Ergonomi som verktyg. Carina Rislund, PhD, Eur.Erg. Ergonomträff, Falun, 14 januari

Transkript

1 Ergonomi som verktyg Carina Rislund, PhD, Eur.Erg. Ergonomträff, Falun, 14 januari

2 Agenda Forskningsintresse: ergonomikunskap i bruk! Artefaktbegreppet Ergonomi som artefakt Ergonomi som fenomen (fallstudie) Ergonomi: från mål till verktyg Kunskap, lärande & förståelse Nya sammanhang för ergonomer 2

3 Ergonomi & transport

4 Artefakt ett användbart begrepp 4

5 Artefakt Artefakter är saker som människor tillverkar, till skillnad från saker som är skapade av naturen. Artefakter kan vara: naturgivna men som människan använder med eller utan modifikationer skapade av människan för att gestalta en idé eller fylla en funktion fysiska eller abstrakta (produkter, tjänster, tankemodeller) passiva eller aktiva (t.ex. säkerhetssystem bilbälte vs krockkudde) 5

6 Artefaktens funktion Människan har med sitt bruk av artefakter hittat ett sätt att nå utöver sina fysiska och mentala begränsningar. Människans sätt att skapa och använda artefakter särskiljer henne från andra arter. Människan har lärt sig tillverka saker som gör henne smartare och på det sättet accelerera sina förmågor (Norman, 1993). 6

7 Men Ökad specialisering inom design- och produktutveckling och produktion har lett till ökat avstånd mellan: idén om en artefakt och dess slutliga form tillverkaren och användaren Och inom riskforskningen finns numera begreppen Sharp End och Blunt End (tänk liggande triangel). (Dekker, 2006, s.59-63) 7

8 Sharp End Blunt End Skifta fokus från händelsecentrum och de som var närmast vid en kritisk händelse (Sharp End) Vidga perspektivet och se hela systemet, sök vad som formar och driver handlingar (Blunt End) (Dekker, S., 2006) 8

9 och därmed har vi skapat ett behov av kunskap, kommunikation och funktioner som kan överbrygga dessa avstånd. Vi behöver också kunna säkerställa att artefakter som utvecklas verkligen bidrar till att göra oss människor smartare. Norman skriver i sin bok Things that make us smart: Could we develop a science of artifact design that would tell us how to make better artifacts, perhaps ones that were easier to learn and use? (Norman 1993, p. 79) Norman skriver inte uttryckligen ergonomi men visst låter det troligt att det är vad han menar? 9

10 Ergonomi som artefakt Ergonomi är en abstrakt artefakt som beskriver en idé. Ergonomi är en språksymbol med tillhörande innehåll som formats och formas av människan. Ergonomi är ett teoretiskt begrepp som ramar in kunskap som gör att människan kan tillverka saker och system som gör att hon effektivt kan nå utöver sina fysiska och mentala begränsningar. Ergonomi är ett vetenskapligt kunskapsområde med två mål enligt IEA; ett ekonomiskt (optimize system performance) och ett socialt (optimize human well-being). Ergonomi är kunskap som, rätt använd, gör att system av människa och maskin fungerar effektivt tillsammans. Men är det så det uppfattas? 10

11 Ergonomibegreppet till vardags Ergonomi lyfts fram i många olika sammanhang men det är sällan avsändaren berättar närmare vad som avses. Innebörden är ofta underförstådd och lämnas till mottagaren att fylla i. Vardagsförståelsen av ergonomi är till stor del oreflekterad. 11

12 Uppfattningar om ergonomi En fallstudie om en byggvagn 12

13 Empiri genom fallstudie Kvalitativ studie inspirerad av fenomenografi. Fenomenografisk ansats innebär att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Det är innebörder som är intressanta, inte förklaringar, samband eller frekvenser. I studien betraktas ergonomi som ett fenomen och undersökningen handlar om variationen i hur detta fenomen uppfattas 13

14 Fallstudiens frågor Vilka uppfattningar om ergonomi finns? Hur förhåller sig uppfattningarna till ergonomins mål? 14

15 Metod En produkt användes som trigger (medierande objekt) Datakonstruktion genom intervjuer och observationer på bygge Semistrukturerade intervjuer med intervjumall (9 personer), längd 0,5-1 h, dokumenterade med diktafon därefter transkriberade Korta intervjuer med frågeformulär (3 frågor) på byggmässan Nordbygg ( besökare). 106 personer tillfrågades, varav 100 valde att medverka. Svaren transkriberades delvis (meningsbärande element). Kategorisering och jämförelse av svaren Analys av uppfattningar mot ergonomins ekonomiska och sociala mål 15

