Gärna ökad rörlighet men inte för rörligt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gärna ökad rörlighet men inte för rörligt"

Transkript

1 1 Dokumentation av Arbetslivsforum Ett rörligt arbetsliv, oktober 2003 i Växjö 1. Gärna ökad rörlighet men inte för rörligt Är verkligen de fasta anställningarnas tid förbi, anställningstrygghet något förlegat, jobb- och yrkesbyte och annan mobilitet vanligare? Håller en rörligare arbetsmarknad på att växa fram? Pågående forskning visar att nio av tio vill ha ett fast jobb och att 85 procent av alla jobb är fasta anställningar. Temat för det andra Arbetslivsforum i Växjö var Ett rörligt arbetsliv. Syfte med detta årligen återkommande fora är att skapa tvåvägskommunikation mellan teori och praktik och ge praktiker möjlighet att ta del av aktuella forskningsresultat. Arrangörer för konferensen är FAS i samverkan med Arbetslivsinstitutet, AMV, IFAU, Svenska EFS-rådet samt CAFO, Centrum för arbetsmarknadsforskning vid Växjö universitet. Årets teman var arbetsmarknad mellan stabilitet och förändring den dynamiska regionen arbetsrätt, rörlighet och flexibilitet utbildning, arbetsmarknad och rörlighet rörlighet, arbetslöshet och integration en svensk eller europeisk arbetsmarknad? Konferensen öppnades av Kenneth Abrahamsson, programchef FAS som hoppades att konferensen skulle bli givande och intressant. Referat av inledning och diskussion följer konferensprogrammets uppläggning. ARBETSMARKNAD MELLAN STABILITET OCH FÖRÄNDRING Bengt Furåker: Mellan rörlighet och stabilitet. om anställda och arbetsgivare i ett dynamiskt arbetsliv Bengt Furåker uppmanade till försiktighet med slutsatser om hur annorlunda allting blivit. Kanske är talet om ökad rörlighet mest ett uttryck för önsketänkande eller möjligen ett försök att hjälpa de nya flexibla tiderna på traven. Bengt Furåker uttryckte sin uppskattning över att stabilitet fanns med som motpol till rörlighet i titeln på hans inledning då han uppfattar båda begreppen som positivt värdeladdade och balanserande varandra. Han pekade på den paradox som finns i diskussionen kring rörligheten 1 Konferensen har dokumenterats av journalisten Kia Roman, Växjö. P.g.a. sjukdom och andra orsaker ges ingen information om sessionen och utbildning och rörlighet. En mer fullständig rapport kommer att publiceras efter årsskiftet.

2 2 på arbetsmarknaden, att vi å ena sidan lever i flexibilitetens tidevarv, å andra sidan klagas det över den bristande rörligheten. Men är verkligen de fasta anställningarnas tid förbi, anställningstrygghet något förlegat, jobboch yrkesbyte och annan mobilitet vanligare? Håller en rörligare arbetsmarknad på att växa fram? Lagstiftning och kollektivavtal hindrar arbetsgivare att med kort varsel säga upp folk medan vissa branscher har så stor personalomsättning att instabilitet och kompetensflykt vållar bekymmer. Många företag tenderar att klyva sin personal i två kategorier: en kärna med trygga och goda villkor och en perifer med sämre villkor. Och de flesta anställda önskar tillhöra kärnan. Jag börjar nästan bli trött på att upprepa att stabila jobb är viktiga för de allra flesta människor. Nio av tio tillfrågade anser att en trygg anställning är viktig eller mycket viktig. Sina slutsatser belyste Bengt Furåker med ett antal diagram som visar att rörligheten på arbetsmarknaden inte är större idag än tidigare. De förändringar som kan observeras är relaterade till konjunkturen. Inte heller har andelen anställda med tidsbegränsade kontrakt ökat nämnvärt, 1987 hade 12 procent av alla anställda tidsbegränsat kontrakt, procent. Det är alltså inte sant att de fasta jobbens epok är förbi. Cirka 85 procent av alla anställda har tillsvidareanställning. Den tredje tesen som Furåker slog hål på var att människors benägenhet att flytta ökar när de riskerar att bli arbetslösa. Furåker uppmanade till försiktighet med slutsatser om hur annorlunda allting blivit. Åsa Murray, lärarhögskolan i Stockholm, undrade om det är fler tillfälliga arbeten i den offentliga sektorn än den privata. Ja, men skillnaderna mellan offentlig och privat har minskat under 90-talet. Fortfarande är det fler kvinnor som har tillfälliga anställningar. Christer Lundh, Lunds universitet undrade om det finns mätningar på hur många av de nya jobben som är tillfälliga och hur stor andel i gruppen unga och nyanlända flyktingar som har tillfälliga anställningar? Något svar på detta hade inte Furåker i sin forskning. Jan Ekberg påpekade att invandrares flyttmönster skiljer sig från Sverigeföddas med hög intern flyttning under de första tio år i landet. Björn Tegsjö: Rör sig individerna och arbetsställena åt samma håll? En god boendemiljö är viktigare än närheten till arbetet, visar SCBs pendlingsstatistik. Personalomsättningen inom olika yrken varierar stort med stålverk i botten och hotelloch restaurangbranschen i toppen. Sedan 1988 har SCB tagit fram kartor över lokala arbetsmarknader som ett funktionellt alternativ till administrativa indelningar. Lokala arbetsmarknaderna bygger helt på pendlingsströmmar mellan kommuner med kommunen som minsta byggsten. Mellan 1970 och 2001 minskade antalet lokala arbetsmarknader från 187 till 88. Under den senaste 15 åren har den totala flyttströmmen över lite längre avstånd ökat svagt och relativt jämnt bland personer i arbetsför ålder. Tittar man enbart på personer som varit förvärvsarbetande både före och efter flyttningen, har flyttningsfrekvensen minskat. Ett tydligt exempel på att individer och arbetsställen inte rör sig åt samma håll syns i statistiken över pendling. Här kan man se en tendens att man inte lika ofta flyttar för att undvika pendling. Däremot verkar det bli något vanligare att flytta och därmed bli tvungen att pendla.

3 3 Det ger belägg för att många familjer väljer en god bostadsmiljö till relativt låg kostnad trots att det innebär långa resor till jobbet. Kanske är kommunerna i Mälardalen rätt ute när de lockar människor som jobbar i Stockholm att bosätta sig i Västerås eller Eskilstuna. Ett annat sätt att mäta rörlighet är personalomsättning. På SCB har man beräknat hur stor del av de sysselsatta som finns kvar under ett helt år. Största andelen kvarvarande personal fanns i stål- och metallverk och massa och papper, båda cirka 90 procent. I offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård var drygt 85 procent av personalen kvar. Störst personalomsättning finns inom hotell och restaurang, drygt 65 procent och rekreation och kultur, drygt 75 procent. Stig Larsson, Lunds universitet undrade om det finns statistik över pendling ut ur Sverige, till Danmark, Norge, Finland. SCB håller på och tar fram statistik för Norge och Danmark medan det är betydligt svårare i Haparanda. Men kanske har vi kommit på ett sätt att lösa detta genom att en av våra statistiker får en tillfällig anställning vid SCB i Finland och därmed tillgång till deras register. DEN DYNAMISKA REGIONEN Göran Brulin: Ska vi skapa fler Gnosjö? eller vad betyder den regionala dynamiken för framväxten av ett nytt arbetsliv? Ett utmärkande drag för dynamiska regioner tycks vara arbetsmarknader som inte låser in utan slussar anställda vidare till nya jobb eller eget företag. Men fler Gnosjö? Inte när kvinnorna och ungdomarna lämnar orten. Schematiskt kan man säga att det finns två olika föreställningar om hur ett nytt arbetsliv uppstår, dels föreställningen om att resurscentrering där krafterna samlas, dels föreställningen att det inte är ett utan flera nya arbetsliv som växer fram organiskt. Ett exempel på det senare är GGVV, Gnosjö-Gislaved-Värnamo-Vaggeryd. Resurscentreringsperspektivet har gett metaforen triple helix som fångar in det nya arbetslivet i de tre integrerande sfärerna universitet, myndighet och näringsliv. Här är det koncentrationen av riskvilligt kapital som driver fram det innovativa arbetslivet. Det är kanske lättare att i lite avlägsnare miljöer underhålla den allt viktigare korsbefruktningen mellan praktiker och forskare, mellan företag och universitet och få en kontinuerlig återkoppling i olika stadier av innovationsförloppet. Som exempel lyfte Brulin fram Uleåborg i Finland. Utmärkande för Uleåborg är karaktäristika såsom livaktigt socialt kapital, nära samarbete mellan universiteten och det omgivande samhället, företag som både samarbetar och konkurrerar samt mängder med korsbefruktande relationer mellan olika sociala gemenskaper som laestadianer, arbetarrörelse, universitet och storföretag. Dragen känns igen i Gnosjö. Dessutom finns ett minimum av inlåsning av arbetskraften och en lättrörlighet på arbetsmarknaden. Ett utmärkande drag för dynamiska regioner, kluster och innovativa miljöer tycks vara arbetsmarknader som inte låser in utan slussar anställda vidare till nya jobb eller eget företag. Men trots en många avseenden dynamisk arbetsmarknad baserad på ett växande arbetsliv av nya företag och en bra offentlig service så kan inte Brulin svara ett entydigt ja på frågan om man ska skapa fler Gnosjö. Kärnan i Gnosjö växer inte längre. Ungdomarna flyttar, särskilt kvinnorna. Inger Grufman från Civilingenjörsförbundet påpekade att ingenjörer inte är intresserade av GGVV-regionen och att ingenjörer med utländsk bakgrund inte får jobb där.

4 4 Bengt Furåker undrade över religionens betydelse för den ekonomiska utvecklingen? Brulin gjorde en jämförelse mellan Emilia Romagna i norra Italien med starka politiska krafter, en av tillväxtzonerna, som började bygga sitt välstånd på vapen och Uleåborg som hade laestadianismen som sammanhållande faktor. Faktor X kan vara både Gud och djävulen! Åsa Löfström: Den könsuppdelade arbetsmarknaden ett hinder för rörlighet? För yngre män framstår inte en mindre könssegregerad arbetsmarknad som något positivt, visar intervjuer som Åsa Löfström gjort på gymnasiet. Vårt hopp står till kunskaper och erfarenheter hos vuxna män. Ska man behöva ägna tid åt frågor om könssegregering, frågar sig många. Då säger jag att det vi gör handlar om spegling av våra preferenser. Gör vi alla det vi verkligen vill göra? Löfströms forskning visar att det återstår en hel del innan kvinnor gör sina val utifrån egna preferenser. Äkta preferenser är det jag vill, oäkta det som pådyvlas mig i kraft av mitt kön eller ålder. Ur samhällssynvinkel är det viktigt att fortsätta diskutera preferenser. I dag anses ett yrke integrerat när man uppnått en balans på 40/60. Andra anledningar till att fokusera på segregering i arbetslivet är att det fortfarande finns synliga och osynliga barriärer, arbetsgivare som diskriminerar trots lagförbud, humankapitalet tas inte tillvara på bästa sätt, löneskillnader kvarstår, könsuppdelad arbetsmarknad hinder för rörligheten. Kvinnor och män finns delvis på olika arbetsmarknader i horisontell led. Vertikalt har kvinnor lägre position, män högre. Internt väljer man olika specialiteter efter gemensam grundutbildning, tex läkare, jurister. Oberoende om man delar upp arbetsmarknaden i bransch, sektor, förvaltning eller yrke eller i privat och offentlig syns könsuppdelningen. Många ser en risk med att tidigare manligt dominerade yrken feminiseras med åtföljande lägre lön och lägre status. Christer Lundh, Lunds universitet undrade ifall det finns politiska eller ekonomiska skäl att påverka var folk jobbar? Ja, bättre spridning leder till större rörlighet inom arbetsmarknaden. I Norrland finns stort behov av människor i vården men de män som är arbetslösa hindras att ta jobben av tradition, föreställningar och fördomar. Ewa Gunnarsson: Teknik, distans och flexibilitet en resurs för rörlighet? Tekniken gör att det är möjligt att utföra mer avancerade arbetsmoment på distans men distansarbete kan även vara en form av premiering. För män. Rörlighet för vem, på vilken nivå och hur, blev hennes motfrågor efter att ha tillfrågat ett antal anställda och chefer ifall de var flexibla. Jag uppfattar att man talar med trekluven tunga. Kopplingen mellan individ-, organisationsoch övergripande nivå var dålig.

5 5 Det virtuella företaget är sinnebilden för flexibilitet. Dess största problem är hur man klarar de anställdas kompetensutveckling. Gunnarsson refererade till distansarbetsutredningen som visade att det i huvudsak är män som arbetar på distans, ofta som en premiering för gott arbete. Genom olika exkluderingsprocesser, såsom kön, ålder och etnicitet utestängs vissa kategorier från ett rörligt arbetsliv. Stig Larsson, MAS pekade på vikten av att lösa de sociala strukturerna med e-arbete, annars förintande för individen. Någon som har tittat på kombinationslösningar av traditionellt arbete och e-arbete? Inte vad jag vet. Om människor väljer att flytta är det utifrån vad som passar individen och inte för rörlighetens egen skull. Varför vissa vill och andra inte vill röra sig syns inte i statistiken. ARBETSRÄTT, RÖRLIGHET OCH FLEXIBILITET. Niklas Bruun: Leder en flexiblare arbetsrätt till ökad rörlighet? Arbetsmarknadspolitiskt motiverad och samhällspolitiskt accepterad rörlighet främjas av flexibla arbetsrättsliga regler. Niklas Bruun omformulerade frågan till att gälla om den arbetsrättsliga regleringen idag förhindrar en önskvärd rörlighet som kunde ökas genom flexiblare regler. Han lyfte fram tre frågor: lojalitet och samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, om turordningsreglerna i LAS innebär inlåsning och en höjning av pensionsåldern i förhållande till regleringen i LAS. Kravet på samverkan eller lojalitet är allmän standard för beteende i arbetslivet, en uppförandekod som blir allt viktigare. Principen är så pass central att den borde synas i svensk arbetsrätt. LAS som inlåsning har undersökts i olika sammanhang och riksdagens nyligen införda möjlighet att göra undantag från turordningen är ett resultat av forskningen. Bruun ser skäl till att göra övergångarna ännu smidigare. Den svenska lagstiftningen som ger arbetsgivare rätt att säga upp arbetstagare över 67 år kommer inte att gälla när EU-förbud om åldersdiskriminering träder i kraft. En flexiblare eller avreglerad arbetsrätt förefaller leda till ökad rörlighet men ökad rörlighet är inget självändamål utan kan leda till bristande arbetsmotivation och bristande ansvarstagande samt ökad sjukfrekvens och ekonomisk osäkerhet. Vi bör sträva efter en rörlighet som är arbetsmarknadspolitiskt motiveras och samhällspolitiskt accepterad. Per Tengblad, ATK, undrade ifall försök gjorts med att få räkna all anställningstid från olika arbetsgivare när man söker arbete. Ja, men det blir mer byråkrati och arbetsgivare tenderar att anställa dem med få anställningsår. Bättre borde vara att få ledigt för att pröva arbete hos annan arbetsgivare. Anne Grönlund: Organisationerna och flexibiliteten behov, hinder och strategier i tre branscher Synen på arbetsrätten speglar synen inom organisationen visar Anne Grönlunds studie inom branscherna verkstad, vård och finans.

6 6 En strikt arbetsrätt framställs ofta som ett hinder i strävan efter flexibilitet. Grönlunds studie visar att de arbetsplatser som upplever arbetsrättslagar, kollektivavtal och fackliga företrädare som ett problem är betydligt fler i verkstadsindustrin än i de båda andra undersökta branscherna vård och finans. Arbetsrätten upplevs som ett större problem ju mer arbetsplatsen använder sig av olika strategier för flexibilitet. I samtliga branscher upplevs kompetensproblem i form av rekryteringssvårigheter och långa upplärningstider som ett större hinder för flexibilitet. I debatten hörs ofta att arbetsrätten är ett problem för småföretagen men mina resultat visar att synen på arbetsrätten är mer negativ på större företag. En anledning kan vara att facket är starkare på stora arbetsplatser vilket understryker flexibilitetsfrågans maktaspekt som också framskymtat i materialet. RÖRLIGHET, ARBETSLÖSHET OCH INTEGRATION Mats Hammarstedt: Kan geografisk rörlighet och integration förenas? Flyktingar som kom till Sverige i slutet av 1990-talet är beroende av försörjningsstöd under längre tid i storstäder än i industrikommuner. Mats Hammarstedt har under tre år, på uppdrag av Integrationsverket, följt den grupp flyktingar som kom till Sverige 1998 med dem som kom 1999 vad gäller beroende av försörjningsstöd. Hans studie koncentrerar sig kring frågorna om det finns skillnader i beroende av försörjningsstöd avhängigt vilken typ av kommun man bor i, om egenförsörjning påverkas genom flyttning och om kommunernas ekonomi påverkas av flyttningar? Närmare 70 procent av de flyktingar som kom de aktuella åren, kom från Irak och forna Jugoslavien. Hammarstedt fann att högst försörjningsberoende finns i storstäderna, lägst i industrikommunerna. Studien visar också att graden av beroende faller något snabbare bland dem som flyttar än kvarstannarna. Men bor man redan i en industrikommun faller bidragsberoendet snabbare för dem som blir kvar än för dem som flyttar. Flyttmönster till storstäderna av andra skäl än att öka chanserna att få ett arbete, syns också i studien. Har ni följt gruppen vidare efter de tre åren, undrade Inger Grufman från Civilingenjörsförbundet. Nej, men vi har föreslagit Integrationsverket att göra en uppföljning. Finns det anledning att gå tillbaka till Hela Sverige-strategin, frågade Anne-Marie Qvarfort från Svenska ESF-Rådet. Nej, bland annat vi på CAFO har kritiserat att bostadsmarknaden styr var flyktingar placeras när alla studier tydligt visar att det borde vara arbetsmarknaden som styr. Anders Forslund: Arbetslöshet, arbetsmarknadspolitik och rörlighet När arbetsmarknadspolitiska program var en väg att kvalificera sig för fler a- kassedagar ökade inte rörligheten motivation att flytta till arbete saknades.

7 7 Politiska åtgärder med syfte att främja rörlighet är förmedlingsverksamhet, rörlighetsbefrämjande program (flyttbidrag), utbildning, subventionerad sysselsättning/praktik, arbetslöshetsförsäkring och trygghetslagstiftning. Effekterna av dessa program är små eller inga alls. Förmedlingsverksamhet och flyttbidrag bör främja rörlighet men få studier finns om samband, utbildning är det oklart vilka de förväntade effekterna är, praktik och subventionerad sysselsättning leder mest sannolikt till inlåsning, a-kassa och trygghetslagstiftning till minskad rörlighet. Forslunds slutsats är att chansen att få ett jobb minskar för den som deltar i arbetsmarknadsutbildning chansen att få ett jobb är större för dem som tar del av förmedlingsverksamhet. Erika Thelning på Trygghetsstiftelsen återkom till problemet med utvärdering av programmen och undrade om det är möjligt att hitta en kontrollgrupp. Det är ett problem att matcha dem som deltagit med icke-deltagande vad gäller ålder, kön, utbildning. Ett annat problem med 90-talspolitiken var att hitta en grupp arbetslösa som aldrig deltagit i något program. Den gruppen skulle ha varit rätt konstig. Inger Grufman undrade vad förmedlingsinsatserna består av. Från akademikerhåll är inte erfarenheterna så goda av programmen. Utgångspunkten för mycket forskning är att det måste vara bättre att vara aktiv i program än passiv hemma. Mesta av erfarenheterna härrör från 90-talet som var speciellt på många sätt. Bland annat fanns ett systemfel i arbetsmarknadspolitiken nämligen att programmen skulle funka som inkvalning till ny a-kasseperiod, försörjningsmotivet starkare än att hitta jobb. Jan Ekberg, CAFO, framförde en hypotes om att flyktingars annorlunda flyttmönster kunde ha med nivåerna i det svenska välfärdssystemet att göra. Svensken jämför a-kassan hemma med lön på annan ort, flyktingen jämför försörjningsstödet med lönen i hemlandet. För flyktingen förblir försörjningsstödet detsamma oberoende var han bor. Men politiskt skulle det vara omöjligt med annan nivå i trygghetssystemen för flyktingar. A-kassan kan ställa krav på rörlighet men det kan inte socialtjänsten. Erika Thelning: När är det för sent att röra på sig? Trygghetsstiftelsens erfarenhet från det statliga området visar att det aldrig är för sent att röra på sig. Trygghetsstiftelsen har funnits sedan Sedan dess har cirka statsanställda sagts upp. I dag finns det totalt cirka statsanställda kvar. Cirka 60 procent ser sin uppsägning eller övertalighet som en utmaning/något positivt ett år efter att de slutat. Klart man kan tolka svaren som att jobben i staten är så vidriga att det är positivt att bli uppsagd men man kan också tolka det som att när väl den första chocken lagt sig öppnas nya möjligheter. Om samma fråga bryts ned på åldersgrupper över 45 år ville de flesta som ännu inte fyllt 60 ha ett nytt arbete medan hälften i åldersgruppen över 61 helst ville ha pension eller delpension. Ett generellt svar på när det är för sent att röra på sig är aldrig! Under de år som Trygghetsstiftelsen verkat har man bland annat lärt sig att påbörja omställningen tidigt och stötta frivillig rörlighet. Thelning ser att det borde finnas lärdomar och erfarenheter för andra att dra av detta för att förhindra inlåsning och negativa effekter av att vantrivsel. Bland annat föreslår hon betald karriärplanering i anslutning till

8 8 utvecklingssamtal, stödresurs för att pröva alternativ karriär hos samma eller annan arbetsgivare, kompetensutvecklingskonton. Den som har en flytväst i form av tjänstledighet med rätt att komma tillbaka, vågar hoppa trots LAS. Bengt Furåker undrade vem som vill anställa äldre arbetstagare. Kanske borde det finnas stöd/stimulans till arbetsgivare? Thelning bekräftade att bland annat pensionskostnaderna ökar med ålder och att erfarenhet betyder högre lön. Men att anställa en pensionär över 67 år blir billigare då man slipper betala sociala avgifter. EN SVENSK ELLER EUROPEISK ARBETSMARKNAD? Birgitta Nyström: Sverige, EU och den fria rörligheten för arbetskraften Mindre än en procent av totalt 321 miljoner EU-medborgarna i 15 länder har utnyttjat den fria arbetskraftsrörligheten. Till Sverige har personer från annat EUland kommit för att arbeta. Birgitta Nyström inledde med att konstatera att arbetskraftens fria rörlighet är en av EU:s hörnstenar, en av de fyra friheterna. Den fria rörligheten innebär att den som är EUmedborgare ska kunna flytta och ta arbete i annat EU-land och bli behandlad som andra medborgare i det landet. Nyström redogjorde för de regler som gäller för arbetstagarnas fria rörlighet, om denna rörlighet kan leda till social dumpning och vad den förestående utvidgningen innebär. EG-domstolen har definierat en arbetstagare som en person som utför arbete åt eller för någon annan, ska vara under annans arbetsledning och arbetar mot vederlag. Arbetssökande och arbetslösa kan också omfattas av fria rörligheten även om huvudregeln är att ingen ska kosta något för mottagarlandet. Lönerna i länderna varierar kraftigt, i vissa fall är skillnaderna så stora som 1:10. Utvecklingen bör på sikt leda till att löner och priser utjämnas men det kan ta lång tid. Att konkurrera med betydligt lägre löner, vilket kan bli fallet med arbetskraft från de nya EU-länderna, snedvrider konkurrensen och kan leda till social dumpning. För att förhindra detta har flera länder minimilagstiftning för löner och anställningsvillkor. Särskilda övergångsregler för arbetskraftens fria rörlighet har förhandlats fram med de flesta av de tillträdande staterna. Under då två första åren finns ingen fri rörlighet om inte enskilda stater beslutat annat. Göran Persson har avvisat övergångsregler mellan Sverige och de nya staterna. Donald Storrie: Arbetslöshet, flexibilitet och rörlighet i ett europeiskt perspektiv Stark LAS skyddar insiders på outsiders bekostnad. Fram till 1993 var det olagligt att bedriva bemanningsarbete. Donald Storries studie visar att anställningstiderna inte blivit signifikant kortare, att det förkommer fler tidsbegränsade och mycket korta anställningar samt nya/ovanliga anställningsformer. Han konstaterade att det finns många olika slags tillfälliga anställningar men valde att koncentrera sig på tidsbegränsade och bemanningsanställningar.

9 9 Skillnaderna i LAS är stora beroende på anställningsform men det finns även andra faktorer än lagar som driver fram detta, andelen kvinnor i arbetskraften till exempel. Sträng LAS leder troligen inte till högre arbetslöshet bland vuxna, däremot bland ungdomar. Rörligheten på arbetsmarknaden är störst i Österrike, Danmark, Nederländerna och Storbritannien, lägst i Belgien, Frankrike och Spanien. Den svenska regleringen av bemanningsarbete är mycket liberal med kollektivavtal och facklig vetorätt. Birgitta Nyström påpekade det underbara med att det funnits kollektivavtal för bemanningsbranschen sedan 80-talet trots att den var förbjuden till Bengt Furåker undrade vad som egentligen händer på arbetsplatser där man hyr in personal. Blir det problem med kontinuitet och att man inte klarar att sköta allt? Det finns massor med arbetsplatser där det inte passar med inhyrd personal, hellre då tidsbegränsade anställningar som ger något bättre kontinuitet och lojalitet. Rörligheten går i olika riktning beroende på ålder: barnfamiljer flyttar ner i ortshierarkin, ungdomar uppåt, till större arbetsmarknader, konstaterade Sture Öberg, generaldirektör för ITPS, i en avslutande kommentar. Egentligen är det konstigt att vi flyttar så sällan, bara 1½-2 gånger/individ. De som flyttar mest är unga, ensamstående, studenter och högutbildade. Lågutbildade hantverkare borde flytta till Stockholm medan högavlönade tjänar mest på att flytta från Stockholm. Seminariet avslutades av professor Rune Åberg, FAS huvudsekreterare från årsskiftet, som framhöll att han är ett bevis på att det går att byta jobb efter 60. Sedan 60-talet har han forskat om geografisk rörlighet som ibland varit hög, ibland låg men aldrig lagom. Hans förhoppning är att dessa dagar med Arbetslivsforum i oktober i Växjö med ska bli en väl inarbetad tidpunkt för årligen återkommande möten mellan praktiker och forskare. Föreläsande forskare och samtalsledare: Susanne Ackum, generaldirektör, IFAU Göran Brulin, professor, Arbetslivsinstitutet, Niklas Bruun, professor i juridik, Arbetslivsinstitutet och Helsingfors universitet Anders Forslund, docent i nationalekonomi, IFAU Bengt Furåker, professor, Göteborgs universitet Anne Grönlund, doktorand i sociologi, Umeå universitet Ewa Gunnarsson, professor i arbetsvetenskap, Luleå Tekniska universitet/ali Mats Hammarstedt, univ.lektor, CAFO, Växjö universitet Åsa Löfström, docent i nationalekonomi, Umeå universitet, enmansutredare om könssegregation i arbetslivet Lars Magnusson, professor, Arbetslivsinstitutet Birgitta Nyström, professor i juridik, Lunds universitet Mårten Palme, professor i nationalekonomi, Växjö universitet Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör, Svenska ESF-Rådet Sofia Sandgren, doktorand i industriell dynamik,kth/ SISTER Donald Storrie, univ.lektor i nationalekonomi, CELMS, Göteborgs universitet Björn Tegsjö, programchef på SCB. Erika Thelning, VD i Trygghetsstiftelsen Rune Åberg, professor i sociologi, Umeå universitet, blivande huvudsekreterare FAS Sture Öberg, professor, generaldirektör ITPS

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Stockholm, 17 september 2015 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Malmö Högskola och Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetsmarknaden för unga (15-24)

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1 Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Skapa jobb för unga människor. Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge

Skapa jobb för unga människor. Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge Skapa jobb för unga människor Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge Från studentkorridoren till 7000 anställda - Från studentkorridoren till 7000 anställda - Från Luleå

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Den nya arbetsdelningen

Den nya arbetsdelningen K o n f e r e n s Den nya arbetsdelningen V ä x j ö u n i v e r s i t e t d e n 2 4-2 5 o k t o b e r 2 0 0 6 A r b e t s l i v s f o r u m - E n m ö t e s p l a t s f ö r f o r s k a r e o c h p r a k

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Fakta om matchning, bemanning, rekrytering och omställning

Fakta om matchning, bemanning, rekrytering och omställning Fakta om matchning, bemanning, rekrytering och omställning Fakta om matchning, bemanning, rekrytering och omställning Matchning, bemanning, omställning och rekrytering 3 Bemanningsföretagen i siffror 4

Läs mer

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Avtal om omställning

Avtal om omställning Avtal om omställning Vem kan avtalet tillämpas på? Avtalet kan vid arbetsbrist tillämpas på: Arbetstagare som oavsett anställningsform sagts upp på grund av arbetsbrist Arbetstagare som träffat överenskommelse

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

OFR/S,P,Os yrkande för avtalsrörelsen 2013

OFR/S,P,Os yrkande för avtalsrörelsen 2013 OFR/S,P,Os yrkande för avtalsrörelsen 2013 Våra centrala avtal förutsätter att lokala parter anpassar anställningsvillkor och löner i lokala avtal. Detta bygger på en god kännedom om lokala förhållanden

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer