Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD
|
|
- Ingeborg Inga Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD
2 En rapport från Neuroförbundet, med ekonomiskt stöd av BiogenIdec Neuroförbundet är en idéell och partipolitiskt obunden sammanslutning. Förbundet ska främja och vidta åtgärder till gagn för personer med neurologiska sjukdomstillstånd/skador och deras närstående.
3 Förord I den här rapporten möter du Christer som tänker fortsätta arbeta som idrottslärare tills han går i ålderspension, Mariann som fortsätter sitt arbete på sjukhusets intensivvårdsavdelning trots att hennes MS inte går att bromsa helt med läkemedel och Margitta som hittade en ny karriär efter MS-diagnosen. De tre visar att bilden av en person med MS som funktionsnedsatt, sjukskriven och utanför arbetsmarknaden måste förändras. Christer, Mariann och Margitta bidrar till landets BNP, till våra samlade skatteintäkter och sina egna familjers försörjning. De är aktiva medskapare av sitt eget liv och vårt gemensamma samhälle. Vi skriver den här rapporten därför att det borde vara möjligt för den absoluta majoriteten av personer med MS att fortsätta arbeta, trots sin diagnos. De senaste årtiondena har inneburit en revolution i möjligheten till att behandla MS. Den som får tidig diagnos och den bästa tillgängliga behandlingen kan idag ofta leva med få eller inga neurologiska bortfall. Den som får hjälp med arbetslivsinriktad rehabilitering med specialiserad neurokompetens tidigt under sin sjukdom kan anpassa sin arbetssituation för att kunna fortsätta arbeta även med funktionsnedsättningar. Med ett flexibelt arbetsliv kan många fler att arbeta hela vägen till ålderspension. MS är en sjukdom som många unga lever med. De allra flesta med MS är i yrkesverksam ålder. Man insjuknar ofta under studietiden, på väg ut i de allra första stapplande stegen i yrkeslivet eller precis under de mest hektiska åren i arbetslivet när barnen är små. Därför är insatser för att öka arbetsförmågan i denna grupp särskilt viktig. Det tjänar både individerna och samhället på. En av Neuroförbundets viktigaste politiska frågor är att skapa ett arbetsliv med förutsättningar för att personer med neurologiska sjukdomar ska kunna bidra med hela sin arbetsförmåga. Därför har vi under flera år drivit frågan om att införa Flexjobb. Umeå universitet är ledande på området neurologiska sjukdomar och arbetsförmåga. Tack vare deras forskningsinsatser kan vi idag behandla personer med MS på ett sätt som gör att den stora majoriteten kan fortsätta arbeta. Lise Lidbäck, ordförande Neuroförbundet 1
4 Först: Lite om MS Multipel skleros, MS, är en neurologisk sjukdom som beror på inflammation i hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan på sikt leda till bestående funktionsnedsättning. Hur funktionen påverkas är individuellt, men en pågående inflammation i nervsystemet ger en instabil sjukdom och vanliga symptom är känselbortfall, synbortfall, trötthet och försämrad gångförmåga. Omkring personer i Sverige har MS och varje år insjuknar ca nya personer. MS är särskilt vanligt i Sverige och på norra halvklotet. Forskningen kan inte säkert förklara varför det är så. Men hur MS påverkar arbetsförmågan för dem som insjuknar blir förstås extra viktigt för oss i Sverige, där fler lever med sjukdomen. MS är en sjukdom som oftast debuterar tidigt i livet, vanligast i årsåldern. Majoriteten av personer med MS är i yrkesverksam ålder de utbildar sig eller har precis tagit steget ut på arbetsmarknaden. Den låga debutåldern är huvudorsaken till att MS är den vanligaste orsaken till nedsatt arbetsförmåga bland neurologiskt sjuka i västvärlden. Kortfattat om MS i Sverige: personer i Sverige har MS Varje år insjuknar 1000 personer MS är en neurologisk sjukdom som påverkar fysiska och kognitiva funktioner MS debuterar oftast tidigt, mellan års ålder Majoriteten av personer med MS är i arbetsför ålder MS som inte behandlas påverkar arbetsförmågan i mycket hög utsträckning 2
5 MS försämrar arbetsförmågan En rikstäckande studie från forskare vid Karolinska Institutet, visar att för tio år sedan, hade 62 procent av personerna med MS i yrkesverksam ålder någon grad av sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är betydligt fler än vad tidigare studier visat. Bland de MS-patienter som inte hade sjukersättning hade 37 procent haft minst en sjukskrivningsperiod längre än 14 dagar under samma år, jämfört med 15 procent i kontrollgruppen. Forskare vid Umeå universitet har visat att risken för heltidssjukskrivning sexdubblas för personer med obehandlad MS jämfört med personer utan MS. I en studie såg de att bara en tredjedel av patienterna med MS arbetade heltid och att medelåldern för heltidssjukersättning var 40 år hos personer i åldern år. Samma studie visade att kvinnor med MS var mer sjukskrivna än män och att låg utbildningsgrad femdubblade risken för sjukskrivning jämfört med dem som hade hög utbildning. Men den största riskfaktorn för sjukskrivning var graden av funktionsnedsättning och försämrad rörelseförmåga. I Sverige råder det brist på neurologer de specialistläkare som diagnosticerar och ansvarar för behandling av MS. Väntetiden för att träffa en neurolog som kan ställa diagnosen MS kan bli lång. Tidig diagnos är en av de viktigaste faktorerna för att påbörja behandling och för att personer med MS ska kunna fortsätta arbeta. Fler neurologer och tidigare diagnos är viktigt både för den enskilda individen och för samhället. 3
6 Tidig diagnos och behandling ökar arbetsförmågan Under våren 2014 genomfördes en studie om arbets- och studieförmåga bland personer med MS i Västerbotten och Linköping. Den visar att unga vuxna med MS i Västerbotten som fått ta del av effektiv bromsläkemedelsbehandling redan från sjukdomsdebuten, har en bättre arbetssituation än dem som inte fått det, även om sjukskrivningsgraden fortfarande är något högre än jämfört med normalpopulationen. Sjukersättning + Aktivitetsersättning Personer med MS i Västerbotten i jämförense med normalpopulationen 26% Personer med MS i Västerbotten (18 64 år) Normalpopulationen (18 64 år) 6% 74% 94% Arbetar hel-/deltid Full sjuk-/aktivitetsersättning Arbetar hel-/deltid Full sjuk-/aktivitetsersättning Studien visar att 74% av patienterna med MS i Västerbotten kan arbeta hel- eller deltid jämfört med 94% i en normalbefolkning. Personer med MS som fått sin diagnos efter 1995, det år då bromsläkemedlen infördes i sjukvården, och som är under 45 år tenderar att kunna arbeta och studera i högre utsträckning. Men det mest intressanta är att endast 2 procent av gruppen mellan år har aktivitetsersättning, den tidsmässigt mer varaktiga ersättningsformen, vilken är samma som i normalbefolkningen.* 4
7 Glädjande är också att många kan arbeta deltid, och till och med heltid, fram tills pensionsåldern. En brytpunkt för att kunna arbeta verkar fortfarande vara det som i medicinsk terminologi kallas för sjukdomsgrad 4, dvs då de sammanlagda funktionsbegränsningarna är så svåra att patienten upplever påtagliga begränsningar av sin sjukdom men fortfarande kan gå 500 meter. Sjukdomsgrad (EDSS-kurva) Behov av rullstol Sängburen Död 0 Inga syntom 0,5 1 Lindrig funktionsnedsättning Begränsad gångförmåga Behov av gångstöd Umeå kommun och Linköpings kommun är två demografiskt sett liknande kommuner. I en jämförande studie har forskare mätt hur arbets- och studieförmågan påverkats bland MS-patienter som fått sin diagnos efter 1995 och som tagit del av ett systematiskt arbete med bromsläkemedel och arbetslivsinriktade insatser i de båda kommunerna. Jämförelsen mellan städerna visar att 68 procent av MS-patienterna i Umeå kommun inte har någon sjukfrånvaro jämfört med 51 procent av patienterna i Linköping kommun. Dessutom var det 10 procent fler patienter med permanent sjukfrånvaro i Linköping jämfört med Umeå. Det patientfokuserade och på senare år aktiva arbetslivsinriktade arbetssättet, samt att man följer Svenska MS-sällskapets rekommendationer för bromsläkemedelsbehandling med upptrappning av behandling vid * Aktivitetsersättning för åldern år och sjukersättning för åldern år kallades tidigare för tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning och hade inte denna åldersuppdelning. 5
