Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården

Transkript

1 Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården -Årets NOFCA-konferens -Ensamkommande barn -FSF-pristagare 2012: Eva Körner

2 Ordföranden har ordet Ordföranden har ordet Hej och välkomna igen till webbtidningen på vår hemsida fsf.nu. Jag hoppas att detta nya nummer ska ge er en intressant läsning, och att det går bra att komma in på medlemssidan och ta del av tidningen. Bland mycket annat kan vi läsa en debattartikel av Hans Bäckström i Höör om familjehemmens möjligheter att utöva ett föräldraskap och vad det kan innebära om barnets förälder inte är överens med socialnämnden och familjehemmet om hur vården om barnet eller den unge ska läggas upp. Hur ska vi se på att familjehemmen sätter gränser och visar att det blir konsekvenser om barnet eller ungdomen bryter mot de regler som finns i familjen? Vad är rätt hjälp och rätt stöd till barnet och familjehemmet då? En komplicerad och känslig fråga som sätter vårt arbete med vårdnadshavarna på prov. Jag konstaterar igen att det är viktigt att även någon inom socialtjänsten har kontakt med föräldrarna och hjälper dem med att prioritera barnets behov, som de många gånger kan se, istället för att bli insnärjda i sin kamp mot myndigheter. Vad tänker egentligen vår tillsynsmyndighet om detta? Ska familjehemmen och vi lamslås av att känna rädsla för att bli anmälda då vi dragit gränser för barnet i familjehemmet? Jag vill understryka att jag anser att dessa gränser inte, utan starka skäl, ska påverka umgänget med vårdnadshavaren på ett negativt sätt. Det finns säkert många av er medlemmar, läsare, som har tankar kring detta ämne så vi välkomnar gärna era tankar kring detta. Styrelsen och metodgruppen håller fortfarande på med att bearbeta och uppdatera de broschyrer som finns på vår hemsida. Vår ambition med nättidningen är fortfarande att hålla oss à jour med utvecklingen inom familjehemsvården och vi behöver medlemmarnas hjälp. Vi behöver ert stöd i att bevaka vad som händer inom vårt område och tar gärna emot artiklar och debattinlägg till tidningen. Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År, vi ses och hörs 2013! /Lena Bervå Ordförande

3 Redaktörens rader Innehåll Redaktörens Rader Tidigare i år stod Sverige som värdland för den årliga NOFCA-konferensen. NOFCA står för Nordic Foster Care Association och har medlemmar i alla nordiska länder. I detta numret av FSF-Journalen kan du läsa en sammanfattning av konferensen som FSF:s representant i NOFCA, Ann Olaison, har skrivit. Innehållsförteckning Ordföranden har ordet Sidan 2 Redaktörens rader Sidan 3 NOFCA-konferensen Sidan 4 I två artiklar kan du läsa om socialtjänstens arbete med ensamkommande barn: familjehemssekreterarna Elin Svensson och Eva Andersson från Eskilstuna skriver om sitt arbete, och du kan även läsa en artikel om systematisk uppföljning av ensamkommande barn i Jönköpings län. Socialstyrelsen ger under de kommande månaderna sex konferenser på olika orter med anledning av bland annat den nya handboken om socialnämndens ansvar för barn i familjehem och HVB. Handboken ska vara klar och gå att beställa/ladda ner på Socialstyrelsens hemsida strax efter årsskiftet. Läs vidare på sidan 14 om handboken och de andra produkterna som Socialstyrelsen tar fram inom sitt regeringsuppdrag Trygg och säker vård i familjehem och HVB. Det har alldeles nyss hållits årsmöte i vår förening. Kontaktuppgifter och en kort presentation av styrelsen för 2012/13 finner du på sidan? Under årsmötet meddelades också vem som är årets mottagare av FSF-priset: Eva Körner, psykolog, med mångårigt engagemang för familjehemsvård. Läs hela motiveringen i detta nummer av FSF-Journalen till att Eva tilldelades priset. Eva kommer att ta emot sitt pris vid ett senare tillfälle. På baksidan av detta nummer hittar du information om FSF:s årliga konferens som 2013 äger rum i Södertälje den 18 mars. Temat för konferensen är Vägen ut i vuxenlivet, ett intressant och viktigt ämne inom familjehemsvården. Till sist: Alla ni medlemmar är varmt välkomna med bidrag till kommande nummer av FSF-Journalen! Av tradition har det oftast varit familjehemssekreterare som har skrivit texter. Påminn gärna dina kollegor som arbetar som barnutredare/barnsekreterare med uppgift att följa barnets vård i familjehemmet att de är precis lika välkomna som medlemmar i föreningen och med bidrag i vår tidskrift! Utan medlemmar kan varken förening, tidskrift eller hemsida fungera! Cecilia Moore, Redaktör FSF-Journal Tema: ensamkommande flyktingbarn Familjehem för ensamkommande barn Systematisk uppföljning av ensamkommande flyktingbarn Årsmöte i FSF Årets FSF-pristagare Trygg och säker vård i familjehem och HVB Debatt Förstärkt familjehemsvård i Uppsala Metodgruppen Regionalt utvecklingsarbete inom familjehemsvården Rekrytering av familjehem i sociala medier FSF:s konferens den 18 mars 2013 Sidan 7 Sidan 10 Sidan 12 Sidan 13 Sidan 14 Sidan 15 Sidan 17 Sidan 19 Sidan 20 Sidan 21 Sidan 22

