WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning"

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad Ann-Kristin Sandin-Bojö WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning Instrumentutveckling, barnmorskors dokumenterade vård och kvinnors uppfattningar Doktorsavhandling Karlstad University Studies 2006:14

2 Ann-Kristin Sandin-Bojö WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning Instrumentutveckling, barnmorskors dokumenterade vård och kvinnors uppfattningar Karlstad University Studies 2006:14

3 Ann-Kristin Sandin-Bojö. WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning instrumentutveckling, barnmorskors dokumenterade vård och kvinnors uppfattningar. Doktorsavhandling Karlstad University Studies 2006:14 ISSN ISBN Författaren Distribution: Karlstads universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad KARLSTAD SVERIGE Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2006

4 Sammanfattning WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning: Instrumentutveckling, barnmorskors dokumenterade vård och kvinnors uppfattningar. Målet med förlossningsvården är en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Det övergripande syftet med denna avhandling var att, utifrån WHO:s rekommendationer avseende vård vid normal förlossning, utveckla ett instrument för att kartlägga barnmorskors dokumenterade förlossningsvård före och efter ett kvalitetsutvecklingsprogram samt belysa kvinnors uppfattningar av förlossningsvård. Instrumentutvecklingen genomfördes med Delfimetoden. Förlossningsjournaler granskades vid såväl föremätning (n= 212) som eftermätning (n=240). Kvinnors (n=138) uppfattningar insamlades med en enkät. Ett instrument omfattande 69 frågor och 24 uppföljningsfrågor utvecklades. Resultatet av föremätningen visar att WHO:s rekommendationer bara delvis följdes. Vården skilde sig i liten utsträckning för kvinnor med låg- respektive högrisk. Förbättringsområden identifierades och ett kvalitetsutvecklingsprogram genomfördes under en tvåårsperiod. Eftermätningen visar att vården förändrades i riktning mot WHO:s rekommendationer, särskilt för de områden där riktlinjer utvecklats samt för kvinnor i lågriskgruppen. Inga statistiskt signifikanta skillnader noterades beträffande antalet spontana förlossningar, antalet mödrar och barn som var lågrisk efter förlossningen, antalet aktiva förlossningar över 12 timmar och antalet förlossningar med utdrivningsskede över 1 timma. Enkätstudien till kvinnorna visar att de i stor utsträckning erhöll vård enligt den praxis som är bra och bör uppmuntras. Kvinnorna uppfattade genomgående att erhållen vård var av stor subjektiv betydelse. Instrumentet med utgångspunkt från WHO:s rekommendationer kan användas vid kartläggning av förlossningsvård. Barnmorskor bör göra en riskbedömning vid kvinnans ankomst till förlossningen och planera vården tillsammans med kvinnan och anhöriga utifrån denna. Barnmorskors dokumentation behöver förändras för att såväl omfatta medicinsk-tekniska som mellanmänskliga aspekter. Kvinnors tillit till förlossningsvården visar på vikten av att barnmorskor erhåller kontinuerlig fortbildning i evidensbaserad vård avseende normal förlossning. Evidensbaserade nationella riktlinjer för vård vid förlossning behöver utvecklas. Nyckelord: Barnmorskor, instrument, förlossningsvård, kvalitetsbedömning, kvinnors uppfattningar, WHO. 3

5 Abstract WHO s recommendations for care in normal birth: Development of an instrument, midwives documented care and women s perceptions. The aims of intrapartal care are a healthy mother and child and a positive birth experience for the woman. The aims should be achieved using the least possible number of interventions that is compatible with safety. The overall aim of this thesis was to develop an instrument based on the WHO s recommendations for care in normal birth, to describe documented intrapartal care in a pre- and post-test following a quality improvement program and to elucidate women s perceptions of received intrapartal care. The Delphi method was used to develop the instrument. Birth records were scrutinized in the pre-test (n=212) as well in the post-test (n=240). Women s (n=138) perceptions were collected with a questionnaire. An instrument with 69 questions and 24 follow-up questions was developed. The results from the pre-test showed that WHO s recommendations were only partly followed. Intrapartal care for women at low-risk was similar to care for women at high-risk. Areas for improvement were identified and a quality improvement program was carried out during a two-year period. The post-test showed that the intrapartal care changed towards more adherence to WHO s recommendations, especially for areas where guidelines were written and for women at low-risk. No statistically significant differences were found for the number of spontaneous vaginal deliveries, mother and child at low-risk after birth, active labour longer than 12 hours or second stage longer than one hour. The result from the women s questionnaire showed that they to a great extent received care which encompassed practices that are demonstrably useful and should be encouraged. The women s perceptions were that all received care was of great subjective importance. The instrument developed from WHO s recommendations can be used to examine intrapartal care. Midwives should carry out a risk assessment on the woman s arrival at the maternity unit and plan the care together with the woman and significant others. Midwives documentation needs to change to incorporate interpersonal aspects. Women s faith in intrapartal care shows the importance of continuous education for midwives in evidence-based care for normal birth. National evidencebased guidelines for intrapartal care need to be developed. Keywords: Instrument, intrapartal care, midwives, quality assurance, WHO, women s, perceptions. 4

6 LÄNGTAN av Henrik Bojö, 2005 Föreställ dig att Du är barnmorska; du hjälper till när någon föds. Ge god hjälp utan att briljera eller göra väsen av det. Underlätta det som sker i stället för det du tycker borde ske. Om du måste ta ledningen, gör det på ett sådant sätt att modern får hjälp men fortfarande är fri och den som bestämmer. När barnet är fött kommer modern att säga det med rätta: Vi gjorde det själva Heider, 1996 s. 45 från Lao Tzus Tao Te Ching, 2500 f.kr 5

7 Avhandlingens delstudier Denna avhandling är baserad på följande artiklar, vilka refereras till i texten utifrån följande romerska numrering I Sandin-Bojö, A.-K., Hall-Lord, M-L., Axelsson, O., Udén, G., & Wilde Larsson, B. (2004). Midwifery care: development of an instrument to measure quality based on the World Health Organization s classification of care in normal birth. Journal of Clinical Nursing, 13(1), II Sandin-Bojö, A.-K., Wilde Larsson, B., Axelsson, O., & Hall-Lord, M-L. (2005). Intrapartal care documented in a Swedish maternity unit and considered in relation to the WHO's recommendations for care in normal birth. Midwifery, Epub 17 Dec (doi: /jmidw ). III Sandin-Bojö, A.-K., Hall-Lord, M-L., Axelsson, O., & Wilde Larsson, B. Intrapartal care in a Swedish maternity unit following a quality improvment program (accepted for publication in Midwifery). IV Sandin-Bojö, A.-K., Wilde Larsson, B., & Hall-Lord, M-L. Women s perception of intrapartal care perceived reality and subjective importance in relation to WHO s recommendation (submitted). Artiklarna har återgivits med respektive tidskrifts tillstånd. 6

8 Innehållsförteckning Avhandlingens delstudier... 6 Ordförklaringar... 9 Introduktion Bakgrund Barnmorskans historia Traditionell barnmorska Första barnmorskeutbildningen Institutionalisering av barnafödandet Barnmorskors ansvarsområde idag Mödra- och barnmortalitet WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning WHO:s rekommendationer i relation till SOTA Begrepp och definitioner Normal förlossning Aktiv förlossning Lågrisk och högrisk förlossning Interventioner Vårdkvalitet Instrument för mätning av förlossningsvård Dokumentation Vård vid förlossning Förlossningen som en medicinsk- eller livshändelse Olika platser för förlossning Implementering av evidensbaserad vård Problemformulering Syfte Delsyften Metod Design Plats, organisation och bemanning Urval Datainsamling och procedur Instrumentutveckling (delstudie I) Journalgranskning (delstudie II och III) Enkät (delstudie IV) Kvalitetsutvecklingsprogram Dataanalys Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Resultat Utveckling av ett instrument (delstudie I, II) Dokumenterad förlossningsvård (delstudie II) Dokumentation före och efter genomförandet av ett kvalitetsutvecklings-program (delstudie III) Lågrisk och högrisk förlossning (delstudie II och III) Jämförelse mellan lågrisk och högrisk (delstudie II) Jämförelse mellan lågrisk vid före- och eftermätning (delstudie III) Jämförelse mellan högrisk vid före- och eftermätning (delstudie III) Kvinnors uppfattning av erhållen förlossningsvård och den subjektiva betydelse de tillskriver förlossningsvården (delstudie IV) Kvinnors uppfattning av erhållen förlossningsvård Kvinnors uppfattning av den subjektiva betydelse de tillskriver förlossningsvården Jämförelser mellan undergrupper Normal förlossning Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion

9 Instrumentutveckling Dokumenterad vård vid föremätningen Dokumenterad vård vid eftermätningen Förändringsarbete Kvinnors uppfattning Förändrad dokumentation Fortbildning för barnmorskor Normal förlossning Sammanfattning, slutsatser och implikationer för praxis Förslag till fortsatt forskning Tack Referenser

10 Ordförklaringar ABC-vård Amniotomi Cervix uteri CTG Framstupa kronbjudning Graviditetslängd ICM Metergin MVC Oxytocin Paritet Partogram Perinealskydd Perineotomi SOTA Utdrivningsskedet WHO Öppningsskedet En vårdform som vänder sig till kvinnor med låg risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Såväl mödrahälso-, förlossnings- och eftervård tas om hand av en mindre grupp barnmorskor. Bräckning av fosterhinnor. Livmoderhals. Cardiotocografi. Elektronisk fosterljudsövervakning. Vanligaste läget hos fostret under förlossningen: fostrets framsida och ansiktet vetter bakåt hos modern och innebär att ett barn föds fram med kronan först. Kronan är området kring bakre (lilla) fontanellen på fosterhuvudet. En graviditet pågår i ungefär 280 dagar eller 40 kompletta veckor, räknat från menstruationens första dag. Efter införandet av ultraljudsdatering anges graviditetslängden i antal veckor + dagar exempelvis International Confederation of Midwives. Livmodersammandragande läkemedel. Mödravårdscentral. Hormon som utsöndras från hypotalamus som reglerar livmoderns sammandragningar och stimulerar tömningen av mjölk vid amning. Börd. Ett dokumentationsblad där förlossningsprocessen kan följas. Översikt av mellangården. Snedklipp i mellangården. State of the Art-dokument. Skedet från cervix är fullvidgad och barnet föds fram. Världshälsoorganisationen. Skedet från förlossningsstart till att cervix är fullvidgad. 9

11 Introduktion Traditionellt har födande kvinnor oftast vägletts av kvinnliga barnmorskor (Hermansson, 2003; Törnkvist & Ursing, 2001). Att föda barn beskrevs av journalisten Sarah Boseley på följande sätt Birth is scary. Nobody can completely prepare you for it, because the words they use don t translate to the physical sensations you experience when extraordinary primeval forces take over your body (The Guardian s 2-3). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är barnmorskan den mest lämpade personen att bistå kvinnan och hennes medföljare vid förlossningen (World Health Organization, 1996). Barnmorskors ansvarsområde är den normala förlossningen samt medverkan vid de övriga undersökningar, behandlingar och förlossningar som förekommer inom obstetrisk och gynekologisk vård (SOSFS 1995:5). Enligt internationella barnmorskeförbundet (ICM) skall barnmorskor främja den normala förlossningen (International Confederation of Midwives, 2005). En expertgrupp inom WHO har granskat tillgängliga forskningsresultat angående de rutiner som finns vid normal förlossning och formulerat rekommendationer samt kommit fram till följande definition av normal förlossning (World Health Organization, 1996): Bedömd som lågrisk vid förlossningens början och fortsatt genom hela förlossningsförloppet. Barnet föds spontant i huvudbjudning mellan graviditetsvecka Efter förlossningen mår mor och barn bra. s 4 Definitionen har anammats i State of the Art-dokumentet (SOTA) som är en beskrivning av kunskapsläget för vård vid normal förlossning i Sverige (Socialstyrelsen, 2001). I såväl WHO som SOTA beskrivs målet med förlossningsvården vara en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Samhällets önskan och strävan att alla kvinnor och barn skall erbjudas en säker graviditet och förlossning medför att många kontroller och åtgärder vidtas, vilka ofta introducerats utan vetenskapliga bevis (Enkin et al., 2001; Rooks, 1999a; Waldenström, 2005; World Health Organization, 1996). Detta innebär att barnmorskor och läkare söker avvikelser från det normala under hela graviditeten och förlossningen för att minimera risken för komplikationer. I de industrialiserade länderna sker merparten av förlossningar på sjukhus, där 10

12 barnmorskor i samarbete med läkare handlägger såväl lågrisk- som högriskförlossningar. Att merparten av förlossningarna sker på sjukhus gör det lätt att hantera alla graviditeter och förlossningar med samma åtgärder som komplicerade graviditeter och förlossningar kräver. Åtgärderna kan innebära att föräldrarnas behov och önskemål får stå tillbaka för tekniken (NHS, 1993; Zander & Chamberlain, 1999). Nyttan av dessa åtgärder vid förväntad normal förlossning har ifrågasatts. Det kan vara en nackdel att hantera en normal fysiologisk process som en risk eller sjukdom som skall behandlas och att vården kanske gör mer skada än nytta (Albers, 2005; Corry & Rooks, 1999; Enkin et al., 2001; Greener, 1991; Neilson, 1998; NHS, 1993; Rooks, 1999a; Wagner, 1982, 2001; World Health Organization, 1985, 1996). Åtgärder som utförs i onödan innebär också att vården inte är kostnadseffektiv (Albers, 2005; Neilson, 1998; WHO, 1996). Andra studier visar att det finns kvinnor som ifrågasätter mängden av åtgärder på sjukhusen och därför vill föda hemma eller önskar ABC-vård (Campbell & MacFarlane, 1994; Hildingsson et al., 2003; Zander & Chamberlain, 1999). Barnmorskor arbetar med såväl för-, förlossnings- som eftervård. Denna avhandling fokuserar på barnmorskors dokumenterade förlossningsvård och kvinnors uppfattningar av erhållen förlossningsvård och den subjektiva betydelse de tillskriver denna, från ankomst till utskrivning från förlossningsavdelningen, i relation till WHO:s rekommendationer. 11

13 Bakgrund Barnmorskans historia Den svenska barnmorskans historia och yrkets utveckling (Höjeberg, 1981; Lundqvist, 1940; Milton, 2000; Romlid, 1998; Wallman, 1986; Öberg, 1996), barnmorskeyrkets akademisering och professionalisering (Hermansson, 2003) samt barnmorskan och jurisdiktion (Aili, 2002) har skildrats i flera böcker och avhandlingar. Nedan beskrivs barnmorskans historia och professionsutveckling enligt följande fyra steg: (1) traditionell barnmorska, (2) första barnmorskeutbildningen, (3) institutionalisering av barnafödandet, och (4) barnmorskans ansvarsområde idag. Traditionell barnmorska Barnmorskans yrke betraktas som ett av de äldsta kvinnoyrkena i världen och beskrevs redan 2500 år f.kr. som en vägledare för en kvinna som självständigt föder sitt barn (Heider, 1996). Den traditionella barnmorskan var en kvinna med mandat att hjälpa andra kvinnor genom sina egna erfarenheter av barnafödande och genom den erfarenhet hon vunnit när hon hjälpt andra kvinnor i samband med förlossning. Barnmorskan betraktades som expert på vardagskunskap runt barnafödandet (Hermansson, 2003). Första barnmorskeutbildningen År 1709 organiserades den första barnmorskeutbildningen och det första barnmorskereglementet antogs 1711 och gällde för Stockholms stads barnmorskor fram till Första reglementet som gällde alla Sveriges barnmorskor kom 1777 (Lundqvist, 1940). En reglering av barnmorskorna skulle minska den höga mödra- och barnadödligheten. I första reglementet kan man ana indelningen i naturlig och komplicerad förlossning och olika ansvarsområden för barnmorskor och läkare. Om möjlighet fanns skulle barnmorskan kalla på andra personer (förmodligen en kirurg som inte tillhörde läkarskrået) om instrument behövde användas. Om kvinnans liv inte stod att rädda skulle läkare kallas för att göra kejsarsnitt för att om möjligt rädda barnet. Vid avklarad barnmorskeexamen fick barnmorskorna avlägga en ed (Lundqvist, 1940; SFS 1840:37). Eden lyder: 12

14 Jag N.N låfvar och svär vid Gud och hans Heliga Evangelium, at jag uti denna min Barnmorske beställning, fram för allt, skal hafva Gud för ögonen, mig för vidskieppelser vachta, och under hans hielp och bistånd mig trogen, flitig och oförtruten visa hos hvar och en som mig tilliter, Hög eller Låg, Rik eller Fattig, Natt eller Dag; Och giöra min yttersta flit, att Qvinnan som jag hämtas til, med minsta fahran förlossas, och Fostret, så mycket möjeligt är, med lifvet til Verlden kommer, och niuter det Heliga Dopet. Uti oträngda mål skal jag ei otidigt med förlossningen hasta och skynda, och derigenom orsak till många olyckor vara; Men med tolamod, och utan knotande förvänta then rätta tiden. Jag skal ock aldrig för någon slem vinning skul, något Missfall befrämja; det vare sig med Medicamenter, Råd eller egen handräckning, sielf eller igenom andra. Om någon uppenbarar mig sin bräcklighet, eller förtros mig något som ährbarheten vil hafva dölgt, skal jag der med tiga, och ej utan lagligen tvungen, det för någon uppenbara. Med de andre mina Embetetets Systrar skal jag hålla ett förtroligt och fredsamt umgänge, och med gode råd och villig handräckning, när sådant behöfves, gå dem vid handen; Hämtas en eller flere til, på det stället jag är, skal jag uti vänlighet med dem saken öfverlägga, och det som til den nödlidandes bästa lända kan, söka. Jag skal ock, när någon mig anförtros uti Konsten at undervisa, ingenting, Konsten angående, för henne dölja, utan hvad jag vet, troligen meddela, hos våndande Hustrur henne med mig föra, och fliteligen undervisa. Det förordnande Reglemente skal jag ock, til alla de puncter som mig angå, efter möjeligheten söka efterkomma. Ändteligen skal jag ingen ting försumma af alt som til denna min kallelse lända Jorde-Gummornes Eed uti Stockholm (SFS 1840:37). Framträdande i det första reglementet och barnmorskornas ed var att barnmorskan skulle vara hos kvinnan under hela förlossningen, att hon skulle vara tålmodig och inte utföra interventioner i onödan, främja gott samarbete och utöva tystnadsplikt. Innehållet i reglemente och ed överensstämmer med nutida forskningsresultat och rekommendationer för vård vid förlossning (se till exempel Berg et al., 1996; Enkin et al., 2000; Kennedy, 2000; Socialstyrelsen, 2001; World Health Organization, 1996). Sista barnmorskereglementet (SFS 1955:592) upphörde när Lag om åliggande kom (SFS 1994:953). Institutionalisering av barnafödandet I Sverige ansvarade barnmorskor för alla förlossningar i hemmet fram till slutet av 1800-talet (Öberg, 1996). I samband med införandet av antiseptiken ålades barnmorskorna år 1881 att skriva dagbok över varje förlossning samt dokumentera vilket antiseptiskt medel som använts. Det antiseptiska medlet kunde endast skrivas ut av läkare och därmed fick läkarna en kontroll över barnmorskorna (Öberg, 1996). När förlossningarna började handläggas vid institutioner skedde en uppdelning av förlossningsvården mellan läkare och barnmorskor (Wagner, 1994). Läkarna började successivt ta över vården för de komplicerade förlossningarna som tångförlossning, användande av skarpa instrument, och införande av kejsarsnitt. Runt 1920 var barnmorskors huvudsakliga kompetensområde den normala förlossningen (Milton, 2000; Romlid, 1998; Öberg, 1996). Från 1950 och framåt sker så gott som alla 13

15 förlossningar på sjukhus med hjälp av utbildade barnmorskor och vid behov läkare. Barnmorskors ansvarsområde idag Högskolereformen 1977 innebar att barnmorskors utbildning skall vila på vetenskaplig grund och karaktärsämnet blev omvårdnad (Hermansson, 2003; SFS 1977:218). Svenska barnmorskors verksamhet skall ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och vården ska ske i samråd med patienten (SFS 1982:763, uppdaterad 2005:534; Socialstyrelsen, 2005; SOSFS 1993:17) och dokumenteras (SFS 1985:562). Barnmorskornas verksamhet regleras av Lag om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531). Vidare skall barnmorskor aktivt utveckla omvårdnad som vilar på evidensbaserad kunskapsgrund (International Council of Nurses, 2000). Förlossningsbarnmorskor ansvarar för den normala förlossningen samt medverkar vid de övriga undersökningar, behandlingar och förlossningar som förekommer. Barnmorskor skall bedöma behovet av och ge de blivande och nyblivna föräldrarna fysiskt, psykiskt och socialt stöd. Vidare skall de övervaka den havande och nyförlösta kvinnan, identifiera och bedöma komplikationer hos den födande/förlösta kvinnan och fostret/barnet samt vid behov påkalla läkares hjälp. Barnmorskor skall också identifiera och bedöma kvinnans behov av smärtlindring, ge smärtlindring och vid behov tillkalla annan expertis (SOSFS 1995:5). En ny kompetensbeskrivning för barnmorskor är under utarbetande (personlig kommunikation Kaisa Westerlund, Svenska barnmorskeförbundet ). Mödra- och barnmortalitet Mödradödligheten uppgick år 1900 till cirka 230 per barnaföderskor (Högberg, 1983; Höjeberg, 1995) men minskade under början av 1900-talet då varje socken var skyldig att hålla en utbildad barnmorska (Lundqvist, 1940; Romlid, 1998). Mödradödligheten har fortsatt att sjunka bland annat tack vare införandet av mödravård och antibiotika samt förbättrat omhändertagande av blödningskomplikationer och havandeskapsförgiftning. Idag är mödradödligheten i Sverige cirka 2/ förlossningar (UN Common Database, 2006). Från 1973 och tio år framåt halverades både andelen dödfödda och tidigt döda barn (dag 0-6). Därefter har antalet tidigt döda barn fortsatt att sjunka från cirka 7 till 2/1000 födda medan antalet dödfödda barn ligger oförändrat på cirka 4/1000 födda. Enligt Socialstyrelsen (2002) antyder detta att det skett en 14

16 fortlöpande förbättring av omhändertagandet av de nyfödda, medan möjligheten att förebygga intrauterin fosterdöd inte tycks ha förbättrats under de senaste femton åren. WHO:s rekommendationer för vård vid normal förlossning En expertgrupp har granskat befintlig forskning inom förlossningsvården och formulerat rekommendationer för vård vid normal förlossning. Rekommendationerna redovisas i WHO:s rapport Care in normal birth: a practical guide (1996). Av rapporten framgår att i-länder bör undvika att lägga normal förlossning på en onödigt hög teknologisk nivå med ökad risk för olika ingrepp och att de länder som bygger upp sin mödra- och förlossningsvård inte övertar onödiga rutiner. Enligt rapporten klassificeras vården i fyra kategorier: (A) Praxis som har visat sig bra och bör uppmuntras, (B) Praxis som är klart skadlig eller ineffektiv och som bör tas bort, (C) Praxis för vilken det saknas evidens för klara rekommendationer och som därför bör användas med försiktighet till dess ytterligare forskning föreligger, och (D) Praxis som ofta används felaktigt. Barnmorskors huvudsakliga ansvar vid den normala förlossningen beskrivs som att stödja kvinnan, hennes partner och familj under värkarbetet, förlossningen och efter förlossningen under värkarbetet och efter födelsen observera kvinnan och barnet, att bedöma riskfaktorer och tidigt vara observant på problem genomföra mindre åtgärder om nödvändigt som amniotomi och perineotomi, samt vård av barnet efteråt hänvisa till högre vårdnivå om riskfaktorer eller komplikationer utvecklas som kräver annan vård än den barnmorskor kan ge. WHO:s rekommendationer har i stor utsträckning befunnits vara jämförbara med de rekommendationer som återfinns i A guide to effective care in pregnancy and childbirth (Enkin et al., 2001) vilka utgår från the Cochrane Database of Systematic Research (Chalmers et al., 1998; Rooks, 1999a; World Health Organization, 1998). WHO:s rekommendationer i relation till SOTA WHO:s rekommendationer (1996) överensstämmer i stort med SOTA:s slutsatser (2001). SOTA-dokumentet är avsett för att stimulera diskussioner och ge underlag för lokala riktlinjer för förlossningsvården. Dokumentet tar inte 15

17 ställning till om åtgärder som exempelvis värkstimulering eller ryggbedövning tillhör den normala förlossningen. I jämförelse med WHO skiljer sig SOTA genom att vara liberalare till ingrepp som vaginalundersökningar, användning av CTG-test vid ankomst till förlossningen, CTG-övervakning under förlossningen och rutinmässig användning av oxytocin i efterbördsskedet. En enkät som belyser kännedom om och användning av WHO:s rekommendationer och SOTA-dokumentet skickades till samtliga chefsbarnmorskor vid svenska förlossningsavdelningar i maj 2005 (n=48) av författaren. Enkäten besvarades av 37 chefer (svarsfrekvens 77 %). Resultatet redovisas i tabell 1 (opublicerat material). Tabell 1. Kännedom om och användning av WHO:s (1996) och SOTA:s (2001) rekommendationer Ja/Ja helt och hållet (n) Ja, till viss del (n) Känner till WHO rapporten 32 5 Nej (n) Vet inte (n) WHO rapporten finns på avdelningen Arbetar efter WHO:s rek Skriftliga riktlinjer enl. WHO:s rek Känner till SOTA 35 2 SOTA finns på avdelningen 35 2 Arbetar efter SOTA:s slutsatser Skriftliga riktlinjer enligt SOTA :s slutsatser Av tabellen framgår att flertalet chefsbarnmorskor känner till såväl WHO:s rapport som SOTA-dokumentet. Knappt två tredjedelar anger att WHO:s rapport finns på avdelningen och nästan alla SOTA-dokumentet. De chefsbarnmorskor som anger att de arbetar eller formulerat riktlinjer utifrån WHO:s rekommendationer anger definition av normal förlossning, intermittent avlyssning av fosterljud och det som stämmer med SOTA. De avdelningar som formulerat skriftliga riktlinjer utifrån SOTA anger främst riktlinjer för fosterövervakning, aktiv förlossning och oxytocin efter förlossningen. 16

18 Begrepp och definitioner Normal förlossning Ordet normal kommer från latinets norma och betyder vinkel, rättesnöre. Enligt Lübcke (1983) kan begreppet förstås som överensstämmelse med genomsnittet i en på förhand fastslagen mängd, överensstämmelse med normen och/eller i överensstämmelse med naturen. Enligt statistiken är det normalt att kvinnor i Sverige föder barn. Enligt SCB (2004) har 85 % av alla kvinnor vid 40 års ålder fött barn och majoriteten av dessa är spontana vaginala förlossningar, 76 % (Socialstyrelsen, 2002). Gould (2000) anger i en begreppsanalys av normal förlossning att ordet normal ofta används i betydelsen naturlig och att vara vid fysisk och psykisk hälsa. Förlossning ses som resultat av ett arbete och omfattar bland annat smärta och ansträngning vid barnafödande, ett fysiskt arbete som skall göras och att sträva mot ett mål. I litteraturen framkommer att det finns olika definitioner av normal förlossning (Bergman, 1970; Faxelid et al., 1993; Groth & Lindblom, 1943; Höjeberg, 1995 (vilken innehåller barnmorskan Helena Malheims bok från 1752); Socialstyrelsen, 2001; World Health Organization, 1996) och ett urval av dessa redovisas i tabell 2. Definitionerna omfattar olika aspekter som ligger till grund för bedömning av en förlossning. 17

19 Tabell 2. Innehållsaspekter som ingår i olika definitioner av normal förlossning Malheim 1752 Groth 1943 Bergman 1970 Faxelid 1993 WHO 1996 Socialstyrelsen 2001 Ankomst till förlossningen Lågrisk Inga riskfaktorer föreligger Graviditetslängd 280 dagar 280 dagar ± 2 veckor 280 dagar ± 2 veckor 280 dagar ± 2 veckor Vecka Vecka Fosterbjudning Förlossningsstart Flekterad huvudbj. Värkar Flekterad huvudbj. Kvinnan föder av egen kraft Flekterad huvudbj. Flekterad huvudbj. Flekterad huvudbj. Flekterad huvudbj. Värkar Spontant Spontant Spontant Börd Enkelbörd Fostret Barnet Barnet Barnet Barnet Placentaavgång I rätt tid Blödning Mor Barnet Inte tar skada Inte tar skada Inte tar skada <600 ml Mår bra Mår bra Mår bra Positiv upplevelse Frisk Mår bra Mår bra Mår bra I de olika definitionerna finns överensstämmelse att barnet skall komma i flekterad huvudbjudning eller framstupa kronbjudning och att det skall vara enkelbörd. I flera av definitionerna framkommer att såväl mor som barn skall må väl efter förlossningen. Endast i en definition framgår att kvinnans egna krafter skall räcka till för att utdriva fostret och att placenta (moderkakan) skall avgå i rätt tid samt i en annan definition blödningens storlek. I WHO:s definition redovisas att graviditeten skall vara bedömd som lågrisk för att förlossningen skall kunna kallas normal. I SOTA formuleras riskbedömning som att vid förlossningens start skall inga riskfaktorer föreligga som bedöms kunna påverka förlossningens förlopp eller utfall. I definitionerna anges i första hand kliniska tecken, det vill säga det barnmorskor kan observera. Mindre vikt läggs vid det subjektiva, det vill säga det kvinnan upplever. Över tiden ses en förändrad syn angående mor och barn från att inte ta skada till att må bra och en positiv upplevelse för kvinnan. 18

20 Aktiv förlossning Aktiv förlossning definieras som att minst två av följande tre kriterier skall vara uppfyllda: regelbundna smärtsamma kontraktioner, spontan hinnbristning och cervix vidgad 3 cm (Socialstyrelsen, 2001). Lågrisk och högrisk förlossning I denna avhandling definieras en förlossning som lågrisk (LR) om följande kriterier uppfylls vid ankomst till förlossningen: graviditetsvecka , barnet i huvudbjudning, normala fosterljud ( slag/min), klart fostervatten (om vattenavgång), spontant värkarbete, diastoliskt blodtryck < 90 mm HG, inga tidigare obstetriska komplikationer (kejsarsnitt, barnadödlighet i samband med förlossning, blödning >1000 ml, sfinkterruptur eller andra stora bristningar) och ingen medicinsk sjukdom som kräver särskild vård, dvs. kvinnor som skulle kunna förlösas vid ABC-vård eller hemförlossning. Övriga förlossningar definieras som högrisk (HR) i denna avhandling. Interventioner Begreppet intervention kommer från latinska interventio och betyder att komma emellan, avbryta, inskrida (Nationalencyklopedin, 1994). I rapporten av WHO (1996) används både begreppen intervention och praxis. Ordet praxis används i förhållande till WHO:s rekommendationer: (A) Praxis som har visat sig bra och bör uppmuntras, (B) Praxis som är klart skadlig eller ineffektiv och som bör tas bort, (C) Praxis för vilken det saknas evidens för klara rekommendationer och som därför bör användas med försiktighet till dess ytterligare forskning föreligger, och (D) Praxis som ofta används felaktigt. I SOTA används ordet ingrepp i betydelsen av intervention. Målet med förlossningsvård är att med så få ingrepp som möjligt (praxis i WHO:s kategorier B, C och D, till exempel upprepade vaginalundersökningar, kontinuerlig CTG, amniotomi, värkstimulering och epiduralbedövning) men med bibehållen säkerhet uppnå en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen (Socialstyrelsen, 2001; World Health Organization, 1996). I denna avhandling används begreppet intervention i enlighet med WHO. 19

Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp

Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp Nursing Science MA, Clinical studies- Maternity care, 12 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp Medical science MA, Maternity care II, 10,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

INGEGERD HILDINGSSON Barnmorska Professor i reproduktiv hälsa Uppsala Universitet

INGEGERD HILDINGSSON Barnmorska Professor i reproduktiv hälsa Uppsala Universitet INGEGERD HILDINGSSON Barnmorska Professor i reproduktiv hälsa Uppsala Universitet Från graviditet till eftervård Kunskapsläge Evidens och riktlinjer Önskemål om vårdformer från föräldrars perspektiv- nationella

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Temadag Individualiserad förlossningsvård vem bestämmer? Arrangerad av och

Temadag Individualiserad förlossningsvård vem bestämmer? Arrangerad av  och Temadag Individualiserad förlossningsvård vem bestämmer? 2016-10-26 Arrangerad av www.barnmorskeforbundet.se och www.sfog.se. Muntlig presentation av Ingegerd Hildingsson, barnmorska, professor. För bilder

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Underlag för utvecklingssamtal i VFU på förlossningsavdelningen i kursen Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa 2.

Underlag för utvecklingssamtal i VFU på förlossningsavdelningen i kursen Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa 2. Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för Reproduktiv Hälsa Utvecklingssamtal Termin 2 Underlag för utvecklingssamtal i VFU på förlossningsavdelningen i kursen Sexuell, Reproduktiv och Perinatal

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten SBMP18, Komplicerad förlossning, verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Complicated Delivery, Clinical Training, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department GynObstetrik Fosterbjudning Health Department Innehållsförteckning 1 Huvudbjudning.....2 Occipitoposterior......2 Lång rotation.... 3 Kort rotation......4 Handläggning av occipitoposterior bjudning........4

Läs mer

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1)

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1) Obstetriskt PM Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Agneta Werner,

Läs mer

K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet

K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet 1. Ålder Jag är...år 2. Förstföderska Omföderska 3. Civilstånd Sammanboende Ensamstående 4. Nationalitet Svensk Nordisk Annan...

Läs mer

Kartläggning av enkäter som värderar kvalitet av vård under förlossning

Kartläggning av enkäter som värderar kvalitet av vård under förlossning Kartläggning av enkäter som värderar kvalitet av vård under förlossning Med fokus på hur den naturliga fysiosociala processen beaktas PROGRAM/KURS: OMFATTNING: HANDLEDARE: EXAMINATOR: FÖRFATTARE: Ingrid

Läs mer

Vad är normal förlossning? Barnmorskors uppfattning

Vad är normal förlossning? Barnmorskors uppfattning EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2015:37 Vad är normal förlossning? Barnmorskors uppfattning Sofie Höier Madelene Sundberg Uppsatsens

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Idag är det snart 9 månader sen vi samlades här för första gången och protesterade mot en förlossningsvård som vi inte längre ansåg vara säker eller

Läs mer

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson

Läs mer

Studentens egna personliga mål och utvärdering samt bedömningskriterier med kursmålen som underlag

Studentens egna personliga mål och utvärdering samt bedömningskriterier med kursmålen som underlag 1 Medicinska fakulteten Institutionen för hälsovetenskaper Studentens egna personliga mål och utvärdering samt bedömningskriterier med kursmålen som underlag Kurs: SBMR14 Förlossning, 7,5 hp Egna personliga

Läs mer

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren

Läs mer

Medicinska fakulteten

Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten SBMP13, Förlossning samt postnatal och neonatal vård, 9,0 högskolepoäng Delivery, postnatal and neonatal care, 9.0 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Det är svårt att rekommendera något, som man inte vet så mycket om

Det är svårt att rekommendera något, som man inte vet så mycket om EXAMENSARBETE MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:70 Det är svårt att rekommendera något, som man inte vet så mycket om Barnmorskors reflektioner om hemförlossningar Bagstevold,

Läs mer

Barnmorskors dokumenterade vård vid förlossning Empirisk studie

Barnmorskors dokumenterade vård vid förlossning Empirisk studie Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad Barbro Eråker Maria Heggen Barnmorskors dokumenterade vård vid förlossning Empirisk studie Omvårdnad D-Uppsats Datum: 2007-05-15 Handledare:

Läs mer

Barnmorskan i förlossningsvården

Barnmorskan i förlossningsvården Unik utbildningsdag! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk möjlighet? Att i tidigt skede värdera riskförlossningar och underlätta det normala födandet

Läs mer

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi 8 hp Provmoment: 2 Ladokkod:62BO11 Tentamen ges för: BM06 samt studenter i fristående kurs TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 11 09 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås

Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås Studiecentra: SU/Mölndal SU/Östra, normal SÄS/Borås Studien är indelad i tre olika delar. Retrospektiv journalgranskning Pilotstudie Huvudstudie

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm

Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Utdragen förlossning

Utdragen förlossning UMEÅ UNIVERSITY MEDICAL DISSERTATIONS New Series No 978 ISSN 0346-6612 From the Department of Nursing and the Department of Clinical Science, Obstetrics and Gynaecology Umeå University, Umeå, Sweden Utdragen

Läs mer

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi 8 hp Provmoment: 4 Ladokkod:62BO11 Tentamen ges för: BM06 samt studenter i fristående kurs TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 1211 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

RPH220, Det normala barnafödandet, 9,0 högskolepoäng Normal Childbearing, 9.0 higher education credits

RPH220, Det normala barnafödandet, 9,0 högskolepoäng Normal Childbearing, 9.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH220, Det normala barnafödandet, 9,0 högskolepoäng Normal Childbearing, 9.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING

Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING Kurs: Barnmorskeledd graviditets-, förlossnings- och eftervård 7,5 hp 1 Mål Se kursplan Innehåll

Läs mer

1. [Efternamn], [Förnamn]

1. [Efternamn], [Förnamn] 1. [Efternamn], [Förnamn] [Efternamn], [Förnamn] [Adress] [Postnummer] [Stad] Tack för att du vill delta i ett forskningsprojekt om kvinnors förlossningsarbete. Nedan följer att frågeformulär som mäter

Läs mer

Vad tycker du om förlossningsvården?

Vad tycker du om förlossningsvården? Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

Stockholms läns landsting betalar hemförlossning i vissa fall Strikta medicinska kriterier och krav på barnmorskorna måste dock uppfyllas

Stockholms läns landsting betalar hemförlossning i vissa fall Strikta medicinska kriterier och krav på barnmorskorna måste dock uppfyllas Ingela Wiklund, doktorand, Karolinska institutet/danderyds sjukhus, Stockholm, utvecklingsbarnmorska, BB Stockholm (ingela.wiklund@bb.ptj.se) Kaj Lindvall, docent, chefläkare Magna Andreen Sachs, docent,

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

Barnmorska Hela Vägen En ny vårdmodell i Sollefteå/Kramfors

Barnmorska Hela Vägen En ny vårdmodell i Sollefteå/Kramfors Barnmorska Hela Vägen En ny vårdmodell i Sollefteå/Kramfors Kontinuitet Mödravård barnafödande eftervård Västernorrlands läns landsting Sollefteå sjukhus cirka 245000 inv 7 kommuner 3 sjukhus 3 förlossningsenheter

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2

Läs mer

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård It is not whether your caesarean section rate is too high or too low but: Do you know what it is, why, and what are the consequences?

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

8BAA36 Fördjupning av reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 15hp. Advanced Studies of Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 15 credits

8BAA36 Fördjupning av reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 15hp. Advanced Studies of Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 15 credits 1(6) 8BAA36 Fördjupning av reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 15hp Advanced Studies of Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: Vårterminen

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Evidensbaserad praktik (EBP)

Evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga

Läs mer

Handläggning av normal förlossning

Handläggning av normal förlossning Handläggning av normal förlossning En kartläggning av barnmorskors dokumenterade vård och utförda interventioner Författare: Anja Palmgren och Diana Yu Handledare: Elizabeth Crang Svalenius och Linda Kvist

Läs mer

SWEPI-STUDIEN: induktion (igångsättning) av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42

SWEPI-STUDIEN: induktion (igångsättning) av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 SWEPI-STUDIEN: induktion (igångsättning) av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 Information till dig som kommit till 40 fulla graviditetsveckor Du har nu kommit

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

SWEPI-STUDIEN: Induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42

SWEPI-STUDIEN: Induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 SWEPI-STUDIEN: Induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 Information till dig som kommit till 40 fulla graviditetsveckor Du har nu kommit till 40 fulla

Läs mer

Kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutats med sugklocka

Kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutats med sugklocka EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:59 Kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutats med sugklocka Anna Klasson Ulrika Kvarnvik Uppsatsens

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

Program. Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna. Hur få största nytta av det regionala upplägget?

Program. Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna. Hur få största nytta av det regionala upplägget? Mycket välkomna! 1 Program Om projektet Process och tidplan Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna Hur få största nytta av det regionala upplägget? Användningen av webbformuläret, instruktion

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

ABORTENHETEN SÖS. En sammanhållen barnmorskeledd vårdprocess. Sophia Grigoriou, Vårdenhetschef Inga-Maj Andersson, Barnmorska PhD

ABORTENHETEN SÖS. En sammanhållen barnmorskeledd vårdprocess. Sophia Grigoriou, Vårdenhetschef Inga-Maj Andersson, Barnmorska PhD ABORTENHETEN SÖS En sammanhållen barnmorskeledd vårdprocess Sophia Grigoriou, Vårdenhetschef Inga-Maj Andersson, Barnmorska PhD VO Kvinnosjukvård/Förlossning Inducerade aborter /graviditetslängd 1983 2015

Läs mer

Psykoprofylax Psykoprofylax i Nordamerika

Psykoprofylax Psykoprofylax i Nordamerika Malin Bergström 1 Kan förberedelse under graviditeten reducera smärta under förlossningen? Syfte Att studera effekter av föräldrautbildning med träning i psykoprofylax och av använding av psykoprofylax

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Seminariefall- Det lilla barnet (student) MHVjournal bifogas

Seminariefall- Det lilla barnet (student) MHVjournal bifogas Seminariefall- Det lilla barnet (student) MHVjournal bifogas Fall 1 Mabobeh 20-årig I-g. Enligt UL Grav vecka 32+1. Kommer ursprungligen från Uganda och arbetar nu på ett äldreboende i Stockholm. Pga ryggsmärtor

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016. Medicinska fakulteten SBMR17, Kvinno- och mödrahälsovård, familjeplanering samt ungdomsmottagning, 10,5 högskolepoäng Gynaecological and Antenatal Care, Family Planning and Youth Clinics, 10.5 credits

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer