Jordbiten. Tema Klimatanpassning. Nr 3 /2013. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 3 /2013 Tema Klimatanpassning

2 Ledaren Dags att vända trenden Klimatförändringarna kommer oavsett om vi vill det eller inte. Det som är viktigt är att vi anpassar oss i tid och att vi har en bra planering. Nederbörden kan vi delvis parera genom att få fart på dränering av jordbruksmark, dikning och tillsyn. Men det handlar inte bara om tekniska lösningar utan vi behöver även anpassa odlingssystemen i högre grad till naturgivna förutsättningar. Det gäller inte minst längs våra vattendrag. Redan idag har en grad högre årstemperatur i Sverige gjort att vinodling i södra Sverige etablerar sig. I jämförelse med södra Europas torrare och varmare klimat kan våra problem ses som mindre betydelsefulla. Men med pågående klimatförändringar och en stadig befolkningstillväxt på det globala planet blir Sveriges roll som matproducent dock allt viktigare. Därför måste vi se om vårt hus. Att bygga bort vår bästa åkermark är inte den bästa förvaltningen av kapital, även om det i varje enskilt fall kanske inte ter sig särskilt dramatiskt. Idag håller 49 kommuner i spaden, var och en för sig. Ett samarbete i större geografiska områden är nödvändigt för en hållbar utveckling. Den drastiska minskning vi för närvarande ser i animalieproduktionen oroar mig mycket. Växer vårt landskap igen tar det tid att återskapa. Betesmarker i skogsbygder minskar till förmån för stordrift i form av mer bete på slättlandet. Men grunden till minskningen av animalieproduktionen och all typ av livsmedelsproduktion bygger på lönsamhet för företagaren. Det är den dåliga lönsamheten som skapar situationen. Tänk dig att du står framför köttdisken. Den sydamerikanska biffen och den danska fläskfilén slåss om din uppmärksamhet. Intill ligger det något dyrare, svenska närproducerade köttet. Fundera en stund på effekterna av ditt val av det ena eller det andra. Vad betyder det för djuren, landskapet och jobben? Det behövs både marknadsföring för svenskt kött och en attitydförändring hos konsumenten baserat på kunskap för att vi ska vända trenden. Matens prisfokus behöver minskas samtidigt som förutsättningarna för företagarna måste bli bättre. Länsstyrelsen driver just nu den här frågan. Du kan läsa mer om det gemensamma åttapunktsprogrammet som är framtaget med näringen på sidan 24. I några av punkterna ska vi som myndighet fortsätta att se till att underlätta för er företagare. Tillsammans ska vi bryta trenden. I klimatanpassningens spår behöver vi öka livsmedelsproduktionen för att kunna föda fler människor globalt. Idag minskar produktionen, det måste vi vända. En minskning av den globala köttkonsumtionen kan göras parallellt och innebär fortfarande att vi kan öka vår egen mer miljöanpassade produktion. 70 procent av köttet i de offentliga verksamheterna och 50 procent på konsumentmarkanden är idag importerat kött. Jordbitens redaktion Erika Kvarnlöf Nina Goos Kajsa Lycke Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Gabriel Skarbäck Tryck JMS Mediasystem, Vellinge, 2012 Papper 100 g MWC gloss FSC -märkt Utgivningsplan 2013 Nr 1 7 mars Nr 2 16 maj Nr 3 19 september Nr 4 5 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till jordbiten.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Uno Johansson Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Peter Svensson landsbygdsdirektör Jordbiten 3/2013

3 Klimatanpassning Hur påverkar ett förändrat klimat? Sommaren är kort, det mesta regnar bort... Väder och klimat är något som berör oss alla och inte minst de som arbetar med jord- och skogsbruk. Det är därför viktigt att redan nu börja tänka på att klimatanpassa våra areella näringar. Jord- och skogsbruk är en av de samhällssektorer som kommer att påverkas mest av klimatförändringen. Jord- och skogsbruk är anpassade utifrån de klimatförutsättningar som råder på den geografiska plats där de bedrivs och påverkas direkt av väder och klimat. Det är därför viktigt att redan nu arbeta med att hantera både de utmaningar och de möjligheter som klimatförändringen innebär. Att tillsammans med våra areella näringar i länet arbeta aktivt med att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter utifrån vårt klimat i förändring är en viktig pusselbit i Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning. Kopplingar till miljömål och naturvård Klimatanpassning har kopplingar till miljömål och naturvård. Att bevara den biologiska mångfalden är en viktig faktor för att hantera vårt förändrade klimat och de påfrestningar det innebär. Ett landskap med stor biologisk mångfald kan bättre stå emot extremare väderförhållanden och angrepp från skadeinsekter. I förlängningen medverkar ett robust och klimatanpassat jordbruk till ett län som bättre kan stå emot klimatförändringarnas påverkan på både den lokala och den globala miljön. Med en ökad inriktning mot mer närproducerade livsmedel kan vi också bidra till att begränsa vår egen klimatpåverkan. Klimatförändringarna kan på global nivå medföra att tillgången på produktiv åkermark minskar till följd av till exempel torka, översvämningar, kraftiga skyfall och ökad erosion. I kombination med en förväntad global befolkningsökning kan klimatförändringarna leda till en osäkrare global livsmedelsförsörjningssituation. Sverige kommer jämfört med andra delar av världen lindrigt undan klimatförändringarna. Med rätt insatser för klimatanpassning inom areella näringar kan vi bidra till en robustare lokal livsmedelsproduktion för att minska vår egen sårbarhet och beroende av den globala livsmedelsmarknaden. Klimatets påverkan på jordbruket Vi kommer att få ett varmare och blötare klimat, men också större variationer och därmed utmaningar i att hantera både blötare och torrare förhållanden. En förlängd växtsäsong ändrar tidpunkter för sådd och skörd och ökar möjligheten till fler odlade arter. Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering och påverkar markens bärighet för maskiner. Fler och längre torrperioder under sommarhalvåret kan leda till att behovet av bevattning ökar för jordbruket liksom risken för skogsbrand. En minskad utbredning av tjäle ger problem för transporter på skogsmark och påverkar markstruktur och val av grödor på jordbruksmark. Ett varmare klimat ökar risken för angrepp från parasiter och skadeinsekter. Regional handlingsplan Länsstyrelsen har i uppdrag att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. En del av denna kommer att behandla de areella nä- ringarna. En klimatanpassningsdag kommer att hållas den 25 oktober. Då kommer vi att prata om vårt förändrade klimat och vilka utmaningar och möjligheter detta innebär för vårt län. Dagen kommer att följas av en serie workshops. En av dessa kommer att ha temat areella näringar. De är en del i arbetet med att identifiera prioriterade åtgärder till vår regionala handlingsplan. Vi hoppas att ni vill hjälpa oss med detta. Läs mer i aktuelltrutan på Lantbruk & Landsbygd eller besök se Anna Georgieva Lagell Enheten för skydd och säkerhet Jordbiten 3/ Foto: Lars Johansson

4 Klimatanpassning Kalkning, en av byggstenarna i lantbruket Foto: Emelie Svensson Kalkning görs för att motverka försurning och behålla avkastningsnivån i växtodlingen. Kalk ger många positiva effekter som bättre fosforutnyttjande och mindre upptag av tungmetaller. Det missgynnar ogräsen, motverkar svampsjukdomar, ökar kväveomsättningen i marken och förbättrar kvävefixerande grödor. Marken försuras av markandningen, ammoniumgödsel, surt nedfall och som växtodlare kan påverka genom val av gödselmedel, gröda och genom kalkning. Urea- och ammoniumkväve har försurande verkan medan nitratkväve och organiska gödselmedel (till exempel stallgödsel) har en kalkverkan. Axan och de flesta NP/NPKgödselmedel har en försurande verkan på ca 1 kg CaO/kg N, det blir ca kg CaO per hektar och år. Använder du kalksalpeter får du en kalkverkan motsvarande ca 0,7 kg CaO/kg N. Kalksalpeter är dock mer rörlig och kan vid kraftiga regn lättare lakas ut. Grödvalet har också betydelse, baljväxter försurar till exempel mer än stråsäd. Viktigt att tänka på vid kalkning Du behöver först en aktuell markkarta där bland annat lerhalt och mullhalt ingår. Ska du markkartera i höst är det bäst att vänta med kalkning tills resultatet av markkarteringen är klart. Kalkar du innan karteringen kan det bli dyrt och om karteringen sker en kort tid efter kan du få en missvisande bild av resultatet. Magnesium och fosfor Magnesium är lättrörligt i växten och bristsymptom syns först på äldre blad som mörkgröna fläckar, likt ett pärlband. Det är risk för brist vid Mg-AL-tal på 4-10 mg/100 g lufttorr jord. Det lägre talet är för lätta jordar och det högre är för lerjordar. Brist kan finnas på organogena jordar, mullfattiga sandjordar med lågt ph samt jordar med höga K-AL-tal (mycket kalium). Är talen låga bör magnesiumrikt kalk användas. På marknaden finns många produkter för att höja magnesiumhalten, men bara två har en hög andel magnesium. Magnesiumrik kalk bör inte tillföras om magnesiumhalten är hög i jorden. Är kalium/magnesiumkvoten låg, under 0,7, bör du istället använda kalk med lågt magnesiuminnehåll. Om fosfortalen är låga kan det vara bra att använda fosforrik kalk. Kalk med inblandning av handelsgödselfosfor är dock inte tillåtet i ekologisk odling. Strukturkalkning Vanligt jordbrukskalk (CaCO3) är kolsyrebundet och innehåller en liten andel fritt kalk men fungerar bra som ph-höjare. En stor andel fritt kalk är en förutsättning för att det ska fungera strukturförebyggande. Bränd och släckt kalk (CaO respektive Ca(OH)2) har dessa egenskaper. För att strukturkalk skall ha effekt är det viktigt att det finns ler att 4 Jordbiten 3/2013

5 Klimatanpassning reagera med, minst 15 procent och ju mer ler desto bättre. Rekommendationerna från SLU är 2 ton aktiv CaO per hektar. Strukturkalken har effekt från första kilot och det finns idag ingen forskning som visar på vilken giva som är mest ekonomisk. För att få god effekt behöver denna kalk blandas in i matjorden inom två dygn, helst ett. Eftersom kalken behöver lerpartiklarnas kontaktytor att reagera med är en djupkultivator att föredra, med minst två körningar. Sprid kalk vid tjänliga förhållanden och efter goda grödor. Om marken är fuktig, vänta då till ett bättre tillfälle. De positiva resultaten man kan förvänta sig är tidigare upptorkning, effektivare växtnäringsutnyttjande, minskade fosforförluster, mer växttillgängligt fosfor samt minskad risk för skorpa och mindre glyfosatläckage. Läs mer på Lantbruk & Landsbygd Praktiska erfarenheter Tomas Andersson på Tyskagårdens Maskinstation i Häggesled har provat strukturkalk och är mycket nöjd med resultatet. Varför valde du strukturkalk? Jordens struktur hade succesivt blivit sämre och något behövde göras. Enligt markkarteringen fanns inte något större behov av ph-kalk. Dikningen hölls efter och maskinparken hade vuxit under de senaste åren. Tomas Andersson i ett av höstvetefälten som strukturkalkades hösten 2012 Hur gick du tillväga vid kalkningen? I början av september tröskade vi och kalkningen gjordes en vecka senare. Precisionsspridning användes eftersom lerhalten varierade från lätt till styv lera (10-42 procent ler), alltså mer kalk på den styvaste jorden. Inblandningen gjordes med djupkultivator av bredden 4,6 meter. Traktorn gick på GPS, vilket gav bättre översikt och utnyttjande av redskapet. Första vändan kördes på 20 cm djup och andra något djupare. Kalket som låg längst låg i ca 10 timmar innan den brukades ned. Inom 35 timmar hade de 26 hektar som kalkades brukats ned två gånger. Är du nöjd med resultatet? Vi är fantastiskt nöjda med resultatet. Vårt höstvete har aldrig sett bättre ut på vändtegen och skiftet överlag ser trevligt ut. Vi hoppas att bearbetningar framöver kommer att bli lättare. Fick ni LOVA-stöd? Nej, eftersom vi inte var inom Lovastödsområdet, men vi tror vi har igen det utan stöd. Vad är viktigt att tänka på? Köp inte allt för stora mängder kalk åt gången. Vi körde allt vad vi hann med och då var vi klara inom 35 timmar. Är det något du ångrar? Nej, men skulle jag göra om samma sak igen skulle jag vilja köra glyfosat efter skörd för att ta bort vitgröen. En tuff höst gjorde att det var svårt att komma ut senare. Lars Pettersson Jordbiten 3/2013 5

6 Klimatanpassning Behöver du dränera? Täckdikning med kedjegrävare Ser du ett behov att dränera din åkermark då borde du gjort det för länge sen, säger expertisen. Vi har haft få nyinvesteringar och lite underhåll inom dränering i Sverige ett tag men intresset har ökat med bättre kalkyler. Ska du investera är det viktigt att ta fram ett beslutsunderlag för att värdera investeringens kostnad, intäkt och finansiering. En investering ska kunna betala sig. För att värdera en investering i täckdikning är det ofta svårt att mäta vinsten av åtgärden. Pluseffekterna beräknas med antagande och de flesta blir mycket nöjda. En dåligt dränerad jord ger brukningsproblem och låg skörd. Friare växtföljd Bättre dränering och snabbare upptorkning ger ökade möjligheter för höstsådd. En god dränering är en förutsättning för att hinna lyckas med en bra etablering av till exempel höstraps. Översvämning och isbränna skadar höstsådden så att den utvintrar och måste sås om. Omsådd och extra utsäde kostar samt att skörden får försämrat värde och kvalitet med blandade sorter. Minskad markpackning Dåligt dränerad jord får mer skadlig markpackning. Markpackning kräver mer dragkraft och jordbearbetning med ökad dieselförbrukning. Det ger också sämre skörd. Ska du dessutom sprida stallgödsel är risken för packningsskador ännu större. Många djurgårdar behöver sprida stallgödsel på hösten till vall eller höstraps för att klara lagringen. Det är viktigt att detta inte skadar vallen eller markstrukturen. Bättre gröda Snabb upptorkning ger tidigare sådd som kan ge bättre resultat med mindre utsädesmängd och högre avkastning. En stark gröda ger god skörd och konkurrerar mot ogräset. I dränerad mark söker sig grödans rotsystem djupare och blir mer torktålig. Ett djupare rotsystem förbättrar jordens struktur. Kostnad för dränering Projektering av dränering kostar ca kronor i startavgift och kronor per hektar. Ska du komplettera en gammal dränering gjord före 1980 kan du få ut kartor från Länsstyrelsen. Tänk på att det kan vara många som beställer material. Ha en god framförhållning så att du hinner få kartorna i tid. Nydikning kostar ca kronor per hektar och kompletteringsdikning kronor per hektar. Saknas bra kartmaterial på befintlig anläggning tillkommer tid för att leta. Den praktiska livslängden på dränering är upp till 50 år om den sköts och underhålls. Gör du komplettering och nydikning så samla och bevara kartmaterial och handlingar. Detta är värdehandlingar för dig och framtidens lantbrukare. Camilla Svensson 6 Jordbiten 3/2013

7 Klimatanpassning Sprid gödseln i tid Ett regnigt år är det lätt att stå med en full gödselbehållare i slutet av oktober. Det förändrade klimatet kommer att leda till mer regn på hösten. Med bra planering kan du undvika att hamna i den sitsen. Du måste veta hur mycket gödsel som måste ut på hösten för att klara vintern. För att räkna ut det måste du ta hänsyn till: Spridningsstart på våren När behållaren töms Lagringskapacitet Gödselproduktion Det du gör är att räkna ut hur mycket av sommarens och höstens gödsel som måste spridas före spridningsstoppet i november. Nästa steg är att ta reda på när den gör bäst nytta under den spridningstid som bjuds. Planera sedan in spridningen med tanke på både bästa effekt av gödseln och din egen arbetssituation. Våren Enligt regelverket är spridningsstoppet slut den 1 mars men då kan väderleken med snö och tjäle sätta käppar i hjulet. I våras till exempel, fick man börja sprida runt mitten av april. Nötkreatur Säg att du tömmer behållaren vid spridningen till skörd två på vallarna i mitten på juni. Då är det tio månader till nästa vår. Har du lagringskapacitet för åtta månader innebär det att du måste få ut motsvarande två månaders gödselproduktion senast i oktober. Fundera på var den gödseln gör bäst nytta och planera in spridningen. Troligen är höstspridning på vallarna en bra idé. Vänta inte med att sprida till mitten eller slutet av oktober utan planera in spridningen redan i september. Har du sex månaders lagringskapacitet blir det istället motsvarande fyra månaders gödselproduktion som ska spridas under hösten. Det innebär att behållarna måste tömmas i oktober, men vänta för den skull inte med all spridning, utan planera in delar av den i september. När du planerar in höstspridningen lägg då gödseln på de vallar som varit förstaårsvallar under säsongen för att ge dem en bättre övervintring, alternativt på de skiften som är svåra att komma ut på tidigt på våren. Gris För grisgården ligger nästa alla bra spridningstidpunkter i vårbruket, och troligen töms behållaren i april- maj. Det betyder att det är månader till nästa vår. Har du tio månaders lagring behöver du få ut motsvarande en till två månaders gödselproduktion före november. Var gör den gödseln bäst nytta? Det troliga blir en höstspridning till raps eller höstsäd. Realistisk För att vara på den säkra sidan bör du räkna på både din gödselproduktion och lagringskapacitet. Räkna först teoretiskt med de tabeller som finns tillgängliga och fundera sedan på om det du räknat ut stämmer med verkligheten. Fundera på hur lång tid tar det för gödselbehållaren att bli full eller halvfull, tänk på att det oftast blir mer gödsel under vintern. Bäst nytta Grunden när du ska sprida din gödsel är att göra det när den gör som mest nytta. Att sprida gödsel vid sämre tillfällen innebär antingen att du inte får de skördar du beräknat eller att du måste komplettera med handelsgödsel. Bägge alternativen kostar pengar. Så sprid inte mer än du måste under senhösten. Kajsa Lycke Jordbiten 3/2013 7

8 Klimatanpassning Tips för bätt Strukturskador orsakar uppemot 15 procent lägre skördar och utgör ett allt större hot mot den långsiktiga bördigheten. Med bra strategier för när, var och hur körningarna på åkern sker kan du minska riskerna. Med rätt spridningstidpunkt och bra utrustning utnyttjar du dessutom växtnäringen bättre. En strukturskadad jord har sämre vattengenomsläpplighet, dräneringsegenskaper, rotutveckling och vattenförsörjning Det ger fler sjukdomsangrepp, mer ogräs, sämre växtnäringsutnyttjande, större skördevariation mellan åren och större växtnäringsläckage. Det ökar även bearbetnings- och dragkraftsbehovet. Odlingssystemet påverkar Grödor med kraftiga rotsystem samt tillförsel av organiskt material som ökar mullhalten har positiv effekt. Negativ inverkan har till exempel körning under blöta förhållanden, ofrusen barmark och tunga maskiner i kombination med höga ringtryck. Ringtrycket har störst betydelse för packningsskadorna i matjorden, medan hjullasten har störst inverkan på alvpackningen. Hjullasten bör inte överskrida 3 ton per hjul. Struktursvaga mjälajordar och lättleror utsätts lätt för igenslamning, skorpbildning och yterosion. På dessa jordar är det extra viktigt att måna om markstrukturen. Dräneringen grunden för en fungerande odlingsjord Tunga maskiner kan ge markpackning 8 En fungerande markavvattning ger en mer välutvecklad gröda med bättre rotutveckling samt minskar problemen med utvintring och uppfrysning. God dränering ger dessutom stabilare jordstruktur och ökad bärighet. Det gör att vårbruket kan påbörjas tidigare, bearbetningjordbiten 3/2013

9 Klimatanpassning tre markstruktur arna kan utföras senare på hösten och gödseln spridas när det mest är lämpligt ur växtnäringssynpunkt. Dränering minskar dessutom risken för växtnäringsförluster. Tänk på att befintlig dränering måste underhållas för att fungera. Planera körningarna det har du igen Det har visat sig att man i vissa fall kör upp till tre gånger så långt på fältet, som den effektiva körningen kräver. Anläggning av ytterligare infarter till fältet kan minska onödig extrakörning. Överväg fasta körspår för tunga transporter. Då packas bara en del av skiftets yta. Varje överfart är en risk för packningsskador och kostar bränsle och tid. Planera tidpunkten och rutten för dina överfarter, det lönar sig! Plöjning sker nära alven Vid plöjning går bakhjulet på traktorn i plogfåran och dess hjulbelastning påverkar alven mycket kraftigare. Plöjning ger en förtätad plogsula och långvariga packningsskador i alven. Att variera plöjningsdjupet kan minska plogsulan. Undvik slirning, då ältas jordstrukturen sönder. Plöj tvärs lutningen på sluttande skiften för att minska ytavrinning och erosion. Reducerad bearbetning och onlandplöjning kan vara alternativ för att komma ifrån plöjningens effekter på alvpackningen. Vårplöj om möjligt Vårplöjning minskar både risken för växtnäringsförluster och strukturskador, särskilt på struktursvaga och slamningsbenägna jordar. Låt marken ligga obearbetad vintern före. Grödan eller stubben skyddar markstrukturen mot regndropparnas hårda slag och hindrar jorderosion och medföljande fosforförluster. Vårplöjning passar främst på lättare jordar. Höstplöjning bör ske sent på hösten för att minska växtnäringsförlusterna. Tidigt på hösten är marken fortfarande varm och mycket kväve kan frigöras och utlakas. Alltför sen plöjning kan dock medföra försämrad markstruktur eftersom vattenhalten vanligtvis är högre, särskilt på lerjordar. Fält- och hemtransporter Var rationell och planera överfarterna. Sänk ringtrycket så du inte kör med transporttryck på åkern. Det bästa är om transportvagnen möter på vändteg eller angränsande väg. Flytgödseltunnan orsakar stora markbelastningar Packningen beror på spridarens lastkapacitet, arbetsbredd, antal axlar och tryck i däcken. På våren är alven blöt och formbar och trots att matjorden reder sig fint är den extra känslig för tunga belastningar. Trippelboogie på den tunga gödseltunnan istället för vanlig boogie minskar hjulbelastningen och ökar möjligheterna till lägre ringtryck. Matarslangsteknik kan vara ett alternativ, om man har bra arrondering. Utnyttja stallgödseln Stallgödsel bör ur växtnäringssynpunkt i första hand spridas på våren i växande gröda. När det är blött frigörs kvävet och utlakas. Även kalium utlakas lätt och på vattenmättad mark försvinner fosfor genom ytavrinning. Råd vid gödselspridning Analysera urin och flytgödsel. Fastgödsel är svårt att analysera, använd riktvärden. Låt markkartan avgöra var du sprider Bruka ner snabbt på öppen jord. Inom en timme kan det mesta kvävet ha gått förlorat. En växande gröda ger ett visst skydd men med ett myllningsaggregat kan du minska förlusterna med procent Sprid vid lugnt väder med låg temperatur och inte när det är för blött. Tips för att förbättra markstrukturen Sköt om din dränering Öka antal in- och utfarter på fältet Öka mullhalten i jorden Strukturkalka Ordna en ordentlig växtföljd Kör de tyngre ekipagen i fasta körspår Anpassa ringtrycket efter belastningen Använd dubbelmontage eller band Prova reducerad bearbetning eller onlandplog Anna Bjuréus Länsstyrelsen Värmland Foto: Emelie Svensson Jordbiten 3/2013 9

10 Klimatanpassning Vattenarkivet går från källare till webb Plankarta till Drygstorps dikningsföretag, Området ligger i nuvarande Falköpings kommun Vattenarkivet går från källare till webb I Länsstyrelsens vattenarkiv i Skara finns en okänd skatt. Nämligen kartor, ritningar och förrättningsakter över dikningar, invallningar och sjösänkningar sedan slutet på 1800-talet. Trots att handlingarna är gamla är de i många fall fortfarande juridiskt bindande. För att göra materialet mer lättillgängligt pågår ett omfattande digitaliseringsarbete som nu närmar sig slutfasen. I arkivet finns även täckdikningsplaner som kommer att digitaliseras senare. Samfälligheter bildade för att torrlägga mark kallas ofta för torrläggningsföretag, dikningsföretag eller sjösänkningsföretag. Dikning, vattenavledning, invallning och täckdikning är olika typer av markavvattning som innebär en varaktig avvattning av mark, för att öka lämpligheten för ett särskilt ändamål. Båtnadsområde är den mark som får ekonomisk nytta av markavvattningen. Kartorna och handlingarna i vattenarkivet är ett viktigt historiskt material och en stor källa till kunskap. De vittnar om den omfattande dikning som skedde i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet för att skapa mer och bättre jordsbruksmark. I materialet är det möjligt att se hur mark- och ägoförhållanden var och vilka åtgärder som föreslogs i form av torrläggning. Värdefullt material För miljövård, jordbruk, forskning och samhällsplanering har materialet stor betydelse eftersom det ofta har gjorts omfattande tekniska och ekonomiska utredningar. Materialet är efterfrågat i samband med översvämningar, anläggande av våtmarker, rensning av diken med mera. Gammalt men bindande Markavvattningsföretag omnämns inte i fastighetsregistret, utan varje fastighetsägare måste själv undersöka om man är delägare. Företagen är samfälligheter som har bildats genom en förrättning. De är rättsligt gällande och omprövas hos Markoch miljödomstolen. Det innebär att sträckningar, djup med mera i handlingarna gäller på samma vis som en vattendom. Det fastslogs också vilka fastigheter som ingick och hur stor andel i företaget som varje fastighet hade både vid arbetets utförande och vid framtida underhåll. Vägen till webben Målet med digitaliseringsarbetet är att kartor med alla markavvattningsföretag, och på sikt även täckdikningsplanerna, i länet ska finnas tillgängliga på webben. Handlingar äldre än 1918 finns hos Lantmäteriet och kan sökas via deras webbtjänst historiska kartor. Beställ material här: vattenarkivet. vastragotaland@lansstyrelsen.se Läs mer på lansstyrelsen.se/ vastragotaland. Vattenarkivet finns under Miljö och klimat/vatten och vattenanvändning. Kristina Berg Vattenvårdsenheten Tobias Allvin Staben 10 Jordbiten 3/2013

11 Svämplanens bortglömda roll Klimatanpassning Ökad nederbörd och risk för kraftigare skyfall på sommaren ställer allt högre krav på jordbrukets dräneringssystem för att bibehålla odlingsförutsättningarna. Det blir lätt att fokus riktas alltför mycket mot dessa mer tekniska lösningar och att lösningar som arbetar med mer naturliga processer glöms bort. Svämplanen är de områden som med viss regelbundenhet översvämmas som en naturlig del av vattendragets dynamik. Svämplanen längs många av våra vattendrag är områden som utöver rollen som översvämningsytor har många viktiga funktioner för vattendragens kvalitet. Dessa svämplan är i många avseenden lite bortglömda men mycket pekar på att de kommer att få allt större plats i diskussionerna om klimatanpassning men även i frågor som rör vattenkvalitet i stort. Levande vattendrag inte bara en fråga om halter, fiskar, växter och kryp För det första är det viktigt att förstå att vattendragen är mer än bara själva vattenfåran. Oavsett om områdena intill vattendragen berättigar till skyddszonsstöd eller inte så är de viktiga för vattenkvaliteten. Att vattendragen är föränderliga över tid inser man lätt genom att jämföra nya och äldre kartor. Utöver detta är vattendragens naturliga processer grundläggande. Det rör exempelvis en så enkel sak som att delar av vattendragen är erosionsområden och andra sedimentationsområden. En ökad förståelse för vattendragens dynamik behövs av oss alla. Nygammal roll för svämplanen? Översvämningen i sig skapar livsmiljöer, sedimenterar fosfor och dämpar flödena till viss del. Ser man på gamla häradskartor så är dessa områden allt som oftast slåttermarker medan de idag i stor utsträckning är odlade marker. Jämför man häradskartan med de nya kartor med höjddata som finns ser man tydligt dessa områden. Med tanke på ökad nederbörd och högflöden är en relevant fråga vilket det bästa nyttjandet av denna mark är. Både utifrån ren odlingsekonomi med ett ökat risktagande men även utifrån alla de nyttor som ett väl skött svämplan genererar. Fredrik Fredrikson Gröna områden på häradskartan visar på slåttermark. På kartan med höjdnivåer syns tydligt var svämplanen ligger. I många fall är svämplanen idag åkermark med de risker som kan finnas med högre flöden i vattendragen. Lantmäteriet Jordbiten 3/

12 Klimatanpassning Tjugo år i vädrets tjänst Alf och Rigmor Iderbrant förvaltar ett ädelt arv. På gräsmattan står nämligen en vit väderstation. Numera är kvicksilvertermometrarna borta, men en givare ser till att stationen gör samma jobb som i alla tider. Alltså sedan 1932, när väderrapporterna började strömma från Remningstorp till SMHI. Vi tog över Vädertjänsten passade bra med livet som lantbrukare. Vi var ju hemma jämt, förklarar Alf Iderbrant. Remningstorp ligger norr om Eggby, i det landskap som ännu bär namnet Valle efter ett saligen insomnat härad. Österut ståtar Billingen och i norr djupnar skogarna i naturreservatet Klyftamon som bildar gräns mot Götene. Det är mycket vackert. Nästan onödigt vackert, som västgöten säger när fägringen får ögonen att tåras. Mjölkkor och ungdjur Alf och Rigmor Iderbrant har haft gott om stunder med skönheten i Valle. Här, på Remningstorp, var paret arrendatorer under många år. Mjölkkor, ungdjur, några grisar och lite spannmål fyllde arbetsdagarna. Nu finns inga kor kvar. Det är bara foderproduktion och betesmark, berättar Alf. Nej, det är inte längre familjens bekymmer. Alf och Rigmor är numera pensionärer. Vill säga, pensionärer från lantbruket. Väderrapporteringen fortsätter precis som vanligt. Ja, men det är för intresset. Det är då rakt inte för pengarna, skrattar Rigmor och låter antyda att SMHI inte betalar överdrivet furstligt för tjänsterna. En diger bunt Rigmor och Alf har lätt till skratt, och springer fram och tillbaka med böckerna som berättar om vädret i Valle under de senaste tjugo åren. Det är en diger bunt. Här får SMHI två gånger om dagen, morgon och kväll, rapporter om temperaturer och nederbörd. Och snödjup, om årstiden tycker att landskapet gör sig bäst i vitt. Länsstyrelsen i Västra Götaland har också glädje av stationen i Remningstorp. Ja, Hornborgasjön brukar ringa och höra om snödjupet. Det har väl med tappningen att göra, säger Alf. För varmt för blåbär När jag ber Alf och Rigmor dra sig väderupplevelser till minnes under sina tjugo år hamnar vi bara några veckor tillbaka i tiden. Vi hade 30,2 grader en dag i somras, berättar Alf och skakar på huvudet. Jag skulle gå ut och plocka blåbär, men fick inte, skrattar Rigmor. Nej, inte en sådan dag. Så varmt har vi aldrig haft här, replikerar Alf. Den här siffran lades sedan samman med andra siffror, som slutligen formerade sig på meteorologernas kartor. Ett ständigt pågående arbete för att du och jag ska kunna förhålla oss till det som är och kommer. Tack för det, Rigmor och Alf. Jan Mogol Informationsenheten Rigmor och Alf Iderbrant. Strävsamma väderobservatörer i 12 Eggby, i Skara kommun. Jordbiten 3/2013

13 Klimatanpassning Större hagar skyddar hästarna och miljön I Västra Götaland har hästhållningen de senaste åren haft stora problem med leriga och söndertrampade rast- och beteshagar. Det beror på varma, blöta höstar och vintrar samt regniga somrar i kombination med för små rasthagar. Detta kan ge problem med röta på hovarna. Dessutom påverkas miljön negativt när avrinningsvattnet får stora mängder fosfor och kväve från hästarnas avföring. Hästar som dagligen går i leriga och blöta rasthagar kan få bärrandsröta, strålröta, hovsprickor, strålröta eller hovbölder. Riskerna kan förebyggas genom att dagligen rengöra hovar och ben samt hålla benen torra under del av dygnet. Men helst bör hagens yta vara så pass stor att hästarna får ett varierat underlag. Hästfolk känner sina hästar och vet att de är sociala flockdjur. Speciellt för unga hästars sociala utveckling är umgänge viktigt och de bör vistas ihop med minst ytterligare en häst. Alla hästar bör få möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter, med vissa undantag som skadade hästar och hästar på tillfällig plats. Likaså kan de behöva hållas inomhus tillfälligt när förhållanden utomhus är dåliga och det är direkt olämpligt att släppa ut dem. Exempel kan vara vid storm, plötslig halka, åskväder eller när blodsugande insekter blir för besvärande. Så påverkas miljön Miljön påverkas negativt under höst- och vinterhalvåret eftersom hästarna då ofta går ute i en mindre rasthage där det inte finns tillväxt av bete. Rasthagen tillförs kväve och fosfor genom hästarnas spillning och det innebär att vatten som rinner av från en upptrampad rasthage kan vara starkt uppblandad med gödsel och urin. Vattnet måste då betraktas som gödselvatten och ska ledas till gödselbrunn eller platta för att undvika förorening av yt- eller grundvatten. Vill man minska risken för växtnäringsläckage är en stor beteshage att rekommendera. Då tar växterna upp näringen som finns i gödseln. Tips för nöjdare hästar och renare miljö Dränera markyta som är hårt belastad av hästar, om inte markytan blir dränerad naturligt. Tänk bara på att det inte är tillåtet att dränera naturliga betesmarker utan tillstånd från Länsstyrelsen. Fördela grovfoder i hagen för att minska upptrampningen. Detta stimulerar också hästarna till ett naturligt fodersökningsbeteende. Ge hästarna så stora betes- och rasthagar som möjligt beroende på deras storlek, ålder, egenskaper och kön. I Danmark finns diskussioner om att omkring 300 kvadratmeter skulle vara den minsta arealen för ett halvblod. Hans Borgvall Veterinär och djurskydd Jordbiten 3/

14 Vilda bin och andra kryp med gadd Alla har vi stått och lyssnat på bisurret vid blommor en sommardag, tittat på en gullig humla och viftat bort getingar från saftkalaset. Både bin, humlor och getingar tillhör gruppen gaddsteklar, en stor grupp insekter med 830 arter i Sverige. Vilda bin, rovsteklar, myror och getingar är de största grupperna av gaddsteklar. Det finns till exempel över 300 arter vilda bin i Sverige. Dålig kunskap Kunskapen om vilka arter gaddsteklar som finns i länet är dålig och om vissa delar av länet har fler arter än andra. Vad vi vet om dessa arter är till stora delar beroende av att ideella personer rapporterar in sina fynd på Det ger mycket värdefull kunskap, men den är inte jämförbar över länet. För att råda bot på detta har den regionala miljöövervakningen under tre år övervakat gaddsteklar. Provtagningen har skett i vardagslandskapet där det inom någon kilometer funnits en betesmark och sand eller grus. I genomsnitt hittades 24 olika arter på varje provtagnings- En av alla våra bi-arter, sobersandbi som vilar sig på en maskros. Foto: Magnus Stenmark punkt. Det är lägre än vad man hittar på många andra ställen i landet. Vid jämförelse med andra län av vilka arter som pollinerar blomman åkervädd så fanns det färre humlor och tambin i Västra Götalands län. Här är det istället mer flugor som pollinerar. Gör nytta Ny kunskap visar att vilda bin gör pollineringen effektivare även om man har tambin som pollinerar. Man kan alltså inte ersätta de vilda pollinatörerna med tama bin och få en lika bra pollination som om man haft vilda pollinatörer också. Behöver hjälp idag Många av våra gaddsteklar behöver hjälp för att hitta mat och boplatser. Hela 167 arter är idag hotade eller nära hotade. En rapsåker ger massor av pollen (= mat), men bara under en kort tid. Naturligtvis behövs det mat under resten av säsongen också. Framför allt är bristen stor på våren, då det inte finns så många olika arter som blommar. Här är sälgen och andra videarter väldigt viktiga. Mer än hälften av de svenska gaddstekelarterna bygger sina bon i marken och många av dem behöver öppen sand, de klarar inte att gräva igenom en grässvål. Ett effektivt sätt att skapa markblottor är att bränna mark, till exempel en vägkant eller delar av en betesmark. Den svarta jorden som skapas värms dessutom snabbt upp. Det gynnar många arter eftersom det inte bara är människor som kan ha problem med en kall svensk sommar. Läs mer i aktuelltrutan på Lantbruk & Landsbygd Anna Stenström Naturvårdsenheten fakta Vill du gynna vilda gaddsteklar och pollinatörer? Låt växter blomma, till exempel i vägkanter Spara sälg Skapa sandblottor, gärna i soligt läge Bränn gräsmarker Bygg ett bi-bo 14 Jordbiten 3/2013

15 Foto: Nationellt Centrum för Måltiden Mer lokal mat i kommunala kök Allt fler kommuner vill ha lokala leverantörer av livsmedel till de egna köken. Problemet är att närproducerat inte får vara ett krav vid offentlig upphandling. Men genom att göra det möjligt att leverera en produkt till ett ställe under en viss tid ska fler lokala producenter kunna lämna anbud. I Västra Götalands län pågår just nu flera stora offentliga upphandlingar av livsmedel. En av dem är Vara, Skara, Götene och Falköpings kommuner som gör en gemensam upphandling, värd omkring 57 miljoner kronor per år. Den har förberetts i månader och i augusti blev underlaget offentligt. Vi har haft träffar med både politiker och leverantörer, säger Lena Orrvad, som är upphandlare i Vara. Viktigast är ändå mötet med kommunernas kostekonomer och kostchefer, eftersom de tar fram specifikationen på vilka produkter de vill ha. Samarbete skapar möjligheter Från politikerna finns en stark ambition att öka andelen lokala och regionala produkter i köken på skolor, förskolor och i äldreomsorg. Samtidigt får kommunerna, enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), inte ha närproducerat som ett specifikt krav. Därför har de, tillsammans med Länsstyrelsen, arbetat på flera sätt för att ändå göra det möjligt. Länsstyrelsen har ett brett kontaktnät för att nå ut till små och medelstora producenter och erbjuder konsulthjälp till leverantörerna om hur man lämnar anbud. Vi har även haft leverantörsträffar. I våras kom nästan 60 företag, vilket är betydligt fler än för fyra år sedan när vi gjorde motsvarande upphandling. Mässa för leverantörer I början av juni ordnades en livsmedelsmässa i Vänersborg, i samarbete mellan Hushållningssällskapet och Länsstyrelsen, där leverantörerna fick presentera sina produkter. Det var också ett bra tillfälle för leverantörerna att träffas och knyta nya kontakter för framtida samverkan, menar Lena Orrvad. Redan vid förra upphandlingen fanns det möjlighet att lämna anbud på en produkt, till en leveransadress och del av efterfrågad volym. Det ledde till att en potatisodlare och en grönsakshandlare kunnat leverera Lena Orrvad, upphandlare i Vara kommun Foto: Vara Kommun direkt till köken i Vara. Potatisodlaren har dessutom i nära dialog med kostverksamheten utvecklat sorteringen av potatis och kan därmed erbjuda ett större sortiment anpassat för kökens behov, säger Lena Orrvad. Hon påpekar att kommunerna i Skaraborg är lyckligt lottade när det gäller lokala livsmedelsproducenter. Här finns flera mejerier, samt många odlare och uppfödare. Vi ska hitta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden med hänsyn taget till alla de kvalitetskrav som ställs. Upphandlingen är ju en del av uppdraget att erbjuda barn, unga och gamla bra mat. Elisabeth Gustafsson E Gustafsson Information AB Läs fortsättningen på artikeln på vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd Jordbiten 3/

16 På Hultet finns ett 100-tal Aberdeen Black Angus. Hultets gårdsslakteri - litet slakteri som lever på kvalitet Familjen Kemmeter hade bott på gården i två år när de köpte sina första kor. Efter ytterligare några år började de fundera på att starta eget slakteri. Nu har Hultets gårdsslakteri i Lerdala varit igång i två år. Och från början skulle de inte ens ha några djur. Gården Hultet ligger vacker, strax utanför Lerdala. Ängarna och kullarna breder ut sig runt byggnaderna. På ena sidan går ett 30-tal av gårdens kor och kalvar. En bit bort skymtar gammeltjuren. Vi fick en ny tjur igår. Den gamle har gjort sitt. Till hösten går han till slakt, säger Helmut Kemmeter osentimentalt, och konstaterar att tjuren haft det bästa liv som en tjur kan ha. Driften är ekologisk och djuren går fritt på naturbete hela sommarhalvåret och i lösdriftsstall under vintern, då de också kan gå ut. Besättningen har byggts upp successivt under åren och uppgår nu till omkring 100 djur. Vi har cirka 80 hektar egen mark och arrenderar 40. Det mesta är naturbetesmark som djuren håller öppet. Det finns höga naturvärden i området och vi har, med stöd av Länsstyrelsen, restaurerat en del av markerna. Bäckenhängt kött Bakom de röda ladugårdsväggarna, som är från 1800-talet, finns det två år gamla slakteriet. Här finns Helmut Kemmeter vid sitt gårdsslakteri. 16 Jordbiten 3/2013

17 hela kedjan, från att djuret avlivas, styckas, kyls, hängmöras, finstyckas och paketeras. Slaktkropparna bäckenhängs, vilket tar mer plats och är lite mer arbetskrävande men det ger en stor skillnad i kvaliteten på köttet, menar Helmut. Musklerna i rygg och bakdel sträcks ut vilket gör köttet mörare. Och kvalitet är det som Hultets gårdsslakteri lever på. Skulle vi leverera något som kunderna blir missnöjda med skulle det vara förödande, sådant sprider sig snabbt, konstaterar Helmut. Det var ingen självklarhet att han skulle bli varken bonde eller slakteriägare. Jag har jobbat som projektledare och inköpschef på industriföretag. Men så flyttade vi hit 2003 och köpte ett tiotal kor och några kalvar ett par år senare och på den vägen är det. Han valde rasen Aberdeen Black Angus för att den ger kött av hög kvalitet, har lätt för att kalva och mår bäst av att äta bara gräs. Men den ger inte lika mycket som en konventionell köttras, kanske procent mindre. Det innebär att den inte passar i de stora slakterierna. De har mallar för vad djur ska ge och lägger inte lika stor vikt vid köttkvaliteten. Vi fick inte betalt för det mervärde som köttet ger, menar Helmut. Därför började han undersöka möjligheterna att starta ett gårdsslakteri. I mars 2010 slutade han jobbet som inköpschef och la all kraft på att bygga upp verksamheten. Jag fick bra hjälp av Länsstyrelsen från idé till genomförande. Och så har Jonas Svenneskog på Varekils slakteri varit ett väldigt stort stöd. Som van inköpare letade Helmut fram utrustning. Hela slaktlinan är köpt från Polen. Kylrumsväggarna kommer från Lettland. Hela investeringen för slakteriet gick på två miljoner kronor och då betalades 30 procent av investeringsstöd från Länsstyrelsen. Man kan köpa utrustning i Sverige också, men då är den inte anpassad för små slakterier och blir mycket dyrare. Stelbent lagstiftning Något som inte heller är anpassat för små slakterier är livsmedelslagstiftningen. Det ställs precis samma krav på de små som på de allra största. Hultet slaktar lika mycket på ett år som slakteriet i Skövde gör på en dag så förutsättningarna ser väldigt olika ut. Jag menar inte att vi ska sänka kvalitetskraven på det som går ut eller ha sämre hygien. Men det borde finnas en viss flexibilitet i tolkningen av perifera krav som exempelvis förvaring av hudar. Nu får de inte ligga ute längre, utan vi måste bygga ett särskilt, helt tätt utrymme där de ska förvaras, suckar Helmut. Hultets gårdsslakteri har ingen fast anställd personal. Produktionen är för ojämn och inte tillräckligt lönsam för det. Ett irländskt bemanningsföretag förser gården med kunniga styckare de dagar i veckan som det är produktion, vilket fungerar väldigt bra, tycker Helmut. Under 2012 slaktades cirka 180 nötdjur och lamm på Hultets gårdsslakteri. Av dessa kom 20 nöt från den egna besättningen, resten är legoslakt men allt är närproducerat och det mesta är ekologiskt. Kapaciteten är betydligt högre, man skulle klara 800 nöt och lamm per år, och beläggningen ökar. Vår största kund är Börstorps slott utanför Mariestad som föder upp ekologiska nötdjur. Alla deras ungdjur slaktas och styckas hos oss för vidare försäljning till restauranger och privatkunder. Lammen kommer också från trakten. Kontakterna med djurägare och kunder och att alla är så nöjda är det bästa med jobbet. Och trots att det periodvis har varit, och är, slitsamt har Helmut aldrig tänkt tanken att ge upp. Nu planerar vi för att bygga om lite så att vi får en riktig gårdsbutik. Allt fler privatpersoner hör av sig och vill köpa kött och det går bra idag också. Men vi kan öka det och bli bättre på marknadsföring. Det är nog min sämsta gren Elisabeth Gustafsson E Gustafsson Information AB När 411 föddes vägde hon bara 16 kilo och fick stödmatas eftersom hon inte orkade dia tillräckligt. Men nu är hon lika pigg som de andra kalvarna. Jordbiten 3/

18 Möte mellan stad och land. Från vänster: Moustafa Blaid (Föreningen Internationella Sköna Konster, Göteborg), Åsa Jellinek (Länsstyrelsen, Skara) och Shaaban Awad (Arabiska Bokstavscentret, Göteborg). Från förort till landsbygd Jag skulle åka direkt, om det finns ett arbete för mig, säger han. Shaaban Awad nickar instämmande. Jag har en familj att tänka på. Fru och barn. Men om det finns arbete så Vi landar ständigt på samma plats i samtalet. Arbete, arbete, arbete. Med arbete är allt möjligt, utan arbete blir livet problematiskt. Invandrare, alltså första generationens svenskar, landar ofta i städernas förorter. Samtidigt brottas den svenska landsbygden med avfolkning och försämrad service. Ändå är mötet mellan tillgång och efterfrågan komplicerat. För att jämna vägen har Länsstyrelsen dragit igång möten och samtal med invandrarföreningar i Göteborgs nordöstra förorter. Landsbygdsprogrammet förbereder sig för kommande dagar och år. I arbetet med det nya programmet, som ska löpa mellan 2014 och 2020, ingår referensgrupper. De består av människor som inte kommit till tals tidigare. Exempelvis invandrare. Ska vi klara generationsskiftet på landsbygden måste vi veta vad de nya svenskarna ser och tänker, säger Åsa Jellinek som leder Länsstyrelsens arbete med landsbygdsprogrammet. Resor i det inre För en tid sedan tog Åsa kontakt med föreningarna Arabiska Bokstavscentret (ABC) och Internationella Sköna Konster (ISK) i Göteborg. Hon hade god hjälp av konsulten Yusra Moshtat, som driver firman Med andra ögon. Yusra har tidigare gjort ett uppmärksammat arbete om naturen som en mötesplats mellan svenskar och invandrare. Några samtal och möten senare har Åsa gjort en lång inre resa i sin förståelse för nyanländas ansträngningar i mötet med Sverige. Shaaban Awad, ABC, och Moustafa Blaid, ISK, som med stort engagemang deltagit i träffarna, har gjort en motsvarande inre resa. I deras fall från storstadens självklarhet till en svensk landsbygd. I den andres ögon Ett möte mellan människor kräver förmåga att se världen genom den andres ögon. Shaabans och Moustafas bild av den svenska landsbygden är givetvis formad av mötet med barndomens landsbygd. Alltså i Egypten respektive Libyen. Och det är ingen landsbygd som lockar. El, vatten, vägar det mesta fungerar dåligt på landet, säger Moustafa. Politikerna bryr sig inte om små byar långt bort. Det är fattigt, konstaterar Shaaban. Och varför skulle det vara annorlunda i Sverige än i Libyen och Egypten? Visserligen hade såväl Moustafa som Shaaban en föreställning om att svensk landsbygd nog skulle vara mer utvecklad än hemländernas, men staden var ändå ett givet val. För arbete, för bostad, för trygghet. Arbete, arbete, arbete Genom samtalen i referensgruppen har Shaaban och Moustafa förstått att landsbygden fungerar i Sverige. Moustafa Blaid är numera inte alls främmande för tanken att byta stad mot land. Slå hål i muren Åsa Jellinek är ömsom djupt bekymrad, ömsom sjudande av optimism. Det som bekymrar henne är den myndighetsmur som första generationens svenskar upplever sig möta. Idag slussas vi runt i en cirkel mellan olika myndigheter. Det är en tom cirkel. Vi kommer ingenstans, förklarar Shaaban Awad. Den här muren måste vi öppna upp. Myndigheterna måste tillsammans kunna skapa en plattform för att möta behoven. Annars blir mitt arbete, att försöka få invandrare och landsbygd att mötas, meningslöst. Då blir det som Shaaban säger. Vi kommer ingenstans, säger Åsa Jellinek. Inspirerande möten Samtidigt är hon inspirerad av sina möten med människorna i föreningarna ABC och ISK. Här finns en nyfikenhet på den svenska landsbygden. Här finns en grogrund för en framtid. En sak är säker. Sverige kommer att se annorlunda ut 2020, när det kommande landsbygdsprogrammet ska ringas ut och nästa ringas in. Jan Mogol Informationsenheten 18 Jordbiten 3/2013

19 Hur mycket mjölk ger en liter diesel? Bortsett från den stora mängd solenergi, som via bete och foder blir till mjölk, kräver dagens mjölkproduktion även inköpt el och diesel. Medan elpriserna verkar ha stabiliserats det senaste året så fortsätter trenden med högre dieselpriser samtidigt som skattelättnader undan för undan försvinner. Låt oss därför titta på hur mycket diesel som går åt i och kring stallarna. Diagrammet nedan är baserat på en sammanställning av resultat från några energikartläggningar jag gjort på mjölkgårdar de senaste åren. Det är enbart den diesel som går åt i samband med utfodring, utgödsling med mera som är med. Staplarna är sorterade från minsta gård (30 kor) till största (180 kor). Varför varierar det så mycket? Jag har inget enkelt svar men kan konstatera att bränsleförbrukningen framför allt beror på utfodringssystem, logistik och körsätt. Vid en energikartläggning tittar man såklart även på elförbrukningen. En gård som använder lite diesel för att utfodra kan mycket väl kompensera det genom en hög elförbrukning. Om en elmotor tar över traktorns jobb går det dock bara åt en tredjedel av energin Poängen här är inte att ställa olika system mot varandra utan visa på de skillnader som finns när det gäller hur mycket traktorn är inblandad i produktionen. Tankjournal i traktorn När det kommer till dieselförbrukning är det inte sällan så att det är oklart vart all diesel tar vägen när man som vid en energikartläggning faktiskt skall sätta siffror på olika arbeten. Hur lång tid går traktorn per dag och hur många liter dricker den? En tankjournal i traktorn ökar möjligheten att ha koll. Känslighetsanalys Diesel är också intressant med tanke på att den till 95 procent består av fossil olja och att världen går mot en situation där den lättillgängliga oljan sinar. Förnybara alternativ finns. Frågan är bara hur stor del av dieseln som kan ersättas och till vilket pris? Relativt enkla ersättningsbränslen, som till exempel RME, kommer ute på världsmarknaden hänga med dieselpriserna uppåt. Funderar man på hur företaget påverkas av framtida energiprisökningar är det viktigt att komma ihåg att även andra insatsvaror i lantbruket kräver energi för framställning. Så kallad indirekt energi. Den stora biten här är mineralgödselkväve. För en mjölkgård är det vanligen så att den totala tillförda indirekta energin är 1,5 gånger så stor som den direkta (el, diesel). Svaret Det verkar som om en liter diesel kan ge alltifrån strax under 200 kg till över 600 kg mjölk givet att vi begränsar oss till denna lilla del av produktionsprocessen. Kanske kan detta inspirera till att ta reda på var den egna gården befinner sig på skalan? David Hårsmar Rådgivarna i Sjuhärad kg mjölk per liter diesel Greppa Näringen 10 års-jubilerar! Välkommen till Vara Konserthus den 13 november Läs mer på sidan Antal kor Jordbiten 3/

20 Nordisk konferens om kultur- och lantsorter Med deltagare från Danmark, Finland, Norge och Sverige var intresset stort bland både odlare, mjölnare och bagare när konferensen om lant- och kultursorter ägde rum på naturbruksgymnasiet i Dingle. Kultur- och lantsorter ökar successivt i både odling och i konsumtion inte bara i Sverige utan i hela Norden. Konferensen är ett återkommande arrangemang och i år var det Sveriges tur att stå värd. De senaste rönen inom forskningen vad gäller odlingsåtgärder, bakning och näringsinnehåll samt marknadsföringskoncept diskuterades. Syftet med konferensen var att öka odlingsarealen av lant- och kultursorter i Norden, i synnerhet i Sverige. Demoodling av lantsorter Sedan 2005 har ett flertal fältförsök och demonstrationsodlingar, genomförda av Hushållningssällskapet Väst, legat på skolan i Dingle. Årets demonstrationsfält var mycket frodiga vilket gjorde att man bedömde en bra framtida potential för odling av lantsorter. Bättre växtföljd Gamla sorter har många egenskaper som gynnar växtföljden. Ett lägre näringsbehov, långt strå och väl utvecklat rotssystem passar väl i ekologisk odling. Att utnyttja detta mer i den gängse växtodlingen är viktigt. Ju fler goda egenskaper hos de olika arterna man kan få in, ju friskare och mindre sårbar blir växtföljden. Det finns flera odlarföreningar i landet som Föreningen Gutekorn på Gotland, Wästgötarna i Västra Götaland och Allkorn, vilken är en paraplyorganisation för odlingen. Föreningarna är kontaktnät för marknadsföring, odlingsråd samt information och kännedom om sortens lokala tradition och historia som alltmer efterfrågas hos konsumenten. Högre allelopatisk effekt Allelopati innebär att växten har en hämmande eller en stimulerande verkan på andra växter. Lågt och sällsynt ogräsproblem hos råg kännetecknar dess allelopatiska egenskaper. Den allelopatiska aktiviteten är högre hos äldre sorter. Detta är något som vi kan utnyttja och använda oss mer av både i den ekologiska och konventionella växtodlingen för ogräsreglering. Kvalitet, näringsvärde och bakningsegenskaper En rad olika kvalitetsegenskaper framhålls som frekvent högre och dessa utnyttjas väl vid olika jäsnings- och bakningsförfarande. Mjöl av många kultursorter har visat sig passa bra för bakning på vanligt sätt men har också visat sig lämpligt i surdegsbak. Även kärnans näringssammansättning och innehåll av spårämnen är i regel högre i de äldre sorterna. Det är en egenskap som kunderna allt oftare nämner som ett skäl till varför man vill använda just mjöl från lantsorter. Biologisk mångfald Gamla lant- och kultursorter är ett kulturarv som är viktigt att bevara. Det måste finnas plats i odlingen inte minst för att främja mångfalden i Matlandet Sverige. Effekten av odlingen kan sägas vara ett konkret arbete för den biologiska mångfalden. Läs mer i aktuelltrutan på Lantbruk & Landsbygd Katarina Holstmark, Jordbruksverket Den glade bagaren Sture Nilsson hade med sig ett helt mobilt bageri till konferensen i Dingle. Foto: Marta Göransson 20 Jordbiten 3/2013