4 Konferens Rapport från NOFCA konferensen den 8 och 9 juni 2012 i Södertälje Konferensen ägde rum på Torpa pensionat i Södertälje och tretton deltagare från Norge, Finland, Danmark, Färöarna, Grönland, Island och Sverige deltog. FSF:s Ann Olaison lämnar en rapport från två innehållsrika dagar. SkolFam i Sverige Konferensen inleddes med en föreläsning om SkolFam. Cecilia Wändel, psykolog, och Kerstin Sandberg, specialpedagog, båda från Gävle, hade kommit efter önskemål från de andra nordiska länderna för att berätta om sitt arbete med familjehemsplacerade barns skolgång. SkolFam startade i Helsingborg efter att man hade uppmärksammat att barn som växer upp i familjehem har sämre skolresultat än andra barn. Satsningen på barnen gav mycket bra resultat och andra kommuner följde efter. Projektet har fått stöd av Allmänna Barnhuset för att man ska kunna sprida det till andra delar i Sverige. Numera finns verksamheten i Norrköping, Helsingborg och Gävle. Det finns ett nätverk av elva kommuner som arbetar med modellen, som bygger på forskning av bl a Bo Vinnerljung. I Gävle administreras projektet i ett samarbete av socialtjänsten och skolan. Det omfattar 24 barn i åldrarna 7-14 år. Man följer varje barns utveckling genom tester och erbjuder dem individuellt stöd i form av möten med familjehem, lärare och barnets socialasekreterare. Familjehemmen och lärarna erbjuds nya verktyg i arbetet med att stödja barnen skolgång. NOFCA står för Nordic Foster Care Association Målet är att barnen ska klara de nationella målen i skolans i alla stadier. Resultatet av projekten i de olika kommunerna är mycket lovande och det finns förhoppningar att dessa kunskaper ska spridas vidare så att alla placerade barn får det stöd de behöver för sin skolgång. Det finns mer att läsa om projektet under Regeringsuppdraget Trygg och säker vård i familjehem och HVB På fredag eftermiddag fick vi besök av Petra Rinman och Solveig Freby från Socialstyrelsen. De berättade om arbetet som bedrivs inom Trygg och säker vård i familjehem och HVB. Senare under året kommer det att presenteras nya föreskrifter och allmänna råd till socialtjänstens handläggning av den sociala barn och ungdomsvården (se SOSFS 2012:11, red s anm.). Inom samma regeringsuppdrag arbetar Socialstyrelsen också med att ta fram en vägledning om placerade barns hälsa och utveckling, en handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter när det gäller barn och unga i familjehem och HVB samt en grundutbildning för jour- och familjehem. Norge Sista programpunkten på fredagen med en fortsättning på lördagen var en redovisning av NOFCA-projektet Fosterhjem fra barnets slekt tilbud og oppläring. Det är ett nordiskt projekt och genomförs i NOFCA:s regi och är finansierat av NORDPLUS. Hege Sundt från Norge är projektledare och har till projektet knutit medverkande från varje land som genomfört intervjuer av familjehem som tagit emot barn från sin släkt för placering. Syftet är att se vilket stöd och utbildning dessa familjer

5 Konferens Deltagarna från alla de nordiska länderna. får och vad de önskar sig. Arbetet har varit omfattande och mycket varierande önskemål har samlats in från hemmen. Projektet ska slutredovisas i augusti och utvärderas på NOFCAmötet En sammanfattning av diskussionen så här långt är att släktinghemmen är den grupp familjehem som har det största behovet av stöd och handledning, men som får minst av det. I Norge har landets fosterhjemsförening lyckats förhandla sig till ett avtal om tjänstepension för familjehem genom att ett försäkringsbolag erbjuder dem samma villkor som om de var ett bolag (gäller medlemmar i föreningen). Föräldrarätten diskuteras i Norge med hänvisning till forskning om att anknytning inte har något med biologiska band att göra. Detta kan eventuell få till följd att det blir fler adoptioner av små barn som är placerade. Tove Wahlström har gett ut en ny livsbok som kan beställas från Fosterhjemsföreningen. Eftervården har utvär- derats och visar på att det går bättre för ungdomar som får eftervård. I Norge har fd. placerade barn rätt till eftervård till 23 års ålder. Ungdomarna har en landsförening: Grönland Den stora behållningen på dessa nordiska möten är rapporterna från de deltagande länderna. Det är i samband med dem vi får impulser och idéer till samarbete och utveckling. Till exempel var NOFCA-mötet på Grönland 2008 och vi fick nu höra att det därefter skett en satsning på familjehemsvård från myndigheternas sida. Material från de andra nordiska länderna har blivit översatt till grönländska. Utbildning för nya familjehem har inletts och det finns hem att tillgå, men de ekonomiska villkoren är mycket begränsade.

6 Konferens Island Island har också satsat på familjehemsbarnens skolgång. Man har infört en lag om att kommunerna måste ta emot barn som placeras i familjehem i sina skolor, vilket det tidigare har varit svårigheter kring. Regeringen på Island har stoppat placeringear av de tyska barn på Island som förekom förra året genom en privat organisation. Frågan diskuterades på förra NOFCA-mötet och tillvägagångssättet ifrågasattes. Finland I Finland är atmosfären positiv till familjehemsvård. Kommunerna erbjuder mycket stöd. Det finns gemensamma utbildningar för familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare. Man har också startat mentorsutbildning för erfarna familjehem. Ett roligt projekt heter SWING och är ett samarbete mellan 18 fosterbarn, fosterföräldrar och biologiska föräldrar. De skriver sånger och ska göra en musikal om hur det är att ha två uppsättningar föräldrar. Färöarna Färöarna har utvärderat sin barnavårdslag och omorganiserat ansvaret mellan kommunerna och staten. Institutionerna ska nu också vara barnavärnets ansvar. Familjehemmen ska få utbildning och eftervården ska gälla tills den unga har fyllt 23 år. Danmark I Danmark har mycket av familjehemsvården flyttats från privata organisationer till kommunerna, vilket man menar har inneburit ett kunskapstapp. Det finns ett mål med barnet i centrum med en manual som tyvärr inte följs av kommunerna. Eftervården är flexibel. Många barn erbjuds att flytta över till en annan familj i stället för sitt familjehem som eftervård även om de vill bo kvar. Organisationen FaBo arbetar med ett projekt Signs of safety och har samarbetat kring filmen om Rosa som finns översatt till svenska. En mycket rörande och bra film. Nordisk samverkan stärker familjehemsvården Vi inledde NOFCA-mötet redan på torsdag kväll med middag i ett familjehem och på fredagen gjorde fick vi delta i en guidad tur till Ytterjärna Kulturhus och trädgård. Därefter åt vi middag på Torekällberget i Södertälje med utsikt över staden och hade inspirerande samtal kring familjehemsvård i våra länder. Slutsatsen för vår del är att ett nordiskt samarbete är värdefullt och att vi skulle behöva samordna metodutveckling i större skala. Då vi delar värderingar kring familjehemsvården med varandra finns möjligheter till att dra nytta av varandras projekt och att översätta material till allas nytta och utveckling. Vi som deltog i NOFCA-konferensen från Sverige var Telle Söderberg från FR, Pirkko Nilsson från FfF och Ann Olaison från FSF. Ann Olaison Styrelseledamot i FSF Är du intresserad av att veta mer om "Filmen om Rosa"? Gå in på och läs längst ner på sidan. Där finns också en länk vidare om du vill beställa filmen.

7 Tema: Ensamkommande barn Familjehem för ensamkommande barn Eskilstuna kommun har en lång tradition av att ta emot flyktingar och har sedan 2007 avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla ett visst antal boendeplatser för ensamkommande barn. Utöver dessa barn tar Eskilstuna även emot ensamkommande barn som placerats av Migrationsverket hos släktingar. Eva Andersson och Elin Svensson, båda familjehemssekreterare, skriver om arbetet. Arbetsmarknads- och familjenämnden sökte under 2010 medfinansiering från Europeiska flyktingfonden för att se över kommunens mottagande av de ensamkommande asylsökande barnen. Ansökan beviljades och projekt pågår under perioden Projektet syftar till att rättssäkra och effektivisera kommunens mottagande av ensamkommande asylsökande barn, både de barn som placeras i eget boende eller i familjehem, och de barn som placeras i kommunens uppbyggda boenden. Projektgruppen består av en projektledare, två socialsekreterare och två familjehemssekreterare. Projektgruppen kommer att sammanställa en metodhandbok. Som familjehemssekreterare i projektet har vårt huvudfokus varit släktingplaceringarna; att förbättra utredningsprocessen, utveckla rutiner samt stödformerna till dessa familjer. När det kommer till kommunens kännedom att ett barn anlänt till en släkting gör en familjehemssekreterare snarast ett hembesök tillsammans med en socialsekreterare för en första bedömning om barnet kan bo där under utredningstiden. I annat fall blir jourhemsplacering aktuellt. Vi lägger stor tonvikt på att informera om vad uppdraget som familjehem innebär och vilka krav som ställs. De får en informationsbroschyr som vi har låtit översätta till några vanligt förekommande språk. Vi diskuterar med familjen om att det inte är en självklarhet att det aktuella barnet ska placeras hemma hos dem och att de också har möjligheten att avsäga sig uppdraget, men att de ändå kan ha en fortsatt kontakt och en viktig roll för barnet. Familjehemsutredningarna för de ensamkommande barn som placeras hos släktingar görs på samma sätt som i andra placeringar. I Eskilstuna kommun utreder vi enligt Västeråsmodellen som är uppbyggt efter BBIC:s struktur. I den ingår en vuxenintervju som är riktad till familjer med utländsk härkomst där vi gjort vissa justeringar. När det gäller bedömning av familjens lämplighet väger vi olika förmågor mot varandra. Familjen kan exempelvis ha bristande förmåga att hjälpa barnet med skolarbetet, språklig stimulans, social integrering, men samtidigt kan det framkomma att barnet har en trygg anknytning till familjen som måste beaktas i bedömningen. Hur kan brister hos familjen kompenseras? För att säkerställa att barnets behov tillgodoses undersöker vi om barnet kan tillhandahålla stödet på annat sätt utanför familjen. Det blir då viktigt att familjen förstår att det ligger i deras uppdrag att se till att barnet får tillgång till detta. När en bedömning görs att en placering hos släktingarna inte är barnets bästa blir det aktuellt med placering i annat familjehem. De barn som har placerats i familjehem under projekttiden har varierande bakgrund vad gäller kön, ålder, nationalitet, nyanlända asylsökande, barn både med uppehållstillstånd och avslags-