16 El-8:an Produkten var ny (2010), innehåller ett ergonomiskt mervärde och är avsedd för en bransch där belastningsskador är vanliga. Besvär till följd av påfrestande arbetsställningar och tung manuell hantering är större i branschen än i allmänhet (16,4 mot 8,7 och 13,2 mot 6,8, AV 2005). 16

17 Exempel på användning 17

18 Resultat: Kategorier av uppfattningar 1. Ergonomi är människors hälsa 2. Ergonomi är något som har med kroppen att göra 3. Ergonomi är en friskhållande funktion 4. Ergonomi är produktegenskaper som särskiljer 5. Ergonomi är effektivitet i arbetet 6. Ergonomi är respektfull attityd till människor 7. Ergonomi är något mindre viktigt 8. Ergonomi är ett obekant begrepp 18

19 Resultat av jämförelse mellan uppfattningar och ergonomins mål Sex av åtta kategorier uppfattningar överensstämmer helt eller delvis med ergonomidefinitionens sociala mål Två kategorier har en stark överensstämmelse med ergonomins ekonomiska mål, att tänka ergonomi som systemets effektivitet. Uppfattningar som går i riktning mot kropp, hälsa och skador dominerar. 19

20 Ergonomins mål och El:8:an Ergonomins sociala mål Ergonomins ekonomiska mål Säljare - Slipper dra, arbetet blir lämare. - Den är effekov. - Räcker med en person i stället för två. - Kan användas Oll många saker, hög nymjandegrad. Kund - Behöver inte dra, den kör själv. - Behöver inte pumpa, slipper obekväma arbetsrörelser, den lyuer själv. - Frigör minst en, ibland två man. Användare (kundens kund) - Det är bara am köra och styra hur du vill. Jag flymar em ton gips med tummen. - Den är enkel och smidig. Du kan komma in, runt hörn, precis hur som hels. - Klarar ojämnt underlag och uppförsbacke utan am man sliter ihjäl sig. - Enkel am flyma med kran och sling. - Frigör två personer. - Sparar en person. - Kan användas Oll am transportera andra material. - Klarar en veckas arbete på en laddning. 20

21 Slutsats av fallstudien Uppfattningar som går i riktning mot kropp, hälsa och skador dominerar vilket innebär en risk för att ergonomi uppfattas (enbart) handla om att hålla medarbetare friska. Säkerhet och friska medarbetare är förvisso viktigt men måste balanseras mot företagens övergripande mål om lönsamhet och utveckling. 21

22 Slutsatser i projektet Visa intresse för kundernas förståelse av ergonomi. Byt perspektiv aktivt. Utmana kunderna förståelse av ergonomi. Reflektera med kunderna för att se vilken förståelse de utvecklat för ergonomi och på vilken grund. 22

23 Ergonomi Från mål Oll verktyg 23

24 Ergonomi: Från mål till verktyg Aktivitetssystem A: utbildare/konsult Mål: Förståelse/ förändring Verktyg: Förståelse Aktivitetssystem B: t.ex. produktutvecklande företag 24

25 Ergonomi som verktyg i relation till en artefakt Ergonomikunskap kan fungera som verktyg för att: Koda av och beskriva användarens behov Översätta behov till krav i en utvecklingsprocessen Anpassa utformningen till användningssituationen Effektivisera utvärdering av modeller, prototyper Integrera i tillverkningsprocessen Beskriva särskiljande ergonomiegenskaper i marknadskommunikation Koda av ergonomiegenskaper hos användaren Följa upp för att uppnå avsedd, effektiv användning (lärande) Förbereda för effektiv återvinning 25

26 Från mikro- till makro Från individperspektiv till strategier för: Produktdesign och innovation Produktionsprocesser Marknadsföring och kommunikation Goda arbetsförhållanden och arbetsutformning Kvalitetssystem Differentieringsfaktor (användbarhet) (Dul and Neumann, 2009) 26

27 Sammanhang där ergonomi kan få mening i ett företagsperspektiv Identitet Ledningssystem Regler & institutioner Produktionsfilosofi (Rislund, 2006) 27

28 Användning av ergonomikunskap i praktiken påverkas av Rådande kunskapssyn Hur ergonomi uppfattas Uppfattningar om lärande 28

29 Kunskap Faktakunskap beskrivs som kunskap som information, regler och konventioner. Förståelsekunskap innebär att begripa, att uppfatta meningen eller innebörden av fenomen. Här spelar språket en viktig roll, ett mer utvecklat språk möjliggör mer nyanserade uppfattningar och komplexa tankekonstruktioner. Färdigheter är en praktisk kunskapsform som innebär att man vet hur något ska göras och att kunna göra det. Förtrogenhetskunskap kallas också tyst kunskap. Den är ofta sinnlig, man känner igen en lukt eller ett ljud och vet utifrån detta vilken handling som är lämplig att utföra. Förtrogenhetskunskap tillägnar man sig i stor utsträckning genom att delta i olika sociala sammanhang och ta in de värderingar och de förståelsehorisonter som andra i gruppen delar. (Korp, 2003) 29

30 Förståelse Förståelse är inte något givet, vi lär oss tolka verkligheten på ett visst sätt. Förståelse är ofta oreflekterad. Vi kan ha kunskap och färdigheter men det är via förståelsen av en situation de används. Personliga erfarenheter, förmedlade kunskaper och värderingar påverkar den praktiska teorin bakom våra handlingar. 30

31 Perspektiv på lärande 31

32 Lärande är naturligt The original forms of human learning are those where learning appears predominantly as an unintentional and inseparable aspect of the basic work activity. (Engeström, 2004 ) 32

33 Sociokulturellt lärande Handlar om att se olika aktiviteter i samhället ur ett lärandeperspektiv, och att förstå samspelet mellan individer, praktikgemenskaper av olika slag, och de resurser i form av teknik som finns utanför människor. Utmaning är att hitta lärandets karaktär och förstå de händelser och sammanhang där individer och kollektiv ändrar sina sätt att hantera sin omvärld och förstå den, de situationer där de transformerar både sig själva och sin omvärld. (Säljö, 2005) 33

34 Språkets medierande funktion An adequate vocabulary is important because the concepts we use to make sense of the world direct both our perception and our actions. We pay attention to what we expect to see, hear what we can place in our understanding, and we act according to our world views. (Wenger, 2004) 34

35 Säljaren 35

36 Utmaningen vid randen till det okända People and organizations are all the time learning something that is not stable, not even defined or understood ahead of time. In important transformations of our personal lives and organizational practices, we must learn new forms of activity which are not yet there. They are literally learned as they are being created. There is no competent teacher. Standard learning theories have little to offer if one wants to understand these processes. Engeström, Y., The new generation of expertise in Workplace learning in context (2004) 36

37 Två verksamhets- och lärandelogiker Utvecklingens logik, fokus på: Tanke och reflektion Alternativtänkande, experimenterande och risktagande Tolerans för olikheter, osäkerhet och felhandlingar Ett utvecklingsinriktat lärande Produktionens logik, fokus på: Effektiv handling Problemlösning genom tillämpningar av givna regler/ instruktioner Enhetlighet och likatänkande, stabilitet och säkerhet Ett lärande inriktat mot bemästring av det givna Källa: P-E Ellström, 37

38 Handling, kunskap & lärande Handlingsnivå Kunskapsnivå Lärandenivå Rutinbaserat handlande Implicit (tyst) kunskap Reproduktivt lärande Regelbaserat handlande Procedurkunskap (veta hur) Kunskapsbaserat handlande Teoretisk kunskap (veta att) Metodstyrt lärande Problemstyrt lärande Reflektiv handlande Meta-kognitiv kunskap Utvecklingsinriktat lärande (Ellström, 1996) 38

39 Nya sammanhang för ergonomer Design InnovaOon Beställarkompetens Lärande Kravhantering 39

40 Ergonomen + design = sant If the point of contact between the product and the people becomes a point of friction, then the industrial designer has failed. If, on the other hand, people are made safer, more comfortable, more eager to purchase, more efficient or just plain happier the design has succeeded. (Dreyfuss, Designing for people,1955) 40

41 Designtänkande * Förstå problemet /uppgiften Implementera lösning Förstå behovet Testa idéer Visa behovet Skapa idéer *) Bearbetning av modell från Creative confidence (2013) av Tom Kelley & David Kelley 41

42 Facilitera behovsidentifiering Intervjua och observera lösningsneutralt och på användarens villkor Håll fokus på vad före hur problem före lösning 42

43 Bidra i innovationsarbete Empati ger försprång: We ve found that figuring out what other people actually need is what leads to the most significant innovations. In other words, empathy is a gateway to better and sometimes surprising insights An empathic approach fuels our process by ensuring we never forget we re designing for real people. And as a result, we uncover insights and opportunities for truly creative solutions. (Kelly & Kelley, Creative confidence, 2013) Gå och se efter själv: Pay attention to: friction points, pain points, workarounds, concerns, annoyances, confusion, ambivalence and contradictions. 43

44 Bidra med beställarkompetens En korrekt och fullständig bild av användarbehoven har högre träffsäkerhet i sina lösningar. För att nå dit krävs skicklighet i att: Intervjua och observera lösningsneutralt och på användarens villkor Utforska behov och tänka kreativt tillsammans med användare Dokumentera och visualisera användarkrav så att andra förstår 44

45 Utveckla företagens kompetens att lära Låna er tränade blick - Jag vill vara en partner när de står i begrepp am förändra eller handla något nym, då skulle jag kunna göra skillnad! (Helena, ergonom) Lär 5llsammans med kunden IntenOon: Uaorska nyfiket, sök dolda behov Actyd: Lita Oll processen Metod: Lyssna, observera Reflektera systemaoskt Kontrollera: Håll fokus på Vad före Hur 45

46 Sortera, förenkla, förklara There is a marked contrast between the very large number of knowledge areas deemed relevant by those who teach them and the very limited number of knowledge areas that can be taken into account at any one time by a busy practitioner with a high caseload. The practitioner has to assess the priority to be accorded to each particular area of knowledge in each particular situation, but in practice patterns of attention will soon be developed and only some knowledge areas will even be considered. Recognizing what theory you need in any particular situation is mainly learned through participation in practice and getting feedback on your actions. Källa: Eraut, M., (2004), Transfer of knowledge between settings, in Workplace learning in context, Rainbird, H., Fuller, A., Munro, A., edts.routledge, London 46

47 Bidra i användarorienterat kravarbete Tänka vad före hur Perspektivbyte Fråga-lyssna Skriva krav Motivera involvering 47

48 Reflektera Tyst kunskap som inte utsätts för kritisk reflektion kan leda in i förtrogenhetsfällan: Man är förtrogen med och utövar en verksamhet som mer eller mindre baseras på falska (oreflekterade) föreställningar. Reflektion bidrar till att minska risken att hamna i denna fälla. (efter Rolf, B., 1991) I strongly believe that experience isn t the best teacher; evaluated experience is. (Maxwell, 2013, s. 28) 48

49 Slutsatser Ergonomikunskap behöver ramas in och beskrivas på ett sätt som speglar både det sociala och det ekonomiska målet. Mer forskning behöver handla om hur ergonomi används i praktiken för att förstå hur ickeergonomer uppfattar och agerar på ergonomi. Ergonomer kan i större utsträckning agera mentorer och låna sitt tränade öga till ledningspersoner, utan att ta över ansvaret för ergonomifrågor/arbetsmiljö. 49

50 Nästa nivå i det preventiva arbetet Facilitera ett utvecklingsmöte och svara på: Reparera vs. preparera för framgång var på skalan är ni? Var på skalan vill ni vara? Vilka konkreta tecken skulle visa att ni nått en ny nivå? Vad behöver ni göra för att komma dit? Vilka resurser behöver ni? Det här gör vi redan som tar oss i rätt riktning: 50

51 Lämna komfortzonen! 51

52 Läs! Creative confidence (Kelley & Kelley, 2013) Sometimes you win sometimes you learn (John C. Maxwell, 2013) Lära eller läras (Granberg, 2009) The Lean Startup (Eric Ries, 2011) Hidden Needs (Keith Goffin, 2009) Ergonomi som verktyg (Rislund, 2006, finns på nätet) Följ: utvecklingen hos Digitaliseringskommissionen (Gulliksen mfl.) och Användningsforum ergonomistandardiseringen på SIS Frågor eller utvecklingsidéer? Hör av dig till: 52