SLOVAKISKA JAKTPROVET FÖR VILDSVINSHUNDAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLOVAKISKA JAKTPROVET FÖR VILDSVINSHUNDAR"

Transkript

1 START NYHETER KENNELN HUNDARNA RÅD & TIPS PROV LÄNKAR GALLERI GÄSTBOK KALENDER FORUM SLOVAKISKA JAKTPROVET FÖR VILDSVINSHUNDAR Vid bedömning av hundar på jaktprov anordnade genom SPZ (Slovakiska Jägareförbundet) är endast de jaktprovsregler som publicerats och utgivits av SPZ gällande. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Provförfarande 1.1 Drevprov Sök och förföljande av vilt Utdelning av titel Vildsvinshund 1.2 Eftersöksprov för vildsvinshund 1.3 Elitprov och Övriga prov 2 Provmoment 2.1 Luktsinne 2.2 Sök 2.3 Drev 2.4 Skall på spår 2.5 Eftersök på vildsvinsspår 2.6 Skärpa på vildsvin Prov på frilevande vildsvin Prov i vildsvinshägn 2.7 Lydnad 2.8 Uppförande efter skott 2.9 Uppförande vid skjutet vildsvin 2.10 Uppförande vid stillastående 2.11 Uthållighet 2.12 Orientering 2.13 Linförighet I koppel Okopplad 2.14 Platsliggning I koppel Okopplad 1. PROVFÖRUTSÄTTNINGAR På jaktmark där det finns vildsvin provas drivande raser för Jaktprov, och även andra raser för vilka det är möjligt att klara drevmomenten. De enskilda hundarna kan vid dessa prov kvalificera sig och visa sin jaktduglighet. 1.1 DREVPROV HUNDEN: För att få genomgå drevprovet måste hunden vara av drivande ras (eller av ras som kan klara av att driva), vara minst 12 månader gammal på jaktprovsdagen, och får vara max 50 centimeter i mankhöjd. I denna del testas anlag och arbetssätt, samt arbete med vildsvinsspår. ARRANGÖREN: Jaktprovsarrangören tillhandahåller lämplig mark för drevprovet. Det ska vara tillräckligt många jaktbara vildsvin så att det finns (1 of 9) :55:34

2 förutsättningar för minst två drev. Varje deltagande hund ska få möjlighet att komma i kontakt med viltet. Arrangören ansvarar även för att deltagarna i provet bär väl synliga tecken som till exempel säkerhetsvästar i orange färg. För att kunna fånga in hundar tillhandahåller även arrangören en så kallad hundfångarhåv. HUNDFÖRAREN: Hundföraren skall under provet medföra lämpligt gevär för vildsvinsjakt samt ett signalhjälpmedel för inkallning av hunden, till exempel en vissla eller ett jakthorn. Hunden skall föras i ett enkelt arbetskoppel. När hunden släpps får den endast ha på sig ett mjukt halsband med resår som ska gå att kränga av om det fastnar. Halsbandet ska vara färgat så man kan identifiera hunden under jaktprovet, och även märkt med ägarens kontaktinformation UTDELNING AV TITEL Efter drevprovet kan man dela ut specialtiteln Vildsvinshund till hund som godkänts med 1:a pris. Denna titel kan hunden endast tillerkännas om den med sitt uppträdande visat intresse endast för vildsvin vid spårningsarbetet, att den tydligt föredragit vildsvin framför annat vilt, och att den bevisligen arbetat upprepat just med vildsvin under provet. Domaren måste skriva in utdelningen av denna titel i domartabellen, i sammanfattningen av de samlade provresultaten och även under Anmärkningar i hundens papper. På hundägarens önskan skriver även SPZ in hunden i Vildsvinshundboken. Samtidigt ska detta noteras på första sidan i hundens stamtavla, titeln Vildsvinshund skall skrivas in före hundens namn. 1.2 EFTERSÖKSPROV FÖR VILDSVINSHUND Detta prov kan alla raser genomgå utan begränsningar av ålder eller mankhöjd. Här provas och dokumenteras förmågan att spåra ett skadat vildsvin. 1.3 ELITPROV OCH ÖVRIGA PROV Utöver de ovan nämnda proven kan även enskilda rasklubbar anordna nationella och internationella prov för de raser de representerar. Under dessa prov kan även certifikat för nationell jaktchampion (CACT) eller internationell jaktchampion (CACIT) delas ut. 2. PROVMOMENT 2.1 LUKTSINNE Kvalitén på luktsinnet bedöms bäst efter förmågan att följa ett harspår. Hunden ska snabbt kunna hitta ett färskt spår, och även kunna följa det och hålla det. Om hunden följer det färska spåret med uthållighet och under skallgivning bedöms luktsinnet som gott. Om hunden däremot har problem med att hitta spåret, tappar det snabbt och endast ger sporadiska skall bedöms luktsinnet som sämre. I såna fall kan hunden också ha svårt med att återfinna hundföraren. Kvalitén på luktsinnet bedöms under hela provet och utvärderas först på slutet. Man tar hänsyn till extrem påverkan på vittringsförhållandena som ovanlig torka, mycket frost, snötäcke med skare o.s.v. 2.2 SÖK När man provar denna del deltar maximalt 6 hundar samtidigt, vid fler deltagande lottas grupper. Domaren följer med i drevet tillsammans med hundföraren, alternativt går i förväg till en plats med bra överblick över söket. Provarrangören skall i förväg försäkra sig om att hundföraren kommer att bli väl instruerad eller guidad av personer som känner till terrängen. Hundföraren måste informeras noga om återsamlingsplats efter avslutat drev. Alla deltagande hundförare och domare måste hålla samma tempo och kommunicera med ljud då man förflyttar sig framåt under söket. Om det förekommer hinder i terrängen eller oklarheter, eller framför allt om man inte stöter på vilt, så har domarna rätt att låta hundarna utföra ersättande arbete som att få söka på ny lämplig plats. Hunden ska också visa intresse att först och främst följa vildsvinspår och endast i andra hand befatta sig med räv- eller harspår. Hund som släppts ur kopplet vid kontakt med viltspår ska genast följa spåret på givet kommando, och visa jaktiver. Den ska visa vilja att genast ge sig in i skogen, buskagen, vassruggen eller liknande, och arbeta sig brett framåt till viltet med målmedvetenhet och ihärdighet. Vid sök på hare (i mindre område) ska hunden genomsöka varje snår och buskage i området, mycket snabbt men ändå noga för att finna spåret som leder till legan. Vid sök på vildsvin bör det ske över ett större område med tanke på den mycket starkare vittringen. Hunden ska inte låta sig lockas från spåret, den ska ofta kontrollera vildsvinens riktning med höjd nos för att snabbt kunna hitta kortaste vägen till viltet. Domaren ska uppmärksamt kontrollera hundens intensitet, hastighet och sökandets målmedvetenhet. Hunden ska även kunna bevisa dessa egenskaper på ett större område. Om provet utförs på en mark där det finns vildsvin ska hunden visa ständigt intresse att söka efter just detta vilt. Hela hundens arbete ska visa målmedvetenhet att följa vildsvinsspåret och inte låta sig störas av harar eller annat vilt, vilket den givetvis inte heller får börja driva. FEL: Hunden vill inte söka ut från hundföraren. Hunden uppehåller sig för länge på platser där det sökta viltet varit, utan att hitta utgångsspåret. Hunden tar en annan hunds drev istället för att söka själv. Hunden använder syn och hörsel i stället för luktsinnet. Hunden uppehåller sig på platser som inte är typiska för vildsvin, öppna beteshagar, vägar o.s.v. Hunden går åt fel håll vid drev. Hunden söker bara vilt på lättillgängliga platser och anstränger sig inte för att tränga in i buskar och snår. (2 of 9) :55:34

3 2.3 DREV Då hunden vid sök stöter på färska viltspår ska den ge sig iväg och ihärdigt följa spåret under högljudd skallgivning. Detta är en av de viktigaste delarna där hunden måste bevisa sina kvalitéer som användbar jakthund. Om hunden följer ett gammalt spår ska den göra det under tystnad, men på ett färskt spår ska den alltså ge kraftiga skall. Om hunden tystnar och tappar spåret kan man med hjälp av längden på uppehållen och antalet uppehåll i skallgivningen bedöma hundens luktsinne, dess förmåga att följa spåret och dess förmåga att återfinna spåret vid svårigheter. Dessa svårigheter kan skapas av terrängen, väderförhållanden eller av det flyende viltets krumbukter för att skaka av sig hunden. Det räknas inte som ett fel om hunden för ett kort tillfälle lämnar ett färskt spår, men snabbt återvänder till det och sedan följer det konsekvent. Domaren ska notera vilken viltart hunden föredrar vid drev. Om hunden föredrar vildsvin före räv eller hare bedöms detta som positivt. Om hunden lämnar vildsvinsspåret för räv- eller harspår bedöms det som negativt. Om hunden stöter rådjur eller annat hjortvilt räknas det inte som negativt bara den fortsätter att driva vildsvinen. Att ställa eller kort driva hjortvilt (max 5 minuter) sänker inte heller betyget under förutsättning att det inte finns vildsvin i närheten och att man kan ropa till sig hunden inom den angivna tiden. Om hunden ställer eller driver hjortvilt längre än den angivna tiden sänks betyget, och om hunden inte lyder inkallningssignalen inom 30 minuter värderas hundens prestation med en nolla (0). Om hunden följer ett färskt spår från ett friskt vildsvin ska den inte lämna spåret. Efter ett kort drev med kontakt ska hunden återvända till hundföraren. Hunden ska inte fortsätta drev bortom jaktområdets gränser, det accepteras endast om hunden lyckas ställa viltet. Under provet kontrollerar domaren drevtiderna som måste hållas inom lämpliga tidsramar. Det är inte godkänt om hunden skäller på ställt vilt och sedan går därifrån, utan den måste stanna kvar under kraftig skallgivning. Man kräver inte att hunden angriper vildsvinet. Vid drev på räv och hare kontrollerar domaren förmågan att hålla spåret, det är acceptabelt att kort avvika på ett annat spår, men inte att ständigt växla spår. Som sammanfattning kan sägas att man fordrar ett snabbt sök med resultat, följt av ett långsammare drev med viss uthållighet. Drevhastigheten avgörs av hundens kvalité på luktsinnet och förmågan att hålla spåret. 2.4 SKALL PÅ SPÅR Skallgivning på färskt spår ska endast testas på naturligt viltspår. Man ska notera om hunden vid sök på färskt spår ger skall på mötande föremål. Skallet ska vara kraftigt och ha en annorlunda klang på vildsvin än på räv och hare. Hundföraren ska på anmodan av domaren kunna uppge vilken typ av vilt hunden driver, man tar hänsyn till detta vid bedömningen. I sammanfattningen av detta moment lägger man värde i om hunden vid direktkontakt ger ståndskall och sedan tystnar när viltet rör sig. Skall på spår bedöms enklast på räv- och hardrev eftersom man sällan gör bedömningsmisstag då. Utdelas till hund som på färskt viltspår ger ihållande och intensivt skall med endast mycket korta uppehåll. Det ska gå att avgöra på skallets klang vilket vilt hunden driver. Utdelas till hund som skäller kraftigt på viltspår men med längre uppehåll. Det ska gå att avgöra på skallets klang vilket vilt hunden driver. Utdelas till hund som ger skall i korta sekvenser med långa uppehåll, hund som ger otydligt skall eller ger skall där man inte kan urskilja vilket vilt hunden arbetar med. Utdelas till hund som ger kraftigt skall utan att följa ett färskt spår, eller till hund som driver vilt utan skallgivning alls. Utdelas till hund som ger skall på människospår eller låter sig distraheras och avledas från drev annat än på kommando. 2.5 EFTERSÖK PÅ VILDSVINSSPÅR SYFTE: Under provmomentet ska hunden bevisa sin förmåga att eftersöka skadat vildsvin. Om det inte är möjligt att prova eftersök på naturligt spår så ska provet ske på ett konstgjort spår som måste vara minst tre timmar gammalt, och utan blodspår. ARRANGEMANG: Sträckan på de enskilda spåren ska i förväg markeras av arrangören. Spårsträckan ska vara minst 500 meter lång med två riktningsändringar, vinkeln får inte vara skarpare än 90 grader. Varje spårsträcka ska numreras och vara på minst 150 meters avstånd från varandra. Spårets riktning framåt märks ut med väl synliga remsor knutna runt träd, och bakspåret märks ut med färgtecken på baksidan av träden. Efter ungefär 300 meter märks en plats ut som skottplats/sårlega och bensplitter ska vara utlagt. Vid slutet på spåret ska samtliga spår vara förbundna med varandra med markeringar så man lätt kan ta sig mellan de olika slingorna vid bedömning av flera hundar samtidigt. Slutet på spårsträckan ska vara i ett glest område som tillåter domaren att sitta dold och iaktta hundens beteende vid det fällda viltet. Spårsträckan läggs av domaren med hjälp av spårläggarskor eller liknande använda ihop med klövar av vildsvin, och givetvis i rätt riktning i förhållande till de i förväg gjorda markeringarna. Varefter domaren lägger ut spåret tas markeringarna i spårets framåtriktning bort. Endast markeringen av skottplatsen ska vara kvar. Tidpunkten för läggandet av spåret måste vara noterad då spåret måste vara minst tre timmar gammalt vid provstart. I slutet av spåret placeras ett urtaget vildsvin som ska vara väl ihopsytt för att minska blodlukten. Om domaren/arrangören gjort allvarliga fel vid läggande av spåret kan provmomentet ogiltigförklaras. (3 of 9) :55:34

4 GENOMFÖRANDE: Vid prov av flera hundar samtidigt får hundförarna dra lott om spåren. Domaren går med hundföraren och startar tidtagning då hunden sätts på spåret första gången. Hundarna kan utföra provet på flera olika sätt, som: A. SPÅRHUND: Hunden leder hundföraren i löst hängande minst 5 meter lång spårlina. Domaren följer med och kontrollerar hundens intresse för spåret, koncentrationsförmåga och förmåga att hålla spåret. Det räknas inte som ett fel om hunden spårar i luften så länge den följer spåret på marken. Det räknas inte heller som ett fel om hunden lämnar spåret kort men återgår själv utan hjälp och fortsätter att följa spåret under koncentration. Om man måste sätta hunden på spåret igen blir det ett stegs betygssänkning för varje gång. Man får sätta hunden på spåret högst tre gånger, och kan då få högst. Utdelas till hund som gått hela spårsträckan pålitligt utan behov av korrigering, hunden ska ha varit möjlig att följa utan besvär för hundföraren. Utdelas till hund som gått hela spårsträckan och bara behövt korrigeras en gång på spåret, hunden ska ha varit möjlig att följa utan besvär för hundföraren. Utdelas till hund som går på spåret med så stor iver att hundföraren inte kan följa den utan besvär, eller till hund som behövt korrigeras två gånger på spåret. Utdelas till hund som behövt korrigeras tre gånger på spåret. Utdelas till hund som behövt korrigeras mer än tre gånger på spåret eller begått upprepade fel. FEL: Hunden arbetar med hög nos när den går i lina. Hunden går fel och tappar bort spåret. Hunden följer spår av friskt vilt. Hunden behöver ständig uppmuntran. Hunden är nervös och jobbar för snabbt. Hunden intresserar sig inte för spåret. Hunden intresserar sig inte för det fällda viltet. Hunden hittar inte det fällda viltet. B. LÖSHUND: Hunden ska arbeta i koppel på spåret fram till skottplatsen/sårlegan. Domaren följer med och vid skottplatsen/sårlegan ger han hundföraren order om att släppa hunden. Från denna plats ska hunden löpa iväg och arbeta självständigt på spåret, hundföraren och domaren stannar kvar på platsen där hunden släpptes. Hunden ska efter lössläppandet snabbt hitta och ge skall vid det fällda viltet, hundföraren och domaren går då dit. Domaren ger akt på om hunden skäller av upprördhet eller fruktan för vildsvinet. Om hunden inom 10 minuter från lössläppandet inte har hittat eller givit skall vid det fällda viltet, har hundföraren rätt att kalla till sig hunden och fortsätta i lina. Hunden betygssänks då ett steg och den fortsatta bedömningen sker på samma villkor som för som spårhund. Om man måste sätta hunden på spåret igen blir det ett stegs betygssänkning för varje gång. Man får sätta hunden på spåret högst tre gånger, och kan då få högst. Utdelas till hund som pålitligt följt spåret både i koppel och som löshund utan korrigeringar, och inom 5 minuter från lössläppandet funnit det fällda viltet och givit ståndskall endast med korta uppehåll tills hundföraren kommit fram till platsen. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte funnit det fällda viltet inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter och sedan givit ståndskall tills att hundföraren kommit till platsen. Utdelas även till hund som agerat som under men behövt korrigeras på spåret en gång. utdelas även till hund som inom 10 minuter inkallats och fått fortsätta i lina och därefter arbetat sig fram till viltet utan problem och varit möjlig att följa utan besvär för hundföraren. Hunden bedöms då vidare som spårhund istället för som löshund., 1 och 0 för spårhund kan givetvis också tillämpas i dessa fall. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte givit ståndskall inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter och fram till att hundföraren kommit till platsen, och/eller till hund som fått korrigeras på spåret två gånger. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte funnit det fällda viltet inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter och sedan givit ståndskall tills att hundföraren kommit till platsen, och/eller till hund som fått korrigeras på spåret tre gånger. Utdelas till löshund som inte hittat det fällda viltet inom 10 minuter, inte kunnat återkallas inom 10 minuter för att fortsätta i lina, fått korrigeras på spåret mer än tre gånger, eller begått upprepade fel. FEL: Samma fel som för spårhund samt: Hunden ger otydliga eller inga ståndskall alls. (4 of 9) :55:34

5 C. RAPPORTHUND: Innan man påbörjar detta moment som rapporthund ska hundföraren meddela domaren på vilket sätt hunden rapporterar att den hittat fällt vilt. Hunden ska arbeta i koppel på spåret fram till skottplatsen/sårlegan. Domaren följer med och vid skottplatsen/sårlegan ger han hundföraren order om att släppa hunden. Vid platsen för det fällda viltet finns en medhjälpare som ska kontrollera att hunden undersöker det fällda viltet. Hundföraren och domaren stannar kvar vid skottplatsen/sårlegan. Från denna plats ska hunden löpa iväg, arbeta självständigt på spåret och snabbt hitta det fällda viltet. Då hunden lämnat platsen med det fällda viltet meddelar medhjälparen detta med en ljudsignal. Hunden ska snabbt gå tillbaka till hundföraren och på det föranmälda sättet rapportera att den hittat det fällda viltet. Rapporten ska komma spontant, och det får inte förekomma något uppmuntrande eller tvingande. Hunden ska efter rapporten leda hundföraren kortaste vägen till viltet. Om hunden inom 10 minuter från lössläppandet inte har hittat eller rapporterat det fällda viltet, har hundföraren rätt att kalla till sig hunden och fortsätta i lina. Hunden betygssänks då ett steg och den fortsatta bedömningen sker på samma villkor som för som spårhund. Utdelas till hund som pålitligt följt spåret både i koppel och som rapporthund, och inom 5 minuter från lössläppandet återkommit och på rätt sätt rapporterat till hundföraren att den funnit det fällda viltet. Utdelas till hund som pålitligt följt spåret i koppel, inte rapporterat funnet vilt inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter, eller till hund som fått korrigeras på spåret en gång. Betyg 3 utdelas även till hund som inom 10 minuter fått fortsätta i lina och därefter arbetat sig fram till viltet utan problem och varit möjlig att följa utan besvär för hundföraren. Hunden bedöms då vidare som spårhund istället för som rapporthund., 1 och 0 för spårhund kan givetvis också tillämpas i dessa fall. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte rapporterat funnet vilt inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter, och/eller fått korrigeras på spåret två gånger. Utdelas till hund som följt spåret i koppel, inte rapporterat funnet vilt inom 5 minuter från lössläppandet, men som gjort det inom 10 minuter, och/eller fått korrigeras på spåret tre gånger. Utdelas till löshund som inte hittat det fällda viltet inom 10 minuter, inte kunnat återkallas inom 10 minuter för att fortsätta i lina, fått korrigeras på spåret mer än tre gånger, eller begått upprepade fel. FEL: Samma fel som för spårhund och löshund samt: Hunden återvänder inte till hundföraren efter att ha funnit det fällda viltet. Hunden rapporterar inte till hundföraren på det i förväg angivna sättet. Hunden leder inte hundföraren till det fällda viltet. SAMMANFATTNING: För att hunden ska bli godkänd i provmomentet krävs att den klarar att spåra hela provsträckan på 500 meter och hittar det fällda viltet. Om hunden arbetar som löshund eller rapporthund värderas även uppförandet vid det fällda viltet. För samtliga tre arbetssätt gäller att man under hela provsträckan får sätta hunden på spåret max tre gånger för att bli godkänd. Varje gång man korrigerar hunden på spåret sänks betyget ett steg. Första sättandet på spåret vid provstarten, samt sättande på spåret vid skottplatsen/ sårlegan räknas inte som korrigerande på spåret. Den totala tiden på provmomentet inklusive spårning innan skottplatsen/sårlegan får vara maximalt 45 minuter för att bli godkänd. Om ett vildsvin skadskjuts under något moment av jaktprovet ska det givetvis eftersökas med hund. Om eftersöket blir minst 500 meter långt och hunden arbetar inom kriterierna ovan och hittar det fällda viltet så räknas detta som ett godkänt eftersöksprov och bedöms enligt samma normer som det konstgjorda spåret. På Elitprov krävs dock att hunden klarar av även det konstgjorda spåret. 2.6 SKÄRPA PÅ VILDSVIN Prov av hundens skärpa på vildsvin utförs i vildsvinshägn eller ute i markerna under förutsättning att det finns tillräckligt mycket vildsvin PROV PÅ FRILEVANDE VILDSVIN Utdelas till hund som vid kontakt med vildsvin utan stöd eller uppmuntran ger kraftiga, ihållande skall och driver fram vildsvinet med kontakt och viss uthållighet. Utdelas till hund som vid kontakt med vildsvin ger kraftigt skall utan att behöva uppmuntran, men håller ett visst avstånd till vildsvinet, eller till hund som under kraftig skallgivning tydligt driver vildsvinet korta sträckor men går fram och tillbaka mellan drev och hundförare för att få stöd. Utdelas till hund som vid kontakt med vildsvin först visar skärpa, men sedan backar och går på avstånd och ger skall men vill inte driva vildsvinet framåt utan hundförarens stöd. (5 of 9) :55:34

6 Utdelas till hund som visar viss nervositet vid kontakt med vildsvin och endast skäller om hundföraren är i närheten och ger stöd. Utdelas till hund som vid kontakt med vildsvin inte vill lämna hundföraren eller annan person utan söker skydd hos denna, eller till hund som flyr vid kontakt, eller till hund som inte ger skall ens med stöd och uppmuntran. SAMMANFATTNING: Man ska ta hänsyn i den totala bedömningen till att det i praktiken är bättre med en hund som inte är alltför skarp. Det är bättre med en hund som håller ett betryggande avstånd till vildsvinet och skäller kraftigt och ihärdigt än en hund som går i direktkontakt med vildsvinet och efter strid lämnar vildsvinet helt. För att kunna vara objektiv och bedöma vildsvinsskärpan korrekt sker alla högre prov i vildsvinshägn PROV I VILDSVINSHÄGN I hägn testas alltid en hund åt gången. Turordningen lottas om flera hundar ska provas. ARRANGEMANG: Hägnet ska ha en viss storlek och det måste finnas träd, områden med buskage, och även öppna platser. I hägnet ska ett erfaret vildsvin finnas, som ska vara tillräckligt aggressivt mot hundar, en sugga passar oftast bra för uppgiften. GENOMFÖRANDE: På domarens anmodan släpper hundföraren in hunden i hägnet på ett enda kommando. För varje gång hundföraren måste upprepa kommandot sänks betyget ett steg. Hela hägnet är fullt med vittring av vildsvin så det kan dröja en stund innan hunden hittar vildsvinet, detta räknas inte som ett fel, och situationen är inte användbar för att bedöma kvalitén på hundens luktsinne. Hunden ska snabbt söka efter vildsvinet och vid kontakt ge kraftigt ihållande skall och energiskt börja driva vildsvinet. Om svinet ger sig in i snår eller liknande ska hunden behålla kontakten utan avbrott. Det räknas inte som ett fel om hunden är försiktig och viker undan om vildsvinet går till motattack. Det viktiga är att hunden behåller kontakten med vildsvinet under ihållande skallgivning. Skärpan provas under 5 minuter efter att hunden fått kontakt med vildsvinet. Efter det ska hunden kommenderas in eller fångas in och det är tillåtet att använda hundfångarhåv eller liknande. Utdelas till hund som utan uppmuntran ställt eller drivit vildsvinet med uthållighet under kraftig skallgivning hela provtiden. Om vildsvinet gått in i buskage eller liknande ska hunden ha drivit ut det. Utdelas till hund som hela tiden behållit kontakten med vildsvinet och givit konstant och kraftigt skall, men inte drivit ut vildsvinet ur buskage eller annan tät växtlighet. Samma betyg får även hund som i mer öppen terräng ställt vildsvinet och hållit kontakten under kraftig skallgivning, men visat sig försiktig och hållit ett visst avstånd. Utdelas till hund som skäller vid kontakt med vildsvinet, men sedan drar sig tillbaka och går fram igen och fortsätter tiden ut efter uppmuntran från hundföraren. Utdelas till hund som visar intresse för viltet, men måste ha ständig uppmuntran från hundföraren. Utdelas till hund som visar sig rädd för vildsvinet, som inte skäller eller som inte visar intresse för viltet. 2.7 LYDNAD Hunden ska visa sådan lydnad mot hundföraren att domaren kan vara övertygad om att hundföraren behärskar sin hund. Vid bedömningen av detta tas alla kommandon hundföraren ger till sin hund i beaktande. Stor vikt läggs vid hur dessa kommandon ges. Framför allt hundens reaktion på inkallningssignalen värderas, och man måste urskilja att hunden inte befinner sig i direktkontakt med vilt då signalen används. Hunden ska villigt komma till hundföraren på inkallningssignalen och låta sig kopplas. Signalen ska helst ges jakthorn eller vissla, om hundföraren inte har något sådant ska det anges innan detta moment vilken typ av signal hunden ska reagera på. 2.8 UPPFÖRANDE EFTER SKOTT Detta moment provas på valfri plats. Hundföraren släpper hunden och på domarens tecken avlossar hundföraren ett skott då hunden genomsöker buskage på meters avstånd utan att titta på sin förare. Utdelas till hund som håller sig lugn vid skottet och inte visar sig skotträdd. Utdelas till hund som blir orolig efter skottet, men inte springer undan och sen fortsätter sitt arbete. Utdelas till hund som springer undan kort och blir orolig men sen fortsätter arbeta. Utdelas till hund som springer undan och måste återkallas men sen fortsätter arbeta. Utdelas till hund som springer undan och inte direkt kommer tillbaka på inkallning, förlorar intresset för arbetet eller uppträder mycket skyggt och ängsligt i fortsättningen. 2.9 UPPFÖRANDE VID SKJUTET VILDSVIN (6 of 9) :55:34

7 Om det inte varit möjligt att bedöma detta moment i annan del av jaktprovet ska detta provas separat. Provtiden är 5 minuter. Det fällda vildsvinet, likadant arrangerat som vid Eftersök på skadat vildsvin, läggs bland buskar, inte helt öppet alltså, och domaren placerar sig för att få bra översikt över platsen. Hundföraren släpper hunden på 50 meters avstånd från det fällda viltet i vind så att hunden direkt får vittringskontakt. Domaren observerar sedan hur hunden uppför sig vid kontakt med det fällda viltet. Det räknas inte som ett fel om hunden visar iver och luggar eller biter i vildsvinets öron, det räknas inte heller som ett fel om hunden slickar i sig utrunnet blod. Det räknas dock som ett fel om hunden biter och sliter i vildsvinet eller försöker äta av det. Utdelas till hund som ger ihållande ståndskall vid fällt vildsvin, eller hämtar hundföraren till platsen genom rapportering. Utdelas till hund som uppehåller sig minst 2 minuter vid det fällda vildsvinet, ger skall och visar tydligt intresse. Utdelas till hund som visar rädsla för det fällda viltet, skäller och springer runt det på avstånd för att sedan återvända till hundföraren. Utdelas till hund som visar rädsla och tyst återvänder till hundföraren. Utdelas till hund som av rädsla inte vågar närma sig viltet, eller inte närmar sig det inom provets tidsgräns på 5 minuter. Utdelas även till hund som äter av det fällda viltet UPPFÖRANDE VID STILLASTÅENDE På domarens tecken ställer sig hundföraren med hunden framför ett buskage. Hunden kan vara kopplad men kopplet ska ligga fritt vid förarens ena fot. 150 meter framför skjuts 2-3 skott, hunden ska förbli lugn, får inte yla, skälla eller försöka ge sig iväg utan tillstånd. Utdelas till hund som utan koppel står kvar lugnt och har god kontakt med hundföraren. Utdelas till hund som kopplad står kvar lugnt och har god kontakt med hundföraren. Utdelas till hund som beter sig oroligt och visar tecken på att vilja ge sig iväg utan tillstånd. Utdelas till hund som ylar, skäller och beter sig oroligt men står kvar. Utdelas till hund som försöker ge sig iväg eller uppträder okontrollerbart UTHÅLLIGHET Hunden ska visa uthållning under sök och drev, och ska inte uppehålla sig på vägar eller bara uppehålla sig i närheten av hundföraren. Hundens arbete ska helst inte förlora i intensitet under en hel dag. Hunden ska vara uthållig även i svår terräng, vid dåligt väder och i djup snö. Vid den totala bedömningen av detta moment ska det tas hänsyn till om det finns speciella omständigheter som kan påverka hundens uthållighet ORIENTERING Hunden ska kunna orientera sig även i okänd terräng. Efter drev ska den utan svårigheter hitta tillbaka till sin hundförare, inte irra omkring planlöst, börja yla eller vänta på att bli uppletad av hundföraren. Efter avslutat drev ska hunden vara tillbaka hos hundföraren inom 30 minuter. Enda avvikelserna som kan tolereras är om hunden bevisligen följt vildsvin som gått långt från såten eller om hunden följt skadat vilt. Hundföraren får efter avslutat drev använda sin inkallningssignal för att hjälpa hunden att orientera sig tillbaka. Om hunden inte skulle komma tillbaka inom tidsgränsen kan detta moment endast betygssättas med LINFÖRIGHET I KOPPEL Hunden ska gå i koppel på ett sådant sätt att den inte är till besvär för hundföraren. Den ska inte gå framför hundföraren, inte dra, inte släpa efter, utan den ska gå lugnt bredvid i fot eller bakom hundföraren. Hundföraren ska inte hålla kopplet i handen utan det ska ligga på axeln under detta moment. Domaren iakttar även linförigheten under hela jaktprovet, och om möjligt även i besvärlig terräng. Man kontrollerar om hunden har god kontakt med sin förare och följer med i riktnings- och hastighetsändringar. En hund som håller mycket god linförighet ska röra sig så att kopplet inte sträcks. Om hundföraren ofta behöver korrigera hunden, om än tyst, för att den ska gå lugnt och fint så sänks betyget i relation till antalet korrigeringar OKOPPLAD Hunden ska på kommando gå fot fritt bredvid hundföraren, och på skogsväg tätt bakom hundföraren. Hunden får inte springa omkring, stanna, bli efter eller smita i förväg. Om föraren stannar ska hunden göra det också utan att kommando ska behöva ges. Detta moment utförs i samma terräng som momentet i koppel. Om hundföraren ofta behöver ge kommando, om än tyst, för att hunden ska gå lugnt och fint så sänks betyget i relation till antalet kommandon PLATSLIGGNING I SKOGEN Platsliggandet provas i skogen på avstånd från tänkbara störningar. Hundförarna ställs upp med minst 80 meters avstånd. Om hundförare så kräver kan hunden prövas enskilt. Provtiden är 10 minuter. Man måste ange innan momentet påbörjas om man tänker lägga hunden plats med eller utan koppel. (7 of 9) :55:34

8 PLATSLIGGANDE I KOPPEL På domarens tecken går hundföraren med sin hund i koppel till en öppen plats. Med lämpligt kommando läggs hunden plats och kopplas fast. Därefter avlägsnar sig hundföraren ungefär 100 meter så att hunden varken kan se eller känna vittring av sin förare. Efter cirka 5 minuter avfyras ett skott och efter ytterligare 5 minuter får föraren gå tillbaka till sin hund. Under provtiden får hunden inte sätta sig upp, bete sig oroligt, bli högljudd eller försöka få loss kopplet PLATSLIGGANDE OKOPPLAD På domarens tecken går hundföraren med sin hund i koppel till en öppen plats. Med lämpligt kommando läggs hunden plats utan att kopplas fast. Hundföraren får lämna någon av sin utrustning på platsen. Därefter gäller samma regler som för platsliggning i koppel. Utdelas till hund som hela provtiden ligger plats lugnt och tyst. Det räknas inte som ett fel om hunden lägger sig tillrätta på en annan fläck. Utdelas till hund som ligger kvar på plats men visar tecken på oro. Utdelas till hund som ligger kvar på plats men som visar tecken på oro och gnäller. Utdelas till hund som blir kvar på plats men sätter sig upp, eller oroligt flyttar sig fram och tillbaka. Utdelas till hund som inte blir kvar på plats, försöker slita sig ur kopplet, eller till hund som ylar eller skäller. Domartabell för jaktmoment PROVMOMENT Lägst betyg för att gå till pris Korficient Betyg Total I II III 1 LUKTSINNE SÖK DREV Hare,räv Vildsvin SKALL PÅ SPÅR EFTERSÖK PÅ VILDSVINSSPÅR naturligt spår eller på konstgjort spår utan blod a) Spårhund b) Löshund eller Rapporthund SKÄRPA PÅ VILDSVIN LYDNAD UPPFÖRANDE EFTER SKOTT UPPFÖRANDE VID SKJUTET VILDSVIN UPPFÖRANDE VID STILLASTÅENDE UTHÅLLIGHET ORIENTERING LINFÖRIGHET PLATSLIGGNING a)kopplad b) Okopplad Lägst betyg för att gå till pris Pris Total Betyg Domartabell för schweisshunde momentet PROVMOMENT Lägst betyg för att gå till pris I II III Korficient Btyg Total (8 of 9) :55:34

9 1 2 3 LINFÖRIGHET a)kopplad b) Okopplad PLATSLIGGNING a)kopplad b) Okopplad EFTERSÖK PÅ VILDSVINSSPÅR naturligt spår eller på konstgjort spår utan blod a) Spårhund b) Löshund c) Rapporthund UPPFÖRANDE VID SKJUTET VILD LYDNAD Lägst betyg för att gå till pris Pris Total Betyg (9 of 9) :55:34

Svenska Hundklubbens lydnadsregler

Svenska Hundklubbens lydnadsregler Svenska Hundklubbens lydnadsregler Lydnadsklass I-III samt Veteran Svenska Hundklubbens anvisnings- och bedömningsschema gällande lydnadsklass på tävlingar och prov. Där annat ej anges åligger det föraren

Läs mer

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar Sidan 1 av 6 Bedömningsanvisningar Unghunds och nybörjarklass Hund som lämnar provområde och ej återvänder inom 60 min kan ej kräva fortsatt prövning. 11a Drevarbete på fälthare Bedömningen omfattar unghunds

Läs mer

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg. Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens

Läs mer

LYDNADSDRESSYR. Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet.

LYDNADSDRESSYR. Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet. LYDNADSDRESSYR Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet. PASSIVA MOMENT Liggande Sittande Stående Fjärrdirigering Framförgående AKTIVA MOMENT Hopp Inkallning Linförighet

Läs mer

27. BEDÖMNINGSMOMENTEN och deras respektive koefficienter Moment Poängskala Koeff.

27. BEDÖMNINGSMOMENTEN och deras respektive koefficienter Moment Poängskala Koeff. Bestämmelser för jaktprov med älghundar Fastställda av SKK att gälla fr o m 07-06-30 REGLER FÖR ÄLGSPÅRPROV 26. BEDÖMININGSGRUNDER FÖR ÄLGSPÅRPROV 26.1 Ändamål Att pröva hundens vilja och förmåga att uthålligt

Läs mer

SVENSKA ÄLGHUNDKLUBBEN Jaktprovsutbildning för älgspårprov.doc ÄLGSPÅRPROV

SVENSKA ÄLGHUNDKLUBBEN Jaktprovsutbildning för älgspårprov.doc ÄLGSPÅRPROV ÄLGSPÅRPROV För att möta samhällets krav på oss jägare måste vi visa att vi tar vårt ansvar och utbildar fullgoda eftersökshundar som kan spåra och ställa en skadad älg. I dag har vi i Sverige en kontaktmanna

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: bitr. chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter om prövning av fjällräddningshundar; beslutade den 23 februari 2000.

Läs mer

ÄLGSPÅRPROV Behöver vi det?

ÄLGSPÅRPROV Behöver vi det? INNEHÅLL Innehåll.. sid 1 Älgspårprov behöver vi det. 2 25 Regler för älgspårprov. 3 Provtid, bedömningsskala 4 Moment 1 5 Ill 9-10p. 6 Ill 0-2 p 7 Moment 2. 8 Ill 3 Rast 9 Moment 2. 10 Ill 9-10 p. 11

Läs mer

Domarkompendium för Ledhundsprov.

Domarkompendium för Ledhundsprov. SVENSA ÄLGHUNDLUBBEN Domarkompendium för Ledhundsprov. Bedömningsgrunder. Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens uppgift är

Läs mer

Regler för ställande hundar på vildsvin.

Regler för ställande hundar på vildsvin. Regler för ställande hundar på vildsvin. Ändamål. Provets ändamål är att under jaktliga former och inom ramen för rasernas användningsområden och arbetssätt bedöma deltagande hundars egenskaper och lämplighet

Läs mer

Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017. Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt

Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017. Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017 Startklass Moment koefficienter Startklass Moment Koeff. 1. Följsamhet 3 2 Inkallning 2 3 Sitt under marsch 3 4 Apportering 3 5 Hopp över hinder 2 6 Fjärrdirigering

Läs mer

17. REGLER FÖR LEDHUNDSPROV

17. REGLER FÖR LEDHUNDSPROV 17. REGLER FÖR LEDHUNDSPROV 18. BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR LEDHUNDSPROV 18.1 Genomförande Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens

Läs mer

Spanielprov. Vad är ett spanielprov

Spanielprov. Vad är ett spanielprov Spanielprov Råd och anvisningar, spanielprov (gäller från 2012-01-01) Dessa råd och anvisningar är avsedda att vara ett stöd för de funktionärer inom SSRK som på olika sätt deltar i planering och genomförande

Läs mer

S V E N S K A Ä L G H U N D K L U B B E N Ansluten till Svenska Kennelklubben BJÖRNPROV Regelförslag

S V E N S K A Ä L G H U N D K L U B B E N Ansluten till Svenska Kennelklubben BJÖRNPROV Regelförslag SKK s standardtext (i inledningen) om dopning etc. läggs till senare. PROVFORMER Provet på björn kan utföras som ordinarie björnprov eller som kombinationsprov på björn/älg eller björn/vildsvin. Då ska

Läs mer

Landskampsmoment. Kommando:Fot

Landskampsmoment. Kommando:Fot Landskampsmoment Moment 1: Fritt följ Kommando:Fot Momentet startar med hunden sittande på förarens vänstra sida, övningen startar från utgångs ställning efter order från tävlingsledaren. Hunden skall

Läs mer

Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb

Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb 1a. KONTAKT Hälsning 1b. KONTAKT Samarbete 1c. KONTAKT Hantering 2a. LEK 1 Leklust 2b. LEK 1 Gripande 2c. LEK 1 Gripande

Läs mer

Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb

Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb 2015-05-21 Närvarande: Thomas Jarl (Ordf.), Axel Eriksson (Sekr.), Lars Elgh, Ted Lindström, Henrik Parkkila, Sivert Bertilsson, Leif Eriksson & Åke

Läs mer

Syfte a Kontakt. Drar si inte undan. Följer med men är inte engagerad i testledaren. Griper tveksamt eller med framtänderna.

Syfte a Kontakt. Drar si inte undan. Följer med men är inte engagerad i testledaren. Griper tveksamt eller med framtänderna. Syfte 1a Kontakt Accepterar kontakt utan att besvara. Hälsning Drar si inte undan. 1b Kontakt Samarbete 1c Kontakt Hantering 2a Lek 1 2a Lek Gripande 2c Lek Gripande och dragkamp. 3a Förföljande 2 ggr

Läs mer

Funktionskontroll med bedömningskriterier och protokoll

Funktionskontroll med bedömningskriterier och protokoll (FM2015-10531) 2017-01-17 FM2015-10531:4 Sida 1 (6) Funktionskontroll med bedömningskriterier och protokoll Inledning Ekipaget bedöms mot målbilden samt beskrivning av ej önskvärt beteende. Ekipaget kan

Läs mer

Hunden skall kunna sitta eller ligga tyst när den är uppkopplad vid tex ett träd

Hunden skall kunna sitta eller ligga tyst när den är uppkopplad vid tex ett träd Viltspårträning Viltspårträning Kräv ej för mycket av valpen/unghunden Hunden dig som en ledare - artfränd Visa - respekt, förtroende och försiktighet Ha tålamod och omdöme 8 veckor valp= 3 årigt barn

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: bitr. chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om prövning av Polisens hundar; beslutade den 23 februari

Läs mer

Accepterar. gnäller, skäller. JAGUAR PANTER 1b Följer inte med trots flera försök att locka. Alt. provas inte i detta moment

Accepterar. gnäller, skäller. JAGUAR PANTER 1b Följer inte med trots flera försök att locka. Alt. provas inte i detta moment MH av A-kull Ko d 1 2 3 4 5 1a Avvisar kontakt Undviker Accepterar Tar kontakt Överdrivet med morrning kontakt genom kontakt utan att själv eller kontakttagande och/eller att dra sig besvara. Drar besvarar,

Läs mer

Moment 1 kontakt. Överdrivet kontakttagande ex hoppar gnäller skäller 1b.Kontakt Samarbete

Moment 1 kontakt. Överdrivet kontakttagande ex hoppar gnäller skäller 1b.Kontakt Samarbete MH står för Mentaltest Hund. De flesta väljer att testa sina hundar före 18 månaders ålder, hunden måste vara minst 12 månader. MH är en individuell mentalbeskrivning av en hund som kan vara till vägledning

Läs mer

Jaktprov för älghund (8) Händelser och begrepp

Jaktprov för älghund (8) Händelser och begrepp Jaktprov för älghund (8) Händelser och begrepp Sök och upptag Söket påbörjas i tomma marker, så att hundens sök kan bedömas 30-60 min före upptag. Ett idealiskt sök innehåller ett effektivt sökmönster,

Läs mer

Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07

Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07 Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07 Apportering I 14 står det om hundens framförande: "Föraren avgör när hunden skall kommenderas in. Vid apporteringsmomenten

Läs mer

Accepterar. gnäller, skäller. JAGUAR PANTER 1b Följer inte med trots flera försök att locka. Alt. provas inte i detta moment

Accepterar. gnäller, skäller. JAGUAR PANTER 1b Följer inte med trots flera försök att locka. Alt. provas inte i detta moment MH av A-kull Ko d 1 2 3 4 5 1a Avvisar kontakt Undviker Accepterar Tar kontakt Överdrivet morrning kontakt genom kontakt utan att själv eller kontakttagande att dra sig besvara. Drar besvarar, ex. hoppar,

Läs mer

VILTSPÅRPROV på klövvilt för elithundar Ett material att hämta idéer till spårupplägg

VILTSPÅRPROV på klövvilt för elithundar Ett material att hämta idéer till spårupplägg Ett inofficiellt ARBETSMATERIAL för utveckling av hundars spårarbete i inofficiella cuper/tävlingar samt förhoppningsvis inspiration till utveckling till en officiell provverksamhet VILTSPÅRPROV på klövvilt

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Nordiska jaktprovsregler för älghund

Nordiska jaktprovsregler för älghund Nordiska jaktprovsregler för älghund Bedömningsskala: Utmärkt prestation 9-10 Mycket bra prestation 7-8 Bra prestation 5-6 Godtagbar prestation 3-4 Dålig prestation 1-2 Ingen prestation 0 Momentet inte

Läs mer

MENTALBESKRIVNING - HUND - MH

MENTALBESKRIVNING - HUND - MH MENTALBESKRIVNIN - HUND - MH Älskebos izza MH 6:e september 2008 Bollnäs Brukshundklubb. Beskrivare erd Melin. Känd mentalsatus Rasprofil schäfer, 15-18 mån ålder, idealet är markerat med en svart punkt.

Läs mer

Lydnad, ta vlingsklass 2

Lydnad, ta vlingsklass 2 Lydnad, ta vlingsklass 2 Fastställd 2014-06-15 Allmänt Klassen ingår i DM. Hund som startar i klassen kan inte gå tillbaka till tävlingsklass 1 eller novisklass och deltar inte i tävlingen om årets guldhund.

Läs mer

Nordiska regelförslaget.

Nordiska regelförslaget. Nordiska regelförslaget. Bedömningsmomenten och deras respektive koefficienter 1.a Tempo (0-) x 0,0.b Sök (0-) x 1,5 2. Förmåga att finna älg (0-) x 1,0 3. Förmåga att ställa älg i upptaget (0-) x 1,5

Läs mer

Nordiska regelförslaget. Slutversion

Nordiska regelförslaget. Slutversion Nordiska regelförslaget. Slutversion 2016-01-24 Bedömningsmomenten och deras respektive koefficienter 1.a Tempo (0-) x 0,0.b Sök (0-) x 1,5 2. Förmåga att finna älg (0-) x 1,0 3. Förmåga att ställa älg

Läs mer

Varbergs BHK. Anita Andersson. Överdrivet kontakttagand e, ex. hoppar, gnäller, skäller. Avvisar kontakt med morrning och/eller bitförsök.

Varbergs BHK. Anita Andersson. Överdrivet kontakttagand e, ex. hoppar, gnäller, skäller. Avvisar kontakt med morrning och/eller bitförsök. Arrangörskod Arrangör Varbergs BHK. Plats/Ort Varberg Hundens fullständiga namn (inga titlar) Änghagens Grevinna Ras Shetland Sheepdog Reg.nr SE44289/2010 Födelsedatum 2010-05-28 Provdag 2012-03-24 Kön

Läs mer

Regler sommar-sm 2013-04-13 POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND

Regler sommar-sm 2013-04-13 POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND Regler sommar-sm 2013-04-13 POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND Allmänna anvisningar Förarens skyldighet Föraren är skyldig att känna till och följa de regler som är utfärdade för tävlingen. Hunds framförande I

Läs mer

Regler för viltspårprov

Regler för viltspårprov Regler för viltspårprov Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Viltspårprovets målsättning är att pröva deltagande hunds spårningsförmåga och lämplighet vid eftersök av skadat klövvilt. 2 Organisation Officiella

Läs mer

Moment a KONTAKT Hälsning. Accepterar kontakt utan att besvara. Drar sig inte undan. Titti, Vinni Följer med, men är inte engagerad i

Moment a KONTAKT Hälsning. Accepterar kontakt utan att besvara. Drar sig inte undan. Titti, Vinni Följer med, men är inte engagerad i MH Designkullen Caradee s Filippa K, Caradee s Coco Chanel, Caradee s s Vuitton Molly Caradee s Odd Caradee s Boomerang, Caradee s Billabong Meet MyOwn Trotter Moment 1 2 3 4 5 1 a Hälsning Undviker 1

Läs mer

Provdag Avsteg från avreaktion. Beskrivaren avbryter. Undviker kontakt genom att dra sig undan.

Provdag Avsteg från avreaktion. Beskrivaren avbryter. Undviker kontakt genom att dra sig undan. Arrangörskod Arrangör SBK Gbg.avd. Plats/Ort Göteborg Hundens fullständiga namn (inga titlar) Änghagens Hertiginna Ras Shetland Sheepdog Reg.nr SE44291/2010 Födelsedatum 2010-05-28 Provdag 2012-09-08 Kön

Läs mer

Vi erbjuder följande kurser:

Vi erbjuder följande kurser: S a l l a n d e r P e t D i e t, E x e r c i s e & H e a l t h A B P r a k t i s k a H u n d k u r s e r u n d e r å r 2 0 1 4 Vi erbjuder följande kurser: 1. Viltspår nybörjare Innehåll: När är det viktigt

Läs mer

Regeltolkningar lydnadsregler

Regeltolkningar lydnadsregler Uppdaterad 2016-05-12 Regeltolkningar lydnadsregler Apportering I 14 står det om hundens framförande: "Föraren avgör när hunden skall kommenderas in. Vid apporteringsmomenten står det: Om hunden avlämnar

Läs mer

Svenskt tävlingsprogram för Narkotikahundar. 2010-10-01

Svenskt tävlingsprogram för Narkotikahundar. 2010-10-01 1 Svenskt tävlingsprogram för Narkotikahundar. 2010-10-01 Generella bestämmelser: Tävlingen skall årligen genomföras i enlighet med hundförarförbundets allmänna anvisningar och riktlinjer för SM-arrangemang.

Läs mer

Födelseår: Reg. nr i Jordbruksverkets register: Utför eftersök på följande viltslag genom att arbeta lös och vid behov kunna ställa viltet:

Födelseår: Reg. nr i Jordbruksverkets register: Utför eftersök på följande viltslag genom att arbeta lös och vid behov kunna ställa viltet: Bilprovningen SOS Alarm NTF IF Länsförsäkringar Svenska ennelklubben Hund Ras: Namn: Födelseår: Reg. nr i Jordbruksverkets register: Utför eftersök på följande viltslag genom spårning: Rådjur Älg Vildsvin

Läs mer

Kommandon för klickerträning

Kommandon för klickerträning Kommandon för klickerträning Klickerträna din valp Klickerträningen utvecklades på 1940-talet av tränare av marina däggdjur som upptäckte att de kunde ge delfiner och valar signaler som uppmuntrade korrekt

Läs mer

Råd och Anvisningar (RoA) för Funktionsbeskrivning Retriever (FB-R)

Råd och Anvisningar (RoA) för Funktionsbeskrivning Retriever (FB-R) Råd och Anvisningar (RoA) för Funktionsbeskrivning Retriever (FB-R) Allmänt Arrangörens ansvar Arrangören ska innan beskrivning inhämta erforderliga tillstånd från markägare. Arrangören ska säkerställa

Läs mer

Svenska Älghundklubbens bestämmelser för ställande hundar på vildsvin.

Svenska Älghundklubbens bestämmelser för ställande hundar på vildsvin. Svenska Älghundklubbens bestämmelser för ställande hundar på vildsvin. 1. Ändamål. Provets ändamål är att under jaktliga former och inom ramen för rasernas användningsområden och arbetssätt bedöma deltagande

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: bitr. chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter om prövning av vissa hundar för eftersök av försvunna personer; beslutade

Läs mer

Examinering av alarmerande hund diabetes

Examinering av alarmerande hund diabetes typ Version Författare 2 CB, MF, VL Område Reviderad Datum Assistanshundar 2013 07 01 2013 07 01 Dokumentnamn Status Examinering av Fastställd 2013 04 02 1/9 diabeteshund Examinering av alarmerande hund

Läs mer

EFTERSÖK PÅ VILDSVIN

EFTERSÖK PÅ VILDSVIN EFTERSÖK PÅ VILDSVIN DETTA FÖREDRAG 1. Hur beter sig vildsvinet? 2. Hur anpassar vi oss? 3. Vilka krav ställer det? 4. Hur förbereder vi oss? 5. Övergripande tankar. VILDSVINSEFTERSÖK Lite skadebevis.

Läs mer

Lydnad till vardags Lydnad som tävlingsgren På tävling

Lydnad till vardags Lydnad som tävlingsgren På tävling Lydnad Lydnad till vardags De flesta uppfostrar sina hundar så att de kan fungera bra i sin miljö. Vi lär våra hundar att inte dra i kopplet och att inte hoppa eller skälla på folk vi möter på gatan. Hemma

Läs mer

Golden retrieverklubben Västmanlandssektionen. FRITT FÖLJ. Koeff 2. Kommandon: Fot

Golden retrieverklubben Västmanlandssektionen. FRITT FÖLJ. Koeff 2. Kommandon: Fot LYDNADSKLASS 2 FRITT FÖLJ. Koeff 2 Kommandon: Fot Utförande: Fritt följ prövas i olika tempon, vanlig marsch, långsam marsch och språngmarsch, samt i samband med vändningar, helomvändningar och halter.

Läs mer

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok Fjärrdressyrhalsband med sprej Dressyrhandbok Tack för att du har valt märket PetSafe. Du och ditt husdjur är värda ett kamratskap som inkluderar minnesvärda ögonblick och en ömsesidig förståelse. Våra

Läs mer

1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE VERSION 01

1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE VERSION 01 1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tränare... 3 2 Träningstips... 3 2.1 Förord till tränarna... 3 2.2 Information till harköraren... 4 2.3 Nybörjare... 4 2.4 Teknikträning...

Läs mer

Working Tests för spaniel

Working Tests för spaniel Working Tests för spaniel SSRK/Hs/CS 2002-07-07 Riktlinjer för Working Tests Målsättning Ett working test är en inofficiell tävling vars syfte är att bedöma de jaktliga anlagen hos de olika spanielraserna,

Läs mer

Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar

Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar Aktuella tävlingslydnadsregler är fastställda av SHK:s centralstyrelse 2011-12-17. Tidigare revideringar har gjorts: 1988-02-24 1992-03-14 1996-12-31

Läs mer

Nordiska jaktprovsregler för älghund (Version Gardermoen 21-23.01.2011)

Nordiska jaktprovsregler för älghund (Version Gardermoen 21-23.01.2011) Nordiska jaktprovsregler för älghund (Version Gardermoen 21-23.01.2011) Bedömningsskala: Utmärkt prestation 9-10 p Mycket bra prestation 7-8 p Bra prestation 5-6 p Godtagbar prestation 3-4 p Dålig prestation

Läs mer

Gäller från 2014-01-01. Utförandebeskrivning. Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH

Gäller från 2014-01-01. Utförandebeskrivning. Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH Gäller från 2014-01-01 Utförandebeskrivning Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH SVENSKA KENNELKLUBBEN Innehållsförteckning Främmande person...5 Materiel och miljö...5 Genomförande...5 Föremålslek...8

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Gäller från 2012-01-01. Utförandebeskrivning. Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH

Gäller från 2012-01-01. Utförandebeskrivning. Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH Gäller från 2012-01-01 Utförandebeskrivning Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH SVENSKA KENNELKLUBBEN Innehållsförteckning Moment 1 Främmande person...5 FAS 1 Möte med främmande person...5

Läs mer

Susanna Hallgren, Anne Titti Karlström. TOLLAREN Nova Scotia Duck Tolling Retriever

Susanna Hallgren, Anne Titti Karlström. TOLLAREN Nova Scotia Duck Tolling Retriever TOLLAREN Nova Scotia Duck Tolling Retriever Tollaren (Nova Scotia Duck Tolling retriever) är en av de sex retrieverraserna som är representerade inom SSRK. Tollaren är en kanadensisk jakthund, vars rasstandard

Läs mer

Bilaga 1. Bilaga till anteckningar domarkonferens Eksjö och funktionärkonferens Eksjö

Bilaga 1. Bilaga till anteckningar domarkonferens Eksjö och funktionärkonferens Eksjö Bilaga 1. Bilaga till anteckningar domarkonferens Eksjö 2007-01-20 och funktionärkonferens Eksjö 2007-01-21. Sammandrag från minnesanteckningar från konferens domare samt tävlingsledare vid lydnadsprov,

Läs mer

NORDISKT TÄVLINGSROGRAM FÖR POLISHUNDAR NARKOTIKAHUNDAR 2007 GENERELLA BESTÄMMELSER

NORDISKT TÄVLINGSROGRAM FÖR POLISHUNDAR NARKOTIKAHUNDAR 2007 GENERELLA BESTÄMMELSER NORDISKT TÄVLINGSROGRAM FÖR POLISHUNDAR NARKOTIKAHUNDAR 2007 GENERELLA BESTÄMMELSER Preparat: Gömmorna skall vara av följande typer: 1.CANNABIS 2.OPIATER 3.AMFETAMIN 4.KOKAIN 5.ECSTASY Preparaten skall

Läs mer

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana FMCK Malmö Boris Magnusson Markering av Endurobana Markering av en Endurobana finns beskrivet i tävlingsreglementet, paragrafer 4.16-17-18 (se nedan) men dessa är ganska kortfattade. Detta PM är ett försöka

Läs mer

REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN (KARH)

REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN (KARH) REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN (KARH) Godkänd i SKL-FKK:s fullmäktige 23.11.2014 Gäller fr.o.m. 1.8.2015 REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN (KARH) Dessa regler ersätter tidigare KARH-regler

Läs mer

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Personspår Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Vad är personspåret för hunden? Innan vi tränat hunden till något så kan vi konstatera att hunden har ett välutvecklat luktsinne. Om hunden inte hittar ett

Läs mer

Jämförelse nordiska ländernas regler för löshund älg , justerad efter NÄU-möte

Jämförelse nordiska ländernas regler för löshund älg , justerad efter NÄU-möte 1 Jämförelse nordiska ländernas regler för löshund älg 2019-06-21, justerad 2019-06-30 efter NÄU-möte Moment Finland Norge Sverige 1a Tempo under sök -Ingår i mom 1 sök endast Sverige -Ingen definition

Läs mer

Innehåll. Inledning. Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning. 10 6. Frågor om DOG-e-walk

Innehåll. Inledning. Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning. 10 6. Frågor om DOG-e-walk Innehåll Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö 4-5 2. Funktion Signal 6-7 3. Hunden Hundraser, ålder m.m. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning 10 6. Frågor om DOG-e-walk Allmänt

Läs mer

För att kunna sjösätta detta projekt behövs draghjälp från er alla, både vad gäller intresse och engagemang.

För att kunna sjösätta detta projekt behövs draghjälp från er alla, både vad gäller intresse och engagemang. DIARIENUMMER: HANDLÄGGS AV: KOPIA TILL: Till SSRKs Spanielrasklubbar och SSRKs avdelningar 2018-10-30 Ett arbete för en start med Funktionsbeskrivning Spaniel har påbörjats För att kunna sjösätta detta

Läs mer

Bewegungsjagt. Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland :48 Mikael Grennard

Bewegungsjagt. Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland :48 Mikael Grennard Bewegungsjagt 2008-03-19 14:48 Mikael Grennard Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland Det är inte så ofta som det sker några övergripande nyutvecklingar inom hur jakten bedrivs. Visst ändrar vi våra metoder

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Jaktprov med skällande fågelhundar. - tolkningsanvisningar Rev

Jaktprov med skällande fågelhundar. - tolkningsanvisningar Rev Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar 2017-07-01--2022-06-30. Rev. 2018-02-18 1 Jaktprov för skällande fågelhundar - för tiden 2017-07-01 till och med 2022-06-30 VIKTIGT! Denna tolkningsanvisning

Läs mer

Rapport. Vilka modeller har förarna beskrivit?

Rapport. Vilka modeller har förarna beskrivit? Rapport Här handlar det om att hunden ska ta sig fram själv i skogen och springa mellan två förare. Därför bör hunden vara viltren, självständig, älska att springa och ha hög koncentrationsförmåga. Hunden

Läs mer

Jaktprov med skällande fågelhundar. - tolkningsanvisningar Rev

Jaktprov med skällande fågelhundar. - tolkningsanvisningar Rev Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar 2017-07-01--2022-06-30. Rev. 2019-02-22 1 Jaktprov för skällande fågelhundar - för tiden 2017-07-01 till och med 2022-06-30 VIKTIGT! Denna tolkningsanvisning

Läs mer

FRÅGEPAKET LYDNADSDOMARE

FRÅGEPAKET LYDNADSDOMARE 2016-12-07 FRÅGEPAKET LYDNADSDOMARE Från SKK:s allmänna regler för utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar. Redogör för reglernas bestämmelser angående oacceptabelt beteende. Från SBK:s särskilda

Läs mer

RAS Griffon Fauve de Bretagne

RAS Griffon Fauve de Bretagne 1 RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia Fauve de Bretagne en ras med 2 varianter(griffon Fauve och Basset Fauve) Griffon Fauve de Bretagne är en mkt gammal ras som tillhörde adeln och de rika. När det

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Bra att läsa igenom...

Bra att läsa igenom... Bra att läsa igenom... Viktigt med tydligt kroppspråk Är vi alltid så tydliga som vi tror att vi är? För att skapa en trygg relation med hunden är det viktigt att vi är konsekventa och tydliga även i vårt

Läs mer

Text & Foto Kristofer Hansson. När man jagar med wachtelhundar då vet man aldrig vad för slags vilt man kommer att få framför bössan.

Text & Foto Kristofer Hansson. När man jagar med wachtelhundar då vet man aldrig vad för slags vilt man kommer att få framför bössan. Text & Foto Kristofer Hansson Allt om Jakt och Vapen följde den hängivne jägaren Mats Jönsson och hans jaktgäng under några av höstens fartfyllda jakter. De jagar på några av södra Sveriges absolut viltrikaste

Läs mer

1. Mötet öppnas Sammankallande, Karin Falk, hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat.

1. Mötet öppnas Sammankallande, Karin Falk, hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Mötet öppnas Sammankallande, Karin Falk, hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Genomgång av dagens program. Karin gick igenom innehållet på dagens program. 3. Statistik Antalet starter

Läs mer

Jaktproven ur historiskt perspektiv

Jaktproven ur historiskt perspektiv 1 Jaktproven ur historiskt perspektiv VDW första jaktprov hölls 1910 som ett bruksprov där skogs - och vattenarbete(gp) bedömdes. Detta skedde tillsammans med långhårig vorsteh klubb. 10 startande wachtelhundar,

Läs mer

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap Mål Förkunskap Kursarrangör Efter genomgången utbildning skall elev ha: - teoretisk och praktisk kunskap om definitioner som används för att beskriva hunds mentalitet.

Läs mer

RoA. Råd och Anvisningar Funktionsbeskrivning Retriever (FB-R)

RoA. Råd och Anvisningar Funktionsbeskrivning Retriever (FB-R) RoA Råd och Anvisningar Funktionsbeskrivning Retriever (FB-R) Fastställda 24 oktober 2012 Råd och Anvisningar (RoA) för Funktionsbeskrivning Retriever (FB-R) Allmänt Arrangörens ansvar Arrangören ska innan

Läs mer

Nr. 6/10 Årgang 13. Canis vi förändrar hundvärlden!

Nr. 6/10 Årgang 13. Canis vi förändrar hundvärlden! E n k u n s k a p s t i d n i n g f ö r a k t i v a h u n d ä g a r e Nr. 6/10 Årgang 13 Canis vi förändrar hundvärlden! www.canis.se Beteende & inlärning FRIVILLIG START FRÅN UTGÅNGSSTÄLLNING Text: Cecilie

Läs mer

Några små tips om att träna på utsatt fågel

Några små tips om att träna på utsatt fågel Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel

Läs mer

Vanliga avdrag i rallylydnad

Vanliga avdrag i rallylydnad Vanliga avdrag i rallylydnad SAMMANSTÄLLNING AV VANLIGA AVDRAG FRÅN DOMARKONFERENSEN 2014 GENERELLA AVDRAG Sträckt koppel -1 SK Nosar kortvarigt på marken, banmaterial eller person -1 NOS Hunden som tillfälligt

Läs mer

..Förslag att poängsättning bör vara lika för räv och klöv och att rävs nuvarande poängsättning bör gälla med den ändringen:

..Förslag att poängsättning bör vara lika för räv och klöv och att rävs nuvarande poängsättning bör gälla med den ändringen: SYNPUNKTER PÅ MOMENTEN: Sydsvenska Skaraborg Östergötland Västsvenska 1 bör delas upp i Sök och Upptagningsarbete. En hund kan ha ett dåligt sök men ett utmärkt upptagningsarbete och tvärtom. risk att

Läs mer

OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN

OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN Text: Helen Karlsson, Häverö Brukshundklubb Tack vare hundens överlägsna sinnen ligger hundgruppen i förbandet på förhand. Hundens välutvecklade luktsinne och förfinade hörsel är

Läs mer

Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar

Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar Aktuella tävlingslydnadsregler är fastställda av SHK:s centralstyrelse 2011-12-17. Tidigare revideringar har gjorts: 1988-02-24 1992-03-14 1996-12-31

Läs mer

Jaktprov med skällande fågelhundar. - tolkningsanvisningar Rev

Jaktprov med skällande fågelhundar. - tolkningsanvisningar Rev Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar 2017-07-01--2022-06-30. Rev. 2017-05-14 1 Jaktprov för skällande fågelhundar - för tiden 2017-07-01 till och med 2022-06-30 Nya jaktprovsregler

Läs mer

RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia

RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia Fauve de Bretagne en ras med två varianter, Griffon Fauve och Basset Fauve. Griffon Fauve de Bretagne är en mycket gammal ras som tillhörde adeln och de rika. När

Läs mer

Svenska Hundklubben Stiftad 1912 Med hunden i centrum

Svenska Hundklubben Stiftad 1912 Med hunden i centrum 1 Svenska Hundklubben Stiftad 1912 Med hunden i centrum Svenska Hundklubbens Prövningsordning i personsök Gäller from 2018-06-17 SHK Arbetsprovskommite www.svenskahundklubben.se 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Riktlinjer. för Working Test Spaniel. Riktlinjer för arrangörer och domare Gäller från 2014 och tills vidare

Riktlinjer. för Working Test Spaniel. Riktlinjer för arrangörer och domare Gäller från 2014 och tills vidare Riktlinjer för Working Test Spaniel Riktlinjer för arrangörer och domare Gäller från 2014 och tills vidare Riktlinjer för Working Test Spaniel 2014 Målsättning Ett working test är en inofficiell tävling

Läs mer

Svenska Brukshundklubbens domarkonferens fo r IPO-domare 29-30 november 2014, Arlanda

Svenska Brukshundklubbens domarkonferens fo r IPO-domare 29-30 november 2014, Arlanda Svenska Brukshundklubbens domarkonferens fo r IPO-domare 29-30 november 2014, Arlanda Deltagande domare Peter Andreasson Mats Axenvik Camilla Dahlgren Kattis Ehrlander Endast söndag 30/11 Torbjörn Eriksson

Läs mer

Jaktprovsbestämmelser för Tysk jaktterrier. Anlagsprov fält Anlagsprov skog Elitprov Vildsvinsprov

Jaktprovsbestämmelser för Tysk jaktterrier. Anlagsprov fält Anlagsprov skog Elitprov Vildsvinsprov Jaktprovsbestämmelser för Tysk jaktterrier Anlagsprov fält Anlagsprov skog Elitprov Vildsvinsprov Jaktprovsbestämmelser för Tysk jaktterrier Fastställda av SKK för tiden 2007-07-01 till och med 2012-06-30.

Läs mer

Svenska Brukshundklubben. BHP-regler. gäller fr.o.m. 2005.01.01

Svenska Brukshundklubben. BHP-regler. gäller fr.o.m. 2005.01.01 Svenska Brukshundklubben BHP-regler gäller fr.o.m. 2005.01.01 Innehåll Allmänna bestämmelser 1 BH-prov 2 Brukshundprov spår 1 (BSP1) 7 Brukshundprov spår 2 (BSP2) 9 Svenska Brukshundklubben (SBK-förbundet)

Läs mer

Trafikolyckor med vildsvin

Trafikolyckor med vildsvin Varför samjakt? Antal olyckor Trafikolyckor med vildsvin 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År Antalet olyckor 2009 var 3085st Antalet olyckor

Läs mer

Genomförandeplan patrullhundkurs

Genomförandeplan patrullhundkurs Sidan 1 av 20 Svenska Brukshundklubben Reviderad 2014-04-15 Genomförandeplan patrullhundkurs Övergripande mål Ekipaget skall efter genomförd kurs Patrullhund/Hemvärn uppvisa grundlagd förmåga som ekipage

Läs mer

Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Sida 1 (5) Nya momentbeskrivningar, börjar gälla Rallylydnad Nybörjarklass

Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Sida 1 (5) Nya momentbeskrivningar, börjar gälla Rallylydnad Nybörjarklass Svenska Brukshundkl ubben Nya momentbeskrivningar, börjar gälla 2014-01-01 Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Sida 1 (5) Rallylydnad Nybörjarklass Mom nr Skylt Beskrivning Start Här börjar banan. Startpositionen

Läs mer

JAKTPROVS REGLER FÖR RETRIEVER Godkända av Finska Kennelklubbens fullmäktige 30.11.2008. Gällande från 1.1.2009.

JAKTPROVS REGLER FÖR RETRIEVER Godkända av Finska Kennelklubbens fullmäktige 30.11.2008. Gällande från 1.1.2009. JAKTPROVS REGLER FÖR RETRIEVER Godkända av Finska Kennelklubbens fullmäktige 30.11.2008. Gällande från 1.1.2009. DEL 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänna bestämmelser, vars krav

Läs mer

Labrador retriever. Raspresentation Labrador Retriever

Labrador retriever. Raspresentation Labrador Retriever Labrador retriever Rasen labrador retriever är delad i två, i alla fall när det gäller labradorägarna. Labrador retriever som av jägarna kallas för utställningslabrador är den som uppfyller rasstandarden.

Läs mer