Axplock från Mimers konferens 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Axplock från Mimers konferens 2006"

Transkript

1 Axplock från Mimers konferens 2006 Mimers forskarkonferens genomfördes denna gång på 100-årsfirande Brunnsviks folkhögskola, en miljö med anor. Kerstin Mustel ger en presentation av några papers och föreläsningar. Rektor Sanna Melin inledde med att ge en kort tillbakablick över Brunnsviks 100 år och fortsatte med att tala om behovet av att skapa relationer, nätverk och visioner. Det är nödvändigt att skapa broar mellan forskare och folkbildare och mellan forskare och forskare, och mellan folkhögskola och högskola. Ann-Marie Laginder hälsade välkommen för Mimer, vars syfte är att vara en sådan brobyggare. På konferensen informerades som vanligt både om projekt på planeringsstadiet och om delresultat och helt avslutade projekt. Årets konferens hade inget särskilt tema. Här refereras några intressanta exempel. Men först ska nämnas att nästa Mimerkonferens kommer att hållas den 6-7 november 2007 på Uppsala universitet. Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige Som jubileumsskrift hade Brunnsvik valt Lars Furulands och Johan Svedjedals bok Svensk arbetarlitteratur, och Lars Furuland var där för att presentera sin bok. Deltagarna fick uppleva en högtidsstund med en i högsta grad inspirerad och inspirerande talare. Lars Furuland är själv uppvuxen på Malungs folkhögskola. Att han kom att ägna sig speciellt åt arbetarförfattare berodde på att han personligen kände en rad av dem, de blev hans faddrar. Fadern Gunnar Furuland på Malungs folkhögskola var en, en annan var författaren och f.d. rallaren Gustav Hedenvind-Eriksson, som hade ett kraftfullt handslag och ville ha Bror Hjort att illustrera en av sina böcker. Ivar Lo-Johansson hörde också till Lars faddrar, liksom Jan Fridegård, på vars vändbänk i Uppsala Lars ofta satt och samtalade. Furuland avslutade sin föreläsning med att kraftfullt understryka att det måste finnas ett medborgerligt motstånd mot kommersialiseringen, det är fel att kulturframgång räknas i kvantitet. Forskning om folkbildning 1/2007 3

2 (I Forskning om folkbildning nr finns en uttömmande recension av Furulands och Svedjedals bok.) Folkhögskolans praxis i förändring Folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet. Folkhögskolans särart. Tillitsskapande lärande. Folkhögskolan som centrum i bygden. Rektorsrollens betydelse för folkhögskolan. Säger dessa begrepp er någonting? Jag tror att alla folkhögskolemänniskor och kanske också många andra har en bild av vad det handlar om, men är bilden sann? Är det så att den bild vi har av folkhögskolan är en idealbild av något som var en gång? Det är mycket som har ändrats i samhället under de senaste årtiondena som otvivelaktigt har påverkat också folkhögskolan. Men vi talar fortfarande om folkhögskolans traditionella ideologi och särart i förhållande till det reguljära skolväsendet, och grundsyftet har genom hela historien varit att bidra till demokrati och jämlikhet med en särskild anda som ledstjärna. Och var står forskningen? De studier som hittills har gjorts har antingen inriktats på folkhögskolans historia och dess värdegrund, eller på policy, begrepp och idéer på central nivå. Om folkhögskolans praktiska hantering av idealen finns mycket få studier. Det kan i värsta fall innebära att det finns ett avstånd mellan den legitimitet som folkbildningen har hos staten och det arbete som faktiskt utförs. Nu har ett forskningsprojekt sjösatts med en förändrad forskningsinriktning. Ett team lett av Bernt Gustavsson ska studera hur folkhögskolans praxis förändras och anpassas till nya villkor. Tre år har forskare från högskolor och universitet i Örebro, Lund, Blekinge, Linköping, i samverkan med Mälardalens och Södertörns högskolor på sig för att utföra arbetet. Det gör de utifrån fyra dimensioner som inte varit synliga i forskningen tidigare: (1) relationen till lokalsamhället, (2) sättet på vilket man skapar lärande för målgrupper som arbetslösa och långtidssjuka, (3) arbetet för ökad integration och inklusion samt (4) gender i förhållande till modern informationsteknologi. Studien sätter praxiskonceptet i relation till värdebaserad kunskap och fronesis, praktisk kunskap. Praxis är de handlingar som vi utför i det mellanmänskliga, till skillnad från de handlingar vi utför vid tillverkning. Praxis och fronesis är värdeorienterade begrepp, som utgår från att social handling syftar till att åstadkomma förbättrade förhållanden för människan. Begreppen har i modern tapp- 4 Forskning om folkbildning 1/2007

3 ning blivit förknippade med makt. Konflikt och maktutövning räknas in i de sociala handlingarna. Genom fallstudier analyseras folkhögskolans förändring i ett verkligt sammanhang. Två delmoment ingår i projektet: tillitsskapande lärande och teknikmakt. Ett förväntat resultat är att få grepp om folkhögskoleandan och hur den förändras. Ett annat är att komma fram till vilka arbetsmetoder som leder till resultaten i arbetet med hälsa och arbetslöshet, dvs. hur tillit och mening skapas. Man vill också studera användningen av ny teknik i ett genusperspektiv och ett etnicitetsperspektiv. Resultaten för den regionala betydelsen kommer att variera mycket beroende på skolornas läge och inriktning. Reproduktionsformer folkhögskoleanda, folkhögskolemässighet är ett av delprojekten som delvis genomförts. Sam Paldanius har intervjuat tolv lärare på tre folkhögskolor om vad begreppen innebär. Anda och mässighet är synsätt, form och egenskap. Anda är klimatet. Mässighet är regler, procedurer, normer. Resultatet? Jo, det finns flera andor. Varje folkhögskola har en egen anda, som står i relation till en större anda, en folkbildningsanda. Samarbetsanda med kolleger, den goa stämningen när elevernas lust att lära blir tydlig, engagemanget i lärarens agerande. Man reflekterar över när det har fungerat bra, då har det funnits anda. Mässighet är regler, procedurer, normer, t.ex. att ställa bänkarna på ett visst sätt så att alla ser varandra. Man talar om människosyn, ett demokratiskt och pedagogiskt synsätt, vad förordningen säger, vad de ekonomiska styrmedlen betyder, den inre demokratin på skolorna, undervisningsform m.m., och säger ofta, lite mästrande, är det där verkligen folkhögskolemässigt?. Begreppen folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet är alltså levande ännu idag. Bourdieau tillämpas det finns konflikter mellan traditionalister och förnyare, mellan allmän linje och speciallinjer, mellan marknadstänkande och gammalt folkhögskoletänkande osv. Det leder till ständiga diskussioner, vilket är bra. Traditionen, andan och mässigheten reproducerar sig därmed själv. Charlotte Alm kommer att rikta samma frågeställning i en rikstäckande enkät på nationell nivå till alla folkhögskollärare. Vad innebär folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet för aktörer inom folkhögskolan och hur de tar sig uttryck i enskilda lärares praktik? För en gammal folkhögskolemänniska känns det mycket spännande att få en Forskning om folkbildning 1/2007 5

4 vetenskaplig kartläggning av hur anda och mässighet relaterar till varandra, och vilka faktorer som bidrar till folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet och i vilken utsträckning. Rektorer Kjell Gustavsson vill bl.a. titta närmare på folkhögskolans institutionella Janusansikte, dvs. spänningen mellan statens styrning via statsbidragen och utvärderingarna och folkhögskolans frihet att uppställa egna verksamhetsmål och avsaknaden av läroplan, vidare rektor som administratör kontra rektor som pedagog. I studien ingår också: (1) didaktiska frågor som konstrueras i folkhögskolan som social arena, (2) hur organiseringen blir betydelsefull (det dynamiska), (3) organisering av folkhögskolan som individuell och kollektiv förståelse, (4) rektors förståelse av sin verksamhet och hur han/hon gestaltar folkhögskolan men också vad han/hon faktiskt gör. Andra intressanta delprojekt är Integrationspraktik (Ali Osman), Hur fungerar relationen folkhögskola/ arbetsförmedling i fråga om makt (Viveka Wallander), Teknikmakt och genus (Gunnel Andersdotter). Kvinnoorganisationerna, studieförbunden och kvinnors fria bildningsarbete Kerstin Rydbecks syfte har varit att skriva folkbildningshistorien ur ett genusperspektiv. Folkbildningsarbetet var mycket patriarkaliskt och upplevdes som ett problem av kvinnoorganisationerna. Folkbildningen arbetade för emancipation och jämlikhet ur klassperspektiv men inte ur genusperspektiv. Praktiskt-estetiskt arbete räknades t.ex. inte som folkbildning förrän på 1940-talet. Hon visar hur kvinnorna tvingats förhålla sig till den organiserade folkbildningens manliga strukturer genom att välja mellan två strategier. Den ena har varit att inordna sig i dessa strukturer och acceptera männens övergripande makt och de rådande normerna för manligt och kvinnligt. Det har t.ex. de politiska kvinnoförbunden gjort. Den andra strategin har varit att stå utanför, och därmed inte få del av vare sig statsbidrag eller erkännande som riktig folkbildning, men i stället haft frihet att ifrågasätta och utveckla samhället i ett genusperspektiv. Till den kategorin hör en rad kvinnoorganisationer, som den kvinnliga fredsrörelsen, baptisternas, metodisternas samt de svenska katolikernas kvinnoförbund, hela 6 Forskning om folkbildning 1/2007

5 1970-talets kvinnorörelse, många kvinnliga invandrarorganisationer och yrkesföreningar samt kvinnojourernas organisationer. De har skapat egna rum för folkbildning, säger Rydbeck. Några exempel från historien: Br Ivar Broström inledde med en diskussionsfråga Kan kvinnan intresseras för kulturella och sociala spörsmål. Av debatten framgick att en del av talarna var för att kvinnan faktiskt kan intresseras för den andliga odlingen, blott hon komme under ledning. Sedan medlemmarna uttalat sig i nämnda riktning förklarades frågan nog diskuterad. Detta citat har Kerstin Rydbeck hittat i ett protokoll från Godtemplarnas studiecirkel i Eskilstuna 25/ Samma cirkel med enbart män hade tidigare debatterat frågan om vår tids kvinnor ägnar sig åt hemmets skötsel i den mån önskligt vore?, och där besvarade cirkeln frågan med ett nej. Samtidigt ville man utveckla kvinnorna under manlig ledning och inbjöd kvinnor att delta i cirkeln som åskådare och för att sköta förtäringen. Kvinnorna uppges inte ha varit intresserade. Forskaren Ronny Ambjörnsson har funnit att detta patriarkala tänkesätt inte var unikt för Eskilstunacirkeln. Det var männen som ensamma ledde arbetet med att bygga upp den moderna folkbildningens institutioner, utifrån sina egna intressen vilka ofta var politiskt färgade. Studieintresserade kvinnor sökte sig så småningom egna vägar under 20- och 30-talet och skapade kvinnoförbund med egna cirklar och ibland egna bibliotek. Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad som var verksam mellan 1925 och 1954 valde att stå fristående från folkhögskolerörelsen och avstå från offentlig finansiering. Därmed kunde de arbeta helt fritt ideologiskt utifrån sitt kvinnorörelsehistoriska perspektiv. Även Fredrika Bremerförbundet och Husmodersrörelsen bedrev sitt eget studiearbete utan koppling till den organiserade folkbildningen. Det fanns kvinnliga bildningsinitiativ även tidigare. På 1800-talet startade en bildad kvinnlig elit inom borgerskapet bildningsgrupper för arbetarkvinnor. Det var ett uppifrån-ned-perspektiv där de studerande inte själva definierade sina studiebehov, men det var samtidigt emanciperande, eftersom det handlade om att förbättra villkoren för kvinnor som grupp. Tidiga bildningsinitiativ var Sophie Adlersparres arbete som utmynnade i bildandet av Fredrika Bremer-förbundet Syftet var att bedriva bildning bland Forskning om folkbildning 1/2007 7

6 kvinnor, precis som IOGT bildades för att bedriva bildning inom nykterhetsrörelsen. Vidare fanns de s.k. Tolfterna, en förening för kvinnor som grundades 1892 och hade till syfte att bjuda in kvinnor från arbetarklassen till gemensamma bildande samkväm. Dit hör också de kvinnliga folkhögskoleinitiativ som togs under och 1870-talen. Efter 1900 hade vi Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, som genomförde en omfattande kursverksamhet för att skola kvinnor i politiskt tänkande och arbetssätt, vilket gjordes i samarbete med Folkbildningsförbundet. Och senare, då rösträtten var genomförd, startade Fredrika-Bremer-Förbundet liknande kurser för att kvinnor skulle utöva sitt politiska inflytande. De höll sig dock till en traditionell genusarbetsdelning kvinnor skulle i politiken ägna sig åt frågor om familj, barn och ungdom, fattigvård, socialvård och bostäder. När staten tillsatte en folkbildningsutredning 1944 gjorde kvinnoorganisationerna själva en folkbildningsutredning 1945, för att lyfta fram sin studieverksamhet och hindra att den osynliggjordes. Där ingick politiska kvinnoförbund, Kooperativa kvinnogillesförbundet, Svenska landsbygdens kvinnoförbund, Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet. KFUK, Husmodersrörelsen m.fl. Deras kartläggning är den enda som någonsin gjorts över det specifika bildningsarbetet inom kvinnoorganisationerna. Den visar på ett omfattande studiearbete som ökat kraftigt under och 40-talen, men p.g.a. de små ekonomiska resurserna kunde man inte expandera ytterligare. Emilia Fogelclou skrev i inledningen till kartläggningen att kvinnorna måste få stöd från stat och kommun som annan folkbildning, och man krävde också större inflytande över utformningen av det allmänna folkbildningsarbetet. Det kvinnliga folkbildningsarbetet arbetade med samma metoder som folkbildningen i övrigt: studiecirkelmetodik, föreläsningar och kursverksamhet samt dessutom korrespondensstudier. De ämnen som lockade kvinnor att studera var elementära skolämnen den generella skolundervisningen för kvinnor var då fortfarande mycket dålig. Livsåskådningsfrågor hade också en plats i studiearbetet. Men gångbara ämnen var också befolkningsfrågor, näringsfrågor, mödrarnas, hushållets och sexualpolitikens problem i ett universellt sammanhang. Deltagarna var hemarbetande medelålders eller äldre gifta kvinnor. Men man såg också hemarbetet som ett yrke, och önskade fortbildning i hur man moderniserade och 8 Forskning om folkbildning 1/2007

7 rationaliserade detta. Man ville också ha vävstugor och sykurser eftersom det fanns ett behov av detta i de kristider man levde i på 40-talet. Inför framtiden önskade kvinnornas folkbildningsutredning utbildning i språk, framför allt engelska, och bättre möjligheter till utveckling av den praktiskestetiska verksamheten. Kvinnoorganisationerna vidgade därmed folkbildningsbegreppet eftersom statens stöd till folkbildningen var snävt inriktad på boklig bildning och utdefinierade all praktiskt inriktad studieverksamhet. Den statliga folkbildningsutredningen med påföljande proposition tillmötesgick kvinnorna i den delen som gällde statsbidrag till praktisk och estetisk utbildning. Man inrättade en folkbildningsrotel inom SÖ och en rådgivande folkbildningsnämnd, som fick 28 representanter för folkbildningen. Alla var män. Rydbeck konstaterar att det inte existerar ett enda protokollfört yttrande från någon kvinna under den tid som nämnden verkade, fram t.o.m Det var fortfarande en manlig angelägenhet att besluta om folkbildningen och statens stöd till denna. Fredrika-Bremer-Förbundet och Lottarörelsen ansökte om att bli godkända som riksförbund för studiecirkelverksamhet och bildade egna studieförbund i det syftet Men de fick nej. Däremot sade man ja till Liberala studieförbundet och till tre religiösa studieförbund. Man ansåg att det vore inte lyckligt om vi finge ett speciellt kvinnostudiearbete. Bildningen föreföll att ha blivit en modesak, som man höll sig med för att skaffa sig ett gott anseende (protokoll från möte 7/1 1948). Vid omröstningen var enigheten total om att kvinnliga studieförbund inte skulle godkännas (protokoll från möte 24/8 1949). Kvinnornas bildningsarbete blev en icke-fråga och osynliggjordes i nämnden. En enda folkbildningsman verkar ha talat för deras sak, Sigfrid Leander, vid denna tid studierektor vid Försvarsstaben. Han skrev i Tidskrift för föreläsningsverksamheten, 1948, att man borde ge kvinnorna friheten att ha egna studieförbund. Om inte de kristna och de nyktra och de opolitiska studieorganisationerna (med politiska organisationer bakom sig) kan samsas i en fålla, hur skulle man då begära, att stora fristående kvinnoorganisationer skulle kunna göra det? I rättvisans namn, ge kvinnorna deras rätt att bilda sig på kvinnors sätt och i systrars sällskap i de frågor, som ha med livets djupaste realiteter att göra! Vi män är alltför komprometterade, alltför egoistiska, alltför maktlystna, alltför snusförnuftiga. Men ingen bemötte Leanders artikel, varken i folkbildningsnämnden, i folkbildningen eller i pressen. Saken skulle tigas ihjäl. Forskning om folkbildning 1/2007 9

8 Studieförbundens organisationsstruktur cementerades genom folkbildningsnämndens och SÖ:s beslut. Några har som bekant gått samman under och 70-talen samt 2002, och ett nytt bildades 1985, SISU. Men det finns inget studieförbund med rötterna i kvinnorörelsen. Däremot har kvinnoorganisationer i några fall blivit medlemmar av de etablerade förbunden eller har samarbetsavtal med dem. Men det är ett fåtal. Tolv stycken är medlemmar, av totalt 266 medlemsorganisationer. Fem kvinnoorganisationer har samarbetsavtal, av totalt 107. Sensus, tidigare Sveriges kyrkliga studieförbund, SKS, har flest kvinnoorganisationer bland sina medlemmar, fem stycken. Men ändå fann Gertrud Åström i en undersökning 1992 att det i förbundets då 60-åriga historia inte fanns något i verksamhetsberättelserna om kvinnor inom organisationen, politiska kvinnofrågor eller förbundets egen verksamhet. Kvinnliga studerande började i alla fall strömma in till studieförbunden när den praktisk-estetiska verksamheten tillkom i verksamheten. Men detta ändrade inte på genusordningen, snarare bidrog det till att vidmakthålla en komplementär könsrollssyn. Rydbeck konstaterar att männen har haft tolkningsföreträdet när det gällt att definiera folkbildningsbegreppet och fylla det med innehåll. Kvinnorna har tillåtits definiera sitt eget bildningsbehov så länge de accepterat männens övergripande makt. Rydbeck går så långt som till att ifrågasätta om studieförbunden verkligen gett sina kvinnliga deltagare redskap till att utveckla sina möjligheter till politiskt inflytande. Staten har inte förrän i sin senaste proposition, Lära, växa, förändra, lyft könsfrågan ur ett demokratiperspektiv. Ännu 2006 är det alltså nödvändigt att poängtera att folkbildningen inte får styras enbart av svenskfödda, välutbildade, medelålders män. (I Forskning om folkbildning nr finns en artikel av Berit Lindberg om Fogelstadskolan.) Läsa och leva: En samtidshistorisk studie av sambandet mellan utbildningsval och lokala kunskapstraditioner Varför gör kvinnor och män de utbildningsval de gör? Och vilket samband har det med de rådande ekonomiska, sociala, politiska och kulturella strukturerna i just det lokala samhälle de råkar bo i? Det är en högst intressant problemformulering och det ska bli mycket spännande att så småningom få se resultatet av stu- 10 Forskning om folkbildning 1/2007

9 dien, inte minst för att den lyfter fram icke-formella studieformers betydelse i ett lokalt sammanhang. Den teoretiska utgångspunkten tas i en kritik av och problematisering kring humankapitalteorin och dess efterföljare, den nya tillväxtteorin. Den förra vilar på föreställningen att humankapitalet, dvs. individens kompetens, kan utvecklas via formell utbildning och att det sedan leder till ökad produktivitet i samhället. Tillväxtteorin menar att tillväxt skapas genom förmågan att använda och kombinera arbete och kapital och att samhällets ekonomiska tillväxt är beroende av produktionen av kunskap satt i system. Fokus ligger på arbetskraftens kunskaper, men framför allt på förmågan att ta till sig nya idéer och själv vara flexibel och nytänkande. Båda modellerna bortser från strukturer som klass, kön och etnicitet, och de har hittills fokuserat ensidigt på den formella utbildningens betydelse. Även Sveriges regering har satt som mål att hälften av alla ungdomar ska fortsätta på högskolenivå. Fortfarande är studerande med en viss social bakgrund underrepresenterade. Samtidigt är många högskoleutbildade arbetslösa. Det är också välkänt att utbildningssystemet reproducerar olikheter mellan könen. Det finns en tidigare studie från 1993, Birgitta Ekmans avhandling Livsvillkor, livsformer, utbildning. En kommunstudie i pedagogiskt perspektiv, som lyfter fram inflytandet av den lokala kulturella identiteten. Hon visar där hur jord- och skogsbrukskommunen Årjäng sätter stort värde på praktiskt arbete och hantverk och har en stark studiecirkelkultur, och att kombinationen av olika sysselsättningar och olika utbildningsvägar haft stor betydelse för kommunens utveckling. Ann-Kristin Högman kommer nu i en delstudie att undersöka korrespondensundervisningens roll i förhållande till lokala kunskapstraditioner från 1940 till ca Både Hermods och NKI startade på 1940-talet korrespondensrealskolor där det saknades läroverk, sammanlagt på 140 platser i landet. Det var alltså en mycket omfattande utbildningsverksamhet som spelade en viktig roll för att vidga rekryteringen innan införandet av enhetsskolan. Men det finns ingen forskning om dess betydelse för samhälle och individ. Högman utgår från Pierre Bourdieus habitusteori att en individs/grupps värderingar bestäms av sociala erfarenheter och kollektiva minnen under uppväxten, och avser att studera den förändring som åstadkoms hos de flickor och pojkar som studerade vid korrespondensrealskolorna. Genusperspektivet kommer att vara viktigt i studien. Vil- Forskning om folkbildning 1/

10 ken kunskapstradition fanns sedan tidigare? Vilka var de viktiga aktörerna vid starten? Vilken roll spelade privatpersoner, kommunen samt NKI och Hermods själva? Delstudien är komparativ och fokuserar på de orter som var först med att inrätta dessa skolor: NKI i Adolfsfors i Värmland och Hermods i Robertsfors i Västerbotten, samt en i Finnskoga-Dalby, som senare övergick till att bli en formell enhetsskola. Martin Stolare gör en delstudie om folkbildningen och problematiserar dess egen självbild. Han studerar Munkfors, en bruksort där den formella utbildningsnivån är mycket låg men intresset för studiecirklar har varit desto större. Två perioder studeras, tiden och Under den första perioden expanderade folkbildningen kraftigt, och Stolare vill sätta ABF:s verksamhet i relation till komvux framväxt och utveckling. Under den andra perioden är det studieförbundens lokala intressen under den ekonomiska krisen i början på 90- talet som står i fokus. Syftet med delstudien är att undersöka folkbildningsarbetets roll i lokalsamhället och för den enskilde individen. De lokala kunskapstraditionerna belyses och därvid bl.a. folkbildningens samspel med kommunen, det formella utbildningsväsendet, det lokala näringslivet och andra föreningar. Therese Broman studerar lokala kunskapstraditioner i Filipstad , en bergslagskommun som haft låg ekonomisk tillväxt, hög arbetslöshet och minskande befolkning sedan 1970-talets början. Här har olika projekt initierats och stötts av staten, regionen och EU, alla med en förankring i humankapitaltteorin och tillväxtteorin. Genom att höja den formella utbildningsnivån i kommunen ska ekonomin och regionen få fart igen. Broman har hypotesen att dessa teorier inte präglat attityder, argumentation och politik på den kommunala nivån så som på den regionala nivån. Hon formulerar också en annan hypotes, att humankapitalteorins rationalitetsbegrepp inte styr individens val, strategier och värderingar, utan att lokala faktorer har stor betydelse här. Kerstin Mustel (Birgitta Ekmans avhandling Livsvillkor, livsformer, utbildning en kommunstudie i pedagogiskt perspektiv anmäldes i nr av Forskning om folkbildning.) 12 Forskning om folkbildning 1/2007

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Bidrag till studieförbund

Bidrag till studieförbund REGLER FÖR Bidrag till studieförbund Antaget av Kultur- och fritidsnämnden Antaget 2019-04-29 42 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Kulturchef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KFN

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/ Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och

Läs mer

Rörelsefolkhögskolornas idégrund

Rörelsefolkhögskolornas idégrund Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.

Läs mer

Ett eget rum för folkbildning?

Ett eget rum för folkbildning? Kerstin Rydbeck: Ett eget rum för folkbildning? Kvinnoorganisationerna, studieförbunden och kvinnors fria bildningsarbete Inledning: folkbildningsbegreppets innebörder Kvinnoorganisationerna har i stor

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Vägar till bildning, utbildning och jobb

Vägar till bildning, utbildning och jobb Vägar till bildning, utbildning och jobb Om folkhögskolornas arbete med unga arbetslösa och nyanlända i Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola i samarbete med AF. Resultaten

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna 2017 FOLKHÖG SKOLORNA Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna Antaget av kyrkostyrelsen 2017 09 17 och av Equmenias styrelse 2017 09 09 Det reviderade styrdokumentet

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

SV Gotland Verksamhetsplan 2018 SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Förord... 1 2. Vision... 1 3. Verksamhetens art... 1 3. Verksamhetsmål... 2 4. Skolans särart och målgrupp... 2 5. Huvudman... 2 6. Riktlinjer och värdegrund.... 2 6.1 Människosyn...

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI 2017-2018-2019 Västra Götalands Bildningsförbund Folkbildningen växte fram parallellt med folkrörelserna och blev ett sätt för dessa att utveckla samhället genom att förmedla

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Ideologisk ram :s arbete utgår alltid från -rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att -rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Studiecirkel. Varumärkesplattform. I materialet finns all text ur Varumärkesplattformen och förslag på diskussionsfrågor. hjart-lung.

Studiecirkel. Varumärkesplattform. I materialet finns all text ur Varumärkesplattformen och förslag på diskussionsfrågor. hjart-lung. Studiecirkel Varumärkesplattform I materialet finns all text ur Varumärkesplattformen och förslag på diskussionsfrågor 1 hjart-lung.se Studiecirkel I den här cirkeln får deltagarna tillfälle att diskutera

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag nr

Förbundsstyrelsens förslag nr Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre

Läs mer

Välkommen som cirkelledare

Välkommen som cirkelledare Välkommen som cirkelledare Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna möjligheter och få kunskap, kraft och motivation att

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform Kommunikationsplattform 2013 2014 Plattformen ska vara en inspiration och stöd i kommunikationen av folkbildning. Syftet är att stärka studieförbundens ställning i samhället och synliggöra folkbildningens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS 28.3.2012 Sverige Ur Kartläggning av valideringsverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås

FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås Aktivitets ID: 5229 Tid: 15 oktober 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 19 november 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 18 februari 2014, kl 13:00-16:30 Tid: 25 mars 2014, kl

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar

Läs mer

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Inledning Under hösten 2015 har länsgrupperna haft chansen att diskutera det informations- och diskussionsmaterial om Kulturskolans uppdrag som styrelsen

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem Delaktighet som en del av uppdraget Delaktighet framlyfts ofta som något som med automatik skulle finnas mycket av i fritidshem

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Folkbildning så funkar det

Folkbildning så funkar det Folkbildning så funkar det Region Uppsala 2019-01- 29 Magnus Wetterberg, Folkbildningsrådet 1 100 000 människor 2017 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemsorganisationer

Läs mer

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning 2014 2015 Antagen vid kongressen i Borås 2013 Inledning IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass för hela vår organisation och vad vi gör. Genom

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Regionalt (RUC) Har haft samverkansavtal med 16 kommuner i 8 år RUC:s ledningsstämma Ledningsstämma/ledningsgrupp består av: - Samtliga skolchefer i avtalsområdet, en ledamot från Regionförbundet Västerbottens

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Hur ska folkbildningen se ut år 2010?

Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Folkbildningens framsyn: Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Vilka behov är det vi ska möta? Utvecklingen går fort vilken roll kommer folkbildningen att spela jämfört med andra aktörer? Hur förklarar

Läs mer