Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 22.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 22."

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende Tid , kl Plats A-salen, Växjö kommun Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Ledamöter Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Ersättare René Jaramillo (KD) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Eva Johansson (C) Ulf Hedin (M) Stefan Bergström (FP) Tony Lundstedt (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Tjänstemän Kommunchefen Kanslichefen 1 (28)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 8 april Justering 2 Information om befolkningsstatistik och befolkningsprognos 3 Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 4 Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Växjö Citysamverkan ideell förening Kallelse till ordinarie bolagsstämma i Regionteatern Blekinge-Kronoberg Röstningsinstruktioner till Växjö kommuns ombud vid årsstämma i Smaland Airport AB Prognostiserat underskott för nämnden för arbete och välfärd efter februari Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut 9 Yttrande över Trafikverkets remiss om åtgärdsprogram för omgivningsbuller 10 Uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort 11 Redovisning av uppdrag att ta fram rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige 12 Redovisning av uppdrag att ta fram strategi för gröna tak och väggar 13 Antagande av Vision Arenastaden 14 Uppdaterade skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Åryd 15 Hovshaga AIF:s ansökan om kommunalt lån 16 Ny prismodell avseende fjärrvärme för näringsfastigheter 17 Måltidsorganisation i Växjö kommun 18 Motion om utredning och förstärkning av anhörigvården i Växjö - Örjan Mossberg (V) 19 Motion om att utöka våra idrottanläggningar med en centralt belägen ridbana - Ann-Kristin Lindquist (S) 20 Motion om nattomsorg i Växjö kommun - Åsa Karlsson Björkmarker (S) 2 (28)

3 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 22 Övrigt 3 (28)

4 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering 4 (28)

5 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Information om befolkningsstatistik och befolkningsprognos 5 (28)

6 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 6 (28)

7 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Växjö Citysamverkan ideell förening 2014 Dnr KS/2014:244 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut 1. Arbetsutskottet utser Per Schöldberg (C) till ombud för Växjö kommun vid ordinarie föreningsstämma i Växjö Citysamverkan ideell förening Ombudet får i uppdrag att rösta för: Behandling av styrelsens årsredovisning för det gångna verksamhetsåret, enligt förslag. Fastställande av resultaträkning och balansräkning, enligt förslag. Ansvarsfrihet för styrelsen. Valärenden enligt förslag. Fastställande av avgifter till föreningen, enligt förslag. 3. Ombudet får i uppdrag att föreslå Maria Sundell Isling som ny ledamot i styrelsen för Växjö Citysamverkan AB efter Ulf Agermark. Bakgrund Växjö kommun har i egenskap av medlem i Växjö Citysamverkan ideell förening kallats till ordinarie föreningsstämma den 24 april (28)

8 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kallelse till ordinarie bolagsstämma i Regionteatern Blekinge-Kronoberg 2014 Dnr KS/2014:225 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut 1. Arbetsutskottet utser Nils Fransson (FP) till ombud för Växjö kommun vid ordinarie bolagsstämma i Regionteatern Blekinge-Kronoberg AB Ombudet för i uppdrag att rösta för: Fastställelse av resultaträkning och balansräkning enligt förslag. Dispositioner av bolagets vinst eller förlust, enligt förslag. Ansvarsfrihet för styrelsen och VD. Fastställande av arvode åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna. Valärenden enligt förslag. Bakgrund Växjö kommun har i egenskap av delägare i Regionteatern Blekinge-Kronoberg AB kallats till ordinarie bolagsstämma den 16 april (28)

9 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Röstningsinstruktioner till Växjö kommuns ombud vid årsstämma i Smaland Airport AB 2014 Dnr KS/2014:125 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Växjö kommuns ombud får i uppdrag att rösta för: Fastställande av resultaträkning och balansräkning, enligt förslag. Dispositioner av bolagets vinst, enligt förslag. Ansvarsfrihet åt styrelsen och VD. Arvoden till styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn, enligt förslag. Valärenden enligt förslag. Bakgrund Arbetsutskottet har i utsett Per Schöldberg (C) till Växjö kommuns ombud vid ordinarie bolagsstämma i Smaland Airport AB den 22 april (28)

10 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Prognostiserat underskott för nämnden för arbete och välfärd efter februari 2014 Dnr KS/2014:236 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet noterar redovisningen i protokollet. Bakgrund Enligt Växjö kommuns riktlinjer för budget, ekonomiska rapporter, bokslut och årsrapporter ska den nämnd som prognostiserar ett underskott lämna en rapport till kommunstyrelsen, som har att redovisa förhållandet till fullmäktige senast i närmast följande delårsrapport alternativt i ett särskilt ärende till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärd har i 25/2014 överlämnat en redovisning av prognostiserat underskott efter februari månad. Underskottet mot budget efter februari månad är 600 tkr. Motsvarande siffra vid samma tidpunkt föregående år var 2,3 mkr. 10 (28)

11 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut Dnr KS/2014:248 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet uppdrar åt kommunchefen att informera kommunens anställda om gällande regelverk och bonussystem för uttag av föräldraledighet, med utgångspunkten att mäns uttag av föräldraledighet är positivt. Bakgrund Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsen att informera kommunens anställda om gällande regelverk och bonussystem runt föräldraledighet. 11 (28)

12 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över Trafikverkets remiss om åtgärdsprogram för omgivningsbuller Dnr KS/2014:187 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet lämnar följande yttrande över remissen: Växjö kommun tycker kartläggningen är bra, men önskar att Trafikverket skulle jobba mer med bullerskärmar och i högre utsträckning tillåta låga, spårnära skärmar. Bakgrund Trafikverket arbetar med ett åtgärdsprogram mot buller med anledning av EGdirektiv 2002/49/EG och Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Kartläggningen är nationell övergripande och omfattar de statliga vägarna, järnvägarna och flygplatserna. Trafikverket erbjuder nu de som berörs av programmet möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 28 mars 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunchefen anser att kartläggningen är bra, men att Trafikverket kunde jobba mer med bullerskärmar och i högre utsträckning tillåta låga, spårnära skärmar. 12 (28)

13 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort Dnr KS/2013:719 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att erbjuda provåkar-kort till nyinflyttade bilister i Växjö kommun enligt dagens modell från Länstrafiken (modell Halmstad). Bakgrund Malin Lauber och Åsa K Björkmarker föreslog i en motion att nyinflyttade ska erbjudas gratis busskort en månad. Kommunfullmäktige biföll motionen och KSAU gav kommunchefen i uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort från den 1 januari Modellen ska utvärderas efter ett år. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 februari redogjort för ärendet och lämnat förslag på tre möjliga modeller för kommunstyrelsen att ta ställning till. De tre modellerna är: 1. Provåkar kort till samtliga nyinflyttade i kommunen, inget utskick från Länstrafiken. Kostnad kr. 2. Provåkar kort till nyinflyttade bilister samt utskick enligt dagens modell från Länstrafiken (modell Halmstad). Kostnad kr. 3. Kommunen erbjuder samtliga nyinflyttade 100 kr reskassa, inget utskick från Länstrafiken. Kostnad kr. Kommunchefen bedömer att alternativ 2 är mest kostandseffektivt för att öka kollektivtrafikresandet och minska Co2 utsläpp. Alternativ 1 är ett generösare välkomnande av nya invånare än idag. Alternativ 3 presenterar kollektivtrafiken som en del av satsningarna på Europas grönaste stad. 13 (28)

14 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av uppdrag att ta fram rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige Dnr KS/2014:195 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 76/2014 uppdragit åt kommunchefen att ta fram en rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 17 mars 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att kommunkansliet har utarbetat en skriftlig rutinbeskrivning för hantering och uppföljning av uppdrag baserat på styrande dokument, beslut i kommunfullmäktiges presidium samt vedertagen praxis. 14 (28)

15 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av uppdrag att ta fram strategi för gröna tak och väggar Dnr KS/2011:1020 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 585/2011uppdragit åt kommunchefen att utarbeta en strategi för hur användningen av byggtekniker som hjälper till att fördröja dagvatten ska öka. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 21 mars 2013 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. I skrivelsen redovisas de åtgärder som genomförts för att få en förbättrad dagvattenhantering i kommunen samt hur frågan kan fortsätta att utvecklas. 15 (28)

16 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Antagande av Vision Arenastaden Dnr KS/2013:883 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar Vision Arenastaden. Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 en detaljplan för Arenastaden. Den är mycket generell och medger byggnation av handel, bostäder, kontor, service och idrottsarenor. I april 2009 antog fullmäktige en dispositionsplan som definierade var olika idrottsanläggningar skulle placeras medan andra markområden lämnades öppna för framtida prioritering. Sedan nu aktuella idrottsanläggningar färdigställts har under 2013 pågått ett visionsarbete för att definiera vad som lämpligen bör hända med olika områden inom Arenastaden. Visionen visar att utrymme finns för flera kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter på sikt liksom för kontor och hotell och området skall kunna inrymma ca 700 bostäder. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 11 mars redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att visionen har varit ute på samråd hos byggnadsnämnden, tekniska nämnden och fritidsnämnden. De har inkommit med synpunkter som sammanställts och kommenterats i särskild handling. Synpunkter har i mindre utsträckning gällt visionära tankar utan mer handlat om detaljer. I stort kan synpunkterna tillmötesgås genom att de beaktas i samband med fortsatt planering och utbyggnad av Arenastaden. Remissförslaget har i vissa delar kompletterats enligt remissvaren och kommentarerna till en Vision Arenastaden 2014 Viktiga delar att studera i samband med nya byggprojekt är grönytor och närrekreation, gång- och cykelstråk, dagvatten, samt uppställningsytor för evenemang. 16 (28)

17 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Uppdaterade skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Åryd Dnr KS/2013:122 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige beslutar med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken att skyddsföreskrifter enligt bilaga 1: Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt ska gälla inom vattenskyddsområde i Åryd, Växjö kommun. 2. Kommunfullmäktige hemställer att länsstyrelsen upphäver det skyddsområde och föreskrifter för vattenskyddsområde Åryd som meddelades genom Kronobergs läns författningssamling 07FS 1970:76. Bakgrund Nordost om Åryd samhälle ligger ett vattenverk med brunnar som förser Åryd och Furuby med dricksvatten. Dagens vattenskyddsområde är för litet och de föreskrifter (regler som gäller inom området) är föråldrade. Tekniska förvaltningen har på uppdrag av tekniska nämnden tagit fram ett förslag på ett utökat vattenskyddsområde med uppdaterade föreskrifter enligt 7 kap 21 och 22 miljöbalken. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 mars redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att förslaget har varit ute på samråd. Växjö kommuns samlade bedömning är att det föreslagna skyddsområdet med skyddszoner liksom skyddsföreskrifterna väl avvägda och att de inskränkningar för berörda fastighetsägare och andra som dessa föreskrifter påverkar inte är mer ingripande än vad som är nödvändigt för att tillgodose syftet med vattenskyddsområdet. 17 (28)

18 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Hovshaga AIF:s ansökan om kommunalt lån Dnr KS/2014:213 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen beviljar Hovshaga AIF ett lån om kronor. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja resterande del av lånet, kronor. Bakgrund Hovshaga AIF har ansökt om ett lån från kommunen om sju miljoner kronor för att i etapp ett anlägga konstgräs på nuvarande A-plan och belysning samt att förbereda för ombyggnad av dagens träningsyta till 7-manna gräs. I etapp två vill de bygga en enklare läktare och staket runt Hagavallen och ställa i ordning dagens träningsyta till 7-manna gräs. Etapp ett har Hovshaga AIF kostnadsberäknats till 6,2 miljoner kronor och etapp två till 0,8 miljoner kronor inklusive staket, sammanlagt för båda etapperna sju miljoner kronor. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 april 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att fritidsnämnden har behandlat ärendet. Nämnden beviljade i december 2013 Hovshaga AIF ett investeringsbidrag om tre miljoner kronor och därefter så skulle det återstå ett lånebehov om fyra miljoner kronor. 10 mars 2014 beslutade Fritidsnämnden att föreningen lever upp till de kriterier som fastställts för utlåning och nämnden tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar utlåning av det sökta beloppet. Förvaltningschefen för Kultur och Fritid har senare meddelat att förvaltningen rekommenderar en utlåning på tre miljoner kronor. Enligt Fritid har staketet runt Hagavallen skjutits på framtiden och det är enligt överenskommelse med Hovshaga AIF. Det ska därför vara tillräckligt med lån och bidrag om sammanlagt sex miljoner kronor och beloppet är satt tillsammans med Hovshaga AIF. Kommunfullmäktige har i två beslut beviljat kommunstyrelsen en låneram om åtta miljoner kronor för utlåning till föreningar som lever upp till de kriterier för utlåning som fritidsnämnden slagit fast. Av de åtta miljoner kronorna återstår kronor för kommunstyrelsen att besluta om. Det är ytterligare ett ärende om lån på gång från Växjö DFF, som har begärt ett lån om kronor för byggande av klubbstuga. Växjö DFF har beviljats investeringsbidrag och byggandet av klubbstugan pågår. 18 (28)

19 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Det krävs ett beslut i kommunfullmäktige för en del av föreningarnas lån och det bör bli Hovshaga AIF:s lån. Det är bråttom för båda föreningarna men Växjö DFF:s hela lån bedöms behöva ett snabbare beslut. 19 (28)

20 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Ny prismodell avseende fjärrvärme för näringsfastigheter Dnr KS/2014:241 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige godkänner Växjö Energi AB:s förslag till ny prismodell för fjärrvärme till näringsfastigheter enligt bilaga daterad Bakgrund Växjö Energi AB har i beslutat att anta förslag till ny prismodell för fjärrvärme till näringsfastigheter i Växjö kommun och överlämna förslaget till Växjö Kommunföretag för godkännande. Växjö kommunföretag AB har i tillstyrkt förslaget och överlämnat det till kommunfullmäktige för slutgiltigt godkännande. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 april 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att enligt VEAB och VKAB kommer den nya prismodellen att minska skillnaden mellan fasta och rörliga kostnader ställt mot motsvarande intäkter, vilket kommer att leda till att den ekonomiska risken för VEAB minskar. Justeringen som kommer göras är att energiavgiften årstidsdifferentieras (sommar/vinter). Enligt VEAB kommer den nya modellen att, totalt sett, vara kostandsneutral för kundkollektivet och intäktsneutral för VEAB. Syftet med ändringen är att ge kunderna ökat incitament att energieffektivisera samt att bättre spegla VEAB:s kostnader i priset. Den nya prismodellen kommer, under förutsättning av godkännande, att införas den 1 juli (28)

21 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Måltidsorganisation i Växjö kommun Dnr KS/2013:467 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en kommungemensam måltidsorganisation. 2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen ansvar för den kommungemensamma måltidsorganisationen, och gör med anledning av detta följande tilllägg i kommunstyrelsens reglemente under rubriken 5.8 Övrig verksamhet: Kommunstyrelsen har hand om: o) den kommungemensamma måltidsorganisationen 3. Kommunfullmäktige noterar att verksamhetsansvaret kan komma att delegeras till kommunstyrelsens organisations- och personalutskott, att affärsområdeschef rekryteras för att bygga upp och genomföra de förändringar som blir följden av beslutet om kommungemensam måltidsorganisation, att den centrala ledningen för den gemensamma måltidsorganisationen finansieras genom anslagsjusteringar mellan nämnderna och kommunstyrelsen på 6,4 mkr för affärsområdeschef, områdeschefer, administrativa stödfunktioner och specialister (inkl. overheadkostnader), varav merparten är redan befintliga kostnader 4. Kommunfullmäktige beslutar att måltidsverksamheten i övrigt ska finansieras genom ett köp-/säljsystem mellan kunderna; skol och barnomsorgsnämnden, gymnasienämnden och omsorgsnämnden och måltidsleverantören kommunstyrelsen. Inledningsvis ska dock nämndernas befintliga anslag för måltidsverksamheten tas i anspråk för genomförandet. 5. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen genomföra organisationsförändringen samt att återkomma med nödvändiga mål och styrdokument, struktur och investeringsplan för måltidverksamheten. Bakgrund 21 (28)

22 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunfullmäktige har i budget för 2013 angivit att kostnader, kvalitet och effektivitet med en gemensam kostorganisation ska utredas. Kommunchefen har genom en extern konsult utrett frågan En utredningsgrupp inom kommunen tillsammans med externt anlitad konsultföretag inom Måltidsutvecklingssektorn har genomfört en utredning om förutsättningarna för en kommungemensam kostorganisation. Först har nuläget kartlagts och i ett andra steg har analys genomförts. Till sist har iakttagelser och slutsatser lett fram till förslag om en kommungemensam organisation Måltidens hus. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 12 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. I skrivelsen redogörs för de förslag som utredningen lagt fram och hur det fortsatta arbetet med måltidsorganisationen ska se ut. Organisations- och personalutskottet har i 7/2014 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en kommungemensam måltidsorganisation med arbetsnamnet Måltidens hus. 1. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen ansvar för Måltidens hus, och gör med anledning av detta följande tillägg i kommunstyrelsens reglemente under rubriken 5.8 Övrig verksamhet: Kommunstyrelsen har hand om: o) den kommungemensamma måltidsorganisationen Måltidens hus 2. Kommunfullmäktige noterar 6. att verksamhetsansvaret kan komma att delegeras till kommunstyrelsens organisations- och personalutskott, 7. att affärsområdeschef rekryteras för att bygga upp och genomföra de förändringar som blir följden av beslutet om kommungemensam måltidsorganisation, 8. att den centrala ledningen för Måltidens hus finansieras genom anslagsjusteringar mellan nämnderna och kommunstyrelsen på 6,4 mkr för affärsområdeschef, områdeschefer, administrativa stödfunktioner och specialister (inkl. overheadkostnader), varav merparten är redan befintliga kostnader 3. Kommunfullmäktige beslutar att måltidsverksamheten i övrigt ska finansieras genom ett köp-/säljsystem mellan kunderna; skol och barnomsorgsnämnden, gymnasienämnden och omsorgsnämnden och måltidsleverantören kommunstyrelsen. Inledningsvis ska dock nämndernas befintliga anslag för måltidsverksamheten tas i anspråk för genomförandet. 22 (28)

23 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunfullmäktige beslutar att en grundläggande plattform och struktur för produktion och distribution av måltider ska utformas enligt redovisat förslag till ledningsorganisation och alternativ 2 i utredning om kommungemensam kostorganisation. 5. Kommunfullmäktige beslutar att som riktlinjer uttala de effektivitetsbrytpunkter som finns rörande centralkök, tillagningskök och mottagningskök vid skapandet av den grundläggande strukturen. 6. Kommunfullmäktige noterar att marginella förändringar kan förekomma i genomförandet av de kort- och långsiktiga utvecklingsplaner som finns redovisade i utredning av kommungemensam kostorganisation med fokus på kvalitet och produktivitet (effektivitet). 7. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen genomföra organisationsförändringen samt att återkomma med nödvändiga mål och styrdokument för måltidverksamheten. Kommunstyrelsen har i återremitterat ärendet för att inhämta yttranden från omsorgsnämnden, skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden. Gymnasienämnden har i tillstyrkt förslaget att inrätta en kommungemensam måltidsorganisation. Skol- och barnomsorgsnämnden har i tillstyrkt förslaget att inrätta en kommungemensam måltidsorganisation. 23 (28)

24 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Motion om utredning och förstärkning av anhörigvården i Växjö - Örjan Mossberg (V) Dnr KS/2014:38 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att Växjö kommun redan idag erbjuder olika former av stöd till anhöriga, i enlighet med den bestämmelse som infördes i socialtjänstlagen Bakgrund Örjan Mossberg (V) har i en motion den 17 januari 2014 hemställt att kommunfullmäktige ger omsorgsnämnden i uppdrag att grundligt utreda anhörigvården i Växjö och att på flera sätt stärka stödet till anhörigvårdare. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 april 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att omsorgsnämnden i har avstyrkt motionen. Av nämndens yttrande framgår bl.a. att Växjö kommun redan idag erbjuder olika former av stöd till anhöriga, i enlighet med den bestämmelse som infördes i socialtjänstlagen Nämnden anser vidare att en omfattande utredning i den form motionären föreslår skulle bli mycket komplicerad med anledning av svårigheterna att identifiera vilka som ingår i målgruppen och att skapa inkluderings- eller exkluderingskriterier. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. 24 (28)

25 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Motion om att utöka våra idrottanläggningar med en centralt belägen ridbana - Ann-Kristin Lindquist (S) Dnr KS/2014:28 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt fritidsnämnden att utreda ridsportens behov och utmaningar i Växjö kommun. Bakgrund Ann-Kristin Lindquist (S) har i en motion den 6 januari 2014 föreslagit att fritidsnämnden i samråd med kommunens ridklubbar får i uppdrag att utreda frågan om en centralt belägen arena för ridsport i Växjö. Beslutsunderlag Kommunchefens har i en skrivelse den 1 april 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att fritidsnämnden i yttrat sig positivt över motionen. Nämnden håller med om att en utredning kring ridsporten i Växjö bör göras. En sådan utredning bör enligt nämnden belysa vilka behov och utmaningar som finns för ridsporten i Växjö. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. 25 (28)

26 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Motion om nattomsorg i Växjö kommun - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Dnr KS/2014:66 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion till kommunfullmäktige den 29 januari 2014 föreslagit att skol- och barnomsorgsnämnden får i uppdrag att starta nattomsorg. Uppdraget bör enligt motionären vara slutfört senast augusti Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 april 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att skol- och barnomsorgsnämnden i har avstyrkt motionen. I nämndens beslutsunderlag resoneras kring verksamhetens prioriteringar. Man påpekar att Växjö kommuns förskola och grundskola idag bedrivs till en betydligt lägre kostnad än jämförbara kommuner och att man i nuläget prioriterar barn/elevgruppernas storlek och personal/lärartäthet. Nämnden anser sig inte kunna inrymma en kostandskrävande verksamhet som nattomsorg under innevarande år. 26 (28)

27 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Kommunkansliet har i en skrivelse den 2 april lämnat en redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll. 27 (28)

28 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Övrigt 28 (28)

29 Kallelse Medlemmarna i Växjö Citysamverkan, ideell förening kallas härmed till ordinarie föreningsstämma. Tid: Torsdagen 24 april kl Plats: Växjö Kommun, Trafikrummet. Ingång och samling i entré Björnen. Dagordning 1. Stämman öppnas 2. Godkännande av röstlängd 3. Val av sekreterare 4. Val av person att jämte ordförande justera protokollet 5. Fråga om kallelsen har skett enligt stadgarna 6. Behandling av styrelsens årsredovisning för det gångna verksamhetsåret 7. Revisorns berättelse 8. Beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning 9. Beslut om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 10. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen 11. Val av ordförande och vice ordförande i föreningen, tillika ordförande och vice ordförande i styrelsen 12. Val av styrelseledamöter och suppleanter 13. val av revisor och revisorsuppleanter 14. Val av ombud till bolagsstämman i av föreningen helägt bolag 15. Val av valberedning 16. Fastställande av avgifter till föreningen 17. Behandling av ärende som styrelsen hänskjutit till stämman eller som medlem föreslagit till behandling 18. Stämman avslutas

30 Årsredovisning för Växjö Citysamverkan, ideel förening Räkenskapsåret 2013

31 Växjö Citysamverkan, ideel förening Org.nr (5) Styrelsen för Växjö Citysamverkan, ideel förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Föreningen skall indirekt via Växjö Citysamverkan AB genom åtgärder verka för utveckling av stadskärnan i Växjö i syfte att öka dess attraktivitet samt marknadsföra stadskärnan och arbetet med utveckling av denna. Förslag till behandling av ansamlad förlust Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor): ansamlad förlust årets vinst behandlas så att i ny räkning överföres Föreningens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar.

32 Växjö Citysamverkan, ideel förening Org.nr (5) Resultaträkning Not Medlemsavgifter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Rörelseresultat Årets resultat

33 Växjö Citysamverkan, ideel förening Org.nr (5) Balansräkning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Omsättningstillgångar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 2 Bundet eget kapital Inbetalda insatser Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

34 Växjö Citysamverkan, ideel förening Org.nr (5) Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med bokföringslagen och god redovisningssed. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Noter Not 1 Specifikation andelar i koncernföretag Namn Kapitalandel Rösträttsandel Antal andelar Bokfört värde Växjö Citysamverkan AB 100% 100% Org.nr Säte Växjö Citysamverkan AB Växjö Not 2 Förändring av eget kapital Inbetalda Balanserat Årets insatser resultat resultat Belopp vid årets ingång Disposition av föregående års resultat: Årets resultat Belopp vid årets utgång

35 Växjö Citysamverkan, ideel förening Org.nr (5) Växjö den / 2014 Anna Tenje Ordförande Fredrik Olsson Jenny Bäckström Mats Kvist Jessica Sundberg Tomas Lundahl Agneta Högstedt Malin Adell Kind Malin Lauber Min revisionsberättelse har lämnats den / 2014 Michael Johansson Auktoriserad revisor

36 Årsredovisning för Växjö Citysamverkan, ideel förening Räkenskapsåret 2013 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed, dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, dels att resultat- och balansräkningen fastställts på föreningsstämma. Föreningsstämman beslöt tillika godkänna styrelsens förslag till resultatdisposition. Växjö den / 2014 Anna Tenje

37

38 Bilaga 2 Årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen och verkställande direktören för AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Förvaltningsberättelse Resultaträkning - Kostnadsslagsindelad Balansräkning Redovisnings- och värderingsprinciper Noter Alla uppgifter redovisas, om inget annat anges, i kronor (Kr). Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i AB Regionteatern Blekinge Kronoberg intygar, dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, dels att resultaträkningen och balansräkningen fastställts på ordinarie årsstämma den 16 april Årsstämman beslöt att godkänna styrelsens förslag till vinstdisposition. Växjö den 16 april Gunnar Nordmark/Styrelseordförande

39 Bilaga 2 Förvaltningsberättelse Ägarförhållande AB Regionteatern Blekinge Kronoberg ägs av Landstinget Kronoberg (49%), Landstinget Blekinge (29%) samt Växjö Kommun (22%). Uppräkningen av anslagen sker i enlighet med ett konsortialavtal där parterna årligen skall enas om en gemensam uppskrivningsprocent. Denna skall meddelas teatern senast i september året före aktuellt verksamhetsår. Anslagen är placerade i en penningmarknadsfond och i olika aktieobligationer. Information om verksamheten Bolaget skall enligt bolagsordningen driva teaterverksamhet inom Kronobergs- och Blekinge län. Ändamålet med verksamheten är att producera teater och att vara en aktiv del i samhällsoch speciellt kulturlivet inom de båda länen. Teatern skall både turnera och spela offentliga föreställningar på Ringsbergsscenerna. Särskild vikt ska läggas vid barnoch ungdomsteater. Bolaget skall på olika sätt stödja och stimulera utvecklingen av amatörteatern i de båda länen. Bolaget skall i sin verksamhet arbeta för att öka teaterintresset inom nya publikgrupper. Bolagets verksamhet skall präglas av konstnärlig och intellektuell frihet, vara oberoende av politiska och ideologiska grupperingar samt värna om demokratin. Styrelsen består av tre ledamöter från Landstinget Kronoberg, två ledamöter från Landstinget Blekinge, en ledamot från Växjö Kommun samt en personalrepresentant. Den löpande verksamheten sköts av teaterchefen/vd.

40 Bilaga 2 Resultat och ställning Översikt (Tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal -0,2% -6% 0,6% 3,4% -6,5% Avkastning på eget kapital 0,1% -9% 5,1% 16,4% -34% Balansomslutning Soliditet 46,8% 53,4% 53,9% 65,5% 54,8% Medeltal anställda Nyckeltalsdefinitioner Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande: Balanserad vinst Årets resultat Kronor Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: i ny räkning överförs Kronor

41 Bilaga 2 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång För att kunna fortsätta utvecklingen mot en modern scenkonstinstitution hade styrelsen för 2013 beslutat om en underbalanserad budget med kr. Resultatet avviker positivt från budget och uppgår till 6 000kr. En av de viktigaste orsakerna till den positiva avvikelsen är minskade sociala kostnader och pensionskostnader. De minskade sociala kostnaderna är en följd av den höjda pensionsåldern. Regionteatern spelade 459 föreställningar fördelade på 13 produktioner. Antalet övriga arrangemang uppgick till 564st. Sammanlagt tillfällen där teatern nådde en publik om drygt personer. Försäljningsintäkterna uppgick till kr, vilket motsvarade 8% av omsättningen. Den totala egenfinansieringen uppgick till 10,3%. För 2013 skrev ägarna upp sina anslag med 1,99% och det statliga anslaget skrevs upp med 0,6% Fr.o.m administrerar Regionteatern, på uppdrag av Regionförbundet södra Småland, scenkonstsubventionerna för Kronoberg. Subventionerna är till för att öka möjligheterna för barn och unga att uppleva scenkonst och främja bredd och spets i scenkonstutbudet. Anslaget uppgår till kr/år. Syftet med att låta teatern administrera anslaget är att förenkla för arrangörerna och skapa samordningsvinster. I Blekinge driver Regionteatern, på uppdrag av landstinget Blekinge, ett flerårigt ( ) dansprojekt för ungdomar som syftar till att öka den fysiska aktiviteten och den sociala gemenskapen. Landstinget har anslagit kr till projektet. Regionteatern har av Statens kulturråd, via Regionförbundet södra Småland, fortsatt beviljats medel för det fleråriga projektet Blekinge Kronoberg utvecklar scenkonsten För år 2 (2013/2014) har kr beviljats.projektet innebär en satsning på dansverksamhet. Under hösten 2013 satte teatern upp en egenproducerad dansföreställning, Res dig! Föreställningen kommer att fortsätta spelas under våren Regionteatern arrangerade även ett antal dansgästspel. Teatern har en anställd danspedagog som främst arbetar med barn och unga. Under våren 2013 drev teatern en sidoscen,uffes källare, i samarbete med Uffes änglar i Växjö. Syftet var att nå en ny ung publikgrupp. Projektet Araby Community Art fortsatte under Projektet är treårigt ( ) och drivs av Regionteatern och Växjö kommun med stöd av Statens kulturråd. Under året spelades bl.a. föreställningen I have a dream. Regionteatern driver också ett EU-projekt, Ciconia,under perioden Medel har beviljats av EU:s Östersjöprogram. Ciconia är ett internationellt nätverksprojekt som omfattar ett antal länder kring södra Östersjön. Projektet leds av en av teatern anställd projektledare. Det mångåriga samarbetet med Riksteatern fortsatte även under 2013 och då med föreställningen Håpas du trifs bra i fengelset. Turné genomfördes dels i teaterns egna spelområde och dels i hela landet. Det tvååriga samarbetet med Byteatern kring Don Quoite, som inleddes 2012 fortsatte och avslutades Under året s pelades sammanlagt tre gemensamt producerade föreställningar för olika publikgrupper, Riddaren av de verkligt verkliga verkligheterna, Framför mina tår ligger världen och Riddaren av den sorgliga skepnaden. Samarbetet fortsätter med nyaproduktioner och i andra former under Under hösten samarbetade teatern med Musik i Blekinge kring produktionen Villande Mo.

42 Bilaga 2 Samarbetet med olika amatörteatergrupper både i Kronoberg och Blekinge fortsatte och fördjupades under året. Ex. arrangerades en amatörteaterdag på Regionteatern med bl.a. föreläsningar och workshops. Som en del av teaterns strävan att vara en modern scenkonstinstitution fortsätter arbetet med att förankra teatern som en naturlig samverkanspart i samhället. Ex. håller olika yrkesgrupper inom teatern föreläsningar och workshops, teaterns lokaler hyrs ut till olika ändamål. Tillgänglighetsanpassning av de publika utrymmena påbörjades 2012 och fortsatte Branschens arbetsgivarorganisation och de fackliga företrädarna enades under våren 2013 om ett nytt löneavtal för perioden Löneutvecklingen följer den övriga arbetsmarknaden. I slutet av 2013 påbörjades förhandlingar om ett nytt kollektivavtalsreglerat pensionssystem inom scenkonstområdet. Utgångspunkten är att avtalet skall börja gälla den 1 januari 2015 och följa de villkor som gäller på den övriga arbetsmarknaden. Framtida utveckling För 2014 har ägarna enats om en uppskrivning med 1,9%. Det statliga anslaget kommer preliminärt att skrivas upp med 2,2%. Styrelsen har för 2014 beslutat om en underbalanserad budget med kr. Arbetet med att utveckla teatern till en modern scenkonstinstitution fortsätter. Arbete med de fleråriga projekten fortsätter och nya projekt kommer att påbörjas under året. Bl.a. kommer ett arbete om digitalisering inom scenkonsten i samarbete med Regionförbundet södra Småland att påbörjas. Projektet har beviljats kr för en förstudie. För projektet Blekinge Kronoberg utvecklar scenkonsten kommer en fortsatt uppbyggnad av dansverksamhet i olika former att ske. Under 2014 utreds ett eventuellt samarbete med Skånes Dansteater och andra aktörer inom dans. Föreställningen Res dig! kommer att fortsätta turnera under våren Dansgästspel sker under hela året och en dansfestival kommer att anordnas under våren. EU-projektet Ciconia fortsätter och avslutas under Projektet Araby Community Art avslutas under våren 2014 med dels föreställningen Alice i Underlandet och dels med en nationell konferens. En slutrapport kommer att skrivas under våren. Under 2014 görs en stor satsning på sommarteater både i Blekinge och i Kronoberg. I Karlskrona kommer Regionteatern tillsammans med amatörer och i samarbete med bl.a. Musik i Blekinge, Marinmuseum och Karlskrona kommun att spela Peter Pan - Wendys resa. I Orrefors och i Kosta kommer den nyskrivna föreställningen Glasjesus att framföras. Föreställningen är ett samarbete mellan Regionteatern, Byteatern och ABF. Arbetet med individuell och differentierad lönesättning som påbörjades 2013 fortsätter Systemet skall tas i bruk i samband med 2015 års lönerevision. Under 2014 fortsätter förhandlingarna om ett nytt kollektivavtalsreglerat pensionssystem inom scenkonstområdet.

43 Bilaga 2 Resultaträkning Rörelsens intäkter: Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Produktionskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar: Ränteintäkter o likn. res.poster Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat 0 Skatt Årets resultat

44 Bilaga 2 Balansräkning Tillgångar Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar SEB Penningmarknadsfond Aktieobligationer Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

45 Bilaga 2 Balansräkning Not Eget kapital och skulder Eget kapital 9 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ansvarsförbindelser

46 Bilaga 2 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkterna redovisas i enlighet med BFNAR 2003:3 Fordringar och skulder Fordringar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas bli reglerade. Övriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om annat ej anges. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Linjär avskrivning tillämpas över tillgångarnas nyttjandeperiod enligt följande Inventarier 5 år Noter Not 1 Nettoomsättning Statens kulturråd Landstinget Kronoberg Landstinget Blekinge Växjö kommun Försäljningsintäkter

47 Bilaga 2 Not 2 Personalkostnader, ersättningar och arvoden Medeltalet anställda Män Kvinnor Löner och andra ersättningar: Styrelsen Övriga anställda Sociala kostnader: Pensionskostnader, övriga anställda Retroaktiva pensionspremier till följd av regeländringar av SPV Sociala avgifter enligt lag och avtal Särskild löneskatt avseende retroaktiva pensionspremier Könsfördelning i företagsledningen Föredelningen mellan kvinnor och män i företagets styrelse: Kvinnor 4 4 Män 4 4 Fördelningen mellan kvinnor och män i företagsledningen Kvinnor 3 2 Män 3 3 Arvoden till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Not 3 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan Inventarier Not 4 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Realisationsresultat vid försäljningar

48 Bilaga 2 Not 5 Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Not 6 Materiella anläggningstillgångar Inventarier Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden In- och utgående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Justering av avskrivning enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 7 Övriga fordringar Skattefordran Övrigt Not 8 Kortfristiga placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Noterade aktier och andra andelar SEB Penningmarknadsfond

49 Bilaga 2 Not 9 Eget kapital AktiekapitalReservfond Balanser ad vinstårets resultat Totalt Belopp vid årets ingång Överföring föregående års resultat Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Sociala avgifter Semesterlöneskuld Övriga poster Not 11 Ansvarsförbindelser Svensk Scenkonst Not 12 Skatt Justering av tidigare års felaktigt beräknad skattekostnad

50

51

52

53 SMALAND AIRPORT AB KALLELSE org nr Aktieägarna i Smaland Airport AB kallas härmed till ordinarie årsstämma tisdag , kl i sammanträdesrummet plan 2, terminalbyggnaden, Smaland Airport. DAGORDNING 1 val av ordförande samt sekreterare vid stämman 2 upprättande och godkännande av röstlängd, 800 aktier 3 val av en eller två justeringsmän 4 prövning om stämman blivit behörigen sammankallad 5 godkännande av dagordning 6 framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse 7 beslut a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. om dispositioner av bolagets vinst enligt den fastställda balansräkningen c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 8 fastställande av arvoden till styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter 9 val av styrelse,styrelsesuppleanter och i förekommande fall revisorer 10 val av lekmannarevisor med suppleant 11 annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen För styrelsen Ulf Axelsson Bilaga: årsredovisning för år 2013 Lekmannarevisorns granskningsrapport för år 2013 Omedelbart efter årsstämman sammanträder styrelsen enligt bilagd dagordning

54 SMALAND AIRPORT AB org nr Ulf Axelsson Konstituerande och ordinarie styrelsemöte i Smaland Airport AB omedelbart efter årsstämman 1. Sammanträdet öppnas av styrelsens ordförande 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet Beslut 3. Godkännande av dagordning Beslut 4. Val av justerare till dagens protokoll Beslut 5. Konstituering av styrelsen Beslut - val av ordförande - val av 1:e vice ordförande - val av 2:e vice ordförande - val av Beredning 6. Firmatecknare Beslut 7. Arbetsordning för styrelsen och VD-instruktion Beslut 8. VD-information Information - marknadsutveckling - linjeutveckling - ekonomi 9. Datum för styrelsemöten 2014 Beslut 10. Inkallelseordning suppleanter Beslut 11. Övriga frågor 12. Mötet avslutas

55 Beredning Från: Dahl Ove Skickat: den 15 februari :07 Till: Fransson Martin Ämne: Fwd: Ägarsamråd och årsstämma Smaland Airport 22 april Ta med detta Skickat från min iphone Vidarebefordrat brev: Från: Ingemar Swalander Datum: 14 februari :03:57 CET Till: "Sven Sunesson" 'Dahl Ove' 'Mats Johnsson' Kopia: 'Bo Frank' Gunnar Elm "'Monica Haider'" 'May Rognefall' Ämne: Ägarsamråd och årsstämma Smaland Airport 22 april God eftermiddag alla representanter för ägarna av Smaland Airport AB! Vill redan nu avisera att vi bjuder in till ägarsamråd tisdagen den 22 april kl Plats: Smaland Airport. Huvudärende är, förutom en allmän uppdatering av linjeutveckling och bokslut, information om behov av ägarbidrag 2015, att intas i era resp budgetar för Ägarsamrådet följs av ordinarie årsstämma kl Och kl startar konstituerande och ordinarie styrelsemöte. Redan nu kan val av styrelseledamöter förberedas hos er (om det planeras några förändringar), liksom att ni utser ett ombud att företräda er på stämman. Formell kallelse skickas med rekommenderat brev så fort bokslutet för 2013 är reviderat, vilket beräknas ske den 21 mars. Bästa hälsningar! / Ingemar Swalander, ordf Smaland Airport AB file:///c /Users/frepea/Desktop/ABBBB/Ägarsamråd%20och%20årsstämma%20Smaland%20Airport%2022%20april.txt[ :37:00]

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsens arbetsutskott Val av ombud till ordinarie årsstämma i Smaland Airport AB 2014 (KS/2014:125) Arbetsutskottets beslut 1. Arbetsutskottet utser Per Schöldberg (C) till ombud för Växjö kommun, med Carl-Olof Bengtsson (S) som ersättare, vid årsstämma i Smaland Airport AB Röstningsinstruktioner för ombudet ges vid ett senare tillfälle. Bakgrund Smaland Airport AB, som ägs av landstinget Kronoberg, Växjö kommun och Alvesta kommun, har kallat till årsstämma den 22 april Växjö kommuns ska, i egenskap av delägare, utse ombud till stämman. Beslutet skickas till Smaland Airport AB Per Schöldberg Carl-Olof Bengtsson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

86 PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för arbete och välfärd Ekonomisk uppföljning (NAV/2014:12) Beslut Nämnden för arbete och välfärd antecknar uppföljning i protokollet samt översänder rapport till kommunstyrelsen. Bakgrund Förvaltningsekonom redovisar ekonomisk uppföljning efter februari månad Efter februari är utbetalningen av ekonomiskt bistånd nästan nere på budgeterad nivå. I år ligger utbetalningarna efter februari månad endast 600 tkr över budgeterad nivå. Efter samma tidpunkt förra året var underskottet 2,3 miljoner. Utbetalningarna har nu sjunkit stadigt sedan januari Antal ärenden aktuella inom ekonomiskt bistånd ligger ändå relativt konstant. Dock är det så att antal personer som fått utbetalningar sjunker något. Extra positivt är att den grupp som minskar mest är ungdomar (personer upp till 25 år). Från 263 ungdomar efter november 2013 till 202 ungdomar efter februari En betydande orsak på att det är just gruppen ungdomar som erhåller ekonomiskt bistånd sjunker har ESF-projektet Framtid Kronoberg haft. Vad gäller avslutade ärenden från ekonomiskt bistånd så har 51 personer i januari och 38 personer i februari gått till självförsörjning och lämnat ett bidragsberoende. Arbetsmarknadsåtgärder. Antalet vuxna i insatser har gått ner något medan andelen ungdomar ökar (från 281 personer i december 2013 till 296 personer efter januari 2014). Något som kan förklaras av minskningen i ungdomsgruppen på ekonomiskt bistånd. Vuxnas lärande. Fortsatt höga elevantal inom både gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning och Sfi. Nivåerna ligger relativt konstant från hösten 2013 men en liten ökning i januari Barn och familj. Utgående balans på 50 placeringar efter februari En fortsatt hög siffra i relation till tidigare år. Placeringsnivån väntas dock sjunka när nämndens nya HVB-hem, Wälludden färdigställs under våren Missbruk. Placeringar på avdelning missbruksvård ligger på en fortsatt hög nivå med en utgående balans på 20 placeringar efter februari En nivå som ligger relativt konstant från december 2013 februari Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 26/2014 föreslagit att nämnden för arbete och välfärd antecknar uppföljning i protokollet samt översänder rapport till kommunstyrelsen. Statistik till NAV mars 2014 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

87 STATISTIK EFTER FEBRUARI 2014 Kronor Netto EKONOMISKT BISTÅND 2014 Arbete och välfärd Månad 2012 Budget per månad tkr TOTAL BUDGET mkr TOTALT UTBETALT t.o.m. feb tkr UNDERSKOTT t.o.m. feb: tkr

88 Utbetalt försörjningsstöd i snitt de 24 senaste månaderna, per månad (siffran för 12-mån.snitt) mars 2012 DEC

89 ÄRENDESTATISTIK JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG OKT NOV DEC Ekonomiskt bistånd (VIVA) Ekonomiskt bistånd flykting Antal biståndshushåll enl. SCB Antal biståndsmottagare enl. SCB Unika bist.är. med utbet andel ungdomar > 25 år omräknat i % 22% 20% 23% 24% 24% Antal unika barn >18 år i biståndshush Barn och ungdom Vuxen/Missbruk Adoption Faderskap Medgivande Vårdnad boende umgänge Våld i nära relation Boende Dödsbo Förmedlingsmedel Misstänkt bedrägeri Återbetalning/Återkrav Yttrande Överklagan TOTALT ANTAL ÄRENDEN

90 EKONOMISKT BISTÅND AVSLUTADE ÄRENDEN UNDER JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG OKT NOV DEC AVBRYTS PÅ KLIENTENS INITIATIV BEVILJATS ANNAN ERSÄTTNING BEVILJATS ÅLDERSPENSION DÖDSBO/BEGRAVNINGSHJÄLP DÖDSFALL EJ BERÄTTIGAD TILL BISTÅND FLYTTAT NYTT HUSHÅLL ÅTER AKTUELL KOMMUNALT NYSTARTSJOBB ANNAN FÖRSÖRJNING: ARBETE ARBETSLÖSHETSERS ERSÄTTNING FK NY FAMILJESITUATION STUDIER Till självförsörjning % 35% 32% 34% 40%

91 ÄRENDEN/INSATSER ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER >25 ÅR JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG OKT NOV DEC UNIKA PERSONER UTVECKL.ENHETEN Insatser Arbetsmarknadsanställning Kartläggning Praktik/arbetsträning JOB, FAS 1, JOB, FAS Starta företag m bistånd Vägledning Starta företag Antenn 11 Arbetsträning/etableringen 3 <25 ÅR UNIKA PERSONER GÅRDEN Insatser Arbetsmarknadsanställning Kurs/utbildningsinsats Kartläggning Praktik/Arbetsträning JOB, FAS 1, JOB, FAS Starta företag m bistånd Vägledning Starta företag Antenn 4 - FRAMTID KRONOBERG Insatser Arbetsmarknadsanställning Kurs/utbildningsinsats Praktik/Arbetsträning JOB, FAS 1, JOB, FAS

92 TOTALT ANTAL UNGDOMAR TOTALT ANTAL ÄRENDEN/PERSONER AVSLUTADE ÄRENDEN 2013 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG OKT NOV DEC UTVECKLINGSENHETEN AVSLUTADE TILL: Arbete Utbildning AF Starta eget annan orsak GÅRDEN AVSLUTADE TILL: Arbete Utbildning AF Framtid Kronoberg annan orsak FRAMTID KRONOBERG AVSLUTADE TILL: Arbete Utbildning AF annan orsak

93 Vuxnas lärande Antal personer i utbildning jan feb mar apr maj jun jul aug okt nov dec gymnasieutbildning grundläggande vux svenska för invandrare - antagna till utbildning språk & framtid anmälda sedan >3 mån anmälda totalt Totalt i utbildning Kontakter Centralen 1 240

94 INSTITUTIONSPLACERINGAR 2014 Barn/Ungdom t.o.m IB AVSLUT PLAC NYA PLAC UB Vårddagar under månad Vårddagar totalt januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december därav föräldrar därav antal LVU därutöver eftervård

95 Missbruk/Vuxna t.o.m IB AVSLUT PLAC NYA PLAC UB Vårddagar under månad Vårddagar totalt januari februari mars 20 april maj juni juli augusti september oktober november december därav avbrutna 2 totalt 2 därav familjehem vd därav LVM vd därav eftervård vd

96 KOSTNADER FÖR DEN POLITISKA ORGANISATIONEN JAN-FEB 2014 ANSVAR VHT FÖRBRUKAT BUDGET AVVIKELSE NÄMNDEN AU IU TOTALT överskott

97

98

99

100

101

102 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Motion om att ta fram en handlingsplan för att öka mäns uttag av föräldradagar - Carin Högstedt (V) (KS/2013:778) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige avslår motionen om en handlingsplan. Det är dock angeläget att kommunen som arbetsgivare ställer sig positiv till mäns uttag av föräldraledighet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att informera kommunens anställda om gällande regelverk och bonussystem. Reservationer Ledamöterna för Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Ledamöterna för Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Ledamöterna för Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Bakgrund Carin Högstedt (V) har i en motion den 18 november 2013 föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att öka mäns uttag av föräldraledighet i Växjö kommun. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 57/2014 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige avslår motionen om en handlingsplan, men ställer sig positivt till att mäns uttag av föräldraledighet ökar. Kommunstyrelsen har i 92/2014 föreslagit att kommunfullmäktige avslår motionen om en handlingsplan. Det är dock angeläget att kommunen som arbetsgivare ställer sig positiv till mäns uttag av föräldraledighet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att informera kommunens anställda om gällande regelverk och bonussystem. Yrkanden Carin Högstedt (V) med instämmande av Rose-Marie Holmqvist (S) och Lars Edqvist (MP): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Annika Stacke (FP): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

103 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige fortsättning Beslutsordning Ordförande Posse ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till Carin Högstedts yrkande. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med 31 röster mot 29 röster för Carin Högstedts yrkande. En person har varit frånvarande. Se röstningsbilaga 4. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

104 ÄRENDE Dnr KS/2014: Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef Tel Kommunstyrelsen Trafikverkets remiss om åtgärdsprogram för omgivningsbuller Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lämna yttrande i enlighet med att Växjö kommun tycker kartläggningen är bra, men önskar att Trafikverket skulle jobba mer med bullerskärmar och i högre utsträckning tillåta låga, spårnära skärmar. Bakgrund Trafikverket arbetar med ett åtgärdsprogram mot buller med anledning av EG-direktiv 2002/49/EG och Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Kartläggningen är nationell övergripande och omfattar de statliga vägarna, järnvägarna och flygplatserna. Trafikverket erbjuder nu de som berörs av programmet möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Trafikverket önskar synpunkter på förslaget senast per e-post: jan.skoog@trafikverket.se. Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet jan.skoog@trafikverket.se För kännedom Per-Olof Löfberg, Trafikplaneringschef Ove Dahl Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafik- och stadsmiljöavdelningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post per-olof.lofberg@vaxjo.se

105 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 1(2) Enligt sändlista Remiss: Trafikverkets åtgärdsprogram enligt 12 förordning (2004:675) om omgivningsbuller Trafikverket arbetar med ett åtgärdsprogram mot buller med anledning av EG-direktiv 2002/49/EG och Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Trafikverket ger härmed de som berörs av programmet möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Enligt förordningen skall Trafikverket utarbeta strategiska bullerkartor samt upprätta och fastställa åtgärdsprogram för vissa utpekade sträckor för väg- och järnvägstrafik samt vissa flygplatser. Programmet är av övergripande karaktär för rapportering till EU. Programmet hanterar inte detaljerade åtgärder i enskilda kommuner. Programmet kommer att konkretiseras i ordinarie åtgärdsplaneringar utgående från Nationell transportplan Trafikverket har kartlagt de mest trafikerade vägarna, järnvägarna och flygplatserna i Sverige. Kartläggningen omfattar 400 mil statlig väg, 140 mil statlig järnväg samt flygplatserna Arlanda, Landvetter och Bromma. Dessa är de mest belastade inom respektive transportslag. Arbetet för att minska bullerstörningarna kräver ett brett arbetssätt. Det omfattar bland annat dialog mellan Trafikverket och kommuner i tidiga planeringsskeden och planeringsstöd i form av riktlinjer, regler, inventeringar och information om miljö- och hälsoeffekter. Det är också viktigt att arbeta med tysta och vibrationsfria källor inom fordon, i användningen av transportsystemet och infrastrukturhållningen. Skyddsåtgärder i form av bullerdämpande åtgärder är det arbete som pågår och kommer att pågå kontinuerligt för att på kort sikt skydda de mest bullerutsatta miljöerna. Inom tidsperioden för åtgärdsprogrammet väntas skyddsåtgärder i form av fasadåtgärder bedöms leda till att drygt personer som fortfarande exponeras för höga ljudnivåer inomhus, 10 dba eller mer över riktvärdena inomhus, får bullret åtgärdat. Bullerskärmar och vallar bedöms leda till att cirka 5000 personer med bostäder längs statlig väg med > LAeq 65 db får en skyddad uteplats eller skyddad utomhusmiljö. Dessutom kommer skolor, vård- och omsorgsboenden ha fått åtgärdad inomhus- eller utomhusmiljö. Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: trafikverket@trafikverket.se

106 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 2(2) För flygplatser är det tillstånden enligt Miljöbalken som bestämmer hur flygplatsen ska arbeta med bullerisolering av bostäder och såväl Göteborg-Landvetter flygplats, Stockholm-Bromma flygplats och Stockholm-Arlanda flygplats har genomfört och genomför program för bullerisolering av bostäder i enlighet med miljödomarna. Ni erbjuds möjlighet att lämna synpunkter på bifogat dokument: Trafikverkets åtgärdsprogram enligt 12 förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Remissversion Läsanvisning De olika trafikslagen, väg, järnväg och flyg är beskrivna i olika avsnitt då det gäller bullerkällor, bullerkartläggning, behov av förbättringar och prioriterade problem, bullerminskande åtgärder och skydd av områden. Avsnitten långsiktig strategi, utvärdering och kostnadsanalys beskrivs gemensamt för trafikslagen. Bullerkartorna för respektive trafikslag finns på Trafikverkets hemsida: Trafikverket önskar synpunkter på förslaget senast Ange Ärendenummer TRV 2014/9086. Svar mailas till jan.skoog@trafikverket.se Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: trafikverket@trafikverket.se

107 RAPPORT TRAFIKVERKETS ÅTGÄRDSPROGRAM ENLIGT 12 FÖRORDNING (2004:675) OM OMGIVNINGSBULLER Remissversion: Ärendenummer: TRV 2013/xxxxx

108 2 Dokumenttitel: TRAFIKVERKETS ÅTGÄRDSPROGRAM ENLIGT 12 FÖRORDNING (2004:675) OM OMGIVNINGSBULLER Skapat av: Stefan Granbäck Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Projektnummer: Ärendenummer: TRV /xxxxx Version: 0,1 Publiceringsdatum: Utgivare: Kontaktperson: Uppdragsansvarig: Tryck: Distributör:

109 3 Innehåll SAMMANFATTNING...5 LÄSANVISNING...6 SYFTE OCH INNEHÅLL...6 UPPRÄTTANDE AV ÅTGÄRDSPROGRAM...7 SAMRÅD...7 VÄG...8 Bullerkällor... 8 Bullerkartläggning... 8 Behov av förbättringar och prioriterade problem Bullerminskande åtgärder Skydd av områden JÄRNVÄG Bullerkällor Bullerkartläggning Behov av förbättringar och prioriterade problem Bullerminskande åtgärder Skydd av områden FLYG Bullerkällor Bullerkartläggning Behov av förbättringar och prioriterade problem Bullerminskande åtgärder Skydd av områden... 41

110 4 LÅNGSIKTIG STRATEGI (GEMENSAMT FÖR VÄG, JÄRNVÄG OCH FLYG)42 UTVÄRDERING KOSTNADSANALYS... 43

111 5 Sammanfattning Trafikverket har kartlagt de mest trafikerade vägarna, järnvägarna och fly gplatserna i Sverige. Kartläggningen omfattar 400 mil statlig väg, 140 mil statlig järnväg samt fly gplatserna Arlanda, Landvetter och Bromma. Dessa är de mest belastade inom respektive transportslag. Parallellt med Trafikverkets kartläggning har de 13 största kommunerna kartlagt trafikbullersituationen inom respektive kommuns gränser. Kartläggningen visar att totalt ca människor är utsatta för bullernivåer överstigande Lden 55 från väg- och järnvägstrafik från de kartlagda vägarna, inklusive boende i de 13 kommunerna. Cirka boende vid de tre kartlagda fly platserna är utsatta för bullernivåer överstigande Lden 55. De viktigaste bullerkällorna är kontakten mellan däck och vägbana, hjul och räls samt motorljud. Vid låga hastigheter dominerar motorljudet som bullerkälla. Vid fly gplatserna är det start och landning som ger bullerstörningarna. Arbetet för att minska bullerstörningarna kräver ett brett arbetssätt. Det omfattar bl a dialog mellan Trafikverket och kommuner i tidiga planeringsskeden och planeringsstöd i form av riktlinjer, regler, inventeringar och information om miljö- och hälsoeffekter. Det är också viktigt att arbeta med tysta och vibrationsfria källor inom fordon, i användningen av transportsystemet och infrastrukturhållningen. Sky ddsåtgärder i form av bullerdämpande åtgärder är det arbete so m pågår och kommer att pågå kontinuerligt för att på kort sikt sky dda de mest bullerutsatta miljöerna. Bullersky ddsåtgärder i bullerexponerade miljöer har tillsammans med förändrat trafikarbete medfört att det totala antalet personer som utsätts för trafikbuller över riksdagens riktvärde för ekvivalenta ljudnivåer inomhus beräknas ha minskat med omkring personer under Mellan åren 2004 och 2012 minskade reshastigheten längs statliga vägar med i genomsnitt 4 procent. Detta har bidragit till att antalet bullerutsatta personer över 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus beräknas ha minskat med i medeltal personer per år. Inom tidsperioden för åtgärdsprogrammet väntas sky ddsåtgärder i form av fasadåtgärder bedöms leda till att drygt personer som fortfarande exponeras för höga ljudnivåer inomhus, 10 dba eller mer över riktvärdena inomhus, får bullret åtgärdat. Bullerskärmar och vallar bedöms leda till att cirka 5000 personer med bostäder längs statlig väg med > LAeq 65 db får en sky ddad u teplats eller sky ddad utomhusmiljö. Dessutom kommer skolor, vård- och omsorgsboenden ha fått åtgärdad inomhus- eller utomhusmiljö. Då det gäller fly gplatserna är det tillstånden enligt Miljöbalken som bestämmer hur fly gplatsen ska arbeta med bullerisolering av bostäder och såväl Göteborg-Landvetter fly gplats, Stockholm-Bromma flygplats och Stockholm-Arlanda flygplats har genomfört och genomför program för bullerisolering av bostäder i enlighet med miljödomarna.

112 6 Läsanvisning De olika trafikslagen, väg, järnväg och flyg är beskrivna i olika avsnitt då det gäller bullerkällor, bullerkartläggning, behov av förbättringar och prioriterade problem, bullerminskande åtärder och skydd av områden. Avsnitten långsiktig strategi, utvärdering och kosnadsanalys beskrivs gemensamt för trafikslagen. Bullerkartorna för respektive trafikslag finns på Trafikverkets hemsida: ibrationer/trafikbullerstorningar-i-sverige/trafikbullerstorningar-i-sv erige--- dokument/ Syfte och innehåll Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller skall det genom kartläggning av omgivningsbuller samt upprättande och fastställande av åtgärdsprogram eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa (miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 första sty cket miljöbalken). Detta är andra gången kartläggning genomförs och åtgärdsprogram tas fram. År genomfördes arbetsuppgifterna av dåvarande Vägverket, Banverket och Luftfartsstyrelsen. Ett åtgärdsprogram skall innehålla en uppgift om att åtgärdsprogrammet är upprättat i enlighet med denna förordning och vilken my ndighet eller kommun som upprättat åtgärdsprogrammet en beskrivning av vilka bullerkällor som myndigheten eller kommunen skall kartlägga enligt 3-6 och bullerkällornas omgivningar en sammanfattning av bullerkartläggningen som skall innefatta en uppskattning av det antal personer som beräknas vara utsatta för buller en beskrivning av situationer som behöver förbättras samt problem som bedöms vara prioriterade och kriterierna för hur dessa valts ut, en sammanställning över de samråd som skett enligt 5 kap. 4 miljöbalken en beskrivning av de bullerminskande åtgärder som vidtagits eller planeras, däribland åtgärder som planeras att vidtas under de kommande fem åren en beskrivning av åtgärder för att sky dda områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturmiljöer en långsiktig strategi för hantering av buller och effekten av buller, vid behov även minskning av buller, en beskrivning av hur åtgärdsprogrammets genomförande och resultat avses att utvärderas en analy s av kostnaderna i förhållande till åtgärdsprogrammets effektivitet och ny tta en sammanfattning av åtgärdsprogrammet på högst tio sidor.

113 7 Upprättande av åtgärdsprogram Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller skall det genom kartläggning av omgivningsbuller samt upprättande och fastställande av åtgärdsprogram eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa (miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 första sty cket miljöbalken). Åtgärdsprogrammet är upprättat av Trafikverket och avser tidsperioden Programmet beskriver respektive trafikslag för sig. Samråd Enligt 5 kap. 4 miljöbalken skall my ndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt beredas tillfälle under minst två månader att lämna sy npunkter på förslaget.

114 8 Väg Bullerkällor Vägtrafikbuller uppkommer på flera sätt och beror på ett antal faktorer. De viktigaste är antalet fordon samt fordonsslag, hastighet, körsätt, däck och vägbeläggning. Bullret kommer dels från fordonens motorer och kraftöverföring, dels från däcken och kontakten mellan däck och vägbana. Allmänt gäller att tunga fordon bullrar mer än lätta, men bullernivåerna varierar även mellan fordon av samma typ. Lätta fordon (under 3,5 ton) står för omkring 93 % av trafikarbetet och ca 60 % av bulleremissionerna i medeltal. Tunga fordon står för resterande andelar, 7 % av trafikarbetet och 40 % av bulleremissionerna. Motorbullret från el- och hy bridfordon är mindre än motorbullret från fordon som drivs av bensin, diesel eller etanol. Det finns gränsvärden för hur mycket nya personbilar och ny a tunga fordon får bullra. Gränsvärden finns även för däck. Vid låga hastigheter dominerar ljudet från motor och avgassystem, medan bullret från däck och vägbana tar över vid högre hastigheter. För personbilar ligger gränsen vid cirka km/tim och för tunga fordon vid km/tim. Bullret ökar med stigande hastighet, och fordonens hastighet har stor betydelse för hur my cket buller som avges till omgivningen. En hastighetsändring med 10 km/h, i intervallet km/h, ändrar i grova drag bullernivån med 2 dba. Ry ckig körning med snabba inbromsningar och kraftiga accelerationer ger mer buller än lugn körning i jämn fart. En stor del av bullret från vägtrafiken kommer från däckens kontakt med vägytan. Valet av däck och beläggning har stor påverkan på bullret. När många använder dubbade vinterdäck, används också beläggning med stor stenstorlek för att klara slitaget. Beläggning med stor stenstorlek ger upphov till mer buller än en beläggning med mindre stenstorlek. Särskilt lågbullrande beläggning dämpar bullret mer. Om färre använder dubbdäck kan en beläggning med mindre stenstorlek väljas vilket bidrar till mindre buller. De skandinaviska beläggningarna tilhör de som ger upphov till mest buller i jämförelse med andra länder. Även dubbdäck genererar i sig mer buller än dubbfria vinterdäck. Hur my cket det bullrar från trafiken på en väg beror också på hur vägen är utformad och hur omgivningen ser ut. Hur buller sprids beror bland annat på omgivning, marktyp, topografi, väder och vind. Hus och jordvallar skärmar av ljud. Hårda y tor som asfalt, betong och vatten reflekterar ljudet och sprider det vidare, medan en gräsyta eller skogsmark dämpar. Även bergväggar, murar och informationstavlor kan påverka spridningen. Avståndet spelar också stor roll, en högt belägen väg kan sprida ljudet my cket långt. Snö dämpar ljudet medan regn gör att bullret från en väg ökar. Bullerkartläggning Kartläggningen har gjorts enligt direktiv och förordning om omgivningsbuller med där angivna internationella mått och värden på ljudnivåer. Kartläggningen i Sverige tillsammans med andra medlemsländers kartläggningar avses ligga till grund för gemensamma åtgärder mot buller. Bullernivåerna är beräknade i två gemensamma mått för EU (dy gn och natt). Kartläggningen omfattar bland annat antal boende som tilldelats beräknade bullernivåer i bostädernas närhet. Bullret är beräknat på 4 meters höjd över marken vid mest exponerade fasad. Kartläggningen utgör inte underlag för åtgärder i Sverige.

115 9 Trafikverkets kartläggningen avser förhållanden år 2011 och omfattar statliga vägar som trafikeras med mer än 3 miljoner fordon per år. De tretton kommunerna i Sverige som har mer än innevånare utförde en kartläggning av buller från alla statliga vägar i sin egen kommun. De tretton kommunerna och aktuella högtrafikerade vägsträckor redovisas på kartan nedan. Den totala längden på aktuella vägar utanför de tretton kommunerna är 400 mil. Det utgör ca 4 % av de statliga vägarna i Sverige. Kartlagda vägar Bullerkartorna för respektive trafikslag finns på Trafikverkets hemsida: ibrationer/trafikbullerstorningar-i-sverige/trafikbullerstorningar-i-sv erige--- dokument/.

116 10 Svenska och europeiska bullermått Hur starkt v i uppfattar ett ljud beror dels på ljudtrycket, dels på ljudets frekvenssammansättning. Omfånget av det ljud vi kan uppfatta är enormt, ljudtrycket vid smärtgränsen är cirka miljarder gånger starkare än det svagaste ljud vi kan uppfatta. För att slippa använda mycket stora tal används en logaritmisk skala för ljudtry cket som anges i decibel (db). För att beskriva hur människan uppfattar ett ljud görs oftast en vägning av ljudets frekv enssammansättning. Vägningen kan göras på olika sätt. De v anligaste v ägningsfiltren är A- och C-filtren med vilka man väger så kallad A -vägd respektive C-vägd ljudtry cksnivå. A -vägningen används normalt för trafikbuller. Den uttrycks som dba. Större delen av allt ljud varierar i tid. Ljudet kan ha en my cket liten variationsbredd (långt från en motorväg) eller variera över ett my cket brett område (nära en lågt trafikerad järnväg). Det finns stora fördelar med att kunna beskriva olika ljud med samma enhet. En metod för genomsnittsberäkning över tid ger en så kallad ekvivalent ljudnivå, Leq. Beskrivningen av alla de olika ljuden baseras på hy potesen att lika ljuddoser (ljudenergi gånger exponeringstid) ger samma ljudbelastning. Den ekvivalenta ljudnivån ger ofta en god beskrivning av bullerexponering under en längre tidsperiod. Måttet har dock nackdelar vid mycket snabbt varierande ljud och sällan förekommande ljudhändelser. Vid beskrivningar av trafikbuller i Sverige används därför traditionellt måttet Lmax (maximal ljudnivå vid en fordonspassage) som kompletterande beskrivning till den ekvivalenta ljudnivån under ett årsmedeldygn, Leq24h. Inom EU anv änds i samband med omgivningsbullerdirektivet måttet L den dag-kvällnatt-nivå och Lnight, ekvivalent ljudnivå nattetid. I måttet Lden räknas den ekvivalenta ljudnivån för kvällen upp med 5 db och nivån för natten med 10 db. För måttet Lnight gäller ingen uppräkning. Både måtten Lden och Lnight redovisar ljudnivån på 4 m höjd Redovisning Antal personer exponerade under dygnet Nedan visas antal personer exponerade för buller i EU- måttet (Lden) från statliga vägar med mer än 3 miljoner fordon per år och som bor utanför de tretton kommunerna. Bullernivå L den (dba) Över 75 summa Antal personer Nedan visas antal personer exponerade för buller i EU- måttet (Lden) från statliga vägar med mer än 3 miljoner fordon per år ( inklusive boende i de tretton kommunerna). Bullernivå L den (dba) >55 >65 Över 75 Antal personer Antal personer exponerade under natten Nedan visas antal människor exponerade för buller i EU- måttet (Lni ght) från statliga vägar med mer än 3 miljoner fordon per år och som bor utanför de tretton kommunerna. Bullernivå L night (dba) Över 70 summa

117 11 Antal personer Behov av förbättringar och prioriterade problem Prioriterade problem framgår av övergripande mål och riktvärden som riksdagen antagit. Trafikverkets arbete med buller utgår främst från det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det är en av de preciseringar som regeringen hänvisar till i det övergripande transportpolitiska målet. Transportpolitiska mål Regeringens övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet är uppdelat i ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsy nsmål för säkerhet, miljö och hälsa. Hänsy nsmålets formulering är: "Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa". För miljö och hälsa finns preciseringar som gäller dels klimat, dels övriga miljökvalitetsmål: "Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål." Inom ett antal områden som täcks in av miljökvalitetsmålen är utvecklingen negativ eller för långsam. Buller från trafiken är ett av de problemområden som är prioriterade. "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Regeringen har preciserat detta miljökvalitetsmål med att det bland annat avser att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Det finns riktvärden för bullerimmissioner, dvs. riktvärden för hur mycket det får bullra i olika miljöer. De riktvärden som finns för bostadsbebyggelse är antagna av riksdagen (infrastrukturpropositionen 1996/97:53, som antogs i mars 1997) och har bedömts som godtagbara ur bullersynpunkt och innebär en acceptabel ljudmiljö. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid ny byggnation av bostadsbebyggelse eller vid ny byggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 1 1 Traf ikv erkets tillämpning är att riktv ärdet 45 db(a) maximalniv å inomhus nattetid f år öv erskridas högst f em gånger per natt (kl 22 06)

118 12 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 7 0 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. 2 Allmänt gäller för samtliga riktvärden att hänsyn skall tas till vad som är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt när åtgärder vidtas. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Bullermålen bör nås genom åtgärder som innebär den effektivaste reduktionen av störningar och en prioritering av åtgärder för de mest bullerexponerade. För att nå de långsiktiga målen krävs att åtgärder genomförs för att minska bullret vid källan. Åtgärder för att minska bullret vid källan bedöms även ofta vara positiva ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Förslag till nationell plan för transportsystemet Trafikverket prioriterar att vidta åtgärder i befintliga miljöer som bedöms utsättas för höga bullernivåer och därmed de största riskerna för störningar. I planförslaget Nationell plan för transportsystemet är följande bullerutsatta miljöer prioriterade längs hela det statliga vägnätet. Följande miljöer är prioriterade under den första halvan av planperioden. Kriterier för prioriterade problem Prioritet Bullerutsatt miljö Kriterier för övervägande av åtgärd Inomhus bostadsrum Bostadshus med 40 dba ekv inne 1 Inomhus bostadsrum Bostadshus med 55 dba max inne 5 ggr/natt. 2 Ute (uteplats/skolgård) Bostadshus med 7 0 dba ekv.nivå ute. Gäller även skola och omsorgsboende. 3 Ute (uteplats/skolgård) Bostadshus med 65 dba ekv.nivå ute. 2 Traf ikv erkets tillämpning är att riktv ärdet 70 db(a) maximalniv å v id uteplats i anslutning till bostad f år öv erskridas högst f em gånger per timme.

119 13 Gäller även skola och omsorgsboende. Föreslagna åtgärder i form av bullerskärmar, fasadåtgärder 3 och inköp av fastigheter beräknas inom perioden för åtgärdsprogrammet kunna förbättra situationen för cirka boende, som i dag utsätts för höga bullernivåer längs befintlig statlig väg. Dessa åtgärder utgör en del av den indikativa fördelningen på 2500 miljoner kr som föreslås avsättas till riktade bullerskyddsåtgärder längs befintlig statlig väg och järnväg under perioden i förslaget till nationell plan för transportsystemet. Därutöver utförs bulleråtgärder i samband med ny - och ombyggnadsprojekt och driftoch underhållsinsatser t ex beläggningar med bättre bulleregenskaper. Bullerminskande åtgärder Åtgärderna innefattar alla skeden från samhällsplanering, planering av infrastruktur, sky ddsåtgärder och åtgärder vid bullerkällan. Trafikverket driver på, medverkar och har en stödjande funktion i detta arbete. Trafikverkets arbete med buller och vibrationer kan beskrivas utifrån nuvarande tillstånd och önskvärt läge samt utvecklingsbehov och åtgärdsförlag och delas upp i följande områden och angreppssätt: 1. Tidiga skeden i planeringen Samhällsplanering (Planering av samhälle inkl transportsystem och beby ggelseutveckling i dialog med t ex kommuner, näringsliv m.fl) Stöd för samverkande åtgärder enligt 4-stegsprincipen 2. Planeringsstöd Preciserade mål, riktlinjer och övergripande regler Metoder och modeller för inventeringar och bedömningar Kunskap och information om tillstånd, miljö - och hälsoeffekter 3. Ty sta och vibrationsfria källor Fordon Användning av transportsystemet Infrastrukturhållning 4. Sky ddsåtgärder Bullerdämpande åtgärder Vibrationsdämpande åtgärder Inköp av buller- eller vibrationsutsatta fastigheter Angreppsätten och åtgärdsförslagen ska sammantaget leda mot en målbild som sammanfattats som Ett samhälle med god ljudmiljö utan störande vibrationer Hittills genomförda, bullerminskande åtgärder. Trafikverket har genomfört omfattande åtgärder för att minska antalet bullerutsatta längs statliga vägar och järnvägar. Åtgärder har även gjorts för att minska störningarna från vibrationer. Dessa åtgärder omfattar såväl de delar som omfattas av kartläggningen enligt förordningen om omgivningsbuller som övriga statliga vägar och järnvägar som har lägre trafikering än kartläggningskravet. 3 Åtgärderna gäller även vård- och omsorgsboende.

120 14 Riktade bullerskyddsåtgärder i de mest bullerutsatta miljöerna har prioriterats. Under perioden har personer längs de statliga vägarna som har de högsta bullernivåerna, mer än 10 dba över riktvärdet, fått bullerskyddsåtgärder. Under perioden har ca personer längs statliga vägar fått åtgärder mot trafikbuller varav 8400 personer hade mer än 10 dba över riktvärdet. Dessutom har Trafikverket genom statlig medfinansiering till kommunerna medverkat till att ca 6300 personer längs kommunala gator har fått minskade bullernivåer i sina bostäder. Bullerdämpande åtgärder, som bullerskärmar, fasadåtgärder och bullerdämpande beläggningar, kan vara både riktade miljöåtgärder i de mest bullerutsatta miljöerna och åtgärder som ingår som delar av större investeringsprojekt, i bland annat investeringsprojekten E4 Sundsvall, BanaVäg i Väst, BanaVäg Motala. Internationellt samarbete (EU) Trafikverket har medverkat vid översyn av EU:s regelverk för hur my cket ny a bilar, lastbilar och bussar får bullra. En förbättrad mätmetod för buller vid ny registrering av fordon har tagits fram och ny a gränsvärden och tidpunkter för att fasa in dessa har diskuteras. Den ny a EU-lagstiftningen med bullerkrav för ny a bilar, lastbilar och bussar bedöms att slutförhandlas under Resultatet har stor betydelse för möjligheter att uppnå minskade bullernivåer i samhället. Nationellt samarbete För att nå framgång i bullerfrågorna behöver samarbetet mellan nationella myndigheter och kommuner förstärkas. Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Naturvårdsverket, Boverket och Socialstyrelsen har tagit fram ett gemensamt budskap kring buller. I projektets handlingsplan presenteras huvudbudskapet att buller är ett samhällsproblem och att my ndigheter och kommuner nu stärker arbetet kring frågan genom ökad samverkan. Naturvårdsverket har ett utpekat ansvar för att samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. Trafikverket har under året bidragit aktivt i samverkansarbetet för att bidra till en gemensam vägledning främst gällande buller från väg- och spårtrafik men även när det gäller definitioner av flygbuller och industribuller. Trafikverket har under 2012 fastställt och implementerat en intern riktlinje för buller och vibrationer vid planering av bebyggelse. Sy ftet med riktlinjen är att skapa ett gemensamt och enhetligt arbetssätt vid samverkan med kommunerna vid samhällsplanering när det finns risk för problem med buller eller vibrationer. Effekter för miljön och transportssystemet till följd av Trafikverkets åtgärder Under 2012 beräknas antalet personer som utsätts för bullernivåer högre än det ekvivalenta riktvärdet inomhus längs vägar i hela landet ha minskat med cirka personer till följd av förändrat trafikarbete. Även antalet personer som utsätts för bullernivåer högre än det ekvivalenta riktvärdet inomhus längs järnvägar beräknas ha minskat med cirka 400 personer under året till följd av en liten minskning av godstrafikarbete på järnväg jämfört med Det finns dock osäkerheter i såväl statistikunderlaget som i beräkningsmodellen. Bullersky ddsåtgärder i bullerexponerade miljöer har tillsammans med trafikförändringarna medfört att det totala antalet personer som utsätts för trafikbuller

121 15 över riksdagens riktvärde för ekvivalenta ljudnivåer inomhus beräknas ha minskat med omkring personer under Mellan åren 2004 och 2012 minskade reshastigheten längs statliga vägar med i genomsnitt 4 procent vilket medför en stor positiv påverkan på antalet bullerutsatta. Antalet bullerutsatta personer över 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus beräknas ha minskat med personer under samma tidsperiod och med i medeltal personer per år. Trafikverket följer utvecklingen av bulleremissioner från ny registrerade personbilar. En svag trend mot tystare fordon har observerats och bilarna 2012 var 0,2 db ty stare jämfört med Ljudnivån från ny registrerade personbilar har minskat med 0,7 db sedan Det är svårt att bedöma och redovisa vilka konkreta hälsoeffekter dessa åtgärder och förändringar av antalet buller- och vibrationsexponerade har medfört. Det finns dock en ty dlig risk för ökad ohälsa om människor under lång tid utsätts för bullernivåer i nivå med riktvärdena eller högre i eller vid sin bostad. Ju högre nivåerna är desto större är risken för ohälsa. Även vibrationer kan ge upphov till störningar och påverka människors hälsa. Den sammantagna störningen ökar väsentligt om den boende samtidigt utsätts för både buller och vibrationer. Höga bullernivåer medför stora effekter på hälsa och välbefinnande till exempel ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, sömnstörningar och effekter på inlärning och prestation. En ökad risk för hjärtinfarkt kan enligt World Health Organisation (WHO) uppkomma redan vid bullernivåer från vägtrafik på 60 dba L day (medelljudnivå dagtid) vilket vid en normal trafikfördelning på väg motsvarar bullernivåer strax över riktvärdet 55 dba Leq24h (medelljudnivå under ett dygn). I WHO:s rapport Burden of disease from environmental noise har en beräkning gjorts av hur många hälsosamma levnadsår som förloras varje år i Europa till följd av omgivningsbuller. Beräkningen görs i måttet DALY, disability-adjusted life-years vilket innebär att förutom direkta risker för dödsfall så inräknas och viktas även andra hälsorisker som sömnstörningar och allmänna störningar som i sin tur kan leda till stressymptom och ohälsa. I WHO:s beräkningar har nedanstående hälsoeffekter kvantifierats och kopplats till trafikbuller: Hälsoeffekt Antal DALY per år i Europa Andel av antal DALY ieuropa Hjärtinfarkt % Sömnstörning % Allmän störning % Inlärning och % prestation WHO:s rapport Burden of disease from environmental noise

122 16 Planerade åtgärder under de kommande fem åren Skyddsåtgärder Sky ddsåtgärder för de mest utsatta minskar exponering av buller. Detta kan ske på flera olika sätt: Fasadåtgärder såsom t ex tilläggsruta eller byte av fönster och åtgärder på ventiler på by ggnader för boende 4 med för höga trafikbullernivåer inomhus. Bullerskärmar och Bullervallar (väg och järnväg) Inköp/förvärv av fastigheter på grund av höga bullernivåer, gäller ett fåtal (väg och järnväg) Prioritering görs av de mest bullerexponerade och åtgärderna innebär effektiv reduktion av störningar. De mest kostnadseffektiv åtgärderna för att minska bullret är att förhindra att det uppkommer eller att dämpa bullret nära källan. Dessa åtgärder kan indelas i vägnära åtgärder samt åtgärder på fordon. Åtgärder för att minska buller vid källan ger främst effekt på längre sikt och kommer enbart i mindre omfattning att påverka bullersituationen till Fasadåtgärderna bedöms leda till att drygt 7000 personer som fortfarande exponeras för höga ljudnivåer inomhus, 10 dba eller mer över riktvärdena inomhus, får bullret åtgärdat. Bullerskärmar och vallar bedöms leda till att cirka 5000 personer med bostäder längs statlig väg med > LAeq 65 db får en sky ddad uteplats eller skyddad utomhusmiljö. Dessutom kommer skolor, vård- och omsorgsboenden fått åtgärdad inomhus- eller utomhusmiljö. Stöd till fasadåtgärder längs kommunala vägar bidrar bulleråtgärder i tätorter utanför det statliga vägnätet. Tysta källor Ett annat centralt område är att minska fordonsbuller, det vill säga från motorljud, vindbrus, samt interaktion mellan däck och vägbana. Trafikverket ska i samarbete med andra myndigheter, företag, kommuner, landsting och organisationer ta fram kunskap om effektiva styrmedel som främjar användning och utveckling av energieffektiva, rena, ty sta och trafiksäkra fordon. Exempel på aktiviteter Ty stare fordon och däck för alla miljöer. Minskad användning av dubbdäck har inte bara stor potential för bättre luftkvalitet utan även för minskade bullernivåer och mindre klimatpåverkan. Verka för skärpta bullerkrav på ny a fordon och däck. Verka för bullerkrav vid upphandling och i miljöbilsdefinition. Konsumentupplysning om fordons och däcks bullrande egenskaper. Stöd för ökad kontroll av fordon med avseende på buller. 4 Åtgärderna gäller äv en v ård- och omsorgsboende.

123 17 Användning av transportsystemet Variabla hastigheter i områden och vid tidpunkter med problem med höga bullernivåer och bristande luftkvalitet är ett relativ nytt och effektivt sätt att angripa lokala problem. Sänkta hastigheter och ökad hastighetsefterlevnad inom det statliga vägnätet innebär mindre klimatpåverkan och mindre utsläpp av hälsopåverkande föroreningar och lägre bullernivåer. En fortsatt satsning på automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) ger färre döda och svårt skadade i vägtrafiken samtidigt som det ger lägre koldioxidutsläpp och mindre buller. Trafikverket ger kunskapsstöd för transportköpare att ställa miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar samt kunskapsstöd så att aktörer kan genomföra säkrare och mera miljöanpassade transporter. Tystare beläggning Valet av beläggning har stor påverkan på bullersituationen.trafikverket ska vid val av beläggning ta hänsy n till buller och annan miljöpåverkan som viktiga faktorer förutom beläggningens funktion, säkerhet och kostnad. Exempel på åtgärder är ljuddämpande beläggningar vid känsliga miljöer, speciellt tysta beläggningar och tystare standardbeläggning. Planering, stöd och styrmedel för utveckling av samhället För att nå klimatmål behöver vi skapa tillgängliga och attraktiva städer, utan bilberoende. Dessa måste bullra mindre så att man kan förtäta och ändå få en bra stadsmiljö. Ett aktivt deltagande i planeringsprocessens tidiga skeden skapar förutsättningar för en generellt minskad efterfrågan på transporter och i sy nnerhet ensamåkande i bil. I tätortsmiljöer finns god potential att utveckla resande med kollektivtrafik, cykel och till fots, vilket medför positiva effekter på såväl den lokala luftmiljökvaliteten, buller som utsläpp av klimatgaser. Exempel på aktiviteter: Stöd vid kvalitetssäkring av regler för samhälle och bostadsbyggande. Stöd vid kvalitetssäkring av regler för vägtransportsystemet. Stöd för att kunna beskriva bullerutvecklingen, forskning och kunskapsutveckling samt en allmänt tillgänglig kunskapsbas om trafikljud och buller. Trafikverket medverkar i och granskar planer för by ggnation och fy isk planering, med utgångspunkt från transportpolitiska och miljöpolitiska mål. Stöd till fasadåtgärder längs kommunala vägar.

124 18 Skydd av områden Åtgärder för att sky dda natur- och kulturmiljöer där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet beaktas i samband med ny - och väsentlig ombyggnad av väg. Åtgärder för att sky dda befintliga områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur - och kulturmiljöer är främst en uppgift som kan beaktas i kommunernas åtgärdsprogram enligt förordningen om omgivningsbuller. Trafikverket anser att det ännu så länge inte är en prioriterad uppgift att vidta riktade bullerskyddsåtgärder i dessa områden längs aktuella sträckor.

125 19 Järnväg Bullerkällor Bulleralstring från spårburen trafik är beroende av trafikeringen dvs. tågtyp, hastighet, tåglängd och antal tåg. Även faktorer som bankroppens uppbyggnad, olika typer av spårkomponenter, spårets underhåll och tillstånd, terräng- och markförhållanden i omgivningen och intilliggande byggnaders konstruktion har betydelse för vilka bullernivåer som uppstår. För att bullerdämpande åtgärder skall ha bra effekt är det viktigt att både beakta trafikeringen och de lokala förutsättningarna på platsen. Viktiga buller- och vibrationskällor för järnvägssystemet: Kontakt mellan hjul och räls, rullningsljud Motorer, kraftöverföring, växlar, transformatorer, luftkonditionering, ky lare etc. Fordonens aerodynamiska egenskaper, aerodynamiskt buller Vagnsdelar som är lösa och skramlar Fordonens bromssystem, gnissel och bromsljud Kurvskrik Stötljud (vid växel och skarv) Signalljud (signalhorn och ringverk) Olika ljudkällor dominerar vid olika hastigheter. De flesta trafikeringssituationer i Sverige innebär att den dominerande bullerkällan är kontakten mellan hjul och räls. Grovt kan man dela upp det i följande intervall: < 30 km/h: Motorljud dominerar km/h: Rullningsljud dominerar 300 km/h: Aerodynamiskt ljud dominerar Ljudtrycksnivå som funktion av tågets hastighet

126 20 Buller från kontakt mellan hjul och räls, rullningsbuller För att vidta effektiva bullerdämpande åtgärder är det viktigt att ha kännedom om både hur bullret uppkommer och hur det strålar ut från järnvägsspåret och fordonen. Ljud och vibrationer som uppstår från kontaktytan där hjulet rullar fram mot rälsen, sprids som luftljud, och överförs i vissa fall även som stomljud. Stomljud uppkommer genom att vibrationer fortplantas via marken till huskonstruktionen och strålar där ut som luftljud. Då hjulet rullar på rälen rullar det inte helt jämnt mot underlaget. Ojämnheterna ger upphov till vibrationer i hjulet och rälsen. Vibrationerna sprids också ner i slipern. De vibrerande strukturerna orsakar tryckförändringar i den omgivande luften och genererar på detta sätt buller, så kallat rullningsbuller. Bullret ökar med hastigheten och är beroende av rälsytans och hjulringens ojämnheter, y tjämnhet. Hjul som bromsas med gjutjärnsblockbromsar har mer ojämnheter på hjulringen än hjul som bromsas med bromsblock av andra material (komposit eller sintermaterial) eller av skivbromsar. Som konsekvens av detta ger tåg med gjutjärnsblockbromsar, till exempel de flesta godsvagnarna i Sverige, upphov till mer buller än andra tåg. Rullningsbuller utstrålas dels från järnvägsspåret dels från hjulringen. Beroende av designen av spår och hjul samt tågets hastighet, kommer spårets respektive hjulets andel av den totala bullernivån att variera. Bullerutstrålningen från spåret sker dels via rälsen, dels via sliper och ballast. Generellt dominerar bullerutstrålningen från spåret vid låga hastigheter och från hjulringen vid högre hastigheter. Buller som utstrålar från hjulet, rälsen och slipern har olika frekvenssammansättningar. Ljudutstrålningen från slipern är generellt mer lågfrekvent jämfört med ljudutstrålningen från hjulringen. I diagrammet nedan visas ett exempel på en vanligt förekommande frekvensfördelning. Relativ fördelning av rullningsbuller När ett hjul glider relativt rälsen uppkommer buller av tonisk karaktär. Under den glidande rörelsen fastnar och lossnar hjulet periodiskt från rälsen, så kallad stick-slip. Stick-slip uppkommer främst i kurvor och under bromsning.

127 21 Buller från motorer, växlar, transformatorer, luftkonditionering, kylare etc. Motor- och traktionsljud uppkommer vid ett antal källor på fordonen såsom framdrivningsmotorer, avgassystem, fläktar och luftkonditioneringssystem. Motor- och traktionsljud är sällan beroende av tågets hastighet men bidrar främst till bullerstörningar när fordonen är stillastående, startar eller vid låga hastigheter. Vid högre hastigheter dominerar normalt andra ljudkällor som t.ex. rullningsljud. Denna typ av buller är ett större problem vid dieselmotorer jämfört med elektriska motorer. En viktig aspekt är att dessa ljudkällor ofta är placerade högt på fordonen och därför är svåra att dämpa med t.ex. skärmar. Aerodynamiskt buller Aerodynamiskt buller är ljud som uppstår pga. turbulens i luften när fordonet framförs. Allteftersom tågets hastighet ökar så ökar även luftrörelserna och ljudvågorna kring olika delar av tåget. Det aerodynamiska bullrets bidrag till den totala bullernivån har normalt betydelse först vid hastigheter högre än 300 km/h. Uppko msten av aerodynamiskt buller är kopplad till fordonsutformningen som t.ex. utformningen av fordonets front, strömavtagare och boggi. De hastigheter där aerodynamiskt buller från tåg har bety delse för den totala bullernivån förekommer inte idag i Sverige, men kan bli aktuellt i framtiden. Andra bullerkällor Järnvägs- och fordonskonstruktioner kan medföra specifikt buller som exempelvis kurvskrik, bromsgnissel, inbromsningsljud och ljud från järnvägsbroar, växlar och räls med skarv. Slammer från vagnsdelar som är lösa är också en källa till buller. I anslutning till stationer och mötesspår kan bullernivån påverkas lokalt på grund av acceleration eller inbromsning. Även ljud från signalhorn och ringverk vid plankorsningar kan påverka bullernivåerna. Trafikeringens påverkan på bulleremissionerna Varje tågtyp har olika ljudutstrålningsegenskaper och dessa varierar som funktion av tågets hastighet. En fördubbling eller halvering av hastigheten innebär att ljudnivån ökar/minskar med 4-10 dba. En fördubbling eller halvering av tåglängden/trafikmängden innebär generellt 3 dba högre/lägre ekvivalent ljudnivå. Den maximala ljudnivån berörs inte på samma sätt av mängden trafik eftersom den maximala ljudnivån fastställs utifrån det bullrigaste tåget. Antalet händelser med höga maximalnivåer har dock betydelse för bullerstörningen. Nedanstående diagram visar hur antalet tåg påverkar den ekvivalenta bullernivån under förutsättning att alla tåg genererar lika my cket buller.

128 22 Förändring av ekvivalent ljudnivå som funktion av antalet tåg Olika tågtypers påverkan på bulleremissionerna Bullermätningar har gjorts på de flesta nordiska tågtyperna. Godstågen genererar oftast de högsta bullernivåerna. Motorvagnar genererar generellt betydligt lägre bullernivåer jämfört med andra tågtyper. Nya motorvagnar som tagits i trafik i Sverige sedan år 2000 är ca 1 6 db ty stare än äldre motorvagnar. Snabbtåget X2 är också relativt tyst vid låga hastigheter, men bullret ökar med hastigheten. Vid hastigheter högre än 200 km/h är maximalnivå från X2 t.o.m. högre än bullernivån från godståg. Nya snabbtågstyper som X60 och X40 är ty stare än X2. Förutom tågtyp, tåglängd och hastighet har även underhållet av fordonen stor betydelse för bulleremissionerna. Hjulstatusen kan variera mellan vagnar o ch lok i varje enskilt tågset. Godståg Godståg består vanligen av ett stort antal olika vagntyper, alla med varierande ålder. Vagnarna har ofta enklare konstruktioner med avseende på hjulupphängning jämfört med personvagnar. Merparten av godsvagnarna som trafikerar järnvägen i Sverige är dessutom utrustade med bromsblock av gjutjärn som förorsakar räfflor och andra ojämnheter i hjulringarna. Ojämnheterna ger upphov till rullningsbuller. Ett by te till bromsblock av kompositmaterial, s.k. K-block och LL-block, kan minska bullret med 6-10 dba. Sådana bromsklossar och bromssystem har utvecklats under senare år och används framför allt på ny a europeiska godsvagnar. LL-block kan ersätta de gjutjärnsblock som sitter på befintliga godsvagnar utan ingrepp i bromssystemet. Sedan juni 2006 ställs krav på högsta tillåtna bullernivåer från konventionella tåg iagnar. Lok, motorvagnar och godsvagnar som upphandlas efter juni 2006 ska uppfy lla dessa krav. Motsvarande krav infördes 2002 för höghastighetståg. Gränsvärdet för förbifartsbuller för godsvagnar (80 km/h, 7,5 m från spårmitt) är dba beroende av antal axlar per längdenhet. Gränsvärdet för ellok är 85 dba. Ljudnivån från ett normalt godståg, inklusive både lok och vagnar, i Sverige idag, kan beräknas vara ca 95 dba (7,5 m från spårmitt). Bullerkraven på ny a godsvagnar innebär i praktiken att bromsblock på ny a vagnar kommer att vara av kompositmaterial. För att säkra bromsförmågan under vinterförhållanden har Sverige ett specialfall i reglerna för godsvagnar. Detta innebär att bromsblock av kompositmaterial måste vara godkända för vinterförhållanden av ERA (European Railway Agency) eller

129 23 Transportstyrelsen innan de får användas på godsvagnar i Sverige. Hittills, augusti 2013, har sex ty per av kompositbromsblock, fy ra K-block och två LL-block, blivit godkända av ERA vilket innebär att det får användas i Sverige under vinterförhållanden utan y tterligare trafikeringsrestriktioner. För godsvagnar med kompositbromsblock som godkänts i andra Europeiska länder, men inte av ERA, kan det finnas risk för att Transportstyrelsen måste införa trafikeringsrestriktioner vid vinterförhållanden, som t.ex. reducerad högsta bromsvikt, för att säkerställa tillräcklig bromsförmåga. Denna risk minskar dock i takt med att allt fler bromsblock godkänns av ERA. Motorvagnar Motorvagnar är den ty staste svenska tågtypen. En delförklaring till de lägre ljudnivåerna för de moderna tågtyperna är att de är försedda med skivbromsar istället för blockbromsar som många av de andra tågtyperna fortfarande har. Ny a motorvagnar som X31/32 (Contessa och Öresundståg), X52/53 (Regina) och Y31/32 (Itino) samt X60 och X40 är ty stare än de äldre motorvagnarna. Fr. o m 2006 måste ny a fordon uppfylla krav på högsta tillåtna bullernivåer. Gränsvärdet för förbifartsbuller för elmotorvagnar vid 80 km/h, 7,5 m från spårmitt, är 81 dba. Ljudnivån från ny are typer av motorvagnar i Sverige beräknas vara ca dba (7,5 m från spårmitt). Ljudnivån från äldre ty per av motorvagnar i Sverige beräknas vara ca 88 dba (7,5 m från spårmitt). Den ny a tågty pen SJ 3000 från år 2011 uppges enligt Bombardier vara 10 dba ty stare jämfört med tågty pen X2 som togs i drift år Tekniskt möjliga åtgärder på fordon Rullningsbuller som orsakas av järnvägsfordon är möjligt att reducera genom framför allt två ty per av åtgärder. Den ena är att utrusta fordonen med bromssystem som är skonsamma mot hjulets löpbana och inte orsakar ojämnheter på hjulringen. Skivbromssystem eller blockbromsystem med sinter- eller kompositmaterial i bromsblocken är sådana system. Den andra ty pen av åtgärd är att reducera hjulets ljudalstrande egenskaper. Detta kan t.ex. åstadkommas genom att minska hjulets diameter eller montera dynamiska ljuddämpare. Emissionerna från hjulet kan också dämpas genom att montera kjolar på vagnkorgen intill boggierna. Åtgärderna kan dock ha andra negativa effekter och är främst aktuella vid nybyggnad av fordon. Motor- och transmissionsljud är oftast inga problem när det gäller ny tillverkade fordon. Alla delar kan vara ljudisolerade, utom möjligtvis fläkten. När det gäller gamla lokomotiv kan det vara svårt att åtgärda bullerproblem på grund av att ljudkällan ligger högt över marken. Kurvskrik kan motverkas genom att till exempel montera ljuddämpare vid hjulringar. De modernaste tågtyperna är utrustade med radialstyrningssystem som bidrar till att risken för kurvskrik minskar. Kurvskrik kan även åtgärdas genom flänssmörjning från fordonet. Järnvägens påverkan på bulleremissionerna Underhållet av rälsen har stor betydelse för uppkomsten av buller och kan orsaka stora skillnader av bulleremissionerna. Ljudalstringen från en tågtyp, varierar avsevärt från plats till plats, även vid samma tåglängd och hastighet. Det mesta av variationen orsakas av skillnader i rälsens y tjämnhet på olika platser. Bullret ökar med hastigheten och är beroende av rälsytans och hjulringens y tjämnhet. Genom regelbunden rälsslipning kan löpbanan på rälsen hållas så jämn som möjligt. Extra underhållsinsatser av bullerskäl är främst motiv erade i befolkningstäta områden och t.ex. rälsslipning som b ullersky ddsåtgärd förutsätter att rälsytans tillstånd mäts och analyseras regelbundet som underlag till planering av spårslipningsinsatser.

130 24 För att minska själva ljudalstringen från spåret är det tekniskt möjligt att utforma spåret så det är så ty st som möjligt. Hårdare mellanlägg på rälsbefästningar, jämfört med vad som är normalt i Sverige idag, skulle kunna leda till mindre ljud från rälen. Nackdelen med detta är att det man vinner på buller förlorar man på andra aspekter, som t ex underhåll (mer nötning, rälssprickor m fl.). En annan åtgärd på spåret kan vara att montera ljuddämpare på rälsen, så kallade rälsdämpare. Sådana åtgärder kan ge effekt om hjulet är ty st nog. Bullerreduktionen är beroende av trafikeringen men en effekt på 1-7 dba bedöms vara teknisk möjlig. Den bullerreducerande effekten är lägst för befintliga godsvagnar som är lastade så att det förekommer skakningsljud. Effekten är högst för ny a tågtyper med relativt tysta hjul, t.ex. Öresundståg. Stålbroar medför högre rullningsbuller jämfört med betongbroar. Bullret kan motverkas vid utformningen av bron och genom lämplig isolering mellan spår och bro, i första hand genom val av rälsbefästningar med låg mellanläggstyvhet. Kurvskrik kan bekämpas genom smörjning av rälerna. Stomljud förekommer främst vid tunnel i berg och i by ggnader grundlagda på berg. Stomljud upplevs som ett dovt mullrande ljud inomhus under den tid det tar för tåget att passera. Tåget som passerar i tunneln sätter igång vibrationerna i marken under rälsen och vibrationerna fortplantas till omgivningen och till ovanpåliggande byggnader. Ljudet uppstår genom att byggnadsytor vibrerar och alstrar ett lågfrekvent buller. Hur effektivt vibrationerna fortplantas beror främst på berggrundens egenskaper och husets grundläggning. Stomljud kan motverkas genom olika ty per av vibrationsisolering mellan spår och mark. Denna åtgärd kan vara aktuell i samband med ny byggnad av tunnel. Spridning av buller till omgivningen Spridningen av buller till omgivningen är till stor del beroende av ljudkällans höjd över marken, ljudets frekvens och styrka, avståndet mellan ljudkällan och mottagaren, markoch höjdförhållanden, skärmningar och reflexer samt väderleksförhållanden. Det är möjligt att prediktera ljudnivån i en given mottagarposition när man har detaljkunskap om ljudkällan, marken och väderleken. Tabellen nedan visar exempel på hur ljudnivån generellt förändras med avståndet, relativt ett avstånd på 25 m från järnvägen. Ljudnivån förändras mest på korta avstånd från spåret. Vär dena i tabellen gäller vid fritt fält och plan mjuk mark. Tabellen kan bara användas för översiktliga bedömningar av bullerförändringen. För mer detaljerade bedömningar måste bullerberäkningar göras. Avstånd från spår Bullerreduktion relativt avståndet 25 m från spårmitt, (Leq) 10 m -5 dba 20 m -1 dba 25 m 0 dba 30 m 1 dba 40 m 3 dba 50 m 4 dba 7 5 m 6 dba 100 m 8 dba 125 m 9 dba 150 m 10 dba 200 m 12 dba 250 m 13 dba 300 m 15 dba Generell förändring av ljudnivån relativt avståndet 25 m från spårmitt

131 25 Omkringliggande mark påverkar ljudnivån vid mottagarpunkten genom att bidra till eller motverka ljudreflexer. Ljudvågor från bullerkällan strålar ut i alla riktningar, inklusive mot marken. Ljudvågorna kan reflekteras mot marken eller andra y tor och ljudreflexen blir då en ny ljudkälla som kan nå mottagaren. Om marken har hög ljuddämpande förmåga (mjuk mark som t ex, gräsmattor, åker, skogsmark mm) blir ljudreflexen mycket liten och den påverkar knappast ljudnivån vid mottagaren. Om markens ljuddämpande förmåga är låg bildas ljudreflexer, som kan bidra avsevärt till ljudnivån vid mottagarpunkten. Detta händer vid akustiskt hård markyta (asfalt, vattenytor). Vindriktning påverkar ljudnivån genom att blåsa upp eller emot lju dvågor. Vid medvindsförhållanden (vindriktning från spåret och mot mottagaren) drivs ljudvågorna i vindens riktning och når längre avstånd jämfört med vid motvindsförhållanden. Vid motvind motarbetas ljudvågorna vilket minskar det bullerexponerade området. Temperaturgradienter påverkar ljudnivån genom att böja upp eller ner ljudvågorna. Dagtid brukar temperaturen avta med höjden över marken. Då böjs ljudvågorna mot marken, vilket innebär att ljudvågen inte når lika långt som vid konstant temperatur. Vid vissa förhållanden och ibland nattetid kan temperaturen öka med höjd över mark, vilket skapar det motsatta fenomenet och ljudvågen når då längre avstånd. Bullerskyddande åtgärder Bullerskärmar eller bullervallar kan minska bullerspridningen från järnvägen til l omkringliggande områden. Bullerskärmens ljuddämpande effekt varierar beroende av bl.a. konstruktion, terrängförhållanden och skärmens placering i förhållande till ljudkälla och mottagare. Olika ty per av bullerskärmar finns tillgängliga på marknaden. Skärmarna kan vara konstruerade av olika material som trä, betong, plast, glas, minerit, metall mm. Ljuddämpningen kan förbättras genom att ljudabsorberande material monteras på den sida som vetter mot järnvägen eller genom särskild utformning av skärmkrönet. Skärmen ger bäst effekt om den är placerad nära ljudkällan eller nära mottagaren. Vid avvägningar om sky ddsåtgärder ska vidtas ska man göra en bedömning av åtgärdens ny tta i förhållande till kostnad. Traditionella bullerskärmar längs järnvägen ger störst ny tta när bullerminskande åtgärder behöver vidtas vid större bostadsområden utmed järnvägen eftersom skärmen då sky ddar flera närliggande bostäder och trädgårdar. Skärmen sky ddar mot bullerstörningar både inomhus och utomhus men kan behöva kompletteras med fönsteråtgärder från andra våningen och uppåt. I mindre tätbebyggda områden är det sällan ekonomiskt rimligt att uppföra höga bullerskärmar intill järnvägen. För att minska risken för bullerstörningar utomhus kan man istället lokalisera uteplatsen i ett bullerskyddat läge eller uppföra bullerskydd nära en uteplats. En sådan bullerskärm ger dock enbart en lokal bullerdämpande effekt. För att minska ljudnivåerna inomhus kan ljudisolerande åtgärder göras på by ggnaderna. Av särskild vikt är utformningen av fö nster, fönsterdörrar och ventiler. Ljudnivån inomhus kan sänkas genom fönsterbyte, isättande av tilläggsruta eller byte av befintlig glasruta till en lamellglasruta. Jordvallar är i första hand lämpliga att anlägga som bullerskydd vid nybyggnation av järnv äg. Vallen upptar en stor y ta och måste ofta vara högre än bullerskyddsskärmar för att uppnå samma bullerreducerande effekt. Detta beror på att vallen kommer längre ifrån spåren och bullerkällan. En bullervall kan förses med växtlighet och bidrar därmed till en grönare och attraktivare bostadsmiljö.

132 26 Låga spårnära skärmar, som ligger ca 1m från rälsen, ger en viss ljudreduktion. Dessa skärmar ger högre ljuddämpande effekt om de kombineras med boggikjolar på fordonen. Generellt är ljudreduktionen beroende av avståndet från skärmen och mottagarens höjd över marken. Effekten av en låg skärm är störst när järnvägen ligger högre än beby ggelsen. Skärmens ljudreducerande effekt minskar vid längre avstånd från spåret och högre höjder över marken. Bullerkartläggning Trafikverkets kartläggning Kartläggningen har gjorts enligt direktiv och förordning om omgivningsbuller med där angivna internationella mått och värden på ljudnivåer. Kartläggningen i Sverige tillsammans med andra medlemsländers kartläggningar avses ligga till grund för gemensamma åtgärder mot buller. Bullernivåerna är beräknade i två gemensamma mått för EU (dy gn och natt). Kartläggningen omfattar bland annat antal boende som tilldelats beräknade bullernivåer i bostädernas närhet. Bullret är beräknat på 4 meters höjd över marken vid mest exponerade fasad. Kartläggningen utgör inte underlag för Trafikverkets åtgärder i Sverige. Trafikverket har kartlagt bullerutbredningen längs de järnvägssträckor som trafikerades av mer än tåg per år under Även de tretton kommunerna i Sverige som har mer än innevånare utförde en kartläggning av buller från alla statliga järnvägar i sin egen kommun i enlighet med kraven i förordningen om omgivningsbuller. Sammanlagt har Trafikverkets kartläggning omfattat 140 mil högtrafikerad järnväg (varav 31 mil kartlades redan 2006). Nedan redovisas kartlagda högtrafikerade sträckor och kommuner med mer än innevånare.

133 27 Kartlagda bandelar 2011 Bullerkartorna för respektive trafikslag finns på Trafikverkets hemsida: ibrationer/trafikbullerstorningar-i-sverige/trafikbullerstorningar-i-sv erige--- dokument/ Svenska och europeiska bullermått Hur starkt vi uppfattar ett ljud beror dels på ljudtrycket, dels på ljudets frekvenssammansättning. Omfånget av det ljud vi kan uppfatta är enormt, ljudtrycket vid smärtgränsen är cirka miljarder gånger starkare än det svagaste ljud vi kan uppfatta. För att slippa använda mycket stora tal används en logaritmisk skala för ljudtry cket som anges i decibel (db). För att beskriva hur människan uppfattar ett ljud görs oftast en vägning av ljudets frekvenssammansättning. Vägningen kan göras på olika sätt. De vanligaste vägningsfiltren är A - och C-filtren med vilka man väger så kallad A -vägd respektive C-

134 28 vägd ljudtrycksnivå. A -vägningen används normalt för trafikbuller. Den uttrycks som dba. Större delen av allt ljud varierar i tid. Ljudet kan ha en my cket liten variationsbredd (långt från en motorväg) eller variera över ett my cket brett område (nära en lågt trafikerad järnväg). Det finns stora fördelar med att kunna beskriva olika ljud med samma enhet. En metod för genomsnittsberäkning över tid ger en så kallad ekvivalent ljudnivå, Leq. Beskrivningen av alla de olika ljuden baseras på hy potesen att lika ljuddoser (ljudenergi gånger exponeringstid) ger samma ljudbelastning. Den ekvivalenta ljudnivån ger ofta en god beskrivning av bullerexponering under en längre tidsperiod. Måttet har dock nackdelar vid mycket snabbt varierande ljud och sällan förekommande ljudhändelser. Vid beskrivningar av trafikbuller i Sverige används därför traditionellt måttet Lmax (maximal ljudnivå vid en fordonspassage) som kompletterande beskrivning till den ekvivalenta ljudnivån under ett årsmedeldygn, Leq24h. Inom EU anv änds i samband med omgivningsbullerdirektivet måtten Lden dag-kvällnatt-nivå och Lnight, ekvivalent ljudnivå nattetid. I måttet Lden räknas den ekvivalenta ljudnivån för kvällen upp med 5 db och nivån för natten med 10 db. För måttet Lnight gäller ingen uppräkning.både måtten Lden och Lnight redovisar ljudnivån på 4 m höjd. Redovisning Antal personer exponerade under dygnet Nedan visas antal personer exponerade för buller i EU- måttet Lden från statliga järnvägarna med mer än tåg per år och som bor utanför de tretton kommunerna. Bullernivå Lden (dba) Över 75 summa Antal personer Nedan visas antal personer exponerade för buller i EU- måttet Lden från statliga järnvägarna med mer än tåg per år (inklusive de som bor i de tretton kommunerna). Bullernivå Lden (dba) >55 >65 > 75 Antal personer Antal personer exponerade under natten Nedan visas antal människor exponerade för buller i EU- måttet Lni ght från statliga järnvägarna med mer än tåg per år och som bor utanför de tretton kommunerna. Bullernivå Lnight (dba) Över 70 summa Antal personer Behov av förbättringar och prioriterade problem Prioriterade problem framgår av övergripande mål och riktvärden som riksdagen antagit. Trafikverkets arbete med buller utgår främst från det nationella

135 29 miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det är en av de preciseringar som regeringen hänvisar till i det övergripande transportpolitiska målet. Transportpolitiska mål Regeringens övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet är uppdelat i ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsy nsmål för säkerhet, miljö och hälsa. Hänsy nsmålets formulering är: "Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa". För miljö och hälsa finns preciseringar som gäller de ls klimat, dels övriga miljökvalitetsmål: "Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål." Inom ett antal områden som täcks in av miljökvalitetsmålen är utvecklingen negativ eller för långsam. Buller från trafiken är ett av de problemområden som är prioriterade. Miljökvalitetsmål Buller från trafiken är ett av de problemområden som är prioriterade i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö: "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Regeringen har preciserat detta miljökvalitetsmål med att det bland annat avser att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Riktvärden Det finns riktvärden för bullerimmissioner, dvs. riktvärden för hur mycket det får bullra i olika miljöer. De riktvärden som finns för bostadsbebyggelse är antagna av riksdagen (infrastrukturpropositionen 1996/97:53, som antogs i mars 1997) och har bedömts som godtagbara ur bullersynpunkt och innebär en acceptabel ljudmiljö. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid ny byggnation av bostadsbebyggelse eller vid ny byggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus

136 30 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 5 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 7 0 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 6 Allmänt gäller för samtliga riktvärden att hänsyn skall tas till vad som är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt när åtgärder vidtas. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Bullermålen bör nås genom åtgärder som innebär den effektivaste redukt ionen av störningar och en prioritering av åtgärder för de mest bullerexponerade. För att nå de långsiktiga målen krävs att åtgärder genomförs för att minska bullret vid källan. Åtgärder för att minska bullret vid källan bedöms även ofta vara positiva ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Förslag till nationell plan för transportsystemet Trafikverket prioriterar att vidta åtgärder i befintliga miljöer som bedöms utsättas för höga bullernivåer och därmed de största riskerna för störningar. I planförslaget Nationell plan för transportsystemet är följande bullerutsatta miljöer prioriterade längs hela det statliga järnvägnätet. Följande miljöer är prioriterade under den första halvan av planperioden. Kriterier för prioriterade problem Prioritet Bullerutsatt miljö Kriterier för övervägande av åtgärd 1 Inomhus bostadsrum Bostadshus med 55 dba max inne 5 ggr/natt. 2 Ute (uteplats/skolgård) Bostadshus med 7 0 dba ekv.nivå ute. Gäller även skola och omsorgsboende. 3 Ute (uteplats/skolgård) Bostadshus med 65 dba ekv.nivå ute. Gäller även skola och omsorgsboende. 5 Traf ikv erkets tillämpning är att riktv ärdet 45 db(a) maximalniv å inomhus nattetid f år öv erskridas högst f em gånger per natt (kl 22 06) 6 Traf ikv erkets tillämpning är att riktv ärdet 70 dba maximalniv å v id uteplats i anslutning till bostad f år öv erskridas högst f em gånger per timme.

137 31 Föreslagna åtgärder i form av bullerskärmar, fasadåtgärder 7 och inköp av fastigheter beräknas inom perioden för åtgärdsprogrammet kunna förbättra situationen för cirka 6000 boende, som i dag utsätts för höga bullernivåer längs befintlig statlig järnväg. Dessa åtgärder utgör en del av den indikativa fördelningen på 2500 miljoner kr som föreslås avsättas till riktade bullerskyddsåtgärder längs befintlig statlig väg och järnväg under perioden i förslaget till nationell plan för transportsystemet. Därutöver utförs bulleråtgärder i samband med ny - och ombyggnadsprojekt och drift- och underhållsinsatser bl a Spåråtgärder ur bullersynpunkt som extra slipning, rälssmörjning och räldämpare. Bullerminskande åtgärder Trafikverkets arbete med buller och vibrationer kan beskrivas utifrån nuvarande tillstånd och önskvärt läge samt utvecklingsbehov och åtgärdsförlag. Åtgärderna innefattar alla skeden från samhällsplanering, planering av infrastruktur, sky ddsåtgärder och åtgärder vid bullerkällan. Trafikverket driver på, medverkar och har en stödjande funktion i detta arbete. Åtgärderna delas upp i följande områden och angreppssätt: 1. Tidiga skeden i planeringen Samhällsplanering (Planering av samhälle inkl transportsystem och beby ggelseutveckling i dialog med kommuner, näringsliv m.fl) Stöd för samverkande åtgärder enligt 4-stegsprincipen 2. Planeringsstöd Preciserade mål, riktlinjer och övergripande regler Metoder och modeller för inventeringar och bedömningar Kunskaper och information om tillstånd, miljö - och hälsoeffekter 3. Ty sta och vibrationsfria källor Fordon Användning av transportsystemet Infrastrukturhållning 4. Sky ddsåtgärder Bullerdämpande åtgärder Vibrationsdämpande åtgärder Inköp av buller- eller vibrationsutsatta fastigheter Angreppsätten och åtgärdsförslagen ska sammantaget leda mot en målbild som sammanfattats som Ett samhälle med god ljudmiljö utan störande vibrationer Hittills genomförda, bullerminskande åtgärder. Trafikverket har genomfört omfattande åtgärder för att minska antalet bullerutsatta längs statliga järnvägar. Åtgärder har även gjorts för att minska störningarna från vibrationer. Dessa åtgärder omfattar såväl de delar som omfattas av kartläggningen enligt förordningen om omgivningsbuller som övriga statliga järnvägar som har lägre trafikering än kartläggningskravet. Riktade bullerskyddsåtgärder i de mest bullerutsatta miljöerna har prioriterats. Under perioden har personer längs de statliga järnvägarna som har de högsta bullernivåerna, mer än 10 dba över riktvärdet, fått bullerskyddsåtgärder. 7 Åtgärderna gäller äv en v ård- och omsorgsboende.

138 32 Under perioden har ca personer längs statliga järnvägar fått åtgärder mot trafikbuller varav hade mer än 10 dba över riktvärdet. Bullerdämpande åtgärder, som bullerskärmar, fasadåtgärder, kan vara både riktade miljöåtgärder i de mest bullerutsatta miljöerna och åtgärder som ingår som delar av större investeringsprojekt. I bland annat investeringsprojekten BanaVäg i Väst, BanaVäg Motala-Mjölby och Ådalsbanan har omfattande bullerskyddsåtgärder genomförts fram till Internationellt samarbete (EU) Trafikverket har genom bland annat samarbete med Transportstyrelsen verkat för minskade bulleremmisioner från såväl befintliga som ny a järnvägsfordon. De regelverks om finns inom området beskrivs under avsnittet Olika tågtypers påverkan på bulleremissionerna. Nationellt samarbete För att nå framgång i bullerfrågorna behöver samarbetet mellan my ndigheter och kommuner förstärkas. Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Naturvårdsverket, Boverket och Socialstyrelsen har tagit fram ett gemensamt budskap kring buller. I projektets handlingsplan presenteras huvudbudskapet att buller är ett samhällsproblem och att my ndigheter och kommuner nu stärker arbetet kring frågan genom ökad samverkan. Naturvårdsverket har ett utpekat ansvar för att samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. Trafikverket har under året bidragit aktivt i samverkansarbetet för att bidra till en gemensam vägledning främst gällande buller från väg- och spårtrafik men även när det gäller definitioner av flygbuller och industribuller. Trafikverket har under 2012 fastställt och implementerat en intern riktlinje för buller och vibrationer vid planering av bebyggelse. Sy ftet med riktlinjen är att skapa ett gemensamt och enhetligt arbetssätt vid samverkan med kommunerna vid samhällsplanering när det finns risk för problem med buller eller vibrationer. Effekter för miljön och transportssystemet till följd av Trafikverkets åtgärder Under 2012 beräknas antalet personer som utsätts för bullernivåer högre än det ekvivalenta riktvärdet inomhus längs järnvägar beräknas ha minskat med cirka 400 personer under året till följd av en liten minskning av godstrafikarbete på järnväg jämfört med Det finns dock osäkerheter i såväl statistikunderlaget som i beräkningsmodellen. Planerade åtgärder under de kommande fem åren Skyddsåtgärder Sky ddsåtgärder för de mest utsatta minskar exponering av buller. Detta kan ske på flera olika sätt:

139 33 Fasadåtgärder såsom t ex tilläggsruta eller byte av fönster och åtgärder på ventiler på by ggnader för boende 8 med för höga trafikbullernivåer inomhus. Bullerskärmar och Bullervallar Inköp/förvärv av fastigheter på grund av höga bullernivåer, gäller ett fåtal Prioritering görs av de mest bullerexponerade och åtgärderna innebär effektiv reduktion av störningar. De mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska bullret är att förhindra att bullret uppkommer eller att dämpa bullret nära källan. Dessa åtgärder kan indelas i spåråtgärder samt åtgärder på fordon. Åtgärder för att minska buller vid källan ger främst effekt på längre sikt och kommer i mindre omfattning att påverka bullersituationen till Fasadåtgärderna bedöms leda till att drygt personer som fortfarande exponeras för höga ljudnivåer inomhus, 10 dba eller mer över riktvärdena inomhus, får bullret åtgärdat. Bullerskärmar och vallar bedöms leda till att cirka personer med bostäder längs statlig järnväg med > LAeq 65 db får en sky ddad uteplats eller sky ddad utomhusmiljö. Dessutom kommer skolor, vård- och omsorgsboenden fått åtgärdad inomhus- eller utomhusmiljö. Tysta källor Ett annat centralt område är att minska fordonsbuller, det vill säga från motorljud, vindbrus, samt interaktion mellan hjul och räls. Trafikverket ska även delta aktivt i att stödja nationellt och internationellt utvecklingsarbete vad gäller minskade bulleremissioner från järnvägsspåret samt att verka för minskade bulleremissioner från såväl befintliga som ny a järnvägsfordon genom att aktivt delta i och stödja nationellt och internationellt utvecklingsarbete vad gäller minskade bulleremissioner från järnvägsfordon. Underhåll av spår/räls Ambitionen är att utveckla och tillämpa metoder för att beakta bullerstörningar i samband med drift och underhåll av järnvägen. Det kan exempelvis innebära ur bullersynpunkt särskilda spårslipningsinsatser, rälssmörjning eller rälsdämpare på bansträckor i tätbefolkade områden. Planering, stöd och styrmedel för utveckling av samhället Ett aktivt deltagande i planeringsprocessens tidiga skeden skapar förutsättningar för mindre miljöbelastande transporter. Exempel på aktiviteter: Bättre planeringsstöd vid utveckling av samhället Stöd vid kvalitetssäkring av regler för samhälle och bostadsbyggande Stöd vid kvalitetssäkring av regler för järnvägssystemet 8 Åtgärderna gäller äv en v ård- och omsorgsboende.

140 34 Stöd för att kunna beskriva bullerutvecklingen, forskning och kunskapsutveckling samt en allmänt tillgänglig kunskapsbas om trafikljud och buller. Trafikverket medverkar i och granskar planer för by ggnation och fy sisk planering, med utgångspunkt från transportpolitiska och miljöpolitiska mål. Skydd av områden Åtgärder för att sky dda natur- och kulturmiljöer där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet beaktas i samband med ny- och väsentlig ombyggnad av väg. Åtgärder för att sky dda befintliga områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur - och kulturmiljöer är främst en uppgift som kan beaktas i kommunernas åtgärdsprogram enligt förordningen om omgivningsbuller. Trafikverket anser att det ännu så länge inte är en prioriterad uppgift att vidta riktade bullerskyddsåtgärder i dessa områden längs aktuella sträckor.

141 35 Flyg Bullerkällor Bullerkällorna som skall kartläggas är starter och landningar med luftfartyg. Eftersom Arlanda och Landvetter fly gplatser är större flygplatser som är belägna utanför tätorter kartläggs endast starter och landningar med luftfartyg. För Bromma, som är beläget inom tätort kartläggs även annan fly gplatsverksamhet än starter och landningar. Bullerkartläggning Sammanfattning av bullerkartläggningen redovisas i nedanstående tabell. Redovisningarna är hämtade från den genomförda kartläggningen och avser 2011 års bullerexponering. Bullerutbredningen Lden och Lnight redovisas för respektive flygplats i bilagor. Bullerkartorna för respektive trafikslag finns på Trafikverkets hemsida: ibrationer/trafikbullerstorningar-i-sverige/trafikbullerstorningar-i-sv erige--- dokument/ Stockholm Arlanda Airport Tabell nedan visar antalet boende, isolerade bostäder och ytan inom re spektive ljudnivåintervall för Lden och Lnight. Kartor med inritade bullerkurvor Lden 55, 60, 65, 7 0 och 75 db(a) och Lnight 50, 55, 60, 65 och 70 db(a) finns på Trafikverkets hemsida, se ovan.

142 36 Göteborg Landvetter Airport Tabell nedan visar antalet boende, isolerade bostäder och ytan inom respektive ljudnivåintervall för Lden och Lnight. Kartor med inritade bullerkurvor Lden 55, 60, 65, 7 0 och 75 db(a) och Lnight 50, 55, 60, 65 och 70 db(a) finns på Trafikverkets hemsida, se ovan. Stockholm Bromma Airport Tabell nedan visar antalet boende, isolerade bostäder och ytan inom respektive ljudnivåintervall för Lden och Lnight. Kartor med inritade bullerkurvor Lden 55, 60, 65, 7 0 och 75 db(a) och Lnight 50, 55, 60, 65 och 70 db(a) finns på Trafikverkets hemsida, se ovan. Behov av förbättringar och prioriterade problem Stockholm-Arlanda fly gplats Stockholm-Bromma och Göteborg-Landvetter fly gplats är prövade enligt miljöskyddslagen/miljöbalken. Ett tillstånd enligt miljösky ddslagen/miljöbalken reglerar fly gplatsens verksamhet bl.a. avseende tillåten produktionsmängd (antal rörelser), utformning av fly gvägar, in- och utfly gningsprocedurer, bullerskyddsåtgärder etc. De bullerreducerande åtgärder som vidtagits med anledning av gällande miljödomar i huvudsak har varit mer omfattande än vad som kan motiveras med anledning av omgivningsbullerförordningens sy fte och resultatet av den kartläggning som utförts i enlighet med förordningen.

143 37 Behovet av åtgärder De åtgärder som motiveras med hänsyn till kartläggning av fly gbullersituationen enligt omgivningsbullerförordningen skulle förutom mot flygplatsinnehavare teoretiskt kunna riktas mot andra intressenter som exempelvis planmyndigheter. De situationer som teoretiskt utan hänsyn till 24 Kap MB skulle kunna motivera åtgärder enligt omgivningsbullerförordningen är åtgärder som utförs genom flygplatshållares ansvar, exempelvis fly gvägssystem och bulleråtgärder på bostadshus, åtgärder som utförs genom planmyndigheternas ansvar som exempelvis översiktsplanering åtgärder som utförs genom Transportstyrelsens ansvar exempelvis att fastställa normer för bulleremissioner eller driftsrestriktioner enligt förordning (2004:501) om införande av driftsrestriktioner vid fly gplatser. Ifråga om fly gplatshållarens ansvar konstaterar Trafikverket att flygplatshållarens åtgärder vid de tre aktuella flygplatserna inte kan regleras i detta sammanhang eftersom fly gplatsverksamhet som fått tillstånd enligt miljöbalken som huvudregel är sky ddad mot y tterligare krav på miljöskyddsåtgärder. Enligt Trafikverkets uppfattning motiverar inte den genomförda kartläggningen enligt omgivningsbullerförordningen någon omprövning av fly gplatsernas tillstånd. Tillståndet för Bromma är aktuellt och för Arlanda och Landvetter under omprövning Ifråga om planeringsåtgärder gäller att Trafikverket enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden mm efter samråd med Boverket och andra berörda centrala förvaltningsmyndigheter ska lämna uppgifter till länsstyrelsen om områden som my ndigheten bedömer vara av riksintresse enligt miljöbalken. My ndigheternas underlag tas omhand i den översiktsplanering som kommunerna driver. Det är länssty relsens uppgift att samordna statens intressen. Lagstiftningen sy ftar till att stat och kommun ska komma överens i den översiktliga planeringen. Riksintresset utgör i sig endast ett begränsat sky dd. Genom utpekande av områden som bedöms vara av riksintresse garanteras staten infly tande över planeringsöverväganden och i slutänden över de rättsverkande markanvändningsbesluten. Riksintressets anspråk kan tillgodoses på olika sätt, där rekommendationer i översiktsplanen är den lägsta nivån. Detaljplan och områdesbestämmelser är tänkbara som regleringsformer för fly gets frågor. Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa hur den avser tillgodose riksintresset. Arlanda Ifråga om Stockholm-Arlanda fly gplats har arbetet med precisering av riksintresse och influensområde gått så långt att detta arbete inte bör kompletteras med krav i detta åtgärdsprogram. En översyn av områdets utbredning initierades av Luftfartsverket (LFV) 2004, förslag arbetades fram och en remiss genomfördes årsskiftet 2005/2006. Luftfartsstyrelsen har tillsammans med Länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala län granskat inkomma remissyttranden, Luftfartsstyrelsen har även genomfört en expertoch kvalitetsgranskning av LFV:s material. Parallellt med arbete med översynen av influensområdet har LFV mer i detalj utrett det framtida behovet av rullbanekapacitet vilket resulterat i att antale t alternativa banlägen har begränsats jämfört med riksintressebeskrivningen från Slutsatserna från

144 38 kapacitetsutredningen har inarbetats i detta förslag till precisering av riksintresse- och influensområde. Arlanda fly gplats blev således preciserat som riksintresse Trafikverket har för avsikt att komplettera och uppdatera materialet. Landvetter Göteborg-Landvetter flygplats preciserades av Transportstyrelsen och Trafikverket år 2010 i enlighet med år 2008 års åtgärdsprogram. Transportstyrelsen skickade ut förslag till riksintresseanspråk avseende Landvetter fly gplats för samråd den 31 mars Förslaget var utsänt för samråd till 18 juni Ansvaret för precisering av riksintresse för luftfarten övergick den 1 april 2010 till Trafikverket. Trafikverket beaktade inkomna sy npunkter och överlämnade anspråket till Länssty relsen. Trafikverket har ambitionen att uppdateras preciseringen av Landvetter fly gplats vart 4:e år. Bromma Ett samarbete mellan Trafikverket, Länsstyrelsen, Stockholms stad och Swedavia har bedrivits i sy fte att ta fram ett gemensamt planeringsunderlag för att utveckla stadsby gden i Bromma Stockholm flygplats närmaste omgivningar och inom dess influensområden. Arbetet har syftat till att ta fram ett planeringsunderlag enligt planoch by gglagen avseende Bromma Stockholm fly gplats påverkan på omgivningen idag och framöver till 2038, i förhållande till stadsutvecklingen i omgivningen. Det framtagna planeringsunderlaget ska skapa en ömsesidig förståelse mellan de ingående parter na avseende utvecklingen av stadsbygden i förhållande till utveckling av fly gplatsen Stockholm Bromma, riksintresse. Planeringsunderlaget ska: kunna åberopas av Trafikverket som ett underlag om de anspråk som riksintresset enligt miljöbalken ställer på markanvändning och beby ggelseutveckling med stöd av 2 förordningen (1998:896) om Hushållning med mark och vattenområden m.m. kunna åberopas som underlag för ett statligt intresse i Länssty relsens kommande sammanfattande redogörelse inför stadens aktualitetsprövning av gällande översiktsplan, jfr. 3 kap plan- och by gglagen och ge vägledning för Länsstyrelsens tillsyn över kommunens beslut enligt 11 kap. planoch by gglagen. kunna ge Stockholms Stad översiktlig vägledning för de planer och Program som staden lägger fram med avsikten att utveckla stadsbygden inom berörda områden, och kunna tas in i plandokument som ett anspråk för att tillgodose riksintresset Bromma Stockholm fly gplats. kunna ge Swedavia ty dliga förutsättningar för fly gplatsens verksamhet framöver i förhållande till stadens utvecklingsplanering. Det gäller särskilt i förhållande till de områden där ny bebyggelse, även bostäder, ska kunna prövas enligt markupplåtelseavtalet. Trafikverkets ansvar att fastställa föreskrifter om bl a bulleremissioner är i praktiken beroende av internationella överenskommelser. Vid Arlanda och Landvetter fly gplatser förekommer i huvudsak jetflyg och propellerdrivna fly gplan vars maximalt tillåtna startvikt överstiger 8618 kg. Ny utvecklade jetflygplan och sådana propellerflygplan skall uppfy lla bulleremissionskraven i kapitel 4 i bilaga 16 till Chicagokonventionen (Annex

145 39 16). Kapitel 4 gäller från år Luftfartsstyrelsen deltog aktivt i ICAO:s miljökommittés arbete med normskärpningen. Trafikv erket räknar inte med att någon normskärpning kan bli aktuell innan detta åtgärdsprogram skall uppdateras efter fem år. Det kan vara aktuellt att införa driftsrestriktioner enligt förordning (2004:501) om införande av driftsrestriktioner vid fly gplatser vid Arlanda och Landvetter fly gplatser. Ansvaret för detta ligger på Transportstyrelsen. För närvarande pågår omarbetning av regelverket inom EU administrationen. Trafikverket kommer att följa införandet av det ny a regelverket som populärt kallas Airport Package. Bullerminskande åtgärder Nedan beskrivs de bullerminskande åtgärder som vidtagits eller planeras, däribland åtgärder som planeras att vidtas under de kommande fem åren. Åtgärder på bostäder Vad gäller åtgärder på bostäder sker sådant arbete utanför Trafikverket. Trafikverket är inte infrastrukturägare och kan således inte styra bullerisoleringsarbetet på fly gplatserna. Det är villkoren i fly gplatsernas miljötillstånd som bestämmer hur fly gplatsen ska arbeta med bullerisolering av bostäder och såväl Göteborg-Landvetter fly gplats, Stockholm-Bromma flygplats och Stockholm-Arlanda flygplats har genomfört och genomför program för isolering av bostäder i enlighet med miljödomarna. Åtgärder i den kommunala planeringsprocessen Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma och Göteborg-Landvetter flygplatser är områden för riksintresse enligt miljöbalken. Detta innebär att fly gplatserna sky ddas mot sådan tillkommande bebyggelse i fly gplatsens närhet som kan inne bära att utnyttjandet av fly gplatserna påtagligt försvåras. Av tolkningar som Naturvårdsverket inför 2008 års åtgärdsprogram gjort ifråga om vilken rättsverkan åtgärdsprogram enligt omgivningsbullerförordningen har, framgår att ett åtgärdsprogram inte dir ekt kan tvinga fram antagande, ändring eller upphävande av en plan enligt plan - och bygglagen. Ett åtgärdsprogram kan däremot föranleda en kommun att ta initiativ till en planändring. Åtgärdsprogrammet blir därmed mindre styrande för den kommunala planeringen än bestämmelserna om sky dd av riksintressen. För Stockholm-Arlanda fly gplats har ett underlag för precisering av riksintresset redovisats av Luftfartsverket genom Luftfartsstyrelsen. Underlaget innehåller bl.a. en precisering av influensområdet för buller. För närvarande är underlaget föremål för behandling i en särskild projektgrupp som leds av länsstyrelsen i Stockholms län. Målet för arbetet är en översyn av planeringsunderlaget för riksintresset Stockholm-Arlanda fly gplats. Med utgångspunkt från 2008 års åtgärdsprogram har Transportstyrelsen och Trafikv erket preciserat riksintresset och dess influensområden kring Göteborg - Landvetter flygplats. Trafikverket har tagit fram en rapport med principer för precisering av riksintresse och dess influensområden. Dessa principer är publicerade på Trafikverkets hemsida.

146 40 Som ett led i arbetet med att ta fram principer för redovisning av riksintresse och influensområden vid fly gplatser finns även planer på att ta fram en handbok i som stöd för berörda intressenters arbete. Det kan vara aktuellt att införa driftsrestriktioner enligt förordning (2004:501) om införande av driftsrestriktioner vid fly gplatser vid Arlanda och Landvetter fly gplatser. Ansvaret för detta ligger på Transportstyrelsen. För närvarande pågår omarbetning av regelverket inom EU administrationen. Trafikverket kommer att följa införandet av det ny a regelverket som populärt kallas Airport Package. Förordningen ger Transportstyrelsen möjlighet att vid Arlanda och Landvetter reglera användningen av fly gplan som marginellt uppfyller gällande bullernorm med li ten marginal. Sådana driftsrestriktioner bedöms dock inte medföra någon avgörande bullerminskning kring de två flygplatserna.

147 41 Skydd av områden Åtgärder för att sky dda områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturmiljöer. Det finns områden med särskilda skyddsvärda kvaliteter kring såväl Arlanda som Landvetter flygplatser. Söder om Arlanda kan nämnas sjön Fy singen med ett rikt djurliv. Vid utredningen och remissyttranden i samband med prövningen av Arlanda fly gplats enligt miljölagstiftningen framkom att sjön Fy singen är sky ddsvärd. I Landvetters närhet ligger det relativt orörda friluftsområdet Härskogen norr om fly gplatsen. Detta område är riksintresse för friluftsliv. Ambitionen att minimera fly gbullerstörningar har fört med sig konsekvensen att in - och utfly gningar har förlagts till områden utanför tätbebyggelse, d v s över orörda sky ddsvärda natur- och friluftsområden. Detta är en avvägningsfråga mellan störningar i naturområden och störningar av boende och frågan avgörs i prövningar enligt miljöbalken. Det finns även sky ddsvärda områden kring Stockholm-Bromma flygplats. Kring fly gplatsen är andra markanvändningsintressen så starka att konflikterna sällan enbart står mellan fly gbuller och naturvärden.

148 42 Långsiktig strategi (gemensamt för väg, järnväg och flyg) Strategin är att kom binera riktade bulleråtgärder för de m est utsatta m ed em issionsbegränsande åtgärder sam t att stödja planering och utformning av åtgärder och verksamheter som förändrar sam hällets strukturer, trafikflöden och körmönster. På kort sikt ska antalet utsatta över riktvärdena inomhus i bostäder minska, varvid de mest utsatta prioriteras. På lång sikt ska bullret minska för alla boendemiljöer, både inom- och utomhus. Även trafikbuller i arbets- och fritidsmiljöer skall minskas för att nå innebörden av miljökvalitetsmålen. Samtidigt bör åtgärderna ge effektivaste reduktion av störningar. En analy s av problemen och åtgärdsmöjligheterna visar att en enkel lösning inte är möjlig. Det finns ingen enskild ty p av åtgärder som ensamt leder mot målen inom rimlig tid och kostnad och en aktör, t ex Trafikverket, kan inte ensam lösa problemen. Bästa möjlighet att nå målen är att välja ut de mest kostnadseffektiva åtgärderna som kompletterar varandra med hänsyn tagen till deras effekter och genomförbarhet på kort och lång sikt och tillsammans planera och genomföra åtgärderna. Till strategin hör därför att även stödja andras arbete med planering av åtgärder och verksamheter som förändrar samhällets struktur, trafikflöden och körmönster. Att åtgärda bullret är i my cket att ha med bulleraspekten vid all fy sisk planering av samhället och att ta hänsyn till den stora betydelsen planeringen har för bullret i samhället. Riktade bulleråtgärder har faktiskt mindre betydelse för utvecklingen av bullerstörningarna än vad samhällets utveckling i övrigt medför. Inriktningen för åtgärder är en kombination av samverkande åtgärder inom åtgärdsområdena: Bättre ljuddämpande fasader för de mest utsatta Mer ljuddämpande beläggningar och ty stare trafik vid bullerkänsliga miljöer Ty stare fordon och däck för alla miljöer Bättre planeringsstöd vid utveckling av samhället Åtgärder för bättre ljuddämpande fasader för de mest utsatta pågår i stor omfattning längs statliga vägar. För kommunala vägar bör dessa åtgärder öka framöver eftersom åtgärdsbehovet bedöms vara stort även längs dessa vägar. Åtgärder för mer ljuddämpande beläggningar och tystare trafik bör utvecklas de närmaste åren. Åtgärderna förväntas få bety dande effekter om 5-10 år. Åtgärder för ty stare fordon och däck bör utvecklas de närmaste åren och sedan hålla en verksam hög nivå. Resultatet förväntas bli tystare fordon som efter hand ersätter bullrigare fordon och däck. Omsättningstiden för fordon är lång och betydande effekter kan förväntas om först år. För däck går utbytet snabbare, vilket gör att betydande effekter kan förv äntas inom 5 10 år. Hänsy nen till buller vid planering av samhälle och vägsystem behöver utvecklas de närmaste åren för att därefter plana ut på en effektiv nivå. Åtgärderna förväntas få bety dande effekter om 5 30 år, snabbast vid åtgärder för vägtransportsystemet och långsammast vid omdaning av samhällsstrukturer.

149 43 I samtliga beslutade och föreslagna mål, åtgärdsprogram och fördjupningsdokument återfinns inriktningen att bullermålen bör nås genom åtgärder som innebär den effektivaste reduktionen av störningar och en prioritering av åtgärder för de mest bullerexponerade och därmed där det finns störst risk för störningar. För att nå de långsiktiga målen krävs att åtgärder genomförs för att minska bullret vid källan. Åtgärder för att minska bullret vid källan bedöms även ofta vara positiva ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Utvärdering Y tterligare planering för genomförande av bulleråtgärder kommer att närmast ske i den ny a åtgärdsplaneringen för transportinfrastruktur för åren För hela Sverige görs uppföljning årligen i samband med ordinarie verksamhets- och miljöuppföljning. Kostnadsanalys Åtgärdsprogrammet avser att lösa bullerproblemen och nå högsta måluppfyllelse på det mest kostnadseffektiva sättet för de resurser som bedöms vara tillgängliga och där Trafikverket har rådighet över åtgärderna. Utgångspunkt är effektivaste reduktion av störning och att vidta åtgärder som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och miljömässigt motiverade. Åtgärdstakten styrs av den budget som finns tillgänglig så tillgången på resurser är inte säkerställd för åtgärderna. Åtgärdsprogrammets kostnader för bullerminskande åtgärder under de kommande fem åren utgörs huvudsakligen av kostnader för fasadåtgärder för drygt boende med höga bullernivåer längs befintlig infrastruktur kostnader för bullerdämpande skärmar och vallar för ca boende med höga bullernivåer längs befintlig infrastruktur kostnader för åtgärder som minskar bullret vid infrastrukturen, till exempel lågbullerbeläggning eller beläggning med mindre stenstorlek och särskilda spårslipningsåtgärder resurser och insatser för att Trafikverket i samarbete med andra my ndigheter, företag, kommuner, landsting och organisationer tar fram kunskap och stöd som främjar ty stare fordon och trafik och en attraktiv samhällsutveckling med god ljudmiljö. Åtgärderna kommer att omfatta bullerproblem längs hela den befintliga statliga infrastrukturen, inte enbart de kartlagda områdena. Dessutom kommer bullerskyddande åtgärder genomföras i samband med ny - och ombyggnad av väg och järnväg. Åtgärder för att minska buller vid källan ger främst effekt på längre sikt och kommer i mindre omfattning att påverka bullersituationen till Att förhindra att buller uppkommer är den åtgärd som har störst effekt på lång sikt och är den mest kostnadseffektiva åtgärden.

150 44 Källor: Naturvårdsverket Boverket Socialstyrelsen Transportstyrelsen

151 ÄRENDE Dnr KS/2013: Ellen Rube Trafikplanerare Tel Kommunstyrelsen Uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort Förslag till beslut Bakgrund Malin Lauber och Åsa K Björkmarker föreslog i en motion att nyinflyttade ska erbjudas gratis busskort en månad. Kommunfullmäktige biföll motionen och KSAU gav kommunchefen i uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort från den 1 januari Modellen ska utvärderas efter ett år. Sammanfattning Länstrafiken erbjuder idag samtliga nyinflyttade hushåll ett resekort laddat med 100:- i reskassa. Tre alternativa modeller för erbjudande till nyinflyttade har tagits fram; 1. Provåkar kort till samtliga nyinflyttade i kommunen, inget utskick från Länstrafiken. Kostnad kr. 2. Provåkar kort till nyinflyttade vanebilister samt utskick enligt dagens modell från Länstrafiken (modell Halmstad). Kostnad kr. 3. Kommunen erbjuder samtliga nyinflyttade 100 kr reskassa, inget utskick från Länstrafiken. Kostnad kr. Alternativ 2 bedöms vara mest kostandseffektivt för att öka kollektivtrafikresandet och minska Co2 utsläpp. Alternativ 1 är ett generösare välkomnande av nya invånare än idag. Alternativ 3 presenterar kollektivtrafiken som en del av satsningarna på Europas grönaste stad. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafik- och stadsmiljöavdelningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post ellen.rube@vaxjo.se

152 ÄRENDE KS/2013: Befintligt erbjudande Länstrafiken erbjuder idag samtliga nyinflyttade hushåll ett resekort laddat med 100:- i reskassa. Erbjudandet går ut i cirka 3000 ex. per år i Växjö kommun och ca 17% svarar och får ett resekort skickat till sig. Länstrafikens kostnad för detta är cirka kr per år. En uppföljning av ett liknande upplägg i Kalmar antyder att cirka 10% av de som fick ett resekort blev trogna resenärer. Undersökning av obearbetad jämförelsegrupp saknas dock så vi vet inte hur många som skulle blivit trogna resenärer utan insatsen. Länstrafiken tycker att det befintliga erbjudandet är på en lagom nivå och vill fortsätta med det. Erfarenheter från andra län Olika erbjudanden till nyinflyttade har utvärderats i andra län. Erfarenheterna är generellt att nyinflyttade liksom andra invånare är en heterogen grupp och att breda erbjudanden som riktar sig till alla nyinflyttade uppfattas som mycket välkomnande men är mindre kostandseffektiva än traditionella Provåkar-kampanger i syfte att öka kollektivtrafikresandet och minska Co2 utsläpp. I Halmstad använder man en modell där nyinflyttade vanebilister erbjuds att bli provåkare. Den nyinflyttade anmäler intresse för att delta till Länstrafiken som mailar ut en enkät. Hallandstrafiken gör ett urval av de ansökningar som kommer in. Kraven är att du idag gör merparten av dina resor med bil, att du bor där Hallandstrafiken erbjuder en attraktiv kollektivtrafik samt att du idag inte är medlem på Hallandstrafikens Mina sidor. Av 3400 som får utskicket anmäler cirka 250 intresse för att delta och 130 väljs ut. Många av deltagarna fortsätter senare att resa och ladda sina kort. Hallandstrafiken skickar också ut ett eget erbjudande med en rabattcheck på 50 kr till nyinflyttade hushåll. Personlig rådgivning via telefon eller besök har givit ca 15 % förändring av resmönstren i bl.a. Malmö. Då ingår dock även de som börjat cykla eller samåka. Denna typ av åtgärd kan vara effektiv om flera budskap och erbjudanden paketeras, t.ex. prova elcykel, bilpol och kollektivtrafik. Malmö har övergått till att endast bearbeta utvalda nya stadsdelar på detta sätt. Alternativa modeller för erbjudande till nyinflyttade Tre alternativa modeller med olika kostnader och effekter har tagits fram: 1. Provåkar kort till samtliga nyinflyttade i kommunen, inget utskick från Länstrafiken. Erbjudande om att få ett provåkarkort går ut till samtliga nyinflyttade invånare över 18 år tillsammans med det befintliga rabatthäftet Europas grönaste stad. Upplaga ca 4200 ex per år. 2 (4)

153 ÄRENDE KS/2013: De som svarar får ett månadskort på buss eller tåg för den sträcka de önskat inom Växjö kommun. Om de pendlar över kommungräns får de en rabatt som motsvarar sträckan till kommungränsen. Totalkostnaden för erbjudandet bedöms vid en svarsfrekvens på 30% bli cirka kr per helår. Länstrafiken drar in sitt erbjudande om resekort laddade med 100:- i reskassa för nyinflyttade i Växjö Kommun och delfinansierar istället månadskorten med totalt kr. I gengäld vill länstrafiken att det i utskicket tydligt framgår provåkarkorten är ett samarbete mellan länstrafiken och Växjö kommun. Nettokostnaden uppgår därmed till cirka kr, per helår, och finansieras av kommunen. Beställningar på provåkarkort blir en tilläggsbeställning från länstrafiken enligt Länstrafiktaxa Mängrabatt om 10% lämnas. 2. Provåkar kort till nyinflyttade vanebilister samt eget utskick enligt dagens modell från Länstrafiken (modell Halland). Erbjudande om att de som är vanebilister kan få ett provåkarkort går ut till samtliga nyinflyttade invånare över 18 år tillsammans med det befintliga rabatthäftet Europas grönaste stad. Upplaga ca 4200 ex. Den nyinflyttade anmäler intresse för att delta till Länstrafiken som mailar ut en enkät. Länstrafiken gör ett urval av de ansökningar som kommer in och skickar ut de månadskort (buss/tåg) som den nyinflyttade önskar inom Kronobergs län. Kraven för att få ett kort är att du idag gör merparten av dina resor med bil, att du bor där det finns en attraktiv kollektivtrafik samt att du idag inte är medlem på Länstrafikens Mina sidor. Länstrafiken bedömer att detta är ett effektivt sätt att nå bilister och få dem att börja resa kollektivt. De kan därför finansiera kostanden för månadskorten inom ramen för sin utökade satsning på provåkare. Kommunen får stå för kostnaden för det initiala utskicket, cirka kr per helår. Länstrafiken fortsätter att skicka ut sitt egna erbjudande till nyinflyttade hushåll om 100 kr rabatt. 3. Kommunen erbjuder samtliga nyinflyttade 100 kr reskassa, inget utskick från Länstrafiken. Erbjudande om att få ett resekort laddat med 100 kr i reskassa skickas till samtliga nyinflyttade invånare i samma utskick som rabatthäftet Europas grönaste stad. 3 (4)

154 ÄRENDE KS/2013: Total kostnad bedöms till cirka kr per år. Länstrafiken drar in sitt egna erbjudande om resekort laddade med 100 kr i reskassa för nyinflyttade hushåll och delfinansierar istället kommunens erbjudande med totalt kr. I gengäld vill länstrafiken att det i utskicket tydligt framgår provåkarkorten är ett samarbete mellan länstrafiken och Växjö kommun. Kostnad för kommunen blir kr per helår. Alternativ 2 bedöms vara mest kostandseffektivt för att öka kollektivtrafikresandet och minska Co2 utsläpp. Alternativ 1 är ett generösare välkomnande av nya invånare än idag. Alternativ 3 presenterar kollektivtrafiken som en del av satsningarna på Europas grönaste stad. Beslutet skickas till För verkställighet: Per-Olof Löfberg Länstrafiken Kronoberg at Julija Markensten Ove Dahl Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneraringschef 4 (4)

155 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsens arbetsutskott Verkställighet av uppdrag från kommunfullmäktige (KS/2013:719) Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet uppdrar till kommunchefen att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade en månads gratis busskort från den 1 januari Modellen ska utvärderas efter ett år. Bakgrund Kommunfullmäktige har i 198/2013 beslutat att bifalla en motion om att kommunen ska erbjuda nyinflyttade kommunmedborgare en månads gratis busskort. Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade en månads gratis busskort från den 1 januari Modellen ska utvärderas efter ett år. Beslutsexpediering Kommunchefen (trafikplaneringschefen) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

156 ÄRENDE Dnr KS/2014: Mårten Västerdal kanslisekreterare Tel Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunchefen att ta fram rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 76/2014 uppdragit åt kommunchefen att ta fram en rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige. Ärendet Kommunkansliet har utarbetat en skriftlig rutinbeskrivning för hantering och uppföljning av uppdrag baserat på styrande dokument, beslut i kommunfullmäktiges presidium samt vedertagen praxis. Bilaga Kommunövergripande rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige, Ove Dahl kommunchef Martin Fransson tf kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post marten.westerdahl@vaxjo.se

157 ÄRENDE Dnr KS/2011: Kristina Thorvaldsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag till kommunchefen att utarbeta en strategi för hur man uppmuntrar användning av gröna tak/väggar Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 585/2011uppdragit åt kommunchefen att utarbeta en strategi för hur användningen av byggtekniker som hjälper till att fördröja dagvatten ska öka. Återrapportering av uppdraget Nedan redogörs för de åtgärder som genomförts för att få en förbättrad dagvattenhantering i kommunen samt hur frågan kan fortsätta att utvecklas. Kvalitetsprogram vid försäljning av kommunal mark I september 2011 antog kommunstyrelsen ett så kallat kvalitetsprogram i syfte att säkerställa att olika aspekter på hållbarhet kopplas till försäljningen av kommunal mark som är planlagd för bostadsbebyggelse. Genom att koppla kvalitetsprogrammet till markanvisning och markförsäljning skapas förutsättningar att reglera bland annat dagvattenhanteringen vid utformningen av kvartersmark. På så sätt kompletterar kvalitetsprogrammet det ska kan och bör regleras i detaljplan. Dagvattentaxa Med start 1 januari 2013 införde tekniska förvaltningen en dagvattentaxa i tre etapper, fullt genomfört Principen är att det är fastighetsägaren som betalar för det dagvatten som släpps från fastigheten till det kommunala ledningsnätet. Syftet är att skapa incitament för framförallt större fastighetsägare med stor belastning på dagvattensystemet att göra åtgärder på egen fastighet för att fördröja dagvattnet innan det når ledningssystemet. Intern utbildningsinsats Under oktober-november 2012 genomfördes tre utbildningsinsatser internt för att öka förståelsen och kunskapen om betydelsen av en god dagvattenhantering. PLANERINGSKONTORET Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg Hemsida E-post kristina.thorvaldsson@vaxjo.se

158 ÄRENDE KS/2011: Dessa utbildningstillfällen lockade ett 40-tal medarbetare på kommunledningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och tekniska förvaltningen. Grönstrukturprogram Som ett fördjupat planeringsunderlag till översiktsplanen för Växjö stad har ett grönstrukturprogram tagits fram. Grönstrukturprogrammet antogs av kommunstyrelsen i april Programmet belyser grönstrukturens funktion och roll i staden ur et brett perspektiv, däribland ur ett klimatutjämningsperspektiv. Via kommunens geografiska informationssystem så tillgängliggörs denna information till alla handläggare och är ett bra underlag vid alla typer av planering och projektering som genomförs. Här lyfts alla dagvattenanläggningar fram, områden med begränsad kapacitet i vatten- och avloppsnätet, hårdgjorda ytor samt lågstråk viktiga att beakta som naturliga dagvattenytor vid framtida planläggning. Förbättrade prognosmodeller för hantering av dagvatten Kommunledningsförvaltningen och tekniska förvaltningen har beställt en fördjupad analys för Växjös, Ingelstad, Rottne, Braås och Gemla i syfte att modulera översvämning utifrån 50 års och 100 års regn. Den höjdkartering som genomförts skapar möjlighet till en mycket detaljerad bild av konsekvenserna vid stark nederbörd och därmed också förbättrade möjligheter till att göra effektiva åtgärder som ger direkt resultat. Sammantaget innebär dessa åtgärder att vi hela tiden förbättrar och fördjupar vår kunskap om stadens dagvattenproblematik och vilka åtgärder som kan göras för att förbättra situationen samt skapa beredskap för framtiden. Fortsatt arbete Under 2011 gav regeringen den så kallade byggkravsutredningen (Dir. 2011:100) i uppdrag att analysera omfattningen av tillämpningen av så kallade kommunala särkrav vid planering och byggnation, på vilket sätt dessa påverkar byggkostnaderna. Enligt beslut i mars 2013 så kommer från 2/ en så kallad stoppregel att införas i plan- och bygglagen vilken förbjuder kommuner att ställa tekniska krav utöver vad som anges i Boverkets byggregler. Det innebär att kvalitetsprogram likt den som kommunstyrelsen antog i september 2011 blir olagliga. Planeringskontorets bedömning är att vi kan fortsätta och utveckla vår markanvisningsprocess för att få in miljöaspekterna även fortsättningsvis, däribland för att uppmuntra till en god dagvattenhantering. Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef 2 (2)

159

160 ÄRENDE Dnr KS/2013: Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden Tel Kommunstyrelsen Vision Arenastaden Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Vision Arenastaden 2014 enligt bilaga med kommentarer daterad Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 en detaljplan för Arenastaden. Den är mycket generell och medger byggnation av handel, bostäder, kontor, service och idrottsarenor. I april 2009 antog fullmäktige en dispositionsplan som definierade var olika idrottsanläggningar skulle placeras medan andra markområden lämnades öppna för framtida prioritering. Sedan nu aktuella idrottsanläggningar färdigställts har under 2013 pågått ett visionsarbete för att definiera vad som lämpligen bör hända med olika områden inom Arenastaden. Visionen visar att utrymme finns för flera kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter på sikt liksom för kontor och hotell och området skall kunna inrymma ca 700 bostäder. Sammanfattning Visionen har varit ute på samråd hos byggnadsnämnden, tekniska nämnden och fritidsnämnden. De har inkommit med synpunkter som sammanställts och kommenterats i särskild handling. Synpunkter har i mindre utsträckning gällt visionära tankar utan mer handlat om detaljer. I stort kan synpunkterna tillmötesgås genom att de beaktas i samband med fortsatt planering och utbyggnad av Arenastaden. Remissförslaget har i vissa delar kompletterats enligt remissvaren och kommentarerna till en Vision Arenastaden 2014 Viktiga delar att studera i samband med nya byggprojekt är grönytor och närrekreation, gång- och cykelstråk, dagvatten, samt uppställningsytor för evenemang. kommunledningsförvaltningen STABEN 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post anders.franzen@vaxjo.se

161 ÄRENDE KS/2013: Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Kommunchefen, utvecklingschef Arenastaden, fritidschefen, stadsarkitekten, tekniska chefen, planeringschefen För kännedom Byggnadsnämnden, tekniska nämnden, fritidsnämnden Ove Dahl kommunchef Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden 2 (2)

162 Vision Arenastaden Växjö 2014

163 Förord Genomförande av projekt Arenastaden har i sin huvudsakliga del enligt kommunens måldokument slutförts vad gäller byggnation av större arenor. Med dispositionsplan från 2009 som grund har inom området byggts hockeyarena med träningshall, fotbollsarena, innebandyarena med träningshall, friidrottshall och truppgymnastikhall. Därtill har anlagts kastplan, konstgräsplan, idrottsstråk, torg, parker, dagvattenmagasin och parkeringsytor. Ett antal markaffärer har inneburit att fastighetsägaren Arenastaden i Växjö AB har sålt mark för arenor till föreningsägda fastighetsbolag samt mark för allmän plats och exploatering till kommunstyrelsen. För exploateringsmarken finns en gällande detaljplan som medger omfattande byggnation men det är inte helt klargjort på vad sätt ytorna skall disponeras. Kommunstyrelsen har därför tagit fram en vision som skall ge stöd för fortsatt marktilldelning för byggnation och för ändring i detaljplanen som bl.a. skall reglera allmän platsmark. Samråd under arbetets gång har skett med fastighetsägare som angränsar till Arenastaden och med idrottsintressenter inom Arenastaden. Byggnadsnämnden, tekniska nämnden och fritidsnämnden hat yttrat sig över visionen. Deras synpunkter har kommenterats i särskild handling. Visionen visar på flera möjligheter att utveckla Arenastaden såväl för fler idrottsanläggningar som för boende och verksamheter. Ett fortsatt arbete bör inriktas på att aktivt skapa ett område för bostäder i Arenastadens sydvästra del och ett område för verksamheter och bostäder i dess sydöstra del. I de centrala delarna utvecklas grönytor och stråk för att höja områdets attraktivitet. Till visionen finns kommentarer på remissvaren

164 Dispositionsplan 2009 Kommunfullmäktige antog en detaljplan för Arenastaden. Denna är i sina huvuddrag ganska generell och ger möjlighet att inom hela området bygga för bostäder, idrott, handel och kontor. Inför uppstart av arbetet med att genomföra projekt Arenastaden förde kommunen samtal med berörda idrottsföreningar om vilken vision som skulle gälla och hur området skulle disponeras. Detta resulterade i en dispositionsplan som antogs av kommunfullmäktige den 21 april Planen har sedan legat till grund för placering av arenor, markförsäljning och fastighetsbildning. Vissa områden lämnades dock öppna för framtida prioritering. Arenastaden ska ha en dispositionsplan som är utvecklingsbar och hållbar över tiden. Här ska man i samverkan på många plan tillsammans bidra till att öka idrottens utvecklingsmöjligheter och Växjöregionens samlade attraktionskraft.

165 Arenastadens utveckling En gemensam framgång bygger på: - Samverkan mellan intressenterna i gemensamma utrymmen och aktiviteter - Idrottsföreningar som var och en skall kunna utveckla sin kärnverksamhet - Samordning och enighet om lokalutnyttjande för evenemang och mässor - Förutsättningar att kunna bygga anläggningar oberoende av varandra - Möjlighet till kompletterande byggnation för boende, service och utbildning - Goda möjligheter för näringslivet och andra intressenter att medverka Målsättning Arenastadens disposition skall vara flexibel och medge etappvis utbyggnad med möjlighet till olika modeller för genomförande. Idrottsanläggningar skall kunna kompletteras med kommersiella byggnader för att stärka finansieringen och påskynda genomförandet. Arenastadens byggnader och anläggningar skall uppföras och drivas i linje med devisen "Växjö - Europas grönaste stad". Arenorna skall byggas med höga krav på stadsmässig gestaltning och miljöeffektivt så att behovet av tillförd energi kan minimeras. Arenastadens idrottsliga verksamhet skall präglas av yttre öppenhet och inre trygghet och säkerhet med god sammanhållning mellan föreningar och nära samverkan med universitetets forskning och ledarutbildning. Insatser skall ske för att behålla friidrottens prestationscentrum, ADC, inom området och utveckla det till landets första Idrottsliga prestationscentrum (HPC). Den yttre miljön Området skall inlemmas i stadsstrukturen så att de fria ytorna upplevs som öppna och tillgängliga torg- och parkområden. Tillgängligheten för gående och cyklister är viktig att prioritera ur trygghetssynpunkt. Alla onödiga stängsel och staket ska tas bort. Området ska ges en tilltalande belysning som ger trygghet och trivsel. Översyn av befintlig yttre miljö skall ske, så att t.ex. rörelsestråk, grönytor och fasader ger ett samlat intryck. God överblick, orientering och en samsyn över ingående material skall ge en helhetsupplevelse av området. Stor hänsyn tas till mikroklimatet vid val av vegetation och markarbeten. Fria ytor kan innehålla dammar som vattenmagasin för dagvatten. Området kan gärna kompletteras med olika konstverk. Parkeringsplatser för bilar, bussar, transport- och servicefordon skall finnas på flera ställen. Det är viktigt att dessa inte blir stora dominanta asfaltsytor, utan delas upp och kläs in i vegetation kopplade till olika stråk in mot anläggningarna. Gång och cykelstråk Gång- och cykelstråken skall ha naturliga kopplingar till omgivande kvarter och säkra områdets tillgänglighet ur ett miljömässigt hållbart perspektiv. Stråken skall leda direkt från områdets parkeringsplatser och busshållplatser till de centrala delarna. Stråken ska bidra till att öppna upp området på ett sätt så att stadens invånare rör sig naturligt genom området, och därigenom skapar den öppna karaktären.

166 Några huvudstråk inom området torde få pekas ut som transport- och räddningsvägar vid större arrangemang. Inom området ska anläggas flera cykelparkeringsplatser. En eller flera gc-förbindelser mellan Bäckaslövsområdet och Arenaområdet bör ingå i konceptet. Stråket mellan centrum och Arenaområdet måste göras tydligt. Övergripande vision Arenastaden skall vara möjligheternas prestationscentrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang där boende, verksamheter och idrott kan samverka i en modern, attraktiv, funktionell och hållbar stadsbebyggelse som skapar framgång i möten mellan människor med olika erfarenhet, kunskap och idéer Idrottslig vision Hela området ska bli attraktivt för Idrott och Utbildning ett område där idrotten har högsta prioritet förenar sportens behov av tränings- och matcharenor med regionens behov av landmärken och idrottsupplevelser. är nationellt och internationellt känd som ett tränings-, utbildnings- och utvecklingscentra - där akademi och idrott verkar tillsammans. ger idrottande ungdomar möjlighet att utvecklas och bli positiva förebilder. kännetecknas av säkerhet, service och miljötänkande för både idrottsutövare, ledare, personal, arrangörer och åskådare. Områdets förutsättningar Arenastaden ligger centralt i västra delen av Växjö stad och omgivet av handelsområdena Samarkand, Västerport och Handelsstad I11. Det är endast ett par kilometer ner till Växjö centrum. Runt Arenastaden pågår planer på omfattande kompletteringar av handel, service, kontor, utbildning och bostäder. Inom en tioårsperiod kan tillkomma hus och lägenheter för minst 5000 personer. Detta kommer väsentligt påverka händelser och förbindelser runt och inom Arenastaden. Inte minst finns behov på förbättring av gång- och cykelstråk.

167 Intressenter Idag är de stora arenorna byggda liksom de attraktiva stråken mellan dem. Nu gäller att komplettera med bostadsbebyggelse och service som ger området mer liv. Detta ligger helt i översiktsplanernas intentioner för Västra Mark. Förutom kommunala nämnder är de nu etablerade fastighetsbolagen inom Arenastaden viktiga intressenter i områdets framtida utformning. Till detta kan läggas ett antal föreningar och organisationer som har omfattande verksamhet där. Därtill finns i områdets närhet flera betydande fastighetsförvaltare och verksamhetsansvariga som har stora intressen i händelser som kan påverka deras möjligheter att utveckla sina respektive markinnehav. Under arbetets gång med Vision Arenastaden har alla dessa aktörer i närområdet intervjuats om deras framtidsplaner, men även andra byggherrar och förvaltare har hört av sig för att bli delaktiga i framtida genomförande av byggprojekt. I väster finns intresse att utveckla handelsområdet ytterligare mellan Grand Samarkand och kvarteret Handelsmannen. Ett idrottsgymnasium har möjlighet att etablera sig utmed Hejaregatan, gärna i kombination med trygghetsboende för äldre. Flera intressenter finns för hotell, elevboende och vandrarhem. Arenastadens förutsättningar I detaljplanen för Arenastaden från 2008 finns intentionen att skapa en ändamålsenlig struktur för idrottsanläggningar, handel och bostäder. Vad gäller idrottsanläggningar har det byggts nya arenor för ishockey, fotboll, innebandy, gymnastik och friidrott. Hela området utvecklas kontinuerligt och man samverkar på många plan för att tillsammans ökar idrottens möjligheter och Växjöregionens attraktionskraft. Förutom idrottsanläggningar finns enligt detaljplanen även byggrätter för bostäder (ca m2) och verksamheter (ca m2). Handel i större omfattning är nu längre inte lika aktuell eftersom omkringliggande handelsområden har utvecklats positivt. Att skapa attraktiva bostäder nära idrottsanläggningar och service är nästa fas i utvecklingen av området. Detta kan ske inom hela planområdet men huvudsakligen inom områdets västra del. Den nya bostadsbebyggelsen kan utformas enligt principen Hus i park med ett antal hus i parkmiljö. De grundläggande mål och visioner som lades fast i Dispositionsplan 2009 är fortfarande lika aktuella och giltiga.

168 Gatu- och gångstråk Arenastaden ligger attraktivt belägen i Växjö stad. Det är av stor vikt att man behåller och förstärker de stråk som idag finns och att de blir gena och säkra. Kopplingen till omgivande stråk är viktig för att binda ihop stadens olika delar. Det gröna ska förstärkas i dessa stråk. Utmed Storgatan föreslås trädgrupper på bägge sidor för att ge entrén till Växjö stad ett mer välkomnande intryck. Sektionen på Storgatan minskas på södersidan eftersom huvudgångstråk ligger på norrsidan mot arenorna. På det viset skapas plats för trädgrupper och häck som vegetationsskärm mot handelsområde I 11. Gång- och cykelstråk är dock viktiga att behålla båda sidor av Storgatan. Möjligheten till planskild korsning kvarstår vid I11-rondellen Utmed Hejaregatan ändras gatusektionen så att en trädrad ryms i norra delen. Den södra delen är begränsad för träd på grund av att ett stort ledningsstråk ligger under marken. Vändplats för buss kan flyttas längre österut om så krävs och finansieras av exploatör för bebyggelse i kvarteret Handelsmannen. En torgyta framför en kommande bebyggelse i Arenastadens nordvästra hörn kan behövas. Grönstråk och bebyggelse på både södersidan och norrsidan är viktigt för att ge Hejaregatan en mer stadsmässig karaktär. Där huvudstråket för gående och cyklister mellan arenorna träffar Hejaregatan anläggs refug och övergångsställe. En fortsättning mot norr med huvudstråket ger bättre möjligheter att utnyttja anläggningar i kv Bagaren, Futurum. Här finns även möjlighet att skapa fler parkeringsplatser och bättre kontakt mellan idrottsarenorna på Arenastaden och Futurum Sport. Ljungadalsgatan ska i framtiden byggas om med gång- och cykelväg. Ny busshållplats Arenastaden norra kommer att ligga i södra delen av gatan.

169 Vision om möjlig utbyggnad i ett långt perspektiv Utvecklingsområden Vid arbetet med Visionen har framkommit elva delområden inom Arenastaden och sex områden i dess närområde som visar goda möjligheter att utvecklas för olika ändamål i framtiden. Områden inom Arenastaden beskrivs närmare på efterföljande sidor. En framtida trafikbild En översiktlig trafikbild för Arenastaden har skisserats. Den bygger på att befintlig gatustruktur används och kompletteras i västra delen för att skapa god tillgänglighet för framtida bostäder/verksamheter inom området. Angöring sker från Handelsvägen i väster och från Hejaregatan i norr.

170 Bebyggelse och framtida arenor Arenastaden kan på sikt få en tydlig indelning mellan bostäder i västra delen, idrottsanläggningar i centrala delen och verksamheter i östra delen. Initialt finns störst intresse från marknaden att bygga bostäder i den sydvästra delen och kontor i sydöstra delen, men starka intressen finns också för kontor och idrottshotell i anslutning till C-planen. De centrala delarna kommer främst präglas av åtgärder fär att höja attraktiviteten utmed gångstråken och för grönytorna. Efterhand tillkommer nya arenor. Bilden visar ett möjligt exempel på exploatering av området för bostäder, arenor och verksamheter. Många variationer på utformning kan efterhand uppkomma. Område m2 Bostäder Området ligger i sydvästra delen av Arenastaden mellan kv Handelsmannen och C-planen med konstgräs. Marken är obebyggd och består av skogsparti med

171 högresta tallar. Hänsyn till natur- och rekreationsintressen bör tas för att skapa ett attraktivt boende. Läget är attraktivt och området bör omgående kunna erbjudas för byggnation. Föreslagen bebyggelse består av höga hus i park. Lokaler kan inrymmas i husens bottenvåningar. Centralt i området föreslås ett P-däck som komplement till markparkering. P-norm 0,8. Området kan rymma ca 300 lägenheter. Inga ledningar behöver flyttas. Område nås från Handelsvägen i väster via en ny infartsgata, alternativt från Hejaregatan i norr. Ett GC-stråk anläggs centralt i området som får kontakt från Hejaregatan och söderut till befintlig GC-väg med planfri passage under Storgatan. Område m2 Gymnasium, kontor och bostadskomplement Området ligger i nordvästra delen av Arenastaden mot Samarkand och norr om fotbollsplanerna F och G. Området kan inrymma lokaler på ca m2 samt ca 80 lägenheter. Området nås från Hejaregatan. Parkering kan ske i källare och som markparkering I väster kan bli aktuellt att flytta bussvändplats längre österut för att frigöra byggrätt till ytterligare handel inom kv Handelsmannen samtidigt som ett nytt torg skapas i det nordvästra hörnet av område 2. Vid det nya torget kan en gymnasieskola etableras i kombination med kontor och elevbostäder. Byggnation inom området tar i anspråk ca 200 befintliga parkeringsplatser. Genom byggnation på såväl södra som norra sidan av Hejaregatan kan gatan få en mer stadsmässig karaktär gärna med en trädrad på norra sidan. Utmed den södra sidan finns ett ca 10 meter brett ledningsstråk som säkerställts i plan. För gymnasieskola och kompletterande bebyggelse i kv Handelsmannen samt flytt av bussvändplats krävs ny detaljplan och exploateringsavtal.

172 Område m2 Idrottsarenor, HPC, terminsboende, entrétorg. Området ligger vid norra huvudentrén till Arenastaden med angöring från Ljungadalsgatan och Hejaregatan. Område reserveras för framtida större idrottsanläggning. Här kan också rymmas lokaler för HPC och terminsboende för idrottare. Utrymme finns totalt för ca 6000 m2 BTA. Markparkering finns vid Friidrottsarenan med ca 120 p-platser. Befintlig markparkering med ca 120 plaster försvinner om området bebyggs. Dagvattenledning behöver läggas om och entrétorget måste ställas iordning. Område m2 Bostäder och kontor/handel Området ligger i sydöstra delen av Arenastaden och utgörs idag huvudsakligen av en grusplan. Området kan i första hand inrymma ca 8000 m2 kontor /handel

173 närmast Storgatan. Bebyggelse kan samordnas med en framtida förändrad byggnation på privat mark i öster. Efterhand kan det vara möjligt att bygga ca 100 lägenheter i den norra delen av området mot Bollgatan. Bebyggelse på gamla grusplanen bör utformas så att befintlig diagonal huvudvattenledning inte måste flyttas. Flytt är möjlig och skulle underlätta exploateringen, men noggrann studie bör ske för att klargöra om detta tekniskt och ekonomiskt är lämpligt. Parkering får ordnas i källare med komplettering av viss markparkering. Hantering av dagvatten kräver särskild studie. Flera intressenter har redovisat intresse att få disponera området för byggnation och kommunen ska aktivt pröva områdets möjligheter för exploatering. Byggnation tar i anspråk mark som idag utnyttjas främst för parkering med platser för ca 200 bilar samt uppställningsytor för supporterbussar, polis, räddningstjänst m.fl. Området kan därför ha visst värde för biluppställning om större idrottsevenemang skall ordnas inom Arenastaden. Byggnation på området kommer innebära att andra parkeringsytor blir mer utnyttjade. Avtal om parkeringsköp kan bli aktuellt. Område m2 Idrottsarenor och kontor. Utbyggnad av Idrottshuset Området ligger centralt i Arenastaden med parkering och torg för idrottshuset och boulehallen. Genom anpassning kan en ny idrottshall, ca 25 x 50 m, byggas i området, men också kontorslokaler kan här vara lämpligt. Träddunge i nordvästra hörnet är mycket viktig för grönstruktur och dagvattenhantering och byggnation i denna del måste undvikas. Tekniska anläggningar och öppet dagvattenmagasin hindrar också byggnation norrut. Gångstråk i söder bibehålles. Utbyggnad av idrottshuset bör begränsas.

174 Norr om området finns planer för ytterligare en idrottshall i anslutning till B- hallen i Fortnox Arena. Marken ägs här av Växjö Innebandyarena AB. Byggnation framför boulehallen tar i anspråk ca 40 parkeringsplatser och ett parkområde som nyligen anlagts. Ledningar här måste läggas om. Parkområde med träd norr om Idrottshuset skall bevaras. Byggnation måste samordnas med boulehallen och dagvattenfrågor lösas. Område m2 Idrottsarenor, hotell och kontor. (Gamla ishallen, curlinghallen mm) Framför gamla ishallen finns planer för ett hotell i ca 8 våningar. För östra delen redovisas planer på bowlinghall och informationscenter med idrottsmuseum och biljettcentrum i ett nytt kontorshus. Curlingbanor kan då möjligen inrymmas i gamla ishallen. Möjlighet till parkering för hotellgäster finns i källargarage i Vida arena. Byggnation här innebär att curlinghallen och omklädningsbyggnad med kylaggregat måste rivas. Belastningen med trafik ökar mellan Vida arena och Myresjöhus arena. Parkeringsfrågor måste lösas så att personalparkering inte belastar befintlig kundparkering

175 Område m2 Idrottshall Området ger möjlighet att väster om Lakers befintliga träningshall bygga en sporthall eller en kombinationshall för issporter. Byggnation här innebär att dagens grusad parkering med plats för ca 80 bilar eller 20 bussar försvinner. Område m2 Omklädningsrum, idrottsbostäder och kontor. Området ligger mellan ny ifartsgata och C-planen med konstgräs. Här finns en yta som kan användas för byggnader som inrymmer omklädningsrum, idrottskansli, ca 40 lägenheter för idrottare och studenter samt kontor. Ytan medger också viss parkering. Inom ytan finns behov av att anlägga dagvattenmagasin som bl.a. tar upp och fördröjer regnvatten från parkeringen öster om området.

176 Område m2 Idrottslokaler och boende. Gamla västra läktaren till Värendsvallen kan på sikt rivas i stora delar. Vissa delar kan sedan bebyggas med idrottslokaler och boende med parkering i garage. Utrymme finns även för spontanidrotter. Område 10 och 11 Grönytor och spontanidrott Tre ytor märkta med nr 10 sparas för att skapa gröna vistelseytor. Dessa blir viktiga oaser i en annars ganska hårt exploaterad miljö. Mellanytorna, nr 11, omfattar stråk, torg och interna transportytor. Dessa mellanytor kan kompletteras på olika sätt för att skapa attraktiva platser för boende i de kommande bostäderna och för besökare på Arenastaden. Här kan bildas ett häng i positiv bemärkelse för många människor och ge Arenastaden en vidare acceptans hos fler målgrupper.

177 Aktiviteter som kan tillföras är utomhusgym, parkouranläggning, grind rails för skateboardåkning på sommaren och skidåkning på vintern, bollplank, fotbollstennisplaner, fotbollsteknikyta, beachvolleyplaner, basketplaner padeltennis, frisbee etc. En värdefull del i området är motionsslingor av olika längd. Nedan redovisade två slingor inom området är vardera på ca 2,5 km. Andra varianter är också möjliga. De kan sedan också sträcka sig vidare ut mot Bäckaslöv och Bokhultet. Motionsslingor

178 Område A - F I gränsområdena till Arenastaden finns utvecklingsmöjligheter för hotell, kontor, handel, mm. Inom område A pågår planarbete initierat av Norrporten för kontor och hotell. Område B ägs av kommunen och är planlagt för hotell och kontor. För område C har inkommit förslag på planändring för att möjliggöra utökad handel och restaurang. Bilparkering Arenastaden inrymmer idag ca bilparkeringsplatser. Sker byggnation enligt visionens möjligheter kommer ca 500 befintliga allmänna parkeringsplatser att försvinna på sikt. Visst antal av dessa kommer att övergå till kvartersparkering för kontor och bostäder. Kvarstående ca allmänna parkeringsplatser räcker dock gott och väl till för den vardagliga verksamheten inom området. Däremot blir det något svårare att hitta nära parkeringsplats vid stora evenemang. Genom att utveckla stråket mellan Telekonsult Arena och Fortnox Arena norrut i kv Bagaren finns där möjlighet att ordna ca 200 nya parkeringsplatser för att kompensera de som främst försvinner utmed Hejaregatan. Trafik Arenastaden har nu i sin nya idrottsliga skepnad funnits något år. Fler verksamheter har tillkommit och de sportsliga evenemangen har ökat och varit mer elitinriktade. Tidvis är trafikbelastningen hård men dock begränsad till ett fåtal timmar sett över året och främst orienterad till I11-rondellen. Mer byggnation inom Arenastaden leder säkert till ökad trafikintensitet men förändringen kan vara marginell i förhållande till de nya aktiviteter som väntas tillkommer i omlandet. För att klargöra förändringar och få underlag för eventuella åtgärder kan det vara aktuellt att göra en ny trafikutredning för hela Västra Mark. Dagvatten I anslutning till arbetet med detaljplanen för Arenastaden lät kommunen göra en studie av hur hantering av dagvatten bör ske. Med hänsyn till begränsad kapacitet i omgivande ledningsnät förordades ett antal åtgärder för att fördröja utsläpp av dagvatten. Detta har hittills resulterat i tre magasin under mark och ett öppet magasin. Flera finns aktuella för den fortsatt utbyggnaden och det är viktigt att hela tiden följa upp och ställa krav på lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten. Tekniska förvaltningen har tagit fram ett särskilt PM för detta. Idrottsytor Arenastaden kan redan tyckas inrymma stora ytor för olika idrotter men utvecklingen visar att nya sporter tillkommer liksom att behoven för befintliga sporter växer. Visionen visar att det finns ett antal tänkbara tomtlägen för olika arenor som ytterligare kan förstärka profilen som Sveriges främsta idrottsområde. Fortsatt byggnation inom Arenastaden kan också stärka dess karaktär som stadsområde. Det måste då uppmärksammas att detta ger intrång på utrymmen som nu är parkering eller idrottsyta. Möjligheten att ordna ytterligare sportfält i grannskapet måste studeras.

179 Sammanfattning Inom Arenastaden kan flera områden bebyggas med bostäder, skola och verksamheter i samklang med den idrottsliga visionen. Avsikten med kompletterande byggnation skall vara att stärka områdets karaktär som idrottsligt landmärke De nya områdena förbinds tillsammans med redan etablerade grönytor, idrottsverksamheter och arenor i intressanta och upplevelserika stråk och motionsslingor. Förslag i mer detalj kan fortlöpande tas fram när resurser finns. Stråken möbleras med attribut såsom spontanidrott, bänkar, infokuber, vegetation, stensättning, vindskydd mm enligt det kvalitetsprogram som gällt sedan Arenastaden började utvecklas. Syftet är att skapa en attraktiv plats för boende i och besökare till Arenastaden. Totalt redovisas byggnation av ca 500 lägenheter och om detaljplanens inriktning om m2 BTA ska uppfyllas måste förtätning ske och ytterligare ytor disponeras. Övriga utrymmen ger möjlighet till t.ex. gymnasium om 4000 m2 BTA och verksamheter/handel om ca m2. Därtill finns utrymme för kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter.

A-salen, Växjö kommun. Bo Frank (M), ordförande. Charlotta Svanberg

A-salen, Växjö kommun. Bo Frank (M), ordförande. Charlotta Svanberg Plats A-salen, Växjö kommun Tid Kl. 10.00 11.15 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Bo Frank (M), ordförande Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Årsredovisning. Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB

Årsredovisning. Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB Årsredovisning för Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB Räkenskapsåret 2007-09-01-2008-06-30 Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB 1(7) Styrelsen för Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB får

Läs mer

Årsredovisning för. Nätverkarna AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Nätverkarna AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning: Årsredovisning för Nätverkarna AB Räkenskapsåret 2018-01-01-2018-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5-6 Underskrifter 7 Fastställelseintyg

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2003 ASVH Service AB Styrelsen för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003. Förvaltningsberättelse Verksamhet ASVH Service

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2004 ASVH Service AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2004. Förvaltningsberättelse

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Företagarna Stockholms stad service AB

Företagarna Stockholms stad service AB Årsredovisning för Företagarna Stockholms stad service AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Företagarna Stockholms stad service AB Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i Företagarna Stockholms

Läs mer

Årsredovisning för. Lisa AB Räkenskapsåret

Årsredovisning för. Lisa AB Räkenskapsåret Årsredovisning för 555555-5555 Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i intygar härmed dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Föreningen Svenska

Läs mer

Källatorp Golf AB

Källatorp Golf AB Årsredovisning för Källatorp Golf AB Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i Källatorp Golf AB intygar härmed dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. *+ for AB Maleviks Villasamhälle. Org.nr

ÅRSREDOVISNING. *+ for AB Maleviks Villasamhälle. Org.nr ÅRSREDOVISNING *+ for AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för. Koncernen Stockholm Business Region AB Årsredovisningen omfattar:

ÅRSREDOVISNING för. Koncernen Stockholm Business Region AB Årsredovisningen omfattar: ÅRSREDOVISNING 2008-01-01--2008-08-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 0 Resultaträkning 0 Balansräkning 0 Kassaflödesanalys 0 Tilläggsupplysningar 0 ÅRSREDOVISNING 2008-01-01--2008-08-31

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Org.nr 556383-6856 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Åkarnas Service i Mellansverige AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Verksamhet Bolaget

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Haglösa 716407-3764 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Haglösa får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Fastigheterna på Kullen i Alfta AB

Fastigheterna på Kullen i Alfta AB Årsredovisning för Fastigheterna på Kullen i Alfta AB Räkenskapsåret 2016-10-01-2017-09-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5-7 Underskrifter

Läs mer

EV Karlstad Ejendom Holding AB (Org.nr )

EV Karlstad Ejendom Holding AB (Org.nr ) ÅRSREDOVISNING EV Karlstad Ejendom Holding AB (Org.nr. ) Räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31 ÅRSREDOVISNING Styrelsen får härmed avge följande redovisning för räkenskapsåret 2011-01-01 -- 2011-12-31.

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. Bolag X AB

Årsredovisning. Bolag X AB Årsredovisning Bolag X AB Org.nr. xxxxxx-xxxx Räkenskapsår X2-05-01 - X3-04-30 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att en med denna undertecknade kopia likalydande resultat-

Läs mer

Årsredovisning. Suseboparken Parkerings AB

Årsredovisning. Suseboparken Parkerings AB Årsredovisning för Suseboparken Parkerings AB 556781-9221 Räkenskapsåret 2014 1 (5) Styrelsen för Suseboparken Parkerings AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Årsredovisningen är

Läs mer

Årsredovisning. Täby Ryttarsällskap

Årsredovisning. Täby Ryttarsällskap Årsredovisning för Täby Ryttarsällskap 802412-2593 Räkenskapsåret 2016 01 01 2016 12 31 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Tilläggsupplysningar 5 Underskrifter

Läs mer

Årsredovisning. Täby Ryttarsällskap

Årsredovisning. Täby Ryttarsällskap Årsredovisning för Täby Ryttarsällskap Räkenskapsåret 2012 Täby Ryttarsällskap 1(6) Styrelsen för Täby Ryttarsällskap får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Verksamhet

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Årsredovisning. Sörmjöle IT Ekonomisk förening

Årsredovisning. Sörmjöle IT Ekonomisk förening Årsredovisning för 769608-6433 Räkenskapsåret 2017 1 (7) Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2017. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Casa Eva Suarez Aktiebolag

Casa Eva Suarez Aktiebolag Årsredovisning för Casa Eva Suarez Aktiebolag Räkenskapsåret 2016-07-01-2017-06-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5 Noter till resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) AB

Årsredovisning. Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) AB Årsredovisning för Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) AB Räkenskapsåret 2008 Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) AB Styrelsen för Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. Brf Stenskvättan 15

Årsredovisning. Brf Stenskvättan 15 Årsredovisning för Brf Stenskvättan 15 769630-1485 Räkenskapsåret 2015 05 30 2015 12 31 2 (7) Styrelsen för Brf Stenskvättan 15, med säte i Hägersten, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. Sörmjöle IT Ekonomisk förening

Årsredovisning. Sörmjöle IT Ekonomisk förening Årsredovisning för 769608-6433 Räkenskapsåret 2016 1 (6) Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2016. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Förvaltningsberättelse

Läs mer

GKS Drift AB. Årsredovisning för Räkenskapsåret Fastställelseintyg. Innehållsförteckning:

GKS Drift AB. Årsredovisning för Räkenskapsåret Fastställelseintyg. Innehållsförteckning: Årsredovisning för GKS Drift AB Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4

Läs mer

Årsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr

Årsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr Årsredovisning 2017 för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG 2 Årsredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Styrelsen för Tyresö Näringslivsaktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond (publ)

Investeringsaktiebolaget Cobond (publ) Årsredovisning för Investeringsaktiebolaget Cobond (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad verkställande direktör i Investeringsaktiebolaget Cobond (publ) intygar härmed

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för Fastighetsbolag Maria Sofia AB får härmed avge följande årsredovisning.

Styrelsen och verkställande direktören för Fastighetsbolag Maria Sofia AB får härmed avge följande årsredovisning. Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01 2011-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för Fastighetsbolag Maria Sofia AB får härmed avge följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF)

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) Årsredovisning för Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) 802417-2812 Räkenskapsåret 2009 11 11 2010 12 31 Org.nr 802417-2812 1 (8) Styrelsen för Stockholms funktionshindrades fiskeförening

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Årsredovisning. Samfundet för Fastighetsekonomi i Sverige AB

Årsredovisning. Samfundet för Fastighetsekonomi i Sverige AB Årsredovisning för Samfundet för Fastighetsekonomi i Sverige AB 556538-7247 Räkenskapsåret 2018 1 (6) Styrelsen för, med säte i Stockholm, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2018. Årsredovisningen

Läs mer

Årsredovisning för. Spiffx AB 556856-0246. Räkenskapsåret 2014-07-01-2014-12-31

Årsredovisning för. Spiffx AB 556856-0246. Räkenskapsåret 2014-07-01-2014-12-31 Årsredovisning för Spiffx AB Räkenskapsåret 2014-07-01-2014-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet,

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll

Läs mer

Årsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr

Årsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr Årsredovisning 2016 för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG 2 Årsredovisning för räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för Tyresö Näringslivsaktiebolag avger härmed följande

Läs mer

Jojka Communications AB (publ)

Jojka Communications AB (publ) Årsredovisning för Jojka Communications AB (publ) Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Kassaflödesanalys 6 Noter

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31 ÅRSREDOVISNING XX AB Org.nr för räkenskapsåret Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, samt att resultat- och balansräkningen

Läs mer

Kooperativa Åryd Ekonomisk Förening

Kooperativa Åryd Ekonomisk Förening Årsredovisning för Kooperativa Åryd Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 -- 2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Neobiomics AB

Årsredovisning. Neobiomics AB Årsredovisning för 559072-2186 Räkenskapsåret 2018 1 (6) Styrelsen och verkställande direktören för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2018. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor,

Läs mer

Svensk Privatläkarservice AB

Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

att överlämna årsredovisningen för Nykvarns Kommunkoncern AB till

att överlämna årsredovisningen för Nykvarns Kommunkoncern AB till TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-02 Kommunstyrelsen Percy Carlsbrand Ekonomichef Telefon 08 555 010 10 percy.carlsbrand@nykvarn.se KS/2019:124 Förvaltningens förslag till beslut Årsredovisning 2018 för Kommunstyrelsen

Läs mer

Årsredovisning för. Spiffx AB 556856-0246. Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30

Årsredovisning för. Spiffx AB 556856-0246. Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Årsredovisning för Spiffx AB Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Spiffx AB 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Spiffx AB, får härmed avge årsredovisning för 2012-07-01-2013-06-30.

Läs mer

Årsredovisning. Nyedal Konsult AB

Årsredovisning. Nyedal Konsult AB Årsredovisning för 556251-3985 Räkenskapsåret 2018 1 (6) Styrelsen och verkställande direktören för avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2018. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor,

Läs mer

Årsredovisning. Kvismardalens Vind ek för

Årsredovisning. Kvismardalens Vind ek för Årsredovisning för 769610-7247 Räkenskapsåret 2017 1 (7) Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2017. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Affärsreseförening AB Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01--2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning ONETOOFREE AB

Årsredovisning ONETOOFREE AB Årsredovisning för ONETOOFREE AB 556729-7758 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 556729-7758 1 (7) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget utvecklar och tillhandahåller spel på internet

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Gunnarsbyområdets Lanthandel och Service Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Gunnarsbyområdets Lanthandel och Service Ekonomisk Förening Årsredovisning för Gunnarsbyområdets Lanthandel och Service 769631-5840 Räkenskapsåret 2017 Gunnarsbyområdets Lanthandel och Service 1 (6) Styrelsen för Gunnarsbyområdets Lanthandel och Service får härmed

Läs mer

Årsredovisning. Samfundet för Fastighetsekonomi i Sverige AB

Årsredovisning. Samfundet för Fastighetsekonomi i Sverige AB Årsredovisning för Samfundet för Fastighetsekonomi i Sverige AB 556538-7247 Räkenskapsåret 2017 1 (6) Styrelsen för Samfundet för Fastighetsekonomi i Sverige AB, med säte i Stockholm, får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Målaren 3

Bostadsrättsföreningen Målaren 3 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Målaren 3 Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Dividend Sweden AB (publ)

Dividend Sweden AB (publ) Årsredovisning för Dividend Sweden AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Styrelsen för Grafikgruppen Visby ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2009--31/12 2009

Styrelsen för Grafikgruppen Visby ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2009--31/12 2009 1 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Grafikgruppen Visby ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2009--31/12 2009 Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har som ändamål att

Läs mer

Årsredovisning. När Golfklubb

Årsredovisning. När Golfklubb Årsredovisning för När Golfklubb 834001-2106 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för När Golfklubb, med säte i Gotland, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING SingöAffären AB (publ.)

ÅRSREDOVISNING SingöAffären AB (publ.) ÅRSREDOVISNING 2010-05-01 2011-04-30 SingöAffären AB (publ.) 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för SingöAffären AB (publ.) får härmed avlämna årsredovisning för tiden 2010-05-01 till och med 2011-04-30

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. AB Gothenburg European Office. Org nr får härmed avge. Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. AB Gothenburg European Office. Org nr får härmed avge. Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för AB Gothenburg European Office får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2015 Innehåll: sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Tvätteriförbundets Service AB Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För.

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För. Årsredovisning för Österåkers Montessori Ek.För. 769602-4020 Räkenskapsåret 2013 2 (11) Styrelsen för Österåkers Montessori Ek.För. får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Årsredovisningen

Läs mer

Årsredovisning. AFF Service AB

Årsredovisning. AFF Service AB Årsredovisning för AFF Service AB 556774-4874 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för AFF Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Froglodge Sweden AB. Årsredovisning för 556960-0512. Räkenskapsåret 2014-01-12-2014-12-31. Fastställelseintyg. Innehållsförteckning:

Froglodge Sweden AB. Årsredovisning för 556960-0512. Räkenskapsåret 2014-01-12-2014-12-31. Fastställelseintyg. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Froglodge Sweden AB Räkenskapsåret 2014-01-12 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. för. Ringärlan AB Org.nr

ÅRSREDOVISNING. för. Ringärlan AB Org.nr ÅRSREDOVISNING för Org.nr Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för för perioden 1 maj 2012-30 april 2013. 1 av 9 Styrelsen och verkställande direktören för får härmed

Läs mer

Årsredovisning. Ullersund- / Öboängens Vattenförening ek. förening

Årsredovisning. Ullersund- / Öboängens Vattenförening ek. förening Årsredovisning för Ullersund- / Öboängens Vattenförening ek. förening 769613-6725 Räkenskapsåret 2011 1 (7) Styrelsen för Ullersund- / Öboängens Vattenförening ek. förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

PelletsFörbundet i Sverige ekonomisk förening

PelletsFörbundet i Sverige ekonomisk förening Årsredovisning för PelletsFörbundet i Sverige ekonomisk förening Räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter med redovisningsprinciper

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. för. SingöAffären AB (publ.) Org.nr

ÅRSREDOVISNING. för. SingöAffären AB (publ.) Org.nr ÅRSREDOVISNING för (publ.) Org.nr Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för för perioden 1 maj 2012-30 april 2013. 1 av 10 Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Gagnef Golf AB. Årsredovisning för Räkenskapsåret Fastställelseintyg. Innehållsförteckning:

Gagnef Golf AB. Årsredovisning för Räkenskapsåret Fastställelseintyg. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Gagnef Golf AB Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

STOR-STOCKHOLMS PRIVATLÄKAR SERVICE, SSPL-S AB. Org.nr ÅRSREDOVISNING 2011

STOR-STOCKHOLMS PRIVATLÄKAR SERVICE, SSPL-S AB. Org.nr ÅRSREDOVISNING 2011 ÅRSREDOVISNING 2011 Styrelsen för Stor-Stockholms Privatläkar Service, SSPL-S AB får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Årsredovisningen omfattar 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling I AB (Publ)

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling I AB (Publ) Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling I AB (Publ) 556867-7008 Räkenskapsåret 2013 07 01 2014 06 30 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Årsredovisning. Leader Södertälje Landsbygd

Årsredovisning. Leader Södertälje Landsbygd Årsredovisning för Leader Södertälje Landsbygd 802447-2121 Räkenskapsåret 2012 1 (8) Styrelsen för Leader Södertälje Landsbygd får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G för Göteborgsvind nr 1 ekonomisk förening

Å R S R E D O V I S N I N G för Göteborgsvind nr 1 ekonomisk förening Å R S R E D O V I S N I N G för Göteborgsvind nr 1 ekonomisk förening Org. nr. 716445-1440 Räkenskapsåret 2011 Org.nr 716445-1440 2 (8) Styrelsen för Göteborgsvind nr 1 ekonomisk förening får härmed avge

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Årsredovisning. Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening

Årsredovisning. Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening Årsredovisning för Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening 716439-7072 Räkenskapsåret 2016 1 (6) Styrelsen för Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2016. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2012-09-01-2013-08-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2012-09-01-2013-08-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2012-09-01-2013-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - tilläggsupplysningar

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Mastfoten

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Mastfoten Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Mastfoten 769626-3917 Räkenskapsåret 2015 01 01 2015 12 31 1 (7) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Mastfoten, med säte i Kalmar, får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning Brf Samson 16

Årsredovisning Brf Samson 16 Årsredovisning Brf Samson 16 Räkenskapsår 2016-01-01-2016-12-31 1 (9) Årsredovisning för räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Styrelsen för Brf Samson 16 avger härmed följande årsredovisning. Innehåll

Läs mer

Björkliden Bodaholm Golf AB

Björkliden Bodaholm Golf AB Årsredovisning för Björkliden Bodaholm Golf AB Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ITS Intelligenta TransportSystem Sweden AB

ITS Intelligenta TransportSystem Sweden AB Årsredovisning för ITS Intelligenta TransportSystem Sweden AB Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Södra Fräkne Fiberförening, ek. för Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01--2015-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen California Hill. Org.nr Räkenskapsår

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen California Hill. Org.nr Räkenskapsår 1 Årsredovisning Bostadsrättsföreningen California Hill Räkenskapsår 2017-01-01-2017-12-31 Fastställelseintyg: Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att en med denna avskrift likalydande balans-

Läs mer