation där vi ställs inför att rädda vår vän eller en främling från att drunkna. Oavsett vem vi väljer att rädda först säger detta i sig självt inget om vilka skyldigheter vi har mot den andre. Att ha en kosmopolitisk primär förpliktelse gentemot alla människor betyder alltså inte att inga andra förpliktelser kallar, vilket givetvis även gäller för de som hävdar att den primära förpliktelsen alltid bestäms av hur nära relation man har (kulturellt/språkligt eller politiskt/institutionellt). För att tas på allvar måste man ur alla tre perspektiven erkänna att vi har multipla förpliktelser och snarare lägga det analytiska krutet på hur vi bör rangordna dem och på vilka grunder. Inte sällan åberopas empiriska fakta för att visa att den nationella gemenskapen inte är moraliskt godtycklig. Taylor menar att nationellt självstyre är så fordrande att det kräver mycket starkare känslor av solidaritet av medborgare än mänskligheten som helhet. Utan patriotiska känslor att medlemmarna känner att de deltar i något slags gemensamt projekt och känner starka band skulle dagens demokratier helt enkelt kollapsa. 20 Det finns dock ett problem med att rättfärdiga våra skyldigheter utifrån vår faktiska relation till andra. För moraliska skyldigheter är inte enbart en empirisk utan även och framför allt en normativ fråga. Om mina skyldigheter gentemot mina barn bara berodde på att de faktiskt är mina barn skulle dessa aldrig gå att ifrågasätta, än mindre förändra. När kosmopoliter som Martha Nussbaum uttrycker att nationalitet är lika moraliskt irrelevant som etnicitet och kön menar hon inte att de inte spelar roll för våra moraluppfattningar, hon menar bara att de inte bör räknas in som bestämmande faktorer för vårt moraliska värde vårt lika värde. 21 Problemet med att tillskriva den nationella gemenskapen ett moraliskt egenvärde, som liberal-nationalister gör, är att det blir svårt att motivera varför gränsen för vissa förpliktelser för mig som svensk går just vid till exempel Öresundsbron. Låt oss återvända till Millers exempel om att barns lika värde är förenligt med att jag har större skyldigheter gentemot mitt barn än mot ett okänt barn i Bangladesh. Kosmopoliter skulle inte invända mot detta, vad de skulle invända mot är att jag skulle ha större skyldigheter gentemot ett okänt barn i Sverige än 20 Taylor (2002 s ). 21 Nussbaum (2002 s. 133).

11 barnet i Bangladesh. Det räcker alltså inte för Miller och andra liberal-nationalister att åberopa skillnaden mellan generella och särskilda skyldigheter, de måste också motivera varför vissa av dessa särskilda skyldigheter ska utsträckas just till den nationalstatliga gränsen. I den mån vi väljer bort det kosmopolitiska alternativet om en primär förpliktelse gentemot mänskligheten måste vi alltså ge moraliska skäl till varför våra primära förpliktelser upphör eller radikalt förändras vid Öresundsbrons fäste. Oavsett om vi ser den nationalstatliga gränsen som moraliskt relevant eller moraliskt godtycklig för global rättvisa är det viktigt att precisera vad gränsen består av. En som invänder mot Nussbaums påstående om statsgränsens moraliska godtycklighet är Anthony Appiah. Gentemot huvudfåran inom kosmopolitanismen som likställer den nationalstatliga gränsen med den statliga argumenterar Appiah för att det är nationen som är moraliskt irrelevant snarare än staten. Nationen är inte irrelevant i bemärkelsen att vi kan bortse från den i våra moraliska reflektioner. Men skälet till att nationer är viktiga är att de är viktiga för oss. Därigenom har den nationella gemenskapen inget oberoende moraliskt värde bortom det värde den har för dess medlemmar. Staten däremot har ett inneboende moraliskt värde. Inte för att människor bryr sig om staten utan för att staten styr över våra liv genom ett tvångsmonopol som kräver moraliskt rättfärdigande. 22 Appiah kallar sig själv för kosmopolitisk patriot men i det här avseendet verkar han placera in sig i det rawlsianska lägret. Relaterar vi gränsdiskussionen till politiska fenomen som immigration och mänskliga rättigheter tycks det som om alla tre positionerna på olika sätt kan rättfärdiga fundamentala mänskliga rättigheter. Medan kosmopoliter låter en grundläggande substantiell rättviseprincip vara vägledande i formulerandet av dessa rättigheter, hävdar liberal-nationalister och rawlsianer att vi visserligen har goda moraliska skäl att utesluta icke-medborgare från vårt primära ansvarsområde, eftersom vårt ansvar är relationsberoende, men att detta är förenligt med att se alla människor som bärare av vissa grundläggande mänskliga rättigheter. Skillnaden mellan de tre positionerna handlar alltså inte om de mänskliga rättigheternas vara eller icke-vara utan om vilka rättigheter som bör inbegripas och på vilka grunder. Men just en sådan skillnad kan få stora konsekvenser i praktiken. En kosmopolitisk rättvisesyn måste vara frikostig med de så kallade positiva rättigheterna (främst sociala och ekonomiska rättigheter), för att garantera distributionen av primära nyttigheter som sjukvård och utbildning. Rawlsianer och liberal-nationalister lägger i stället tonvikten på de grundläggande negativa rättigheterna (främst civila rättigheter) som religionsfrihet och yttrandefrihet. Nagel argumenterar till exempel för att de positiva rättigheter som den kosmopolitiska sociala rättvisan kräver är politiskt ohållbara. Människors personliga förpliktelser är moraliskt relevanta och medborgare i den rikare delen av världen har därför tillräckliga skäl att inte vilja sänka sin levnadsstandard radikalt till förmån för en 22 Appiah (2002 s ).

12 höjd levnadsstandard i fattigare delar av världen, utan att detta behöver reduceras till ren själviskhet. 23 När det kommer till fenomen som humanitära interventioner ställs emellertid olika förpliktelser gentemot mänskligheten visavi den politiska och nationella gemenskapen och deras inbördes rangordning på sin spets. I motsats till den konventionella synen på intervention inom internationell politik, som bygger på en symmetrisk tillämpning att alla stater är lika suveräna skulle en typisk kosmopolitisk hållning vara att försvara en asymmetrisk position, där man endast respekterar de samhällen vars institutioner är tillräckligt rättvisa. Rawlsianer och liberal-nationalister däremot skulle höja tröskeln för när intervention är berättigad eftersom de ser den politiska samfällighetens rätt till självbestämmande som grundläggande. Men återigen handlar det om gradskillnader snarare än artskillnader mellan de två positionerna, och om hur långt man är villig att försvara detta självbestämmande i en humanitär kris. Eftersom oberoende är ett nödvändigt villkor för kollektivt självbestämmande, medför självbestämmandet en rätt att innesluta och utesluta. Liberal-nationalister drar ofta slutsatsen att varje människa är berättigad att leva som medlem av en historisk gemenskap och uttrycka sin kultur genom de politiska former som utarbetats gemensamt. Enligt till exempel Walzer skyddar rätten till icke-intervention ett samhälles historiska integritet. Till skillnad från rawlsianer, som betonar att interventioner främst kränker människors rätt till självstyre, grundar Walzer inte sin kritik mot interventioner på politiska gemenskapers styrelseform (staten) utan på den respekt vi är skyldiga den historiska gemenskapen vars politiska former skapats över generationer. 24 Skälet är alltså inte att medlemmarnas levnadssätt överensstämmer med någon form av politisk legitimitet som förkroppsligas genom idén om självstyre utan att de ser de sociala, kulturella och institutionella uttrycken för sina politiska traditioner som värdefulla. Även om medlemmarnas politiska värderingar uppfattas som obegripliga utifrån spelar de en viktig roll i deras liv. 25 Liknande tankegångar finner man hos Alasdair MacIntyre, som även han tillhör den kommunitära falangen av det liberal-nationalistiska lägret. Han menar att patriotism är en dygd som består i en känsla av tacksamhet och respekt för den nationella gemenskap man tillhör. 26 Kosmopoliter menar att dessa kommunitära slutsatser om interventioner är beroende av viktiga empiriska antaganden om historiska gemenskaper som är tvivelaktiga. Beitz granskar två av dessa, dels antagandet att gemenskaper skapas genom någon slags 23 Nagel (2005). 24 Walzer (1980 s. 211). 25 Walzer (1977 s ). 26 MacIntyre (1984).

13 moralisk konsensus, dels att deras politiska institutioner svarar mot (matchar) de värderingar som är rådande i samhället/kulturen. Han menar att det första antagandet förbiser möjligheten till intern moralisk konflikt, och att giltigheten hos det andra verkar variera avsevärt från fall till fall. Walzer anser att folket har rätt att göra uppror om de politiska institutionerna inte svarar mot samfällighetens värderingar. Men han poängterar att detta inte ska förväxlas med en rätt att intervenera utifrån. Folket har nämligen också rätt att inte göra uppror medlemmarna kanske ser regeringen som acceptabel eller känner lojalitet gentemot dess ledare. Oavsett vilket kan de bara själva avgöra om deras regering är legitim eller inte. Anses en tyrannisk regering vara legitim måste det internationella samfundet agera som om den är legitim och inte intervenera. 27 När allt kommer omkring är dessa empiriska reflektioner främst av praktiskt intresse menar Beitz. Riktigt utmanande är de fall där de empiriska antagandena är sanna samtidigt som grova kränkningar av internationellt erkända mänskliga rättigheter sker i ett samhälle, det vill säga när vi övergår från en empirisk till en normativ filosofisk analys. Givetvis är det inte så att goda moraliska skäl att intervenera i en sådan situation betyder att en intervention automatiskt är berättigad. Andra aspekter måste vägas in, såsom osäkerheter kring möjligheterna att faktiskt stoppa kränkningarna. Men vilka andra faktorer vi än väger in i kalkylen kommer det enligt Beitz sällan att handla om moralisk konsensus eller politisk matchning. Framför allt är dessa faktorer inte tillräckliga för att avgöra frågan om huruvida den globala rättvisan kräver en intervention eller inte. 28 Låt mig avsluta med att säga några ord om den metodologiska diskussion som blossat upp i den globala rättvisedebatten de senaste åren. En förklaring till diskussionens uppkomst har att göra med problemen kring rättvisans räckvidd som följer av det vanliga kosmopolitiska antagandet att rättvisans innehåll och rättfärdigande och dess tänkta applicering på en specifik praktik (t.ex. staten, WTO eller EU) är två separata frågor. Så snart vi tar våra sociala, politiska och institutionella praktiker på allvar, menar kritiker, inser vi att dessa två frågor är intimt sammankopplade. Företrädare för framför allt den rawlsianska positionen har på senare år drivit tesen att en rättviseprincips innehåll och rättfärdigande på ett substantiellt sätt är beroende av den praktik som principen är tänkt att reglera, eftersom sociala praktiker och institutioner fundamentalt förändrar relationen mellan människor och därmed även de rättviseprinciper som är passande för dem: praktiskt medierade relationer ger upphov till rättviseprinciper som annars inte skulle existera. Denna tes ackompanjeras av en rad metodologiska åtaganden, bland annat en tolkningsmetod som innebär att man i ett första steg noga studerar och försöker förstå 27 Walzer (1980 s ). 28 Beitz (1999 s ).

14 meningen med och syftet hos en faktisk sociopolitisk praktik, för att därefter genom gediget tolkningsarbete få inblick i vilken roll rättvisan är tänkt att spela bland deltagarna i praktiken. I ett tredje steg härleder slutligen teoretikern lämpliga rättviseprinciper utifrån en djup förståelse den praktik på vilken principerna ska appliceras. 29 Den generella slutsatsen hos förespråkarna är att användningen av denna tolkningsmetod, med fokus på faktiska praktikers natur, har vida konsekvenser för hur vi ser på rättvisans räckvidd. Tar vi dessa metodologiska aspekter i beaktan, menar till exempel försvarare av den rawlsianska positionen, är det tveksamt om rättvisan verkligen sträcker sig till den globala domänen som kosmopoliter hävdar. Mer troligt är att rättviseprinciper främst tar sig en domestik eller en internationell form. Ståndpunkter Denna metodologiska diskussion kring vikten av en praktikfokuserad tolkningsmetod har återuppväckt den gamla filosofiska frågan om ur vi bör förstå relationen mellan praktiker och normativa (regulativa) principer. I dag skulle få förneka att politiska praktiker (institutionella och icke-institutionella) spelar en fundamental roll för hur vi bäst realiserar en rättviseprincip i konkreta fall. Betydligt mer omtvistat är alltså frågan om huruvida sådana praktiker bör spela roll för själva formulerandet och rättfärdigandet av principen. De senaste årens förespråkare för det ovan nämnda praktik- och tolkningsfokuserade tillvägagångssättet i huvudsak utifrån ett rawlsianskt perspektiv och med kritisk udd riktad mot kosmopolitanismen menar att vi landar i fundamentalt andra rättviseprinciper om vi följer tolkningsmetodens tre steg än om vi arbetar ideal-teoretiskt, det vill säga utifrån idealiserade antaganden om till exempel total foglighet (full compliance) som Rawls gör i sin inhemska teori och med utgångspunkt i abstrakta och generella moralprinciper. Sådana idealiseringar är falskheter om den faktiska värld vi lever i och är därför missledande i teoretiserandet om global rättvisa. För att kunna bedöma denna metodologiska diskussions eventuella bidrag till den globala rättvisedebatten måste vi precisera vad som menas med att den praktikfokuserade tolkningsmetoden är distinkt i så måtto att den genererar rättviseprinciper som inte skulle formulerats utan metoden. Enligt en öppen förståelse av metoden betonas att det kan vara fruktbart att börja vår undersökning i en existerande praktik och dess syfte när vi teoretiserar kring rättvisa men att rättvisan inte på något sätt kräver detta. I den öppna tolkningen kan teoretikern med andra ord komplettera med andra sätt att hitta relevanta fakta och tänkbara kandidater till normativa politiska principer. Ett sådant förhållningssätt är okontroversiellt och antas av många i debatten. 30 Problemet är att den då inte kan sägas erbjuda något distinkt i 29 Sangiovanni (2008); Ronzoni (2009); James (2012). 30 Valentini (2011); Estlund (2011); Nagel (2005).

15 ovan nämnda mening, vilket är vad förespråkare av tolkningsmetoden vanligen hävdar. Många förespråkare av den rawlsianska positionen menar att det är endast genom att tolka och på djupet förstå faktiska praktiker som vi kan rättfärdiga korrekta normativa principer. Enligt en variant av denna rigida förståelse utmejslas en skillnad mellan tolkning och applicering i termer av en skillnad mellan att teoretisera nerifrån och uppifrån. Försvarare av tolkningsmetoden kritiserar kosmopoliter för att de formulerar abstrakta och generella rättviseprinciper och sedan rakt av applicerar dem på tilltänkta praktiker uppifrån. I motsats till kosmopoliter är de skeptiska till existensen av sådana på förhand givna principer och menar i stället att alla rättviseprinciper utvecklas utifrån vad den konkreta situationen kräver. 31 Denna approach är dock problematisk så snart man accepterar den koherentistiska filosofiska metoden reflexivt ekvilibrium vilket de anklagade kosmopoliterna gör. Enligt reflexivt ekvilibrium har ingen princip en sådan status att den inte kan ifrågasättas. I stället har teoretikern som målsättning att hitta en stabil punkt där hennes fundamentala normativa intuitioner och mer generella principer är i balans. Med stor sannolikhet betyder det att hon måste överge några av sina intuitioner eftersom de inte passar med andra intuitioner. Men detta gäller principerna också. Om hon finner att en princip motsäger en normativ intuition hon absolut inte är villig att överge, så måste principen modifieras eller förkastas. 32 En epistemisk variant av den rigida förståelsen av metoden hävdar att problemet med de kosmopolitiska principerna inte i första hand är att de förvränger vårt perspektiv utan att de inte ger oss tillräcklig kunskap om vad de innebär och vad som skulle krävas om vi applicerade dem på den faktiska världen. Det är bara genom att via tolkningsmetoden studera faktiska praktiker som vi kan bedöma lämpligheten hos våra principer. 33 Men även den epistemiska förståelsen av metoden stöter på problem. Även om vi går med på att det är en komplicerad uppgift att applicera abstrakta principer på konkreta situationer är det inte säkert att den epistemiska tolkningsmetoden har en fördel. För medan metodens två första steg är deskriptiva, där fokus ligger på tolkning och förståelse, är metoden i hjärtat normativ då tredje steget består i att härleda rättviseprinciper som inte endast beskriver sakernas tillstånd utan dikterar hur praktiken i fråga bör regleras. Det bästa arrangemanget kan bli radikalt annorlunda än det rådande, antingen på grund av att principen är radikalt annorlunda än den som faktiskt reglerar praktiken, eller på grund av att konsekvenserna av att följa även en relativt lik rättviseprincip kan vara omvälvande. 31 Ronzoni (2009); Sangiovanni (2008). 32 Rawls (1951); Caney (2005); Erman & Möller (2015). 33 Banai et al. (2011).

