Axplock från Mimers konferens 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Axplock från Mimers konferens 2006"

Transkript

1 Axplock från Mimers konferens 2006 Mimers forskarkonferens genomfördes denna gång på 100-årsfirande Brunnsviks folkhögskola, en miljö med anor. Kerstin Mustel ger en presentation av några papers och föreläsningar. Rektor Sanna Melin inledde med att ge en kort tillbakablick över Brunnsviks 100 år och fortsatte med att tala om behovet av att skapa relationer, nätverk och visioner. Det är nödvändigt att skapa broar mellan forskare och folkbildare och mellan forskare och forskare, och mellan folkhögskola och högskola. Ann-Marie Laginder hälsade välkommen för Mimer, vars syfte är att vara en sådan brobyggare. På konferensen informerades som vanligt både om projekt på planeringsstadiet och om delresultat och helt avslutade projekt. Årets konferens hade inget särskilt tema. Här refereras några intressanta exempel. Men först ska nämnas att nästa Mimerkonferens kommer att hållas den 6-7 november 2007 på Uppsala universitet. Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige Som jubileumsskrift hade Brunnsvik valt Lars Furulands och Johan Svedjedals bok Svensk arbetarlitteratur, och Lars Furuland var där för att presentera sin bok. Deltagarna fick uppleva en högtidsstund med en i högsta grad inspirerad och inspirerande talare. Lars Furuland är själv uppvuxen på Malungs folkhögskola. Att han kom att ägna sig speciellt åt arbetarförfattare berodde på att han personligen kände en rad av dem, de blev hans faddrar. Fadern Gunnar Furuland på Malungs folkhögskola var en, en annan var författaren och f.d. rallaren Gustav Hedenvind-Eriksson, som hade ett kraftfullt handslag och ville ha Bror Hjort att illustrera en av sina böcker. Ivar Lo-Johansson hörde också till Lars faddrar, liksom Jan Fridegård, på vars vändbänk i Uppsala Lars ofta satt och samtalade. Furuland avslutade sin föreläsning med att kraftfullt understryka att det måste finnas ett medborgerligt motstånd mot kommersialiseringen, det är fel att kulturframgång räknas i kvantitet. Forskning om folkbildning 1/2007 3

2 (I Forskning om folkbildning nr finns en uttömmande recension av Furulands och Svedjedals bok.) Folkhögskolans praxis i förändring Folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet. Folkhögskolans särart. Tillitsskapande lärande. Folkhögskolan som centrum i bygden. Rektorsrollens betydelse för folkhögskolan. Säger dessa begrepp er någonting? Jag tror att alla folkhögskolemänniskor och kanske också många andra har en bild av vad det handlar om, men är bilden sann? Är det så att den bild vi har av folkhögskolan är en idealbild av något som var en gång? Det är mycket som har ändrats i samhället under de senaste årtiondena som otvivelaktigt har påverkat också folkhögskolan. Men vi talar fortfarande om folkhögskolans traditionella ideologi och särart i förhållande till det reguljära skolväsendet, och grundsyftet har genom hela historien varit att bidra till demokrati och jämlikhet med en särskild anda som ledstjärna. Och var står forskningen? De studier som hittills har gjorts har antingen inriktats på folkhögskolans historia och dess värdegrund, eller på policy, begrepp och idéer på central nivå. Om folkhögskolans praktiska hantering av idealen finns mycket få studier. Det kan i värsta fall innebära att det finns ett avstånd mellan den legitimitet som folkbildningen har hos staten och det arbete som faktiskt utförs. Nu har ett forskningsprojekt sjösatts med en förändrad forskningsinriktning. Ett team lett av Bernt Gustavsson ska studera hur folkhögskolans praxis förändras och anpassas till nya villkor. Tre år har forskare från högskolor och universitet i Örebro, Lund, Blekinge, Linköping, i samverkan med Mälardalens och Södertörns högskolor på sig för att utföra arbetet. Det gör de utifrån fyra dimensioner som inte varit synliga i forskningen tidigare: (1) relationen till lokalsamhället, (2) sättet på vilket man skapar lärande för målgrupper som arbetslösa och långtidssjuka, (3) arbetet för ökad integration och inklusion samt (4) gender i förhållande till modern informationsteknologi. Studien sätter praxiskonceptet i relation till värdebaserad kunskap och fronesis, praktisk kunskap. Praxis är de handlingar som vi utför i det mellanmänskliga, till skillnad från de handlingar vi utför vid tillverkning. Praxis och fronesis är värdeorienterade begrepp, som utgår från att social handling syftar till att åstadkomma förbättrade förhållanden för människan. Begreppen har i modern tapp- 4 Forskning om folkbildning 1/2007

3 ning blivit förknippade med makt. Konflikt och maktutövning räknas in i de sociala handlingarna. Genom fallstudier analyseras folkhögskolans förändring i ett verkligt sammanhang. Två delmoment ingår i projektet: tillitsskapande lärande och teknikmakt. Ett förväntat resultat är att få grepp om folkhögskoleandan och hur den förändras. Ett annat är att komma fram till vilka arbetsmetoder som leder till resultaten i arbetet med hälsa och arbetslöshet, dvs. hur tillit och mening skapas. Man vill också studera användningen av ny teknik i ett genusperspektiv och ett etnicitetsperspektiv. Resultaten för den regionala betydelsen kommer att variera mycket beroende på skolornas läge och inriktning. Reproduktionsformer folkhögskoleanda, folkhögskolemässighet är ett av delprojekten som delvis genomförts. Sam Paldanius har intervjuat tolv lärare på tre folkhögskolor om vad begreppen innebär. Anda och mässighet är synsätt, form och egenskap. Anda är klimatet. Mässighet är regler, procedurer, normer. Resultatet? Jo, det finns flera andor. Varje folkhögskola har en egen anda, som står i relation till en större anda, en folkbildningsanda. Samarbetsanda med kolleger, den goa stämningen när elevernas lust att lära blir tydlig, engagemanget i lärarens agerande. Man reflekterar över när det har fungerat bra, då har det funnits anda. Mässighet är regler, procedurer, normer, t.ex. att ställa bänkarna på ett visst sätt så att alla ser varandra. Man talar om människosyn, ett demokratiskt och pedagogiskt synsätt, vad förordningen säger, vad de ekonomiska styrmedlen betyder, den inre demokratin på skolorna, undervisningsform m.m., och säger ofta, lite mästrande, är det där verkligen folkhögskolemässigt?. Begreppen folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet är alltså levande ännu idag. Bourdieau tillämpas det finns konflikter mellan traditionalister och förnyare, mellan allmän linje och speciallinjer, mellan marknadstänkande och gammalt folkhögskoletänkande osv. Det leder till ständiga diskussioner, vilket är bra. Traditionen, andan och mässigheten reproducerar sig därmed själv. Charlotte Alm kommer att rikta samma frågeställning i en rikstäckande enkät på nationell nivå till alla folkhögskollärare. Vad innebär folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet för aktörer inom folkhögskolan och hur de tar sig uttryck i enskilda lärares praktik? För en gammal folkhögskolemänniska känns det mycket spännande att få en Forskning om folkbildning 1/2007 5

4 vetenskaplig kartläggning av hur anda och mässighet relaterar till varandra, och vilka faktorer som bidrar till folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet och i vilken utsträckning. Rektorer Kjell Gustavsson vill bl.a. titta närmare på folkhögskolans institutionella Janusansikte, dvs. spänningen mellan statens styrning via statsbidragen och utvärderingarna och folkhögskolans frihet att uppställa egna verksamhetsmål och avsaknaden av läroplan, vidare rektor som administratör kontra rektor som pedagog. I studien ingår också: (1) didaktiska frågor som konstrueras i folkhögskolan som social arena, (2) hur organiseringen blir betydelsefull (det dynamiska), (3) organisering av folkhögskolan som individuell och kollektiv förståelse, (4) rektors förståelse av sin verksamhet och hur han/hon gestaltar folkhögskolan men också vad han/hon faktiskt gör. Andra intressanta delprojekt är Integrationspraktik (Ali Osman), Hur fungerar relationen folkhögskola/ arbetsförmedling i fråga om makt (Viveka Wallander), Teknikmakt och genus (Gunnel Andersdotter). Kvinnoorganisationerna, studieförbunden och kvinnors fria bildningsarbete Kerstin Rydbecks syfte har varit att skriva folkbildningshistorien ur ett genusperspektiv. Folkbildningsarbetet var mycket patriarkaliskt och upplevdes som ett problem av kvinnoorganisationerna. Folkbildningen arbetade för emancipation och jämlikhet ur klassperspektiv men inte ur genusperspektiv. Praktiskt-estetiskt arbete räknades t.ex. inte som folkbildning förrän på 1940-talet. Hon visar hur kvinnorna tvingats förhålla sig till den organiserade folkbildningens manliga strukturer genom att välja mellan två strategier. Den ena har varit att inordna sig i dessa strukturer och acceptera männens övergripande makt och de rådande normerna för manligt och kvinnligt. Det har t.ex. de politiska kvinnoförbunden gjort. Den andra strategin har varit att stå utanför, och därmed inte få del av vare sig statsbidrag eller erkännande som riktig folkbildning, men i stället haft frihet att ifrågasätta och utveckla samhället i ett genusperspektiv. Till den kategorin hör en rad kvinnoorganisationer, som den kvinnliga fredsrörelsen, baptisternas, metodisternas samt de svenska katolikernas kvinnoförbund, hela 6 Forskning om folkbildning 1/2007

5 1970-talets kvinnorörelse, många kvinnliga invandrarorganisationer och yrkesföreningar samt kvinnojourernas organisationer. De har skapat egna rum för folkbildning, säger Rydbeck. Några exempel från historien: Br Ivar Broström inledde med en diskussionsfråga Kan kvinnan intresseras för kulturella och sociala spörsmål. Av debatten framgick att en del av talarna var för att kvinnan faktiskt kan intresseras för den andliga odlingen, blott hon komme under ledning. Sedan medlemmarna uttalat sig i nämnda riktning förklarades frågan nog diskuterad. Detta citat har Kerstin Rydbeck hittat i ett protokoll från Godtemplarnas studiecirkel i Eskilstuna 25/ Samma cirkel med enbart män hade tidigare debatterat frågan om vår tids kvinnor ägnar sig åt hemmets skötsel i den mån önskligt vore?, och där besvarade cirkeln frågan med ett nej. Samtidigt ville man utveckla kvinnorna under manlig ledning och inbjöd kvinnor att delta i cirkeln som åskådare och för att sköta förtäringen. Kvinnorna uppges inte ha varit intresserade. Forskaren Ronny Ambjörnsson har funnit att detta patriarkala tänkesätt inte var unikt för Eskilstunacirkeln. Det var männen som ensamma ledde arbetet med att bygga upp den moderna folkbildningens institutioner, utifrån sina egna intressen vilka ofta var politiskt färgade. Studieintresserade kvinnor sökte sig så småningom egna vägar under 20- och 30-talet och skapade kvinnoförbund med egna cirklar och ibland egna bibliotek. Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad som var verksam mellan 1925 och 1954 valde att stå fristående från folkhögskolerörelsen och avstå från offentlig finansiering. Därmed kunde de arbeta helt fritt ideologiskt utifrån sitt kvinnorörelsehistoriska perspektiv. Även Fredrika Bremerförbundet och Husmodersrörelsen bedrev sitt eget studiearbete utan koppling till den organiserade folkbildningen. Det fanns kvinnliga bildningsinitiativ även tidigare. På 1800-talet startade en bildad kvinnlig elit inom borgerskapet bildningsgrupper för arbetarkvinnor. Det var ett uppifrån-ned-perspektiv där de studerande inte själva definierade sina studiebehov, men det var samtidigt emanciperande, eftersom det handlade om att förbättra villkoren för kvinnor som grupp. Tidiga bildningsinitiativ var Sophie Adlersparres arbete som utmynnade i bildandet av Fredrika Bremer-förbundet Syftet var att bedriva bildning bland Forskning om folkbildning 1/2007 7

6 kvinnor, precis som IOGT bildades för att bedriva bildning inom nykterhetsrörelsen. Vidare fanns de s.k. Tolfterna, en förening för kvinnor som grundades 1892 och hade till syfte att bjuda in kvinnor från arbetarklassen till gemensamma bildande samkväm. Dit hör också de kvinnliga folkhögskoleinitiativ som togs under och 1870-talen. Efter 1900 hade vi Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, som genomförde en omfattande kursverksamhet för att skola kvinnor i politiskt tänkande och arbetssätt, vilket gjordes i samarbete med Folkbildningsförbundet. Och senare, då rösträtten var genomförd, startade Fredrika-Bremer-Förbundet liknande kurser för att kvinnor skulle utöva sitt politiska inflytande. De höll sig dock till en traditionell genusarbetsdelning kvinnor skulle i politiken ägna sig åt frågor om familj, barn och ungdom, fattigvård, socialvård och bostäder. När staten tillsatte en folkbildningsutredning 1944 gjorde kvinnoorganisationerna själva en folkbildningsutredning 1945, för att lyfta fram sin studieverksamhet och hindra att den osynliggjordes. Där ingick politiska kvinnoförbund, Kooperativa kvinnogillesförbundet, Svenska landsbygdens kvinnoförbund, Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet. KFUK, Husmodersrörelsen m.fl. Deras kartläggning är den enda som någonsin gjorts över det specifika bildningsarbetet inom kvinnoorganisationerna. Den visar på ett omfattande studiearbete som ökat kraftigt under och 40-talen, men p.g.a. de små ekonomiska resurserna kunde man inte expandera ytterligare. Emilia Fogelclou skrev i inledningen till kartläggningen att kvinnorna måste få stöd från stat och kommun som annan folkbildning, och man krävde också större inflytande över utformningen av det allmänna folkbildningsarbetet. Det kvinnliga folkbildningsarbetet arbetade med samma metoder som folkbildningen i övrigt: studiecirkelmetodik, föreläsningar och kursverksamhet samt dessutom korrespondensstudier. De ämnen som lockade kvinnor att studera var elementära skolämnen den generella skolundervisningen för kvinnor var då fortfarande mycket dålig. Livsåskådningsfrågor hade också en plats i studiearbetet. Men gångbara ämnen var också befolkningsfrågor, näringsfrågor, mödrarnas, hushållets och sexualpolitikens problem i ett universellt sammanhang. Deltagarna var hemarbetande medelålders eller äldre gifta kvinnor. Men man såg också hemarbetet som ett yrke, och önskade fortbildning i hur man moderniserade och 8 Forskning om folkbildning 1/2007

7 rationaliserade detta. Man ville också ha vävstugor och sykurser eftersom det fanns ett behov av detta i de kristider man levde i på 40-talet. Inför framtiden önskade kvinnornas folkbildningsutredning utbildning i språk, framför allt engelska, och bättre möjligheter till utveckling av den praktiskestetiska verksamheten. Kvinnoorganisationerna vidgade därmed folkbildningsbegreppet eftersom statens stöd till folkbildningen var snävt inriktad på boklig bildning och utdefinierade all praktiskt inriktad studieverksamhet. Den statliga folkbildningsutredningen med påföljande proposition tillmötesgick kvinnorna i den delen som gällde statsbidrag till praktisk och estetisk utbildning. Man inrättade en folkbildningsrotel inom SÖ och en rådgivande folkbildningsnämnd, som fick 28 representanter för folkbildningen. Alla var män. Rydbeck konstaterar att det inte existerar ett enda protokollfört yttrande från någon kvinna under den tid som nämnden verkade, fram t.o.m Det var fortfarande en manlig angelägenhet att besluta om folkbildningen och statens stöd till denna. Fredrika-Bremer-Förbundet och Lottarörelsen ansökte om att bli godkända som riksförbund för studiecirkelverksamhet och bildade egna studieförbund i det syftet Men de fick nej. Däremot sade man ja till Liberala studieförbundet och till tre religiösa studieförbund. Man ansåg att det vore inte lyckligt om vi finge ett speciellt kvinnostudiearbete. Bildningen föreföll att ha blivit en modesak, som man höll sig med för att skaffa sig ett gott anseende (protokoll från möte 7/1 1948). Vid omröstningen var enigheten total om att kvinnliga studieförbund inte skulle godkännas (protokoll från möte 24/8 1949). Kvinnornas bildningsarbete blev en icke-fråga och osynliggjordes i nämnden. En enda folkbildningsman verkar ha talat för deras sak, Sigfrid Leander, vid denna tid studierektor vid Försvarsstaben. Han skrev i Tidskrift för föreläsningsverksamheten, 1948, att man borde ge kvinnorna friheten att ha egna studieförbund. Om inte de kristna och de nyktra och de opolitiska studieorganisationerna (med politiska organisationer bakom sig) kan samsas i en fålla, hur skulle man då begära, att stora fristående kvinnoorganisationer skulle kunna göra det? I rättvisans namn, ge kvinnorna deras rätt att bilda sig på kvinnors sätt och i systrars sällskap i de frågor, som ha med livets djupaste realiteter att göra! Vi män är alltför komprometterade, alltför egoistiska, alltför maktlystna, alltför snusförnuftiga. Men ingen bemötte Leanders artikel, varken i folkbildningsnämnden, i folkbildningen eller i pressen. Saken skulle tigas ihjäl. Forskning om folkbildning 1/2007 9

8 Studieförbundens organisationsstruktur cementerades genom folkbildningsnämndens och SÖ:s beslut. Några har som bekant gått samman under och 70-talen samt 2002, och ett nytt bildades 1985, SISU. Men det finns inget studieförbund med rötterna i kvinnorörelsen. Däremot har kvinnoorganisationer i några fall blivit medlemmar av de etablerade förbunden eller har samarbetsavtal med dem. Men det är ett fåtal. Tolv stycken är medlemmar, av totalt 266 medlemsorganisationer. Fem kvinnoorganisationer har samarbetsavtal, av totalt 107. Sensus, tidigare Sveriges kyrkliga studieförbund, SKS, har flest kvinnoorganisationer bland sina medlemmar, fem stycken. Men ändå fann Gertrud Åström i en undersökning 1992 att det i förbundets då 60-åriga historia inte fanns något i verksamhetsberättelserna om kvinnor inom organisationen, politiska kvinnofrågor eller förbundets egen verksamhet. Kvinnliga studerande började i alla fall strömma in till studieförbunden när den praktisk-estetiska verksamheten tillkom i verksamheten. Men detta ändrade inte på genusordningen, snarare bidrog det till att vidmakthålla en komplementär könsrollssyn. Rydbeck konstaterar att männen har haft tolkningsföreträdet när det gällt att definiera folkbildningsbegreppet och fylla det med innehåll. Kvinnorna har tillåtits definiera sitt eget bildningsbehov så länge de accepterat männens övergripande makt. Rydbeck går så långt som till att ifrågasätta om studieförbunden verkligen gett sina kvinnliga deltagare redskap till att utveckla sina möjligheter till politiskt inflytande. Staten har inte förrän i sin senaste proposition, Lära, växa, förändra, lyft könsfrågan ur ett demokratiperspektiv. Ännu 2006 är det alltså nödvändigt att poängtera att folkbildningen inte får styras enbart av svenskfödda, välutbildade, medelålders män. (I Forskning om folkbildning nr finns en artikel av Berit Lindberg om Fogelstadskolan.) Läsa och leva: En samtidshistorisk studie av sambandet mellan utbildningsval och lokala kunskapstraditioner Varför gör kvinnor och män de utbildningsval de gör? Och vilket samband har det med de rådande ekonomiska, sociala, politiska och kulturella strukturerna i just det lokala samhälle de råkar bo i? Det är en högst intressant problemformulering och det ska bli mycket spännande att så småningom få se resultatet av stu- 10 Forskning om folkbildning 1/2007

9 dien, inte minst för att den lyfter fram icke-formella studieformers betydelse i ett lokalt sammanhang. Den teoretiska utgångspunkten tas i en kritik av och problematisering kring humankapitalteorin och dess efterföljare, den nya tillväxtteorin. Den förra vilar på föreställningen att humankapitalet, dvs. individens kompetens, kan utvecklas via formell utbildning och att det sedan leder till ökad produktivitet i samhället. Tillväxtteorin menar att tillväxt skapas genom förmågan att använda och kombinera arbete och kapital och att samhällets ekonomiska tillväxt är beroende av produktionen av kunskap satt i system. Fokus ligger på arbetskraftens kunskaper, men framför allt på förmågan att ta till sig nya idéer och själv vara flexibel och nytänkande. Båda modellerna bortser från strukturer som klass, kön och etnicitet, och de har hittills fokuserat ensidigt på den formella utbildningens betydelse. Även Sveriges regering har satt som mål att hälften av alla ungdomar ska fortsätta på högskolenivå. Fortfarande är studerande med en viss social bakgrund underrepresenterade. Samtidigt är många högskoleutbildade arbetslösa. Det är också välkänt att utbildningssystemet reproducerar olikheter mellan könen. Det finns en tidigare studie från 1993, Birgitta Ekmans avhandling Livsvillkor, livsformer, utbildning. En kommunstudie i pedagogiskt perspektiv, som lyfter fram inflytandet av den lokala kulturella identiteten. Hon visar där hur jord- och skogsbrukskommunen Årjäng sätter stort värde på praktiskt arbete och hantverk och har en stark studiecirkelkultur, och att kombinationen av olika sysselsättningar och olika utbildningsvägar haft stor betydelse för kommunens utveckling. Ann-Kristin Högman kommer nu i en delstudie att undersöka korrespondensundervisningens roll i förhållande till lokala kunskapstraditioner från 1940 till ca Både Hermods och NKI startade på 1940-talet korrespondensrealskolor där det saknades läroverk, sammanlagt på 140 platser i landet. Det var alltså en mycket omfattande utbildningsverksamhet som spelade en viktig roll för att vidga rekryteringen innan införandet av enhetsskolan. Men det finns ingen forskning om dess betydelse för samhälle och individ. Högman utgår från Pierre Bourdieus habitusteori att en individs/grupps värderingar bestäms av sociala erfarenheter och kollektiva minnen under uppväxten, och avser att studera den förändring som åstadkoms hos de flickor och pojkar som studerade vid korrespondensrealskolorna. Genusperspektivet kommer att vara viktigt i studien. Vil- Forskning om folkbildning 1/

10 ken kunskapstradition fanns sedan tidigare? Vilka var de viktiga aktörerna vid starten? Vilken roll spelade privatpersoner, kommunen samt NKI och Hermods själva? Delstudien är komparativ och fokuserar på de orter som var först med att inrätta dessa skolor: NKI i Adolfsfors i Värmland och Hermods i Robertsfors i Västerbotten, samt en i Finnskoga-Dalby, som senare övergick till att bli en formell enhetsskola. Martin Stolare gör en delstudie om folkbildningen och problematiserar dess egen självbild. Han studerar Munkfors, en bruksort där den formella utbildningsnivån är mycket låg men intresset för studiecirklar har varit desto större. Två perioder studeras, tiden och Under den första perioden expanderade folkbildningen kraftigt, och Stolare vill sätta ABF:s verksamhet i relation till komvux framväxt och utveckling. Under den andra perioden är det studieförbundens lokala intressen under den ekonomiska krisen i början på 90- talet som står i fokus. Syftet med delstudien är att undersöka folkbildningsarbetets roll i lokalsamhället och för den enskilde individen. De lokala kunskapstraditionerna belyses och därvid bl.a. folkbildningens samspel med kommunen, det formella utbildningsväsendet, det lokala näringslivet och andra föreningar. Therese Broman studerar lokala kunskapstraditioner i Filipstad , en bergslagskommun som haft låg ekonomisk tillväxt, hög arbetslöshet och minskande befolkning sedan 1970-talets början. Här har olika projekt initierats och stötts av staten, regionen och EU, alla med en förankring i humankapitaltteorin och tillväxtteorin. Genom att höja den formella utbildningsnivån i kommunen ska ekonomin och regionen få fart igen. Broman har hypotesen att dessa teorier inte präglat attityder, argumentation och politik på den kommunala nivån så som på den regionala nivån. Hon formulerar också en annan hypotes, att humankapitalteorins rationalitetsbegrepp inte styr individens val, strategier och värderingar, utan att lokala faktorer har stor betydelse här. Kerstin Mustel (Birgitta Ekmans avhandling Livsvillkor, livsformer, utbildning en kommunstudie i pedagogiskt perspektiv anmäldes i nr av Forskning om folkbildning.) 12 Forskning om folkbildning 1/2007

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Plats och tid Kommunhuset, A-salen, kl. 13.30-16:00 Beslutande och övriga närvarande enligt sida 2 Utses att justera Peter Staland Paragrafer 23-27 Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Brunnsvik och folkbildningens framsyn

Brunnsvik och folkbildningens framsyn Till Folkbildningsrådet Brunnsvik och folkbildningens framsyn Synpunkter till Folkbildningsrådet inför arbetet med ett samlat dokument om folkbildningens framtida roll och uppgifter inför regeringens folkbildningsproposition

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

att vara med på riktigt 7-9 november 2008 i Skövde kvinnors makt

att vara med på riktigt 7-9 november 2008 i Skövde kvinnors makt att vara med på riktigt 7-9 november 2008 i Skövde kvinnors makt dagordning Dag 1 fredag, den 7 november Billingens Stugby & Camping t.o.m 22:00 Registrering av de första svalorna Dag 2 lördag, den 8 november

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Dokumentation av seminarium Folkbildningens Framsyn.

Dokumentation av seminarium Folkbildningens Framsyn. Dokumentation av seminarium Folkbildningens Framsyn. Vi kallade seminariet Folkhögskolans roll i IOGT-NTO - rörelsen. Med under rubriken: Folkbildningen och den ideella sektorn NBV och folkhögskolorna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

argument Blekinge Läns Bildningsförbund

argument Blekinge Läns Bildningsförbund Svar på tal vanliga frågor och svar om folkbildning Notera! Studieförbunden tillhör de organisationer som får samhällsstöd för att bedriva folkbildning. När ordet folkbildning används här, avses studieförbundens

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Cirkelledarutbildningar

Cirkelledarutbildningar Cirkelledarutbildningar våren 2012 ABF Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i vår! Du har säkert hört det förut: Som cirkelledare är du vår viktigaste resurs för hög kvalitet i studieverksamheten.

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander Relationer i centrum för ett lyckat lärande Helena Colliander Sudan Sudan Ett konfliktfyllt land Inbördeskrig i över 20 år landet delas (juli 2011) Många stamkonflikter i gränstrakterna mellan Sudan och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer