FOKUS: OFFENTLIG KONST

Transkript

1 FOKUS: OFFENTLIG KONST TEMA: KONSTNÄREN Avtal - hur, för vem och varför? Fortbildningsdag den 11 oktober, 2007 Arrangörer Gunilla Lagnesjö, Studio Västsvensk Konservering, Västarvet Simon Roos, Konst- och kulturutveckling Ann Bergström, Konstenheten Föreläsare Conny Brännberg, vice ordförande, Kulturnämnden, Västra Götaland Jan Nordwall, kanslichef, Konstnärernas Riksorganisation Ann Bergström, chef Konstenheten, Västra Götaland Kimmo Hakonen, Västsvensk byggkonst Eva Månsson, projektledare, Folkrörelsernas Konstfrämjande Gert Norell, kommundirektör, Vara kommun Hej och välkomna! Simon Roos välkomnade deltagarna till det tredje tillfället i fortbildningsserien FOKUS: OFFENTLIG KONST. Tema: Konstnären. Hur berörs olika frågor i samband med konstprojekt eller när en konstnär ska anlitas? Vad bör ett avtal innehålla? Vilka regler gäller? Vad bör man tänka på? Conny Brännberg - Kulturpolitik i Västra Götaland Conny Brännberg är vice ordförande i Kulturnämnden, Västra Götaland. I Västra Götaland har kulturen ett speciellt egenvärde och dess existens behöver inte motiveras, inledde Conny. Samtidigt kan kulturen generera instrumentell nytta, i form av kulturell ekonomi. Detta har lett till att kultur är en utvecklingsfaktor i regionens tillväxtprogram. Conny klargjorde de olika organ som den regionala kulturorganisationen består av.

2 Kulturnämnden är beställarnämnd som fördelar närmare 800 mkr, under år Nämnden står för helhetstänkande på kulturområdet och skickar uppdrag till regionens olika kulturverksamheter. I kulturberedningen finns representanter från kommunalförbunden, kommunerna samt regionen. All kultur utförs i kommunerna, enligt Conny. Därför är det viktigt med samspel mellan den kommunala, regionala och nationella nivån. Jan Nordwall - Konstnärens avtal och ersättning Jan Nordwall är kanslichef för Konstnärernas Riksorganisation. Organisationen arbetar för att förbättra förutsättningarna för bild- och formkonstnärer i Sverige. Jan eftersträvar att avdramatisera momenten kring avtal. Han menade att ett avtal egentligen bara handlar om en överenskommelse mellan två parter, muntlig eller skriftlig, där båda är bindande. Avtalsskrivning är en process där beställare och utförare bör hålla kontinuerlig kontakt under tiden som beställningens förutsättningar klargörs. Idéer och möjligheter diskuteras tills båda parter kan enas om avtalets punkter. Det är viktigt att detta avtal är tydligt och heltäckande för att vara ett stöd för både beställare och utförare. Avtalen bör vara skriftliga och undertecknade av båda parter. KRO förhandlar för tillfället om nytt ramavtal med staten. Den nya modellen för utställningsersättning innebär bland annat att ersättning till konstnären ska ges beroende på besöksantal och antal veckor som utställningen har pågått. En utställning, inom det nya ramavtalet, klassas som en konstföreställning, vilket innebär att en deltagande konstnär har rätt till ersättning oberoende antalet konstverk som finns med. Detta kommer förhoppningsvis att innebära att konstnärer får betalt för utfört arbete i anslutning till utställningen och inte bara vid eventuell försäljning. Man kan vända sig till KRO och KIF för rådgivning när det gäller: Avtal för uppdrag Arvodering för olika tjänster Utställningsersättning Skatter, tex moms Upphovsrätt; ideell och ekonomisk rätt Ann Bergström - Avtalsskrivning, vad bör beställaren tänka på? Ann Bergström är chef för Konstenheten, Västra Götaland. När man skriver avtal finns det flera punkter man bör tänka på. Ann visade exempel på hur avtal för skissuppdrag samt avtal för konstnärligt gestaltningsuppdrag kan se ut. Avtalet bör innehålla en beskrivning av exempelvis rummet, platsen, detaljkostnader, ersättning och beslutsfattning. Andra punkter som bör finnas med är betalningssätt, tidsram, upphovsrätt samt hur tvister ska lösas (se bifogade avtalsmall). Avtalets beskrivning kan kompletteras med bland annat materialprov och kostnadskalkyl. Ann gick igenom paragraferna för respektive avtalsmall och förklarade med exempel varför vissa punkter kunde vara extra viktiga. Hon påpekade att det är viktigt att följa hela processen under ett konstnärligt gestaltningsprojekt, samt att båda parter är införstådda i avtalet. Kimmo Hakonen - Västsvensk byggkonst Västsvensk byggkonst grundar sig på verksamheten inom projektet Byggkonst som startades Byggkonst förmedlade konstnärer som genomförde utsmyckningsuppdrag i samband med kommunala och privata byggnadsprojekt. Från fick projektledarna information om pågående eller kommande byggnadsprojekt. Byggkonst förmedlade bland utsmyckningar vid tre lekplatser i Ale kommun och till Lillekärrs Idrottshall i Göteborg.

3 Under 2007 har formerna för ett nytt samarbete stiftats. För att samverka inom regionen har följande konstnärsorganisationer gått samman i Västsvensk byggkonst: Konstnärscentrum väst Konsthantverkscentrum KKV Göteborg KKV Bohuslän Not Quite, Fengersfors Medieverkstan i Skaraborg Den ekonomiska föreningen Västsvensk byggkonst består av en styrgrupp, en projektledare samt konsulter. Styrgruppen består av representanter från varje organisation. Projektledare administrerar verksamheten. Konsulterna, som är sex stycken, väljer lämpliga konstnärer i samråd med uppdragsgivaren, alltså det aktuella byggnadsbolaget. Konsulten är kontaktperson för såväl konstnären som byggnadsbolaget. Konsulten hjälper till vid avtalsskrivning och ser även till att uppdraget framskrider enligt den överenskomna planen. Västsvensk byggkonst förmedlar endast yrkesverksamma och väldokumenterade konstnärer. Intresserade konstnärer kan bli medlemmar och på så vis höja sin chans att få utsmyckningsuppdrag, avslutade Kimmo. Ewa Ljung, konstkonsulent i Ale kommun, berättade sitt exempel där utsmyckningsuppdraget inte hade gått enligt planerna. En skulpturgrupp i kommunen, som invigdes 1995, håller på att vittra sönder och förstöras. Skulpturgruppen bestod av mosaik i olika färger på betongkropp föreställande en puppa och två larver. För ca 1,5 år sedan började mosaiken falla sönder och sedan även betonggrunden. Det visade sig att skulpturens innehåll bestod av frigolit, vilket man inte hade räknat med. Nu vill konstnären inte kännas vid konstverket och går inte att kontakta. Kimmo påpekade att man kan undvika liknande problem genom att vända sig till Västsvensk byggkonst. Eva Månsson - SKISS Eva Månsson är projektledare för SKISS. Skiss står för Samtidskonstnärer i samtidssamhället och är ett projekt där man satsar på att utveckla metoder för samarbeten mellan konstnärer och arbetsplatser i personal-, hälso- och utvecklingsprojekt. Under sex månader anställs en konstnär för att jobba med en arbetsplats. Projektet ägs av Folkrörelsernas Konstfrämjande och pågår under perioden på olika platser i hela landet. Projektet riktar sig bara till offentlig förvaltning, eftersom det finns goda förutsättningar för bland annat värdegrundsdiskussioner, menade Eva. Det är svårt att förklara vad som händer på arbetsplatserna, möjligtvis på grund av att det handlar om olika processer på olika sorters arbetsplatser. Varje delprojekt har sin specifika utformning beroende på konstnär, arbetsplats, personal och individ. Konstnären kommer dit och ofta innebär inledningsskedet ömsesidig förvirring. Detta är en viktig del av processen, då förväntningarna på konstnären sällan stämmer överens med det som sker. Under den första tiden inspireras konstnären av arbetsplatsen. Vidare presenterar eller genomför han/hon en aktivitet. I olika aktiviteter startas meningsskapande processer hos personalen. En av effekterna har varit att konstnärerna har fått återkommande uppdrag. I samband med projektet genomförs forskning. För att kunna utveckla och bedöma vad som är effektiva insatser och hållbara arbetsmetoder används ett tvärvetenskapligt perspektiv. I det tillsatta forskarteamet representeras folkhälsovetenskap (hälsa), arbetsvetenskap (organisation), sociologi (kultursociologi) och kultur (konstnärligt perspektiv). Utifrån forskningen har bland annat följande rapporterna skrivits; SKISS som meningsskapande process, Skiss Odyssén och Kultur och hälsa en balanserad koppling.

4 Gert Norell - Konst och kultur som framgångsfaktor Gert Norell är kommundirektör i Vara kommun. Gert inledde med att berätta övergripande om Vara kommun, där jordbruket och tillverkningsindustrin tidigare var stor. Utbildningsnivån och medelinkomsten var låg och befolkningsstrukturen homogen. Under 1990-talets början med lågkonjunktur, försvann många arbetstillfällen i och med jordbrukets rationalisering. Kring mitten av 90- talet vände trenden kommunens ekonomi blev bättre. Kommunens stora problem var nu istället att befolkningen flyttade därifrån. Hur skulle man komma till rätta med problemen? Vad skulle få invånarna att stanna? Hur skulle man möta framtiden? Den politiska ledningen enades om ett långsiktigt arbete med fokus på: Kompetensutveckling Personalen utbildades inom alla kommunala verksamheter, vilket ledde till mer kompetenta ledare och personal. Internationalisering Ett aktivt erfarenhetsutbyte med olika platser i världen skulle öka kunskapen i kommunen. Målsättningen blev att en person från Vara skulle finnas utanför Sveriges gränser varje dag. Gert menade att det finns många sätt att lösa samma uppgift i olika delar av världen. Det internationella utbytet gav perspektiv och inspiration från andra verksamheter. Kulturutveckling I ett individperspektiv stod kulturen för livskvalitet. Kulturen blev samtidigt en utvecklingsmöjlighet där man kunde dra nytta av de positiva effekterna. Vara konserthus har på ett sätt blivit ett förverkligande av Varas kulturstrategi. Konserthusets kringeffekter kan bland annat spåras till kommunens ökade intäkter inom handel- och servicesektorn. Andra kulturprojekt och verksamheter som har startats i Vara kommunen är bland annat Turning Torsbro - ett ungdomskultur- och fritidsprojekt, Vara konstrunda, Genklang Vara. Gerts inspirerande föredrag om Varas framgångssaga ingöt till att våga tänka stort. Avrundning och blickar mot framtiden Ylva Gustafsson, kultursekretariatet Västra Götaland, sammanfattade kort dagen med att påstå att dagen inte har handlat om frågorna vad eller varför kring avtal, utan snarare hur. Utvecklingen kring konstnärlig gestaltning i offentlig miljö är redan igång, det är den här gruppen ett bevis på. Nu är det intressant hur vi ska fortsätta utvecklingen. Ylva avslutade genom att konstatera att den samlade gruppen är ett forum för att bolla erfarenheter och kunskap där vi kan lära av varandra. ETT SAMARBETE MELLAN: Konst- och kulturutveckling, Studio Västsvensk Konservering och Konstenheten

5 Sammanställning av förmiddagens gruppdiskussioner 1. Köpta tjänster. Efterlevs rekommendationer, eller inte? I så fall varför? Kommunens ansvar Konstnärens ansvar 2. Avtal och praxis i samband med konstnärlig gestaltning. Beställarperspektiv Utförarperspektiv 3. Kostnadsfördelning. Vad ingår i, och vem har ansvar? Material, installation, drift osv Konstnär eller kommun Avtal och ersättning vid utställningar varierar, olika organisationer, konstföreningar och kommuner. Viktigt med bra avtal vid beställning av konstnärlig utsmyckning. Flera olika aktörer: - politiker - tekniska förvaltningen - kulturförvaltningen Viktigt att vi talar samma språk och är tydliga Programskrivning - enskilda projekt - styrdokument Ta kontakt med tekniska förvaltningen. Gå på byggmöten för att ha koll på projekt och påverka. Konstnären bör vara med redan i tidigt skede i projekt. Avtal skrivs. Projektet stoppas. Vad händer? Viktigt med tidsatta avtal: Start Delmoment Avslut Tydlig text i avtalet som båda parter förstår Garanti för material. Håller konstverket? Vad händer om konstnären inte fullföljer sitt uppdrag? Hur väljs konstnär? Utnämning genom tävlingar, jury Höja konstnärers status, jämför arkitekter - skolornas ansvar

6 Tjänstemanna nivå man vill jobba för utställningsersättning och få avtal till stånd, dock finns inte alltid resurserna. Utan utställningsersättning har den unga icke-säljande konsten ingen plats i konsthallarna. Hur kan man göra för att skapa sig utrymme inom strama ekonomiska ramarna? Visa politiker nyttan Offentlig upphandling gäller inte vid konstnärlig gestaltning Vem tjänar respektive förlorar på det? Vågar konstnären garantera konstverkens livslängd? Materialgaranti i avtal, eller materialbeskrivning? Förändring kan vara en del i processen, skötselråd, materialdeklaration. Vid gestaltningsprojekt: Kommun Upprätta konstplan med förvaltningsöverskridande samarbete med 1% (ex Härryda, Strömstad) Gemensamma seminarier, ökad kunskap bland konstnärs organisationer Viktigt att reglera ansvaret Konstnär Konstruktion och teknik, Rätt kompetens, verket, fundament, drift - bör regleras i avtalet Vid tjänster: Konstnärer är ingen underleverantör, regleras i konstplan Konsultuppdrag: konstnärlig rådgivning Samarbete med högskolor och konstutbildningar Stadsbyggnadsprojekt ta in flera parter, som tar avstamp i en demokratisk process med medborgarperspektiv Skapa en struktur för byggprocesser med konstnärlig medverkan och kultur