8 Tema: Ensamkommande barn beslut. Familjehemmen har också sett olika ut, med både svenskt och utländskt ursprung. Under den här perioden har även ett omställningsarbete ägt rum, åldersgränserna på kommunens HVB har höjts från 14 till 16 år. Detta utifrån vår övertygelse om att det inte är lämpligt för barn under 16 år att bo under en längre tid på ett boende, utan att deras vårdbehov bäst tillgodoses i familjehem. Vilket stöd erbjuds familjehemmen? Vi har försökt att anpassa stödet individuellt, eftersom familjerna är olika och har så olika behov. Utöver det individuella stödet bjuder vi in alla de familjehem som tar emot ensamkommande barn till regelbundna träffar, där vi tar upp olika teman som berör de flesta. Om tolkbehov finns har vi sett till att ordna detta. Vilka erfarenheter har vi då fått? En sak är att språket inte har varit det främsta hindret när ett barn placerats i ett svenskt familjehem. Vi har sett en fantastisk förmåga hos familjer att hitta egna sätt att kommunicera via enstaka ord, kroppsspråk, översättningsprogram på internet med mera. Vi erbjuder familjehemmen möjlighet att få regelbundna tolktider så länge behov anses föreligga. Familjehem med tidigare erfarenhet av uppdrag upplever att det ställs andra krav på dem när det gäller att ta emot ensamkommande barn. Många tycker att det är berikande att få ta del av en annan kultur och att barnets alla frågor öppnat upp för reflektioner kring den egna familjens levnadssätt. Samarbetet med barnets gode man/särskilt förordnad vårdnadshavare har ibland upplevts svårt med ansvarsfördelning om vem som ska göra vad. Här har socialtjänsten en viktig uppgift att hjälpa till så att samarbetet fungerar, till exempel med information, men även gemensamma diskussioner där inblandade kommer överens om vem som gör vad i en genomförandeplan. Barnets förväntningar på hur familjeliv i Sverige ser ut kolliderar ibland med verkligheten. Det kan handla om materiella saker men också om hur vardagslivet ser ut. Merparten av barnen kommer från kollektiva sammanhang och det är mycket som skiljer sig från vad de är vana vid. Många av barnen har exempelvis ingen erfarenhet av att vara ensamma hemma. Många familjehem uttrycker frustration över krav som barnet ställer och det uppstår lätt kulturkrocka och missförstånd som man behöver reda ut. Här krävs tålamod och att familjehemmet inte låter sig provoceras eller kränkas när barnet är krävande och ifrågasätter hur saker fungerar i familjen. Matkulturen skiljer sig oftast åt och här uppstår ibland bekymmer då barnen inte är vana vid att det är reglerat kring mattider och att äta lagom. Många av barnen har tidigare varit vana vid att klara sig själva och har fått tagit ett vuxenansvar. I Sverige betraktas de som barn och de kan ha svårt att acceptera att vuxna, både män och kvinnor, sätter gränser. Barnen frågar ofta efter vilka regler det finns i familjehem. Vår uppfattning är att de familjehem som tar emot ensamkommande barn bör ha viss kunskap och förståelse för hur asylprocessen ser ut och påverkar barnet. Man bör också kunna förhålla sig till att barnen inte alltid berättar hela sanningen om sin bakgrund. Även om barnet kommer ensam till Sverige så har de flesta ett socialt nätverk som de behöver få hjälp att upprätta kontakt med. Det förekommer att föräldrar senare kommer till Sverige på anknytning. Familjeåterförening medför nya utmaningar, att stödja barnet och dess familj när detta sker, såväl praktiskt som känslomässigt. Familjehemmen behöver också kunna erbjuda tillgänglighet, samvaro och ha en god förmåga att ge barnet struktur i vardagen. Särskilt vik-

9 Tema: Ensamkommande barn tigt blir detta under perioder då barnet mår psykiskt dåligt på grund av ovisshet inför framtiden, saknaden efter anhöriga eller avslagsbeslut. Vår erfarenhet är att det underlättar för barnen om de placeras i ett familjehem med samma språkliga eller kulturella bakgrund. Där finns en familjestruktur och igenkännande från uppväxtfamiljen som ger trygghet. Detta kan underlätta integrering i det svenska samhället, förutsatt att familjehemmet själv är väl integrerad. Det är inte självklart det bästa att placera i en svensk familj. I augusti höjde Migrationsverket sin prognos över hur många ensamkommande barn som beräknas ansöka om asyl i Sverige. Genomsnittsåldern på de barn som kommit har under de senaste tre åren legat på 15 år. För att kunna tillgodose deras vårdbehov och erbjuda dessa barn och ungdomar ett tryggt och bra boende i Sverige krävs inte bara boendeplatser på boenden, utan även att kommunerna fortsätter att rekrytera lämpliga familjehem. Eva Andersson och Elin Svensson Familjehemssekreterare Eskilstuna kommun Eva Andersson och Elin Svensson. På SKL:s hemsida finns samlad information om berörda aktörers ansvar för ensamkommande barn och ungdomar, aktörernas roller samt exempel på hur man arbetar med frågan runt om i landet. På Socialstyrelsen arbetar man för närvarande med att ta fram en vägledning för socialtjänstens arbete med ensamkommande ungdomar: aceradebarnochunga#3

10 Tema: Ensamkommande barn Systematisk uppföljning av ensamkommande flyktingbarn Under en dag i mitten av november samlades forskare, personal från socialtjänsten, representanter från SKL och utvecklingsledare för barn och unga placerade i familjehem och HVB på FoUrum hos regionförbundet i Jönköpings län som hade bjudit in till ett seminarium. Syftet var att utbyta erfarenheter och diskutera behovet av systematisk uppföljning av ensamkommande flyktingbarn. Under dagen diskuterades skillnader och likheter i HVB-vård av ensamkommande i jämförelse med traditionell ungdomsvård inom HVB-vården. Förbättrat mottagande Elisabeth Svedberg, projektledare på SKL för Ensamkommande barn lokalt och regionalt utvecklingsstöd inledde dagen med att presentera SKL:s och Migrationsverkets arbete med att utveckla ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn. Projektet som är inne i sin tredje del sker numera även i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna, och har bland annat som uppgift att: - stödja lokal och regional utveckling - sprida exempel på utvecklingsarbete via konferenser - ta fram en nationell utbildning för god man - genomföra fyra nationella utbildningar för god man. Projektet som delvis finansieras via bidrag från ERF (Europeiska flyktingfonden) startade den 1 januari 2012 och pågår till den 30 juni Rapporteringen till Öppna jämförelser Henrik Ahlgren, FoU-ledare och utvecklingsledare i Aneby och Eksjö, redogjorde för de fem olika stegen i arbetet med Öppna jämförelser: 1. Kvalitetssäkring av data 2. Inlämning av data 3. Resultat ÖJ 4. Analys/uppföljning ÖJ 5. Utbyte/förbättringar. Henrik Ahlgren lyfte särskilt fram värdet av att representanter från olika verksamheter under punkt 1 har en gemensam genomgång av enkäten för att säkerställa att det blir korrekt data som rapporteras in. Under denna genomgång har man i Jönköpings län varit i direktkontakt med personal på Socialstyrelsen och på så sätt fått svar på frågor under sittande möte. När man i kommunen sedan ska besvara enkäten har man mycket god kunskap om vad som ska besvaras. Regional och systematisk uppföljning Kommunerna i Jönköping län har tagit beslut om en gemensam modell för systematisk uppföljning av de boendeverksamheter som tar emot ensamkommande barn. De flesta av länets kommuner har eller är på väg att teckna avtal med Migrationsverket om att ta emot barn, och som en följd av detta har olika boendeverksamheter byggts upp. På ett tidigt stadium väcktes frågan om hur dessa boenden skulle utvärderas. Man enades om att införa ett länsgemensamt uppföljningssystem som ska utföras av FoUrum. En arbetsgrupp tog fram gemensamma variabler som diskuterades och förankrades hos föreståndarna för boendena och hos socialcheferna i länet. Löpande faktainsamling ska ske som regelbundet ananlyseras av FoUrum. Första mätpunkten är i november och den första rapporten ska finnas färdig i december. Rapporten ska utgöra ett underlag för lokala förbättringsarbeten. Martin Sinclair och Anders Saldner som båda arbetar på FoUrum menade att det finns många fördelar med en samordning mellan kommunerna när det gäller systematisk uppföljning. Erfarenheter får en större spridning och man får på ett smidigt sätt del av andra kommuners sätt att lösa problem. Modellen kräver dock ett aktivt delatagande, men betalar sig i vad man

11 Tema: Ensamkommande barn FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat stödja socialtjänstens kunskapsutveckling i Jönköpings län. Utgångspunkten för arbetet är att ge brukarna inflytande, stärka den professionella kompetensen och integrera forskning och praktik. Hemsida: får tillbaka i både kvalitet och jämfört vad varje kommun hade behövt ägna tid åt i en egen uppföljning, avslutade Martin Sinclair och Anders Saldner. Djupintervjuer med ungdomar på olika boenden Åsa Söderqvist, doktorand och FoU-ledare på FoUrum, har i sin rapport Äntligen hemma djupintervjuat ensamkommande ungdomar om den första tiden i Sverige med fokus på mottagandet. Det är en kvalitativ studie bestående av intervjuer med tolv ungdomar, det vill säga en liten studie där fokus är på individens berättelse. De flesta av de ensamkommande ungdomarna placeras på ett hem för vård och boende, HVB. Åsa Söderqvist tog upp en viktig skillnad mellan denna grupp och andra ungdomar som placeras på HVB: de ensamkommande placeras på HVB varken på grund av brister i hemmiljön eller på grund av den enskilde individens beteende, så som är fallet med andra ungdomar spm placeras. Denna skillnad kan vara av betydelse för vilka behov som finns hos gruppen, och de kan se annorlunda ut än de behov som andra ungdomar på HVB har. Ensamkommande flyktingungdomar i Umeå Joakim Isaksson är forskare och lärare vid instutionen för socialt arbete, Umeå Universitet. Han deltar där i ett forskninsprojekt om hur samhällets insatser för ensamkommande flyktingbarn fungerar. Projektet ska generalisera systematisk kunskap om samhällets insatser och bidra med ökad kunskap om ungdomars egen förmåga att utveckal strategier för att etablera sig i Sverige. Joakim Isaksson ingår i en grupp om fem forskare som är delaktiga i forskningsprojektet och som har tagit fram kunskapsöversikten Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå. Joakim Isaksson gav under sin föreläsning en del av de erfarenheter som projektets uppföljning av ensamkommande ungdomar har givit. Ungdomarna i Umeå känner sig i huvudsak trygga och säkra i boendet, men saknar en riktig hemkänsla. Lärarna och skolsköterskan uppges vara de viktigaste personerna när det gäller att känna förtroende. De viktigaste frågorna för ungdomarna är framtiden, ekonomin och utbildning. Hela rapporten finns att läsa här: =diva2: Cecilia Moore Styrelsemedlem FSF Den som vill ta del av hela rapporten hittar den här: nga_rapporter_1.aspx

12 Årsmöte/FSF:s styrelse FSF:s årsmöte den 12 november FSF höll sitt årsmöte i Stockholm. Alla sty- relsemedlemmar från föregående verksam- hetsår valdes om och två nya valdes in: In- ger Wolf Sandahl och Susanne Hellberg. In- ger har funnits med i styrelsen under ett år, men då som adjungerad medlem. Under årsmötet tillkännagavs vem som är årets pristagare av FSF- priset: Eva Körner, psykolog i Göteborg. Läs mer om detta på sidan 13. FSF:s styrelse 2012/13 Ordförande: Lena Bervå Familjevårdsinspektör, Skärholmens stadsdelsförvaltning, Stockholm lena.berva@stockholm.se , Sekreterare: Christina Claésson Behandlingssamordnare, Tjust Behandlingsfamiljer AB christina@tjustbehandlingsfamiljer.se Kassör: Sonja Lind Brolinson sonja.lind-brolinson@hanilnge.se FfF-representant: Anitha Stjernström Familjehemssekreterare, Tyresö anitha.stjarnstrom@tyreso.se FfF-representant: Gunilla Hallin-Uthberg Enhetschef, Familjenheten i Salem gunilla.hallin-uthberg@salem.se NOFCA-representant: Ann Olaison Familjehemssekreterare, Familjehemsenheten, Västra Göteborg ann.olaison@vastra.goteborg.se , Informationsgruppen/Hemsidan: Inger Wolf Sandahl Egen företagare inger.wolf@comhem.se Informationsgruppen/Hemsidan: Katarina Möllerberg Universitetsadjunkt, socialt arbete, Malmö högskola katarina.mollerberg@gmail.com Informationsgruppen/FSF-Journalen: Cecilia Moore Utvecklingsledare för barn och unga placerade i familjehem/hvb, FoU i Sörmland cecilia.moore@fou.sormland.se Susanne Hellberg Familjehemssekreterare, Sundsvall Susanne.hellberg@sundsvall.se

13 FSF-pristagare 2012 Årets FSF-pristagare 2012 års pristagare är psykolog Eva Körner. Här följer motivieringen: Eva Körner är leg psykolog och leg psykoterapeut. Hon har lång erfarenhet av familjer och familjehemsvård. Hennes specialitet är samspelet mellan barn och föräldrar. FSF vill hedra henne genom att ge vårt pris för värdefulla insatser inom familjehemsvården. Eva Körner är en färgstark person som har blivit mycket uppskattad för sina inspirerande, levande och underhållande föreläsningar. Hon har på ett lättfattligt sätt beskrivit hur anknytningsteori kan användas för att utforma ett meningsfullt umgänge mellan placerade barn och deras föräldrar. Vi inom socialtjänsten har flera gånger använt henne som expert då det gällt frågor kring umgängen och barnens flytt tillbaka till sina föräldrar. Eva Körner har alltid barnet i fokus. Utifrån detta beskriver hon föräldrars olika förmågor till umgänge liksom barnens olika relationer till sina föräldrar. Detta har varit till stor hjälp för de placerade barnen, deras föräldrar och för oss som är verksamma inom familjehemsvården. För oss inom familjehemsvården som ständigt brottas med frågor kring barnens umgänge med sina föräldrar, har hon underlättat diskussionerna med den struktur hon beskriver i sin bok "Föräldraskapets (o)möjligheter". Med sin bok om anknytning är hon teoribildande. För mer information om Eva Körner, se Eva Körner blev årets FSF-pristagare.

14 Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsen redovisade i juni sitt regeringsuppdrag Trygg och säker vård i familjehem och HVB. Föreskrifter och allmänna råd är beslutade och övrigt material kommer att färdigställas under de återstående månaderna av I uppdraget ingick att ta fram. Föreskrifter, allmänna råd och handbok När de gäller föreskrifter och allmänna råd finns dessa i författningen SOSFS 2012:11 som trädde i kraft den 1 oktober i år och som finns att ladda ner här: Handboken håller just nu på att färdigställas och publicering är planerad till årsskiftet. Produkterna tar upp socialnämndens ansvar och uppgifter när det gäller barn och unga som är placerade i familjehem och HVB. Vägledning om placerade barns hälsa och utbildning Vägledningen som är skriven i ett samarbete med Skolverket vänder sig till personal inom socialtjänst, utbildning, hälso- och sjukvård samt tandvård som i sitt arbete möter barn som är placerade i fmiljehem och HVB. Den tar upp ansvarsfördelning och strategier för effektiv samverkan och är avsedd att vara ett praktiskt kunskapsstöd. Vägledningen planeras att komma ut efter årskiftet. Grundutbildning för jour- och familjehem Materialet består av en lärobok samt en handbok för utbildare. Materialet ska öka kommunernas förutsättningar att erbjuda en grundutbildning som är likvärdig i hela landet. I Socialstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget, Program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende, redovisas för innehållet i den kommande läroboken. Exempelvis nämns områden som Att möta barns behov av närhet och anknytning, Ursprungsfamiljens betydelse och barns behov av livslånga relationer, Påverkan på den egna familjen. Socialstyrelsens konferenser Trygg och säker vård Socialstyrelsen kommer med start den 21 november att vid sex tillfällen och i olika städer ge konferenser om produkterna som ingår i Trygg och säker vård i familjehem och HVB, samt om BRA-fam, ett standardiserad bedömningsmetod för rekrytering av familjehem. Vid varje konferens kommer dessutom ett regionalt utvecklingsarbete att presenteras. Konferenserna är följande: Malmö 21 november 2012 Umeå 28 november 2012 Stockholm 5 december 2012 Örebro 23 januari 2013 Jönköping 28 januari 2013 Göteborg 31 januari 2013 Inbjudan och fullständigt program finns på Socialstyrelsens hemsida. Cecilia Moore Styrelsemedlem i FSF

15 Debatt Är det möjligt att utöva ett föräldraskap som familjehem? Denna fråga har vi i Höörs kommun ställt oss efter att Socialstyrelsen nyligen har haft tillsyn i ett ärende och haft synpunkter på familjehemmets gränssättning gentemot sin placerade tonåring. 14-åringen var nyligen placerad i familjehemmet, omhändertagen jml LVU på grund av hemmiljön och med en förälder som helt motsatt sig placeringen. Även tonåringen hade motsatt sig placeringen. Då tonåringen vägrade gå till skolan så blev en rimlig konsekvens, som familjehemmet tillsammans med oss på socialtjänsten kom fram till, att tonåringen så länge den inte gick till skolan inte fick tillgång till dator, mobil och TV under den del av dagen den skulle varit i skolan. Efter skoltid var det dock som vanligt med möjlighet att ringa, sitta vid datorn och titta på TV. Dessa inskränkningar var tänkta att vara en rimlig konsekvens av att ej gå till skolan och som en påtryckning fram till dess att man kunde nå en överenskommelse om skolgången. Då föräldern klagat på placeringen genomförde Socialstyrelsen en tillsyn och kom med följande kritik: Detta förfaringssätt (att besluta om att ej ge tillgång till mobiltelefon, dator och TV under skoltid. artikelförf.anm.) saknar stöd i den lagstiftning som utgör grund för placering av. Tvångsåtgärder mot barn och unga kräver lagstöd och sådant finns bara i LVU när barnet är placerat på något av de statliga ungdomshemmen (SIS). Insatserna skall präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. I Höörs svar till Socialstyrelsen anfördes följande: När situationer uppstår diskuterar barnets handläggare med familjehemsföräldrarna om hur de kan agera utifrån ett normalitetstänkande, hur de och andra föräldrar hade agerat om det gällt de egna barnen. Att utestänga barn från kontakt med sina föräldrar genom att barnet ex. ej får ringa dem, skall inte förekomma om det inte finns beslut om restriktioner för umgänget. Om ett barn helt vägrar gå till skolan kan en rimlig konsekvens i ett föräldraskap vara att man under den tid man skulle varit i skolan inte får ha nöjet att sitta vid dator, TV eller vid telefonen utan att man i så fall får göra allt för att inhämta den kunskap man missar genom att inte gå i skolan. Detta är således varken något straff för att förhindra kontakten med vårdnadshavaren eller en inskränkning i barnet handlingsfrihet enligt regeringsformen, utan en konsekvens som gäller under den tid barnet skulle varit i skolan. Om barnet eller den unge varit i skolan som planerat hade det inte heller funnits möjlighet att sitta vid datorn, titta på TV eller ringa under lektionstid. Likande situationer kan uppstå när barnets nattsömn störs av att det allt för sent tittar på TV, sitter vid datorn eller störs av sin telefon. Även i de situationerna ingår i ett föräldraskap att begränsa de moment som stör barnens nattsömn och som får negativa konsekvenser för barnen. Om Socialstyrelsens tolkning av Regeringsformen innebär att familjehemsföräldrar inte kan bestämma i frågor som handlar om att sätta gränser för det placerade barnet i deras vardag i familjehemmet utan vårdnadshavarens samtycke, blir det i praktiken omöjligt att fort-

16 Debatt sätta bedriva familjehemsvård för barn från år där barnet är omhändertaget med stöd av 2 LVU. Vi har inte fått något svar på vårt svaromål till Socialstyrelsen men kommer fortsätta att i vår handledning till familjehem uppmana dem att använda sitt omdöme som föräldrar utifrån vad som kan betecknas som ett normalt föräldraskap. Hårddrar man dessa situationer så kan det kanske betraktas som en kränkning av den unges integritet om man inte fått veckopeng fast man inte städat sitt rum, att man inte får gå iväg på disco på lördagkvällen om man inte kommit hem som man skulle under veckan som gått eller att man får vänta med att äta godis till lördagen? Det är ju just för att vara i en familj som vi väljer vårdformen familjehem och för mig finns det annat i en familjehemsplacering som kan innebär mycket värre kräkningar av den unges integritet som till exempel att prata illa om det placerade barnets föräldrar eller att inte lyssna på och ta hänsyn till den unges åsikter i olika frågor. Vi får inte hamna i att betrakta ett familjehem som den unges fiende och jämföra det med en institutionsplacering utan se till den styrka en gemenskap och ett sammanhang i en familj kan innebära, trots att det ibland blir konsekvenser när man har gjort något man inte borde. Jag hoppas att de familjehem vi använder oss av fortsätter att agera och går in och kollar barnets saker på rummet om man misstänker att den unge exempelvis missbrukar, även om det skulle innebära en kränkning av barnets integritet, men att man samtidigt i alla övriga frågor i vardagen visar omtanke och tar stor hänsyn till den unges integritet! Hans Bäckström, Socialtjänsten Höör Medlem i FSF:s metodgrupp

17 Förstärkt familjehemsvård Förstärkt familjehemsvård exempel Uppsala kommun Sedan 2007 finns i Uppsala förstärkt familjehemsvård i kommunal regi. Vi har sammanlagt fjorton familjhem, fyra för kortare och tio för längre tids placeringar. Förhållningssättet för vårt arbete utgår och baserar sig i ICDP, International Child Development Programme. Upprinnelsen till vår verksamhet var att kommunen beslutade sig för att inom den egna verksamheten försöka möta behovet av familjehem för barn med komplex problematik, som ett alternativ till institutionsplaceringar och konsulentstödda familjehem. Det var även ett sätt för kommunen att själv ha kontroll över kvaliteten på den förstärkta familjehemsvården. I verksamheten är vi tre familjehemssekreterare samt en chef på deltid. Alla är socionomer med olika bakgrund och erfarenheter. Vårt arbete, stödet och handledningen till familjehemmen, grundar sig i ICDP, International Child Development Program Vägledande samspel på svenska. Vi är utbildade i ICDP och har kompetens att handleda och utbilda. Även våra familjehem utbildas i ICDP nivå 1 vilket ger oss en gemensam plattform att utgå ifrån samt ett gemensamt språk för att tala om barnen och om utveckling. Kort kan ICDP beskrivas som ett relations- och empatibaserat program som syftar till att förstärka det som redan fungerar istället för att fastna i dess motsats. Barn som placeras i familjehem är ofta sedda och definierade utifrån sina svårigheter. Att vända på perspektiven och sätta fokus på det som fungerar ger kraft och nya perspektiv både för barnen och för oss som finns omkring dem.! Förstärkt familjehemsvård Vi som jobbar inom den förstärkta familjehemsvården i Uppsala kommun är; Ulrica Flink Lena Göök Chris tine Matts son Monica Anderss on Enhetschef Familjehemssekreterare I ICDP betonas att det är vuxne som bär ansvaret för relationen och att barnets beteende alltid är adekvat utifrån dess situation. Det innebär inte att barnets beteende alltid är acceptabelt, men det innebär att den vuxne bär ansvaret för att försöka förstå barnet och dess beteende och ifrån den förståelsen ge stöd och omsorg för att lotsa barnet vidare i sin utveckling. Det innebär också att man som familjehem måste vara beredd att arbeta med sig själv i relation till sitt sätt att ge omsorg om det placerade barnet. ICDP utgår ifrån det som utgör grunden för Barnkonventionen. Att arbeta med ICDP är att i praktiken genomföra och förverkliga Barnkonventionen. Barnkonventionen informerar om barnets rättigheter. ICDP talar om hur man möter barnet i enlighet med Barnkonventionen. För att komma i fråga som familjehem inom vår förstärkta familjehemsvård vill vi att man ska ha tidigare erfarenhet av att ha varit familjehem. Man måste vara två om uppdraget och en av makarna ska vara hemma på heltid - det ska hela tiden finnas någon som är tillgänglig för barnet. Man måste vara beredd att jobba nära sin handläggare, och att utifrån barnets behov ta emot handledning och delta i utbildningar. Familjehemmen får handledning av oss två gånger i månaden, en gång individuellt och en

18 Förstärkt familjehemsvård gång i grupp. Grupphandledningen är särskilt uppskattad då den förutom stöd och utveckling, även ger tillfälle för familjehemmen att träffa varandra och få kollegial kontakt. Det är roligt och utvecklande att arbeta inom Förstärkt familjehemsvård i Uppsala. Att fokusera på det som fungerar gör att det positiva blir en genomgående kraft i hela verksamheten, något som påverkar oss alla. Vi är en dynamisk verksamhet som är i ständig utveckling tillsammans med våra familjehem och barn. Vi arbetar för god kvalitet och försöker att använda oss av olika kunskaper och erfarenheter för att de på bästa sätt ska komma de placerade barnen tillgodo. Idag är vi i en fas där vi har uppdraget at verksamheten ska växa genom att utöka antalet familjehem. Hur är det då att vara familjehem inom Förstärkt familjehemsvård i Uppsala kommun?? En av våra familjehemspappor säger så här: Det är tryggt. Man får alltid hjälp av er om det behövs. Ni är lätta att få tag på och man får hjälp att reda upp akuta situationer! Hade vi haft uppdrag som vanligt familjehem hade vi efter de händelser som uppstått, inte varit kvar. Då hade vi gett upp utifrån de problem vi mött, det kan jag säga. Nu har vi fått hjälp och stöd att lösa de situationer som uppstått och vi har kommit vidare. Träffarna, handledningen tillsammans med andra familjehem är viktig. Erfarenhetsutbytet med andra familjehem är värdefullt och ger ytterligare stöd. Monica Andersson Socionom - Förstärkt Familjehemsvård i Uppsala kommun Har du också erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård? Eller har du tankar och idéer? Dela gärna med dig av detta i en artikel i kommande nummer av FSF-Journalen! Kontakta någon i FSF:s informationsgrupp - du hittar kontaktuppgifter på sidan 12.

19 Förstärkt familjehemsvård Metodgruppen FSF:s metodgrupp har funnits sedan föreningen bildades 1994 och arbetar med frågor som rör utveckling av arbetsmetoder i familjehemsvården. Metodgruppen vill främja kunskapsutveckling inom området, bland annat genom att inhämta det som är nytt inom familjehemsvården, både från Sverige och från andra länder, utarbeta broschyrer och annat material. Broschyrerna finns tillgängliga på FSF:s hemsida. Medlemmar kan vända sig till metodgruppen för att presentera sina idéer, eller visa de metoder man redan utvecklat, och på så sätt använda gruppen som ett bollplank i fortsatt metodutveckling. Vi har under åren gjort några fördjupade studier inom olika områden av familjehemsvården, något vi skulle vilja göra mer av. Varje år arrangerar metodgruppen en konferens med olika teman års konferens handlade om placerades barns hälsa och 2013 års konferens som äger rum i Södertälje den 18 mars har som tema Vägen ut i vuxenlivet. Den kommer att ge olika perspektiv på livet efter det att familjehemsplaceringen avslutats. Vi försöker ha en bredd på föreläsare med både forskare, praktiker och brukare. Metodruppen är öppen för alla medlemmar. Deltagande förutsätter att man vill och kan arbeta aktivt i gruppen. Nya medlemmar är välkomna att initiera metodutvecklingsprojekt. Vi träffas 4-5 gånger per år och har cirka 15 medlemmar. Intresserad? Kontakta Kristina Nohrén kristina.nohren@gavle.se

20 Barn och unga placerade i familjehem och HVB Regionalt utvecklingsarbete för barn och unga som är placerade i familjehem och HVB Inom ramen för regeringens och SKS:s satsning gällande en evidensbaserad praktik i socialtjänsten finns det sedan årskiftet 2011/12 regionala utvecklingsledare inom den social barnoch ungdomsvården. En prioriterad fråga är systematisk uppföljning av barn och unga som är placerade. SKL, utvecklingsledarna och BBIC-samordnarna i länen kommer under slutet av året och i januari februari 2013 att i flertalet län genomföra en kartläggning i syfte att identifiera problem vid registrering av uppgifter i BBIC. Tanken är att systematisk uppföljning, både på individnivå och på aggregerad nivå, ska vara möjlig med stöd av BBIC. Hittills har det visat sig att det finns stora brister med detta. Kartläggningen kommer att ske med hjälp av frågor till kommunens BBIC-ubildare och kommunens IT-ansvariga. Utöver systematisk uppföljning pågår även annat utvecklingsarbete i länen. Om du vill komma i kontakt med ditt läns utvecklingsledare för att få information om detta hittar du namn och kontaktuppgifter på SKL:s hemsida: Många av utvecklingsledarna är placerade på länets regionsförbund eller FoU-enhet. På respektive hemsida kan det också finnas information om just ditt läns utvecklingsarbete i denna fråga. /Cecilia Moore Styrelseledamot i FSF och utvecklingsledare i Sörmland