8 tecken på sjukdomsaktivitet med nya generationens bromsläkemedel, ger goda resultat i Linköping i förhållande till tidigare nationella data från Sjukersättning + aktivitetsersättning Personer med MS i Umeå i jämförelse med Linköpings kommun Personer med MS i Umeå (18 64 år) 15% 25% Personer med MS i Linköping (18 64 år) 17% 51% 68% 24% Arbetar heltid Arbetar deltid Full sjuk- och/eller aktivitetsersättning Arbetar heltid Arbetar deltid Full sjuk- och/eller aktivitetsersättning Vid analys av motsvarande data i Umeå ser man ytterligare förbättringar av arbetsförmågan. Umeå kommuns resultat kan sannolikt tillskrivas ett aktivt utnyttjande av högeffektiva bromsläkemedel där nya generationens bromsläkemedel sätts in som första behandling till i stort sett alla patienter från första symptomen på sjukdomen samt ett flerårigt systematiskt kliniskt arbete för att bevara patienternas arbetsförmåga. 6
9 Med rätt behandling kan 9 av 10 patienter komma tillbaka i arbete Tack vare stora forskningsframsteg finns idag effektiv behandling som för många patienter med MS kan innebära att inflammationen i centrala nervsystemet helt, eller nästintill helt, försvinner. Sätts nya generationens högaktiva bromsläkemedel in så snart MS diagnostiserats, innebär det för många att de kan leva nästintill helt utan nya skov eller tillkommande funktionsnedsättning, vilket betyder att många fler kan arbeta hel- eller deltid. Tyvärr skiljer sig möjligheten till denna typ av behandling åt mellan olika landsting och regioner det är långt ifrån säkert att du får den bästa behandlingen när du lever med MS. En studie visar att arbetsförmågan ökar drastiskt med den nya generationens effektiva bromsläkemedel. I studien delades patienterna upp i en grupp med personer som var sjukskrivna före läkemedelsbehandlingen och i en annan grupp med personer som inte var sjukskrivna. I den första gruppen var 51 procent av deltagarna helt sjukskrivna och 49 procent deltidssjukskrivna innan behandling. Efter ett års behandling arbetade 56 procent heltid, 34 procent deltid och endast 10 procent var helt sjukskrivna. Studier med nya generationens effektiva bromsläkemedel visar också på vikten av att sätta in behandlingen i ung vuxen ålder. Ju yngre personen med MS är, desto mer inflammatorisk är sjukdomsbilden. Bromsläkemedlen har som störst effekt både på arbets- och studieförmågan ju yngre personen är när behandlingen startar. 7
10 Andel patienter med MS i heltids- och deltidsarbete Innan behandling Efter ett år med effektiv läkemedelsbehandling 49% 90% Utöver läkemedelsbehandling är det viktigt att personer som insjuknar i MS får möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering, med särskild neurokompetens. Då finns möjlighet att anpassa ett befintligt arbete efter personens egen förmåga eller framtida prognos, alternativt att personen söker ett nytt jobb eller skolar om sig till rätt yrkesområde. Tyvärr är det vanligt att rehabiliteringsinsatser från Arbetsförmedlingen saknar kompetens om de särskilda förutsättningar som gäller för en person med MS. Det kan leda till att rehabiliteringen är inriktad på ett yrkesområde som sällan kommer lämpa sig för en person med MS på grund av allt för hög fysisk belastning eller allt för hög stressnivå. Det blir en arbetsmarknadsmässig återvändsgränd. Tidig diagnos och effektiv läkemedelsbehandling gör att betydlig fler kan arbeta. En ny studie visar att arbetsförmågan ökar signifikant vid viss läkemedelsbehandling. Personer med MS bör få tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering med särskild neurokompetens för att matcha förmåga mot arbetsuppgifter. 8
11 Flexjobb för att möta individuella behov Tidig diagnos och rätt behandling gör att de allra flesta med MS kan arbeta, helt eller delvis. Det är en fantastisk utveckling. Men den som har en neurologisk sjukdom behöver också ett flexibelt arbetsliv för att kunna arbeta. Därför driver Neuroförbundet frågan om att Sverige bör införa Flexjobb. Både samhället och individen tjänar på att fler kan vara kvar i arbete trots diagnosen MS. I dag bollas människor med nedsatt arbetsförmåga runt i försäkringssystemet. Rehabiliteringskedjan och jobbfrämjande åtgärder fungerar inte. Det vill Neuroförbundet ändra på. Förebilden är Danmark där Flexjobben är en anpassad tjänst där arbetsgivaren endast betalar för det arbete som utförs av arbetstagaren. Kommunen betalar resterande del av den kollektivavtalsreglerade heltidslönen. Det innebär att flexjobbaren arbetar 100 procent av sin egen förmåga och får 100 procent av lönen. Systemet infördes för att hålla kvar personer med funktionsnedsättningar i arbete. Den som kan få ett Flexjobb måste ha permanent och väsentligt nedsatt arbetsförmåga och riskera att trängas ut från den ordinarie arbetsmarknaden. På så vis skiljer sig Flexjobb från exempelvis lönebidraget i Sverige, som främst ska hjälpa till med återinträdet på arbetsmarknaden. Det danska systemet tillåter också större variationer i arbetstider inom 50 eller 75 procent jämfört med det svenska lönebidraget. Flexjobb är en anpassad tjänst som ger personer med permanent nedsatt arbetsförmåga en tjänst på deras villkor. Neuroförbundet har under två års tid drivit frågan om att införa Flexjobb i Sverige. Flexjobb innebär att alla ska kunna arbeta 100 procent av sin egen förmåga och få 100 procent av lönen. Med Flexjobb och effektiv behandling, skulle en stor andel av de som idag är helt eller delvis sjukskrivna kunna jobba istället. 9
12
13 Idrottsläraren som vill jobba till 65 Christer Persson 11
14 Det var en morgon för tolv år sedan som Christer Persson plötsligt vaknade med dubbelseende. Till att börja med skrattade han, men insåg snart att han måste söka läkarvård. Hos ögonspecialisten fick han snabbt frågan om han hade MS i släkten och jo, både pappa och faster hade MS. Efter ett andra skov konstaterades att Christer också han insjuknat i MS. Då var han 33 år gammal, hade två små barn och arbetade som gymnasielärare i engelska och idrott. Idag är han 45 år och har precis börjat om småbarnslivet med ett tredje barn på nio månader, en tolvåring och en femtonåring hemma. Och han arbetar fortfarande som gymnasielärare i engelska och idrott. Jag trivs jättebra på jobbet. Det finns liksom en anledning till att jag utbildade mig till lärare. Det här vill jag fortsätta med, säger Christer Persson. Sedan drygt tio år har han tillhört samma arbetslag som undervisar elever på fordonsprogrammet. Eleverna som de har hand om saknar godkänt betyg i ett eller flera ämnen i grundskolan och har därför inte formell behörighet att söka nationella program i gymnasieskolan. Christer och hans kollegor hjälper dem i det studieförberedande arbetet som ska ta eleverna till en formell gymnasieplats. Sedan några månader tillbaka arbetar Christer halvtid och har halvtids sjukersättning. Mentorskapet för eleverna, som ofta innebär kvälls- och helgjobb med telefonsamtal med elever och föräldrar, är den enda del av arbetet som Christer inte deltar i. Men det dröjde innan Christer vågade följa råden från MS-teamet om att minska arbetstiden. Det var en väldigt lång process att inse att jag inte klarade av att arbeta heltid. Jag tänkte att jag är ju ung och stark, jag klarar att jobba. Jag tänkte att sjukskrivning är till för andra, inte för mig. Det resulterade i att Christer ofta började läsåret med en tjänst på 100 procent för att någonstans mitt i terminen krascha och tvingats sjukskriva sig på 100 procent. Sedan kom han tillbaka på 100 procent igen för att återigen krascha. Det blev ju så att jag inte orkade med någonting hemma, när jag var så 12
15 trött. Jag blev snarstucken och arg, och det är ju inte jag egentligen. Nu när jag arbetar halvtid är det som om en helt ny värld har öppnats. Jag borde gjort detta för flera år sedan, med facit i hand. Nu orkar jag med både jobb, familj och livet. Anders Svenningsson är neurolog, Christers läkare och den som hjälpt honom med både behandling och kontakter med Försäkringskassan och arbetsgivare. Christer har fått en läkemedelsbehandling som är nästan 100 procent effektiv, han har nästan inga neurologiska bortfall. Men han har fortfarande de typiska MS-symptomen trötthet och stresskänslighet. Med de symptomen går det inte att bara jobba lite mindre, man måste göra anpassningar. Här har vi tillsammans med arbetsgivaren och Försäkringskassan lyckats hitta en lösning som fungerar för Christer, säger Anders Svenningsson. Och det är precis så Anders menar att man måste göra, för att det ska fungera för individerna. Vi ska hitta sätt att arbeta som känns vettiga och logiska för individen, inte för systemet. Samtidigt ger vi de bästa läkemedlen med högst effekt och lägst biverkningar. Då kan väldigt många fortsätta att jobba på. För Christer väntar ytterligare omkring 20 år i aktivt yrkesliv. Om inget förändras tror både Christer och hans läkare Anders att han kan fortsätta arbeta halvtid fram till pensionsåldern. Som det känns nu vill jag jobba så länge det går. Får jag fortsätta jobba som lärare mår jag bra, säger Christer. 13
16
17 Margitta är en resurs på Förvaltningsrätten i Linköping Bild Margitta 15
18 Det hela började nyårsafton 2007 då Margitta fick halvsidesförlamning i ansiktet. När förlamningen läkt ut fick hon yrsel och balanssvårigheter. Problemen fortsatte mer eller mindre under våren 2008 och i slutet av juni fick hon problem med ögonen, synnervsinflammation och på sommaren fick hon diagnosen MS. På den tiden jobbade hon på postterminalen i Västerås. Trots försök till nya arbetsuppgifter blev det svårt att fortsätta arbeta där. Margitta blev sjukskriven och fick sedan med hjälp av Arbetsförmedlingen arbetsträna på flera olika arbetsplatser. I mars 2013 flyttade hon till Linköping och fick via Arbetsförmedlingen hjälp av ett coachföretag att börja arbetsträna på Stadium. - Coachen tyckte att det skulle passa mig bra. Jag förstod inte hur fysiskt tungt det skulle vara och hur det skulle påverka mig med MS. Han hade ingen kunskap om min sjukdom, säger Margitta. Arbetsträningen på Stadium ledde till att Margitta blev tvungen att bli sjukskriven i flera veckor. - Då kom jag i kontakt med en ny coach vid Aktiva YrkesRehab, via min sjukgymnast på neurologkliniken i Linköping, en coach som känner till MS och det var där jag fick starta om lite kan man säga. I ett första steg stanna upp och bara ta det lugnt och därefter komma igång med att tänka efter vad jag är bra på och hur jag ska komma vidare trots mina begränsningar. Därefter vidareutbilda mig inom data och fundera över vad jag skulle kunna jobba med framöver. Något som inte innebar fysiskt arbete, klättra på stegar eller lagerarbete. Självförtroendet var nu tillbaka och kämparandan likaså. - Jag sökte aktivt arbeten via Arbetsförmedlingen samtidigt som jag hade möjlighet till stöd och råd via min coach vid Aktiva YrkesRehab. Fick flera svar och valde Förvaltningsrätten i och med att kontakt och intervju kändes positivt. Fick möjlighet till arbetsträning på Förvaltningsrätten vilket efter 6 månader ledde till en anställning. Margitta arbetar i målkansliet och har varierande arbetsuppgifter i både det administrativa och med arkivet. Förutsättningen för att allt ska fungera är en förstående arbetsgivare som satt sig in i framförallt MS-problemati- 16
19 ken samt fortsatt stöd från neurologen och MS-teamet. Margitta upplever också att en viktig del är att hon har en regelbunden kontakt med sin neurolog och får årlig uppföljning av inflammationsaktiviteten med magnetkameraundersökning och därmed nu har möjlighet till optimal bromsläkemedelsbehandling. Hela processen med rätt coachning med kompetens inom neurologi och arbetsträning tog ca 10 månader och sedan maj 2014 har hon en anställning på halvtid (20 tim) och sjukersättning på halvtid. Arbetsförmedlingen har gått in med ett lönebidrag till arbetsgivaren vilket möjliggör att hon kan utföra sina arbetsuppgifter mera flexibelt, kan variera att arbeta förmiddag eller eftermiddag beroende på den MS-relaterade tröttheten. Hon upplever därmed att hon klarar av arbetskraven trots sina fysiska och kognitiva begränsningar. - Min arbetsgivare ser mina möjligheter och ser mig som en resurs. Jag ser ljust på min framtid på arbetsmarknaden! 17
20
21 Visst går det att jobba på intensivvårdsavdelning med MS! Mariann Ekström 19
22 Gå förbi entrén till Intensivvårdsavdelningen, fortsätt mot röntgen och ta näst sista dörren till höger innan Centraloperation 2. Där hittar du Mariann Ekström, som arbetar i hjärtat av Norrlands universitetssjukhus intensivvårdsavdelning. Titeln är IT-handläggare vilket i praktiken innebär att Mariann arbetar med journalgranskning i ett helt datoriserat patientsystem. Hon lämnar också in data till ett nationellt svenskt intensivvårdsregister. Jag har samma chefer och jobbarkompisar som jag hade innan jag blev sjuk i MS, säger Mariann Ekström. Mariann är utbildad specialistsjuksköterska inom intensivvård. Och när hon vid 25 års ålder fick diagnosen MS arbetade hon treskift på sjukhusets intensivvårdsavdelning. Och det fortsatte hon med i många år, även efter att barnen kommit några år senare. Det var kanske inte så jättesmart att fortsätta jobba så länge som IVA-sjuksköterska, med facit i hand. Det var väldigt mycket stress. Men jag hade ett så roligt jobb så det fanns inget annat val, jag ville passa på så länge jag kunde. Eftersom Marianns man också arbetade skift när deras barn var små, fick Mariann så småningom en anpassad tjänst med 25 procent datahantering. Så såg hennes tjänst ut när hon senare blev sämre i sin sjukdom och inte längre kunde arbeta vidare som sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen. Via en arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats vid Aktiv YrkesRehab fick Mariann möjlighet att vidareutbilda sig inom datahantering och kunde därför arbeta kvar på samma arbetsplats, men med nya arbetsuppgifter. Anders Svenningsson är överläkare i neurologi och den läkare som ansvarar för Marianns behandling. Hos Mariann har det inte varit möjligt att helt hindra försämringen av MS-sjukdomen med hjälp av läkemedel. Det ställer ännu högre krav på att anpassa arbetssituationen, arbetstider och arbetsuppgifter. Eftersom Mariann haft stöd av rehabilitering med kunskap om neurologiska sjukdomar och arbetsgivaren är villig att anstränga sig så går det, säger 20
23 Anders Svenningsson. Idag kan Mariann arbeta 75 procent. Resterande tid har hon sjukersättning. Hon har flexibel arbetstid och arbetar fyra dagar i veckan. De dagar som hennes MS gör henne tröttare än vanligt kan hon arbeta kortare dagar, en bättre dag arbetar hon istället lite längre. Det har aldrig varit några problem för arbetsgivaren. Jag älskar mitt jobb. Jag vill fortsätta jobba så länge det går och jag kan, säger Mariann och rullar tillbaka in i sista dörren till höger innan Centraloperation 2. Norrlands universitetssjukhus 21
24 Vad Neuroförbundet vill Fördubbla antalet neurologer i Sverige Sverige saknar idag 300 neurologer. Det gör att väntetiderna är långa och det kan dröja innan en person med MS får diagnos. Med tidig diagnos och rätt behandling kan den stora majoriteten av personer med MS fortsätta arbeta. Antalet neurologer i Sverige måste fördubblas inom den kommande tioårsperioden. Ge rätt behandling tidigt i hela landet Tyvärr finns det idag stora skillnader i MS-vården. Studier visar tydligt att de personer med MS som snabbt efter diagnos får en av de mest effektiva behandlingarna klarar att fortsätta arbeta i långt större utsträckning än de som får mindre effektiv behandling eller försenad behandling. Trots detta skiljer sig den behandling som ges stort mellan olika landsting. Det ska inte vara turen som avgör om du får en effektiv behandling som gör att du kan fortsätta arbeta, eller om du istället får en sämre behandling och tvingas till sjukskrivning. Arbetslivsinriktad rehabilitering ska ha neurokompetens Att ha MS är något som ofta inte syns på utsidan. De diffusa och osynliga symptom som många har är till exempel neurologisk trötthet och stresskänslighet. Därtill är sjukdomen kronisk och fortskridande vilket ställer krav på att ha kunskaper om vilka begräsningar sjukdomen kan medföra om ca 5 till 10 år. Arbetsförmedlingen som idag ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering saknar neurokompetens, vilket även konsultföretagen som anlitas saknar. Fram till år 2006 kunde patienter med MS få skräddarsydda arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser som genomfördes med kompetens inom neurolog och inom ramen för ramavtal med Försäkringskassan. Detta vill Neuroförbundet återuppta i ett helhetskoncept med tre delar: 1) nyorientering 2) kompetensförstärkning och arbetsträning med ett krav på 22
25 slutmål som innefattar 3) anställning eller vid behov flexjobb. Konceptets totalsumma ska ligga på kr för 1 år, där sista delbetalningen erhålls först vid uppnått mål. Detta ska kunna genomföras av särskilda rehabiliteringsgivare/coachföretag som innehar kompetens. Annars riskerar insatserna att stjälpa istället för att hjälpa. Inför Flexjobb 100/100 Gör det möjligt för personer med MS att arbeta 100 procent av sin egen arbetsförmåga och få 100 procent av lönen. Den som arbetar med hela sin förmåga ska inte tvingas bli fattig för att han eller hon lever med sjukdomen MS. Staten ersätter lön för den del av arbetet upp till heltid som arbetstagaren inte kan genomföra. Flexjobb 100/100 är inspirerad av den danska Flexjobbsmodellen. Litteratur och material 1. Tinghög P, Hillert J, Kjeldgård L, Wiberg M, Glaser A, Alexanderson K. High prevalence of sickness absence and disability pension among multiple sclerosis patients: a nationwide population-based study, Journal of Multiple Sclerosis Wickström A, Dahle C, Vrethem M, Svenningsson A. Reduced sick leave in multiple sclerosis after one year of natalizumab treatment. A prospective ad hoc analysis of the TYNERGY trial, Multiple Sclerosis Journal 3. Wickström A, Nyström J, Svenningsson A. Improved ability to work after one year of natalizumab treatment in multiple sclerosis. Analysis of disease-specific and work-related factors that influence the effect of treatment, Multiple Sclerosis Journal Tinghög P, Hillert J, Kjeldgård L, Wiberg M, Glaser A, Alexanderson K. Stor brist på kunskap om sjukfrånvaro bland personer med MS, Neurologi i Sverige nr 4, Olofsson S, Wickström A, Häger Glenngård A, Persson U, Svenningsson A. Effect of Treatment with Natalizumab on Ability to Work in People with 23
26 Multiple Sclerosis. Productivity Gain Based on Direct Measurement of Work Capacity before and after 1 Year of Treatment, Blodrugs 2011: Sundström P, Nyström L, Svenningsson A, Forsgren L. Sick leave and professional assistance for multiple sclerosis individuals in Västerbotten County, northern Sweden, Mult Scler 2003; 9; Neurologiskt handikappades riksförbund. FLEXJOBB 100/ procent av förmågan 100 procent av lönen, 28 september Intervjuer Telefonintervju med Anders Svenningsson, juni Intervju med Anne Wickström, Umeå, juni Intervju med Marianne Ekström, Umeå, juni Intervju med Christer Persson, Umeå, juni Telefonintervju med Margitta Andersson, augusti
27
28
Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD
Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD En rapport från Neuroförbundet, med ekonomiskt stöd av BiogenIdec Förord I den här rapporten möter du Christer som tänker
Läs merVÅRDKEDJE- RAPPORTEN STORA BRISTER I VÅRDKEDJAN VID MS
VÅRDKEDJE- RAPPORTEN STORA BRISTER I VÅRDKEDJAN VID MS Denna rapport har tagits fram med ekonomiskt stöd av läkemedelsföretaget BiogenIdec SAMMANFATTNING Det finns omfattande brister i vårdkedjan vid MS,
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merAtt ha en hörselnedsättning i arbetslivet
Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson
Läs merSocialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Läs merAtt leva med Ataxier
Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merUtgiven av Neuroförbundet augusti 2014. Special
Utgiven av Neuroförbundet augusti 2014 Special 100 % av förmågan 100 % av lönen D et finns en tyst jobbkris i Sverige och det är inte arbetslösheten bland de unga eller personer med utländsk bakgrund jag
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merBROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till
Läs merTUFFA VILLKOR FÖR MS-SJUKA I ARBETS- OCH VARDAGSLIV 1212 RÖSTER OM RÖRLIGHET RAPPORT - 1212 RÖSTER OM MS OCH RÖRLIGHETSPROBLEM 1 (17)
1 (17) RAPPORT - TUFFA VILLKOR FÖR MS-SJUKA I ARBETS- OCH VARDAGSLIV 1212 RÖSTER OM MS OCH RÖRLIGHETSPROBLEM 2 (17) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 BAKGRUND MS EN SJUKDOM MED MÅNGA ANSIKTEN 4 RÖRLIGHETEN
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merEN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten
2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?
Läs merSänkta trösklar högt i tak
Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merFörsäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018
Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som september 2018 registrerats vid försäkringskassan
Läs merDMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015
Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna
Läs merHandlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merRehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Läs merPunkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter
Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merR E H A B I L I T E R I N G
GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merÖvergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Läs merVårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!
1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs mer100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Läs merSjuk? Så gör du när du inte kan jobba
Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Så kan vi hjälpa dig Journalistförbundet kan hjälpa dig som är medlem med din kontakt med arbetsgivaren. Vi kan också driva eventuella tvister mot Försäkringskassan
Läs merFÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun
FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och
Läs merSjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Läs merHållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb
Hållbart arbete Att nå, få och behålla ett jobb Studie om Supported employment 317 personer som fått stöd, influerat av Supported employment, till arbete. Studien visar att stödet från en stödorganisation
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs meren broschyr om en sjukdom med många ansikten
2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merVad händer om jag blir sjuk?
Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merFörslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
Läs merSamtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018
Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 claes.jansson@regeringskansliet.se Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 1 Utredningen En trygg sjukförsäkring
Läs merInformation ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merFörslag på arbetsgång
Denna lektion är hämtad ur Jobb i sikte av Lena Sundberg Holmberg och Katarina Stolpe för sfi kurs C D, grundläggande sas eller arbetsmarknadsutbildningar. Jobb i sikte har övningar inför arbetslivet eller
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merVi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merInformation ST-läkare 21 April Anette Svenningsson
Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna
Läs merTID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få
Läs merCHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Läs merRiktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08
Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2
Läs merDin väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Läs merRIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING
RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING
Läs merHur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs merInformation AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merKommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017
Kommittédirektiv Flexiblare insatser (exempelvis flexjobb) för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete Dir. 2017:41 Beslut vid regeringssammanträde
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs merKonsekvenser av sjukskrivning 2006
Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merArbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering
Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården
Läs merHållbart arbete hållbar individ
Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010
Läs merInget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt
Inget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt En enkätundersökning om situationen för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Denna rapport är
Läs merSjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin
Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin rehabiliteringsprocess Varje bedömning viktig- Läkaren ska tydligt dokumentera
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merSvenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009
Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive
Läs mer- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen
1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan
Läs merRiktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering
Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merKan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros
Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset Vad menas
Läs merVägledning för sjukskrivning
Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merDokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt
Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merLättläst. Till dig som är arbetsgivare
Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Tyresö kommun 135 81 Tyresö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 14 januari
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merOm att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt
Läs merAT-läkare Dag Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Läs merMRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS
MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna
Läs merEFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan
EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin
Läs merTack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.
Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta
Läs merPSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet
Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet
Läs merAnställning med lönebidrag
Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om
Läs merSpecial. Ett flexjobb skulle passa mig perfekt. NHR lanserar framgångsrik modell som ska ge fler arbete. Parkinsondiagnosen stoppar inte Pär Ohrberg
Special UTGIVEN av neurologiskt Handikappades Riksförbund 2012 Parkinsondiagnosen stoppar inte Pär Ohrberg Ett flexjobb skulle passa mig perfekt NHR lanserar framgångsrik modell som ska ge fler arbete
Läs merFörsäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Läs merLandstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete
Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka
Läs merAtt leva med MG myastenia gravis
Att leva med MG myastenia gravis Att leva med mg Sjukdomen behöver inte vara så svår att leva med Sara Wickström hade just flyttat hemifrån och börjat studera till ekonom i Visby när besvären började
Läs merHur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka
Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?
Läs merhttps://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merAtt leva med. Huntingtons sjukdom
Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons
Läs merFlödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Läs merFörstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs mer