Axplock från Mimers konferens 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Axplock från Mimers konferens 2006"

Transkript

1 Axplock från Mimers konferens 2006 Mimers forskarkonferens genomfördes denna gång på 100-årsfirande Brunnsviks folkhögskola, en miljö med anor. Kerstin Mustel ger en presentation av några papers och föreläsningar. Rektor Sanna Melin inledde med att ge en kort tillbakablick över Brunnsviks 100 år och fortsatte med att tala om behovet av att skapa relationer, nätverk och visioner. Det är nödvändigt att skapa broar mellan forskare och folkbildare och mellan forskare och forskare, och mellan folkhögskola och högskola. Ann-Marie Laginder hälsade välkommen för Mimer, vars syfte är att vara en sådan brobyggare. På konferensen informerades som vanligt både om projekt på planeringsstadiet och om delresultat och helt avslutade projekt. Årets konferens hade inget särskilt tema. Här refereras några intressanta exempel. Men först ska nämnas att nästa Mimerkonferens kommer att hållas den 6-7 november 2007 på Uppsala universitet. Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige Som jubileumsskrift hade Brunnsvik valt Lars Furulands och Johan Svedjedals bok Svensk arbetarlitteratur, och Lars Furuland var där för att presentera sin bok. Deltagarna fick uppleva en högtidsstund med en i högsta grad inspirerad och inspirerande talare. Lars Furuland är själv uppvuxen på Malungs folkhögskola. Att han kom att ägna sig speciellt åt arbetarförfattare berodde på att han personligen kände en rad av dem, de blev hans faddrar. Fadern Gunnar Furuland på Malungs folkhögskola var en, en annan var författaren och f.d. rallaren Gustav Hedenvind-Eriksson, som hade ett kraftfullt handslag och ville ha Bror Hjort att illustrera en av sina böcker. Ivar Lo-Johansson hörde också till Lars faddrar, liksom Jan Fridegård, på vars vändbänk i Uppsala Lars ofta satt och samtalade. Furuland avslutade sin föreläsning med att kraftfullt understryka att det måste finnas ett medborgerligt motstånd mot kommersialiseringen, det är fel att kulturframgång räknas i kvantitet. Forskning om folkbildning 1/2007 3

2 (I Forskning om folkbildning nr finns en uttömmande recension av Furulands och Svedjedals bok.) Folkhögskolans praxis i förändring Folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet. Folkhögskolans särart. Tillitsskapande lärande. Folkhögskolan som centrum i bygden. Rektorsrollens betydelse för folkhögskolan. Säger dessa begrepp er någonting? Jag tror att alla folkhögskolemänniskor och kanske också många andra har en bild av vad det handlar om, men är bilden sann? Är det så att den bild vi har av folkhögskolan är en idealbild av något som var en gång? Det är mycket som har ändrats i samhället under de senaste årtiondena som otvivelaktigt har påverkat också folkhögskolan. Men vi talar fortfarande om folkhögskolans traditionella ideologi och särart i förhållande till det reguljära skolväsendet, och grundsyftet har genom hela historien varit att bidra till demokrati och jämlikhet med en särskild anda som ledstjärna. Och var står forskningen? De studier som hittills har gjorts har antingen inriktats på folkhögskolans historia och dess värdegrund, eller på policy, begrepp och idéer på central nivå. Om folkhögskolans praktiska hantering av idealen finns mycket få studier. Det kan i värsta fall innebära att det finns ett avstånd mellan den legitimitet som folkbildningen har hos staten och det arbete som faktiskt utförs. Nu har ett forskningsprojekt sjösatts med en förändrad forskningsinriktning. Ett team lett av Bernt Gustavsson ska studera hur folkhögskolans praxis förändras och anpassas till nya villkor. Tre år har forskare från högskolor och universitet i Örebro, Lund, Blekinge, Linköping, i samverkan med Mälardalens och Södertörns högskolor på sig för att utföra arbetet. Det gör de utifrån fyra dimensioner som inte varit synliga i forskningen tidigare: (1) relationen till lokalsamhället, (2) sättet på vilket man skapar lärande för målgrupper som arbetslösa och långtidssjuka, (3) arbetet för ökad integration och inklusion samt (4) gender i förhållande till modern informationsteknologi. Studien sätter praxiskonceptet i relation till värdebaserad kunskap och fronesis, praktisk kunskap. Praxis är de handlingar som vi utför i det mellanmänskliga, till skillnad från de handlingar vi utför vid tillverkning. Praxis och fronesis är värdeorienterade begrepp, som utgår från att social handling syftar till att åstadkomma förbättrade förhållanden för människan. Begreppen har i modern tapp- 4 Forskning om folkbildning 1/2007

3 ning blivit förknippade med makt. Konflikt och maktutövning räknas in i de sociala handlingarna. Genom fallstudier analyseras folkhögskolans förändring i ett verkligt sammanhang. Två delmoment ingår i projektet: tillitsskapande lärande och teknikmakt. Ett förväntat resultat är att få grepp om folkhögskoleandan och hur den förändras. Ett annat är att komma fram till vilka arbetsmetoder som leder till resultaten i arbetet med hälsa och arbetslöshet, dvs. hur tillit och mening skapas. Man vill också studera användningen av ny teknik i ett genusperspektiv och ett etnicitetsperspektiv. Resultaten för den regionala betydelsen kommer att variera mycket beroende på skolornas läge och inriktning. Reproduktionsformer folkhögskoleanda, folkhögskolemässighet är ett av delprojekten som delvis genomförts. Sam Paldanius har intervjuat tolv lärare på tre folkhögskolor om vad begreppen innebär. Anda och mässighet är synsätt, form och egenskap. Anda är klimatet. Mässighet är regler, procedurer, normer. Resultatet? Jo, det finns flera andor. Varje folkhögskola har en egen anda, som står i relation till en större anda, en folkbildningsanda. Samarbetsanda med kolleger, den goa stämningen när elevernas lust att lära blir tydlig, engagemanget i lärarens agerande. Man reflekterar över när det har fungerat bra, då har det funnits anda. Mässighet är regler, procedurer, normer, t.ex. att ställa bänkarna på ett visst sätt så att alla ser varandra. Man talar om människosyn, ett demokratiskt och pedagogiskt synsätt, vad förordningen säger, vad de ekonomiska styrmedlen betyder, den inre demokratin på skolorna, undervisningsform m.m., och säger ofta, lite mästrande, är det där verkligen folkhögskolemässigt?. Begreppen folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet är alltså levande ännu idag. Bourdieau tillämpas det finns konflikter mellan traditionalister och förnyare, mellan allmän linje och speciallinjer, mellan marknadstänkande och gammalt folkhögskoletänkande osv. Det leder till ständiga diskussioner, vilket är bra. Traditionen, andan och mässigheten reproducerar sig därmed själv. Charlotte Alm kommer att rikta samma frågeställning i en rikstäckande enkät på nationell nivå till alla folkhögskollärare. Vad innebär folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet för aktörer inom folkhögskolan och hur de tar sig uttryck i enskilda lärares praktik? För en gammal folkhögskolemänniska känns det mycket spännande att få en Forskning om folkbildning 1/2007 5

4 vetenskaplig kartläggning av hur anda och mässighet relaterar till varandra, och vilka faktorer som bidrar till folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet och i vilken utsträckning. Rektorer Kjell Gustavsson vill bl.a. titta närmare på folkhögskolans institutionella Janusansikte, dvs. spänningen mellan statens styrning via statsbidragen och utvärderingarna och folkhögskolans frihet att uppställa egna verksamhetsmål och avsaknaden av läroplan, vidare rektor som administratör kontra rektor som pedagog. I studien ingår också: (1) didaktiska frågor som konstrueras i folkhögskolan som social arena, (2) hur organiseringen blir betydelsefull (det dynamiska), (3) organisering av folkhögskolan som individuell och kollektiv förståelse, (4) rektors förståelse av sin verksamhet och hur han/hon gestaltar folkhögskolan men också vad han/hon faktiskt gör. Andra intressanta delprojekt är Integrationspraktik (Ali Osman), Hur fungerar relationen folkhögskola/ arbetsförmedling i fråga om makt (Viveka Wallander), Teknikmakt och genus (Gunnel Andersdotter). Kvinnoorganisationerna, studieförbunden och kvinnors fria bildningsarbete Kerstin Rydbecks syfte har varit att skriva folkbildningshistorien ur ett genusperspektiv. Folkbildningsarbetet var mycket patriarkaliskt och upplevdes som ett problem av kvinnoorganisationerna. Folkbildningen arbetade för emancipation och jämlikhet ur klassperspektiv men inte ur genusperspektiv. Praktiskt-estetiskt arbete räknades t.ex. inte som folkbildning förrän på 1940-talet. Hon visar hur kvinnorna tvingats förhålla sig till den organiserade folkbildningens manliga strukturer genom att välja mellan två strategier. Den ena har varit att inordna sig i dessa strukturer och acceptera männens övergripande makt och de rådande normerna för manligt och kvinnligt. Det har t.ex. de politiska kvinnoförbunden gjort. Den andra strategin har varit att stå utanför, och därmed inte få del av vare sig statsbidrag eller erkännande som riktig folkbildning, men i stället haft frihet att ifrågasätta och utveckla samhället i ett genusperspektiv. Till den kategorin hör en rad kvinnoorganisationer, som den kvinnliga fredsrörelsen, baptisternas, metodisternas samt de svenska katolikernas kvinnoförbund, hela 6 Forskning om folkbildning 1/2007

5 1970-talets kvinnorörelse, många kvinnliga invandrarorganisationer och yrkesföreningar samt kvinnojourernas organisationer. De har skapat egna rum för folkbildning, säger Rydbeck. Några exempel från historien: Br Ivar Broström inledde med en diskussionsfråga Kan kvinnan intresseras för kulturella och sociala spörsmål. Av debatten framgick att en del av talarna var för att kvinnan faktiskt kan intresseras för den andliga odlingen, blott hon komme under ledning. Sedan medlemmarna uttalat sig i nämnda riktning förklarades frågan nog diskuterad. Detta citat har Kerstin Rydbeck hittat i ett protokoll från Godtemplarnas studiecirkel i Eskilstuna 25/ Samma cirkel med enbart män hade tidigare debatterat frågan om vår tids kvinnor ägnar sig åt hemmets skötsel i den mån önskligt vore?, och där besvarade cirkeln frågan med ett nej. Samtidigt ville man utveckla kvinnorna under manlig ledning och inbjöd kvinnor att delta i cirkeln som åskådare och för att sköta förtäringen. Kvinnorna uppges inte ha varit intresserade. Forskaren Ronny Ambjörnsson har funnit att detta patriarkala tänkesätt inte var unikt för Eskilstunacirkeln. Det var männen som ensamma ledde arbetet med att bygga upp den moderna folkbildningens institutioner, utifrån sina egna intressen vilka ofta var politiskt färgade. Studieintresserade kvinnor sökte sig så småningom egna vägar under 20- och 30-talet och skapade kvinnoförbund med egna cirklar och ibland egna bibliotek. Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad som var verksam mellan 1925 och 1954 valde att stå fristående från folkhögskolerörelsen och avstå från offentlig finansiering. Därmed kunde de arbeta helt fritt ideologiskt utifrån sitt kvinnorörelsehistoriska perspektiv. Även Fredrika Bremerförbundet och Husmodersrörelsen bedrev sitt eget studiearbete utan koppling till den organiserade folkbildningen. Det fanns kvinnliga bildningsinitiativ även tidigare. På 1800-talet startade en bildad kvinnlig elit inom borgerskapet bildningsgrupper för arbetarkvinnor. Det var ett uppifrån-ned-perspektiv där de studerande inte själva definierade sina studiebehov, men det var samtidigt emanciperande, eftersom det handlade om att förbättra villkoren för kvinnor som grupp. Tidiga bildningsinitiativ var Sophie Adlersparres arbete som utmynnade i bildandet av Fredrika Bremer-förbundet Syftet var att bedriva bildning bland Forskning om folkbildning 1/2007 7

6 kvinnor, precis som IOGT bildades för att bedriva bildning inom nykterhetsrörelsen. Vidare fanns de s.k. Tolfterna, en förening för kvinnor som grundades 1892 och hade till syfte att bjuda in kvinnor från arbetarklassen till gemensamma bildande samkväm. Dit hör också de kvinnliga folkhögskoleinitiativ som togs under och 1870-talen. Efter 1900 hade vi Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, som genomförde en omfattande kursverksamhet för att skola kvinnor i politiskt tänkande och arbetssätt, vilket gjordes i samarbete med Folkbildningsförbundet. Och senare, då rösträtten var genomförd, startade Fredrika-Bremer-Förbundet liknande kurser för att kvinnor skulle utöva sitt politiska inflytande. De höll sig dock till en traditionell genusarbetsdelning kvinnor skulle i politiken ägna sig åt frågor om familj, barn och ungdom, fattigvård, socialvård och bostäder. När staten tillsatte en folkbildningsutredning 1944 gjorde kvinnoorganisationerna själva en folkbildningsutredning 1945, för att lyfta fram sin studieverksamhet och hindra att den osynliggjordes. Där ingick politiska kvinnoförbund, Kooperativa kvinnogillesförbundet, Svenska landsbygdens kvinnoförbund, Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet. KFUK, Husmodersrörelsen m.fl. Deras kartläggning är den enda som någonsin gjorts över det specifika bildningsarbetet inom kvinnoorganisationerna. Den visar på ett omfattande studiearbete som ökat kraftigt under och 40-talen, men p.g.a. de små ekonomiska resurserna kunde man inte expandera ytterligare. Emilia Fogelclou skrev i inledningen till kartläggningen att kvinnorna måste få stöd från stat och kommun som annan folkbildning, och man krävde också större inflytande över utformningen av det allmänna folkbildningsarbetet. Det kvinnliga folkbildningsarbetet arbetade med samma metoder som folkbildningen i övrigt: studiecirkelmetodik, föreläsningar och kursverksamhet samt dessutom korrespondensstudier. De ämnen som lockade kvinnor att studera var elementära skolämnen den generella skolundervisningen för kvinnor var då fortfarande mycket dålig. Livsåskådningsfrågor hade också en plats i studiearbetet. Men gångbara ämnen var också befolkningsfrågor, näringsfrågor, mödrarnas, hushållets och sexualpolitikens problem i ett universellt sammanhang. Deltagarna var hemarbetande medelålders eller äldre gifta kvinnor. Men man såg också hemarbetet som ett yrke, och önskade fortbildning i hur man moderniserade och 8 Forskning om folkbildning 1/2007

7 rationaliserade detta. Man ville också ha vävstugor och sykurser eftersom det fanns ett behov av detta i de kristider man levde i på 40-talet. Inför framtiden önskade kvinnornas folkbildningsutredning utbildning i språk, framför allt engelska, och bättre möjligheter till utveckling av den praktiskestetiska verksamheten. Kvinnoorganisationerna vidgade därmed folkbildningsbegreppet eftersom statens stöd till folkbildningen var snävt inriktad på boklig bildning och utdefinierade all praktiskt inriktad studieverksamhet. Den statliga folkbildningsutredningen med påföljande proposition tillmötesgick kvinnorna i den delen som gällde statsbidrag till praktisk och estetisk utbildning. Man inrättade en folkbildningsrotel inom SÖ och en rådgivande folkbildningsnämnd, som fick 28 representanter för folkbildningen. Alla var män. Rydbeck konstaterar att det inte existerar ett enda protokollfört yttrande från någon kvinna under den tid som nämnden verkade, fram t.o.m Det var fortfarande en manlig angelägenhet att besluta om folkbildningen och statens stöd till denna. Fredrika-Bremer-Förbundet och Lottarörelsen ansökte om att bli godkända som riksförbund för studiecirkelverksamhet och bildade egna studieförbund i det syftet Men de fick nej. Däremot sade man ja till Liberala studieförbundet och till tre religiösa studieförbund. Man ansåg att det vore inte lyckligt om vi finge ett speciellt kvinnostudiearbete. Bildningen föreföll att ha blivit en modesak, som man höll sig med för att skaffa sig ett gott anseende (protokoll från möte 7/1 1948). Vid omröstningen var enigheten total om att kvinnliga studieförbund inte skulle godkännas (protokoll från möte 24/8 1949). Kvinnornas bildningsarbete blev en icke-fråga och osynliggjordes i nämnden. En enda folkbildningsman verkar ha talat för deras sak, Sigfrid Leander, vid denna tid studierektor vid Försvarsstaben. Han skrev i Tidskrift för föreläsningsverksamheten, 1948, att man borde ge kvinnorna friheten att ha egna studieförbund. Om inte de kristna och de nyktra och de opolitiska studieorganisationerna (med politiska organisationer bakom sig) kan samsas i en fålla, hur skulle man då begära, att stora fristående kvinnoorganisationer skulle kunna göra det? I rättvisans namn, ge kvinnorna deras rätt att bilda sig på kvinnors sätt och i systrars sällskap i de frågor, som ha med livets djupaste realiteter att göra! Vi män är alltför komprometterade, alltför egoistiska, alltför maktlystna, alltför snusförnuftiga. Men ingen bemötte Leanders artikel, varken i folkbildningsnämnden, i folkbildningen eller i pressen. Saken skulle tigas ihjäl. Forskning om folkbildning 1/2007 9

8 Studieförbundens organisationsstruktur cementerades genom folkbildningsnämndens och SÖ:s beslut. Några har som bekant gått samman under och 70-talen samt 2002, och ett nytt bildades 1985, SISU. Men det finns inget studieförbund med rötterna i kvinnorörelsen. Däremot har kvinnoorganisationer i några fall blivit medlemmar av de etablerade förbunden eller har samarbetsavtal med dem. Men det är ett fåtal. Tolv stycken är medlemmar, av totalt 266 medlemsorganisationer. Fem kvinnoorganisationer har samarbetsavtal, av totalt 107. Sensus, tidigare Sveriges kyrkliga studieförbund, SKS, har flest kvinnoorganisationer bland sina medlemmar, fem stycken. Men ändå fann Gertrud Åström i en undersökning 1992 att det i förbundets då 60-åriga historia inte fanns något i verksamhetsberättelserna om kvinnor inom organisationen, politiska kvinnofrågor eller förbundets egen verksamhet. Kvinnliga studerande började i alla fall strömma in till studieförbunden när den praktisk-estetiska verksamheten tillkom i verksamheten. Men detta ändrade inte på genusordningen, snarare bidrog det till att vidmakthålla en komplementär könsrollssyn. Rydbeck konstaterar att männen har haft tolkningsföreträdet när det gällt att definiera folkbildningsbegreppet och fylla det med innehåll. Kvinnorna har tillåtits definiera sitt eget bildningsbehov så länge de accepterat männens övergripande makt. Rydbeck går så långt som till att ifrågasätta om studieförbunden verkligen gett sina kvinnliga deltagare redskap till att utveckla sina möjligheter till politiskt inflytande. Staten har inte förrän i sin senaste proposition, Lära, växa, förändra, lyft könsfrågan ur ett demokratiperspektiv. Ännu 2006 är det alltså nödvändigt att poängtera att folkbildningen inte får styras enbart av svenskfödda, välutbildade, medelålders män. (I Forskning om folkbildning nr finns en artikel av Berit Lindberg om Fogelstadskolan.) Läsa och leva: En samtidshistorisk studie av sambandet mellan utbildningsval och lokala kunskapstraditioner Varför gör kvinnor och män de utbildningsval de gör? Och vilket samband har det med de rådande ekonomiska, sociala, politiska och kulturella strukturerna i just det lokala samhälle de råkar bo i? Det är en högst intressant problemformulering och det ska bli mycket spännande att så småningom få se resultatet av stu- 10 Forskning om folkbildning 1/2007

9 dien, inte minst för att den lyfter fram icke-formella studieformers betydelse i ett lokalt sammanhang. Den teoretiska utgångspunkten tas i en kritik av och problematisering kring humankapitalteorin och dess efterföljare, den nya tillväxtteorin. Den förra vilar på föreställningen att humankapitalet, dvs. individens kompetens, kan utvecklas via formell utbildning och att det sedan leder till ökad produktivitet i samhället. Tillväxtteorin menar att tillväxt skapas genom förmågan att använda och kombinera arbete och kapital och att samhällets ekonomiska tillväxt är beroende av produktionen av kunskap satt i system. Fokus ligger på arbetskraftens kunskaper, men framför allt på förmågan att ta till sig nya idéer och själv vara flexibel och nytänkande. Båda modellerna bortser från strukturer som klass, kön och etnicitet, och de har hittills fokuserat ensidigt på den formella utbildningens betydelse. Även Sveriges regering har satt som mål att hälften av alla ungdomar ska fortsätta på högskolenivå. Fortfarande är studerande med en viss social bakgrund underrepresenterade. Samtidigt är många högskoleutbildade arbetslösa. Det är också välkänt att utbildningssystemet reproducerar olikheter mellan könen. Det finns en tidigare studie från 1993, Birgitta Ekmans avhandling Livsvillkor, livsformer, utbildning. En kommunstudie i pedagogiskt perspektiv, som lyfter fram inflytandet av den lokala kulturella identiteten. Hon visar där hur jord- och skogsbrukskommunen Årjäng sätter stort värde på praktiskt arbete och hantverk och har en stark studiecirkelkultur, och att kombinationen av olika sysselsättningar och olika utbildningsvägar haft stor betydelse för kommunens utveckling. Ann-Kristin Högman kommer nu i en delstudie att undersöka korrespondensundervisningens roll i förhållande till lokala kunskapstraditioner från 1940 till ca Både Hermods och NKI startade på 1940-talet korrespondensrealskolor där det saknades läroverk, sammanlagt på 140 platser i landet. Det var alltså en mycket omfattande utbildningsverksamhet som spelade en viktig roll för att vidga rekryteringen innan införandet av enhetsskolan. Men det finns ingen forskning om dess betydelse för samhälle och individ. Högman utgår från Pierre Bourdieus habitusteori att en individs/grupps värderingar bestäms av sociala erfarenheter och kollektiva minnen under uppväxten, och avser att studera den förändring som åstadkoms hos de flickor och pojkar som studerade vid korrespondensrealskolorna. Genusperspektivet kommer att vara viktigt i studien. Vil- Forskning om folkbildning 1/

10 ken kunskapstradition fanns sedan tidigare? Vilka var de viktiga aktörerna vid starten? Vilken roll spelade privatpersoner, kommunen samt NKI och Hermods själva? Delstudien är komparativ och fokuserar på de orter som var först med att inrätta dessa skolor: NKI i Adolfsfors i Värmland och Hermods i Robertsfors i Västerbotten, samt en i Finnskoga-Dalby, som senare övergick till att bli en formell enhetsskola. Martin Stolare gör en delstudie om folkbildningen och problematiserar dess egen självbild. Han studerar Munkfors, en bruksort där den formella utbildningsnivån är mycket låg men intresset för studiecirklar har varit desto större. Två perioder studeras, tiden och Under den första perioden expanderade folkbildningen kraftigt, och Stolare vill sätta ABF:s verksamhet i relation till komvux framväxt och utveckling. Under den andra perioden är det studieförbundens lokala intressen under den ekonomiska krisen i början på 90- talet som står i fokus. Syftet med delstudien är att undersöka folkbildningsarbetets roll i lokalsamhället och för den enskilde individen. De lokala kunskapstraditionerna belyses och därvid bl.a. folkbildningens samspel med kommunen, det formella utbildningsväsendet, det lokala näringslivet och andra föreningar. Therese Broman studerar lokala kunskapstraditioner i Filipstad , en bergslagskommun som haft låg ekonomisk tillväxt, hög arbetslöshet och minskande befolkning sedan 1970-talets början. Här har olika projekt initierats och stötts av staten, regionen och EU, alla med en förankring i humankapitaltteorin och tillväxtteorin. Genom att höja den formella utbildningsnivån i kommunen ska ekonomin och regionen få fart igen. Broman har hypotesen att dessa teorier inte präglat attityder, argumentation och politik på den kommunala nivån så som på den regionala nivån. Hon formulerar också en annan hypotes, att humankapitalteorins rationalitetsbegrepp inte styr individens val, strategier och värderingar, utan att lokala faktorer har stor betydelse här. Kerstin Mustel (Birgitta Ekmans avhandling Livsvillkor, livsformer, utbildning en kommunstudie i pedagogiskt perspektiv anmäldes i nr av Forskning om folkbildning.) 12 Forskning om folkbildning 1/2007

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Ett eget rum för folkbildning?

Ett eget rum för folkbildning? Kerstin Rydbeck: Ett eget rum för folkbildning? Kvinnoorganisationerna, studieförbunden och kvinnors fria bildningsarbete Inledning: folkbildningsbegreppets innebörder Kvinnoorganisationerna har i stor

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Hur ska folkbildningen se ut år 2010?

Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Folkbildningens framsyn: Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Vilka behov är det vi ska möta? Utvecklingen går fort vilken roll kommer folkbildningen att spela jämfört med andra aktörer? Hur förklarar

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning 2014 2015 Antagen vid kongressen i Borås 2013 Inledning IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass för hela vår organisation och vad vi gör. Genom

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS 28.3.2012 Sverige Ur Kartläggning av valideringsverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

En jämförande studie av folkbildningsbegreppet inom studieförbund och folkbibliotek idag

En jämförande studie av folkbildningsbegreppet inom studieförbund och folkbibliotek idag Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Biblioteks- och informationsvetenskap En jämförande studie av folkbildningsbegreppet inom studieförbund och folkbibliotek idag Margaretha Norefors Kandidatuppsats,

Läs mer

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Välkomna till resultatredovisning av Coola Krafter på Orust! Presentation av resultat Exempel: Lyröns minigolf Koppling till forskning Samtal

Välkomna till resultatredovisning av Coola Krafter på Orust! Presentation av resultat Exempel: Lyröns minigolf Koppling till forskning Samtal Välkomna till resultatredovisning av Coola Krafter på Orust! Presentation av resultat Exempel: Lyröns minigolf Koppling till forskning Samtal Coola Krafter Paraplyprojekt inom Leader Terra et Mare, där

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Plats och tid Kommunhuset, A-salen, kl. 13.30-16:00 Beslutande och övriga närvarande enligt sida 2 Utses att justera Peter Staland Paragrafer 23-27 Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Vad är Medborgarskolan?

Vad är Medborgarskolan? Vad är Medborgarskolan? MEDBORGARSKOLAN ETT HUMANISTISKT STUDIEFÖRBUND Historik Idén till Medborgarskolans logotyp föddes vid Gimo damm i Uppland i november 1940, där initiativtagarna kastade en sten i

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling? Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad

Läs mer

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Folkbildningens uppdrag rådslag - Framtidsvision för oss i Västra Götalandsregionen

Folkbildningens uppdrag rådslag - Framtidsvision för oss i Västra Götalandsregionen Folkbildningens uppdrag 2010 - rådslag - Framtidsvision för oss i Västra Götalandsregionen Fristads folkhögskola 2003-09-09 Grebbestads folkhögskola Dalslands folkhögskola Billströmska folkhögskola Göteborgs

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer