200 i praktiken. Slutrapport extern lärande utvärdering , Monica Johansson Elin Ekström Ann Britt Karlsson

Transkript

1 200 i praktiken Slutrapport extern lärande utvärdering , Monica Johansson Elin Ekström Ann Britt Karlsson

2 Innehåll 200 i praktiken extern lärande utvärdering Bakgrund om projektet Utvärderarnas uppdrag och metodologiskt angreppssätt Utvärderarnas uppdrag Lärandet i centrum! Metodval för datainsamling och återkoppling av resultat Urval av intervjupersoner Analys av insamlad data Resultatredovisning Ungdomarnas erfarenheter och reflektioner om 200 i praktiken Handledarnas perspektiv Styrgruppsmedlemmarnas perspektiv Analys och reflektion Utvärderarnas återföring och dialog med Styrgruppen Utvärderarnas arbete Sammanfattning av resultatet Källor

3 200 i praktiken extern lärande utvärdering Bakgrund om projektet Projektets övergripande syfte är att minska arbetslösheten hos ungdomar i åldern år i Vaggeryds kommun samt skapa möjligheter för funktionshindrade ungdomar med särskilt behov av stöd att komma ut på arbetsmarknaden. Målsättningen för 200 i praktiken är att projektet skall skapa tydliga kontaktytor mellan ungdomar och arbetsgivare samt utveckla mötesplatser som leder till matchning in på arbetsmarknaden. Matchningsarbetet ska resultera i att ungdomarna får en praktikplats och/eller jobb vid en kommunal förvaltning eller på ett företag, alternativt att insatserna leder till fortsatta studier. Genom projektet skapas nya samarbetsstrukturer mellan privat och offentlig sektor och samarbetet mellan olika myndigheter förstärks. Följande kvalitetsmål 1 har definierats för verksamheten: Projektet ska skapa 200 praktik/jobbperioder a 3 månader i kommunen och i näringslivet. 100 % av ungdomarna som deltar ska ha haft personliga samtal med en arbetsgivare och fått en ökad kunskap om arbetsmarknaden. 75 % av deltagarna i pilotprojektet ska uppleva att de har fått en meningsfull sysselsättning, som kommer att ge dem möjligheter till fortsatt arbete eller studier. 75 % av deltagarna i projektet skall ha fått jobb/praktikplats eller börjat studera. 100 % av individer med behov av stöd ska erbjudas det genom Supported Employment. 75 % ska uppleva att de fått en bättre hälsa Samtliga företag och förvaltningar som har praktikanter ska informeras om olika anställningsstöd. Under perioden ska SE-coachen arbeta med 20 personer varav 5 ska ha lönearbete. Samtliga inom målgruppen ska erbjudas plats i projektet. Projektet startade som ett pilotprojekt och har sedan förlängts ytterligare 1 år tom blir projektets sista verksamhetsår. Under året kommer målgruppen att breddas, för att omfatta fler behovsgrupper. Projektbudgeten uppgår för 24 månader 2013/14 till ca 1,7 milj. Kr. 2 Projektägare är Vaggeryds Näringslivsråd KB. 3 Styrgruppens medlemmar representerar Vaggeryds kommun (näringslivsrådet samt kansliet), Kommunens arbetsmarknadsenhet (AME), Fenix kunskapscentrum (gymnasium/yh-utbildning, SFI), Samordningsförbundet Södra Vätterbygden, Arbetsförmedlingen i Jönköping och Swedbank. Projektledaren och SE-coachen är också ledamöter i styrgruppen. Huvudsakliga samfinansiärer är: Arbetsförmedlingen (AF), Samordningsförbundet Södra Vätterbygden, Vaggeryds kommun och Swedbank. Vaggeryds Näringslivsråd bidrar med administration samt tid i styrgrupp och koordinering av projektet. AF är vägen in i projektet. Trappsteget (AME) är en verksamhet som riktar sig till unga som inte har fullständig skolgång och/eller svårigheter att nå ut på arbetsmarknaden på grund av klargjorda eller inte klargjorda arbetshinder. Ungdomar som medverkar i 200 i praktiken och som är i behov av mer stöd, kan få det genom Trappsteget eller från en SE-coach. Samverkan mellan 200 i praktiken, Trappsteget och SE-coach ger möjlighet till ett individanpassat stöd där vägarna mellan de olika samverkansparterna blir kortare. 4 Supported Employment (SE) är en metod som syftar till att stödja personer med funktionsnedsättning att nå framgång i en anställning på den öppna arbetsmarknaden som de själva valt att arbeta i. Metoden började användas som ett sysselsättningsalternativ för personer med intellektuella funktionsnedsättningar i USA under tidigt 1980-tal. Arbetssättet utvecklades av praktiker som ville göra traditionell rehabilitering och habilitering mer effektiv vad beträffar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att nå anställning och social integrering i samhället. 1 Kvalitetsmålen följs upp i projektets egen slututvärdering. 2 Vaggeryds Näringslivsråd, Verksamhetsplan för ungdomsarbetslöshetsprojekt 200 i praktiken, Bidrar med administration och uppföljning. 4 Källa som ovan. 3

4 SE har utvecklats över tid, och används nu även för andra målgrupper, exempelvis personer med psykiska funktionsnedsättningar. 5 I projektets verksamhetsrapport för 2014 framgår att projektet, sedan det påbörjades 2013 har lyckats bidra till att ett stort antal arbetslösa ungdomar gått vidare till praktik, jobb och/eller studier, men att det fortfarande finns unga i behov av stöd för att nå självförsörjning, som befinner sig i utanförskap och bidragsberoende som 200 i praktiken inte har nått. Det behövs därför ytterligare resurser för att nå ut till målgruppen. Under 2014 har två sk. praktikdagar anordnats för ungdomar i målgruppen och arbetsgivare. Praktikdagarna innehåller ett inspirationsföredrag av en extern föreläsare/coach och speeddating med företag eller offentlig verksamhet som erbjuder ungdomar praktik och/eller anställningar. 2. Utvärderarnas uppdrag och metodologiskt angreppssätt 2.1 Utvärderarnas uppdrag Utvärderingen skall visa hur deltagare, projektpersonal och samarbetspartners uppfattar projektet och hur det fungerar. Projektets metodik ska analyseras och utvärderas i jämförelse med andra liknande projekt. Utvärderingen skall baseras på konventionella vetenskapliga metoder. Utvärderarna har i anbud lovat att rapporten ska redogöra för: En bedömning av projektets långsiktighet vad gäller hur resultat tas omhand och förutsättningar för långsiktiga effekter. Hur projektorganisationen är uppbyggd och fungerar (t ex Styrgrupp, ledningsgrupp, referensgrupp mm) Hur samverkan mellan berörda organisationer fungerar, bland annat när det gäller jämlika relationer, lärande, erfarenhetsutbyte och engagemang. Hur projektet arbetar med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Projektets bidrag till systempåverkan och den offentliga debatten. En bedömning av metoder och aktiviteter i förhållande till mål och syfte. En övergripande bedömning av projektets resultat. 2.2 Lärandet i centrum! Anbudsgivaren Monica Johansson, Eccola och de medarbetare som samarbetar i utvärderingen av 200 i praktiken - Ann Britt Karlsson, Con Trust och Elin Ekström - har mångårig erfarenhet av liknande forsknings och utvärderingsverksamhet med beprövad metodik inom bl.a. policyanalys, interaktiv forskning, följeforskning, studier för aktörers aktiva lärande i organisering av uppgifter och entreprenörskap inom och/eller i samspel mellan offentlig, privat och ideell verksamhet. Policyanalys kan kort beskrivas som studien av relationen mellan föreskriven policy (program, strategier, projekt etc.) och organisering i praktiken (verksamhet som olika aktörer engagerar sig i gemensamt för att lösa problem eller tillvarata möjligheter). Interaktiv forskning är det arbete som bedrivs gemensamt av forskare och praktiker i syfte att tackla en utmaning och/eller tillvarata en möjlighet dvs. att förbättra ett tillstånd eller en process. Aktörerna (forskare och praktiker) som interagerar i en sådan process blir klokare tillsammans. Forskaren fungerar som en av katalysatorerna genom att ställa relevanta frågor och kanalisera argument som diskuterats av intervjupersonerna till en fiktiv arena för erfarenhetsutbyte och definition av argument, begrepp, strategier, etc. Detta betyder, enkelt uttryckt, att en av forskarens uppgifter är att lyfta och hantera frågor och begrepp tillsammans med praktikerna, och att delta i gemensam löpande kunskapsgenerering ett slags kollektiv klokskap. Forskaren har också rollen att ge förslag och rekommendationer till processens aktörer rörande möjliga förändringar och metoder som kan tillföras i syfte att förbättra processen underhand. Denna interaktion möjliggör 5 Utvärdering av implementeringen av Supported Employment i Jönköpings län, Gustafsson, Johanna april 2014 med hänvisning till Wehman et al., S.3-4. Regionförbundet i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län, Höglandets Samordningsförbund, Finnvedens Samordningsförbund, Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. 4

5 för projektets aktörer att tillvarata och (åter) investera kunskaper och erfarenheter eller andra resurser (som t.ex. nätverk) som genererats i processen, antingen i det pågående projektet eller i nya satsningar. Genom interaktionen skapas följaktligen goda möjligheter till att inhämta och/eller generera ny gemensam kunskap och lärande. Policyanalysen antar en kritisk attityd till den föreskrivna policyn (dvs. strategier, program, projekt, etc.) Forskaren har rollen att utgå ifrån användaren och, genom samtal med individer som varit aktiva i processen, kartlägga de resurser (personer, finansiella medel, kunskapsbas, nätverk, institutioner, etc.) som varit betydelsefulla för att åstadkomma önskvärda resultat. Det är alltså inte projektet eller programmet i sig som är startpunkten. Den viktigaste forskningsfrågan i samtliga arbeten som utförs av vår forskargrupp är: För vem/vilka? Där startar studier av strategier, program, processer, etc. hos användare. I föreliggande fall dvs. inom projektet 200 i praktiken - identifierar vi för-vem-grupper med ungdomarna. Våra studier analyserar och skildrar givetvis även hur aktörerna kring ungdomarna (potentiella arbetgivare, handledare, coacher, osv) organiserar sig för att stötta ungdomarna på deras väg till arbetsmarknaden. Analysen tar sin början i, och genomförs, med utgångspunkt i för-vem-grupperna genom att forskningen fokuseras på organiseringen av aktiviteterna som definierats i projektbeskrivningen relaterat till det övergripande syftet och målsättningarna (se Bakgrund, ovan). I upplägget av denna fältnära studie involveras och tillvaratas projektaktörernas erfarenheter. Studien ska ge uppdragsgivaren liksom aktörer och projektledare tillgång till trovärdig information om processer och resultat gällande projektets genomförande. Här tillhör projektdeltagares (och målgruppers) erfarenheter i projektens organisering och dess effekter i praktiken sådan information som ska samlas in och tillvaratas. Det praktiknära angreppssättet ska bidra till att dokumentera och analysera projektaktörernas aktiva lärande i det konkreta arbetet med projektet 200 i praktiken, med rekommendationer som syftar till att ge förutsättningar för tillvaratagande av kunskap och erfarenheter som kan investeras i framtida och/eller liknande regionala utvecklingsprojekt. Uppdraget ska omfatta ansvariga, medverkande och målgrupper som i praktiken varit involverade i utformningen och genomförandet av projektet, olika fokusområdens upplägg, utförande och resultat. Interaktiv forskning bidrar förutom till analys och utvärdering dessutom till beskrivningar av processen och väsentliga alternativa vägval, ställningstaganden och resultat som uppkommit under resans gång. Kunskap som inhämtats genom utvärderingen är avsedd att komma projektets aktörer till del, och bidra till lärande och metodutveckling i framtida, liknande projekt. I studien tillvaratas följaktligen aktörernas: 1) erfarenheter och kunskaper av verksamheten i projektet och 2) beskrivningar av resultat av verksamheten som värderas av ansvariga medverkande aktörer. Vi analyserar därmed projektets organisering med fokus på innehållsliga aspekter i betydelsen för vad och för vilka projektverksamheten har bidragit till förändringar som innebär önskvärda resultat i praktiken. Vi analyserar mätbara och på förhand formulerade, men också oväntade resultat i relation till projektets målsättningar och syfte. Det är vanligt att lärande utvärderare anlitas i början av ett projekt, och att kontinuerlig interaktion sker med deltagare och andra projektaktörer. I 200 i praktiken blev vi kontaktade först i augusti 2014, och slutrapporten skulle vara klar Det lärande perspektivet i vårt arbete innebär därför- i 200 i praktiken - framförallt praktikanters, handledares och styrgruppsledamöters reflektioner kring sitt eget lärande av erfarenheter de fått i projektverksamheten och hur erfarenheterna kan bidra till att ungdomarna får jobb och integreras i arbetslivet eller användas i verksamhetsutveckling i liknande verksamheter i framtiden. 5

6 2.3 Metodval för datainsamling och återkoppling av resultat Utvärderarens viktigaste källa för information är samtalsintervjuer som sker med stöd i öppna halvstrukturerade frågor i möte med medverkande i olika roller i projekten, särskilt de aktörer som projektansvariga uppfattar som de viktigaste representanterna i organiseringen och genomförandet av verksamheterna. Intervjuerna sker om möjligt på plats lokalt där aktiviteterna utförs. Besöken behövs för att fånga in erfarenheter sett ur aktörers och målgruppers perspektiv. Före intervjuerna har vi inhämtat information om verksamheten, dess tänkta organisation, arbetssätt, resurser och resultat. Utöver besöken vid intervjutillfällen har datainsamling skett fortlöpande i kontakter via e-post och telefon. I utvärderingarbetet börjar vi vår datainsamling hos projektansvariga (projektledare och styrgruppsledamöter och därifrån går vi vidare och intervjuar dem som de uppger är de viktigaste aktörerna, för att 200 i praktiken ska nå avsedda resultat för ungdomarna i projektet och för att uppnå projektmålen. Avsikten är att få tillförlitlig och rättvisande information med stöd av projektansvarigas, projektmedarbetares och undomars kunskaper, erfarenheter och upplevelser. Vi återkopplar intervjuresultaten till de intervjuade i anslutning till intervjun eller via e-post eller telefonsamtal strax därefter. En enkät har besvarats av styrgruppens ledamöter. Syftet med enkäten var att inhämta styrgruppsledamöternas perspektiv bl.a. gällande projektets främsta målsättningar, erfarenheter och lärande samt tankarna kring framtiden. Under hösten har utvärderarna haft fyra möten med projektledaren för information om hur uppgifter i arbetsprocesserna kring deltagarna organiseras samt för urval av intervjupersoner. Vi har deltagit i styrgruppsmöten för att tillvarata styrgruppens och projektledarens samlade erfarenheter samt lyfta kritiska frågor och få styrgruppens synpunkter på dem. Styrgruppen har fått muntlig återkoppling av utvärderingsresultat Utvärderarna har dessutom gett återkoppling till projektets styrgrupp och projektledare vid två möten (25 november, 2014 samt 20 januari, 2015). 2.4 Urval av intervjupersoner I oktober 2014 genomförde utvärderarna en första omgång intervjuer med handledare och ungdomar som deltagit eller fortfarande deltar i 200 i praktiken. Först gjordes ett strategiskt urval för att få en allsidig belysning av projektets betydelse för ungdomar i målgruppen. De personer som samtyckte till medverkan i intervju var ungdomar som varit med på praktikdagen och därefter gått vidare till arbete eller studier utan ytterligare kontakt med projektet eller som haft en, flera eller fortlöpande kontakt eller stöd genom projektledare och/eller SE coach. I november 2014 genomförde utvärderarna en andra omgång intervjuer. Urvalet av ungdomar gjordes då slumpmässigt för att undvika skevhet i intervjupopulationen. Det slumpmässiga urvalet gjordes från den deltagarlista som projektet upprättat med namn på samtliga deltagare i 200 i praktiken dvs. alla ungdomar som registrerat sin närvaro på minst en praktikdag och som i mitten av november 2014 innehöll 179 namn och uppgifter om personernas sysselsättning och antalet praktikperioder i projektet. Totalt har 15 ungdomar intervjuats, och urvalet är representativt för att ge en allsidigt bild av vad projektet betyder för ungdomarna. I urvalet finns därmed individer som endast varit med på en praktikdag och som där fick de kontakter de behövde för att självständigt gå vidare i arbete och/eller studier. 6 Därför har de inte haft någon mer kontakt med projektet, medan andra av de intervjuade har haft en, flera eller fortlöpande kontakter, stöd eller insatser genom projektet. Vid närmare analys av vad projektet gör för deltagare på deltagarförteckningen utöver Praktikdagen, visar sig att projektet (projektledaren och/eller SE-coach har (har haft) kontakt med 116 stycken (65%) efter projektdagen (för fortsatt information, stöd, uppföljning eller fortlöpande insatser). Därav är det ca 10% som har individuellt anpassat stöd eller arbetlivsinriktade rehabiliteringsinsatser genom AME, SE-coach och Enter. 7 6 I genomsnitt är det cirka 8-10% ungdomar som ordnat praktik eller arbete helt själva. 7 Enter är en verksamhet som till stor del finansieras av Samordningsförbundet Södra Vätterbygden, med ett team av handledare från AF, FK, kommun och landsting/region. Syftet är att för den enskilde individen hitta långsiktiga, hållbara lösningar i riktning mot arbete eller studier. Detta genom att skapa ett effektivt samarbete mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och landsting med EN gemensam ingång. Med gemensam ingång menas att respektive organisation har ett gemensamt ansvar för den enskildes situation. Hämtat från: Senast besökt:

7 Det är 63 personer (35%) som inte varit i kontakt med projektet efter praktikdagen. Vid uppföljning av projektledaren visar sig att drygt 20 ungdomar har gått direkt vidare till arbete (timanställning, vikariat, heltidsanställning) och/eller till studier). Vad de övriga 40 gör saknar projektet kännedom om. 8 Vi har också genomfört intervjuer med handledare. Fyra av de totalt åtta handledarna som intervjuats har valts ut av projektledaren eftersom de är handledare för ungdomar som samtyckt till samtalsintervju och därmed har vi fått erfarenheter såväl från ungdomarnas som handledarnas perspektiv på samma praktik/arbetsplats. Resterande handledare har vi selekterat från en lista med cirka 10 praktikplatser. Ett av de kriterier som valts är att det är en ofta förekommande praktikplats (dvs. arbetsplatsen har tagit emot flera praktikanter). Ett annat kriterium som vi beaktat är att intervjuerna skall täcka flera sektorer vård, restaurang, skola, kommunen, industri, affär, osv. 2.5 Analys av insamlad data Projektets aktiviteter och innehåll har analyseras med utgångspunkt från dess: 1) syfte, i betydelsen för vem/vilka och för vad projektet utförs/utfördes 2) prioriterade aktiviteter/insatser 3) resurser, med vilka aktörer, kunskaper och andra medel prioriterade aktiviteter/åtgärder har utförts i praktiken 4) viktigaste resultat och hur de värderas av verksamhetens ansvariga/medarbetare och målgrupper och hur de är relaterade till målsättningarna för projektet samt 5) om/hur resultat tillvaratas under hand i verksamhetens genomförande. Studiens resultat sammanfattas framförallt med stöd av det empiriska materialet, men också av andra muntliga och andra källor. 3. Resultatredovisning 3.1 Ungdomarnas erfarenheter och reflektioner om 200 i praktiken Utvärderarna har genomfört sammanlagt 15 intervjuer med ungdomar som deltagit i projektet. De allra flesta har kommit med i projektet via praktikdagarna, men bland de intervjuade ungdomarna finns också exempel på personer som varit i kontakt med AF däremellan och blivit tipsade den vägen. Ungdomarna har olika bakgrund. En del har varit arbetslösa, andra har varit skoltrötta efter gymnasiet och vill jobba innan de studerar vidare, medan andra har hunnit bli färdiga med en högskoleutbildning. Samtliga ungdomar som vi intervjuat har antingen varit på väg in på en ny praktikplats eller är i slutfasen av en plats och väntar på en ny, studerar (ibland i kombination med praktik/arbete), har timarbete, har fått fast anställning eller håller på att starta eget företag. Ett par av de intervjuade ungdomarna har också sökt en utbildning som passar dem och hoppas få en plats och fortsätta studera. Som framgår i urvalet har vi också intervjuat ungdomar som har fortlöpande stöd av SE-coachen.. De intervjuade ungdomarna är generellt nöjda/mycket nöjda med sin praktiktid. De berättar om det goda mottagande de fått av handledare och medarbetare på praktikplatserna. De flesta hade kortare tidigare arbetslivserfarenhet, en tidigare praktikplats eller sommarjobb. Nu finns ytterligare en erfarenhet att lägga till i ungdomarnas CV. Flera deltagare berättar uppskattande att de fått kontakter på praktikplatsen som stöttat dem i deras tankar om arbete och/eller studier, men också gett dem fler kontakter i arbetslivet som i sin tur lett vidare till annan praktikplats eller arbete. Några citat från ungdomarna: Här får jag erfarenheter som är viktiga för mig, och... erfarenheter och referenser om jag t.ex. vill gå vidare för att jobba ännu mer med något jag vill göra i framtiden. Jag... kan också tänka mig att plugga igen om några år, och är trygg med att det finns några bra personer runtomkring som bryr sig och kan hjälpa till. Hade ingen aning om att jag hade den här kompetensen. Jag tror att det finns fler som är som jag. Tillsammans med den erfarenhet som jag fått nu genom praktiken har jag verkligen ett guldläge! En del av ungdomarna har varit i behov av lite extra stöd, för att ta sig till praktiken, och uppskattar att det stödet funnits at tillgå: Har man haft det svårt tidigare, är det bra att man får hjälp i början. 8 Projektledaren har kompletterat denna information: Ett stort antal av dessa 40 personer har själva valt att hålla sig utanför projektet. De har senare blivit avaktualiserade från projektet genom AFs försorg. En del av dem har av olika skäl inte någon sysselsättning alls. 7

8 Självinsikt och bättre självförtroende Deltagarna ger också exempel på vad som har varit särskilt bra med praktikplatsen, och berättar om att de lärt känna sig själva bättre, att de har fått ta ansvar och att de kommit över osäkerheten som många av dem känt när de först erbjöds praktikplatsen. Här några illustrerande exempel om vad de lärt sig och vad de uppskattat särskilt med praktiken. Jag har lätt för att lära mig. I alla fall praktiskt. Jag är ingen teoretiker. Samma intervjuperson berättar: Praktiken är bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag hade inga förväntningar direkt. Trodde inte att jag ens skulle prata med någon, men jag har skapat lite kontakt med alla. Det har varit, och är så att man får göra fel, och man får lära sig att inte upprepa det, men man behöver inte vara jätterädd, för det är ok att göra fel, för det gör man när man inte gjort något förut och inte vet exakt hur man gör... men det är inte så farligt för man får hjälp av kollegor, man frågar och får hjälp. Det är en sådan arbetsplats att här trivs man om man vill arbeta och ta ansvar. Man behöver också ta egna initiativ och ta jobbet på allvar, och det är ett bra arbetsklimat och bra arbetskamrater. Bland det roligaste och bästa med praktikplatsen och med jobbet som IP har idag är: att man får vara med och göra ett riktigt jobb från början, man räknas... Från ett annat protokoll: På frågan om personen har lärt sig något nytt om sig själv svarar hen att hen vågat öppna upp sig mer och blivit bättre på att prata med folk. Denna person beskriver också att hen börjat våga göra fel och våga prova lösningar själv innan jag frågar. En praktik är lika mycket ansvar på praktikanten som det är på arbetsgivaren. Visst kan det vara en dåligt utformad praktikplats men det kan vara så att praktikanten inte satsar. Jag fick lätta jobb till en början men sedan avancerade jag allteftersom de förstod hur de kunde använda mig. Regeln om att tre månader måste ha gått innan ungdomen erbjuds en praktikplats kritiseras av flera av deltagarna. Ungdomarna berättar att de inte haft något annat att sysselsätta sig med, att de stannat hemma, att de känt sig håglösa och deppade. Ett par av intervjupersonerna berättar att de varit på gränsen till depression (en IP), att de vänt på dygnet och en annan att praktikplatsen hjälpt dem att komma på rätt köl igen. De har fått någonstans att gå och att det hjälpt dem att komma in i en normal rutin och dygnsrytm. Det jag själv varit väldigt frustrerad över är att vara arbetslös tre månader utan att man kan göra nytta för sig. Allra först var jag hemma innan jag fick någon praktik alls, var arbetslös i 3 månader, satt bara hemma. Vi (intervjupersonen och coachen) jobbar vidare på att skaffa mig ett riktigt arbete. De flesta cheferna på praktikplatserna har hjälpt mig jättemycket. Jag har mognat mycket sedan jag började min praktik. Man blir en gladare person efter att ha suttit 7 månader framför datorn, när man äntligen kommer ut. Svårt finna sin egen väg utan 200 i praktiken En av de frågor som ställts till deltagarna är vad som skulle ha hänt om de inte kommit i kontakt med projektet. De flesta svarar att de antagligen fortsatt att söka jobb på AF, men att det hade varit svårt att finna sin egen väg. En svarar: Väldigt svårt att säga (vad som hade hänt om inte 200 i praktiken funnits) men hela rörelsen startades ju av att om det inte hade varit för att Göran hade fixat praktikdagen så hade jag inte haft någon praktikplats. De flesta vill inte jobba gratis. Ingen vill praktisera, och det ville inte jag heller. Men jag fick många kontakter folk som jag kunde visa vad jag kunde. Det gick vidare till en anställning det är jag tacksam för. Jag är skyldig Göran ett stort tack. Ett annat citat från intervjuerna: Efter gymnasiet hittade jag ingenting att göra så jag gick hemma och hade tråkigt och umgicks med kompisar. Jag försökte att inte tänka så mycket på det. Jag hade ganska mycket ångest. Jag fick skolångest sista året så det satt kvar och bara tanken på att ha ansvar var väldigt skrämmande så jag försökte att bara glömma allting. Sen när jag väl kom hit (till praktikplatsen) så kändes det bra. Göran och Sören nämns vid namn och som mycket betydelsefulla av ungefär hälften av ungdomarna. De flesta andra nämner sin kontakt på AF, medan två ungdomar berättar att de haft kontakt huvudsakligen med praktikhandledaren. 8

9 Här ett par exempel: Utan Göran hade det... inte varit möjligt det som nu hänt. Göran har hjälpt mig så mycket för att jag skulle våga att komma till första mötet, och han körde mig hit, Jag var orolig och nervös Han bryr sig och han tänker och förstår hur man har det, och han vill att det ska gå bra för en, han är sån mot alla som är praktikanter genom honom Göran följer upp alla praktikanter jättenoga, han bryr sig om varenda en, han är sådan mot alla, han tittar in och han följer upp varenda en, han bryr sig om att det går bra för oss Utan Göran och 200 i praktiken hade jag inte gått till praktikdagen och fått praktikplatsen. Praktikdagen och projektmodellen uppskattad Flera av ungdomarna beskriver Praktikdagens stora betydelse: Före Praktikdagen hade jag varit på Af. Där gick jag igenom standardgrejerna, söka jobb, skriva CV. Sedan kom Praktikdagen och jag gick dit. Tyckte det var en bra idé att få lyssna på ett bra föredrag och sedan kunna träffa seriösa arbetsgivare. Jag var kanske lite skeptisk. Det måste vara seriösa arbetsgivare, inte sådana som varslar och tar in praktikanter som gratis arbetskraft. Sådana arbetsplatser vill jag inte ha kontakt med. Min upplevelse är att det här projektet är så som AF egentligen ska jobba. Jag hade aldrig pratat med en arbetsgivare innan. Jag hade ingen lust och en kass gymnasieutbildning. Man fick se att arbetsgivare som satt där de pratade om sina företag och hur det var där. Det var ett smart och bra upplägg från början, dvs att jag fick träffa en på Arbetsförmedlingen och Göran och där fick jag information. Sedan var det viktigt att vara påläst och jag förberedde mig med frågor inför mötena på praktikdagen. Det är viktigt att alla förstår att det först är en praktik, och att man själv måste visa vad man går för och våga ta egna beslut som visar att man är beredd att jobba, att man vågar det, vågar göra saker på praktiken som jag inte trodde när jag var hemma och osäker, och nu har jag ett eget jobb, är anställd! En av ungdomarna berättar: För min del hade jag nog kunnat ta mig fram undan för undan ändå, men jag vill gärna bidra med mina erfarenheter här för att tala om att jag tycker detta 200 i praktiken, det är en så bra tänkt idé detta, för att inte gå arbetslös med allt vad det innebär. Det är så bra ordnat här i Vaggeryds kommun säger IP Att kunna gå på en praktikdag och få kontakt med seriösa arbetsgivare som erbjuder praktik som kan leda till jobb, det är så det ska vara. Detta tycker jag alltid ska finnas, Det är så här det borde vara i alla kommuner säger IP, som har kompisar på andra orter där möjligheten saknas. Det är inte lika lätt för dem att komma i kontakt med seriösa arbetsgivare. En av ungdomarna menar att praktikdagen borde marknadsföras mer: Det kan gå ut mer info om praktikdagen till ungdomar sist skulle Praktikdagen vara på Fenix men de ungdomar som går på Fenix visste inte om att det skulle vara praktikdag där. Man kan göra ännu mer reklam och sprida info om vilka företag de bjuder in, och säkert är det många företag som inte vet om att det finns. Praktik ett steg på vägen till ett riktigt jobb Det finns också, i några av intervjuerna, reflektioner kring att praktikplatsen inte är ett riktigt jobb. Deltagarna säger att det är viktigt att ungdomar verkligen erbjuds längre anställningar (timanställningar eller fasta tjänster), att de inte utnyttjas, och att de tas på allvar. Några av deltagarna understryker att det är viktigt att praktikplatsernas arbetsledning tar ansvar för att praktikanterna inte tas in för att täcka upp när företag eller offentliga myndigheter behöver extra hjälp eller tvingats säga upp anställda. När utvärderarna samtalar med projektledaren för 200 i praktiken och AFs personal berättar de att det inte finns någon överhängande risk för att den sistnämnda situationen skulle uppstå. Arbetsplatser där uppsägningar nyligen gjorts, får inte medverka i 200 i praktiken. Här ett citat från en av de ungdomar som fått ett arbete efter sin praktik, som får illustrera tankarna som ungdomarna lyfter i våra intervjuer: En av de f.d. praktikanter som idag har arbete ger sin syn på det som hänt: Ungdomarna vet inte alltid vilka möjligheter som finns. Arbetsgivarna är rädda att ta risker. Men om de kan träffas (som på praktikdagarna och i 200 i praktiken) kan man överkomma det. Det mötet tycker jag är jätteviktigt och inte så allvarligt som det blir på en intevju man känner mycket mindre press. Erbjuder man praktik så ska man se till att man förvaltar den personen. Det ska inte vara att sopa golvet på en industri för att man inte skall behöva anställa en städerska på företaget. Man skall inte utnyttja praktikanterna. Jag kan förstå att arbetsplatserna inte alltid kan anställa. Min praktikplats anställde inte mig till exempel. En annan praktikant fick inte heller stanna. 9

10 Bygden både det offentliga livet och näringslivet - behöver öppna upp för kompetens och hjälp från ungdomar. Vi kan saker som flera av de äldre anställda inte kan. Praktik lät inte sådär kul från början... man tänker att det är ju inte alltid som det ger resultat att praktisera. Det är ju bara att byta ut praktikanterna, man blir en i mängden... Kändes osäkert om det skulle leda någonstans. Såhär i efterhand vet man att de inte är sådana men när man kommer in i projektet så känner man sig lite osäker såklart. Om det hade slutat med bara 3 månader så hade jag ändå lärt mig en del men visst hade jag blivit lite besviken. Jag förväntade mig inget jobb direkt när jag sökte praktik. Man vet ju att arbetsmarknaden vill ha erfaret folk då kan det ju kännas lite uppgivet. En annan intervjuperson betonar att det är av största betydelse för henne/honom att veta om hen får stanna på sin praktikplats, och (om så inte är fallet) vad som händer härnäst. Jag trivs bra här, men sen... det är ju inte bra om man inte får vara kvar på en praktikplats, det är förstås bra att få pröva men man vill också veta om man kan få vara kvar. Flera av ungdomarna poängterar att det är mycket viktigt att kunna försörja sig själv men ändå omöjligt att leva på praktiklönen det är en tillfällig lösning. Vid större helger eller under sommaren får arbetsgivarna inte lov att ta in praktikanställda. Då har ungdomarna istället erbjudits tillfällig timanställning. Exempel: Anställningen som sommarjobbare (på praktikplatsen), gav en helt annan lön. Praktiklönen 3400 kr per månad går inte att leva på. Det enda negativa med praktiken är att man inte får lön. Från intervjuprotokoll IP4: Det hen inte gillade med praktiken var bristen på lön. Man jobbar väldigt mycket men man får inget för det. Man får yrkeserfarenhet men inga pengar eller sån t. Men det var kul att få prova på. Praktiken bättre än förväntat Ett fåtal av praktikanterna har haft ett en dålig erfarenhet på en av sina praktikplatser. Ibland har det handlat om att arbetsuppgifterna inte passat dem. I andra fall har det varit handledaren som inte engagerat sig tillräckligt, att praktikanten lämnats ensam eller att det inte funnits tillräcklig sysselsättning. På frågan om huruvida praktikplatsen motsvarat deras förväntningar svarar majoriteten att den varit bättre än vad de förväntat sig och att det varit positivt att bli tagen på allvar av vuxna och att få ta ansvar. Ett par av intervjupersonerna låter förstå att de just inte förväntade sig något alls. Jag skrev in mig på AF för att jag skulle göra det, och försökte gå på lite olika möten och kolla olika sajter, som bemanningsföretag, etc. Jag förväntade mig inte att jag skulle få ett arbete när jag kom till AF. Det hade tagit mycket längre tid att komma in om jag inte kommit i kontakt med Göran. Samma intervjuperson fortsätter: Jag förväntade mig inte mycket när jag kom hit. Jag fick beskrivningen med praktikdagen jag kände att jag går in här öppen så får vi se vad det blir. Kanske var det därför det slutade så bra. Jag ger detta ett ärligt försök, tänkte jag. Då blir det nog bäst. Praktikplatsen...var mer än vad jag hade förväntat mig. Jag ville ju bara ha erfarenheter förväntade mig inte att jag skulle få ett jobb. Jag ville lära mig göra allt som man gör på en sådan här arbetsplats, och jag fick pröva allt och lärde mig ganska snabbt. Vad gör ungdomarna nu (vid tiden för intervju)? Projektanställning fram till årsskiftet 2014/2015. Hoppas på förlängning. Är på praktik hoppas på förlängning, oroas övar att inte ha fått något svar på frågan (trots att praktiken snart avslutas) Har avslutat en praktik söker en ny praktikplats Är på praktik, hoppas kunna starta eget företag Håller på att avsluta praktik, som kommer att övergå till en anställning på samma arbetsplats Håller på att avsluta praktik, hoppas på ny praktik eller arbete Fått (deltids) arbete efter praktiken på annan arbetsplats praktikplatsen med hjälp av erfarenheter och kontakter från 10

11 Har en deltidstjänst inom samma organisation som tidigare praktikplats och studerar vidare parallellt Har tre olika timanställningar varav en på den fd. praktikplatsen 5 deltagare har fått tim- eller heltidsanställning på den fd. praktikplatsen 3.2 Handledarnas perspektiv Vi har genomfört 8 intervjuer med handledare. Dessutom har Göran Skoghäll (projektledare) och Sören Siljelid (SE-coach) intervjuats. Majoriteten av handledarna är, liksom ungdomarna, generellt nöjda med praktiken och praktikanterna. Att handledarnas engagemang är av största betydelse för praktikanternas möjlighet att växa framgår av ungdomarnas narrativ. När vi frågar handledarna om varför de tar emot praktikanter svarar de flesta av handledarna att de gör arbetet därför att de tycker om att se unga människor växa. På frågan om vad som är det bästa med att ta emot praktikanter handlar samtligas svar om att : det är att se hur praktikanterna utvecklas och växer som människor... och... hjälpa dem att hitta sin väg... Dessutom berättar samtliga handledare att alla praktikanter (som stannar kvar, och som praktikplatsens anställda får möjlighet att följa) utvecklas både som personer och som medverkande i en arbetsgrupp. I övrigt uppges att stämningen på arbetsplatserna förbättras när generationerna blandas. Det är mycket glädje och skratt tack vare att ungdomarna finns hos oss... och Det är bra för en arbetsplats med flera olika generationer som har glädje av varandra... Alla utom en intervjuperson ställer sig positiva till att ta emot praktikanter från 200 i praktiken om projektet fortsätter. Anledningen till att den sistnämnda handledaren är tveksam till att ta emot praktikanter från 200 i praktiken är att hen har bättre erfarenheter av att ta emot praktikanter från andra projekt/verksamheter och att hen uppfattar att praktikanter från 200 i praktiken inte är tillräckligt motiverade. Tre handledare har fått kontakt med sina praktikanter genom AF eller projektledaren. Resten har varit med på speeddating på Praktikdagarna. En av handledarna uppger att hans/hennes arbetsgivare inte vill medverka längre vid Praktikdagarna, därför att det inte finns intresse från ungdomarna att praktisera där. Tre tycker att Praktikdagarna är ett utmärkt forum för arbetsgivare och praktikant att mötas. Ett citat: Jag berättade vad vi kunde erbjuda, och det kändes bra att hen hade realistiska förväntningar på arbetet på en industri, och att hen direkt visade intresse för att praktisera där. Svårigheter och hur de kan bemötas Ett par av handledarna svarar att det är svårt att motivera individer som inte har lust. Bäst verkar de handledare lyckas som talat öppet och direkt med ungdomarna om disciplinproblem (t.ex. svårigheter med att passa tider eller låg motivation). En av handledarna berättar: Det var en kille som inte verkade tycka att det var roligt, och som jag uppfattade inte gav så mycket som han skulle kunna. Jag tog honom åt sidan och berättade vad jag tyckte, och för honom blev det en sporre. Han förbättrades mycket. Han behövde kanske förstå att vi värderar och ser hans arbete? Nu är han ansvarig för en av våra avdelningar. En av handledarna berättar att det är oerhört viktigt att den unge får följa exakt samma regler som övriga anställda som gäller tider, närvaro, användning av mobiltelefon under arbetstid, etc. En handledare säger: Jag har inga problem att ta upp med en praktikant om han/hon använder mobiltelefonen under arbetstid t.ex., men eftersom vi har regler som gäller för alla anställda blir det nästan aldrig något tjafs om sådant, eftersom alla anställda vet vad det är som gäller, och bestämmelserna respekteras ju brett, så varför skulle ungdomen ha ett annat beteende? I så fall skulle hon/han få problem med kollegorna. Här arbetar vi i en och samma anda. På frågan om huruvida det finns något som är svårt med att ta emot praktikanter svarar en av handledarna: Jag tycker att det går för långt när projektledare eller andra ringer hem och väcker ungdomar på morgonen eller hämtar dem för att de skall komma till sin praktikplats. Samtidigt kan en del av föräldrarna ringa till mig och säga att de tycker att deras son eller dotter har för dåligt betalt och att det är lika bra att hen slutar... Nu är det ju ett litet samhälle, så man vet ju vilka de är. Alla är ju inte sådana förstås. Även om detta synsätt enbart uttrycks av en intervjuperson, uppfattar utvärderarna att citatet kan användas för att problematisera och ställa nödvändiga frågor i diskussionen inför 200 i praktiken och dess verksamheter i framtiden. När vi intervjuat handledarna har vi också frågat dem om det finns möjlighet för praktikanter att få anställning efter praktiktiden. I mer än hälften av fallen svarar handledaren direkt ja. I de flesta fall handlar det i första hand om timanställning, men vakanser förekommer, som mycket väl kan täckas av en fd. praktikant. 11

12 I tre av intervjuerna med handledarna berättar intervjupersonerna att praktikanten gått vidare till studier inom samma yrkeskategori som de fått pröva på (vård och omsorg, skola respektive restaurang). Ett par av handledarna (en representerar industrin, medan den andra arbetar inom vård och omsorg) säger att det är viktigt att AF och andra myndigheter undersöker möjligheterna att förlänga praktiktiden. Om arbetsplatsen planerar att anställa praktikanten krävs i vissa fall en längre inskolningstid. Det kan röra sig om komplicerade maskiner inom industrin eller kunskap om bemötande och/eller behovet för den unge att få känna sig för och förstå t.ex. vilken del av vård/omsorg hon eller han passar bäst för. 3.3 Styrgruppsmedlemmarnas perspektiv Styrgruppsledamöterna har också svarat på en enkät från utvärderarna. De ledamöter som besvarat enkäten är mycket positivt inställda till projektet och dess resultat. Några av begreppen som återkommer i flera av svaren är: ungdomarnas utveckling eller stötta ungdomarna att hitta sin väg - samverkan och gemensamt ansvar bland flera av aktörerna, matchning (ungdomar/näringsliv/andra arbetsplatser), hållbara lösningar. Projektledaren förefaller ha ett alltför stort ansvar. Under 2014 har projektledaren haft stöd av en SE-coach, vilket, enligt projektledaren, inneburit en avlastning. Viktigaste målsättningarna I enkäten ställer utvärderarna frågan Vilka ser du som de viktigaste målsättningarna med projektet?. En av anledningarna till att den frågan ställs är att vi vill undersöka om det råder enighet bland styrgruppens medlemmar om mål och riktning. Detta är en av grundförutsättningarna för att genomförandet av verksamheterna skall nå resultat. Frågan besvaras bl.a.: 75% av deltagarna ska ha fått jobb/praktikplats eller börjat studera (för projektet som helhet), 100% av individer med behov av stöd ska erbjudas det genom SE (för SE-coachen som får stöd av Samordningsförbundet). Att stötta ungdomar med särskilda behov och att ungdomar får en kontakt med arbetslivet. Att få ungdomar som haft dålig kontakt med arbetsmarknaden och/eller ett skolmisslyckande bakom sig en chans att kunna komma ut och pröva på arbetsmarknaden. Minska arbetslösheten för ungdomar och långtidsarbetslösa inom utpekad målgrupp genom inom projektet utverkat arbetssätt en projektsamordnare som arbetar uppsökande på individnivå och som vid behov besöker arbetsgivare för att säkra kvaliteten. Att genomföra matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande i samband med praktikdagar i syfte att skapa personliga möten och möjligheter att upptäcka personliga styrkor och egenskaper oavsett tidigare erfarenheter (eller brist på dokumenterade erfarenheter). Ge konkret chans för dem som pga fel gymnasieutbildning eller annan anledning som saknar erfarenhet från arbetslivet att stärka självkänslan och få dokumenterad erfarenhet och egna kontakter. Att vi ska träffa och fånga upp alla ungdomar mellan år som är arbetslösa i Vaggeryds kommun, Att kunna erbjuda praktik/jobb/studier, Att ungdomar med särskilda behov kan coachas till utvecklande miljöer i praktik/jobb/studier. Vi kan se att olika aktörer i styrgruppen uppger olika målsättningar för projektet som centrala. Några nämner inte ungdomar med särskilt behov av stöd. I stort råder dock enighet vad beträffar grundstenarna i målsättningen. Väl fungerande projekt och samverkan Styrgruppsledamöterna uppger att arbetet i Styrgruppen fungerat bra, och att de är nöjda med projektets resultat i stort. Här några exempel på styrgruppens perspektiv på hur projektet och samarbetet mellan aktörerna fungerat: Arbetet inom styrgruppen har fungerat väl med en bra blandning mellan att vara operativa/ta med frågor att lösa när så behövs och vara beslutsför. En otydlighet gällande Arbetsförmedlingens möjligheter / avsikt att fortsätta arbetet enligt metoderna som varit lyckosamma i projektet har skapat otydlighet i både nuläge och framtida avsikter. Samarbetet har fungerat väl mellan kommunens olika aktörer. Dock har det varit en utmaning att få med AF emellanåt. Engagerad projektledning (Näringslivsråd, AME och coach) men inte alltid samma engagemang från alla i styrgruppen. En utmaning var att hitta former för redovisning av resultat i relation till målsättningarna. Praktikdagarna har visat sig mycket positiva även om det varit svårt att få alla ungdomar att ta vara på möjligheterna de innebär. En utmaning har också varit sårbarheten genom att projektet bestått av en enda coach under en lång tid. 12

13 Missnöje med AFs otillräckliga engagemang Vi konstaterar att det finns ett missnöje med AFs frånvaro och otillräckliga engagemang bland samtliga som besvarat enkäten. En av de största utmaningarna anses vara just detta. AF i Vaggeryd har förlorat merparten av sina anställda under det senaste året. Flera av de namn som nämns av ungdomarna och handledarna, som tidigare varit kontakter in i projektet, har slutat eller flyttats till AF i Jönköping. Denna nedtrappning och ovissheten kring huruvida AF i Vaggeryd kommer att läggas ned möts med negativa reaktioner av styrgruppsmedlemmarna, men även av majoriteten av handledarna och några av ungdomarna. Vaggerydsungdomarna förväntas nu resa till Jönköping för att besöka AF. Det underlättar inte heller att AF-ledningen i Jönköping har stor personalomsättning också bland ledande personal, vilket innebär att kontaktpersonerna för 200 i praktiken på Styrgruppsnivå också slutar och byts ut. Lärdomar och erfarenheter att ta med sig in i framtiden Styrgruppsledamöterna är positivt inställda till att verksamheten fortsätter men det framgår också att det krävs en mer långsiktigt hållbar rollfördelning och en tydlig målbild. En av SG-ledamöterna menar att projektet skulle behöva fortsätta även under år 2015 och att man först därefter skulle kunna åstadkomma en mer långsiktigt hållbar lösning. En viktig fråga som ställs i enkäten är: Vilka är de viktigaste lärdomarna/erfarenheterna från 200 i praktiken som du/ni skulle vilja ta med er in i framtiden för att återanvända i verksamheten med ungdomar och arbetsmarknad/ studier? Nedan följer exempel på svar: Att det krävs en tydlig målbild och rollfördelning hur man ska driva arbetet. Inga ungdomar är omöjliga om man bara hittar rätt motivation och företag som är villiga att öppna sina dörrar och engagera sig. Att det personliga mötet inte kan ersättas med digital kommunikation. Att engagemang kan frigöra det lilla extra i organisationerna som gör att saker och ting fungerar. För detta krävs ett bra ledarskap. Att samarbeta så nära arbetsgivarna som möjligt och att följa upp ungdomarnas insatser på respektive arbetsplats. Ibland behövs projekt för att få igång nya sätt att tänka, men det är viktigt att hitta långvarigt hållbara arbetssätt. Former för samverkan behöver hela tiden utvecklas eftersom alla våra egna organisationer, uppdrag, ekonomi mm ändras liksom vilka som är anställda hos oss. Fenix skulle kunna ha varit mer aktivt i processen, framför allt hade vi kunnat jobba mer mot vuxlärlingslösningar för några av de individer som funnits i projektet. Man hade kunnat ha haft en bättre kontinuitet från AF. Fortsatt behov av stöd till arbetslösa ungdomar Styrgruppens ledamöter är eniga om att behovet av de verksamheter som bedrivs inom ramen för projektet kommer att finnas även i fortsättningen. Vi ställde frågan Hur ser du på arbetsmarknaden för ungdomar under de närmaste 10 åren? och fick bl.a. följande svar: Bra för de som har något att erbjuda arbetslivet och svårt för dom som står utanför på grund av t.ex. funktionshinder. Det finns ett stort behov av att nya människor kommer in på arbetsmarknaden, inte minst ungdomar för att vi ska klara av den framtida välfärden. Jämte yrkeskompetens krävs en social kompetens som vi inte kan utbilda oss till, utan är en del av vår uppfostran och livserfarenhet. Vi har här alla ett stort ansvar att skapa rätt förutsättningar för våra ungdomar. Positiv, utmaningen är att matcha de behov som vi vet kommer med rätt kompetenser i de fall utbildning är en nödvändighet. Det beror på, men det som verkar vara problemet är matchningen mellan utbildning och behov. Här kommer det att finnas stora möjligheter för en fortsatt satsning på livslångt lärande. Vi kan också se att de som inte har fullständiga gymnasiebetyg kommer att ha oerhört svårt att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Kraven för att komma in på arbetsmarknaden riskera att fortsätta höjas. Fullföljd gymnasieutbildning lär fortsätta vara viktig indikator för arbetsgivare vid anställning. Men nya spår genom bättre lärlingssystem, Supported Employment-coacher mm kan bana väg för en del av dem som inte klarat vanliga vägen till anställning och högre studier. 13

14 Samtliga svar ovan indikerar att det kommer att behövas fortsatt stöd till grupper av ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap p.g.a till exempel funktionshinder, otillräcklig social kompetens (som inhämtas genom erfarenhet), avbruten eller ej betygssatt gymnasieutbildning. Vad händer när projektet är slut? Utvärderarna ville också ta reda på Styrgruppens ledamöters syn på verksamheternas långsiktiga hållbarhet efter projektets slut. Utan projekt 200 i praktiken, vilken beredskap finns hos er, inom ramen för ert/era respektive verksamhetsområde, för att fullgöra ert (med)ansvar i arbetet för projektets målgrupper? Tror att det blir svårt att fortsätta utan projektet. Egentligen är det Arbetsförmedlingens jobb vi gör men de har inte resurser att jobba på detta sätt. Vi arbetar nu mer mot lärlingsutbildningar och jobbar på att försöka skapa bättre samarbete med t ex AF och AME. Jag anser att nyckeln till framgång är samverkan mellan framför allt näringsliv, Arbetsförmedling och kommun. Det ligger i kommunens intresse att våra invånare mår bra och att så många som möjligt har egen försörjning, men förmedling av arbeten är Arbetsförmedlingens uppdrag. Samverkan mellan parterna i projektet kan ske även utan Projekt 200 i praktiken, men utan en tydlig målbild och rollfördelning riskerar mycket att hamna mellan stolarna. Vi skulle ha beredskap, men inte i samma omfattning som inom 200 i praktikens projektorganisation. 4. Analys och reflektion 4.1 Utvärderarnas återföring och dialog med Styrgruppen Vid 200 i praktikens styrgruppsmöten den 25 november 2014 och den 20 januari 2015 diskuterade utvärderarna, tillsammans med ledamöterna vad vi sett genom våra studier av projektverksamheterna och våra reflektioner kring dessa. Mötet var en öppen och interaktiv session där utvärderarna var inbjudna inte enbart för att presentera de preliminära resultaten av studien, utan också för att samtala med Styrgruppens ledamöter om aktuella frågor i projektet. En central fråga var verksamheternas långsiktiga hållbarhet. Manfall vid praktikdagen den 18 november 2014 En av novembermötets första punkter fokuserade kring möjliga anledningar till varför så många ungdomar (30 av de totalt 60 som fanns i AF register) inte kom på praktikdagen. Vid mötet fanns nästan lika många arbetsgivare som deltagare närvarande. Inspirationsföreläsning hölls av dragplåstret Paolo Roberto. Många kunde, förutom praktik, erbjuda anställning. Sofia Wessman (AF) berättade vid styrgruppsmötet att hon sökt de 60 inbjudna ungdomarna per telefon, genomfört peppmöte mm. Trots detta blev alltså närvaron knapp. De ungdomar som inte infann sig utan giltigt förfall skrevs ut från AF och blev utan ersättning under två månader. Styrelseledamöterna är oroliga för att arbetsgivarna inte skall engagera sig i projektet fortsättningsvis, men också för att ungdomarna som grupp skall få dåligt rykte. Vid de intervjuer som gjorts efter den senaste praktikdagen i november 2014 har utvärderarna diskuterat det faktum att en oväntat stor andel av de potentiella praktikanterna (inskrivna vid AF) inte kommit till praktikdagen alls. Detta var något av en överraskning också för oss utvärderare, eftersom de ungdomar vi samtalat med varit mycket nöjda med praktikdagen och resultaten av att de deltagit. Utvärderarna betonar att det är viktigt att inte godtyckligt förklara det stora bortfallet med att ungdomarna är lata. Flera av de ungdomar som utvärderarna träffat vid intervjuerna ger exempel på hur de känt osäkerhet inför sitt möte med arbetsgivarna och flera av dem har förklarat att Göran, Sören och/eller AFs personal betytt mycket som coacher, och att de tar dem på allvar. Bilden är ofta mer komplex än vad coachen/handledaren kan ana. Det finns fler och mer sammansatta behov hos många ungdomar, som gör att steget från arbetslös till praktikant eller anställd kan vara svårare än förväntat. 14

15 Styrgruppens medlemmar reflekterar över situationen med att deltagare i målgruppen har olika behov och hur de olika behoven kan hanteras. Någon konstaterar att gruppen inte kan ses som homogen: Självklart är det de mest aktiva som får jobb först, men vi måste kanske inse att det finns ungdomar som behöver mer stöd. Kanske kan vi dela upp ungdomarna i lite mindre grupper, och sedan, under praktikdagen, ha en coach som aktivt följer gruppens deltagande under praktikdagen, och peppa dem, genom att ge dem tips om hur de kan förbereda mötet med arbetsgivaren/praktikplatsen. Ett citat från en av de intervjuade praktikanterna kan hjälpa oss att skapa en mer nyanserad bild. Utvärderaren: Vad tror du att det beror på att ungdomarna inte dyker upp på praktikdagen? Intervjupersonen (IP 11) svarar: Jag har hört talas om den dåliga uppslutningen vid den senaste praktikdagen. Jag hörde att det fanns företag på plats men inte alls lika många ungdomar. När jag var med på praktikdagen fick man inte gå därifrån innan man gått till tre företag och pratat med dem, och det kan ju tänkas att man inte ska släppa på det kravet. Praktikdagen är viktig företagen behöver se att det faktiskt finns ungdomar som är värda en anställning. Kommunen måste försöka ha kvar den dagen. Om det inte har blivit vad ungdomarna tänkt sig under de första åren om det inte lett till något då tappar man fart och man tappar sugen. Skulle jag ha gått på en till praktikdag efter den första om jag inte tyckte att den första gav något? Nej, det hade jag inte. Man vill inte tappa tid man provar praktik i tre månader och gör ett heltidsjobb och får lite betalt. Man vill inte känna sig utnyttjad. När jag var på praktikdagen var det många av oss som fick napp. Men vi är ju ett par år äldre- kan det vara så att det är skillnad mellan generationerna? De som är yngre är kanske inte lika drivna? Jag vet inte. Jag får höra mycket från lärare om hur det har blivit i skolan. Den yngre generationen är skyddad och förväntar sig att få mycket och så är det ju inte i arbetslivet. Man måste aktivt söka möjligheter själv. Det är inget kul att misslyckas förstås. Kanske är det lättare att stanna hemma och slippa misslyckanden än att gå till praktikdagen och tvingas ta tjuren vid hornen? Flera behovsgrupper och bredare insatser Utvärderarna föreslår att styrgruppen tänker på att ungdomarna är en heterogen grupp, det finns olika behovsgrupper inom gruppen. En grupp går vidare från praktikdagen och klarar sig självstädigt, en annan klarar sig förhållandevis bra med lite hjälp initialt. Detta är den grupp som projektledaren idag har lätt för att coacha. Andra behöver betydligt mer individuellt anpassat stöd med bl.a. omfattande coachning, täta telefonsamtal, kontinuerliga personliga möten på arbetsplatsen och vid hembesök. Den sistnämnda beskrivningen kan möjligen karaktärisera SE-coachens ungdomar. Men också i gruppen som behöver stöttning kan det finnas olika behov som kräver individuellt anpassade stöd, också i samarbete med AMA och/eller andra myndigheters insatser.frågan har således långt fler aspekter än de som relaterar till praktikdagen. Det handlar om vilka ungdomar som 200 i praktiken har kapacitet att möta med adekvat stöd, samt om samarbete och samverkan mellan 200 i praktiken och aktörer i de medverkande myndigheternas verksamheter. Utvärderarna undrar hur samarbetet med andra verksamheter kring ungdomarna i kommunen ser ut och hur det fungerar för att kunna ge ett individuellt anpassat stöd till dem som behöver det för att komma vidare? Hur ser samarbetet när 200 i praktiken borde kunna lämna över till och/eller få kompletterande stöd av andra aktörer när 200 i praktiken inte har kapacitet att möta behoven? Hur ser samarbetet mellan 200 i praktiken, utbildningsverksamheterna och KAA (det kommunala aktivitetsansvaret ut, så att ungdomarna kan få rätt stöd och råd från flera håll samtidigt, inte enbart för jobb utan också för att kunna fullfölja gymnasieutbildning eller andra studier med godkända betyg. Mot bakgrund av intervjuerna och genomgången av vilka ungdomar som finns med på projektets deltagarlista har utvärderarna frågor om samarbetet mellan 200 i praktiken och andra verksamheter i kommunen vad gäller att stötta ungdomarna mot en mer meningsfull fritid och bättre hälsa/välmående. Om vi ser till insatserna i 200 i praktiken kan vi konstatera att arbete/praktik varit projektets absoluta fokus, medan och utbildning och fritids/hälsoperspektivet hamnat lite i skymundan. En av ungdomarna som vi intervjuat låter förstå att den utbildning som erbjudits genom AF enbart uppfattades som en förvaringslösning av intervjupersonen. Hen är tacksam över att ha blivit erbjuden en praktik istället för att behöva gå den...helt värdelösa utbildning som AF försökte prångla på mig bara för att det var en utbildning som de upphandlat och som de tyckte att jag skulle gå... 15

16 Utvärderarna rekommenderar att projektledarens och SE-coachens arbete stöttas upp med den kompetens som finns runt ungdomarna i kommunen för att möta ungdomarnas behov i de medverkande myndigheternas verksamheter, för en något mer helhetlig organisering utifrån behoven och med bredare och relevant kompetens att möta alla ungdomarna. Utvärderarna vill här inte stimulera till att skapa nya organisatoriska strukturer. Vi vill snarare föreslå att samarbete och samverkan mellan 200 i praktiken och ordinarie verksamheter synliggörs och tydliggörs så att de kan ske på ett mer systematiskt sätt och de samlade resurserna som finns i kommunen verkligen används i organiseringen kring ungdomarna, för att möta ungdomarnas individuella behov och tillvarata deras kapaciteter. Detta resonemang hör också samman med det faktum att projekt 200 i praktiken troligen kommer att fasas ut under år En av styrgruppens medlemmar reflekterar i utvärderarnas enkät: En av utmaningarna är att hitta bra arbetsplaster som kan utveckla ungdomarna. En annan utmaning är identifiera och få in de ungdomar som inte finns i något uppfångande system. Projektet är tidsbegränsat vilket kan skapa en osäkerhet i planeringsarbetet. Vad händer när projektet tar slut? Utvärderarna föreslår att en del av nyckeln till att få verksamheten att bli mer inkluderande ligger i ett närmare samarbete/praktisk samverkan mellan praktik/arbete, studier, fritid/hälsa och att Styrgruppen under 2015 försöker arbeta för att säkerställa att de olika förteckningar som finns över ungdomar i kommunen; t.ex. den som avser det kommunala informationsansvaret 9 och AFs register jämförs och samordnas, så att ungdomar löper mindre risk att hamna mellan stolarna. Gymnasieskolan Fenix och dess studie och yrkesvägledare skulle t.ex. kunna knytas närmare projektet. Vid utvärderarnas möte med Styrgruppen den 20 januari fortsatte den dialog som inletts i december. Dessutom fick utvärderargruppen möjlighet att muntligt presentera några av resultaten från studien, som senare sammanfattades i föreliggande slutrapport. Styrgruppsledamöternas reflektioner kring utvärderarnas muntliga rapport Nedan sammanfattas några av de synpunkter och reflektioner som framfördes från Styrgruppens ledamöter vid utvärderarnas muntliga rapport den 20 januari 2015: Projektet har drabbats hårt av Arbetsförmedlingens personalomsättning och AFs svaga intresse i verksamheterna. Det betyder mycket för lokalsamhället att vi har AF på plats. Av utvärderarnas rapportering framgår att inte bara vi i Styrguppen utan också ungdomarna uppger att den lokala förankringen och närheten är viktig. Det framgår också av intervjuresultatet att praktikdagen och projektets modell fungerar bra. Dessa synpunkter bör vi framföra samlat, för att säkerställa att verksamheterna som bedrivits i 200 i praktiken fortsätter och blir långsiktigt hållbara även efter projektavslut. 90-dagarsregeln som säger att arbetssökande måste vara inskrivna vid AF i tre månader, innan de får delta i verksamhet, som t.ex. praktik ställer till problem för ungdomarna. Ledamöterna diskuterar också det önskemål som framkommit från någon av ungdomarna och från ett par av handledarna om att praktiktiden borde kunna förlängas i vissa fall. Dessa är exempel på bestämmelser som Styrgruppens medlemmar i sina olika roller kan uppmärksamma som hinder. AFs handläggare kan ibland åstadkomma smärre förändringar, och anpassa till individens och praktikplatsens behov. T.ex. kan praktikantens arbetsuppgifter förändras efter 3 månader. På så vis kan praktiktiden förlängas i enstaka fall. Styrgruppsmedlemmarna uppmärksammar med glädje att flera ungdomar beskriver att praktiken hjälpt dem att må bättre. De har bättre självförtoende, ökad självinsikt, och någon har fått hjälp med att vända på dygnet. En av ledamöterna utbrister: Det var vår förhoppning att det skulle vara så, och det ligger ju också helt i linje med ett av projektmålen som säger att 75 % ska uppleva att de fått en bättre hälsa. 9 Från 2015 byter det kommunala informationsansvaret (KIA) namn till det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA innebär att kommunen bär ansvaret att föra register över och följa upp ungdomar upp till 20 år som inte börjat eller inte fullföljer gymnasiet. 16

17 Sofia Wessman från AF rapporterar att inflödet av ungdomar i projektet minskat pga. förbättrat konjunkturläge och minskad arbetslöshet bland kommunens ungdomar. I november 2013 fanns 165 arbetslösa ungdomar i Vaggeryds kommun. I november 2014 hade siffran sjunkit till 104. Inför nästa praktikdag som är planerad till april 2015 är det möjligt att kalla cirka 40 ungdomar. Till praktikdagen kommer uppskattningsvis 20 av dem. Styrgruppen diskuterar möjligheterna att bredda målgruppen, för att göra projektet tillgängligt för fler behovsgrupper, och för att bättre matcha de behov som kan finnas inom arbete/praktik-studier-hälsa/fritid. Andra grupper, förutom personerna som faller inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret kan vara: ungdomar som vill starta eget företag (slussning mot inkubatorverksamhet skulle kunna vara en del i projektet) och ensamkommande flyktingbarn (ungdomar). En av ledamöterna föreslår att även de gymnasieelever som tar studentexamen i juni kan inbjudas till praktikdagen i april. En tydligare koppling mot studier är nödvändig. Bland de intervjuade praktikanterna finns flera exempel på att det finns behov av att erbjuda ungdomarna möjlighet att avsluta sin gymnasieutbildning eller läsa vidare för att specialisera sig. Någon av ledamöterna nämner att det är viktigt att projektets aktörer interagerar med Studie och Yrkesvägledaren vid Fenix, som för registret med ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. En arbetsgrupp bildas, som ansvarar för att ta fram ett förslag till hur 200 i praktiken skall drivas under Arbetsgruppen är också ansvarig för att överväga möjliga former för praktikdagarna under Kanske skall en av praktikdagarna användas till informationsspridning och återkoppling till praktikplatserna och övriga intresserade och eventuellt kombineras med speed-dating, medan en av praktikdagarna arrangeras på samma sätt som tidigare? Styrgruppens ledamöter nämner två projekt som de vill hämta inspiration från i den fortsatta verksamheten: Ung Arena i Jönköpings kommun 10 och Telge Tillväxt 11 i Södertälje. Ung Arena betraktas av ett par av Styrgruppsledamöterna som ett framgångsrikt projekt bl.a. för att coacherna bedrivit en aktiv uppsökande verksamhet bland ungdomarna som faller inom ramen för kommunens aktivitetsansvar. Ung Arena har också ett brett utbud av lösningar för att matcha ungdomarnas behov inom praktik/arbete, studier och fritid/hälsa. Telge Tillväxt beskrivs också som ett projekt som lyckas möta individerna och deras behov för att hitta praktikplatser, arbete eller (yrkesutbildning). Det finns en individuell plan för varje ungdom säger en av ledamöterna. En av ledamöterna betonar att funktionshindrade ungdomar med särskilt behov av stöd är en viktig grupp, som inte får hamna mellan stolarna i arbetet i framtiden. Ledamöterna kommenterar kritiken från en av de intervjuade handledarna, som antyder att projektledaren eller andra projektaktörer varit alltför tillmötesgående mot en del av ungdomarna. Till exempel har SEcoachen och projektledaren skjutsat någon av praktikanterna till praktikplatsen. Det har också förekommit att de ringt hem till ungdomen för att se till att hon/han kommit upp i tid på morgonen. AMEs representant och projektledaren berättar att varje individ måste bemötas på olika sätt. Självklart är det så att vi inte kan hålla på att väcka ungdomarna eller köra dem till praktikplatserna i längden, men faktum är att en del individer behöver den här typen av stöd, särskilt i början. Det måste vara möjligt att ge insatserna när de verkligen behövs. Vi har lärt oss detta genom erfarenhet, och vi har också tagit till oss forskning av Rickard Ulmestig som bekräftar detta att vi måste bemöta olika individer på olika sätt. 12 Projektledaren inflikar: Vi kan öka kraven på ungdomarna undan för undan. Det finns exempel på att det fungerar bra med en del individer att de börjar hos AME och sedan slussas vidare ut i praktik. 10 Ung Arena startade som ett samverkansprojekt den 1 augusti Projektet avslutades den 31 december Projektet drevs av Arbetsmarknadsavdelningen, Socialförvaltningen, Fritidsförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen som gemensamt sökt och beviljats projektmedel av Jönköpings kommun och Regionförbundet Jönköping. Syftet med UngArena var att förebygga att unga i åldern år i Jönköpings kommun som inte börjat eller fullföljt gymnasieskolan och inte är direkt anställningsbara hamnar i utanförskap. Idag är Ung Arena en permanent verksamhet Telge Tillväxt är ett unikt samarbete mellan Telge och sju stora svenska företag. Målet är att halvera ungdomsarbetslösheten i Södertälje samtidigt som en lönsam och affärsmässig verksamhet byggs upp. Telge, Scania, SPP, Mekonomen, Folksam, Manpower, KF och Peab bildade tillsammans bolaget Telge Tillväxt som anställer och hjälper ungdomar att komma ut i arbetslivet. Anställningstiden är ett år med avtalsenliga löner. Under året har ungdomarna möjlighet att ta körkort, gå en lämplig yrkesutbildning eller liknande som kan öppna dörrar. Telge-Tillvaxt/ Senast besökt Ulmestig, Rickard (2013). Individualisering och arbetslösa ungdomar. Arbetsmarknad & Arbetsliv

18 4.2 Utvärderarnas arbete 2015 Utvärderarna har tillfrågat Styrgruppens ledamöter om utvärderingens fokus och innehåll under Utvärderarna föreslår att projektets aktörer under 2015 fokuserar på frågan: Hur kan den modell som 200 i praktiken förvaltas, och integreras i redan befintliga verksamheter när projektet fasas ut? Utvärderarnas studier skulle i så fall huvudsakligen kunna koncentreras på samtal, analys och förslag kring hur organiseringen av ungdomsarbetet sker utifrån ungdomsgruppens olika behovsperspektiv. Detta för att kunna anpassa insatserna för individuella behov och för en långsiktigt hållbar organisering av insatserna där såväl praktik/arbete, studier samt fritid/hälsa är viktiga delar i ett arbete med helhetssyn på deltagarna. Målsättningen är att säkerställa att arbetet med ungdomarna blir långsiktigt hållbart med stöd av de samlade resurser som finns i kommunen även efter det att 200 i praktiken fasats ut och avslutats. 18

19 Sammanfattning av resultatet Nedan följer en kort sammanfattning av utvärderingens resultat. Redogörelsen följer de områden som specificerats i projektägarens anbudsförfrågan. Rubriksättningen är dock vår egen. Under 2013 och 2014 har 98 kvinnor och 100 män deltagit i projektet. Av de 98 kvinnorna har 56 deltagit/deltar i någon form av aktivitet jobb/praktik/arbete. Motsvande siffra för männen är 55 av 100. Fler än hälften av ungdomarna har alltså aktiverats. Projektledningen och projektägaren följer upp utfallet av projektet i form av antalet månader som ungdomar aktiverats genom projektet i jobb, praktik och studier. Under år 2013 och 2014 är det totala antalet månader som ungdomarna arbetat: 793, praktiserat: 355 och studerat: 210. Bidragsersättningen för arbetslösa ungdomar uppgår till kronor per månad. 13 Samhällsbesparingen avseende ungdomar som studerat eller arbetat istället för att uppbära stöd om kronor per månad uppgår därmed i ekonomiska termer till: kronor. 14 Ungdomarna är generellt nöjda/mycket nöjda med sin medverkan i projektet. De berättar om det goda mottagande de fått av handledare och medarbetare på praktikplatserna. De flesta hade någon kortare tidigare arbetslivserfarenhet, en tidigare praktikplats eller sommarjobb. Nu finns ytterligare en erfarenhet att lägga till i CV. Dessutom berättar flera av deltagarna att de fått kontakter på praktikplatsen som stöttat dem i deras tankar om arbete och/eller studier, men också gett dem fler kontakter i arbetslivet som i sin tur lett vidare till annan praktikplats eller arbete. Deltagarna ger också exempel på vad som har varit särskilt bra med praktikplatsen, och berättar om att de lärt känna sig själva bättre, att de har fått ta ansvar och att de kommit över osäkerheten som många av dem känt när de först erbjöds praktikplatsen. Det finns också, i några av intervjuerna, reflektioner kring att praktikplatsen inte är ett riktigt jobb. Deltagarna säger att det är viktigt att ungdomar verkligen erbjuds längre anställningar (timanställningar eller fasta tjänster), att de inte utnyttjas, och att de tas på allvar. Några av deltagarna understryker att det är viktigt att praktikplatsernas arbetsledning tar ansvar för att praktikanterna inte tas in för att täcka upp när företag eller offentliga myndigheter behöver extra hjälp eller tvingats säga upp anställda. Flera av ungdomarna poängterar att det är mycket viktigt att kunna försörja sig själv men ändå omöjligt att leva på praktiklönen det är en tillfällig lösning. På frågan om huruvida praktikplatsen motsvarat deras förväntningar svarar majoriteten att den varit bättre än vad de förväntat sig och att det varit positivt att bli tagen på allvar av vuxna och att få ta ansvar. Majoriteten av handledarna är, liksom ungdomarna, generellt nöjda med praktiken och praktikanterna. När vi frågar handledarna om varför de tar emot praktikanter svarar de flesta av handledarna att de gör arbetet därför att de tycker om att se unga människor växa. På frågan om vad som är det bästa med att ta emot praktikanter handlar samtligas svar om att : det är att se hur praktikanterna utvecklas och växer som människor... och... hjälpa dem att hitta sin väg... Dessutom berättar samtliga handledare att alla praktikanter (som stannar kvar, och som praktikplatsens anställda får möjlighet att följa) utvecklas både som personer och som medverkande i en arbetsgrupp. I övrigt uppges att stämningen på arbetsplatserna förbättras när generationerna blandas. Alla utom en intervjuperson ställer sig positiva till att ta emot praktikanter från 200 i praktiken om projektet fortsätter. Anledningen till att den sistnämnda handledaren är tveksam till att ta emot praktikanter från 200 i praktiken är att hen har bättre erfarenheter av att ta emot praktikanter från andra projekt/verksamheter och att hen uppfattar att praktikanter från 200 i praktiken inte är tillräckligt motiverade. Styrgruppsledamöterna har också svarat på en enkät som skickats ut av utvärderarna. De ledamöter som besvarat enkäten är mycket positivt inställda till projektet och dess resultat. Några av begreppen som återkommer i flera av svaren är - förutom ungdomarnas utveckling eller stötta ungdomarna att hitta sin väg - samverkan och gemensamt ansvar bland flera av aktörerna, matchning (ungdomar/näringsliv/andra arbetsplatser), hållbara lösningar. Projektledarens ansvar mot de olika målgrupperna, framförallt i början av projektet, har i vissa fall varit alltför stort.. Under 2014 har projektledaren haft stöd av en SE-coach, vilket, enligt projektledaren, inneburit en avlastning. 13 Stödbeloppet kronor per månad är lika stort för ungdomar som inte är sysselsatta och de som deltar i praktik. 14 Antalet månader som ungdomar befunnit sig i arbete: 793+ antalet studiemånader: 210= 1003*3 200 kronor= kronor. 19

20 Förutsättningar för långsiktigt hållbara verksamheter Under år 2015 kommer projektet att fasas ut. Det finns en medvetenhet hos projektets aktörer om betydelsen av att säkerställa att arbetssättet och dess goda effekter för arbetslösa ungdomar i Vaggeryds kommun förvaltas och integreras med redan befintliga resurser, så att modellen blir långsiktigt hållbar även efter det att projektet avslutats. Styrgruppens aktörer har en god bild av vilka resultat och byggstenar som skall tas tillvara för att detta skall vara möjligt. AFs svaga intresse, både för projektet som sådant och för de lokala förhållandena och verksamheterna oroar emellertid projektets aktörer som säger att AFs ledning har ett stort ansvar för att sköta de uppgifter som i Vaggeryds kommun under hand allt mer ålagts 200 i praktiken och dess aktörer. AFs aktiva medverkan är därmed en viktig förutsättning för att verksamheterna för ungdomars sysselsättning skall kunna bli långsiktigt hållbara. Genom 200 i praktiken har en modell etablerats, som framförallt fokuserar på att stötta målgruppens inträde på arbetsmarknaden. Efter att ha intervjuat praktikanter och handledare i projektet kan vi konstatera att praktikdagen och dess speed-dating fungerar väl för att nå målen och motsvara dess syften. Projektet skapar en koppling mellan arbetsmarknaden och de arbetssökande ungdomarna. Fokus på utbildning och hälsa/fritid kan emellertid förstärkas. Under 2015 kommer projektets aktörer att fokusera dels på att identifiera och nå fler behovsgrupper i målgruppen, dels på att säkerställa verksamheternas långsiktiga hållbarhet efter det att 200 i praktiken avslutats. Utvärderarna kommer att följa, analysera och dokumentera processen. Vi bedömer att projektets långsiktighet kan utvärderas först under 200 i praktikens utfasning, under 2015, eftersom vi först då får möjlighet att interagera på allvar med styrgruppens aktörer för att kartlägga och analysera deras tankar och strategier inför framtiden. Samverkan bland projektets aktörer Utvärderarna har genomfört två intervjuer (med SE-coach och projektledare) och en enkätundersökning bland ledamöterna i Styrgruppen. Den bild som framträder av de berörda organisationernas samverkan, är att den fungerar mycket bra, framförallt vad beträffar organiseringen kring aspekter som rör praktik/arbete. I Styrgruppen finns representanter för Vaggeryds Näringslivsråd, kommunkansliet, Arbetsmarknadsenheten, den kommunala (gymnasie) skolan Fenix Kunskapscentrum och Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Projektledare och SE-coach är också ledamöter i Styrgruppen. Vid sista Styrgruppsmötet 2014 och från år 2015 har AFs handläggare från Vaggerydskontoret övertagit den roll som en av cheferna för AF i Jönköping tidigare fyllt. En av projektverksamhetens utmaningar har, enligt majoriteten av de intervjuade Styrgruppsledamöterna, varit att AF (ledande funktioner i Jönköping) visat ett begränsat intresse för 200 i praktiken. Den Styrgruppsledamot som representerat AF i Jönköping har under senaste året inte deltagit vid Styrgruppens möten. Detta har i sin tur inneburit att en av de viktiga länkarna i kedjan saknats och att projektets frågor inte lyfts till en mer strategisk nivå i Jönköpings län. Projektet har därmed inte fått den betydelse som det förtjänar som en fungerande modell för att bekämpa arbetslösheten. Genom att en nyckelaktör i beslutsfattande funktion saknas i genomförandet av verksamheterna, minskar också förutsättningarna för systempåverkan på lång sikt. Här skall nämnas att utvärderarna, tillsammans med styrgruppens ledamöter, diskuterat betydelsen av engagemang från AF på strategisk, beslutsfattande nivå under 200 i praktikens sista år och framgent med en av AFs sektionschefer vid Styrgruppsmöte i Vaggeryd den 16 februari, AF kommer att tillmötesgå Styrgruppens önskemål. Övriga nyckelaktörer är praktikplatserna, som i första hand kontaktas av Arbetsförmedlarna vid AF i Vaggeryd, projektledaren eller SE-coachen. Alla utom en av de handledare som deltagit i intervju beskriver samarbetet med projektledningen eller AF som mycket väl fungerande. Utvärderarna vill här understryka betydelsen av att öppna för flera behovsgrupper och vidga projektet så att det också innefattar i kommunen redan befintliga resurser som kan arbeta med aspekter som rör skola/utbildning och fritid/hälsa. Fenix (liksom andra utbildare/skolor) kan utnyttjas mer genom att skola/utbildningsperspektivet blir tydligare. AFs engagemang saknas på ledande, strategisk nivå, medan det är mycket starkt på den lokala operativa nivån. Vid Arbetsfömedlingen i Vaggeryd finns idag huvudsakligen två handläggare som kan slussa ungdomar till 200 i praktiken. Samarbetet mellan AME och projektledningen uppges också vara gott. Projektledaren och handläggarna på AME berättar hur de samarbetar för att organisera stödet till individerna. SE-coachen och projektledaren beskriver också hur de utbyter erfarenheter och kunskap för att stötta deltagarna. 20