Forskning kring innovation och entreprenörskap i grisgrente strök har periferin en egen logik?

Transkript

1 Forskning kring innovation och entreprenörskap i grisgrente strök har periferin en egen logik?

2 Utgångspunkten: KASABOV (2011)Towards a theory of peripheral early-stage clusters. Regional Studies no 6. DAVIES et al (2011) Can peripheral regions innovate? Forthcoming. REDIGERES I TOPP-/BUNNTEKST

3 Periferi - En skiss över problemet! Tendenser (strukturer och processer) som varit eller åtminstone som konsekvent presenterats som negativa. Kan vi vara nöjda med hur etablerad teori hanterar förhållande i och till periferin? Är sättet vi mäter centrala drag tillfredsställande? Har vi en teoretisk och metodologisk beredskap för dagens nya strukturer och processer? Min apologetiska tes är att vi har en systematisk underskattning/nedvärdering av periferins förutsättningar, faktiska resultat och potential. Situationen är sådan att vi kan borde ifrågasätta det rådande Paradigmet.

4 PERIFERI - Den negativa bilden? Avlägset, långt borta, avsides. Gles befolkning. Nettoutflöde och strukturella förändringar. Åldersprofiler. Låg inkomstnivå (reell och nominell) Låg nivån på den offentliga servicen Liten tillgänglighet till offentlig forskning. Traditionell branschstruktur och areaintensiv exploatering. Lokaliteter ofta definierade av ensidig branschstruktur, dominansen hos ett enskilt företag. Sårbarhet. Beroendet av den offentliga sektorn som en större aktör på arbetsmarknaden. Policyfrågor och instrument. Den negativa spiralen.

5 ASPEKTER AV TEORI Används den etablerade teorin för att diskutera periferin? Kan vi vara nöjda med hur etablerad teori används vad gäller periferin? Två exempel: Agglomeration vad är det och när gäller det och när övergår det i sin motsats? Myten om det urbana. Tillväxt, storlek, struktur. Komparation.

6 MÄTMETODER OCH MÄTNING Är det sätt vi mäter perifera fenomen, strukturer och processer tillfredsställande? Mäts det? Vad mäts och vad representerar det? Hur mäts det? Sammansättningen av komplexa indikatorer för komparativa ändamål. Hur meningsfulla och tillförlitliga är de. Hur presenteras de? Det unika projektet, fenomenet och relationen mellan enkla och komplexa orsakssammanhang.

7 UNDERBEFORSKADE OCH OUPPTÄCKTA VÄGAR FÖR VIDARE FORSKNINGSARBETE Den nödvändiga produktionen, komplementariteten och beroendet av periferin. Basal ekonomi: kostnadsprofiler, produktivitetseffekter och resursvärdering. Ägandestrukturer och konsekvenser. Katedraler i öknen. Humlan som inte kan flyga Avstånd och tillgänglighet..

8 Fragment i det empiriska överflödet. OECD studier som indikerar högre tillväxt bland nystartsföretag i periferin. Högre produktivitet vad gäller infocenters i periferin. Nya verksamheter och branscher Omdefiniering och breddning av innovationsbegreppet leder till fundamentalt alternativa resultat. Omdefiniering av entreprenörskap som vidgar omfattningen av dynamiska processer. Omdefiniering av kontextuella förutsättningar för utveckling. Påverkan av olika former av ägandeskap. Ex: energisektorns roll i den lokala ekonomin (SE-NO) Teleworking, distansarbete, hemarbete. Holländska migranter och Gröna vågen på 70-talet. Redneck-kulturen i Älvdalen. Miljöfrågor REDIGERES I TOPP-/BUNNTEKST

9 Danson, M och de Souza, P. (Eds) (januari 2012) Peripherality, marginality and border regions in Northern Europe. Taylor & Francis.

10 Vad vill jag med detta? Acceptera att vi kommer ha ett kontinuerligt problem vad gäller balansen mellan grund- och tillämpad forskning. Medvetet definiera en balansnivå. Nyttan har idag satts i högsätet på ett sådant sätt att de långsiktiga och generaliserbara perspektiven har problem att få resurser och utrymme. Forskningens ansvar ligger också i att definiera forskningsfrågor som praktikerna (företagarna, det offentliga och frivillighetssektorn) inte kan formulera för att de varken har den nödvändiga kunskapen eller erfarenheten. Vi behöver blue skies. REDIGERES I TOPP-/BUNNTEKST

11 Tack för uppmärksamheten PEMABO.NET