16 Min slutsats om den globala rättviseteorins metodologiska diskussion är att den inte tagit debatten nämnvärt framåt. Den vettiga vägen för såväl kosmopoliter som rawlsianer och national-liberaler är att förkasta den rigida förståelsen av den praktikfokuserade tolkningsmetoden till förmån för den öppna förståelsen. Visserligen finns det ett sätt på vilket alla normativa politiska principer begränsas av de praktiker de är tänkta att reglera. Eftersom regulativa principer ska reglera en praktik så måste en kandidatprincip formuleras på ett sätt så att den uppfyller ett applicerbarhetsvillkor. 34 Men av detta följer inte att vi måste använda den praktikfokuserade tolkningsmetoden och undersöka praktikens natur, deltagarnas idéer, övertygelser och handlingar. Det finns många sätt att ta reda på huruvida en kandidatprincip är kompatibel med en avsedd praktik och huruvida den praktik som behövs för att följa principen tillhör den avsedda praktiken. Det måste erkännas att jag inte bidragit till att realisera global rättvisa och därmed gjort världen mindre orättvis sedan jag satte mig framför datorn. Däremot har jag försökt bidra genom att peka ut fruktbara vägar att gå för att formulera och rättfärdiga rättvisans principer. 34 Beitz (2014); Erman & Möller (2015).

Global rättvisa: en introduktion

Global rättvisa: en introduktion 1 Global rättvisa: en introduktion Eva Erman I den politiska teorins historia har relativt lite intresse visats för moralfrågor på den internationella politiska arenan. Samtidigt har de filosofiska diskussionerna

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet

Läs mer

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kontraktsteorin. Föreläsning Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005 årgång 9 Bokförlaget thales om den personliga egalitarismen om den personliga egalitarismen replik till rabinowicz Jonas Gren, Niklas Juth och Ragnar Francén i

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

5. Egoism. andras skull.

5. Egoism. andras skull. 5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Bör vi ha global demokrati? Eva Erman, Uppsala Universitet

Bör vi ha global demokrati? Eva Erman, Uppsala Universitet 1 Bör vi ha global demokrati? Eva Erman, Uppsala Universitet Att demokratin bygger på en gränsdragning mellan de som får vara med och de som inte får vara med i det politiska styret har historiskt inte

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande: Kontraktualismen säger följande: En handling är fel om och endast om den skulle förbjudas av varje princip för allmän handlingsreglering som ingen person rimligen kan förkasta, givet att personen ifråga

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 årgång 22 Bokförlaget thales recension ryan muldoon: Social Contract Theory for a Diverse World: Beyond Tolerance, New York: Routledge, 2016. ryan muldoon har

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.

Läs mer

Etik och människosyn

Etik och människosyn Etik och människosyn I LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE Annica Kosner Leg psykolog/st-psykolog neuropsykologi CalmarSund Psykologtjänst AB Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt dels i affektteori och utvecklings-

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Informationsteknologi och etik

Informationsteknologi och etik Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori. Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant

Läs mer

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion

Läs mer

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer