WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning"

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad Ann-Kristin Sandin-Bojö WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning Instrumentutveckling, barnmorskors dokumenterade vård och kvinnors uppfattningar Doktorsavhandling Karlstad University Studies 2006:14

2 Ann-Kristin Sandin-Bojö WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning Instrumentutveckling, barnmorskors dokumenterade vård och kvinnors uppfattningar Karlstad University Studies 2006:14

3 Ann-Kristin Sandin-Bojö. WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning instrumentutveckling, barnmorskors dokumenterade vård och kvinnors uppfattningar. Doktorsavhandling Karlstad University Studies 2006:14 ISSN ISBN Författaren Distribution: Karlstads universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad KARLSTAD SVERIGE Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2006

4 Sammanfattning WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning: Instrumentutveckling, barnmorskors dokumenterade vård och kvinnors uppfattningar. Målet med förlossningsvården är en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Det övergripande syftet med denna avhandling var att, utifrån WHO:s rekommendationer avseende vård vid normal förlossning, utveckla ett instrument för att kartlägga barnmorskors dokumenterade förlossningsvård före och efter ett kvalitetsutvecklingsprogram samt belysa kvinnors uppfattningar av förlossningsvård. Instrumentutvecklingen genomfördes med Delfimetoden. Förlossningsjournaler granskades vid såväl föremätning (n= 212) som eftermätning (n=240). Kvinnors (n=138) uppfattningar insamlades med en enkät. Ett instrument omfattande 69 frågor och 24 uppföljningsfrågor utvecklades. Resultatet av föremätningen visar att WHO:s rekommendationer bara delvis följdes. Vården skilde sig i liten utsträckning för kvinnor med låg- respektive högrisk. Förbättringsområden identifierades och ett kvalitetsutvecklingsprogram genomfördes under en tvåårsperiod. Eftermätningen visar att vården förändrades i riktning mot WHO:s rekommendationer, särskilt för de områden där riktlinjer utvecklats samt för kvinnor i lågriskgruppen. Inga statistiskt signifikanta skillnader noterades beträffande antalet spontana förlossningar, antalet mödrar och barn som var lågrisk efter förlossningen, antalet aktiva förlossningar över 12 timmar och antalet förlossningar med utdrivningsskede över 1 timma. Enkätstudien till kvinnorna visar att de i stor utsträckning erhöll vård enligt den praxis som är bra och bör uppmuntras. Kvinnorna uppfattade genomgående att erhållen vård var av stor subjektiv betydelse. Instrumentet med utgångspunkt från WHO:s rekommendationer kan användas vid kartläggning av förlossningsvård. Barnmorskor bör göra en riskbedömning vid kvinnans ankomst till förlossningen och planera vården tillsammans med kvinnan och anhöriga utifrån denna. Barnmorskors dokumentation behöver förändras för att såväl omfatta medicinsk-tekniska som mellanmänskliga aspekter. Kvinnors tillit till förlossningsvården visar på vikten av att barnmorskor erhåller kontinuerlig fortbildning i evidensbaserad vård avseende normal förlossning. Evidensbaserade nationella riktlinjer för vård vid förlossning behöver utvecklas. Nyckelord: Barnmorskor, instrument, förlossningsvård, kvalitetsbedömning, kvinnors uppfattningar, WHO. 3

5 Abstract WHO s recommendations for care in normal birth: Development of an instrument, midwives documented care and women s perceptions. The aims of intrapartal care are a healthy mother and child and a positive birth experience for the woman. The aims should be achieved using the least possible number of interventions that is compatible with safety. The overall aim of this thesis was to develop an instrument based on the WHO s recommendations for care in normal birth, to describe documented intrapartal care in a pre- and post-test following a quality improvement program and to elucidate women s perceptions of received intrapartal care. The Delphi method was used to develop the instrument. Birth records were scrutinized in the pre-test (n=212) as well in the post-test (n=240). Women s (n=138) perceptions were collected with a questionnaire. An instrument with 69 questions and 24 follow-up questions was developed. The results from the pre-test showed that WHO s recommendations were only partly followed. Intrapartal care for women at low-risk was similar to care for women at high-risk. Areas for improvement were identified and a quality improvement program was carried out during a two-year period. The post-test showed that the intrapartal care changed towards more adherence to WHO s recommendations, especially for areas where guidelines were written and for women at low-risk. No statistically significant differences were found for the number of spontaneous vaginal deliveries, mother and child at low-risk after birth, active labour longer than 12 hours or second stage longer than one hour. The result from the women s questionnaire showed that they to a great extent received care which encompassed practices that are demonstrably useful and should be encouraged. The women s perceptions were that all received care was of great subjective importance. The instrument developed from WHO s recommendations can be used to examine intrapartal care. Midwives should carry out a risk assessment on the woman s arrival at the maternity unit and plan the care together with the woman and significant others. Midwives documentation needs to change to incorporate interpersonal aspects. Women s faith in intrapartal care shows the importance of continuous education for midwives in evidence-based care for normal birth. National evidencebased guidelines for intrapartal care need to be developed. Keywords: Instrument, intrapartal care, midwives, quality assurance, WHO, women s, perceptions. 4

6 LÄNGTAN av Henrik Bojö, 2005 Föreställ dig att Du är barnmorska; du hjälper till när någon föds. Ge god hjälp utan att briljera eller göra väsen av det. Underlätta det som sker i stället för det du tycker borde ske. Om du måste ta ledningen, gör det på ett sådant sätt att modern får hjälp men fortfarande är fri och den som bestämmer. När barnet är fött kommer modern att säga det med rätta: Vi gjorde det själva Heider, 1996 s. 45 från Lao Tzus Tao Te Ching, 2500 f.kr 5

7 Avhandlingens delstudier Denna avhandling är baserad på följande artiklar, vilka refereras till i texten utifrån följande romerska numrering I Sandin-Bojö, A.-K., Hall-Lord, M-L., Axelsson, O., Udén, G., & Wilde Larsson, B. (2004). Midwifery care: development of an instrument to measure quality based on the World Health Organization s classification of care in normal birth. Journal of Clinical Nursing, 13(1), II Sandin-Bojö, A.-K., Wilde Larsson, B., Axelsson, O., & Hall-Lord, M-L. (2005). Intrapartal care documented in a Swedish maternity unit and considered in relation to the WHO's recommendations for care in normal birth. Midwifery, Epub 17 Dec (doi: /jmidw ). III Sandin-Bojö, A.-K., Hall-Lord, M-L., Axelsson, O., & Wilde Larsson, B. Intrapartal care in a Swedish maternity unit following a quality improvment program (accepted for publication in Midwifery). IV Sandin-Bojö, A.-K., Wilde Larsson, B., & Hall-Lord, M-L. Women s perception of intrapartal care perceived reality and subjective importance in relation to WHO s recommendation (submitted). Artiklarna har återgivits med respektive tidskrifts tillstånd. 6

8 Innehållsförteckning Avhandlingens delstudier... 6 Ordförklaringar... 9 Introduktion Bakgrund Barnmorskans historia Traditionell barnmorska Första barnmorskeutbildningen Institutionalisering av barnafödandet Barnmorskors ansvarsområde idag Mödra- och barnmortalitet WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning WHO:s rekommendationer i relation till SOTA Begrepp och definitioner Normal förlossning Aktiv förlossning Lågrisk och högrisk förlossning Interventioner Vårdkvalitet Instrument för mätning av förlossningsvård Dokumentation Vård vid förlossning Förlossningen som en medicinsk- eller livshändelse Olika platser för förlossning Implementering av evidensbaserad vård Problemformulering Syfte Delsyften Metod Design Plats, organisation och bemanning Urval Datainsamling och procedur Instrumentutveckling (delstudie I) Journalgranskning (delstudie II och III) Enkät (delstudie IV) Kvalitetsutvecklingsprogram Dataanalys Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Resultat Utveckling av ett instrument (delstudie I, II) Dokumenterad förlossningsvård (delstudie II) Dokumentation före och efter genomförandet av ett kvalitetsutvecklings-program (delstudie III) Lågrisk och högrisk förlossning (delstudie II och III) Jämförelse mellan lågrisk och högrisk (delstudie II) Jämförelse mellan lågrisk vid före- och eftermätning (delstudie III) Jämförelse mellan högrisk vid före- och eftermätning (delstudie III) Kvinnors uppfattning av erhållen förlossningsvård och den subjektiva betydelse de tillskriver förlossningsvården (delstudie IV) Kvinnors uppfattning av erhållen förlossningsvård Kvinnors uppfattning av den subjektiva betydelse de tillskriver förlossningsvården Jämförelser mellan undergrupper Normal förlossning Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion

9 Instrumentutveckling Dokumenterad vård vid föremätningen Dokumenterad vård vid eftermätningen Förändringsarbete Kvinnors uppfattning Förändrad dokumentation Fortbildning för barnmorskor Normal förlossning Sammanfattning, slutsatser och implikationer för praxis Förslag till fortsatt forskning Tack Referenser

10 Ordförklaringar ABC-vård Amniotomi Cervix uteri CTG Framstupa kronbjudning Graviditetslängd ICM Metergin MVC Oxytocin Paritet Partogram Perinealskydd Perineotomi SOTA Utdrivningsskedet WHO Öppningsskedet En vårdform som vänder sig till kvinnor med låg risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Såväl mödrahälso-, förlossnings- och eftervård tas om hand av en mindre grupp barnmorskor. Bräckning av fosterhinnor. Livmoderhals. Cardiotocografi. Elektronisk fosterljudsövervakning. Vanligaste läget hos fostret under förlossningen: fostrets framsida och ansiktet vetter bakåt hos modern och innebär att ett barn föds fram med kronan först. Kronan är området kring bakre (lilla) fontanellen på fosterhuvudet. En graviditet pågår i ungefär 280 dagar eller 40 kompletta veckor, räknat från menstruationens första dag. Efter införandet av ultraljudsdatering anges graviditetslängden i antal veckor + dagar exempelvis International Confederation of Midwives. Livmodersammandragande läkemedel. Mödravårdscentral. Hormon som utsöndras från hypotalamus som reglerar livmoderns sammandragningar och stimulerar tömningen av mjölk vid amning. Börd. Ett dokumentationsblad där förlossningsprocessen kan följas. Översikt av mellangården. Snedklipp i mellangården. State of the Art-dokument. Skedet från cervix är fullvidgad och barnet föds fram. Världshälsoorganisationen. Skedet från förlossningsstart till att cervix är fullvidgad. 9

11 Introduktion Traditionellt har födande kvinnor oftast vägletts av kvinnliga barnmorskor (Hermansson, 2003; Törnkvist & Ursing, 2001). Att föda barn beskrevs av journalisten Sarah Boseley på följande sätt Birth is scary. Nobody can completely prepare you for it, because the words they use don t translate to the physical sensations you experience when extraordinary primeval forces take over your body (The Guardian s 2-3). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är barnmorskan den mest lämpade personen att bistå kvinnan och hennes medföljare vid förlossningen (World Health Organization, 1996). Barnmorskors ansvarsområde är den normala förlossningen samt medverkan vid de övriga undersökningar, behandlingar och förlossningar som förekommer inom obstetrisk och gynekologisk vård (SOSFS 1995:5). Enligt internationella barnmorskeförbundet (ICM) skall barnmorskor främja den normala förlossningen (International Confederation of Midwives, 2005). En expertgrupp inom WHO har granskat tillgängliga forskningsresultat angående de rutiner som finns vid normal förlossning och formulerat rekommendationer samt kommit fram till följande definition av normal förlossning (World Health Organization, 1996): Bedömd som lågrisk vid förlossningens början och fortsatt genom hela förlossningsförloppet. Barnet föds spontant i huvudbjudning mellan graviditetsvecka Efter förlossningen mår mor och barn bra. s 4 Definitionen har anammats i State of the Art-dokumentet (SOTA) som är en beskrivning av kunskapsläget för vård vid normal förlossning i Sverige (Socialstyrelsen, 2001). I såväl WHO som SOTA beskrivs målet med förlossningsvården vara en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Samhällets önskan och strävan att alla kvinnor och barn skall erbjudas en säker graviditet och förlossning medför att många kontroller och åtgärder vidtas, vilka ofta introducerats utan vetenskapliga bevis (Enkin et al., 2001; Rooks, 1999a; Waldenström, 2005; World Health Organization, 1996). Detta innebär att barnmorskor och läkare söker avvikelser från det normala under hela graviditeten och förlossningen för att minimera risken för komplikationer. I de industrialiserade länderna sker merparten av förlossningar på sjukhus, där 10

12 barnmorskor i samarbete med läkare handlägger såväl lågrisk- som högriskförlossningar. Att merparten av förlossningarna sker på sjukhus gör det lätt att hantera alla graviditeter och förlossningar med samma åtgärder som komplicerade graviditeter och förlossningar kräver. Åtgärderna kan innebära att föräldrarnas behov och önskemål får stå tillbaka för tekniken (NHS, 1993; Zander & Chamberlain, 1999). Nyttan av dessa åtgärder vid förväntad normal förlossning har ifrågasatts. Det kan vara en nackdel att hantera en normal fysiologisk process som en risk eller sjukdom som skall behandlas och att vården kanske gör mer skada än nytta (Albers, 2005; Corry & Rooks, 1999; Enkin et al., 2001; Greener, 1991; Neilson, 1998; NHS, 1993; Rooks, 1999a; Wagner, 1982, 2001; World Health Organization, 1985, 1996). Åtgärder som utförs i onödan innebär också att vården inte är kostnadseffektiv (Albers, 2005; Neilson, 1998; WHO, 1996). Andra studier visar att det finns kvinnor som ifrågasätter mängden av åtgärder på sjukhusen och därför vill föda hemma eller önskar ABC-vård (Campbell & MacFarlane, 1994; Hildingsson et al., 2003; Zander & Chamberlain, 1999). Barnmorskor arbetar med såväl för-, förlossnings- som eftervård. Denna avhandling fokuserar på barnmorskors dokumenterade förlossningsvård och kvinnors uppfattningar av erhållen förlossningsvård och den subjektiva betydelse de tillskriver denna, från ankomst till utskrivning från förlossningsavdelningen, i relation till WHO:s rekommendationer. 11

13 Bakgrund Barnmorskans historia Den svenska barnmorskans historia och yrkets utveckling (Höjeberg, 1981; Lundqvist, 1940; Milton, 2000; Romlid, 1998; Wallman, 1986; Öberg, 1996), barnmorskeyrkets akademisering och professionalisering (Hermansson, 2003) samt barnmorskan och jurisdiktion (Aili, 2002) har skildrats i flera böcker och avhandlingar. Nedan beskrivs barnmorskans historia och professionsutveckling enligt följande fyra steg: (1) traditionell barnmorska, (2) första barnmorskeutbildningen, (3) institutionalisering av barnafödandet, och (4) barnmorskans ansvarsområde idag. Traditionell barnmorska Barnmorskans yrke betraktas som ett av de äldsta kvinnoyrkena i världen och beskrevs redan 2500 år f.kr. som en vägledare för en kvinna som självständigt föder sitt barn (Heider, 1996). Den traditionella barnmorskan var en kvinna med mandat att hjälpa andra kvinnor genom sina egna erfarenheter av barnafödande och genom den erfarenhet hon vunnit när hon hjälpt andra kvinnor i samband med förlossning. Barnmorskan betraktades som expert på vardagskunskap runt barnafödandet (Hermansson, 2003). Första barnmorskeutbildningen År 1709 organiserades den första barnmorskeutbildningen och det första barnmorskereglementet antogs 1711 och gällde för Stockholms stads barnmorskor fram till Första reglementet som gällde alla Sveriges barnmorskor kom 1777 (Lundqvist, 1940). En reglering av barnmorskorna skulle minska den höga mödra- och barnadödligheten. I första reglementet kan man ana indelningen i naturlig och komplicerad förlossning och olika ansvarsområden för barnmorskor och läkare. Om möjlighet fanns skulle barnmorskan kalla på andra personer (förmodligen en kirurg som inte tillhörde läkarskrået) om instrument behövde användas. Om kvinnans liv inte stod att rädda skulle läkare kallas för att göra kejsarsnitt för att om möjligt rädda barnet. Vid avklarad barnmorskeexamen fick barnmorskorna avlägga en ed (Lundqvist, 1940; SFS 1840:37). Eden lyder: 12

14 Jag N.N låfvar och svär vid Gud och hans Heliga Evangelium, at jag uti denna min Barnmorske beställning, fram för allt, skal hafva Gud för ögonen, mig för vidskieppelser vachta, och under hans hielp och bistånd mig trogen, flitig och oförtruten visa hos hvar och en som mig tilliter, Hög eller Låg, Rik eller Fattig, Natt eller Dag; Och giöra min yttersta flit, att Qvinnan som jag hämtas til, med minsta fahran förlossas, och Fostret, så mycket möjeligt är, med lifvet til Verlden kommer, och niuter det Heliga Dopet. Uti oträngda mål skal jag ei otidigt med förlossningen hasta och skynda, och derigenom orsak till många olyckor vara; Men med tolamod, och utan knotande förvänta then rätta tiden. Jag skal ock aldrig för någon slem vinning skul, något Missfall befrämja; det vare sig med Medicamenter, Råd eller egen handräckning, sielf eller igenom andra. Om någon uppenbarar mig sin bräcklighet, eller förtros mig något som ährbarheten vil hafva dölgt, skal jag der med tiga, och ej utan lagligen tvungen, det för någon uppenbara. Med de andre mina Embetetets Systrar skal jag hålla ett förtroligt och fredsamt umgänge, och med gode råd och villig handräckning, när sådant behöfves, gå dem vid handen; Hämtas en eller flere til, på det stället jag är, skal jag uti vänlighet med dem saken öfverlägga, och det som til den nödlidandes bästa lända kan, söka. Jag skal ock, när någon mig anförtros uti Konsten at undervisa, ingenting, Konsten angående, för henne dölja, utan hvad jag vet, troligen meddela, hos våndande Hustrur henne med mig föra, och fliteligen undervisa. Det förordnande Reglemente skal jag ock, til alla de puncter som mig angå, efter möjeligheten söka efterkomma. Ändteligen skal jag ingen ting försumma af alt som til denna min kallelse lända Jorde-Gummornes Eed uti Stockholm (SFS 1840:37). Framträdande i det första reglementet och barnmorskornas ed var att barnmorskan skulle vara hos kvinnan under hela förlossningen, att hon skulle vara tålmodig och inte utföra interventioner i onödan, främja gott samarbete och utöva tystnadsplikt. Innehållet i reglemente och ed överensstämmer med nutida forskningsresultat och rekommendationer för vård vid förlossning (se till exempel Berg et al., 1996; Enkin et al., 2000; Kennedy, 2000; Socialstyrelsen, 2001; World Health Organization, 1996). Sista barnmorskereglementet (SFS 1955:592) upphörde när Lag om åliggande kom (SFS 1994:953). Institutionalisering av barnafödandet I Sverige ansvarade barnmorskor för alla förlossningar i hemmet fram till slutet av 1800-talet (Öberg, 1996). I samband med införandet av antiseptiken ålades barnmorskorna år 1881 att skriva dagbok över varje förlossning samt dokumentera vilket antiseptiskt medel som använts. Det antiseptiska medlet kunde endast skrivas ut av läkare och därmed fick läkarna en kontroll över barnmorskorna (Öberg, 1996). När förlossningarna började handläggas vid institutioner skedde en uppdelning av förlossningsvården mellan läkare och barnmorskor (Wagner, 1994). Läkarna började successivt ta över vården för de komplicerade förlossningarna som tångförlossning, användande av skarpa instrument, och införande av kejsarsnitt. Runt 1920 var barnmorskors huvudsakliga kompetensområde den normala förlossningen (Milton, 2000; Romlid, 1998; Öberg, 1996). Från 1950 och framåt sker så gott som alla 13

15 förlossningar på sjukhus med hjälp av utbildade barnmorskor och vid behov läkare. Barnmorskors ansvarsområde idag Högskolereformen 1977 innebar att barnmorskors utbildning skall vila på vetenskaplig grund och karaktärsämnet blev omvårdnad (Hermansson, 2003; SFS 1977:218). Svenska barnmorskors verksamhet skall ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och vården ska ske i samråd med patienten (SFS 1982:763, uppdaterad 2005:534; Socialstyrelsen, 2005; SOSFS 1993:17) och dokumenteras (SFS 1985:562). Barnmorskornas verksamhet regleras av Lag om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531). Vidare skall barnmorskor aktivt utveckla omvårdnad som vilar på evidensbaserad kunskapsgrund (International Council of Nurses, 2000). Förlossningsbarnmorskor ansvarar för den normala förlossningen samt medverkar vid de övriga undersökningar, behandlingar och förlossningar som förekommer. Barnmorskor skall bedöma behovet av och ge de blivande och nyblivna föräldrarna fysiskt, psykiskt och socialt stöd. Vidare skall de övervaka den havande och nyförlösta kvinnan, identifiera och bedöma komplikationer hos den födande/förlösta kvinnan och fostret/barnet samt vid behov påkalla läkares hjälp. Barnmorskor skall också identifiera och bedöma kvinnans behov av smärtlindring, ge smärtlindring och vid behov tillkalla annan expertis (SOSFS 1995:5). En ny kompetensbeskrivning för barnmorskor är under utarbetande (personlig kommunikation Kaisa Westerlund, Svenska barnmorskeförbundet ). Mödra- och barnmortalitet Mödradödligheten uppgick år 1900 till cirka 230 per barnaföderskor (Högberg, 1983; Höjeberg, 1995) men minskade under början av 1900-talet då varje socken var skyldig att hålla en utbildad barnmorska (Lundqvist, 1940; Romlid, 1998). Mödradödligheten har fortsatt att sjunka bland annat tack vare införandet av mödravård och antibiotika samt förbättrat omhändertagande av blödningskomplikationer och havandeskapsförgiftning. Idag är mödradödligheten i Sverige cirka 2/ förlossningar (UN Common Database, 2006). Från 1973 och tio år framåt halverades både andelen dödfödda och tidigt döda barn (dag 0-6). Därefter har antalet tidigt döda barn fortsatt att sjunka från cirka 7 till 2/1000 födda medan antalet dödfödda barn ligger oförändrat på cirka 4/1000 födda. Enligt Socialstyrelsen (2002) antyder detta att det skett en 14

16 fortlöpande förbättring av omhändertagandet av de nyfödda, medan möjligheten att förebygga intrauterin fosterdöd inte tycks ha förbättrats under de senaste femton åren. WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning En expertgrupp har granskat befintlig forskning inom förlossningsvården och formulerat rekommendationer för vård vid normal förlossning. Rekommendationerna redovisas i WHO:s rapport Care in normal birth: a practical guide (1996). Av rapporten framgår att i-länder bör undvika att lägga normal förlossning på en onödigt hög teknologisk nivå med ökad risk för olika ingrepp och att de länder som bygger upp sin mödra- och förlossningsvård inte övertar onödiga rutiner. Enligt rapporten klassificeras vården i fyra kategorier: (A) Praxis som har visat sig bra och bör uppmuntras, (B) Praxis som är klart skadlig eller ineffektiv och som bör tas bort, (C) Praxis för vilken det saknas evidens för klara rekommendationer och som därför bör användas med försiktighet till dess ytterligare forskning föreligger, och (D) Praxis som ofta används felaktigt. Barnmorskors huvudsakliga ansvar vid den normala förlossningen beskrivs som att stödja kvinnan, hennes partner och familj under värkarbetet, förlossningen och efter förlossningen under värkarbetet och efter födelsen observera kvinnan och barnet, att bedöma riskfaktorer och tidigt vara observant på problem genomföra mindre åtgärder om nödvändigt som amniotomi och perineotomi, samt vård av barnet efteråt hänvisa till högre vårdnivå om riskfaktorer eller komplikationer utvecklas som kräver annan vård än den barnmorskor kan ge. WHO:s rekommendationer har i stor utsträckning befunnits vara jämförbara med de rekommendationer som återfinns i A guide to effective care in pregnancy and childbirth (Enkin et al., 2001) vilka utgår från the Cochrane Database of Systematic Research (Chalmers et al., 1998; Rooks, 1999a; World Health Organization, 1998). WHO:s rekommendationer i relation till SOTA WHO:s rekommendationer (1996) överensstämmer i stort med SOTA:s slutsatser (2001). SOTA-dokumentet är avsett för att stimulera diskussioner och ge underlag för lokala riktlinjer för förlossningsvården. Dokumentet tar inte 15

17 ställning till om åtgärder som exempelvis värkstimulering eller ryggbedövning tillhör den normala förlossningen. I jämförelse med WHO skiljer sig SOTA genom att vara liberalare till ingrepp som vaginalundersökningar, användning av CTG-test vid ankomst till förlossningen, CTG-övervakning under förlossningen och rutinmässig användning av oxytocin i efterbördsskedet. En enkät som belyser kännedom om och användning av WHO:s rekommendationer och SOTA-dokumentet skickades till samtliga chefsbarnmorskor vid svenska förlossningsavdelningar i maj 2005 (n=48) av författaren. Enkäten besvarades av 37 chefer (svarsfrekvens 77 %). Resultatet redovisas i tabell 1 (opublicerat material). Tabell 1. Kännedom om och användning av WHO:s (1996) och SOTA:s (2001) rekommendationer Ja/Ja helt och hållet (n) Ja, till viss del (n) Känner till WHO rapporten 32 5 Nej (n) Vet inte (n) WHO rapporten finns på avdelningen Arbetar efter WHO:s rek Skriftliga riktlinjer enl. WHO:s rek Känner till SOTA 35 2 SOTA finns på avdelningen 35 2 Arbetar efter SOTA:s slutsatser Skriftliga riktlinjer enligt SOTA :s slutsatser Av tabellen framgår att flertalet chefsbarnmorskor känner till såväl WHO:s rapport som SOTA-dokumentet. Knappt två tredjedelar anger att WHO:s rapport finns på avdelningen och nästan alla SOTA-dokumentet. De chefsbarnmorskor som anger att de arbetar eller formulerat riktlinjer utifrån WHO:s rekommendationer anger definition av normal förlossning, intermittent avlyssning av fosterljud och det som stämmer med SOTA. De avdelningar som formulerat skriftliga riktlinjer utifrån SOTA anger främst riktlinjer för fosterövervakning, aktiv förlossning och oxytocin efter förlossningen. 16

18 Begrepp och definitioner Normal förlossning Ordet normal kommer från latinets norma och betyder vinkel, rättesnöre. Enligt Lübcke (1983) kan begreppet förstås som överensstämmelse med genomsnittet i en på förhand fastslagen mängd, överensstämmelse med normen och/eller i överensstämmelse med naturen. Enligt statistiken är det normalt att kvinnor i Sverige föder barn. Enligt SCB (2004) har 85 % av alla kvinnor vid 40 års ålder fött barn och majoriteten av dessa är spontana vaginala förlossningar, 76 % (Socialstyrelsen, 2002). Gould (2000) anger i en begreppsanalys av normal förlossning att ordet normal ofta används i betydelsen naturlig och att vara vid fysisk och psykisk hälsa. Förlossning ses som resultat av ett arbete och omfattar bland annat smärta och ansträngning vid barnafödande, ett fysiskt arbete som skall göras och att sträva mot ett mål. I litteraturen framkommer att det finns olika definitioner av normal förlossning (Bergman, 1970; Faxelid et al., 1993; Groth & Lindblom, 1943; Höjeberg, 1995 (vilken innehåller barnmorskan Helena Malheims bok från 1752); Socialstyrelsen, 2001; World Health Organization, 1996) och ett urval av dessa redovisas i tabell 2. Definitionerna omfattar olika aspekter som ligger till grund för bedömning av en förlossning. 17

19 Tabell 2. Innehållsaspekter som ingår i olika definitioner av normal förlossning Malheim 1752 Groth 1943 Bergman 1970 Faxelid 1993 WHO 1996 Socialstyrelsen 2001 Ankomst till förlossningen Lågrisk Inga riskfaktorer föreligger Graviditetslängd 280 dagar 280 dagar ± 2 veckor 280 dagar ± 2 veckor 280 dagar ± 2 veckor Vecka Vecka Fosterbjudning Förlossningsstart Flekterad huvudbj. Värkar Flekterad huvudbj. Kvinnan föder av egen kraft Flekterad huvudbj. Flekterad huvudbj. Flekterad huvudbj. Flekterad huvudbj. Värkar Spontant Spontant Spontant Börd Enkelbörd Fostret Barnet Barnet Barnet Barnet Placentaavgång I rätt tid Blödning Mor Barnet Inte tar skada Inte tar skada Inte tar skada <600 ml Mår bra Mår bra Mår bra Positiv upplevelse Frisk Mår bra Mår bra Mår bra I de olika definitionerna finns överensstämmelse att barnet skall komma i flekterad huvudbjudning eller framstupa kronbjudning och att det skall vara enkelbörd. I flera av definitionerna framkommer att såväl mor som barn skall må väl efter förlossningen. Endast i en definition framgår att kvinnans egna krafter skall räcka till för att utdriva fostret och att placenta (moderkakan) skall avgå i rätt tid samt i en annan definition blödningens storlek. I WHO:s definition redovisas att graviditeten skall vara bedömd som lågrisk för att förlossningen skall kunna kallas normal. I SOTA formuleras riskbedömning som att vid förlossningens start skall inga riskfaktorer föreligga som bedöms kunna påverka förlossningens förlopp eller utfall. I definitionerna anges i första hand kliniska tecken, det vill säga det barnmorskor kan observera. Mindre vikt läggs vid det subjektiva, det vill säga det kvinnan upplever. Över tiden ses en förändrad syn angående mor och barn från att inte ta skada till att må bra och en positiv upplevelse för kvinnan. 18

20 Aktiv förlossning Aktiv förlossning definieras som att minst två av följande tre kriterier skall vara uppfyllda: regelbundna smärtsamma kontraktioner, spontan hinnbristning och cervix vidgad 3 cm (Socialstyrelsen, 2001). Lågrisk och högrisk förlossning I denna avhandling definieras en förlossning som lågrisk (LR) om följande kriterier uppfylls vid ankomst till förlossningen: graviditetsvecka , barnet i huvudbjudning, normala fosterljud ( slag/min), klart fostervatten (om vattenavgång), spontant värkarbete, diastoliskt blodtryck < 90 mm HG, inga tidigare obstetriska komplikationer (kejsarsnitt, barnadödlighet i samband med förlossning, blödning >1000 ml, sfinkterruptur eller andra stora bristningar) och ingen medicinsk sjukdom som kräver särskild vård, dvs. kvinnor som skulle kunna förlösas vid ABC-vård eller hemförlossning. Övriga förlossningar definieras som högrisk (HR) i denna avhandling. Interventioner Begreppet intervention kommer från latinska interventio och betyder att komma emellan, avbryta, inskrida (Nationalencyklopedin, 1994). I rapporten av WHO (1996) används både begreppen intervention och praxis. Ordet praxis används i förhållande till WHO:s rekommendationer: (A) Praxis som har visat sig bra och bör uppmuntras, (B) Praxis som är klart skadlig eller ineffektiv och som bör tas bort, (C) Praxis för vilken det saknas evidens för klara rekommendationer och som därför bör användas med försiktighet till dess ytterligare forskning föreligger, och (D) Praxis som ofta används felaktigt. I SOTA används ordet ingrepp i betydelsen av intervention. Målet med förlossningsvård är att med så få ingrepp som möjligt (praxis i WHO:s kategorier B, C och D, till exempel upprepade vaginalundersökningar, kontinuerlig CTG, amniotomi, värkstimulering och epiduralbedövning) men med bibehållen säkerhet uppnå en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen (Socialstyrelsen, 2001; World Health Organization, 1996). I denna avhandling används begreppet intervention i enlighet med WHO. 19

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Idag är det snart 9 månader sen vi samlades här för första gången och protesterade mot en förlossningsvård som vi inte längre ansåg vara säker eller

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Barnmorskan i förlossningsvården

Barnmorskan i förlossningsvården Unik utbildningsdag! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk möjlighet? Att i tidigt skede värdera riskförlossningar och underlätta det normala födandet

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren

Läs mer

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi 8 hp Provmoment: 2 Ladokkod:62BO11 Tentamen ges för: BM06 samt studenter i fristående kurs TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 11 09 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutats med sugklocka

Kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutats med sugklocka EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:59 Kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutats med sugklocka Anna Klasson Ulrika Kvarnvik Uppsatsens

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Obstetriska plexus brachialisskador

Obstetriska plexus brachialisskador Obstetriska plexus brachialisskador Margareta Mollberg barnmorska Huvudhandledare Henrik Hagberg professor Bihandledare Lars Ladfors MD, PhD SFOG veckan 2008 SKÖVDE Plexus brachialisflätan C5- Th 1 Styr

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11 Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Svår syrebrist orsakad av brister i vården under förlossningen. Sophie Berglund

Svår syrebrist orsakad av brister i vården under förlossningen. Sophie Berglund Svår syrebrist orsakad av brister i vården under förlossningen Sophie Berglund Bakgrund Varje år ansöker 20-50 patienter till PSR om ekonomisk ersättning på grund av misstanke om felbehandling i anslutning

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Barnmorskors upplevelser, inställningar och tankar kring valet av förlossningsställningar.

Barnmorskors upplevelser, inställningar och tankar kring valet av förlossningsställningar. Barnmorskors upplevelser, inställningar och tankar kring valet av förlossningsställningar. En intervjustudie Författare: Camilla Segerlind, Sandra Norlund Handledare: Anna-Karin Dykes Examensarbete Januari

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

En kvalitativ studie av tio kvinnors upplevelser av suturering efter förlossning

En kvalitativ studie av tio kvinnors upplevelser av suturering efter förlossning EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP M2011:6 En kvalitativ studie av tio kvinnors upplevelser av suturering efter förlossning Maria Ohlsson Lise Marie Wedenström

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Siw Carlfjord Med Dr IMH, Linköpings universitet To him who devotes his life to science, nothing can give more happiness than increasing the

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Blicka framåt framtiden är inom räckhåll! Genom att formulera en önskebild när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och barnmorskors

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Partogrammet automatstartas inte vid inläggning eftersom det endast ska användas under förlossning och inte för annan typ av dokumentation.

Partogrammet automatstartas inte vid inläggning eftersom det endast ska användas under förlossning och inte för annan typ av dokumentation. Öppna partogrammet Öppna partogrammet genom att markera rätt patient på beläggningslistan och sedan klicka på symbolen på skrivbordet eller via pärmfliken inne i öppnad journal. start met automatstartas

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer